Svenska som andraspråk för sfi-lärare, kurskod SSA907.

Transkript

1 Svenska som andraspråk för sfi-lärare, kurskod SSA907. Det här brevet når dig som ska läsa svenska som andraspråk för sfi-lärare inom lärarlyftet. Här hittar du information om det första kursmötet, något om terminen och kurslitteraturen, presentationer av kursens lärare samt en hänvisning till kursplatsen där du hittar ytterligare information. Vi hoppas att du kommer att trivas med din utbildning och ser fram emot att få ha dig som deltagare. Kursansvarig: Karin Sheikhi, Avdelningen för språk och litteratur. E-post: Studievägledare: Ann Hagernäs FÖR MER INFORMATION Mälardalens högskola är organiserad i fyra akademier. Vi på akademin för utbildning, kultur och kommunikation, UKK, är ansvariga för din kurs. Mer om ämnet svenska som andraspråk finns på ämneshemsidan KURSMOMENT Kursen består av fyra moment. Terminens första moment är Utbildningsformen Svenska för invandrare och dess kontext 7,5 hp (lärare: Karin Sheikhi) och den andra är Grammatik i ett tvärspråkligt och didaktiskt perspektiv 7,5 hp (lärare: Gerrit Berends). Litteraturlistorna hittar du längre ner i brevet. På kursplatsen Blackboard kommer du att hitta studiehandledningen med mer detaljerad information om litteraturen samt när och hur den ska läsas.! " # $ $ % " % $ & ' $ (! ) ) ) *! " * & +, & -.. / ! " & ( ( " " "! ( 7 Utbildningen ges på halvfart, vilket innebär att den pågår i två terminer och att du behöver lägga ner ungefär 20 timmar i veckan på studierna. WEBBREGISTRERING En vecka före kursstart kan du registrera dig på kursen i Studentportalen. För att kunna registrera dig behöver du öppna ett studentkonto. Här kan du läsa om hur det går till med konto och registrering BLACKBOARD Den här kursen använder Blackboard som lärplattform. I Blackboard kan du hitta studiehandledningar, kommunicera med lärare och kurskamrater samt lämna in

2 kursuppgifter. Dagen efter att du har registrerat dig i Studentportalen kommer du att kunna logga in på högskolans lärplattform Blackboard. Det är den kanal du kommer att använda mest i dina studier. Mer information om distansstudier finns sist i det här brevet. UPPROP Uppropet görs vid det första kursmötet 21 januari. Om du inte kan närvara då, kan du bli uppropad via e-post. Skicka i så fall ett meddelande till Karin Sheikhi på karin.sheikhi@mdh.se. Dit kan du också mejla om du inte vill behålla din plats. KURSMÖTEN Lördag 21 januari kl i sal E205. Lördag 25 mars kl i sal E205. Lördag 3 juni kl i sal E205. Adressen till högskolan är Drottninggatan 12, Eskilstuna. Här finns en plan över högskolans lokaler och vägbeskrivning. Kursmötet 21 januari Före mötet Skriv en kort presentation av dig själv och posta den i avsett diskussionsforum på Blackboard Läs artikeln Upptäck Sverige av Maciej Zaremba (här ) Läs kapitlet Kultur en väv av mänsklig mångfald i Illman & Nynäs Ta gärna med dig en reflektion om hur texterna väcker tankar om din undervisning. Mötets innehåll Fika Upprop Presentationer Introduktion av kursens fyra moment och studiehandledningen Genomgång av Adobe Connect och andra program Start Moment 1 Ev. gruppindelning för Connect-möten Ta med dator/i-pad och headset! 8

3 LÄRARE I KURSEN Jag heter Gerrit Berends och kommer ursprungligen från Nederländerna. När jag kom till Sverige läste jag Sfi i Västerås (1994) och nio år senare undervisade jag som lärare på just Sfi. Åren däremellan studerade jag tyska, svenska, svenska som andraspråk samt litteraturvetenskap, och 2013 försvarade jag min doktorsavhandling på Stockholms universitet (på Institutionen för svenska och flerspråkighet). I tretton år har jag varit verksam på Mälardalens högskola och det i såväl svenska, svenska som andraspråk samt svenska som främmande språk. Mitt huvudsakliga intresse ligger i språkstrukturer, skrivutveckling samt kommunikation. Jag heter Olof Rubenson och är lärare i svenska och svenska som andraspråk vid Akademin för utbildning, kultur och kommunikation vid Mälardalens högskola i Västerås där jag också är bosatt. Jag undervisar i fonetik inom Svenska som andraspråk och har ägnat mig åt det i ca 7 år. Jag arbetar sedan 2003 i ämneslärarutbildningen i svenska. Mina stora intressen är språk i allmänhet och språkvetenskap, speciellt grammatik och fonetik, i synnerhet. Jag heter Karin Sheikhi och är ämnesföreträdare i svenska som andraspråk vid Mälardalens högskola där jag undervisar och forskar, bland annat på uppdrag av Skolverket. Min doktorsavhandling handlade om sfi-studerande i samtal med en studie- och yrkesvägledare. Tidigare har jag arbetat som sfi-lärare i Nyköping där jag bor. Jag ser fram emot att träffa er! Förutom oss tre kommer du att träffa gästföreläsare från högskolan och sfiundervisningen. 9

4 Litteraturlistor LITTERATURLISTA TILL MOMENT 1 Utbildningsformen Svenska för invandrare och dess kontext Adichie, Chimamanda, 2009: Faran med bara en enda berättelse. TEDGlobal. gle_story?language=sv Baynham, Mike, 2006: Agency and contingency in the language learning of refugees and asylum seekers. I: Linguistics and Education 17. S Carlson, Marie, 2013: Sfi och sfi-läromedel i tid och rum föreställningar, politik och tidsanda. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.), Svenska som andraspråk. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur. S Carlson, Marie, 2004: Att komma till tals eller inte om kunskapsdiskussion i SFIundervisningen. I: Kunskap för integration: om makt i skola och utbildning i mångfaldens Sverige. Integrationspolitiska maktutredningen. SOU 2004:33. Cooke, Melanie, 2006: "When I wake up I dream of electricity": The lives, aspirations and needs of Adult ESOL learners. Linguistics and Education 17. S Gustavsson, Hans-Olof, 2007: "Utan bok är det ingen riktig undervisning": En studie av skolkulturella referensramar i sfi. Doktorsavhandling. Stockholm: Lärarhögskolan i Stockholm/Stockholms universitet. (Läses i enligt anvisningar) Hyltenstam, Kenneth. & Milani, Tommaso M., 2012: Flerspråkighetens sociopolitiska och sociokulturella ramar. I: Axelsson, Monica, Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.), Flerspråkighet: en forskningsöversikt. Stockholm: Vetenskapsrådet. S Tillgänglig: 219/Flerspr%C3%A5kighet+-+En+forsknings%C3%B6versikt.pdf Illman, Ruth; Nynäs, Peter, 2005: Kultur, människa, möte: ett humanistiskt perspektiv. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur. ISBN: LIBRIS-ID: Lindberg, Inger & Sandwall, Karin, 2012: Samhälls- och undervisningsperspektiv på svenska som andraspråk. I: Axelsson, Monica, Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.), Flerspråkighet: en forskningsöversikt. Stockholm: Vetenskapsrådet. S Tillgänglig: 219/Flerspr%C3%A5kighet+-+En+forsknings%C3%B6versikt.pdf :

5 Lindberg, Inger & Sandwall, Karin, 2007: Nobody s darling? Swedish for adult immigrants: A critical perspective. Prospect. Vol. 22. Nr. 3. S Tillgänglig: 3/Nobodys_darling.pdf Migrationsverket, 2015: Migrationsverket mitt i världen (Välj Statistik) Tillgänglig: Migrationsverket/Fakta-om-migration.html Namdar, Kamran, 2016: Nyanlända elever: Nya problem eller nya möjligheter? I: Lahdenperä, Pirjo & Sundgren, Eva (red.), Skolans möte med nyanlända. Stockholm: Liber. S (tillhandahålls på Blackboard) Nationellt centrum för svenska som andraspråk, 2007: Den ämnesteoretiska kunskapsbasen för sfi-läraruppdraget: och om professionalitet, professionalisering och behovet av formell utbildning för sfi-lärare. Tillgänglig: kunskapsbasen.pdf Sandwall, Karin, 2013: Sfi i praktiken om språklärande på praktikplatser. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.), Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. S ISBN: (inb.) LIBRIS-ID: Vinterek, Monika, 2006: Individualisering i ett skolsammanhang. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. Enligt anvisningar. Zaremba, Maciej, 2009: I väntan på Sverige artikelserie (6 delar). Dagens Nyheter. Tillgänglig: Skolverket, 2012: Läroplan för vuxenutbildningen Stockholm: Skolverket. Skolverket, 2012: Utbildning i svenska för invandrare kursplan och kommentarer. Stockholm: Skolverket. ;

6 LITTERATURLISTA TILL MOMENT 2 Grammatik i ett tvärspråkligt och didaktiskt perspektiv Abrahamsson, Tua & Bergman, Pirkko (red.), 2013: Tankarna springer före: att bedöma ett andraspråk i utveckling. Stockholm, Universitets förlag (152 s.). Håkansson, Gisela, 2013: Utveckling och variation en tillämpning av processbarhetsteorin på svenskt inlärarspråk. I: K. Hyltenstam & I. Lindberg (red.), Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle. Studentlitteratur, Lund, s (17 s.). ISBN Källström, Roger, 2012: Svenska i kontrast. Tvärspråkliga perspektiv på svensk grammatik. Lund. Studentlitteratur. (221 s.) ISBN: Norrby, Catrin & Håkansson, Gisela, 2007: The interaction of complexity and PTlevel - The case of Swedish as a foreign language. I: International Review of Applied Linguistics 45. S Philipsson, Anders, 2013: Svenskans morfologi och syntax i ett andraspråksperspektiv. I: K. Hyltenstam & I. Lindberg (red.), Svenska som andraspråk - i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. S (30 s.). ISBN: Viberg, Åke, Ballardini, Kerstin & Stjärnlöf, Sune, 1986: Svensk grammatik på svenska. Stockholm: Natur och kultur. ISBN (171 s.) Kompendium i svenska språkets struktur. (Källa: Sjödoff, Inga-Liese: Grammatik för språkstudenter vid Mälardalens högskola - bearbetad version av Berends, Gerrit). Finns att ladda ner via Blackboard. Lärarproducerat material tillkommer Referenslitteratur Edvall, Camilla, 2010: Grammatikundervisning på sfi. Traditionell undervisning jämfört med lärstilsbaserad undervisning om ordföljd i påståenden i huvudsatser. Mittuniversitet (examensarbete inom lärarutbildningen). <

7 Ekerot, Lars-Johan, 2011: Ordföljd, tempus, bestämdhet. Malmö: Gleerups Utbildning AB Enström, Ingegerd, 2013: Ordförråd och ordinlärning med särskilt fokus på avancerade inlärare. I: K. Hyltenstam & I. Lindberg (red.), Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle. Studentlitteratur, Lund, s (27 s.). Göteborgs universitet, Institutionen för språk och litteraturer (2012). Grammatiska uppslag: Grundläggande grammatisk terminologi. A B B C C C D F G H D I J D E K J L M N H G? N O P K F B M G F O Q K R K M B I F G Q Q G? N E H G E M G I Garlén, C. & Sundberg, G. (2012). Handbok i svenska som andraspråk. (2. uppl.) Stockholm: Norstedt. Hultman, Tor G, 2010: Svenska Akademiens språklära. Svenska Akademien. Magnusson, Ulrika Grammatik i läromedelstexter. Flerspråkiga gymnasieelevers förståelse av grammatisk metafor i biologitexter. Nordand. Nordisk tidskrift for andrespråksforskning 9(1), s =

8 KOMMUNIKATIONSKANALER FÖR DINA DISTANSSTUDIER Något om de tekniska lösningarna i kursen. I Blackboard finns all information, alla uppgifter och alla instruktioner till examinationen. Ta för vana att gå in på Blackboard varje dag. _id=_1_1 Här finns mer att läsa och lära om Blackboard Det finns en app för Blackboard. Den fungerar inte särskilt bra, men fördelen är att du via den får meddelanden på telefonen om vi lägger upp nytt innehåll på kursplatsen. Blackboard har flera kanaler att mötas i. Det finns diskussionsforum där man kan svara på varandras inlägg eller starta en ny tråd kring ett ämne. Om man är uppkopplad samtidigt som andra kan man diskutera i chatten. Dessutom finns funktionen Meddelande som är ett e-post-system inom Blackboard. Om du, student, vill ställa en fråga till mig, lärare, gör du det enklast via funktionen Meddelanden i Blackboard. En fråga som är mer allmänt inriktad och som inte måste besvaras av just läraren, kan man med fördel ställa i en diskussionstråd. Adobe connect Blackboard saknar möjligheter att mötas via ljud och bild. Därför finns ett kompletterande system, Adobe Connect. Här har vi ett virtuellt mötesrum som är öppet ständigt. Du kommer in i mötesrummet via denna länk När du ska logga in, välj Guest och skriv ditt namn. De skrivna inläggen i diskussionsforum på Blackboard sparas så att fler kan ta del av dem. Även mötena i Adobe Connect kan spelas in, en funktion som bara läraren kommer åt, så att man ta del av dem i efterhand eller flera gånger. Vidare kan man förstås träffas och prata i ett alldeles vanligt rum om man har tur och hittar någon av kurskamraterna i den geografiska närheten. Vi vill uppmuntra er att på något sätt föra en ständig diskussion om kurslitteraturen, eftersom vi tror att det gynnar en djupare förståelse. Under vårterminen är ett antal mötestillfällen i Adobe Connect planerade. I ett connect-möte träffas man via mikrofon och webbkamera. Där kan man prata med varandra, ställa frågor, förklara, redovisa osv, det vill säga allt som man brukar göra i ett klassrum. Adobe-rummet är alltid öppet vilket betyder att du kan stämma träff med en annan student där om du vill diskutera något. För att delta i mötena behöver du en dator eller platta med bra internetanslutning (helst fast nät), ett headset och gärna en webbkamera. Här finns en manual till Adobe Connect. Headsetet ska ha en usb-kontakt för att fungera bra. De flesta bärbara datorer har en inbyggd webbkamera som är helt tillräcklig. Om man inte har en kamera kan man delta ändå. T

9 Gå in i rummet via denna länk och testa ljudet i god tid före ett schemalagt möte. För att testa ljudet ska man klicka på Meeting i menylisten högst upp och välja Audio Setup Wizard. Följ stegen eller läs mer om testet och ljudinställning här Väl inne i rummet kan du kommunicera via chattrutan eller via mikrofonen. Den slår du på genom att klicka på mikrofonsymbolen i övre listen och välja Connect my audio. När mötet är slut lämnar du rummet genom att stänga fönstret med hjälp av krysset i övre högra hörnet. Närhelst du vill gå in i rummet igen klickar du på länken Om du får problem med den datorstödda kommunikationen kan du kontakta högskolans helpdesk Om du vill ställa frågor om Adobe Connect kan du, förutom att läsa manualerna, prata med en supportperson i Café Connect U