Hellmuth Hertz. . Fig 1.Hellmuths far Gustaf Hertz

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hellmuth Hertz. . Fig 1.Hellmuths far Gustaf Hertz"

Transkript

1 Hellmuth Hertz Hellmuth föddes i Berlin Hans föräldrar var Gustav Hertz och hans hustru Ellen. Gustav Hertz var brorson till Heinrich Hertz, som gettt namn till frekvensenheten. Vid Hellmuths födelse var Gustav Hertz docent vid Berlins universitet, men flyttade kort därefter till Eindhoven, där han arbetade som ledare för fysiklaboratoriet vid Philips forskningslaboratorium blev han professor i Halle och 1928 i Berlin fick han tillsammans med James Franck nobelpriset i fysik för det s.k. Franck-Hertz försök, som var ett starkt experimentellt stöd för Bohrs teori för atomens byggnad blev Gustav Hertz fråntagen examinationsrätten i sin professur på grund av sin judiska bakgrund. Han arbetade därefter som Honorarprofessor vid Siemens forskningslaboratorium i Berlin, bl.a. med de försök till isotopseparation som han inlett redan under sent 20-tal vid universitetet i Berlin. Fig 1.Hellmuths far Gustaf Hertz Vid krigsslutet 1945 blev Hertz tillfångatagen av ryssarna. Mellan 1945 och 1954 arbetade han tillsammans med andra tillfångatagna tyska fysiker i Suchumi vid Svarta havet. Hans kunskaper om isotopseparation genom gasdiffusion kom att bli en väsentlig del i arbetet med en rysk atombomb kom Gustav Hertz tillbaka till Tyskland och arbetade som professor i Leipzig till 1961, då han blev emeritus. Han avled Hellmuth tillbringade alltså p.g.a. faderns arbete sina första år i Holland. Fig2. Hellmuth i unga år tillsammans med Einstein

2 Han började så småningom studera vid internatskolan Schloss Salem vid Bodensjön och avlade studentexamen där Schloss Salem grundades 1920 av Kurt Hahn, en kraftfull orädd personlighet som på grund av sina uttalanden blev avskedad av flera olika tyska regeringar. Hans skola betonade mera karaktärsdaning än kunskapsinhämtande. Bland eleverna på Schloss Salem fanns bl. a. den blivande hertigen av Edinburgh, Prins Philip. När Kurt Hahn 1933 arresterades av nazisterna flyttade han till Skottland, där han i Gordonstoun grundade en ny skola på samma principer som Schloss Salem. Prinsen fortsatte där sina studier och även hans söner har fått sin utbildning där. Efter åren i Schloss Salem började Hellmuth sina studier vid Tekniska högskolan i Berlin. Studierna avbröts av kriget, då Hellmuth tjänstgjorde i Afrika-kåren. Efter ett par år som krigsfånge i USA kom Hellmuth tack vare insatser av Niels Bohr och Torsten Gustafsson till Lund, där han arbetade som amanuens och assistent vid Lunds Universitet, först vid institutionen för matematisk fysik och senare vid institutionen för fysik, där han ledde uppbyggnaden av institutionens första accelerator, en s.k van de Graaff-generator. Tanken var ursprungligen att vistelsen i Sverige skulle vara en anhalt på vägen till USA och James Franck, som redan under 30-talet flyttat till USA. Två saker kom emellertid i vägen för planerna. Den första var det kalla kriget som gjorde det svårt för sonen till en professor som arbetade i Sovjet att få visum till USA. Den andra och mera väsentliga var en ung småländska, Birgit Nordbring, som kom i Hellmuths väg och gjorde att hans USA-planer snabbt skrinlades.

3 Fig 3.Birgit Hertz Teoretisk fysik, van de Graaff,scaler, gasurladdningsfysik 1951 kom Hellmuths första publikation som blev hans lic-avhandling. Den behandlade en s.k ferromagnetic scaler. D.v.s en anordning baserad på ferromagnetism, med vars hjälp man kunde räkna pulser. Vid denna tid låg kärnfysiken ännu i sin linda och man hade inga kommersiella räknare som kunde räkna pulser från radioaktiva sönderfall. Framför allt inte räknare som klarade att räkna till 10 och som kunde kaskadkopplas för att räkna i ett decimalsystem. Arbetet med van de Graaff-generatorn ledde in Hellmuths intresse på gasurladdningar och 1955 disputerade han för doktorsgraden på en avhandling om gasurladdningar. Hellmuth hade nu fått sin första doktorand, Elvir Andersson, som även han arbetade inom gasurladdningsfysiken. Deras arbeten behandlade framför allt s.k. coronaurladdningar, urladdningar som kan ske från en positiv trådspets mot ett ledande plan om spänningsskillnaden är tillräckligt hög. En speciell typ av corona, s.k. streamer visade sig vara känslig för luftfuktigheten. Gasurladdningar Arbetet med van de Graaff-generatorn var förbundet med många problem. Till skillnad från de flesta andra var den liggande, d.v.s. jonkälla och target låg på samma nivå. Detta ledde till bekymmersamma mekaniska problem jonkällan måste tillsammans med den ena bandvalsen hängas upp på en nästan 5 meter lång horisontell hållare av isolerande material. Man hade länge problem att nå upp till den spänning som kunde förväntas med hänsyn till den gas under övertryck som fanns i tanken och de geometriska dimensionerna av tanken. Man fick alltså överslag vid mycket lägre spänningar än man hade väntat. Olika lösningar prövades en var att lackera tankens insida med en isolerande lack med mycket negativt resultat. Hellmuth upptäckte då att små porer i lackskiktet fungerade ungefär som små spetsar, d.v.s. genererade lokalt en så hög elektrisk fältstyrka att man fick ett överslag en s.k. coronaurladdning startade. Denna erfarenhet ledde snabbt fram till en konstruktion av en mätanordning med vars hjälp man kunde mäta antalet porer i en lackerad yta, vilket är ett intressant kvalitetsmått för lack-och målningsindustrin. Den ovan nämnda coronahygrometern var en annan biprodukt liksom en högspänningstriod. Patentet för den senare såldes till Philips och blev grundplåten för Hellmuths första bil en milt ljusblå VW1200 Biofysik -botanik Genom Birgit, som då arbetade på växtfysiologiska institutionen, fick Hellmuth klart för sig behovet av en snabb fuktighetsmätare för att studera växternas reglering av sin

4 transpiration till omgivningen. Med hjälp av sina kunskaper i gasurladdningsfysik konstruerade han en s.k.coronahygrometer. Med denna utrustning lyckades man studera växternas reglering av sitt vatteninnehåll. Transpirationen styrs dels av de s.k. klyvöppningarna på bladen, men påverkas även av det hydromekaniska motståndet i stammens rörsystem. När man klipper av ett tomatblad ökar först transpirationen p.g.a. det minskade motståndet och minskar därefter p.g.a. att klyvöppningarna stänger. Detta förlopp är så snabbt att det inte tidigare kunde studeras p.g.a. tidigare hygrometrars långsamhet. Ultraljudkardiografi Redan i början av 1950-talet arbetade Hellmuth tillsammans med Inge Edler för att ta fram en metod att bedöma tillståndet hos det mänskliga hjärtat med ultraljud.

5 Fig 4.Inge Edler och Hellmuth på Ekokariogarfidagen (Foto Sydsvenska Medicinhistoriska sällskapet) Edler arbetade vid kirurgkliniken och hade som uppgift att bedöma vilka hjärtpatienter som lämpade sig för ett kirurgiskt ingrepp för att förbättra funktionen hos mitralisklaffen mellan vänster förmak och vänster kammare. Användbar operationsteknik var då ganska primitiv vidga klaffen med hjälp av en finger efter att ha öppnat hjärtat. Hellmuth hade redan i Berlin fått kännedom om ultraljudets egenskaper och fick låna en materialprovningsapparat av Kockums. Med hjälp av denna fick man fram de första endimensionella rörelserna hos mitralisklaffen. Fig 5. Historiens första endimensionella ekokardiogram. (Foto: Sydsvenska Medicinhistoriska Sällskapet) 1956 fick Hellmuth en anställning som Scientific advisor vid Siemens Medical i Erlangen, där han vistades ett år. Han arbetade här bl.a. med ultraljud för hjärtdiagnostik. För att registrera klaffrörelserna använde han den av den av Rune Elmquist utvecklade s.k mingografen- en bläckstråleskrivare vars teknik skulle följa Hellmuth under de följande decennierna. Vidare fick Hellmuth under Erlangentiden en första kontakt med den då nya halvledartekniken vilket så småningom ledde fram till en dosmätare för radioaktiv strålning baserad på en pn-övergång. Biofysik-botanik Efter disputationen och året som gästforskare vid Siemens i Erlangen fick Hellmuth en docenttjänst vid fysikinstitutionen vid Lunds universitet. Hans intresseområde var nu biofysik, speciellt växternas biofysik. Hellmuths doktorsavhandling behandlade som nämnts bl.a. en s.k. koronahygrometer för mätning av växternas transpiration - nu vidgades hans intresse till växternas elasticitets-egenskaper och deras elektriska fenomen. Tillsammans med en kollega från institutionen för teoretisk fysik, Sven Bertil Nilsson, och två växtfysiologer från Birgits institution (Stig Falk och Hemming Virgin) genomförde Hellmuth en grundlig undersökning av sambandet mellan elasticitetsmodulen för växtdelar och deras turgortryck. Ett annat problem, som Hellmuth uppmärksammades på av Hans Burström, som då var professor i växtfysiologi, var den s.k. geoelektriska effekten. När en växt eller ett frö utsätts för gravitationen strävar de ovanjordiska delarna att växa uppåt och roten att växa neråt. Fenomenet är kopplat till en liten elektrisk spänning som uppkommer över t.ex. en solrosstam, som lägges horisontellt. Fenomenet hade studerats av en tysk

6 forskare, Leo Brauner, under 1930-talet, men den då tillgängliga mättekniken var inte invändningsfri. I samband med arbetet på van de Graaff-generatorn hade Hellmuth utvecklat en metod för beröringsfri mätning av fältstyrkan inuti generatorn. Metoden baseras på en s.k. vibrerande kondensator och kommer bl.a. till användning för konstruktion av elektrometrar för mätningar inom radiofysiken. Fördelen med tekniken är att den är mycket högohmig. Detta är nödvändigt då man skall mäta restspänningen på en s.k. dosimeter. En dosimeter är en kondensator som laddats upp till en viss spänning och därefter placeras inom ett område där man är intresserad av den joniserande strålningen. Ett mått på denna är den hastighet med vilken laddningen på kondensatorn urladdas och ett mått på den totala dosen joniserande strålning är förändringen av laddning. Den vibrerande kondensatorelektrometern kan konstrueras för ingångsresistanser upp till Ω. Då man samtidigt kan mäta spänningar neråt 1 mv framgår att man kan mäta strömmar neråt enstaka elektroner i sekunden. (1 elektronladdning är 1, As) För undersökning av den geoelektriska effekten anställde Hellmuth med stöd av Naturvetenskapliga forskningsrådet sin andre doktorand, Lennart Grahm. Efter ett antal försök att reproducera Brauners försök med gelatinfyllda elektroder som ofta släppte från växten just då spänningsnivåerna stabiliserat sig så mycket att man var mogen för ett försök att vända växten i horisontalläge för att mäta den geoelektriska effekten började utvecklingen av en kontaktfri fältmätande elektrod av samma typ som kommit till användning i Van degraaffgeneratorn. Ett par utvecklingsstadier av mätutustningen visas i följande bilder. I den första mätes spänningsskillnaden mellan basen på växten (en majskoleoptil ) och ytan på den övre längs växten från spänningen tvärs över växten.

7 Fig 6 Vibrerande-kondensator elektrometer för mätning av den geoelektriska effekten. Parallellt med den botaniska verksamheten fortsatte satsningen på ultraljud för hjärtundersökningar. Med stöd av TFR anställdes Sven Olofsson med en bakgrund som med.kand. och civilingenjör för att utveckla en mera specifik utrustning för kardiologin. Bl.a. tillverkades ett spegelsystem baserat på den klassiska geometrins egenskaper hos kägelsnitten. Vi erinrar oss att en stråle som utgår från ena brännpunkten i en ellipsoid bryts till den andra brännpunkten. Om man placerar en ultraljudkristall i ena brännpunkten hos en ellipsoid vars andra brännpunkt ligger i hjärtregionen får man en stråle som fokuseras på hjärtat och de reflekterade signalerna samlas tillbaka på kristallen som nu fungerar som mottagare. Med hjälp av detta spegelsystem och senare utvecklingsvarianter samt ett mekaniskt system för skanning över hela hjärtat fick man de första tvådimensionella bilderna av ett levande hjärta i kroppen. Bildfrekvensen var måttlig och upplösningen begränsad, men detta var för 50 år sedan och första steget mot de moderna apparater som nu ger kardiologen en detaljerad bild av hjärtats funktion. Den botaniska verksamheten inom den biofysiska gruppen hade nu kompletterats med Anders Johnsson (sedermera professor i biofysik i Trondheim). Anders första uppgift var att studera de svängningar man kunde iaktta hos solrosplantor som stimulerats en kort stund i tyngdkraftsfältet.detta ledde så småningom till mera generella studier av den biologiska klockan Anders har t.ex studerat s.k.cirkadianska rytmer, d.v.s. rytmer med en period nära 24 timmar.

8 Anders fortsatte i Trondheim de arbeten som han påbörjat i Lund. Detta ledde bl.a. till ett samarbete med NASA och rymdfärder med Spacelab 1992 och utnämndes Hellmuth till professor i elektrisk mätteknik vid Lunds Tekniska Högskola. Under de första åren tog arbetet med utveckling av kurser i det nya ämnet, elektrisk mätteknik mycket tid, men samtidigt gav den nya positionen tillgång till möjligheten att få små undersökningar gjorda som examensarbeten. Många examensarbeten ledde sedan till anställningar som assistenter vid den nya institutionen och dessa assistenter (6 stycken från början) blev också forskarstuderande inom olika ämnesområden. Bläckstråleteknik Från början var forskningen inriktad på olika tillämpningar av medicinskt ultraljud. I samband med försök att modifiera en bläckstråleskrivare(mingografen en uppfinning av en annan Lundaforskare, Rune Elmquist. Han är mera känd för utvecklingen av den första pacemakern) för registrering av ekokardiografi upptäcktes en metod att elektriskt styra små bläckstrålar - med hjälp av metoden kan man på några milliondels sekunder sätta en bläckfläck på ett papper. Metoden har kommit till användning för utskrift av alfanumeriska tecken, för medicinska registreringsinstrument och framför allt för utskrift av datorgenererade bilder i färg. De senare är nu av sådan kvalitet att de ej kan skiljas från färgfotografier. Färgbildskrivare baserade på Hellmuths arbeten användes bl.a. för framställning av bilder från datorgenererade konstruktioner. Så kan man t.ex. i ett datorsystem (CADsystem) konstruera en ny bilmodell och direkt från datorsystemet rita ut en färgbild av bilen innan den ens finns i sinnevärlden som gipsmodell. Andra tillämpningar på bläckstråletekniken är utskrift av röntgenbilder från moderna digitala röntgenanläggningar. Som ett kuriosum kan nämnas Anders har t.ex studerat s.k.cirkadianska rytmer, d.v.s. rytmer med en period nära 24 timmar. Hellmuths framgångar inom vitt skilda områden har skaffat honom många olika belöningar. Arbetena inom biofysik/växtfysiologi belönades 1963 med den s.k. Westrupska belöningen, hans arbeten med ultraljud inom medicinen har givit honom 1966 års pris ur Erna Ebelings fond, hedersdoktorat i medicin vid Lunds Universitet 1978 och STU:s uppfinnarpris På det internationella planet blev han Honorary Member of the American Institute of Ultrasound in Medicine 1971 och fick tillsammans med prof. Inge Edler 1977 Albert Lasker Clinical Research Award, USA:s förnämsta utmärkelse inom medicinområdet fick de båda "Aachener und Münchener Preis für Technik und angewandte Naturwissenschaften" för utvecklingen av ekokardiografin, och samma år Pioneer award utdelad av American Institute of Ultrasound in Medicine. Slutligen har Hellmuths arbeten inom bläckstråleområdet varit orsaken till att han 1986 utnämndes till "Albert Rose Electronic Imager of the year" (utdelat av "Institute for Graphics Communication"), 1988 till "Visiting lecturer", en utmärkelse utdelad av Society for Imaging Science and Technology. Society for Information Display har bidragit med Johann Gutenberg Prize 1988.

9 Fig 7.Ett exempel på de belöningar Hellmuth fick motta. Det torde vara unikt att en forskare uppnår internationellt uppmärksammade framgångar inom så vitt skilda fält som Hellmuth har gjort. För oss som arbetat på elektrisk mätteknik under årens lopp har Hellmuth trots det fulla engagemanget i sitt vetenskapliga arbete alltid haft tid att engagera sig i medarbetarna och även deras familjer. Otaliga är de "Spock" (Sunt förnuft i barnavård och barnuppfostran) som Hellmuth gett bort till nyblivna fäder och mödrar på institutionen och vid Hellmuths telefon fanns en lista på förnamn på hustrur, sambor och barn (namn var inte Hellmuths allra starkaste sida). Många av oss har fått låna familjens kära ö i Blekinge (Flintholmen) för doktorsfest, tentamina eller sommarsemester.

Ein Hertz für das Herz. Om en fysikerfamilj som genom generationer gör epokgörande upptäckter.

Ein Hertz für das Herz. Om en fysikerfamilj som genom generationer gör epokgörande upptäckter. 165 Ein Hertz für das Herz Om en fysikerfamilj som genom generationer gör epokgörande upptäckter. En fysikerfamilj Hellmuth Hertz föddes i Berlin 1920. Hans föräldrar var Ellen och Gustav Hertz. Fem år

Läs mer

Ultraljudsfysik. Falun

Ultraljudsfysik. Falun Ultraljudsfysik Falun 161108 Historik Det första försöken att använda ultraljud inom medicin gjordes på 1940- och 1950-talet. 1953 lyckades två kardiolger i Lund (Edler och Hertz) med hjälp av en lånad

Läs mer

RÖNTGEN. Röntgen tog världens första röntgenbild på en människa år Det var en bild av hans hustrus, Anna UPPTÄCKTEN

RÖNTGEN. Röntgen tog världens första röntgenbild på en människa år Det var en bild av hans hustrus, Anna UPPTÄCKTEN RÖNTGEN Fram till 1895 fick läkarna förlita sig på patienternas egna beskrivningar av sina symtom, det de såg med egna ögon eller kunde röra vid. Upptäckten av röntgenstrålarna var en av de viktigaste

Läs mer

Fotoelektriska effekten

Fotoelektriska effekten Fotoelektriska effekten Bakgrund År 1887 upptäckte den tyska fysikern Heinrich Hertz att då man belyser ytan på en metallkropp med ultraviolett ljus avges elektriska laddningar från ytan. Noggrannare undersökningar

Läs mer

Nobelpristagaren som försvann. Om hur en man från Örebro belönades med Nobelpris tack vare en lyckad konstruktionsblick och största noggrannhet.

Nobelpristagaren som försvann. Om hur en man från Örebro belönades med Nobelpris tack vare en lyckad konstruktionsblick och största noggrannhet. 33 Nobelpristagaren som försvann Om hur en man från Örebro belönades med Nobelpris tack vare en lyckad konstruktionsblick och största noggrannhet. Assistent och Docent Manne Siegbahn, född 1886 i Örebro,

Läs mer

Ämnesplan i Fysik Treälven

Ämnesplan i Fysik Treälven Ämnesplan i Fysik Treälven (2009-03-24) Utarbetad under läsåret 08/09 Fysik Mål att sträva mot (Lpo 94) Mål att uppnå för skolår 5 Mål för godkänt skolår 9 utvecklar kunskap om grundläggande fysikaliska

Läs mer

Atom- och kärnfysik! Sid 223-241 i fysikboken

Atom- och kärnfysik! Sid 223-241 i fysikboken Atom- och kärnfysik! Sid 223-241 i fysikboken 1. Atomen Kort repetition av Elin Film: Vetenskap-Atom: Upptäckten När du har srepeterat och sett filmen om ATOMEN ska du kunna beskriva hur en atom är uppbyggd

Läs mer

Fysik Kunskapens användning

Fysik Kunskapens användning Delmål Delmål 2010-06-14 Fysik Kunskapens användning utvecklar sin förmåga att göra kvantitativa, kvalitativa och etiska bedömningar av konsekvenser av mänskliga verksamheter och olika tekniska konstruktioner

Läs mer

Halvledarfysik. Hur fasta tillståndets fysik kom till Lund.

Halvledarfysik. Hur fasta tillståndets fysik kom till Lund. 279 Halvledarfysik Hur fasta tillståndets fysik kom till Lund. Transistorn Redan på 1910-talet forskade man i Lund på metaller inom fasta tillståndets fysik. Janne Rydbergs doktorand, Gudmund Borelius,

Läs mer

NOBEL VECKAN 2007. Press PM 2007-12-05/ Nobelstiftelsen

NOBEL VECKAN 2007. Press PM 2007-12-05/ Nobelstiftelsen NOBEL VECKAN 2007 Press PM 2007-12-05/ Nobelstiftelsen Nobelstiftelsen 2007. Nobelpriset och Nobelmedaljen ar Nobelstiftelsens registrerade varumarken Professor Dr Peter Grilnberg anlander till Stockholm

Läs mer

Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1

Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1 Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1 Ger oss elektrisk ström. Ger oss ljus. Ger oss röntgen och medicinsk strålning. Ger oss radioaktivitet. av: Sofie Nilsson 2 Strålning

Läs mer

Att gnida glas med kattskinn gör att glaset blir positivt laddat och att gnida plast med kattskinn ger negativ laddning på plasten.

Att gnida glas med kattskinn gör att glaset blir positivt laddat och att gnida plast med kattskinn ger negativ laddning på plasten. Experiment 1: Visa att det finns laddningar, att de kan ha olika tecken, samma laddning repellera varandra, olika laddning attrahera varandra. Visa att det finns elektriska fält. Material: Två plaststavar,

Läs mer

Marie Curie, kärnfysiker, 1867 1934. Atomfysik. Heliumatom. Partikelacceleratorn i Cern, Schweiz.

Marie Curie, kärnfysiker, 1867 1934. Atomfysik. Heliumatom. Partikelacceleratorn i Cern, Schweiz. Marie Curie, kärnfysiker, 1867 1934. Atomfysik Heliumatom Partikelacceleratorn i Cern, Schweiz. Atom (grek. odelbar) Ordet atom användes för att beskriva materians minsta beståndsdel. Nu vet vi att atomen

Läs mer

Bengt Edlén, atomspektroskopist

Bengt Edlén, atomspektroskopist 83 Solkoronans gåta Om mannen som lyckades lösa den och samtidigt bevisa att strax utanför solens yta är temperaturen 2 miljoner grader och inte 6 000 som man tidigare trott. Bengt Edlén, atomspektroskopist

Läs mer

krävs för att kunna utföra arbete. Den finns i många former men kan inte förstöras, bara omvandlas från en form till en annan.

krävs för att kunna utföra arbete. Den finns i många former men kan inte förstöras, bara omvandlas från en form till en annan. energi krävs för att kunna utföra arbete. Den finns i många former men kan inte förstöras, bara omvandlas från en form till en annan. elektricitet är när negativa och positiva laddningar dras till varandra.

Läs mer

Två vänner från Fysicum

Två vänner från Fysicum Två vänner från Fysicum Om två studiekamrater och hur deras livslånga vänskap berikade både politiken och fysiken. Två vänner 66 Snabbläsande student 67 Torsten Gustafson föddes i Falkenberg 1904. Efter

Läs mer

MATTIAS MARKLUND GRUNDLÄGGANDE FYSIKFORSKNING OCH MILITÄRFORSKNING

MATTIAS MARKLUND GRUNDLÄGGANDE FYSIKFORSKNING OCH MILITÄRFORSKNING GRUNDLÄGGANDE FYSIKFORSKNING OCH MILITÄRFORSKNING MATTIAS MARKLUND Matematik, naturvetenskap och teknik i ett samhälls- och forskningsperspektiv. 170411 ÖVERSIKT Några olika forskningsfält. Koppling till

Läs mer

Stephen Hawking och Gud. Tord Wallström

Stephen Hawking och Gud. Tord Wallström Stephen Hawking och Gud Tord Wallström I en intervju för flera år sen berättade den engelske vetenskapsmannen Stephen Hawking om en audiens som han och några kolleger beviljats med påven i samband med

Läs mer

Fysik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

Fysik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret Fysik Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret känna till några vanliga energikällor och deras påverkan på miljön kunna redogöra för vattnets

Läs mer

Två typer av strålning. Vad är strålning. Två typer av strålning. James Clerk Maxwell. Två typer av vågrörelse

Två typer av strålning. Vad är strålning. Två typer av strålning. James Clerk Maxwell. Två typer av vågrörelse Vad är strålning Två typer av strålning Partikelstrålning Elektromagnetisk strålning Föreläsning, 27/1 Marica Ericson Två typer av strålning James Clerk Maxwell Partikelstrålning Radioaktiva kärnpartiklar

Läs mer

A-Ö Ämnet i pdf Ämne - Fysik Fysik är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld. Fysik behandlar allt från växelverkan mellan materiens

Läs mer

Nobelpris i fysik. Fysik i framkant, KTH 29 november 2013 P. Carlson

Nobelpris i fysik. Fysik i framkant, KTH 29 november 2013 P. Carlson Nobelpris i fysik Fysik i framkant, KTH 29 november 2013 P. Carlson Nobelpris i fysik Menu Alfred Nobel Fakta och FAQ s Några priser Hur få priset? Slutord Alfred Nobel Född 1833 i Stockholm Uppfann dynamit

Läs mer

Detta är en liten ordlista med förklaringar på begrepp och aktiviteter relaterade till. elvisualiseringsverktyg

Detta är en liten ordlista med förklaringar på begrepp och aktiviteter relaterade till. elvisualiseringsverktyg ordlista Detta är en liten ordlista med förklaringar på begrepp och aktiviteter relaterade till elvisualiseringsverktyg 2 3 datorgrafik 4 Datorgrafik är bilder skapade med hjälp av en dator, ofta i särskilda

Läs mer

Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2014. John O Keefe. May Britt Moser och Edvard I. Moser

Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2014. John O Keefe. May Britt Moser och Edvard I. Moser PRESSMEDDELANDE 2014 10 06 Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet har idag beslutat att Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2014 skall utdelas med ena hälften till John O Keefe och den andra

Läs mer

Produktutvecklingsprocessen. (e)lvis

Produktutvecklingsprocessen. (e)lvis ordlista (e)lvis datorgrafik...5 effekt...7 elektricitet...9 energi...11 grenuttag...13 HDMI...15 komponenter...17 kretskort...19 kwh...21 minidator...23 minneskort...25 projektor...27 protokoll...29 radiomodul...31

Läs mer

ELLÄRA. Denna power point är gjord för att du ska få en inblick i elektricitet. Vad är spänning, ström? Var kommer det ifrån? Varför lyser lampan?

ELLÄRA. Denna power point är gjord för att du ska få en inblick i elektricitet. Vad är spänning, ström? Var kommer det ifrån? Varför lyser lampan? Denna power point är gjord för att du ska få en inblick i elektricitet. Vad är spänning, ström? Var kommer det ifrån? Varför lyser lampan? För många kan detta vara ett nytt ämne och till och med en helt

Läs mer

Chalmers Tekniska Högskola Tillämpad Fysik Igor Zoric

Chalmers Tekniska Högskola Tillämpad Fysik Igor Zoric Chalmers Tekniska Högskola 2002 05 28 Tillämpad Fysik Igor Zoric Tentamen i Fysik för Ingenjörer 2 Elektricitet, Magnetism och Optik Tid och plats: Tisdagen den 28/5 2002 kl 8.45-12.45 i V-huset Examinator:

Läs mer

NATIONELLT ÄMNESPROV I FYSIK VÅREN 2009

NATIONELLT ÄMNESPROV I FYSIK VÅREN 2009 Prov som ska återanvändas omfattas av sekretess enligt 4 kap. 3 sekretesslagen. Avsikten är att detta prov ska kunna återanvändas t.o.m. 2009-06-30. Vid sekretessbedömning skall detta beaktas. NATIONELLT

Läs mer

3: Muntlig redovisning Vid tveksamhet om betygsnivå, kommer du att få ett kompletterande muntligt förhör.

3: Muntlig redovisning Vid tveksamhet om betygsnivå, kommer du att få ett kompletterande muntligt förhör. Prövning i Fysik1 Prövning i Fy 1 omfattar 1: Skriftligt prov Ett skriftligt prov görs på hela kursen 2: Laborationer I kursen ingår laborationer och att skriva rapporter. Laborationerna görs en torsdag

Läs mer

Nikolai Tesla och övergången till växelström

Nikolai Tesla och övergången till växelström Nikolai Tesla och övergången till växelström Jag påminner lite om förra föreläsningen: växelström har enorma fördelar, då transformatorer gör det enkelt att växla mellan högspänning, som gör det möjligt

Läs mer

FYSIK. Läroplanens centrala innehåll

FYSIK. Läroplanens centrala innehåll FYSIK I följande tabeller finns det centrala innehållet och målen i fysik uppräknade. I kolumn visas texten som nu finns infört i läroplanen. Kolumnen innehåller den nya texten som ska ersätta den gamla.

Läs mer

Instuderingsfrågor Atomfysik

Instuderingsfrågor Atomfysik Instuderingsfrågor Atomfysik 1. a) Skriv namn och laddning på tre elementarpartiklar. b) Vilka elementarpartiklar finns i atomkärnan? 2. a) Hur många elektroner kan en atom högst ha i skalet närmast kärnan?

Läs mer

Elektriska och magnetiska fält Elektromagnetiska vågor

Elektriska och magnetiska fält Elektromagnetiska vågor 1! 2! Elektriska och magnetiska fält Elektromagnetiska vågor Tommy Andersson! 3! Ämnens elektriska egenskaper härrör! från de atomer som bygger upp ämnet.! Atomerna i sin tur är uppbyggda av! en atomkärna,

Läs mer

Introduktion till kursen. Fysik 3. Dag Hanstorp

Introduktion till kursen. Fysik 3. Dag Hanstorp Introduktion till kursen Fysik 3 Dag Hanstorp Vi har fem sinnen: Syn Hörsel Smak Lukt Känsel Hur stor är räckvidden på de olika sinnena? Hur skulle vår världsbild påverkas om vi människor hade saknat

Läs mer

Jorden År F-3 Närmiljö År 4-6 Vårt ekosystem År 7-9 Jordens ekosystem

Jorden År F-3 Närmiljö År 4-6 Vårt ekosystem År 7-9 Jordens ekosystem Lokala kursplaner i No/Teknik: Vi jobbar med det naturvetenskapliga arbetssättet dvs. genom att ställa hypoteser, undersöka, experimentera och dra slutsatser. Vi har delat in No området i tre huvudgrupper,

Läs mer

DEMONSTRATIONER ELEKTROSTATIK II. Bandgeneratorns princip Försök med bandgeneratorn Åskvarnare Ljuslåga i elektrostatiskt fält

DEMONSTRATIONER ELEKTROSTATIK II. Bandgeneratorns princip Försök med bandgeneratorn Åskvarnare Ljuslåga i elektrostatiskt fält DEMONSTRATIONER ELEKTROSTATIK II Bandgeneratorns princip Försök med bandgeneratorn Åskvarnare Ljuslåga i elektrostatiskt fält Introduktion I litteraturen och framför allt på webben kan du enkelt hitta

Läs mer

DOKTORERNAS SYSSELSÄTTNING TIO ÅR EFTER DISPUTATIONEN 2004 RAPPORT OKTOBER 2016

DOKTORERNAS SYSSELSÄTTNING TIO ÅR EFTER DISPUTATIONEN 2004 RAPPORT OKTOBER 2016 NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN DOKTORERNAS SYSSELSÄTTNING TIO ÅR EFTER DISPUTATIONEN 2004 RAPPORT OKTOBER 2016 V 2016/798 Fakultetssekreterare Henrik Tallgren Inledning I många år har sagts att si eller

Läs mer

GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för fysik Curt Nyberg, Igor Zoric

GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för fysik Curt Nyberg, Igor Zoric GÖTEBORGS UNIVERSITET 06-11 10 Institutionen för fysik Curt Nyberg, Igor Zoric PROJEKTTENTAMEN I FASTA TILLSTÅNDETS FYSIK FYN160, ht 2006 Inlämningsuppgifterna ersätter tentamen. Du skall lösa uppgifterna

Läs mer

Tentamen i Fysik för K1, 000818

Tentamen i Fysik för K1, 000818 Tentamen i Fysik för K1, 000818 TID: 8.00-13.00. HJÄLPMEDEL: LÄROBÖCKER (3 ST), RÄKNETABELL, GODKÄND RÄKNARE. ANTAL UPPGIFTER: VÅGLÄRA OCH OPTIK: 5 ST, ELLÄRA: 3 ST. LÖSNINGAR: LÖSNINGARNA SKA VARA MOTIVERADE

Läs mer

SFOR-kurs Aspenäs herrgård 6 8 april 2011. Lars Öhberg, MD, PhD Norrlands Universitetssjukhus, Umeå

SFOR-kurs Aspenäs herrgård 6 8 april 2011. Lars Öhberg, MD, PhD Norrlands Universitetssjukhus, Umeå SFOR-kurs Aspenäs herrgård 6 8 april 2011 Lars Öhberg, MD, PhD Norrlands Universitetssjukhus, Umeå Ljud definieras som tryckvariationer i luft, vatten eller annat medium. Det mänskliga örat uppfattar

Läs mer

En resa från Demokritos ( f.kr) till atombomben 1945

En resa från Demokritos ( f.kr) till atombomben 1945 En resa från Demokritos (460-370 f.kr) till atombomben 1945 kapitel 10.1 plus lite framåt: s279 Currie atomer skapar ljus - elektromagnetisk strålning s277 röntgen s278 atomklyvning s289 CERN s274 och

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå. Biologisk fysik

Studieplan för utbildning på forskarnivå. Biologisk fysik Studieplan för utbildning på forskarnivå Biologisk fysik Skolan för Teknikvetenskap Skolan för Informations- och Kommunikationsteknik Skolan för Datavetenskap och Kommunikation Nationella föreskrifter

Läs mer

Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss.

Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss. Oscar Levant, 1906 1972 Foto: Ina Agency Press AB / BE&W Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning 278 Det

Läs mer

Tillämpad vågrörelselära FAF260, 6 hp

Tillämpad vågrörelselära FAF260, 6 hp Tillämpad vågrörelselära FAF260, 6 hp Inför laborationerna Förberedelser Läs (i god tid före laborationstillfället) igenom laborationsinstruktionen och de teoriavsnitt som laborationen behandlar. Till

Läs mer

3.7 Energiprincipen i elfältet

3.7 Energiprincipen i elfältet 3.7 Energiprincipen i elfältet En laddning som flyttas från en punkt med lägre potential till en punkt med högre potential får även större potentialenergi. Formel (14) gav oss sambandet mellan ändring

Läs mer

Utseende av ledamöter i Centrum för idrottsforskning (CIF)

Utseende av ledamöter i Centrum för idrottsforskning (CIF) NOMINERING 2011-09-26 HDa dnr DUC 2011/1362/10 Ert dnr UmU 112-1737-11 Umeå universitet Akademisekreterare Daniel Andersson 901 87 UMEÅ Utseende av ledamöter i Centrum för idrottsforskning (CIF) 2012-2014

Läs mer

(44) Ansökan utlagd och utlägg- 7 9-0 7-2 3 Publicerings- 409 058. ningsskriften publicerad nummer TUö UvU

(44) Ansökan utlagd och utlägg- 7 9-0 7-2 3 Publicerings- 409 058. ningsskriften publicerad nummer TUö UvU SVERIGE [B] (11)UTLÄGGNINGSSKRIFT 7711902-2 (19) S E (51) Internationell klass 2 G 0 1 T 1 / 0 2 / / G 0 1 T 7 / 1 2 (44) Ansökan utlagd och utlägg- 7 9-0 7-2 3 Publicerings- 409 058 ningsskriften publicerad

Läs mer

5-2 Likformighet-reguladetri

5-2 Likformighet-reguladetri 5-2 Likformighet-reguladetri Namn:. Inledning Du har nu lärt dig en hel del om avbildningar, kartor och skalor. Nu är du väl rustad för att studera likformighet, och hur man utnyttjar det faktum att med

Läs mer

BETYGSKRITERIER I KEMI, FYSIK OCH BIOLOGI

BETYGSKRITERIER I KEMI, FYSIK OCH BIOLOGI Vifolkaskolan 590 18 MANTORP 2002-06-12 Utdrag ur Bedömning och betygssättning Det som sker på lektionerna och vid lektionsförberedelser hemma, liksom närvaro och god ordning är naturligtvis i de flesta

Läs mer

LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET FYSIK Lpo 94

LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET FYSIK Lpo 94 Arbetsområde: Akustik Utvecklar kunskap om grundläggande fysikaliska begrepp inom området akustik. Utvecklar kunskap om olika slag av vågrörelse i olika ämnen och betydelse för levande organismer Följande

Läs mer

Upp gifter I=2,3 A. B=37 mt. I=1,9 A B=37 mt. B=14 mt I=4,7 A

Upp gifter I=2,3 A. B=37 mt. I=1,9 A B=37 mt. B=14 mt I=4,7 A Upp gifter 1. Beskriv den magnetiska kraften som verkar på ledaren, både till storlek och till riktning. Den del av ledaren som är inne i magnetfältet kan antas vara 45 cm i samtliga fall. a. b. I=1,9

Läs mer

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Ett medicinskt universitet Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Karolinska Institutet är Sveriges enda renodlade medicinska universitet och landets största centrum för medicinsk utbildning och forskning.

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå

Studieplan för utbildning på forskarnivå Studieplan för utbildning på forskarnivå Matematik English title: Mathematics TNMATE00 Fastställd av teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden (forskarutbildningsnämnden) 2014-05-14 Studieplanen för

Läs mer

Teknikprogrammet (TE)

Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i teknik och teknisk utveckling. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier

Läs mer

Sammanfattning av räkneövning 1 i Ingenjörsmetodik för ME1 och IT1. SI-enheter (MKSA)

Sammanfattning av räkneövning 1 i Ingenjörsmetodik för ME1 och IT1. SI-enheter (MKSA) Sammanfattning av räkneövning 1 i Ingenjörsmetodik för ME1 och IT1 Torsdagen den 4/9 2008 SI-enheter (MKSA) 7 grundenheter Längd: meter (m), dimensionssymbol L. Massa: kilogram (kg), dimensionssymbol M.

Läs mer

Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik

Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Förberedelseuppgifter: Uppgifterna skall lösas före laborationen med papper och penna och vara snyggt uppställda med figurer. a) Gör beräkningarna till uppgifterna

Läs mer

Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12!

Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12! 1) Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12! Om vi tar den tredje kol atomen, så är protonerna 6,

Läs mer

3-10 Potenser i problemlösning Namn:..

3-10 Potenser i problemlösning Namn:.. 3- Potenser i problemlösning Namn:.. Inledning Du har nu lärt dig en hel del om potenser i kapitel 3-9. Du vet vad som menas med ett potensuttryck och hur man räknar med dem. Nu skall du lära dig mer om

Läs mer

Oförstörande provning 2013-10-18 Jan Larsson, ansvarig nivå III:a på Inspecta Sweden AB. Inspecta Academy

Oförstörande provning 2013-10-18 Jan Larsson, ansvarig nivå III:a på Inspecta Sweden AB. Inspecta Academy Oförstörande provning 2013-10-18 Jan Larsson, ansvarig nivå III:a på Inspecta Sweden AB Inspecta Academy Oförstörande provning Provningsutförande Acceptanskrav EN 13445-5 (Tryckkärl ej eldberörda-kontroll

Läs mer

Strävansmål för förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål

Strävansmål för förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål Strävansmål för förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål Biologi Ha en elementär kroppsuppfattning Utveckla kunskap om djur och växter som finns i vår närhet Rörelselekar och

Läs mer

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven Biologi inrättad 2000-07 Ämnets syfte och roll i utbildningen Biologiämnet syftar till att beskriva och förklara naturen och levande organismer ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Samtidigt skall utbildningen

Läs mer

Batteri. Lampa. Strömbrytare. Tungelement. Motstånd. Potentiometer. Fotomotstånd. Kondensator. Lysdiod. Transistor. Motor. Mikrofon.

Batteri. Lampa. Strömbrytare. Tungelement. Motstånd. Potentiometer. Fotomotstånd. Kondensator. Lysdiod. Transistor. Motor. Mikrofon. Batteri Lampa Strömbrytare Tungelement Motstånd Potentiometer Fotomotstånd Kondensator Lysdiod Transistor Motor Mikrofon Högtalare Ampèremeter 1 1. Koppla upp kretsen. Se till att motorns plus och minuspol

Läs mer

1 Den Speciella Relativitetsteorin

1 Den Speciella Relativitetsteorin 1 Den Speciella Relativitetsteorin Den speciella relativitetsteorin är en fysikalisk teori om lades fram av Albert Einstein år 1905. Denna teori beskriver framför allt hur utfallen (dvs resultaten) från

Läs mer

Accelerometer. Rikard Ekström Mattias Kindborg. Informationsteknologi Lunds Universitet

Accelerometer. Rikard Ekström Mattias Kindborg. Informationsteknologi Lunds Universitet Accelerometer Rikard Ekström Mattias Kindborg Informationsteknologi Lunds Universitet Handledare: Bertil Larsson 7 december, 4 INNEHÅLLSFÖRECKNING SEKION SIDNUMMER ABSRAC 1 INRODUKION EORI 3 ACCELEROMEERN

Läs mer

Medicinska fakulteten UTBILDNING, FORSKNING OCH INNOVATION SEDAN 1666

Medicinska fakulteten UTBILDNING, FORSKNING OCH INNOVATION SEDAN 1666 Medicinska fakulteten UTBILDNING, FORSKNING OCH INNOVATION SEDAN 1666 Tillsammans skapar vi morgondagens Hälsa Politisk känslig verksamhet Topp 100-listan Ca 17 000 lärosäten i världen. Ca 23 i Sverige

Läs mer

WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING

WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING Energin i vinden som blåser, vattnet som strömmar, eller i solens strålar, måste omvandlas till en mera användbar form innan vi kan använda den. Tyvärr finns

Läs mer

Erfarenheter Mina arbetserfarenheter listas som i en blogg med det senaste upptill.

Erfarenheter Mina arbetserfarenheter listas som i en blogg med det senaste upptill. Tillåt mig presentera mig. Jag heter och ser mig själv som en elektronikutvecklare efter totalt 22 år på Philips och Thermometric AB. Att omsätta idéer och möjligheter till nya lönsamma produkter är min

Läs mer

Kommentarer till målen inför fysikprovet. Magnetism & elektricitet

Kommentarer till målen inför fysikprovet. Magnetism & elektricitet Kommentarer till målen inför fysikprovet Magnetism & elektricitet Skillnaden mellan spänning, ström och resistans Spänningen är själva drivkraften av strömmen och mäts i enheten volt, V. Finns ingen spänning

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: KBAST16h KBASX16h. TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: 09:00 13:00

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: KBAST16h KBASX16h. TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: 09:00 13:00 Fysik Bas 2 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: KBAST16h KBASX16h 9 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2017-05-29 Tid: 09:00 13:00 Hjälpmedel: Grafritande miniräknare, linjal, gradskiva, gymnasieformelsamling,

Läs mer

Edwin Hubbles stora upptäckt 1929

Edwin Hubbles stora upptäckt 1929 Edwin Hubbles stora upptäckt 1929 Edwin Hubble Edwin Hubbles observationer av avlägsna galaxer från 1929. Moderna observationer av avlägsna galaxer. Bild: Riess, Press and Kirshner (1996) Galaxerna rör

Läs mer

Janne Rydberg och hans formel

Janne Rydberg och hans formel Janne Rydberg och hans formel Om hur ett siffersnille från Halmstad blev världsberömd. Janne Rydberg och hans formel 18 Mannen bakom formeln 19 Johannes Robert Rydberg, mera känd som Janne Rydberg föddes

Läs mer

Fakultetsnämnd Lärande. Studieplan

Fakultetsnämnd Lärande. Studieplan Fakultetsnämnd Lärande Studieplan Studieplan för forskarutbildning i biologi, fysik och kemi med inriktning mot didaktik (Graduate Studies in Biology, Physics and Chemistry directed towards didactics.)

Läs mer

Lokal planering i NO fsk - 2. Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Hur

Lokal planering i NO fsk - 2. Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Hur Lokal planering i NO fsk - 2 Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Hur Natur Människa Känna igen och benämna några vanligt förekommande växter och djur i närmiljön Få en inblick i det ekologiska systemet,

Läs mer

Elektroakustik Något lite om analogier

Elektroakustik Något lite om analogier Elektroakustik 2003-09-02 10.13 Något lite om analogier Svante Granqvist 2002 Något lite om analogier När man räknar på mekaniska system behöver man ofta lösa differentialekvationer och dessutom tänka

Läs mer

utvecklar förståelse av sambandet mellan struktur, egenskaper och funktion hos kemiska ämnen samt varför kemiska reaktioner sker,

utvecklar förståelse av sambandet mellan struktur, egenskaper och funktion hos kemiska ämnen samt varför kemiska reaktioner sker, Kemi Ämnets syfte Utbildningen i ämnet kemi syftar till fördjupad förståelse av kemiska processer och kunskap om kemins skiftande tillämpningar och betydelse inom vardagsliv, industri, medicin och livsmiljö.

Läs mer

Lågstadieelevernas inlärningsmaterial för utställningen. Elköping

Lågstadieelevernas inlärningsmaterial för utställningen. Elköping Lågstadieelevernas inlärningsmaterial för utställningen Elköping Efter uppgiftsnumret har vi angett det utställningsobjekt, där man hittar mer information om frågan eller där man kan fördjupa sin kunskap.

Läs mer

Utvärdering av uttorkning av fukt i betongväggar med aktiv elektroosmos.

Utvärdering av uttorkning av fukt i betongväggar med aktiv elektroosmos. Utgiven av: Stephan Mangold Till: Björn Sundvall, Arid AB 2016-04-04 Klassifikation: Öppen Dränering utan att gräva Utvärdering av uttorkning av fukt i betongväggar med aktiv elektroosmos. Sammanfattning

Läs mer

4:4 Mätinstrument. Inledning

4:4 Mätinstrument. Inledning 4:4 Mätinstrument. Inledning För att studera elektriska signaler, strömmar och spänningar måste man ha lämpliga instrument. I detta avsnitt kommer vi att gå igenom de viktigaste, och som vi kommer att

Läs mer

Umeå universitet. Utvärderingsavdelningen Brita Bergseth 2002-06-18 Reg.nr 641-1001-01

Umeå universitet. Utvärderingsavdelningen Brita Bergseth 2002-06-18 Reg.nr 641-1001-01 Umeå universitet Utvärderingsavdelningen Brita Bergseth 2002-06-18 Reg.nr 641-1001-01 Ansökan om rätt att utfärda röntgensjuksköterskeexamen Umeå universitet ges rätt att utfärda röntgensjuksköterskeexamen.

Läs mer

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2018

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2018 WALLENBERGS FYSIKPRIS 2018 Tävlingsuppgifter (Kvalificeringstävlingen) Riv loss detta blad och häfta ihop det med de lösta tävlingsuppgifterna. Resten av detta uppgiftshäfte får du behålla. Fyll i uppgifterna

Läs mer

Pedagogisk portfölj. Elisabeth Liljeroth Leg, sjuksköterska, Lektor, PMI, Karolinska Universitetssjukhuset

Pedagogisk portfölj. Elisabeth Liljeroth Leg, sjuksköterska, Lektor, PMI, Karolinska Universitetssjukhuset Pedagogisk portfölj Elisabeth Liljeroth Leg, sjuksköterska, Lektor, PMI, Karolinska Universitetssjukhuset Ann-Charlotte Falk Leg. Sjuksköterska, Docent, Omvårdnadsansvarig PMI, Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

Laborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik

Laborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik Laborationsrapport Kurs Lab nr Elektroteknik grundkurs ET1002 1 Laborationens namn Mätteknik Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Elektroteknik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Förberedelseuppgifter:

Läs mer

Lennart Stenflo MINNEN FRÅN SOVJETUNIONEN

Lennart Stenflo MINNEN FRÅN SOVJETUNIONEN Lennart Stenflo MINNEN FRÅN SOVJETUNIONEN Redaktör Gert Brodin Tryckeri Print& Media, Umeå, Sverige ISBN: 978-91-7459-559-8 2 Innehåll Förord av Gert Brodin, 4 Kommentarer av Lennart Stenflo, 5 Plasmafysik

Läs mer

PROGRAM FORSKARE + MOBILITET + SAMVERKAN = KREATIV MILJÖ?

PROGRAM FORSKARE + MOBILITET + SAMVERKAN = KREATIV MILJÖ? PROGRAM FORSKARE + MOBILITET + SAMVERKAN = KREATIV MILJÖ? STOCKHOLM MEETING 27 SEPTEMBER 2012 PROGRAM Moderator: K-G Bergström 13:30 Agneta Bladh, Vetenskap & Allmänhet (VA) och Barbara Cannon, Kungl.

Läs mer

Ekman och Källén. Två världskända teoretiska lundafysiker.

Ekman och Källén. Två världskända teoretiska lundafysiker. 181 Ekman och Källén Två världskända teoretiska lundafysiker. Ekmanspiralen Walfrid Ekman kom från Stockholm och studerade i Uppsala. Han är framför allt känd för att ha upptäckt och formulerat teorierna

Läs mer

ITinstitutionen bit för bit

ITinstitutionen bit för bit ITinstitutionen bit för bit Institutionen för informations teknologi: världs ledande med en unik bredd och ett djupt vetenskapligt kunnande INSTITUTIONEN FÖR INFORMATIONS TEKNOLOGI unik bredd och unikt

Läs mer

Vävnadsbehandling med högenergetiskt ultraljud

Vävnadsbehandling med högenergetiskt ultraljud Vävnadsbehandling med högenergetiskt ultraljud Jonas Brink, Marcus Holm, Trygve Sjöberg, Nils-Gunnar Holmer Avdelningarna för medicinsk teknik och thoraxkirurgi Universitetssjuk huset i Lund Målsättning

Läs mer

Undervisning om risker och riskbedömning i naturvetenskap. Leena Arvanitis, Blackebergs gymnasium och Karin Haglund, Tumba gymnasium

Undervisning om risker och riskbedömning i naturvetenskap. Leena Arvanitis, Blackebergs gymnasium och Karin Haglund, Tumba gymnasium Undervisning om risker och riskbedömning i naturvetenskap Leena Arvanitis, Blackebergs gymnasium och Karin Haglund, Tumba gymnasium Varför undervisning om risker/riskbedömning? Nya risker uppstår med nya

Läs mer

Uddmanska huset en plats för banbrytande vetenskap

Uddmanska huset en plats för banbrytande vetenskap Uddmanska huset en plats för banbrytande vetenskap På vilket sätt angår byggnadsminnena oss? Varför är de mer bevarandevärda än andra byggnader? Vilken historia berättar de och vem representerar de? Byggnadsminnena

Läs mer

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014 Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften År, årstider, dag och natt Vi har fyra årstider; vår, sommar,

Läs mer

Kursens namn: Medicin Radiografi, Strålningsfysik, teknik och projektionslära inom radiografi

Kursens namn: Medicin Radiografi, Strålningsfysik, teknik och projektionslära inom radiografi Kursens namn: Medicin Radiografi, Strålningsfysik, teknik och projektionslära inom radiografi Kurskod: MC004G Kursansvarig: Eva Funk Datum: 2016-05-07 Examinator: Maud Lundén Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng:

Läs mer

0. Inledning, motivation

0. Inledning, motivation 0. Inledning, motivation Atomresolutionsbild av korngräns på grafityta, tagen i Acceleratorlaboratorier vid Helsingfors universitet Fasta tillståndets fysik, Kai Nordlund 2015 1 0.1. Terminologi Hur definieras

Läs mer

Mål och betygskriterier i Fysik

Mål och betygskriterier i Fysik Mål och betygskriterier i Fysik För att bli GODKÄND på samtliga kurser skall du: Kunna skyddsföreskrifter inom NO-institutionen, samt veta var skydds- och nödutrustning finns Kunna handha den laboratorieutrustning

Läs mer

ATOMFYSIK PÅ GOTT OCH ONT

ATOMFYSIK PÅ GOTT OCH ONT ATOMFYSIK PÅ GOTT OCH ONT 9a HT.2013 Elevens namn: Genom undervisningen i ämnet ATOMFYSIK ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att : använda kunskaper i fysik för

Läs mer

1. a) I en fortskridande våg, vad är det som rör sig från sändare till mottagare? Svara med ett ord. (1p)

1. a) I en fortskridande våg, vad är det som rör sig från sändare till mottagare? Svara med ett ord. (1p) Problem Energi. a) I en fortskridande våg, vad är det som rör sig från sändare till mottagare? Svara med ett ord. (p) b) Ge en tydlig förklaring av hur frekvens, period, våglängd och våghastighet hänger

Läs mer

Att synliggöra det väsentliga

Att synliggöra det väsentliga Att synliggöra det väsentliga Professor Anders Ynnerman och hans grupp forskar inom visualisering och datorgrafik, i gränslandet mellan datavetenskap och beräkningsteknik. Visualisering utnyttjar den mänskliga

Läs mer

ELEKTRICITET. http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g

ELEKTRICITET. http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g ELEKTRICITET ELEKTRICITET http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g ELEKTRICITET Är något vi använder dagligen.! Med elektricitet kan man flytta energi från en plats till en annan. (Energi produceras

Läs mer

isolerande skikt positiv laddning Q=CV negativ laddning -Q V V

isolerande skikt positiv laddning Q=CV negativ laddning -Q V V 1 Föreläsning 5 Hambley avsnitt 3.1 3.6 Kondensatorn och spolen [3.1 3.6] Kondensatorn och spolen är två mycket viktiga kretskomponenter. Kondensatorn kan lagra elektrisk energi och spolen magnetisk energi.

Läs mer

Magnetism. Uppdaterad:

Magnetism. Uppdaterad: Magnetism Uppdaterad: 170130 Magnetfält kring stavmagnet Magnetresonans Jordmagnetiska fältet Olika slags fält en översikt Orsaker till magnetism Kraftverkan mellan magneter Har jag använt någon bild som

Läs mer

FYSIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet fysik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

FYSIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet fysik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet FYSIK Fysik är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld. Fysik behandlar allt från växelverkan mellan materiens minsta beståndsdelar till

Läs mer