Examensarbete 15 högskolepoäng avancerad nivå. En kväll på hotell

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Examensarbete 15 högskolepoäng avancerad nivå. En kväll på hotell"

Transkript

1 Malmö högskola Lärande och Samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng avancerad nivå En kväll på hotell - Bilders betydelse för läsförståelsen hos vuxna andraspråksinlärare på Sfi One night at a hotel Images and their contribution to reading comprehension when learning a second language as an adult. Lena Rosell Larsson Lärarexamen 270hp Religion och svenska som andraspråk Lärarutbildning 90hp Examinator: Handledare: Magnus Ange Persson handledare Handledare: Gunnilla Welwert

2 2

3 Abstract Mot bakgrund av dagens läroplaners betoning av att elever inom olika utbildningsnivåer och från olika kulturella kontexter ska kunna tillgodogöra sig information i text och bild inom olika ämnen, är syftet för denna uppsats att undersöka bilders betydelse för läsförståelsen hos vuxna andraspråksinlärare i Sfi svenskundervisning för invandrare. Metoden jag använt mig av är en kvalitativ metod med uppföljande individuella intervjuer. Informanterna delades upp i två grupper av vilka den ena gruppen fick läsa en text med tillhörande bilder samtidigt som den andra gruppen fick läsa motsvarande text men utan bilder. Efter läsningen fick samtliga informanter svara på ett antal övningsuppgifter till texten. Resultatet visade sig bli att de informanter som läst texten med bilder fick ett bättre utfall på övningsuppgifterna än de som läst texten utan bilder. Resultatet visade sig även ligga i linje med tidigare forskning som gjorts i området; forskning som bl.a. visar på att om det finns redundans mellan text och bild så bidrar detta till en bättre förståelse av innehållet i texten men även i bilderna framförallt i pedagogiska läromedel. 3

4 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Syfte och frågeställning Disposition Teori Lärande Text och bild som kulturella redskap Språket som kulturförmedlare Att tolka bilder Pedagogiska bilder Samspel mellan text och bild Metod och material Undersökningen Forskningsetiska principer Informanterna Informanternas fördelning i grupp A och grupp B Det pedagogiska materialet Texten Bildserien Övningsuppgifterna Resultat och analys Läsförståelsen Resultat sant eller falskt Resultat reflektionsfråga Sammantaget resultat av läsförståelsen Informanternas uppskattning av textens svårighetsgrad Avslutning Referenser Bilagor Bilaga 1 Texten En kväll på hotell med uppgifter Bilaga 2 Bildserien En kväll på hotell 4

5 Bilaga 3 Enkät Bilaga 4 Badkarsbild 5

6 1 Inledning Text och bild ger form åt våra föreställningar och är en del i läroprocessen. Dock är det inte alltid så att bilder automatiskt underlättar förståelsen av en text eftersom bilder och texter är kulturella konstruktioner, både när det gäller att skildra verkligheten och fiktiva händelser. I dagens läroplaner betonas det att elever inom olika utbildningar och i olika åldersgrupper på olika sätt ska kunna hantera, värdera och tillgodogöra sig text och bild i olika ämnen. Här har eleven stor nytta av sina tidigare inhämtade kunskaper och kulturella erfarenheter. Många gånger tar dock läraren det för givet att bilder talar för sig själva och glömmer i sammanhanget bort att de är kulturbundna. Ur detta perspektiv kan text och bild te sig både främmande och i olika grad svårbegripliga. Detta kan vara en viktig aspekt att bära med sig in i dagens mångkulturella klassrum. 1.1 Bakgrund Enligt Skolverkets utbildningsstatistik har antalet elever i Sfi (Svenkundervisning för invandrare) ökat mycket kraftigt under de senaste åren (Skolverket, 2012, Utbildningsstatistik). Från 2010 till 2011 skedde en ökning på 7 procent, och sedan 2005 har antalet elever i Sfi fördubblats deltog ca elever i Sfi undervisning (ibid). Majoriteten som läser Sfi är kvinnor varav en femtedel har arabiska som modersmål. Andra vanliga modersmål är bl.a. somaliska, thailändska och polska. Det finns en stor variation vad gäller utbildningsbakgrund bland kursdeltagarna och sett mot utbildningsbakgrunden har fyra av tio deltagare (39 %) högst 9 år i tidigare utbildning (Skolverket, 2012:2). 6

7 Enligt Skolverket är Sfi en kvalificerad språkutbildning som [ ]syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper i det svenska språket. En elev med ett annat modersmål än svenska ska inom Sfi få lära sig och utveckla ett funktionellt andraspråk (PM, Utbildningsstatistik , Dnr :33 s. 1). Ett funktionellt språk och ett vidgat textbegrepp kan utvecklas på olika sätt och med hjälp av olika metoder. I kursplanen för Sfi som trädde i kraft den 1 juli 2012, står t.ex. att: [ ] Det vidgade textbegreppet är av stor vikt inom utbildningen i svenska för invandrare. Att tillägna sig och bearbeta texter behöver inte alltid innebära läsning utan även avlyssning, bild- och filmstudium. (SKOLFS, 2012:13 [ ]). I kursplanen för Sfi finns tre olika studievägar. Varje studieväg inrymmer två kurser. Sfi 1 är anpassad för invandrare som är kortutbildade eller analfabeter, Sfi2 och 3 har en snabbare studietakt och är anpassade för elever med längre utbildning. Beroende av studieväg kan kurs B respektive kurs C vara antingen nybörjarkurs eller fortsättningskurs samtidigt som kursmålen är de samma. Skillnaden ligger i kursernas olika utformning som bestäms av kursdeltagarens kunskaper i svenska vid kursstart samt val av studieväg. Kursplanerna är också utformade för att kunna möta deltagare med varierande utbildningsbakgrund, förutsättningar och studiemål (Skolverket, 2012). I figuren nedan illustreras de olika studievägarna där Sfi1 A och B är placerad längst till vänster, följt av Sfi2 B och C och därefter kurs Sfi3 C och D; de mest avancerade och avslutande kurserna i Sfi. D C C Sfi 3 B Sfi 2 Sfi 1 B A Figur 1 Studievägar och kurser inom Sfi 1 1 Illustrationen är inspirerad av Skolverket, 2012: PM, Utbildningsstatistik , Dnr

8 Det högsta antalet kursdeltagare finns på studieväg 3, här har deltagarna i största utsträckning polska, engelska, spanska och persiska som modersmål, medan de som har högst deltagande på studieväg 2 har turkiska, arabiska, tigreanska och thailändska som modersmål. Motsvarande för kursdeltagarna på studieväg 1 är somaliska, kurdiska och nordkurdiska (Skolverket, 2012:3). Sammanlagt deltar även 24 procent av kursdeltagarna i läs- och skrivinlärning 2. Här finner man den största andelen (50 procent) på Sfi1 (Skolverket, 2012:3). I tabellen nedan illustreras antalet kursdeltagare på Sfi, fördelat på kvinnor och män där kvinnorna (den nedre gröna delen av staplarna) är i majoritet.. Diagram 1 Antalet kursdeltagare per studievägskurs uppdelat på kvinnor och män år 2012,(Skolverket, 2012). 1.2 Syfte och frågeställning Syftet med min uppsats är att undersöka en bildseries pedagogiska betydelse för läsförståelsen hos vuxna andraspråksinlärare på Sfi2 B. Jag har valt att utgå från följande frågeställningar: 1. Kan en bildserie fungera som stöd och bidra till en djupare alternativt mer reflekterande läsförståelse av en skönlitterär lärobokstext och i så fall hur? 2. Kan en bildserie upplevas som missvisande och/eller distraherande för läsaren och i så fall hur? 2 Dess kursdeltagare kan exempelvis ha ett annat alfabet/skriftspråk än det latinska, vara analfabeter etc. 8

9 1.3 Disposition Jag har valt att lägga upp mitt arbete genom att inleda kapitel 2 med en teoribakgrund där jag översiktligt redogör för den litteratur jag huvudsakligen valt att använda mig av i min uppsats. I kapitel 3 redogör jag för den metod och det material som ligger till grund för min undersökning. Här redovisar jag även hur jag resonerat i mitt val av metod samt därutöver mitt val av material. Slutligen redovisar och analyserar jag resultatet av undersökningen i kapitel 4 och avslutar därefter med en sammanfattande diskussion i kapitel 5. 9

10 2 Teori Jag inleder teoridelen med en kortare genomgång av huvudlitteraturen d.v.s. den litteratur som jag främst kommer att återkomma till under skrivandets gång. Till grund för mitt val av litteratur ligger bl.a. litteraturtips från både min handledare och min examinator samt olika litteraturtips och diskussioner under handledningstiden. Jag har även läst litteraturförteckningar på ett par tidigare uppsatser skrivna inom området för mitt ämnesval på Uppsatser.se., och med hjälp av dessa hittat ytterligare relevant litteratur. I Bildens tysta budskap. Interaktion mellan bild och text beskriver Yvonne Eriksson (2019) hur bilder bygger på kulturella koder och konventioner. En central fråga Eriksson ställer sig är hur text och bild hör ihop vilket också är en högst relevant aspekt i min undersökning. I Läsförståelse i teori och praktik (Ingvar Bråten, red., 2008), diskuterar en rad författare vad läsförståelse är. De presenterar både teoretiska och praktiska perspektiv på läsförståelse och framhåller hur viktig läsförståelse är i dagens kunskapssamhälle; inte bara i skolan utan även som en betydelsefull kompetens utanför utbildningssystemet för att kunna delta i samhälle och arbetsliv. Läsförståelse är ett centralt tema i min undersökning både textligt och bildligt. Roger Säljö (2010) menar i Lärande och kulturella redskap om lärprocesser och det kollektiva minnet, att människan till sin hjälp i lärandeprocesser har olika former av symboliska och kognitiva kulturella redskap som exempelvis språk, bilder och skrift. Människans utveckling av dessa redskap leder till att hennes sätt att leva, kommunicera, lära och tolka världen förändras men även varierar mellan olika kulturella kontexter. I Bild och föreställning om visuell retorik, beskriver Waern m.fl. hur information förmedlas genom bilder och hur vi sedan tolkar och förstår dessa bilder. Eftersom ord och bild är olika former av informationskällor betonas vikten av att överföra redundant information mellan text och bild i syfte att underlätta den mentala bearbetningen av 10

11 innehållet. Att redundans mellan text och bild är betydelsefullt för innehållet och läsförståelsen är något jag hoppas kunna visa i min uppsats. I sin bok Vygotskij i praktiken bland plugghästar och fusklappar (2006) förklarar Leif Strandberg grundbegreppen i Lev Vygotskijs kulturhistoriska teori där Vygotskij menar att det som finns inne i människans huvud inte har hamnat där av en slump utan föregåtts av yttre aktivitet tillsammans med andra och med stöd av hjälpmedel (min kursivering) som t.ex. att studera bilder och att läsa och/eller skriva texter. Slutligen beskriver Kress och van Leeuwen i sin bok Reading Images. The Grammar of Visual Design (2006), bilders kommunikativa innehåll och hur de skapar mening i olika kulturella kontexter. Här kan nämnas s.k. linjära och icke-linjära kompositioner, till de linjära kan man t.ex. lägga serietidningar. De bilder jag valt att använda i min undersökning är utformade som en bildserie och kan liknas vid en serie. 2.1 Lärande Jag inleder dock med Knud Illeris och några ord om Lärande (2007). Lärande består av två skilda processer. Den ena utgörs av samspelet mellan individen och omgivningen, den andra består av tillägnelsen av de impulser och den påverkan som ligger i samspelet. Fokus och uppmärksamhet är två betydelsefulla faktorer för att lärande ska äga rum. Genom tillägnelsen knyts nya impulser samman med andra resultat från tidigare relevant lärande (Illeris, 2007:37ff). De förhållanden som bestämmer tillägnelseprocessen är i grunden av biologisk karaktär och en process som enbart äger rum på det individuella planet. Dock skiljer sig de faktiska läromöjligheterna åt mellan exempelvis olika länder, regioner och subkulturer (ibid). Tillägnelseprocessen har också en dubbel karaktär genom att den består av både innehåll och drivkraft. Innehållet är det som man lär sig och drivkraften är den som ser till att själva tillägnelseprocessen kan äga rum. För att drivkraft ska infinna sig krävs psykisk energi, intresse, nödvändighet och tvång. Beroende på vilken eller vilka drivkrafter som driver individen kommer denna eller dessa krafter att prägla både läroprocess och läroresultat (Illeris, 2007, 39ff). Att förstå något innebär att man uppfattat betydelsen av detsamma. Det i sin tur medför att man kan använda sig av den förvärvade kunskapen (Eriksson, 2009:48). Ett sätt att förvärva kunskap kan vara med hjälp av gestaltningar och illustrationer som har 11

12 en nära och tydlig relation till den skrivna texten, d.v.s. att kombinationen text och bild inte lämnar för många frågetecken hos den som är satt att tolka innehållet. Att använda sig av bilder i undervisningen är vanligt förekommande i bl.a. språkundervisning, främst när det gäller läs- och skrivfärdighet (2009:129). 2.2 Text och bild som kulturella redskap Kulturer består av människors sociala tillgångar som exempelvis historia, relationer, erfarenheter, traditioner och värderingar. Människan är en del av den pågående historien samtidigt som hon formas av den kultur hon lever i (Strandberg, 2006:98ff). Så länge vi lever inom vår egen nations gränser med ett nationellt språk och en nationell identitet ifrågasätter vi inte detta, men när vi lämnar det välkända och förflyttar oss till en annan kultur och ett nytt språk upptäcker vi plötsligt skillnader. Allt hänger inte längre samman på ett självklart sätt (Bergstedt, 2006:241). Enligt Strandberg (2006) förhåller sig människan till verkligheten på två sätt; å ena sidan återskapar hon den och å andra sidan skapar hon något nytt. Att skapa och att fantisera är unika, mänskliga metoder som utvecklas i takt med att människan skaffar sig nya kunskaper och erfarenheter. När människor sedan tänker och agerar använder hon sig av olika slags verktyg som ord, ritningar och mönster (2006:107) vilka hjälper henne att organisera sitt tänkande om livet utanför hjärnan (2006:13). Sett ur ett sociokulturellt perspektiv måste man alltid förstå lärande som [ ] en innehållsberoende och situationsbunden företeelse [ ] menar Säljö (2010:140ff). Lärande handlar därför om hur olika människor lär sig behärska redskapens (verktygens) begreppsliga innehåll samt på olika sätt förmår att hantera dem i specifika situationsbundna praktiker (Säljö, 2010:104ff; Strandberg (2006:112). Både text och bild är redskap som kompletterar varandra; de är även något som människor lär av och samtalar om. Vi talar om dem, vi skriver om dem och vi använder oss av dem för att få det vi talar och skriver om att framstå som mer begripligt. Enligt Säljö är texter och bilder [ ] en viktig del av vårt meningsskapande [ ] för att förstå och lära (2010:161) och Ett kulturellt redskap för att tolka vår omvärld och att resonera om den menar Trømsø, (2007:41). Verktyg ger inspiration till olika sätt att tänka och handla (Strandberg, 2006:107). 12

13 Men sättet att tolka bild respektive text skiljer sig åt (Säljö, 2010:161) eftersom tolkningen bygger på att tolkningsutövaren utgår ifrån sina kontextuella erfarenheter och kunskaper i den givna situationen (Säljö, 2010:166). Hur vi människor ser på och uppfattar text och bild är resultatet av vår respektive kulturella socialisering i relation till de medierade redskapen (2010:180ff). Skillnader bland tolkare kan även bero på skriftspråkliga färdigheter och skillnader i skolgång (Trømsø, 2008:42). 2.3 Språket som kulturförmedlare Både det muntliga och skriftliga språket hjälper oss att bygga upp nya kunskaper och färdigheter och på så vis komma vidare med våra liv, för när vi vill förstå världen eller den nya kontext vi befinner oss i är det omöjligt att göra detta utan att ta vägen via språket. Det som konstituerar oss som människor, vår uppfattning om saker och ting och världen vi lever i, är på olika sätt språkligt förmedlat (Bergstedt, 2006:247ff). Einarsson (2009) menar att själva inträdesbiljetten till en ny kultur går via behärskandet av skriftligheten i det nya språket där några grundläggande förutsättningar bl.a. är ordavkodningsförmåga, ordförståelse, grammatiskt kunnande men också kunskap om världen och kännedom om texters olika struktur och innehåll. Sammantaget benämns detta som läsförståelse eller på engelska; reading literacy (Skolverket, 2010) som i PISA definieras som: Förmåga att kunna använda, reflektera över och engagera sig i texter för att uppnå sina egna mål, utveckla sina kunskaper och sin potential och för att delta i samhället, (Skolverket, 2010). Forskning visar på att det finns ett tydligt samband mellan en läsares ordförråd och läsförståelsen (Anmarkrud, 2008:200). Även själva ordavkodningen är betydelsefull för läsförståelsen för ju mer tid och uppmärksamhet som läggs på att koda av ord i en text ju mindre tid blir över till att förstå själva innehållet. Genom en effektiv ordavkodning kan fokus läggas på andra delar av läsningen som t.ex. aktivering av förkunskaper om innehållet. Troligtvis är det även lättare att lära sig att avkoda ord som redan finns i ens egen vokabulär än sådana ord som för läsaren framstår som främmande i det nya språket. Även förmågan att skapa en förbindelse mellan visuella och verbala delar 3 PISA Programme for International Student Assassment, är en återkommande internationell studie där grundskolelevers kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap undersöks. PISA 2009 är den fjärde undersökningen sedan dess start

14 hänger samman med hur effektiv ordavkodningsförmågan är (Bråten, 2008:49ff). Även individens muntliga språkfärdigheter har en betydelse för läsförståelsen (2008:55). För att läsförståelse ska äga rum krävs med andra ord ett samspel mellan läsaren och texten (Strømsø, 2008:15). Två grundläggande förutsättningar för att detta samspel ska äga rum är dels att läsaren har förmåga att leta upp och utvinna en mening/innebörd som redan existerar i texten och som författaren så att säga lagt in där, dels måste läsaren skapa mening med utgångspunkt i texten för att skapa sig en förståelse för vad texten handlar om. Detta innebär att läsaren både tar emot och själv ger mening till texten genom att förena textinnehållet med sina egna redan existerande (språk)kunskaper om textens tema och sina kunskaper om världen i övrigt (2008:14) Samspelet mellan läsare och text ligger till grund för läsupplevelsen (Strømsø, 2008:28). I dagens (utbildnings)samhälle har vårt lärande kommit att ändras till att bli mer reflekterande och kritiskt eftersom den värld vi lever i genomsyras av en mängd olika medierade redskap (Säljö, 2010:191). Betydande vikt läggs därför vid att å ena sidan kunna tolka, reagera och samtala om innehållet i olika texter och å andra sidan att själv förmå skapa meningsinnehåll, innebörd och syfte i egna texter som riktar sig till olika mottagare. Detta är viktigt dels för den personliga utvecklingen, dels som ett redskap för att kunna påverka omgivningen och sin egen situation (Einarsson, 2009). Läsförståelse berör [ ] själva kärnan i utbildningsverksamheten och engagemanget i ett modernt kunskapssamhälle menar Bråten (2008:11), för som läsare ska man även kunna interagera med olika texter, resonera utifrån dem och reflektera kring både det implicita och det explicita innehållet. Texter ska kunna användas i diskussioner, analyser och arbetsprocesser och olika begrepp ska kunna användas till att försöka förstå och förklara omvärlden. Vidare ska texter kunna appliceras på egna erfarenheter, ge förståelse för andras men även bidra med nya insikter till redan existerande (Säljö, 2010:239). Vad man får ut av att läsa en viss text beror till stor del på läsarens förkunskaper kring innehållet i texten d.v.s. vad som är känt sedan tidigare. Dessa kunskaper kan ha en avgörande betydelse för både lärandet och förståelsen (Bråten, 2008:63), förkunskaper kan även ha en avgörande betydelse för att skapa sammanhang och förståelse för innehållet genom att läsaren här knyter samman begrepp och idéer (Bråten och Strømsø, 2008:154ff). Ett sätt att aktivera eventuella förkunskaper som kan kopplas till en text är att ställa varför-frågor under tiden som eleven läser och på så vis aktivera läsarens förkunskaper i ämnet (Bråten, 2008:65). En tänkande läsare reflekterar kring karaktärernas olika motiv och känslor i texten och ställer dessa i perspektiv till 14

15 sina egna. Denna läsare kan också ofta hitta någon form av moral eller dold mening i berättelsen (Hvistendahl, 2008:127). Att som individ ha förmågan att kunna läsa med både förståelse och förstånd är något som inte bara är viktigt inom skola och undervisning utan något som är minst lika viktigt utanför utbildningssystemet för att nå ett fullvärdigt deltagande i både arbetsliv och samhälle. Detta är något som även framkommer i kursplanen för Sfi där det står att Utbildningen ska ge språkliga redskap för kommunikation och aktivt deltagande i vardags-, samhälls- och arbetsliv (SKOLFS, 2012:13). 2.4 Att tolka bilder Bilder väcker känslor och minnen till liv och påverkar oss hur vi tar till oss och tolkar ny information (Eriksson, 2009:184). Vissa individer har bättre föreställningsförmåga vilket kan göra det lättare att använda visuell information som t.ex. illustrationer och bilder som i sin tur kan ge stöd för läsförståelsen (Bråten, 2008:62). Förmågan att tolka illustrationer och bilder är dock inte en förmåga vi föds med utan något vi lär oss och till skillnad från en text stimulerar ofta bilder andra sinnen hos oss och kräver andra förmågor för att tolkas. Bilder liksom texter formar våra föreställningar och påverkar vår förståelse av omgivningen (Eriksson, 2009:34). Ett begrepp i samband med att förstå och tillämpa bildinformation är visual literacy som brukar översättas med seendekompetens vilket innebär förmågan att ta till sig samt använda sig av information man finner i sin omgivning i form av visuella tecken. Dessa tecken hjälper oss att navigera rätt och kan vara allt ifrån miljön vi befinner oss i till skyltar, människors kläder etc. (Eriksson, 2009:47ff). Att i en egen välkänd och vardaglig kontext förhålla sig till dessa ting och miljöer innebär ofta inga större problem för gemene man, däremot kan det bli besvärligt när vi befinner oss i en ny och kanske okänd miljö; ett annat land, en annan stad eller en ny skola. Som jag uppfattar Eriksson så är seendekompetens inte något universellt utan kulturbundet. Bildtolkning är en viktig del av seendekompetensen när det gäller att tolka allt ifrån konstbilder till serier och andra illustrationer som förekommer i exempelvis läromedel (ibid) vilket även Kress och van Leeuwen (2006) diskuterar i begreppet visual grammar (visuell grammatik). Kress och van Leeuwen menar att den västerländska kulturen ännu dominerar inom text och bild (2006:3ff) t.ex. när det gäller konventionen att skriva och 15

16 läsa från vänster till höger s.k. linjär komposition (2006:204) vilket är något som inbegriper både skriven text och illustrationer. Dock finns det olika sätt att läsa text och bilder än just från vänster till höger 4. Detta i sin tur innebär att olika individers ögon har olika kulturell träning när det gäller att läsa både text och bild (2006:158) och därför är det mycket troligt att läsare beroende av kulturell bakgrund, följer olika läsmönster (2006:205). Enligt Eriksson är bild [ ] en samlingsterm för representationer som kan ha olika utformning och vara utförda i varierande tekniker (2009:24). Man skiljer i allmänhet på instrumentella bilder och konstbilder 5. De instrumentella är de som är i majoritet och förekommer bl.a. i läromedel, vetenskapliga illustrationer och reklam (2009:29). De tryckta bilderna i dagens läromedel består ofta av en hög estetisk och pedagogisk kvalité (Eriksson, 2009:22) och är många gånger ett nödvändigt redskap för att tydliggöra förhållanden, utseenden och fenomen (2009:25). Samtidigt måste man vara medveten om att ett fenomen som framstår som helt klart och förståeligt ur ett västerländskt perspektiv kanske inte alls uppfattas på samma sätt ur ett annat perspektiv. Kress och van Leeuwen (2006:24) utgår t.ex. från en bild i en barnbok där de kommenterar: Isn t this picture unproblematically, transparently readable (recognizable), provided one knows what a bathroom looks like? (se bilaga 4). Med andra ord; förutsatt att betraktaren av bilden vet vad det är som illustratören velat skildra så uppstår inga problem kring tolkningen d.v.s. att förstå vad som illustreras på bilden i förhållande till den kompletterande texten. Vet man dock inte vad ett badrum är och vad det har för funktion i ett hem blir tolkningen genast mer problematisk. Men även om både det visuella och det verbala (och gester) har sina begränsningar (Kress och van Leeuwen, 2006:31) och samtidigt som bilders villkor många gånger kan vara motsägelsefulla eftersom de å ena sidan kan betraktas som vilseledande men å andra sidan som instruktiva och informativa (Eriksson, 2009:93) så underlättar bilder i allmänhet kommunikationen oss människor emellan genom att det avlastar arbetsminnet och så att säga fungerar som minnesanteckningar och hjälper oss att lättare hitta tillbaka till tidigare resonemang (2009:91). Dock behöver vi många gånger ha tillgång till bildens kontext eller vår egen erfarenhet för att kunna tolka bilden då bildframställningar många gånger är starkt konventionsbundna sett utifrån hur olika 4 Detta är inget jag kommer gå in på i denna uppsats men i sammanhanget kan exempelvis nämnas kinesiska tecken, arabiska tecken eller japanska mangaserier. 5 Konst av konstnärer som inom konstvärlden definieras som konst (Svenska Wikipedia, ) 16

17 objekt och fenomen förväntas vara representerade (2009:104). Som jag tidigare varit inne på så är bilder kulturellt kodade vilket innebär att vi förstår dem genom att vi känner till koden och kan tolka innehållet (Kress och van Leeuwen, 2006:32) som i exemplet om badrummet ovan. Olika bilder har även olika effekt beroende av vem som betraktar dem (Eriksson, 2009:26) eftersom när vi som individer upplever något nytt eller ställs inför nya fenomen ofta bedömer bilder utifrån vår tidigare kunskap och samlade (kulturella) erfarenheter (Säljö, 2010; Eriksson, 2009; Kress och van Leeuwen, 2006). Våra tidigare lagrade minnesbilder interagerar med de nya intryck vi stöter på vilket i sin tur genererar nya kunskaper och bilder att lägga till de tidigare erövrade (Eriksson, 2009:13). Även modersmål och de kulturella glasögon vi väljer att bära (2009:52) inverkar på vår tolkning av bilder. Bilder påverkar vårt sätt att tänka och ger i sin tur upphov till vår förståelse av olika begrepp och fenomen (2009:24), dock kan färdiga bilder till en skönlitterär text ses som något negativt då läsarens egen fantasi hämmas av färdiga illustrationer (2009:93). I en lärobokstext kan däremot bilder vara ett effektivt verktyg för inlärningen (Eriksson, 2009:49; Waern, m.fl. 2004). 2.5 Pedagogiska bilder Bilder kan vara klargörande, väcka starka känslor, gestalta ett fenomen eller en frågeställning vilket i sin tur kan hjälpa betraktaren att klargöra något som för denne tidigare varit obekant. På så vis kan pedagogiska bilder fungera som visualiseringar och för betraktaren åskådliggöra t.ex. olika begrepp, fenomen och förlopp. Dock krävs det att man i bilderna känner igen det som representeras vilket kan visa sig vara en komplicerad process om man som betraktare inte riktigt vet vad som ska fokuseras på och vad som är avsikten med bilden; vad ska jag finna i bilderna och hur ska jag titta på dem? Hur hänger text och bilder ihop? (Eriksson, 2009:123ff). Att dessutom föreställa oss något som ligger utanför vår egen erfarenhets- eller begreppsvärld kan i många fall vara omöjligt (ibid.) Liksom det krävs kunskaper och träning för att få fram ett avsett budskap i skrift krävs detta alltså även för bilder och Inom många verksamheter använder man sig av skisser för att kommunicera (Eriksson, 2009:92) i syfte att stödja kreativitet och kommunikativ utveckling (ibid). Bild och text förväntas ofta komplettera varandra men många gånger styr bilden vår tolkning av texten eller tvärt om. Dock finns det inga 17

18 garantier för att läsaren av en illustrerad text kommer att tolka den tillhörande bilden/bilderna på samma sätt som exempelvis illustratören eller textförfattaren haft som avsikt (2009:11) eftersom denne valt (medvetet eller omedvetet) att illustrera och ta med detaljer utifrån sin egen betraktarvinkel (2009:103). Om bilderna är framställda i anslutning till texten har vanligtvis illustratören ansträngt sig med att lyfta fram det som finns i texten i syfte att hjälpa läsaren med att plocka ut det väsentliga ur texten som därmed blir ett effektivt stöd för att förstå textens budskap (2009:137). Samtidigt är det sätt vi uppfattar bilder på beroende av å ena sidan den kontext bilden förekommer i och å andra sidan den kontext mottagaren befinner sig i (2009:26ff) därmed blir tolkningsprocessen dubbel eftersom den dels är avhängig bildens fysiska placering i boken, dels mottagarens placering i rummet. För att bilder ska fungera så bra som möjligt i den tänkta kontexten är det alltså betydelsefullt att illustratören vet vad denne vill visa och dessutom förstår ämnet eller fenomenet som illustrationerna ska gestalta (Eriksson, 2009:186ff). Att exponeras för många bilder innebär dock inte att man per automatik blir en bättre bildtolkare, inte heller underlättar bilder nödvändigtvis förståelsen av en text eftersom det krävs att man även förstår innehållet i (läroboks)texten för att i sin tur förstå bildens budskap. Dock visar forskning på att en illustrerad lärobokstext är betydligt mer effektiv för inlärningen än att bara använda en ren text eftersom bilderna hjälper läsaren att skapa mentala bilder av exempelvis olika fenomen, begrepp och ord som förekommer i texten (Eriksson, 2009:49; Waern, m.fl, 2004:186). Bilder ger som sagt form åt våra föreställningar och styr vår förståelse av innehållet och/eller fenomen men för att bild och text ska kunna komplettera varandra och främja inlärningen krävs dock att eleven har förmåga att till sig det skriftliga materialet (Eriksson, 2009:51). Vad som också är viktigt är att eleven/läsaren har förmågan att skilja mellan relevant information i text och bild, förstå kopplingen mellan dem samt utifrån detta skapa en helhetsbild av innehållet (2009:50). En text kan ofta fungera utan bildstöd medan bilder i läromedel ofta kräver någon form av textstöd (2009:49). 18

19 2.5.1 Samspel mellan text och bild Bilder kan ha olika funktioner, men när de samspelar med text är viktigt att det framgår på vilket sätt text och bild hör ihop och att bilderna i läromedlet gestaltar centrala delar i texten (2009:51ff). När text och bild förmedlar samma budskap uppstår redundans (Waern, 2004:185) och inlärningen av innehållet i texten underlättas genom att illustrationerna hjälper läsaren att förstå vad han eller hon läser. Illustrationerna kan även användas som ett effektivt komplement för avsaknaden av vissa (betydelsebärande)ord och ge kompletterande information till läsaren. För ovana läsare kan illustrationer vara till hjälp samtidigt som de kan göra det roligare att läsa. Generellt sett är även de illustrationer som förekommer i läromedel till större hjälp för läsaren än de mentala bilder som denne skapar själv (2004:186, se även Eriksson, 2009:49). Dock bör man undvika att använda sig av irrelevanta illustrationer (dekorationer) då detta inte leder till någon förbättring av inlärningen utan snarare kan ha motsatt effekt då redundans mellan innehåll och illustrationer uteblir (Waerm m.fl., 2004:186ff). Bilder kan också ha olika funktioner beroende av textgenre. I exempelvis skönlitterära texter presenterar Waern m.fl. fyra olika funktioner för illustrerade texter (2004:186): 1. Föreställande funktion 2. Struktureringsfunktion 3. Förklaringsfunktion 4. Överföringsfunktion Den föreställande funktionen (1) förstärker de viktiga händelserna i texten genom att berätta samma historia och härigenom bidra med förståelse. Struktureringsfunktionen (2) skapar ett ramverk åt texten och bidrar på så vis med struktur och sammanhang. Ett strukturerat material ger bättre stöd för minnet än vad ett ostrukturerat material gör. Bilder/illustrationer har en förklaringsfunktion (3) genom att de kan hjälpa till att förklara delar i texten som är svåra att förstå. Slutligen har bilder en överföringsfunktion (4) då de hjälper läsaren att systematiskt inhämta den viktiga informationen och påverka 19

20 läsarens minne genom att de berättar ungefär samma sak som texten och ger en övergripande uppfattning om den samma (2004:186ff). Linjära kompositioner som t.ex. serier ger en tydlig överblick över händelseförloppet och är lätta för läsaren att följa med och navigera i (Kress & van Leeuwen, 2006: ). Bilder behöver, som jag tidigare varit inne på, inte leda till att läsförståelsen av en text vare sig förbättras eller fördjupas utan för vissa läsare räcker det med att enbart ha tillgång till texten. Samtidigt är inte alla bilder lika effektiva för förståelsen vilket bl.a. kan bero på läsarnas olika nivåer och förkunskaper men även illustratörens träffsäkerhet när det gäller att fånga bildens budskap utifrån olika kulturella perspektiv (å ena sidan illustratörens perspektiv å andra sidan mottagarperspektivet). Bilder förstärker även vår kunskap när de skildrar sådant som ligger nära den verkliga erfarenheten. Sammantaget påverkar därmed kombinationen av innehåll, struktur, sammanhang och bild vår förmåga att uppfatta ett budskap (Waern, m.fl., 2004:184). 20

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper

Läs mer

Kursplan för Moderna språk

Kursplan för Moderna språk Kursplan för Moderna språk Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i moderna språk syftar till att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga. Att kunna använda

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte 3.6 MODERNA SPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större

Läs mer

3.6 Moderna språk. Centralt innehåll

3.6 Moderna språk. Centralt innehåll 3.6 Moderna språk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större

Läs mer

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75 Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer

Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERNA SPRÅK Moderna språk är ett ämne som kan innefatta en stor mängd språk. Dessa kan sinsemellan vara mycket olika vad gäller allt från skriftsystem och uttal till utbredning och användning inom skiftande

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teckenspråk för hörande

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teckenspråk för hörande Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter

Läs mer

Prövning i Moderna språk 1

Prövning i Moderna språk 1 Prövning i Moderna språk 1 Prövningsansvarig lärare: Franska: Catherine Tyrenius, email: catherine.tyrenius@vellinge.se Spanska: Antonio Vazquez, email: antonio.s.vazquez@vellinge.se Tyska: Renate Nordenfelt

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA 3.2 GELSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Information till dig som vill veta mer om SFI -

Information till dig som vill veta mer om SFI - Information till dig som vill veta mer om SFI - Svenskundervisning för invandrare Vad är Sfi? Sfi-svenskundervisning för invandrare är en grundläggande utbildning i det svenska språket för vuxna som inte

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens

Läs mer

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar

Läs mer

Att se och förstå undervisning och lärande

Att se och förstå undervisning och lärande Malmö högskola Lärande och Samhälle Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå 15 högskolepoäng Att se och förstå undervisning och lärande Observing and understanding teaching and learning Karin

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Engelska, 450 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur det engelska språket är uppbyggt och fungerar samt om hur det kan användas. Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden

Läs mer

Kursplan - Grundläggande engelska

Kursplan - Grundläggande engelska 2012-11-02 Kursplan - Grundläggande engelska Grundläggande engelska innehåller fyra delkurser, sammanlagt 450 poäng: 1. Nybörjare (150 poäng) GRNENGu 2. Steg 2 (100 poäng) GRNENGv 3. Steg 3 (100 poäng)

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande kurs W

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande kurs W Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande kurs W Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar

Läs mer

Svenska Läsa

Svenska Läsa Svenska Läsa utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse, utvecklar sin förmåga att läsa, förstå, tolka och uppleva texter av olika

Läs mer

Svenska som andraspråk Tala/Lyssna/Samtala

Svenska som andraspråk Tala/Lyssna/Samtala 2010-06-14 Svenska som andraspråk Tala/Lyssna/Samtala utvecklar sin fantasi och lust att skapa med hjälp av språket, både individuellt och i samarbete med andra, utvecklar en språklig säkerhet i tal och

Läs mer

Prövning i Moderna språk 2

Prövning i Moderna språk 2 Prövning i Moderna språk 2 Prövningsansvarig lärare: Franska: Catherine Tyrenius, email: catherine.tyrenius@vellinge.se Spanska: Antonio Vazquez, email: antonio.s.vazquez@vellinge.se Tyska: Renate Nordenfelt

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Utbildning i svenska för invandrare (sfi) Vuxenutbildningen Skara

Utbildning i svenska för invandrare (sfi) Vuxenutbildningen Skara 1(1) Utbildning i svenska för invandrare (sfi) Vuxenutbildningen Skara Vad är utbildning i svenska för invandrare (sfi)? Utbildningen i svenska för invandrare är en grundläggande utbildning i svenska språket

Läs mer

Prövning i Moderna språk 4

Prövning i Moderna språk 4 Prövning i Moderna språk 4 Prövningsansvarig lärare: Franska: Catherine Tyrenius, email: catherine.tyrenius@vellinge.se Spanska: Antonio Vazquez, email: antonio.s.vazquez@vellinge.se Tyska: Renate Nordenfelt

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att

Läs mer

Kursplan - Grundläggande svenska

Kursplan - Grundläggande svenska 2012-11-08 Kursplan - Grundläggande svenska Grundläggande svenska innehåller tre delkurser: Del 1, Grundläggande läs och skrivfärdigheter (400 poäng) GRNSVEu Del 2, delkurs 1 (300 poäng) GRNSVEv Del 2,

Läs mer

Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.

Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken. Pedagogisk planering i svenska. Ur Lgr 11 Kursplan i svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin identitet, uttrycker sina känslor

Läs mer

Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA)

Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA) Ramkursplan 2013-06-24 ALL 2013/742 Fastställd av generaldirektör Greger Bååth den 24 juni 2013 Framtagen av Carin Lindgren, Malin Johansson och Helena Foss Ahldén Ramkursplan i teckenspråk som modersmål

Läs mer

Utbildningen i engelska har dessutom som syfte att vidga perspektiven på en växande engelsktalande omvärld med dess mångskiftande kulturer.

Utbildningen i engelska har dessutom som syfte att vidga perspektiven på en växande engelsktalande omvärld med dess mångskiftande kulturer. Kursplan i engelska Ämnets syfte och roll i utbildningen Engelska är modersmål eller officiellt språk i ett stort antal länder, förmedlar många vitt skilda kulturer och är dominerande kommunikationsspråk

Läs mer

Prövning i Moderna språk 3

Prövning i Moderna språk 3 Prövning i Moderna språk 3 Prövningsansvarig lärare: Franska: Catherine Tyrenius, email: catherine.tyrenius@vellinge.se Spanska: Antonio Vazquez, email: antonio.s.vazquez@vellinge.se Tyska: Renate Nordenfelt

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan 3.2 Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden,

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Engelska Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i engelska sträva efter att eleven utvecklar sin förmåga att använda engelska för att kommunicera i tal och skrift,

Läs mer

ESLÖVS KOMMUN 2010-04- 23. Undervisning i svenska för invandrare (sfi) hos andra aktörer. Sammanträdesprotokoll Sida 17 (24) 2010-04-12

ESLÖVS KOMMUN 2010-04- 23. Undervisning i svenska för invandrare (sfi) hos andra aktörer. Sammanträdesprotokoll Sida 17 (24) 2010-04-12 ESLÖVS KOMMUN Utskottet för Gymnasie- och Vuxenutbildning Sammanträdesprotokoll Sida 17 (24) 2010-04-12 2010-04- 23 24 GoVu.2010.0168 Undervisning i svenska för invandrare (sfi) hos andra aktörer Ärendebeskrivning

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Gymnasiepoäng 200 Läromedel Läromedel anpassat för Svagrund t.ex. Språkporten Bas, (2011) (kapitel 1-5, bok och webb)

Läs mer

3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk

3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk 3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk Tornedalingar är en nationell minoritet med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk meänkieli är ett officiellt nationellt minoritetsspråk.

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

SVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9

SVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9 Kungsmarksskolan 2007-08-16 SVENSKA Lokal kursplan för ämnet Svenska. Strävansmål år 9 Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven: - utvecklar sin fantasi och lust att lära genom

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för engelska språk 5 7.

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för engelska språk 5 7. Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för engelska språk 5 7. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla de förmågor som uttrycks i målen genom

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Ämnet svenska behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur och andra typer av texter

Läs mer

Resultatuppfo ljning - Svenska fo r invandrare (sfi).

Resultatuppfo ljning - Svenska fo r invandrare (sfi). Dnr 2011/150-UAN 2013-08-28 Barn- och utbildningsförvaltningen Marie Eklund E-post: marie2.eklund@vasteras.se Resultatuppfo ljning - Svenska fo r invandrare (sfi). ID: 2 (18) Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Kursplan för svenskundervisning för invandrare (sfi)

Kursplan för svenskundervisning för invandrare (sfi) Kursplan för svenskundervisning för invandrare (sfi) Utbildningens syfte Språk öppnar fönster mot världen. Språket speglar skillnader och likheter mellan människor, deras personlighet, bakgrund och intressen.

Läs mer

3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk

3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk 3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk Judar är en nationell minoritet med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk jiddisch är ett officiellt nationellt minoritetsspråk. De nationella

Läs mer

Kulturell identitet och interkulturellt förhållningssätt

Kulturell identitet och interkulturellt förhållningssätt Om ämnet Modersmål Ämnesplanen utgår från att kunskaper i och om det egna modersmålet är avgörande för lärande och intellektuell utveckling. EU betonar vikten av modersmål som en av sina åtta nyckelkompetenser.

Läs mer

Betygsskalan och betygen B och D

Betygsskalan och betygen B och D Betygsskalan och betygen B och D Betygsstegen B och D grundar sig på vad som står under och över i kunskapskraven för betygen E, C och A. Betygen B och D speglar en kunskapsprogression där eleven har påvisbara

Läs mer

Statens skolverks författningssamling

Statens skolverks författningssamling Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Skolverkets föreskrifter om betygskriterier i svenskundervisning för invandrare; SKOLFS 2009:22 Utkom från trycket den 28 maj 2009 beslutade den 15

Läs mer

Statens skolverks författningssamling

Statens skolverks författningssamling Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Förordning om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena; Utkom från trycket den 1 mars 2011 utfärdad den 2 december 2010. Regeringen föreskriver

Läs mer

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6 Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret 10-11 Sverigetema v. 45 v. 6 När vi planerat arbetet har vi utgått från: Mål att sträva mot i läroplanen Skolan skall sträva efter att eleven: utveckla

Läs mer

Mål- och bedömningsmatris Engelska, år 3-9

Mål- och bedömningsmatris Engelska, år 3-9 Mål- och bedömningsmatris Engelska, år 3-9 Bedömningens inriktning Receptiva färdigheter: Förmåga att förstå talad och skriven engelska. Förmåga att förstå helhet och sammanhang samt att dra slutsatser

Läs mer

3.18 Svenska som andraspråk

3.18 Svenska som andraspråk 3.18 Svenska som andraspråk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra

Läs mer

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte BL BILD 3. Kursplaner 3.1 BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala,

Läs mer

ESTETISK KOMMUNIKATION

ESTETISK KOMMUNIKATION ESTETISK KOMMUNIKATION Kommunikation med estetiska uttrycksmedel används för att påverka kultur- och samhällsutveckling. Kunskaper om estetisk kommunikation ökar förmågan att uppfatta och tolka budskap

Läs mer

Elever och studieresultat i sfi läsåret 2005/06

Elever och studieresultat i sfi läsåret 2005/06 Enheten för utbildningsstatistik 2007-05-03 1 (6) Elever och studieresultat i sfi läsåret 2005/06 Denna promemoria avser elever som varit inskrivna i svenskundervisning för invandrare (sfi) någon gång

Läs mer

Engelska. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret

Engelska. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret Uppsala musikklasser 2009 Engelska Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret kunna läsa och förstå mycket enkla texter ha ett elementärt ordförråd kunna berätta om sig själv på

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

MODERSMÅL 3.7 MODERSMÅL

MODERSMÅL 3.7 MODERSMÅL 3.7 MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lspec11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Undervisningen

Läs mer

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7.

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla de förmågor som uttrycks i målen genom

Läs mer

Läroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå.

Läroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå. Läroplanens mål Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå. Mål att sträva mot är det som styr planeringen av undervisningen och gäller för alla årskurser.

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

Här följer den pedagogiska planeringen för det arbetsområde som kommer att pågå från och med vecka 5, i samarbete med SO.

Här följer den pedagogiska planeringen för det arbetsområde som kommer att pågå från och med vecka 5, i samarbete med SO. Här följer den pedagogiska planeringen för det arbetsområde som kommer att pågå från och med vecka 5, i samarbete med SO. I planeringen nämns en mängd saker som berörs under arbetsområdets gång. Jag vill

Läs mer

STÖDMATERIAL Kunskaper som understiger vitsordet åtta

STÖDMATERIAL Kunskaper som understiger vitsordet åtta 1 SVENSKA OCH LITTERATUR Stödmaterial till bedömningskriterierna för vitsordet 8 i slutbedömningen i svenska och litteratur Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Att kommunicera

Läs mer

Läroplanen. Normer och värden. Kunskaper. Elevernas ansvar och inflytande 6 Skola och hem

Läroplanen. Normer och värden. Kunskaper. Elevernas ansvar och inflytande 6 Skola och hem Läroplanen 1. Skolans värdegrund och uppdrag Kursplaner Syfte Centralt innehåll 1-3 2. Övergripande mål och riktlinjer 4-6 Normer och värden 7-9 Kunskaper Kunskapskrav Elevernas ansvar och inflytande 6

Läs mer

MSPR1201 - Moderna språk, steg 1 100 poäng inrättad 2000-07 SkolFs: 2000:87. Mål. Betygskriterier

MSPR1201 - Moderna språk, steg 1 100 poäng inrättad 2000-07 SkolFs: 2000:87. Mål. Betygskriterier MSPR1201 - Moderna språk, steg 1 100 poäng inrättad 2000-07 SkolFs: 2000:87 Mål Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs Eleven skall: kunna förstå det mest väsentliga i tydligt tal i lugnt

Läs mer

Läromedel Läromedel anpassat för SVA01 t.ex. Språkporten 1 (2006) (kapitel 1-3 och 5). Rådfråga din examinator.

Läromedel Läromedel anpassat för SVA01 t.ex. Språkporten 1 (2006) (kapitel 1-3 och 5). Rådfråga din examinator. prövning sva 01 Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Svenska som andraspråk 1 Kurskod SVASVA01 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Läromedel anpassat för SVA01 t.ex. Språkporten

Läs mer

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen 5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes

Läs mer

Kursplan i svenska grundläggande kurs Y

Kursplan i svenska grundläggande kurs Y kursplan svenska y.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs Y Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket

Läs mer

Prövningsanvisningar våren 2017 Svenska som andraspråk grundläggande nivå

Prövningsanvisningar våren 2017 Svenska som andraspråk grundläggande nivå Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisningar våren 2017 Svenska som andraspråk grundläggande nivå Läs igenom kursplanen för Svenska som andraspråk här nedanför. Läs och arbeta med kursboken

Läs mer

En fördjupad redovisning av studietider i sfi

En fördjupad redovisning av studietider i sfi PM 1 (15) En fördjupad redovisning av studietider i sfi Innehållsförteckning Sammanfattning 2 1 Inledning 4 2 Sfi-elevernas studietider 5 2.1 Deltagare 2003/04 5 2.2 Deltagare utan tillfälliga studieuppehåll

Läs mer

Bild åk 7. Ämnets syfte: Centralt innehåll Detta kommer du att få undervisning i:

Bild åk 7. Ämnets syfte: Centralt innehåll Detta kommer du att få undervisning i: Bild åk 7 Ämnets syfte: Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: kommunicera med bilder för att uttrycka budskap, skapa bilder med digitala och hantverksmässiga

Läs mer

Centralt innehåll. Tala och samtala. Lyssna och läsa. Skriva. Kultur och samhälle. Tala och samtala. Lyssna och läsa.

Centralt innehåll. Tala och samtala. Lyssna och läsa. Skriva. Kultur och samhälle. Tala och samtala. Lyssna och läsa. ENGELSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse

Läs mer

Modersmål romani chib som nationellt minoritetsspråk

Modersmål romani chib som nationellt minoritetsspråk Grundsärskolan Modersmål romani chib som nationellt minoritetsspråk Romer är en nationell minoritet med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk romani chib är ett officiellt nationellt minoritetsspråk.

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan 3.7 Modersmål Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor

Läs mer

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet.

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet. PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Kommunikation PEDKOU0 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov (60 min) Inlämningsuppgift Kontakt med Examinator Bifogas Enligt lärares

Läs mer

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012.

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. PROJEKT: DICE Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. UPPDRAG Uppgiften är att arbeta med den första delen av teknikutvecklingsprocessen d.v.s.

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen

Läs mer

Engelska 7, ENGENG07, 100 p

Engelska 7, ENGENG07, 100 p Prövning Engelska 7, ENGENG07, 100 p Lärobok och litteratur McKay/Brodin/Clayton/Webster, Blueprint C, ISBN: 978-91-47-9196-6 En list på litterära verk skickas ut av läraren till studenterna. Romanerna

Läs mer

Prövning i Moderna språk 5

Prövning i Moderna språk 5 Prövning i Moderna språk 5 Prövningsansvarig lärare: Franska: Catherine Tyrenius, email: catherine.tyrenius@vellinge.se Spanska: Antonio Vazquez, email: antonio.s.vazquez@vellinge.se Tyska: Renate Nordenfelt

Läs mer

Läsning med digitala verktyg Vad är egentligen läsning idag?

Läsning med digitala verktyg Vad är egentligen läsning idag? Läsning med digitala verktyg Vad är egentligen läsning idag? Lisa Adamson Center för Skolutveckling/Göteborgs universitet Torghandel ledare 19 september Läromedelstext 1958 Läromedelstext 1968 Läromedelstext

Läs mer

Teknik. Betyg E. Tillfälle att undersöka, reflektera och ifrågasätta produkter och tekniska system.

Teknik. Betyg E. Tillfälle att undersöka, reflektera och ifrågasätta produkter och tekniska system. Teknik : I kursplanen för teknik får eleven: Identifiera och utveckla tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag

Läs mer

Ramkursplan i teckenspråk för syskon till döva och hörselskadade barn

Ramkursplan i teckenspråk för syskon till döva och hörselskadade barn Ramkursplan 2013-06-19 ALL 2013/743 Fastställd av generaldirektör Greger Bååth den 24 juni 2013 Framtagen av Carin Lindgren, Malin Johansson och Helena Foss Ahldén Ramkursplan i teckenspråk för syskon

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Individuell studieplan

Individuell studieplan för Bakgrund: Hemland Ålder Språk Erfarenheter Studier Sverige: Ankomstår Erfarenheter Studier Kursdeltagarens mål för utbildningen Kursdeltagarens mål efter utbildningen Ο syn Ο hörsel Ο övrigt Finns

Läs mer

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser: Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: UPPNÅENDEMÅL ENGELSKA, ÅR 5 TIPS År 2 Eleven skall Tala - kunna delta i enkla samtal om vardagliga och välbekanta ämnen, - kunna i enkel

Läs mer