Från avveckling till utveckling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Från avveckling till utveckling"

Transkript

1 2012 Årgång: 2 Nummer: 4 Från avveckling till utveckling Sidan 2 Nya generationer flyttar in Sidan 5 Junosuandos betydelse ökar Sidan 14 Turistentreprenör med framtidstro Sidan 24

2 LEDARE krönika Vi har vänt problemen till utmaningar Jag hade förmånen att få vara med om det första spadtaget för Northlands gruvetablering i Pajala kommun. Det var den 20 januari 2010 och den 1 januari 2011 tillträdde jag som kommunalråd i denna framtidskommun. Det var ganska bra tajmat, kan man kanske säga. Då var det inte längre frågan om eller när gruvverksamheten skulle komma igång. Jag, och många med mig, hade från början en bestämd känsla av att nu kör vi! Vi har under resan gång upplevt hur problemställningar vänts till delikata utmaningar. Det här har gett oss möjligheten att gå från avveckling till utveckling. Nu blickar vi framåt. Utmaningarna för oss är många och det gäller att hitta rätt bland alternativen för att möta framtiden. Med gruvan som en stark bas öppnar sig nya möjligheter för våra befintliga företag men också för nya näringsidkare, även inom andra branscher, att etablera sig i kommunen. Nyföretagandet fördubblades under 2011 och ser ut att ytterligare fördubblas under Antalet kvinnliga företagare har ökat markant vilket är speciellt glädjande. Idag är det ingen som pratar om att siste man släcker ljuset, det finns nuförtiden en genuin framtidstro kombinerat med en stolthet över att vara boende i Pajala kommun. I de breda folklagren märker man av en attitydförändring och kommunmedborgare av idag engagerar sig på ett nytt sätt för sin vardag och sin omgivning. Vi ser hur samhällsbilden håller på att förändras. Nya bostadsområden byggs, ny vägar och affärerna öppnas. Vi möter nya människor och därmed även nya kulturer. Vi talar om en berikande mångfald som nu växer fram inom kommunen. PRODUKTION Junosuando-Magasinet är producerat av Lappland Kulturbyrå. Ansvarig utgivare: Lappland Kulturbyrå Redaktion: Thomas Olofsson & Hasse Stenudd. Text och foto: Hasse Stenudd Layout: Geektown kommunikationsbyrå Tryck: Office, Luleå. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera insänt material. Det har tagits många viktiga, startegiska beslut för de kommande åren. Exempelvis anslog regeringen 1,3 miljarder kronor till vägen från gruvområdet fram till malmbanan. Detta inkluderar även den så kallade genvägen mellan Kaunisvaara och Junosuando, som sammanbinder kommundelarna på ett nytt sätt. Ett av de viktiga, startegiska beslut som tagits var att placera hubben för chaufförsbyten till Junosuando vilket torde vara till stor glädje för hela närområdet. I och med att ca 300 lastbilschaufförer kommer att utgå härifrån med sina bilar, skapar detta möjlighet till en mängd kringeffekter. Här talar vi om ett flertal näringar som får möjlighet att utvecklas. Fler bostäder kommer också att behövas för att möjliggöra för inflyttning, så det känns extra roligt att det finns externa aktörer som redan nu visat intresse för att vara med och hjälpa till med byggandet i området. Som jag ser det är många viktiga och avgörande beslut tagna i rätt riktning för att utveckla denna kommun och framtiden för oss ser onekligen ljus ut. Med önskan om en god jul och ett gott nytt år! Kurt Wennberg, kommunalråd i Pajala kommun Välkommen med dina tips om vad du tycker att vi ska uppmärksamma av det som händer och sker i Junosuando! Skicka ett mejl till Drygt två månader har gått sedan jag flyttade hemifrån. Sedan jag lämnade tryggheten i Pentäsjärvi och bestämde mig för att testa någonting nytt. Sedan jag flyttade ihop med min kusin Ella i Piteå. Hittills har det varit två väldigt bra månader. Mycket av tiden har gått till att söka jobb men också till att göra mest ingenting och bara njuta av lugnet. Ibland har dock sysselsättningen att just göra ingenting medfört en tristess och en väldig längtan hem. En längtan hem till Tornedalen. Till vännerna och familjen. Till snön och kylan. Till värmen och kärleken. Just nu vikarierar jag på två hotell och har inte lika mycket fritid längre, vilket i och för sig bara är skönt, men hemlängtan har inte försvunnit bara för det. När jag vaknar tidigt en tisdag morgon och åker iväg till jobbet dötrött och med halvt slutna ögon, kan jag ibland tänka hur skönt det vore att bara vara hemma i byn. Jag vet inte varför, men jag tror det gäller alla, att vi alla har en förmåga att längta efter det vi i nuet inte kan få. När det är sommar längtar vi efter slalomåkning och skoterkörning. Under vintern längtar vi till bad och soliga dagar. Det är egentligen fascinerande hur dåliga vi är på att leva i nuet. Samtidigt måste vi ju få ha saker att längta till. Förutom de närmsta dagarna framöver som jag spenderar i Holland är det julen hemma i norr jag ser En längtan hem till Tornedalen Av Elina Isaksson Kruukka fram emot. Det går inte riktigt att beskriva känslan när man vaknar på julaftonsmorgon och vet vilken underbar dag man har framför sig. Först tomtegröten till frukost, julklappsutdelningen hemma i Pentäsjärvi och sedan väntar släkten och julbordet i Junis. Det är helt enkelt en tradition som gör mig glad. Lycklig. Och just att få åka till Junosuando och träffas i huset där vår älskade mommo bodde uppskattar jag något otroligt. Även om hon inte längre finns med oss lever hon kvar i traditionen och inom oss, och det är något speciellt med att få vara hemma på gården i Junis. Vad är det då som gör att det känns så skönt att komma hem? Den där avslappnade känslan som infinner sig när jag öppnar ytterdörren och kliver in hos välbekanta ansikten och leenden, var kommer den ifrån? Är det för att jag är dåliga på att anpassa mig och alltid kommer att längta tillbaka till det jag så väl känner igen? Eller är det för att jag har svårt att släppa taget om det liv jag levt under uppväxten? Svårt att släppa tag om vännerna och miljöerna jag kan innan och utantill. Många frågar, men jag kan bara spekulera kring svaren. Det känns ibland som att vi helt enkelt är programmerade till att längta hem. Kanske inte varje dag, och kanske inte varje vecka, men i vissa tillfällen och situationer lockar det som vi tidigare tagit förgivet som en skål kakor lockar till sig ett litet barn. 2 JUNOSUANDO-MAGASINET JUNOSUANDO-MAGASINET 3

3 Islyktans vänner står bara för kärlek till medmänniskor, säger Sven Rova. Mary Calla flyttar från huset i Junosuando till en hyreslägenhet och in flyttar sonen Hampus och barnbarnet Herman. Hampus Calla och sonen Herman, flyttar in som tredje som fjärde generationen, i huset på Folkets Husvägen i Junosuando. Familjen består även av Sandra Fredriksson. En ljus idé som skänker julefrid Mary bereder plats för nya generationer Vid brandstationen i Junosuando finns nu en tunna där bybor kan lämna in pantflaskor och burkar. Initiativtagare är Sven Rova, i Islyktans vänner. Behållningen går till att tillverka de 350 islyktor och ljusen som under julafton lyser in julefriden över ett i övrigt mörklagt Junosuando. Då känns det magiskt och stämningsfullt i hela byn. I slutänden ger det oss som jobbar med det här en gemensamhetskänsla från oss alla, till er alla en fröjdefull jul, säger Sven Rova. Då Sven Rova slängt sopor i miljöstationer och i soptunnor har han lagt märke till att många av bekvämlighet låter tomglas och burkar följa med soporna. Det gav honom en ljus idé. På inspektionstur medelst cykel hittade han utanför Folkets Hus en reklampelare i plåt på vilken det annonserats om kommande filmer. Som ett stort ljus Den såg ut som ett stort ljus. Jag målade den vit och ovanpå tunnan snickrade jag till något som ser ut som en ljuslåga, berättar Sven Rova. När folk lämnar in pant på vanliga returautomater kan de välja att trycka på en knapp och återbäringen går till välgörande ändamål, som Röda Korset. Sven Rova försäkrar att allt som kommer in panttunnan vid brandstationen går till Islyktans vänner. Lyser in julen Nu har byborna tömt sina uppdämda lager av tomglas och burkar så för i år hoppas Sven Rova att det ska räcka till de hinkar och ljus som behövs för att tillverka de cirka 350 ljuslyktor som ska lysa in julen i Junosuando. Det kostar årligen mellan kronor att tillverka islyktorna och det är en kostanad som Mikael på ICA Alskog tidigare tog på sig, säger Sven Rova. Traditionen med att släcka ner gatljusen och i alla offentliga byggnader, startade i Junosuando Det är en kär och uppskattad tradition och ett tiotal vänner till islyktorna startar i december tillverkningen av dem. Står för kärlek Det finns ingen som har ekonomisk vinning på Islyktans vänner. Får vi nu ett överskott blir det att satsa på något extra för ungdomar, kanske ett undomsdisco. Möjligt är att det blir ytterligare ljusarrangemang eller annat glädjefullt för vårt allas gemensamma bästa. Islyktans vänner står bara för kärlek till medmänniskor, säger Sven Rova. Nu flyttar tredje och fjärde generationen ini huset och det är bara som det ska vara. Varför ska jag sitta och hålla på huset när det finns unga som vill flytta in. De är inspirerade och har visioner, varför ska jag bromsa dem? säger Mary Calla i Junosuando som flyttar till en lägenhet i byn medan sonen med familj flyttar in i det som varit Marys hus. På bron till huset i Junosuando som Mary Calla vuxit upp i står flyttkartonger och möbler. Vi kryssar oss genom flyttbråtet igenom hallen och köket och slår oss ner vid köksbordet. Ett nytt släktled, Marys son Hampus Calla, svärdottern Sara Fredriksson och deras barn Herman som är nio månader, flyttar in medan Mary flyttat ut för ett par dagar sedan. Det var 1955 som min familj flyttade hit till Folkets Husvägen 27. Då var jag fem år, minns Mary Calla. Sedan Mary begett sig ut i världen flyttade hon 1997 tillbaks för att ta hand om huset, då föräldrarna gått bort. Hon fick arbete hemmavid. Även om flyttkartong står intill flyttkartong, har kaffekopparna plockats upp ur dem. De åker fram på bordet och en perkolator puttrar snart. Jobb som elektriker Hampus Calla ställer fram mellanmål för minstingen Herman, som till farmor Marys stora glädje sitter i bordsänden. Medan han matar Herman berättar Hampus om allt det nya och de förväntningar familjen har. Den tredje september fick jag jobba som elektriker på Northland. Det är skönt att slippa åka till Kiruna, säger Hampus Calla, som nu planerar ett liv för sin unga familj, i den by som såg honom födas. De kom flyttandes under försommaren och hittade en liten lägenhet. Samtidigt sökte de efter ett hus att bo i och som handen passar in i handsken, tyckte mamma Mary Calla att det nu fick vara slut på snöskottning och gräsklippning. Till en lägenhet Jag flyttade till en lägenhet på Karlsbyvägen, i den före detta arbetsstugan. Det ska bli jätteroligt att se hur de förändrar huset. Jag märker att de gamla köksluckorna redan åkt ut Sandra Fredriksson har sina rötter i det närbelägna Nurmasuando. Hon har lastbilskörkort och hann under sommaren ett tag köra dumper på gruvområdet. Nu är Sandra mammaledig. De unga tu säger sig båda vara byamänniskor och de inser att de nu har ett helt nytt liv framför sig. Vi är förvissade om att vi båda har jobb här i trakten för ett bra tag framåt, säger Sandra Fredriksson. 4 JUNOSUANDO-MAGASINET JUNOSUANDO-MAGASINET 5

4 Husesyn i hjärtat av Clifftons malmtransporter Sämre sommar än så här kan det inte bli. Hade det varit på 1800-talet hade det kallats för missväxt och lett till ett nödår. Om det inte var för att vi kan handla på ICA skulle vi i vinter inte ha mat på bordet, säger grönsaksodlaren Annika Poromaa i Junosuando. År 2000 startade Sven Kuoppala, från grannbyn Kangos, med tillverkning av värmepumpar i fabriken Save it Naturvärme AB, i Junosuando. Idag sysslar Save it Naturvärme endast av försäljning och monteringa av alla på marknaden förekommande värmepumpar. Vid vårt besök i månadsskiftet november-december råder här en febril byggverksamhet. Sven Kuoppala har hyrt in ett företag som arbetar med stålkonstruktioner, fyra man jobbar med att skära upp och lägga nya portar i kortändarna på verkstads och servicehallen. Två i bredd Här ska lastbilarna kunna köra in i ena kortändan, två i bredd, och köra ut i den andra änden, berättar Sven Kuoppala. Save it Naturvärme är ett gediget familjeföretag. Sonen Henrik Kuoppala har hängt med sin far sedan värmepumpsstarten, då han var liten grabb, och håller för stunden på att färdigställer arbetet med en ny värmeledningscentral för samtliga byggnader. Save it har ytterligare en anställd i Junosuando. Visst känns det bra att ha arbete på hemmaplan. Innan vi började bygga om här i Junosuando jobbade jag i vårt fastighetsbolag, SDH-fastigheter, i Luleå, säger Henrik Kuoppala, 22 år. Bjuder till husesyn Sven och Henrik Kuoppala bjuder till husesyn och vi intar det hus som ska bli hjärtat i Clifftons malmtransporter, från gruvan i Kaunisvaara till omlast- ning för järnväg i Pitkäjärvi. Det är fredageftermiddag och under kommande måndag, 3 december, ska nya möbler och datanätverk in. Samma dag intar Clifftons manskap sin trafikledningscentral i sprillans nya lokaler. I de nya manskapslokalerna visar far och son runt i byggnaden där chaufförer bereds möjlighet till ombyte, tvätt och bastu. Piggare än någonsin Det är svårt att inte bli imponerad av hastigheten för byggnationerna, lokaler har även uppförts där trafikledningscentralen funnits provisoriskt samt där trafikutbildningen av chaufförerna tillfälligt bedrivits. Alla byggnader finns utspridda på en stor yta, det är inga små lastbilar som ska in och ut här vid skiftbyten och service. Sven Kuoppala uppger att han fyller 68 år nästa gång och säger sig känna piggare än någonsin och att arbeta är det bästa han vet. Det känns bara roligt att få vara en del av bygdens utveckling så att folk får ha sin försörjning i trakterna, säger Sven Kuoppala. Konferensanläggning Min äldsta son Daniel är arbetsledare. Han planerar, gör ritningar och sköter administrationen. Vi har en till kille som jobbar med oss i företaget. Daniel planerar verksamheten och vi ser till att få det gjort, säger den glade entreprenören, Sven Kuoppala. Jo, nog har vi det vi gör. Härnäst planerar vi att på området börja med bygget av en stor konferensanläggning med matsalar, säger Henrik Kuoppala. Henrik Kuoppala lägger sista handen vid värmeledningscentralen för samtliga byggnader, som ska utgöra hjärtat för Clifftons malmtransporter från Kaunisvaara. Den 3 december välkomnar Sven Kuoppala, Cliffton att flytta in i kontorslandskapet för den nya trafikledningscentralen 6 JUNOSUANDO-MAGASINET JUNOSUANDO-MAGASINET 7

5 Pajalas kommunalråd Kurt Wennberg, till vänster och PUAB: s VD Kjell Klippmark, är både imponerade över att Northland så fort gjorde blötmyren på Tapulivuoma till en järnmalmsgruva. Avgörande var att de rekryterade Karl-Axel Waplan, som har en god erfarenhet av branschen och som i sin tur tog med sig duktiga medarbetare som tidigare jobbat med samma brytningsteknik, berättar Kjell Klippmark. Resultatet kan nu ses i att den första Kaunisvaaramalmen nu kommit ur Northlands anrikningsverk. De första tonnen har lastats och körts med lastbilar från Tapuligruvan till Pitkäjärvi, där den lastats om till järnväg för vidare transport till hamnen i Narvik. Under första kvartalet 2013 skeppas den första malmen ut till kunderna. Skattskriva sig Det har pratats mycket om att folka ska skattskriva sig i Pajala kommun. Det är en förutsättning för tillväxt och inkomster så att vi kan satsa på samhällsutveckling och service för våra medborgare. Med den framtid som finns för Junosuandoområdet finns det intressenter som vill bygga för boende i byarna, säger Kurt Wennberg. Med ett logistikcenter och en hubb som vid full produktion medför att 350 personer går på sitt arbete, rastar, slutar och kanske sover i Junosuando, behövs olika former av service och inte minst boende och matställen i byn. Junosuando blir i framtiden en intressant plats för boende, med affärer, skolor och olika former av service som riktar sig både till industrin som till befolkningen, berättar Kjell Klippmark. Utveckla byarna Medan Northland succesivt bygger ut sin verksamhet ska Pajala Utveckling AB finnas med och på olika sätt se bidra till att folk kan bosätta sig och ha sin utkomst i området. Vi kommer att se en ökning av andra arbetsgrupper som arbetar med service gentemot dem som redan bor där. Här har PUAB en stor uppgift att hitta de lokala aktörer som vill utöka sin verksamhet. Vi vill även hitta andra aktörer som är beredda att etablera sig i området för att utveckla byarna och alla de nödvändiga näringar det framtida samhället behöver, säger Kjell Klippmark. Vi vill utveckla och stärka övriga näringar i bygden Inom kort ska det finnas uppåt 350 personer som arbetar i och omkring den knutpunkt för malmtransporterna som byggs upp i Junosuando. Med Northlands gruvverksamhet i Kaunisvaara beräknas att personer ska vara sysselsatta i området. Kjell Klippmark, VD på Pajala Utveckling AB, berättar att varje industrijobb skapar tre övriga arbeten i området. Det är här PUAB kommer in. Vi vill utveckla och stärka alla de näringar som kan utvecklas i bygden, vi ska vara med och komplettera den tunga basindustrin, säger Kjell Klippmark. Annonser Annonser Vi träffar Kjell Klippmark, PUAB: s VD, tillsammans med Pajalas kommunalråd Kurt Wennberg. Aldrig tidigare har väl läget sett så ljust ut för Pajala kommuns byar samt i centralorten kom Northland till kommunen som ett prospekteringsbolag som främst letade efter guld och koppar. Snart insåg de sig sitta på en guldgruva i form av stora järnmalmsfyndigheter i Kaunisvaara. De stod själv för prospekteringarna och var aldrig beroende av kommunala insatser. Även efter att de bestämde sig för att öppna en gruva har de varit egenfinansierade i de arbeten de gjort. Däremot har de velat ha ett bra samarbete med oss i de erforderliga samhällskontakterna, säger Kurt Wennberg. Skandinavisk ledningskultur Kjell Klippmark och Kurt Wennberg är imponerade att Northland på en sådan kort tid förändrat en blöt myr på Tapulivuoma till en produktionsduglig järnmalmsgruva. Allt detta blev möjligt då gruvbolaget anpassade sig till rådande förhållanden och skaffade sig en skandinavisk ledningskultur. 8 JUNOSUANDO-MAGASINET JUNOSUANDO-MAGASINET 9

6 Med den förväntade utvecklingen i byarna kan vi inte lägga ner skolorna när barnfamiljer är på väg att flytta in, säger Kultur- och utbildningsnämndes ordförande i Pajala kommun, Åke Johdet. Nu är vi äntligen igång Av Peter Bohm, arbetschef, Cliffton Mining En bra skola ger inflyttning Det känns fantastiskt att i dessa dagar få kalla sig för Junosuandobo. Här håller det inte längre med att enbart tala meänkieli. Man får höra många främmande språk, skorrande skånska och brett dalmål. Men annars är det bra, säger Kultur- och utbildningsnämndens ordförande Åke Johdet, som i nästa stund brister ut i sitt gladaste och varmaste skratt. Nu har det gått undan då Cliffton under senhösten beslutade om att lägga sitt logistikcenter till Junosuando. Inte i min vildaste fantasi hade jag vågat tro på en sådan utveckling i min hemby, säger Åke Johdet som har sina rötter fast förankrade i hembyns mylla sedan flera generationer tillbaks. Även som folkvald politiker och Kultur- och utbildningsnämndens ordförande känns det gott att nyligt ha varit med om att ta beslutet om att bevara de hotade högstadieskolorna i Tärendö och Junosuando. Kan inte lägga ner Med den förväntade utvecklingen kan vi inte lägga ner skolorna när barnfamiljer är på väg att flytta in i byarna. Grundskolorna i de ovannämnda byarna har fått respit till 2014/2015 och naturligtvis hoppas alla på att utvecklingen i Tornedalens malmfält ska spilla av i byarna. Åke Johdet är glad för att kunna berätta om en barnfamilj som nyligt flyttade till Junosuando. Det avgörande för föräldrarna inför flytten var att det i Junosuando enligt skolverkets hemsida finns en dokumenterat bra skola. Men visst, det krävs inflyttning och elevunderlaget måste bli bättre, säger Åke Johdet, som inte verkar orolig för detta då det under det tre senaste veckorna innan december, skrevs in sju nya barn i skolverksamheten i Junosuando. Kö av folk Enligt honom finns en kö av folk som vill flytta till byn. Det är många bybor som gör om sina hus för att kunna hyra ut dem. Dessutom finns det lokala intressenter som vill bygga för boende i Junosuando. Om 350 chaufförer i sitt arbete ska utgå från Junosuando är det troligt att en del av dem vill flytta hit. Ännu är utvecklingen i sin linda, tror Kultur- och utbildningsnämndens ordförande. Som han ser det finns det för Tärendö en god utveckling med relativt stora förskolegrupper. Och här i Junosuando ser utvecklingen av skolan minst sagt ljus ut, säger Åke Johdet. Nu har vi äntligen kommit igång med vår verksamhet här i Junosuando. Beslutet att starta här berodde på att vi såg en bra utvecklingspotential här i er by. Här finns många härligt positiva människor från två byar med mycket utvecklingspotential. Både Kangos och Junosuando har mycket att ge till gagn för Cliffton Minings fortsatta utveckling. Vi har redan fått mycket hjälp av er. Tack så mycket! Bra grund för god service Hur kom det sig att vi valde Junosuando? Ja, en viktig förutsättning var att byn låg bra till på sträckan Kaunisvaara Pitkäjärvi. Nästan mitt på vägsträckan men ändå inte. Varför är det bra? Vi ville att alla lastbilschaufförer skulle börja och sluta sitt arbetspass på den plats som vi valde som vårt truckstop. Fördelen med en placering som inte är precis mitt på sträckan är att vi kan kombinera flera kombinationer av schematurer. En annan viktig aspekt var att byarna tillsammans erbjuder mycket bra grund för god service. Allt från skola, Folkets Hus, badhus till värdshus och turistanläggningar gör att det finns verksamheter som både kan bygga ut och inspirera övriga bybor till att starta fler verksamheter. Cliffton Minings uppdrag består i att: Lasta järnmalmskoncentratet på lastbilar i Kaunisvaara och transportera det till Pitkäjärvi. Lossa och lagra järnmalmskoncentratet i Pitkäjärvi. Lasta järnmalmskoncentratet på järnvägsvagnar. När vi är i det närmaste i full produktion under år 2015 kommer järnmalmskoncentratet att lastas av en lastmaskin i storlek som en CAT 988 vid anrikningsverket i Kaunisvaara. Maskinen ska vara bemannad dygnet runt och lasta en ny lastbil var 6:e minut. Det innebär att det skulle kunna avgå 240 lastbilar per dygn. Vår plan är att bara använda oss av 204 avgångar. Det innebär att vi har viss reservkapacitet om och när det blir stopp i produktionen. Sträckan Kaunisvaara Pitkäjärvi är ca 16,2 mil lång enkel väg. Här kommer 50 lastbilar att köra dygnet runt alla dagar på året oavsett om det är julafton eller midsommarafton. För att det ska fungera behöver vi ytterligare 10 ekipage. Alla fordon ska in på planerad service 13 gånger per år. Förutom service kommer det att bytas drygt 70 däck per ekipage och år. Det här innebär att fordonen måste planeras noggrant. För att hålla alla 50 fordon rullande behövs närmare 250 lastbilschaufförer. Chaufförerna kommer att schemaläggas individuellt i fyraveckors rullande scheman. Utgår från Junosuando I Pitkäjärvi lossar lastbilarna järnmalmskoncentratet genom att sidotippa sligen inne i en 100 m lång omlastningsterminal. Hela terminalen är överbyggd och täckt av tältduk. Markvärme ser till att koncentratet inte fryser. Detta gör att vi har ett lager av järnmalmskoncentrat som två hjullastare, av samma storlek som i Kaunisvaara, sedan lastar järnvägsvagnarna med. För att leda allt detta har vi trafikledare, trafiksamordnare och en liten administration som alla utgår ifrån vår etablering i Junosuando. Vi behöver kunna köpa oss all möjlig service. Det handlar om lokalvård, lunchlådor, sophämtning, snöskottning, mm. En del av det här har vi redan upphandlat annat har vi ännu inte kommit på att vi behöver. Här kommer ni alla idérika Kangos- och Junosuandobor in i bilden. Erbjud oss gärna era tjänster. Utöver det vill gärna vår personal bosätta sig i och kring era byar. Här finns det också ytterligare möjligheter att sälja varor och tjänster. Avslutningsvis vill jag återigen tacka alla som hittills gjort det möjligt för oss alla att komma så här långt i vår uppbyggnad av vårt truckstop eller etablering. Ja, vad tycker ni att det ska heta? Kom gärna med namnförslag. Hoppas att ni alla får en riktigt God Jul och Gott Nytt År! 10 JUNOSUANDO-MAGASINET JUNOSUANDO-MAGASINET 11

7 När Scania fick ordern från Clifftons om leverans av lastbilarna till gruvan kändes det som att förlösa ett barn efter en lång grossess, säger Curt Jonsson, projektledare på Scanias återförsäljare, Norrlandsbil i Skellefteå. Som att förlösa ett barn För drygt två år sedan blev Scania kontaktade av Northland och senare även av Cliffton, om att ta fram ett transportfordon för malmtransporter. Curt Jonsson hade redan då en bestämd känsla av att det var på riktigt. Det känns i dag väldigt bra att stå här med en färdig och bra 90-tons lastbil. Det var som att förlösa ett barn efter en lång grossess, säger Curt Jonsson som är servicemarknadschef på Norrlandsbil Tunga fordon AB, återförsäljare för Scania. Efter de inledande kontakterna med Northland och Cliffton under hösten 2010 blev Curt Jonsson och hans kollegor, av belackarna inom branschen påminda om vad som hände med Stålverk 80-visionen. Men på Scania såg de på Northlands etablering i Pajala kommun som en seriös satsning och i samarbete med Parator och MT Eksjö AB blev det en grannalaga upp gift att ta fram ett så stort fordon som lämpligt ur ett trafiksäkerhetsperspektiv. Curt Jonsson är ännu försiktig om att uttala sig om ur många lastbilar som vid full produktion, trafikerar vägsträckan mellan Kaunisvaara och Pitkäjärvi. I runda tal utgår vi från 50 lastbilar totalt. Det har att göra med produktionsvolymen, köbildningar på vägen och om vi får behålla dispensen på 90-ton men vi hoppas naturligtvis på att det blir ännu fler lastbilar i malmhanteringen, säger Curt Jonsson. I kontraktet med underleverantören Cliffton, som ombesörjer transporterna av malmen, talas om 400 lastbilar på längre sikt. Lastbilarna i produktion byts ut efter två år. För Norrlandsbil med säte i Skellefteå, är det en ny typ av kontrakt, en stor och viktig order. För Scanias del gäller att bli starka på mining, inom gruvsidan, i Sverige. Det är inte heller helt oviktigt att ha nära till marknaden, de här lastbilarna behöver inte skeppas iväg på export. I kontraktet ingår även service och fordonsövervakning. I Kiruna uppför vi en helt ny serviceverkstad och i Junosuando byggs en serviceknutpunkt, i anslutning till Clifftons logistikcenter. Det gör vi för att klara av våra åtaganden gentemot Cliffton, säger Curt Jonsson, servicemarknadschef och projektledare för etableringen av Scanias lastbilar till malmtransporterna från Kaunisvaaragruvan. 12 JUNOSUANDO-MAGASINET JUNOSUANDO-MAGASINET 13

8 Stellan Lundberg, ÅF Samhällsbyggnad. Visar på att Junosuandos betydelse ökar kraftigt Utan ett bra strategiskt underlag hade det i dag knappasta varit tal om gruvdrift i Kaunisvaara. Stellan Lundberg, Ångpanneföreningen, som bland annat gjort utredningen om genvägens betydelse för kommunen, säger att det i Pajala finns tydliga ambitioner att genomföra de utredningar de beställt. I sin senaste utredning visar Stellan Lundberg på att Junosuandos framtida roll och betydelse som trafikknutpunkt för malmtransporterna ökar kraftigt. Det är en glädjens dag för oss alla och en historisk vecka, säger Northlands informationschef Niclas Dahlström, när det första lasset järnmalmskocentrat transporterades från Tapuligruvan i Kaunisvaara. En segervecka för Northland 2007 fick Stellan Lundberg, teknisk direktör och internationell expert vid avdelningen för samhällsbyggnad på Ångpanneföreningen, i uppdrag av Länsstyrelsen och Pajala kommun, att utreda förutsättningarna för kommunen att klara av det ökade behovet av boende och infrastruktur, i form av vägar, skolor och övrig teknisk infrastruktur, för att klara av en gruvexpansion. Det är av särskild betydelse för Sverige och EU eftersom de behöver råvara. Nu utvinns 90 procent av EU: s järnmalmsbehov i Norrbotten och det är viktigt att det finns järnmalm i hela EU-området, säger Stellan Lundberg. Studien visade på att det behövdes betydande utbyggnad av flerbostadshus fanns 40 lediga lägenheter i Pajala kommun medan det idag finns1000 personer i bostadskön. Redan då identifierade Stellan Lundberg detta kommande behov men planläggning tar tid, då fanns inte heller de statliga bankgarantierna för lån, som finns idag. Behov av genväg Annat som jag då kunde identifiera var behovet av en genväg för att koppla ihop gruvområdet med vägen till Junosuando-Kiruna och även mellan Anttis-Tärendö och gruvan. Genvägen öppnar upp för pendlingsmöjligheter till gruvan men omvänt även för gruvverksamheten, säger Stellan Lundberg. Han har av Pajala Utveckling AB, PUAB, haft ytterligare utredningsuppdrag och utrett det specifika bostadsbehovet, behovet av att klara kvinnounderskottet i kommunen samt behovet av ett närings- liv som kompletterar den tunga gruvindustrin. Om befolkningen ökar blir det ett ökat behov inom bygg- och anläggningssektorn och olika servicesektorer. Vi har även arbetat med byabeskrivningar så att de har möjlighet att marknadsföra sig gentemot ny- och återinflyttare, säger Stellan Lundberg. I ytterligare ett par utredningar presenterar Stellan Lundberg, dels hur att utveckling Junosuando på ett bra sätt till att klara av rollen som en transportknutpunkt, dels ajourföra bostadsbehovsanalysen som är gjord. Junosuandos roll ökar Junosuandos roll ökar kraftigt och genom att Clifftons chaufförer genomför förarbyten rastar och äter i Junosuando, måste det bemötas med bostäder och service och det kommer att ge ett mycket bättre underlag för närservice och exempelvis skolor, säger Stellan Lundberg, som nu tror att den unga delen av befolkningen vill flytta hit. Stellan Lundberg har för år sedan studerat området i andra sammanhang och se nu hur stämningar i folksjälen, som nedstämdhet och pessimism, har förändrats från Det finns politiker och tjänstemän inom Pajala kommun som genom ett kraftfullt och entusiastiskt sätt engagerat sig för bygden. De har varit viktiga i hela den här processen. Dåvarande kommunalrådet Bengt Niska har från början haft en stor betydelse för utvecklingen. Han kunde skickligt och kraftfullt bearbeta riksdag, regering, myndigheter och massmedia. Kurt Wennberg har fått en bra stafettpinne att ta över och förvalta, säger Stellan Lundberg. Fredagen den 7 december blev en oerhört viktig milstolpe för Northlands järnmalsgruva i Kaunisvaara. Då rullade den första lastbilstransporten av järnmalmskoncentratet från Kaunisvaara till Pitkäjärvi. Vårt järnmalmskoncentrat har en järnhalt på 69 procent vilket är världsunikt. Vi levererar en premiumprodukt som vi även förväntar oss få bra betalt för, säger Niclas Dahlström, informationschef på Northland Resources. För knappt två år sedan togs det första spadtaget för byggandet av gruvområdet i Kaunisvaara. Northlands målsättning har varit att producera det första järnmalmskoncentratet under sista kvartalet i år, vilket man också rott i land med. Under den historiska första veckan i december flyttade Northlands underleverantör Cliffton, på måndag, in i sin nya driftledningscentral i Junosuando. På tisdag kom det första högoktaniga järnmalmskoncentratet ut på transportbandet i Tapuligruvan och på fredag, den 7 december, lämnade den första lastbilstransporten Kaunisvaara mot Pitkäjärvi. Särskilt tack Med ytterst få undantag i världen är det bara LKAB som kan producera en likvärdig produkt. När det första koncentratet kom ut på transportbandet, riktade Northlands vd och koncernchef Karl-Axel Waplan ett särskilt tack såväl till Northlands egen personal som till samarbetspartners, som gjort det möjligt att klara av att nå det viktiga målet i gruvprojektet. Det tog alltså bara 23 månader att få fram järnmalm ur Tapulis blöta myr, fram till att via Tapuli dagbrott, via primärkross, siktningsverk, malmlada och processlinjen inne i anrikningsverket, få ut den förädlade malmen som ett högklassigt järnmalmskoncentrat Historisk vecka Det är helt fantastiskt för oss alla som ett kortare eller längre tag jobbat i projektet att vi under denna tid nått hit där vi nu står. Det är en glädjens dag och en historisk vecka, säger Niclas Dahlström, strax innan den första lastbilen lyfter på kopplingen och styr mot Pitkäjärvi. Att regeringen och riksdagen nu aviserar ta upp diskussionerna om en framtida järnväg mellan Kaunisvaara och Pitkäjärvi, anser Northlands logistikchef Willy Sundling vara glädjande: Skönt att vi får bekräftat det vi vetat ett tag, att det finns stort intresse för en öst-västlig järnvägsförbindelse, inte bara hos Northland utan även i våra grannländer, säger Willy Sundling. 14 JUNOSUANDO-MAGASINET JUNOSUANDO-MAGASINET 15

9 I Kangos finns en anda av att tillsammans jobba för byns bästa, säger lanthandlaren Johanna Fors. Familjen Forsén/Franzén: Nya lanthandlaren i Kangos känner sig trygg Vi blir så väl omhändertagna i byn Handlar n i Kangos är en samlingsplats där folket i byn träffas fick Johanna Fors erbjudandet om att överta driften av lanthandeln. Känslan av att jag inte har något val infann sig snabbt. Första tiden bävade jag över vad jag gett mig in på. Men det går att leva på det här, säger Johanna Fors, vars bävan nu bytts ut mot trygghet och hopp. Johannas föräldrar, Ingrid och Rolf Fors, flyttade tillbaks till Kangos när hon var sex år. Även Johanna Fors har hunnit med att vara borta en tid, i Kiruna läste hon en högskoleutbildning till miljöingenjör. Vi återvände 2003 till Kangos för att jag var havande. Tanken var att vi inte skulle bli kvar så 2005 återvände vi till Kiruna, säger Johanna Fors. Men det blev inte riktigt som de tänkt sig, funderingar om vad som var en bra uppväxtmiljö för barn, uppstod. Johanna och hennes dåvarande sambo hade byggt en stuga i Kangos. Från första dagen längtade vi tillbaks och körde Tornedalsrallyt varje helg. När jag fick möjlighet att köpa hälsokostbutiken i Pajala flyttade vi tillbaks till Kangos, trots att jag dagligen fick14 mil att pendla, säger Johanna Fors. Bra förspänt I Kangos har sonen Herman, åtta år, det väldigt bra förspänt med mor- och farföräldrar. Herman får som enda barnbarn ha morfar och mormor, farfar och farfar, helt för sig själv. Johanna Fors ser att det är så viktigt att en by som Kangos har skola och barnomsorg. All service på landsbygden är viktig. När förslaget om att köpa och driva lanthandeln kom kändes det till en början pirrigt för Johanna, som dock snart förstod att det var det steget hon skulle ta, för att slippa pendla och om hon överhuvudtaget ville stanna kvar i byn. Handlar n i Kangos är utlämningsställe för apotek, post, Systembolaget, drivmedel och ansvarar för Betalservice. Inne på sitt andra år som lanthandlare ser Johanna Fors att det fungerar, när allt det nya satt sig blev det lugnare. Affären viktig för byn Affären betyder så oerhört mycket för byn, det är här man träffar folk och jag känner mig så trygg i Kangos, säger Johanna Fors. Byns tre större turistföretag har lyckats väl i sitt arbete och det spiller även över på lanthandeln i Kangos. Ett flertal yngre personer har flyttat tillbaks och får sin utkomst av gruvan. Efterfrågan på hus och stugor i byn har ökat och det märks tydligt av att det är fler personer i farten. Det positiva som gruvetableringen i Kaunisvaara medfört i bygden, stärker även den kämparandan som alltid funnits i Kangos, att tillsammans jobba för byns bästa, säger den idag trygga lanthandlaren, Johanna Fors. Jag trivs oerhört bra med Cliffton, tydligen är det ömsesidigt för jag finns med i den utvalda grupp om 23 chaufförer som nu är på plats för att starta upp verksamheten, säger Torbjörn Forsén, från Mora och som med sambon Alice och barnen, flyttat in i ett hus i Junosuando. Vi trivs så bra här. Avgörande för flytten blev att de har en sådan fin skola här i byn, säger Alice Franzén. Ja, nu har jag ju bara 30 mil hem till mamma och pappa i Piteå, utbrister Alice Franzén, glatt. Det är snart middagsdags i det Fosénska/Franzénska hemmet. Några andra av chaufförerna som tillsammans med Torbjörn utbildas på Clifton, och finns i olika boenden och byar i trakten, har samlats här för en gemensam matbit. Även sönerna Edgar, 7 år och Vidar, 5 år, har under den korta tid det bott här funnit sig tillrätta i Junosuando. Edgar går i första klass och Vidar i förskolan. Skolan viktigast Jobbet var viktigt och många andra viktiga bitar föll på plats. Men viktigast för valet av bostadsort var skolan. Vi pratade med rektorn och undersökte skolan väldigt noggrant, säger Tornbjörn Forsén. De har individuell planering för alla barn och de får till och med lära sig meänkieli och tovning, säger Alice Franzén. En annan sak som ökade på trygghetskänslan var att Torbjörns svåger, Erik, chaufför som tillfälligt härbärgerar i källaren, gjorde sig illa under första kvällen i Junosuando och inte kunde röra sig ur fläcken. Det var något i ryggen som blev fel och han tuppade av. Vi blev oroliga och ringde 112 och på några minuter var räddningskåren från Junosuando på plats. Det var imponerande snabbt och det känns tryggt att veta då sonen Edgar är hyperallergisk, säger Torbjörn Forsén. Allt stannade upp Nå, olyckshändelsen var inte av den allvarligare sorten och Torbjörns svåger Erik, får upp sin familj i början av januari och de flyttar in i ett hus i Kangos. Första lördagen på ICA Alskog stannade allt upp men på ett tag samlades alla runt omkring inflyttarna och välkomnade dem. De säger sig ha blivit varmt mottagna i byn. Alla hejar på oss och är välkomnande. En annan sak är att jag varje dag kan gå till jobbet och tillbaks. Allt känns så rätt, Clifftons har en personalpolitik och en policy som jag står för, säger Torbjörn Forsén. Vi mår bättre som familj efter flytten. Vi har blivit tajtare och allt har blivit lugnare. Ja, och så slipper jag ha ont i magen och undra om Torbjörn snart ska på någon utlandskörning, säger Alice Franzén. 16 JUNOSUANDO-MAGASINET JUNOSUANDO-MAGASINET 17

10 Alfred Seppäläs farfars far Isak, utvandrade 1865 från Junosuando till Skibotn i Nordnorge. Jag är stolt över mitt arv Alfred Seppälä tillhör samma släktträd som den beryktade Leonard Seppälä, som med sin slädhund Balto står staty på Manhattan i New York. Alfreds och Leonards anfader Isak, utvandrade 1865 med hela familjen från Junosuando och hamnade i Skibotn i Norge. Jovisst känner jag till berättelsen om Leonard Seppälä. Jag är oerhört stolt över mina kvenska rötter, säger Alfred Seppälä. Harry Poromaa (till vänster) och Jim Enmark säger att den första kullen utvalda chaufförer blivit som en familj och att de trivs med varandra. De har inte tid med pension Jim Ehnmark och Harry Poromaa är Junosuandograbbarna som hade börjat blicka mot pensioneringen. Båda två har tillbringat sina liv i förarsäten på olika transportfordon och maskiner. De hade som oldboys inte räknat med att de skulle kallas till anställningsintervjuer, då Cliffton sökte chaufförer för malmtransporter från Kaunisvaaragruvan. Tydligt är att vi med vår rutin har något att komma med, resonerar Jim och Harry och de är naturligtvis glada över att de får tillhöra den första kärntruppen på20-talet utvalda chaufförer. I samband med att Norske Kveners Förbund och Svenska Tornedalingars Riksförbund-Tornionlaaksolaiset i november träffades i Skibotn i Nordnorge, fanns Alfred Seppälä på plats. Bland annat enades man om en gemensam märkesdag för NKF och STR-T som sammanfaller med höstdagjämningen, 21 september. Som ung kom Alfred Seppälä att arbeta som skogsarbetare, därefter har han försörjt sig som vägarbetare med brobyggen som specialitet. Han sörjer över att hans tornedalska påbrå allt mer faller i glömska. Gemensamt arv 81 år gammal finns han på plats då ett teaterstycke om det gemensamma kulturarvet hos de norska kvenerna och det svenska Tornedalen, framförs. Med farmor fick jag prata kvenska. Det kändes i hjärterotren att få höra att de gemensamma, bekanta sångerna fortfarande är de samma, säger Alfred Seppälä-säger Alfred Seppälä. Alfreds farfar var bror med Leonard Seppäläs pappa. Leonard kom att delta i det stora räddnings- projektet av människor i Nome i Alaska, där en difteriepidemi bröt ut i januari På grund av väderförhållanden kunde ej motmedicin fraktas till Nome. Mötte räddningsexpeditionen Tillsammans med bland andra ledarhunden Balto begav sig Leonard Seppälä iväg från Nome för att halvvägs möta den räddningsexpedition som skickats ut med serum. En sträcka som vanligtvis tar ett par veckor i anspråk, klarade bland andra Leonard Seppälä och ledarhunden Balto på fem dagar. Den här berättelsen lever naturligtvis i Alfred Seppälä och inte bara i Central Park i New York finns en staty på Leonard Seppälä och Balto. Även Junosuando ståtar över en staty av paret. För ett tjugotal år sedan hade vi en släktträff i Junosuando. Vi har senare haft en släktträff här i Skibotn. Det är släkten Smedqvist i Junosuando som vi är släkt med, säger Alfred Seppälä. För intresserade finns det mer att läsa om Leonard Seppälä och ledarhunden Balto, bland annat på följande adress: Chaufförerna Jim Enmark och Harry Poromaa har båda hus i Junosuando. De har båda gjort allt vad som stått i dras makt för att kunna bo kvar i byn. De är Genom deras yrkesverksamma liv har de som chaufförer fått rulla med bilarna och ta jobben där de erbjudits. Jim Enmark med sina 61 år på nacken säger att han i 47 år bott i maskiner. Var 14 år Jag var 14 år då jag började köra. När de nu sökte chaufförer hit till hembyn Junosuando ville jag pröva med att skicka in en ansökan. Inte för att jag trodde att de skulle kalla på mig, säger Jim Enmark. Harry Poroma, 60 år, har samma erfarenheter. Jag var 16 år då jag började köra traktor men sedan dess har jag mest suttit i timmerbil. Som 60 plussare trodde jag mig inte ha en chans att kvala in här, säger Harry Poromaa. Goda värdegrunder Tydligt är att de på Cliffton värderar de bägge chaufförernas rutin. Jim Enmark och Harry Poromaa ska nu vara med att sprida och tydliggöra Clifftons värdegrunder och policy för chaufförerna som kommer efter dem. De ska utgöra det goda exemplet som lastbilsförare. Cliffton har goda värdegrunder som vi som yrkesförare delar, säger Jim Enmark. Som en familj Vi som är med i den första kullen av chaufförer har redan blivit som en familj och vi trivs med varandra, säger Harry Poromaa. Det går inte att ta miste på glädjen och entusiasmen hos de två rutinerade lastbilsförarna som nu får vara med att starta upp verksamheten som ska inleda in nya era, inte bara för Junosuando, utan även för hela Tornedalen. Beroende på hur stort det blir och hur det kommer att fungera så kanske det bir ytterligare några år. Inte har vi tid med pension, säger Jim Enmark spjuveraktigt som en ung pojke. 18 JUNOSUANDO-MAGASINET JUNOSUANDO-MAGASINET 19

11 Junosuandos historia som by började någon gång på 1630-talet. Trakten har säkerligen bebotts av samer sedan urminnes tid, men de har inte lämnat några spår efter sig i de bevarade källorna. De första bofasta i Junosuando hette Erik Eriksson och Lars Larsson Pesu. De omnämns för första gången under Pajala by i 1635 års boskapslängd. Detta år kunde byns marker ge foder till 8 kor, två kvigor och två får, så vi kan anta att Erik och Lars hade anlagt sina nybyggen några år tidigare. I 1637 års rotelängd sägs uttryckligen att Erik (som detta år var knekt) och Lars bodde i Junsuando. Det är första gången byns namn återfinns i det bevarade källmaterialet. Lars Larsson Pesu Lars Larsson Pesu var född omkring Man vet inte varifrån han kom, men han var husbonde på Av Erik Kuoksu Junosuandos första nybyggare den gård som senare uppkallades efter honom och fick namnet Lasu. Lars Larsson Pesu efterträddes på Lasu gård av sin son Mickel Larsson, som dog strax innan sekelskiftet Mickel Larssons söner Lars Mickelsson Lasu och Anders Mickelsson Lasu (som tidigare varit soldat) tvistade vid ett ting strax innan år 1700 om arvet efter sina föräldrar. Arvstvisten hade lett till våldsdåd mellan bröderna och deras familjer, varför tingsrätten tillsatte en nämnd som skulle jämka mellan bröderna och se till att arvet fördelades rättvist. Jöns Andersson Mukka Den ovannämnde Erik Eriksson kan ha varit husbonde på den gård som senare fick namnet Mukka. Han verkar ha efterträtts av en Erik Anundsson, som i sin tur år 1644 efterträddes av Jöns Andersson Mukka, som var född i Pello omkring 1585 och var son till nämndemannen Anders Hindersson och sonson till birkarlen Henrik Staffansson i Neistenkangas i Pello. Jöns Andersson Mukkas tillnamn syftar troligen på Iso-Mukka den kraftiga krök Torneälven gör i Pello. När Jöns flyttade från Pello till Junosuando tog han namnet med sig. Jöns Andersson Mukka hade två söner: Anders Jönsson Mukka och Olof Jönsson Mukka, som efterträdde honom på Mukka gård. En av Olofs söner, Jöns Olofsson Mukka, var soldat och stupade i slaget vid Lund En annan son, Mats Olofsson Mukka, efterträdde sin far på gården. Mats Olofsson Mukka och hans kusin Erik Andersson Mukka tvistade på 1680-talet om några ängar som hade tillhört hela Mukkagården, men som Anders Jönsson Mukka på eget bevåg hade sålt till Olof Nilsson Lovikka i Lovikka. Även denna tvist ledde till våldsamma uppträden mellan släktingarna. En nämndeman sattes vid tinget 1687 att jämka mellan släktingarna. Malmfyndighet 1642 Någon gång på eller 1640-talet var Lars Larsson Pesu och Jöns Andersson Mukka (som då fortfarande bodde i Pello) på ekorrjakt. En av dem sköt iväg en pil, som vek av mot en sten. De insåg antagligen att stenen innehöll järnmalm och därför var magnetisk, men de kunde knappast ana vilken betydelse detta skulle få för Tornedalens historia. År 1641 offentliggjorde landshövding Frans Crusebjörn att den som rapporterade in malmfyndighteter skulle bli belönad. Detta ledde till att Lars hösten 1642 lämnade en av de magnetiska stenarna till en torneåborgare, som sedan skickade stenen till bergskollegium. Kort därefter följde Lars med den av bergskollegium utsände malmletaren Jakob Pfundt till Savijoki utanför nuvarande Masugnsbyn. Lars hävdade att det var här han hittat järnmalmen, men Jakob Pfundt insåg efter en kort undersökning att det inte var sant. Efter ett gräl erkände Lars att den magnetiska stenen i själva verket kom från ett berg vid Torne älv, nära Tärendö älvs mynning det blev aldrig klarlagt varför Lars hade velat dölja detta. Guldruschstämning När Lars och Pfundt kom fram till berget hittade Pfundt en sten med underlig röd färg. Han slog itu stenen och såg att den bestod av härlig skön och fin järnmalm. Ytterligare undersökningar visade att järnmalmsfyndigheten var stor. När malmfyndet offentliggjordes 1643 uppstod en sorts guldruschstämning. Inom kort grundades Kengis bruk, Svappavaara koppargruva och bruksanläggningar med masugnar i Masugnsbyn. År 1648 beslutade landshövding Crusebjörn att Lars Larsson Pesu och hans barn skulle befrias från skatt, från skjutsplikt och från knektutskrivning. Men Lars hade ju inte varit ensam om upptäckten av malmen: År 1659 skickade Jöns Andersson Mukkas son Olof Jönsson Mukka in en klagoskrift till Bergskollegium. Han påminde om att hans gamle far Jöns Andersson Mukka hade varit med om upptäckten av malmen, men att han inte hade fått någon belöning. Resultatet blev att även Jöns fick del av de friheter som Lars tidigare hade fått. Blev inte förmögna Trots att Lars Larsson Pesu, Lars Andersson Mukka och deras barn inte behövde betala skatt, inte behövde skjutsa tjänstemän och inte behövde riskera att skrivas ut som soldater, blev de inte förmögna män. Deras gårdar blev inte större än de flesta andra gårdar i övre Tornedalen. Troligen var det naturens förutsättningar, Junosuando var den by i Pajalatrakten som låg högst upp efter älven, och bristen på tjänstefolk (på grund av krigen) som satte stopp för gårdarnas tillväxt. 20 JUNOSUANDO-MAGASINET JUNOSUANDO-MAGASINET 21

12 familjesidan Familjesidan Födelsedagar 2012 i Junosuando Och Kangos JUNOSUANDO 40 år Kerstin Mella, Tina Raatiniemi 50 år Bertil Smedkvist Mats Reensgard Ove Fors 60 år Tore Hjärtström Titti Korsvik Sally Mella Inger Saari Kauko Lustig Lisbeth Isaksson Harry Poromaa Margaretha Havela Kjell Henriksson Ann Christine Vikström 70 år Inge Poromaa Sirkka Liisa Rova Roosi Fredriksson 75 år Irene Smedkvist Ellinor Ölmehed Gösta Kemi Bengt Gustavsson 80 år Ingrid Olofsson Paul Smedkvist Udrun Alldén Rune Poromaa Else Maj Mukka Hans Erik Mukka Gerda Smedkvist 85 år Inga Britta Eriksson Leo Alanko 90 år Ebba Johdet KANGOS 50 ÅR Karin Emmoth Alf Stridsman 60 år Eva Anderssson Elisabeth Lantto Jan Olov Lantto Britt Helen Uusikartano Astrid Hedpalm Ann- Christine Mörtlund 70 år Tore Lennart Pudas Svante Pudas Ingvar Kauppi Bengt Nederlund Hans Särkimukka Ove Ojanlatva Siri Granmyr 75 år Meimi Johansson Gunda Wigerbäck Sankta Holma Gunnel Emmoth Eila Holma Frans Björnström 80 år Astrid Ojanlatva Hubert Lantto Anna Maj Britt Hällgren Isak Nordeholm 85 år Helli Marja Kauppi Avlidna inom f.d Junosuando församling Arne Ivar Kangas, Junosuando - I en ålder av 94 år Nanna Lydia Johansson, Kangos - I en ålder av 94 år Johan Hjalmar Fors, Junosuando - I en ålder av 82 år Nils Alvar Hannu, Lovikka - I en ålder av 78 år Elsi Ingeborg Kauppi, Kangos - I en ålder av 87 år Alf Birger Nilimaa, Lovikka - I en ålder av 79 år Kennet Lars Inge Johansson, Kangos - I en ålder av 57 år Bengt Johannes Törmä, Lovikka - I en ålder av 67 år Sven Martin Hällgren, Kangos - I en ålder av 80 år Elis Gunnar Gunillasson-Sevä, Parkalompolo - I en ålder av 91 år Tyra Lilly Signhild Hjärtström, Junosuando - I en ålder av 88 år Erik Erland Rehnstedt, Upplands Väsby - I en ålder av 58 år Vera Ingrid Valborg Rehnstedt, Kiruna - I en ålder av 83 år Ragnvald Hilding Olovsson, Junosuando - I en ålder av 80 år Laila Ingrid Örneving, Pajala - I en ålder av 81 år Bror Villiam Ferdinand Kruukka, Lovikka - I en ålder av 85 år Åke Birger Enesund, Junosuando - I en ålder av 81 år Meimi Selina Hannu, Lovikka - I en ålder av 86 år Karl Sixten Mukka, Junosuando - I en ålder av 85 år Olavi Ossian Uusikartano, Kangos - I en ålder av 60 år Julhälsningar Fors El AB Junosuando, Tornedalens Hantverk, Göran Örneving, Junosuando. Aurora Retreat, Junosuando Smedqvist Bil & Däck AB Junosuando, Lapland Light & Silence (Logen), Lappland Kulturbyrå, Salong NK, Kerstin och Gunnar Johdet, Tornefors Tiina Raatiniemi & Pär Mukka m.fam, Junosuando. Barbro Lageholm & Tommy Lidström, Kiruna. Birgitta & Roger Wiss, Nuuksujärvi. Lina Wiss och Mattias Suup, 22 JUNOSUANDO-MAGASINET JUNOSUANDO-MAGASINET 23

13 Krister Palo, projektsamordnare på Trafikverket för projektet för malmtransporter mellan Kaunisvaara och Svappavaara. Här ska byggas väg Upprustningen av den befintliga vägen mellan gruvområdet i Kaunisvaara och Svappavaara kommit igång. Krister Palo från Erkheikki, är projektsamordnare för arbetet. Att ligga ute med vägmaskiner när transporterna från gruvan är igång är inget som hindrar vägarnas matadorer att bygga väg: Det ska fungera som vid andra vägbyggen där man ser till att trafiken flyter smidigt medan vägarna byggs, säger Krister Palo. I stort är upprustningen av E45: an mellan Vittangi och Svappavaara klar. Här har Vägverket lagt på runt två decimeter med material. Bärigheten är nu bra på den vägsträckan. Nästa sommar ska vi bara behöva göra en toppning av vägen, säger Krister Palo. Vägarna 99 mellan Kaunisvaara och Autio samt 395 fram till Vittangi ska bli åtta meter breda, kurvor ska rätas ut och ett två broar efter 395: an ska bytas ut. Ökad trafiksäkerhet Kurvrätningarna och ökad bredd ger ökad trafiksäkerhet. När vägarna står klara , höjs de till vinterklass tre vilket innebär att vinterdriften förbättras betydligt, med krav om sandning och snabbare snöröjning, säger Krister Palo. Kostnaderna för de befintliga vägarna samt förbifarter i Masugnsbyn och i Vittangi beräknas till 1,3 miljarder kronor. Kostnaden för genvägen, mellan Kaunisvaara och Junosuando som bli klar 2017, beräknas till 0,5 miljarder. När genvägen står klar belastas inte längre vägarna öster om Kaunisvaara på samma sätt. Därför får de inte heller riktigt samma beläggning som väster om Kaunisvaara, säger Krister Palo. Cliffton har dispens för fordon med en bruttovikt på 90 ton. Men fordonen är varken längre eller bredare än konventionella fordon. Några av de problem som kan uppstå är buller och vibrationer. Cykel- och gångvägar Åtgärder som kan göras är bullerskydd och exempelvis fasadåtgärder genom fönsterbyten. På vissa sträckor byggs cykel/gångvägar för oskyddade trafikanter. Krister Palo uppger att om allt går planenligt startar arbeten på väg 99 under Det samma gäller för väg 385. Delen Svappavara Pitkäjärvi, E45- E10, påbörjas även den under nästa år. Beroende på utredningar, planering och tillstånd, startar arbeten på övriga vägdelar. Den nya vägdelen mellan Kaunisvaara och Junosuando, beräknar vi ska stå klar under 2017, säger Krister Palo. Tekniskt blir det inge hinder att bygga genvägen över myrar men det blir kostsamt. När den tas i trafik förkortas avståndet från Junosuando till gruvan med 30 kilometer. Ulla Sjösund hjälper till ideellt till med att förmedla hus och lägenheter i Junosuando. Känns bra att få göra en insats för andra Oj, vad spännande det är. Det känns gott att få göra en insats för andra. Om det bidrar till att vi får ha kvar vår skola är det bra, säger Ulla Sjösund, som i Junosuando rekognoscerat efter lediga hus och lägenheter. I kväll ska jag förmedla mitt första hus, säger Ulla Sjösund, som går i väntans tider på telefonen ska ringa. En utegran står välkomnade bredvid bron till Ulla Sjösunds hus i Junosuando. Inom hus är det luftigt och lätt. Det är hemskt spännande, det här. Jag märker på mina skolbarn hur de påverkas när de upplever den lättsamma och positiva andan som nu råder i byn, säger Ulla Sjösund, som bland annat är klasslärare för en 4-6 klass på Junosuando skola. Vill få inflyttning Ulla, som så många andra i byn, vill få inflyttning inte minst för att få behålla sin fina skola. Men för att få ett positivt flyttningsnetto behövs bostäder. Ulla Sjösund kände att hon ville göra en insats. Jag blev så entusiastisk och har gått runt i Junosuando och tittat på var det kan vara ledigt och så har jag även träffat en Lovikkabo som listat upp lediga hus och lägenheter i Lovikka. I går ringde en farbror från Lovikka och berättade om sitt hus med ladugård och bastu som han ville hyra ut, säger Ulla Sjösund. Väntar på samtal Under dagen som är, har några personer ringt henne och frågat efter något att hyra. För stunden har jag tre lediga hus på gång i Junosuando och väntar på ett samtal från en person som ska ringa ikväll, säger Ulla Sjösund. Det arbete hon utför sker helt på ideell grund. Ulla Sjösund säger att hon inte vill sko sig på folks akuta behov av bostad. Som det ska vara Får byn ett uppsving är det tack nog för mig, säger Ulla Sjösund. Första veckan i december ska hon förmedla fyra olika bostäder till olika personer. Det är både ensamstående och barnfamiljer som har visat sitt intresse men Ulla har naturligtvis inget emot att det är barnfamiljer som flyttar in. Ulla Sjösund hjälper till att förmedla bostäder så länge hon kan göra en insats. Snart kommer bostadsbyggande igång även i Junosuando och då kanske inte hennes tjänster som bostadsförmedlare behövs längre. Men då är det ju bra. Då är det bara som det ska vara, säger Ulla Sjösund. 24 JUNOSUANDO-MAGASINET JUNOSUANDO-MAGASINET 25

14 krönika Else-May Olofsson har utvecklat en strumpa med renmotiv. Hennes senasteskapelse är älgstrumpan. Attraktiva samhällen skapas av människor lokalt av Åse Blombäck, Ordförande för Hela Sverige Ska Leva Norrbotten. Lovikkatossar, lovikkavantar och ett par så strumpor ska bli julklappen som Else-Maj Olofsson stickat till et av sina barnbarn.. Stickandet ger mål och mening i tillvaron Det är glädjade att se den positiva trend som startat i Tornedalen, nya arbetstillfällen ger människor möjlighet att bo och verka på landsbygden. Vilken service behöver människor och företag i Junosuando i framtiden? Kommer det att finnas bostäder? Hur ska kulturlivet utvecklas? Kan mer mat produceras lokalt? Hur ser framtidens kollektivtrafik ut? Kan nya lösningar innebära vård närmare människorna? Har kvinnor och män lika förutsättningar? Hur kan samarbete ske med närliggande byar? Vilka nya energilösningar kommer att finnas? Vilka drömmar har bygdens barn och unga? Lokala lösningar Strategisk planering hjälper bygder att utvecklas långsiktigt och hållbart. Då människor, föreningar och företag i bygden går samman för att diskutera olika frågeställningar och möjligheter kan hållbara utvecklingsplaner skapas, de bästa lösningarna och möjligheterna ser människorna lokalt! Det finns regionala utvecklingsstrategier i länet, om dessa ska bli verklighet så krävs samarbete kommunalt och lokalt. Människor i lokalsamhället kan och vill bidra till regional utveckling genom sitt ideella engagemang. I olika former skapas aktiviteter som bidrar till att bygden utvecklas. Det attraktiva samhället skapas gemensamt av människorna, föreningarna och företagen i byarna! Landsbygden är kreativ Människor som valt att bo på landsbygden i Norrbotten är kreativa, några blir företagare, några utvecklar sina idéer tillsammans med andra, ibland i olika föreningar. Många embryon till innovationer finns i byrålådorna, en innovation är inte bara en teknisk pryl utan kan även vara en ny upplevelse för besöksnäringen eller ett nytt sätt att lösa olika servicefrågor. De bästa nya innovationerna skapas i möten med människor, men hur ska en stödstruktur se ut som hjälper dessa idéer att bli verklighet? Nya lösningar Strukturfondsarbetet för kommande period, , pågår. Hur vill vi som bor på landsbygden i Norrbotten att pengarna ska användas för att vårt län ska utvecklas på bästa sätt? Som företrädare för lokala utvecklingsgrupper i Norrbotten kommer jag att fortsätta mitt arbete för att så mycket som möjligt av pengarna ska hamna hos oss lokalt, utredningar visar att de små lokalt ledda projekten bidrar i hög utsträckning till nya lösningar och att nya arbetstillfällen skapas. Önskar er alla en fin jul, gott slut och en spännande start på det nya året med många nya möjligheter! Farmor lärde mig att sticka när jag var en liten flicka. Jag ville sticka strumpor till småsyskonen och när vi i tredjeklass började syslöjden, kunde jag sticka galant, säger Else-Maj Olofsson. Hennes dröm är att kunna sticka på lager och en dag åka till Jokkmokks marknad för att se hur hennes strumpor med ren- och älgmotiv tas emot. Else-Maj Olofsson sitter ett lappkast från Clifftons ledningscentral för de tunga malmtranporterna och ett stenkast från den högteknologiska gruvbrytingen, och stickar sina mjuka yllestrumpor. Det är strumpor som hon utvecklat under hela sitt långa stickarliv. I början av -80-talet fick jag en modell till en strumpa från Parkalompolo, som hade ett flätat skaft. Det flätade skaftet har sedan dess blivit mitt signum, säger Else-Britt Olofsson. Stark och varm häl Hälen, som är stickade med en speciell stickteknik och gör den nästan dubbel och därigenom slitstark och varm, fick hon av en fru som var bördig från Finland. Sedan dess har hon utvecklat en egen strumpmodell. Motiven på strumpskaften har varierat och i slutet av -80-talet var hon i färd med att sticka strumpor till sina söner som är renskötare. Då föddes den strumpa som hon än idag stickar med renmotiv i strumpskaftet. Den senaste skapelse är älgstrumpan. I första hand har jag stickat till nära och kära men även i mindre skala på beställning. Tanken är att en dag ha mycket stickat i lager och få komma till Jokkmokks marknad för att se hur de tar emot mina strumpor. Mål och mening Som folkpensionär har Else-Maj Olofsson all tid i världen att sticka och det behöver inte sägas att det är hennes främsta tidsfördriv. Tankarna flyger iväg på sina egna resor och att sticka ger mig mål och mening i tillvaron, säger Else- Maj Olofsson. Lastbilarna som nu börjat rulla förbi det lilla huset i Junosuando, med råvara från gruvan, vittnar om att utvecklingen kommit till byn. Blir det att sticka en lastbilsstrumpa? Else-May Olofsson brister ut i ett leende. Vi får se, kanske i framtiden 26 JUNOSUANDO-MAGASINET JUNOSUANDO-MAGASINET 27

15 Leonard Seppälästatyn intill brandstationen i Junosuando (foto: Hasse Stenudd)

Från avveckling till utveckling

Från avveckling till utveckling 2012 Årgång: 2 Nummer: 4 Från avveckling till utveckling Sidan 2 Nya generationer flyttar in Sidan 5 Junosuandos betydelse ökar Sidan 14 Turistentreprenör med framtidstro Sidan 24 LEDARE krönika Vi har

Läs mer

SLÄKTEN MIKONHEIKKI PARAKKA

SLÄKTEN MIKONHEIKKI PARAKKA SLÄKTEN MIKONHEIKKI PARAKKA Familj 1 Henrik Mickelsson, Nybyggare i Mikonheikki, Jukkasjärvi sn., nämnd 1684-1717 [dombok, mtl]. Henrik Mickelssons ursprung är obekant, men enligt domboken för Jukkasjärvi

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 39 Torsdag 23 december 2010

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 39 Torsdag 23 december 2010 LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 39 Torsdag 23 december 2010 NORRBOTTEN Gruva till Pajala Nu är det bestämt att det blir en gruva utanför Pajala. Flera hundra personer får jobb tack vare gruvan. -Nu börjar vi, säger

Läs mer

Mona Mörtlund. Ur antologin nio, utgiven av Black Island Books och Norrbottens länsbibliotek, 2002 ISBN 91 972792 8 5. Intervju: Andreas B Nuottaniemi

Mona Mörtlund. Ur antologin nio, utgiven av Black Island Books och Norrbottens länsbibliotek, 2002 ISBN 91 972792 8 5. Intervju: Andreas B Nuottaniemi Mona Mörtlund Ur antologin nio, utgiven av Black Island Books och Norrbottens länsbibliotek, 2002 ISBN 91 972792 8 5 Intervju: Andreas B Nuottaniemi 40 När jag var mindre och det kom någon på besök i hemmet,

Läs mer

Veronica s. Dikt bok 2

Veronica s. Dikt bok 2 Veronica s Dikt bok 2 Det är bra att ha en syster Min syster betyder så mycket för mig. Jag vet att hon betyder likadant för mig. Om jag vill henne något så vet jag att hon finns där för mig. Jag är glad

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

MaKS. Malmtransporter Kaunisvaara Svappavaara. Pajala /Junosuando 17 december Krister Palo. Samordnare MaKS projektet Mineraler och gruvor

MaKS. Malmtransporter Kaunisvaara Svappavaara. Pajala /Junosuando 17 december Krister Palo. Samordnare MaKS projektet Mineraler och gruvor Malmtransporter Kaunisvaara Svappavaara MaKS Pajala /Junosuando 17 december 2012 Krister Palo Samordnare MaKS projektet Mineraler och gruvor Region Nord Geologisk potential Kända mineral resurser Fe, Järn

Läs mer

Bilaga C. BILAGA C - Markavvattning Leveäniemi dagbrott - Fastighetsförteckning Ledningsdragning

Bilaga C. BILAGA C - Markavvattning Leveäniemi dagbrott - Fastighetsförteckning Ledningsdragning FASTIGHETSBETECKNING ÄGARE SVAPPAVAARA 5:3 Statens Fastighetsverk SVAPPAVAARA 9:13 Luossavaara-Kiirunavaara AB SVAPPAVAARA 14:3 Statens Fastighetsverk SVAPPAVAARA 27:1 Statens Fastighetsverk SVAPPAVAARA

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo!

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! Det började för många år sedan när jag och min fd fru, mina föräldrar och min farmor åkte till Oppdal i Norge. Vi skulle besöka farmors syster mm. Farmor

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Nu ska vi åka till Sverige

Nu ska vi åka till Sverige Nu ska vi åka till Sverige Hanna Fagerlund Vad händer med ett folk de svenska myndigheterna frenetiskt eftersträvar att försvenska? Det var inte förrän 1957 förbudet för tornedalingar att tala meänkieli

Läs mer

Farmor Gerda Theresia Larsson, född Gustafsson (Farmor till Gunnel, Gerd och Kjell)

Farmor Gerda Theresia Larsson, född Gustafsson (Farmor till Gunnel, Gerd och Kjell) Farmor Gerda Theresia Larsson, född Gustafsson (Farmor till Gunnel, Gerd och Kjell) Gerda föddes den 1 september 1882 i Östra Kannebäck. Hon var tredje dottern i familjen. Hennes föräldrar var sjökaptenen

Läs mer

Stall Flitige Lise. Resan. Boende

Stall Flitige Lise. Resan. Boende Stall Flitige Lise Jag hade min praktik med Klara Winkler, vi åkte ner till Holland, till stall Flitige Lise. Stall Flitige Lise är ett försäljnings och tillridningsstall. De flesta av hästarna ägs av

Läs mer

Välkommen till årets semesterträff onsdagen den 13:e juli! Hällabladet 2011

Välkommen till årets semesterträff onsdagen den 13:e juli! Hällabladet 2011 Välkommen till årets semesterträff onsdagen den 13:e juli! Hällabladet 2011 Födda Familjenyheter Rickard Edström och Birgitta Ramstedt fick den 30/10 en liten dotter Angelina. Therese (f.d. Olofsson) och

Läs mer

40-årskris helt klart!

40-årskris helt klart! 40-årskris helt klart! Oj, det kom som ett brev på posten! En stor och enorm hemsk känsla! Det var krisdags igen! Jag ville helst inte vara med, jag kände mig så totalt misslyckad mitt i mitt liv! Så här

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

NORDEN I BIO 2008/09 Film: Goðir gestir (Island 2006) Svensk text

NORDEN I BIO 2008/09 Film: Goðir gestir (Island 2006) Svensk text 1 Har du köpt tillräckligt med saker? 2 Tja... Jag vet inte. Vad tycker du? Borde jag handla mer saker? 3 Är det nån på ön som du inte har köpt nåt åt? 4 -Ja, en. -En? 5 -Dig. -Men jag bor inte på ön...

Läs mer

Nu kör vi igång med ombyggnad av lillstugan samt röjning!

Nu kör vi igång med ombyggnad av lillstugan samt röjning! Nu kör vi igång med ombyggnad av lillstugan samt röjning! På årsfesten informerade vi om att vi måste ta vår del av arbetet inför nya Storsjögården. Det innebär att vi skall röja vårt mtrl. i gamla stugan

Läs mer

Innehållsförteckning. Kapitel 1

Innehållsförteckning. Kapitel 1 Innehållsförteckning Kapitel 1, Zara: sid 1 Kapitel 2, Jagad: sid 2 Kapitel 3, Slagna: sid 3 Kapitel 4, Killen i kassan: sid 5 Kapitel 5, Frågorna: sid 7 Kapitel 6, Fångade: sid 8 Kapitel 1 Zara Hej, mitt

Läs mer

Ska vi till Paris? ORDLISTA LÄSFÖRSTÅELSE KIRSTEN AHLBURG ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN

Ska vi till Paris? ORDLISTA LÄSFÖRSTÅELSE KIRSTEN AHLBURG ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN KIRSTEN AHLBURG ORDLISTA pall (sida 10, rad 3) en liten stol utan ryggstöd och armstöd baguette (sida 14, rad 12) franskt, vitt bröd LÄSFÖRSTÅELSE Vid dagens slut sida 5 Vilken

Läs mer

Delad tro delat Ansvar

Delad tro delat Ansvar Delad tro delat Ansvar Nehemja kap.2-3 Av: Johannes Djerf Jag vet att det bara är jag som gillar detta, men eftersom jag är så otroligt nöjd med min första inköpta tröja till min och Lisas tilltänkta knodd

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 8 Fredag 12 mars 2010. utvecklingschef i Piteå kommun. Vind-snurror ger tusen nya jobb i Piteå

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 8 Fredag 12 mars 2010. utvecklingschef i Piteå kommun. Vind-snurror ger tusen nya jobb i Piteå LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 8 Fredag 12 mars 2010 NORRBOTTEN Vind-snurror ger tusen nya jobb i Piteå Regeringen har sagt ja till att bygga 1 100 vind-kraftverk i Piteå kommun. -Det är ett av världens största

Läs mer

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar!

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar! Kap.1 Packning Hej jag heter Elin. Jag och min pojkvän Jonathan ska till Gotland med våra kompisar Madde och Markus. Vi håller på att packa. Vi hade tänkt att vi skulle tälta och bada sedan ska vi hälsa

Läs mer

Min försvunna lillebror

Min försvunna lillebror 3S Ida Norberg Sa1a Min försvunna lillebror Vi hade precis sålt vårt hus och flyttat in i världens finaste hus, det var stort, väldigt stort, det fanns nästan allt där, pool, stor trädgård och stort garage.

Läs mer

barnhemmet i muang mai måndag 17 september - söndag 14 oktober

barnhemmet i muang mai måndag 17 september - söndag 14 oktober barnhemmet i muang mai måndag 17 september - söndag 14 oktober Nu har det gått nästan en hel månad sedan vårt förra veckobrev. Detta brev har dröjt så länge helt enkelt för att det har hänt så mycket att

Läs mer

barnhemmet i muang mai tidsag 25 mars - söndag 11 maj, 2014

barnhemmet i muang mai tidsag 25 mars - söndag 11 maj, 2014 barnhemmet i muang mai tidsag 25 mars - söndag 11 maj, 2014 Lite drygt sex veckor sedan sist och då pratar vi sex skolfria veckor! I normala fall brukar det vara rätt tråkigt här på barnhemmet under barnens

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Facit Spra kva gen B tester

Facit Spra kva gen B tester Facit Spra kva gen B tester En stressig dag B 1 Pappan (mannen) låser dörren. 2 Han handlar mat efter jobbet. 3 Barnen gråter i affären. 4 Han diskar och tvättar efter maten. 5 Han somnar i soffan. C 1

Läs mer

LYCKAD FÖRENINGSDAG ***************************************************************************

LYCKAD FÖRENINGSDAG *************************************************************************** LYCKAD FÖRENINGSDAG Juli 2011 Många medlemmar tog chansen att vinna priser i tipsrundan, grilla korv, lyssna på Limpans rock-trio och sist men inte minst låta barnen rida ponny Familjen Peterson som vann

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 6 Fredag 24 februari 2012. säger sjuksköterskan Kerstin Nordqvist i Kalix. Operationer flyttas från Kalix

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 6 Fredag 24 februari 2012. säger sjuksköterskan Kerstin Nordqvist i Kalix. Operationer flyttas från Kalix LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 6 Fredag 24 februari 2012 NORRBOTTEN Operationer flyttas från Kalix Snart är det stopp för alla planerade operationer vid sjukhuset i Kalix. Operationerna kommer att flyttas till sjukhusen

Läs mer

E: Har du jobbat som det hela tiden som du har varit här på företaget?

E: Har du jobbat som det hela tiden som du har varit här på företaget? A: Vad heter du? S: Jag heter Stefan. A: Hur gammal är du? S: 39. A: Och var jobbar du någonstans? S: Fällmans Kött. A: Vad är ditt yrke? S: Jag är logistik- och lagerchef. A: Hur hamnade du i den här

Läs mer

JULI 2012. Storsjöyran. den 28 juli 2012

JULI 2012. Storsjöyran. den 28 juli 2012 JULI 2012 Storsjöyran den 28 juli 2012 Nu har det gått några dagar sen sist och jag har haft en vecka med lugnare träning, vilket har varit ganska skönt då det är Yran-vecka i stan och fullt med folk.

Läs mer

Jim till kamera Det är viktigt att vakna i tid så att man inte missar dagen.

Jim till kamera Det är viktigt att vakna i tid så att man inte missar dagen. - manus ver.2 INT Sovrum dag En kille ligger och sover i hans väldigt städade, prydliga rum. Det är JIM. Ett foto av hans mor och en väckarklocka syns på nattduksbordet. Han sätter sig upp nöjd 2 sekunder

Läs mer

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare Flicka försvunnen - funderingsfrågor, diskussionsfrågor, och skrivövning Ämne: Svenska, SVA Årskurs: 7-9, gymn, vux Lektionstyp: reflektion, diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-5 Introduktion Flicka

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 23 Fredag 27 augusti 2010. miljö-beslut.

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 23 Fredag 27 augusti 2010. miljö-beslut. LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 23 Fredag 27 augusti 2010 NORRBOTTEN Gruva i Pajala Nu är pajalaborna glada. I fredags kom beslutet att miljön inte skadas om en ny gruva startas i Tapulivuoma utanför Pajala. -Mycket

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 40 Fredag 16 december 2011. Fortsatt tågtrafik

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 40 Fredag 16 december 2011. Fortsatt tågtrafik LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 40 Fredag 16 december 2011 NORRBOTTEN Fortsatt tågtrafik Godstrafiken på tåg kommer att fortsätta till april nästa år. I fredags blev företagen som sköter godstrafiken eniga om att

Läs mer

Valberedd 2015 Din guide till valet!

Valberedd 2015 Din guide till valet! Valberedd 2015 Din guide till valet! 1 Valberedd 2015 Din guide till valet! Vad är valet? På måndag 23/11 kommer vi att rösta om vilka som ska sitta i förbundsstyrelsen år 2016! Vi i valberedningen har

Läs mer

Lingmyren i Skarvtjärn. Här föddes Jenny och hennes syster Gunhild. Bilden tagen i nutid.

Lingmyren i Skarvtjärn. Här föddes Jenny och hennes syster Gunhild. Bilden tagen i nutid. Lingmyren i Skarvtjärn. Här föddes Jenny och hennes syster Gunhild. Bilden tagen i nutid. Jennys barndom Jenny föddes på en gård som heter Lingmyren i Skarvtjärn, Harmångers socken en 16 juli 1901.Tre

Läs mer

meddelanden från bangladesh 2012

meddelanden från bangladesh 2012 meddelanden från bangladesh 2012 Vi tycker om fabriken. Det är bra ljus och luft där. Vi skulle vilja att det ser ut så hemma. Fast lönen är för liten. Och vi jobbar för långa dagar! Vi vill bli befordrade

Läs mer

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder!

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! Möt världen. Bli utbytesstudent med AFS. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! AFS ger dig möjligheten att lära känna dig själv samtidigt som du får vänner från hela världen. Som utbytesstudent

Läs mer

NIVÅER A1-A2. 1. Gunnar söker jobb. ett IT- företag kommer din fru? Från Italien jag röka? Nej, tyvärr det är förbjudet!

NIVÅER A1-A2. 1. Gunnar söker jobb. ett IT- företag kommer din fru? Från Italien jag röka? Nej, tyvärr det är förbjudet! NIVÅER A1-A2 1. Välj rätt alternativ 1. Gunnar söker jobb. ett IT- företag. A. i B. på C. till D. om 2. -. kommer din fru? Från Italien. A. Vart B. Var C. Varifrån D. Vad 3. Vad kör du bil? En Volvo. A.

Läs mer

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15.

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15. Sömngångare När jag vaknade la jag genast märke till tre konstiga saker: 1. Jag var inte hungrig. Det var jag annars alltid när jag vaknade. Fast jag var rejält törstig. 2. När jag drog undan täcket märkte

Läs mer

HÄR OCH NU! Tina Persson Hälsoinspiratören

HÄR OCH NU! Tina Persson Hälsoinspiratören HÄR OCH NU! Tiden går fort, även om den under tiden kan gå väldigt långsamt. Det är mycket jag vill här i livet, men livet tar sån tid på sig. Fast jag vet att det är nog jag som behöver tiden för att

Läs mer

Dags för e-tidningen Ur innehållet Fokusera Rutiner och ritualer Jaget, vädret och betraktandet Nybyggaren i Lappmotjärn

Dags för e-tidningen Ur innehållet Fokusera Rutiner och ritualer Jaget, vädret och betraktandet Nybyggaren i Lappmotjärn Nr 3/2007 Dags för e-tidningen Ur innehållet Fokusera Rutiner och ritualer Jaget, vädret och betraktandet Nybyggaren i Lappmotjärn Fokusera Under söndagspromenaderna med gubbarna i byn behandlas inte bara

Läs mer

Min resa till Tanzania

Min resa till Tanzania Min resa till Tanzania Jag har för andra gången i mitt liv varit i Tanzania. Jag är nu mer förtjust än jag var sist. Resan gjorde jag med min pappa, John. Min bror Markus var redan där. Första gången jag

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

FISKEKORT SÄLJES PÅ SERVICEPUNKTEN

FISKEKORT SÄLJES PÅ SERVICEPUNKTEN Utgivare: Åsens Byråd Årgång 17 Nummer 6 JUNI 2013 NYCKEL UPPHITTAD! Vid västra sidan av älven efter gamla vägen, invid nya RV 70, ÅTERFÅS MOT BESKRIVNING Kontakta Tette! Öppettider på Loppis under sommaren.

Läs mer

AYYN. Några dagar tidigare

AYYN. Några dagar tidigare AYYN Ayyn satt vid frukostbordet med sin familj. Hon tittade ut genom fönstret på vädret utanför, som var disigt. För några dagar sedan hade det hänt en underlig sak. Hon hade tänkt på det ett tag men

Läs mer

KAPITEL 2. Publicerat med tillstånd Bankrånet Text Anna Jansson Bild Mimmi Tollerup Rabén & Sjögren 2010. Bankrånet inl.indd 18 2010-08-24 10.

KAPITEL 2. Publicerat med tillstånd Bankrånet Text Anna Jansson Bild Mimmi Tollerup Rabén & Sjögren 2010. Bankrånet inl.indd 18 2010-08-24 10. KAPITEL 2 De hade knappt kommit ut på gatan förrän Emil fick syn på Söndagsförstöraren. Tant Hulda brukade komma och hälsa på varje söndag, fast Vega som bott i huset före familjen Wern hade flyttat för

Läs mer

På resande fot på Cuba och i Mexico

På resande fot på Cuba och i Mexico Sida 1 av 5 Välkommen till Willy o Ingers gästbok På resande fot på Cuba och i Mexico [Skriv nytt] - [Skapa ny gästbok] 72 personer har besökt gästboken som innehåller 17 meddelanden. Senaste meddelandet

Läs mer

Sammanställning av dialogmöten Landsbygdsutveckling

Sammanställning av dialogmöten Landsbygdsutveckling Sammanställning av dialogmöten Landsbygdsutveckling Lillpite 2014-03-11 Om synpunkter eller frågor när det gäller sammanställningen, kontakta helena.lindehag@pitea.se Inledning: I Piteå kommun pågår flertal

Läs mer

barnhemmet i muang mai måndag 13 april - söndag 10 maj, 2015

barnhemmet i muang mai måndag 13 april - söndag 10 maj, 2015 barnhemmet i muang mai måndag 13 april - söndag 10 maj, 2015 I morgon är lugnet över för imorgon är alla barn tillbaks från lovet och vi har dessutom fått nio nya familjemedlemmar. I veckan som kommer

Läs mer

Makarna Dahm har bott 62 år i samma lägenhet!

Makarna Dahm har bott 62 år i samma lägenhet! B omagasinet 2/2012 Makarna Dahm har bott 62 år i samma lägenhet! Oktober 1950. Hyreshuset på Ekkällevägen 1 var precis nybyggt och familjen Dahm var bland de första hyresgästerna. 62 år senare bor makarna

Läs mer

Halvmånsformade ärr. Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den

Halvmånsformade ärr. Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den Halvmånsformade ärr Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den kalla luften. Det är inte så varmt längre. Dagen har börjat sjunka in i natten. Mamma talar

Läs mer

TORBJÖRN * 1944-09-17 2009-10-05

TORBJÖRN * 1944-09-17 2009-10-05 TORBJÖRN * 1944-09-17 2009-10-05 Bilder från tiden 10 augusti t o m 6 oktober, 2009. Torbjörn efter hemkomsten från sin långa vistelse hos Jan. Bilden tagen ett par veckor efter Jans begravning. Torbjörn

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

TEAM. Manus presentationen

TEAM. Manus presentationen 4 TEAM Manus presentationen Nu är chansen är din! 1 Ni startar upp er verksamhet med 1.000 p. Det ger er först och främst rätt till att kvalificera ert företagande i Nu Skin. Dessutom får ni ett stort

Läs mer

I mitten av 30-talet köpte man fastigheten Hasselbacken och här i den f d ladugården inrymdes

I mitten av 30-talet köpte man fastigheten Hasselbacken och här i den f d ladugården inrymdes www.satilabygg.se Arvet efter Albert i Högelid I början av 1900-talet började den företagsamme Albert Andersson tillverka olika typer av möbler. Då var efterfrågan på möbler stor i det expansiva Göteborg

Läs mer

Frågor om förtätning och äldreboenden i Mölnlycke

Frågor om förtätning och äldreboenden i Mölnlycke Mölnlycke den 8 mars 2016 Frågor om förtätning och äldreboenden i Mölnlycke Frågorna i Mölnlycke handlade bland annat om boenden för äldre, förtätningen av centrum och ungdomskriminalitet. På plats fanns

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 24 Fredag 3 september 2010

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 24 Fredag 3 september 2010 LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 24 Fredag 3 september 2010 NORRBOTTEN Invigning av vindsnurror I fredags samlades 200 personer mitt ute i skogen i området Markbygden som ligger i Piteå kommun. Dom drack champagne

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

Släpp scouterna loss det är vår!

Släpp scouterna loss det är vår! AIRNEWS För utmanar- & roverscouter i Skåne-Blekingeregionen LUFT Släpp scouterna loss det är vår! I DETTA NUMMER: Tåpar Nya roverprogrammet & lanseringsträffar #24h scout EXTRA TJOCKT VÅRNUMMER! Att vara

Läs mer

STOR STOR AMATÖRUTSTÄLLNING 9 16 maj 2009

STOR STOR AMATÖRUTSTÄLLNING 9 16 maj 2009 STOR STOR AMATÖRUTSTÄLLNING 9 16 maj 2009 Viveka Gardahl, Ann Helen Bengtsson, Martina Eriksson, Eva Fresk, Helga Gudding Östman, Hans Karlsson, Sara Karlsson, Gunilla Karlström, Lennart Melin, Anette

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1 Elevuppgifter till Spöket i trädgården Frågor Kap. 1 1. Varför vaknade Maja mitt i natten? 2. Berätta om när du vaknade mitt i natten. Varför vaknade du? Vad tänkte du? Vad gjorde du? Kap 2 1. Varför valde

Läs mer

Han som älskade vinden

Han som älskade vinden Draken är färdig hos smeden Torbjörn Nilsson i Råby. Jörgens lilla blå MG Midget får också vara med på bild. Han som älskade vinden Det var en gång en man som tyckte om det som rörde sig. Han älskade vinden

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 2 Fredag 21 januari 2011

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 2 Fredag 21 januari 2011 LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 2 Fredag 21 januari 2011 NORRBOTTEN Oro för sjukhus Nyligen kom ett förslag om att sjukhusen i Kalix och Kiruna ska sluta med planerade operationer. Vid planerade operationer bestämmer

Läs mer

Axel och Hilda Heino

Axel och Hilda Heino Axel och Hilda Heino En berättelse om Axel och Hilda Året 1916 begav sig, Axel Fredrick Heinonen, 24 år och Hilda Marie Nilsson Alapää, 25 år, till Amerika. De lämnade sina familjer i norra Sverige, Männikkö

Läs mer

Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga.

Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga. Slå folje Stig Claesson Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga. Hon hette Karin det mindes han tydligt. Han skulle hinna precis. Klockan var bara

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER. Nr 27 Fredag 24 september 2010

LÄTTLÄSTA NYHETER. Nr 27 Fredag 24 september 2010 LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 27 Fredag 24 september 2010 Så röstade Sverige Det har varit val i Sverige. Det var ett spännande val som innebär att mycket kan förändras i Sverige. Moderaterna blir starkare, socialdemokraterna

Läs mer

Sagan om Nallen Nelly

Sagan om Nallen Nelly Sagan om Nallen Nelly Titel Författare Det var en gång en flicka som hette Lisa som bodde i Göteborg. Lisa tog med sig skolans nalle Nelly på resan till mormor som bodde i Kiruna. Lisa åkte tåg med Nelly

Läs mer

Ett smakprov ur Näsdukar Argument Förlag och Catharina Segerbank. Du hittar fl er smakprov på www.argument.se

Ett smakprov ur Näsdukar Argument Förlag och Catharina Segerbank. Du hittar fl er smakprov på www.argument.se 10 Den första näsduken 11 Det är den 31 oktober 1988. Jag och en väninna sitter i soffan, hemma i mitt vardagsrum. Vi skrattar och har roligt. Plötsligt går vattnet! Jag ska föda mitt första barn. Det

Läs mer

som ger mig en ensam känsla. Fast ibland så känns det som att Strunta i det.

som ger mig en ensam känsla. Fast ibland så känns det som att Strunta i det. Huset är precis så stort och som på bilden pappa visade oss. Det ligger i utkanten av det lilla samhället på en kulle. Vart man än tittar ser man granskog. Mörk och tät som i sagorna. Det är så tyst på

Läs mer

barnhemmet i muang mai måndag 13 juli - måndag 7 september, 2015

barnhemmet i muang mai måndag 13 juli - måndag 7 september, 2015 barnhemmet i muang mai måndag 13 juli - måndag 7 september, 2015 Vi tänkte egentligen skriva det här brevet i förra veckan men bestämde oss för att vänta då vi till slut vågar berätta om ett helt fantastiskt

Läs mer

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Inledning. ömsesidig respekt Inledning Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.

Läs mer

Värden hjälpte dem att skiljas

Värden hjälpte dem att skiljas Värden hjälpte dem att skiljas När Eva och Jake Palm skulle skiljas fick de hjälp av sin hyresvärd. Jake kunde flytta till en trea ett stenkast bort medan Eva bodde kvar. Det gjorde skilsmässan lättare.

Läs mer

Barnens RäddningsArk Nyhetsbrev

Barnens RäddningsArk Nyhetsbrev Barnens RäddningsArk Nyhetsbrev December 2009 Till alla nyhetsbrev... Rubriker: Efter sju år har flickorna sitt eget hem Första mötet Aldrig kunde jag tro Festen på El Arca som ingen kommer att glömma

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

barnhemmet i muang mai måndag 10 februari - måndag 24 mars, 2014

barnhemmet i muang mai måndag 10 februari - måndag 24 mars, 2014 barnhemmet i muang mai måndag 10 februari - måndag 24 mars, 2014 Det har varit en ganska lugn men händelserik period sen vi skrev sist. Wow jobbar nästan helt och hållet från barnhemmet igen, barnen har

Läs mer

NY ÄGARE PÅ CAMPINGEN SSK 80ÅR

NY ÄGARE PÅ CAMPINGEN SSK 80ÅR Årgång 9 Nr 9 December 2006 BILDER FRÅN HALLOWEEN BASTUN ÄR ÖPPEN BASAR PÅ SKOLAN JULMARKNAD I UR OCH SKUR INVIGNING AV SKOLAN 0-12ÅR NY ÄGARE PÅ CAMPINGEN SSK 80ÅR Sida 1 MANUSSTOPP DEN 20:E I VARJE MÅNAD

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 2 Fredag 27 januari Stopp för gen-förändrad potatis

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 2 Fredag 27 januari Stopp för gen-förändrad potatis LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 2 Fredag 27 januari 2012 NORRBOTTEN Stopp för gen-förändrad potatis I våras demonstrerade miljöorganisationen Greenpeace vid potatisodlingar i Norrbotten. Greenpeace tycker det är

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Sakajärvi. Källa: Anteckningar till Gellivare sockens tidigare historia av Jöran Grapenson. Till 200-års minnet

Sakajärvi. Källa: Anteckningar till Gellivare sockens tidigare historia av Jöran Grapenson. Till 200-års minnet Sakajärvi Jag har själv aldrig besökt byn Sakajärvi, men jag har ändå mina rötter i byn. Några av mina anfäder och anmödrar har bott och verkat i byn, under årens gång. Saka är lapska, med saka menas ett

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR FRÅN SAMRÅDSMÖTE FÖR PROGRAM TILL. Tid: Tisdagen den 12 oktober 2010 kl. 18:00-19:15

MINNESANTECKNINGAR FRÅN SAMRÅDSMÖTE FÖR PROGRAM TILL. Tid: Tisdagen den 12 oktober 2010 kl. 18:00-19:15 2010-10-14 MINNESANTECKNINGAR FRÅN SAMRÅDSMÖTE FÖR PROGRAM TILL DETALJPLAN FÖR GÅRÖ 1:69 (ÅVC) I GNOSJÖ TÄTORT Plats: Kommunhuset, Sessionssalen Tid: Tisdagen den 12 oktober 2010 kl. 18:00-19:15 Närvarande:

Läs mer

S1_005 Hildur Nilsson g Petersson

S1_005 Hildur Nilsson g Petersson Hildur Elisabeth Nilsson föddes i nr. 2 Gamla Köpstad i Träslövs församling fredagen den 30 april 1909. Hon var det näst yngsta av 6 syskon. Fyra bröder och två systrar. En av bröderna, Oskar Gottfrid

Läs mer

Första operationen september 2010

Första operationen september 2010 Första operationen september 2010 Oliver Vår son föddes med total dubbelsidig LKG-spalt. Första operationen som vi nu har genomfört gjordes när han var nästan 7 månader och då slöt de den mjuka gommen

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA PREMIÄR PÅ TEATER SAGOHUSET 6 MARS 2011 INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA AV ISA SCHÖIER Regi och kostym Scenografi Ljusdesign Stalle Ahrreman Marta Cicionesi Ilkka Häikiö I rollerna Ulf Katten

Läs mer

Spöket i Sala Silvergruva

Spöket i Sala Silvergruva Spöket i Sala Silvergruva Hej! Jag har hört att du jobbar som smådeckare och jag skulle behöva hjälp av dig. Det är bäst att du får höra vad jag behöver hjälp med. I Sala finns Sala Silvergruva, den har

Läs mer

Georange ideella förening Tel. 0953 211 10 Org.nr 894702-1047 Box 43 Mobil 070 343 96 85 (ordf) Bg. 5530-4612 930 70 Malå e-post: ordf@georange.

Georange ideella förening Tel. 0953 211 10 Org.nr 894702-1047 Box 43 Mobil 070 343 96 85 (ordf) Bg. 5530-4612 930 70 Malå e-post: ordf@georange. Seminariet inleddes med en registrering och ett drop-in-fika för de c:a 60 deltagarna som hade anmält sig. Lennart Gustavsson hälsade alla välkomna och informerade om dagens agenda. Lennart informerade

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 14 Fredag 15 april 2011. Skolor försvinner i Kalix. Om många barn går i samma skola sparar kommunen pengar.

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 14 Fredag 15 april 2011. Skolor försvinner i Kalix. Om många barn går i samma skola sparar kommunen pengar. LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 14 Fredag 15 april 2011 NORRBOTTEN Skolor försvinner i Kalix Nästan alla skolor som ligger i byar i Kalix kommun ska läggas ned. Det föreslår politikerna i Kalix. -Skolorna har fått

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Varför föds det så få barn?

Varför föds det så få barn? Maj 2000 Bilaga 1 Varför föds det så få barn? Under 1990-talet har barnafödandet sjunkit mycket kraftigt i Sverige och i dag har vi den lägsta nivå som någon gång observerats i vårt land. Vi vet inte riktigt

Läs mer

SUNE Tidningen Hästfynd nr 5, 2004

SUNE Tidningen Hästfynd nr 5, 2004 SUNE Tidningen Hästfynd nr 5, 2004 (utdrag ur en horsemanshiptränares dagbok) Text: Sven Forsström Foto: Inger Lantz En vinterdag för ungefär ett år sedan ringde min telefon. Som så många andra gånger

Läs mer

19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar

19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar 19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar Rödluvan Det var en gång, en vacker solig dag, en liten flicka som hette Rödluvan. Hon lekte utomhus i sin trädgård. Hon kallades Rödluvan för hon hade en röd

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Utvärdering deltagare

Utvärdering deltagare Utvärdering deltagare 37 svar, 325 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 1 8 6 4 99 1 Ja Nej Varför, varför inte? - Det har varit lärorikt och kul att använda utrustningen och att skådespela. -

Läs mer