Samråd spårväg syd - svar på remiss från Stockholms läns landsting

Transkript

1 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 11 november Paragraf Diarienummer KS-2015/ Samråd spårväg syd - svar på remiss från Stockholms läns landsting Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskotts beslut Samhällsbyggnadsutskottet överlämnar ärendet till kommunstyrelsen utan eget ställningstagande. Sammanfattning Stockholms läns landsting, trafikförvaltningen har översänt samrådshandling för Spårväg syd till kommunen för yttrande. Spårväg syd planeras förbinda Flemingsberg via Kungens kurva Skärholmen med Älvsjö. Spårvägen är indelad i två etapper varav etapp ett är sträckan Flemingsberg Skärholmen och etapp två är sträckan Skärholmen Älvsjö. Etappen ett går från Flemingsberg via Glömstadalen, Masmo och Kungens kurva till Skärholmen. Etappen två går från Skärholmen via Segeltorp och Fruängen till Älvsjö. Etappen ett finns med i länsplanen för infrastrukturprojekt för genomförande Etappen två finns ännu inte med i länsplanen. Överläggning I ärendet yttrar sig Malin Danielsson (FP), Åke Dufström, konsult, Ann-Marie Högberg (S), Birgitta Ljung (MP), Emil Högberg (S), Daniel Dronjak Nordqvist (M), Heléne Hill, samhällsbyggnadsdirektör, och Rikard Lingström (S). Härefter förklaras överläggningen avslutad. Beslutet delges Stockholms läns landsting, trafikförvaltningen

2 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (5) HANDLÄGGARE Åke Dufström Ake.dufstrom@huddinge.se Kommunstyrelsen Samråd Spårväg Syd svar på remiss från Stockholms läns landsting Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Skrivelse enligt bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande, daterat den 26 oktober 2015, överlämnas till Trafikförvaltningen som Huddinge kommuns svar på samråd Spårväg syd. Sammanfattning Stockholms läns landsting, trafikförvaltningen har översänt samrådshandling för Spårväg syd till kommunen för yttrande. Spårväg syd planeras förbinda Flemingsberg via Kungens kurva Skärholmen med Älvsjö. Spårvägen är indelad i två etapper varav etapp ett är sträckan Flemingsberg Skärholmen och etapp två är sträckan Skärholmen Älvsjö. Etappen ett går från Flemingsberg via Glömstadalen, Masmo och Kungens kurva till Skärholmen. Etappen två går från Skärholmen via Segeltorp och Fruängen till Älvsjö. Etappen ett finns med i länsplanen för infrastrukturprojekt för genomförande Etappen två finns ännu inte med i länsplanen. Beskrivning av ärendet Stockholms läns landstings Trafikförvaltning genomför en utredning om en framtida spårväg - Spårväg syd. En del i det arbetet är det samråd som nu Trafikförvaltningen bjudit in till. Samrådsunderlaget består av en lokaliseringsutredning för Spårväg syd, en miljökonsekvensbeskrivning, en social konsekvensbeskrivning och gestaltningsavsikter. Lokaliseringsutredningen sammanfattar de utredningar som Trafikförvaltningen under 2014 och 2015 i syfte att studera nyttor och möjliga lösningar för Spårväg syd på sträckan mellan Flemingsberg och Älvsjö. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

3 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (5) Samrådet avser nyttan av en Spårväg syd samt olika sträckningsalternativ för spårvägen. Olika alternativa dragningar diskuteras. De delsträckor som behöver genomlysas och som berör Huddinge kommun gäller följande sträckor: Flemingsberg Glömsta. Två alternativ har studerats ett längs Katrinebergsvägen och Glömstavägen och ett i tunnel under Kästa. Glömsta Krossen i Kungens kurva via Masmo. Tre alternativa dragningar förbi Masmo finns utredda. Krossen i Kungens kurva Skärholmen. Här har två alternativa sträckningar för att passera E4/E20 studerats. Skärholmen Fruängen. För denna delsträcka har tre alternativ varav två går längs Skärholmsvägen och ett via Gamla Södertäljevägen i Smista utretts. Förvaltningens synpunkter En central del i Stockholms regionala planering är strävan efter att vidareutveckla en flerkärnig region, som inte enbart är beroende av den centrala regionkärnan. De regionala kärnorna ska utgöra attraktiva lokaliseringsplatser som kan komplettera den centrala regionkärnan. Spårväg syd är en viktig förbindelse för utvecklingen av bostäder och arbetsplatser längs dess sträckning. Den har en sammanbindande roll både för regionen och för kommunen och är av stor betydelse för de två stadskärnorna Flemingsberg och Kungens kurva Skärholmen. Den har också stor betydelse genom att utveckla samhällsbildningen i dess sträckning, bl. a i Glömsta/Loviseberg och i Segeltorp. Spårvägen är viktig för hållbar samhällsutveckling och hållbart resande. När nya bostäder och arbetsplatser växer ihop med befintliga strukturer kan sociala samband utvecklas och stadskvaliteter förverkligas. Förvaltningen har i förslaget till yttrande kommenterat de alternativen på de olika delsträckorna och i de flesta fall förordat något av alternativen enligt följande. Flemingsberg Spårvägens ändhållplats i Flemingsberg bör ligga i Flemingsbergsdalen i höjd med där Regulatorvägen slutar och den framtida tvärförbindelse Södertörn kan komma att hamna.

4 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (5) Delsträcka Flemingsberg Glömsta Alternativ 2, via tunnel under Kästa förordas då det alternativet erbjuder goda planeringsförutsättningar för Glömsta/Lovisebergs stadsutveckling och sammanväxning med Flemingsberg Delsträcka Glömsta Krossen förbi Masmo Inget alternativ framhålls före något annat utan istället förordar förvaltningen att Trafikförvaltningen i samråd med kommunen och Trafikverket arbetar fram en helhetslösning för Masmo. Delsträcka Krossen Skärholmen Alternativ 1 med spårvägen i Dialoggatan och bro över E4/E20 till Skärholmen förordas för att knyta ihop Kungens kurva och Skärholmen på ett tydligt sätt. Alternativet innebär även en tydligare uppdelning mellan vägar för biltrafik och kollektivtrafik i området och undviker en sträckning utmed Smistavägen som är starkt trafikbelastad. Delsträcka Skärholmen Fruängen Alternativ 3 förordas, eftersom de har störst potential till bostadsutbyggnad inom Huddinge kommun. Alternativ 1 ger också potential till bostadsbyggande men det är oklart om intresse finns för utbyggnad i närtid utanför Huddinge kommun. Alternativ 2 bör inte väljas. Skälen till ställningstagandet utvecklas nedan. I alternativ 1 föreslås spårvägen gå via Skärholmsvägen och passera E4/E20 öster om Smista allé. I nuläget är det oklart om det finns ett intresse för utbyggnad av bostäder i närtid i de delar som ligger utanför Huddinge kommun. Alternativ 3 går via Skärholmsvägen, men passerar över E4/E20 längre västerut för att därefter gå via Smista allé mot Segeltorp. Vi förutsätter att busstrafik fortfarande kommer att trafikera Smista allé. Från programstudien är det svårt att utläsa spårvägshållplatslägen. Alternativ 3 förordas om det finns möjlighet till ett hållplatsläge för spårväg på Smista allé eftersom detta alternativ ger högst potential för bostäder med ett givet intresse för deras tillkomst. Alternativ 2 går Gamla Södertäljevägen. Att dra fram spårvägen genom Segeltorps villaområde är komplicerat ur flera synvinklar. Lösningen bedöms inte ge upphov till mer bostadsbebyggelse då områdena kring hållplatslägena redan är exploaterade med villor. Den spridda villabebyggelsen utgör dessutom ett relativt lågt resandeunderlag. Det är svårt att få till bra trafiktekniska lösningar som innebär god framkomlighet för spårvägen.

5 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (5) Dragningen innebär att spårvägen går i Smistavägen och korsar påfarten till E4/E20, en trafikpunkt som redan idag är hårt belastad. Se Delsträcka Krossen Skärholmen. Gatuutrymmet är begränsat. Biltrafiken behöver ofta ledas om till alternativa vägar och medför troligtvis enkelriktningar. Biltrafik kommer då att behöva använda kringliggande lokalgator. Det är stor risk att spårvägen innebär att bussdragningen slutar gå på gamla Södertäljevägen vilken kan innebära längre avstånd till hållplatslägen. Ingrepp och inlösen av privat fastighetsmark krävs om man vill uppnå rimlig framkomlighet för spårvägen. Risk finns att kringliggande fastigheter längs Gamla Södertäljevägen kommer att störas av buller och vibrationer. Skyddsåtgärder krävs i detta alternativ. Det finns även ett utpekat naturminne utmed gamla Södertäljevägen som bör skyddas från intrång. Övrigt Det svaga gröna sambandet d.v.s. kopplingen mellan Bornsjökilen och Ekerökilen, från Gömmarens naturreservat till Korpberget och Mälaren strax väster om Masmo som idag korsas av E4/E20, bör tas om hand och bekostas av de två infrastrukturprojekten Spårväg syd och Tvärförbindelse Södertörn. Vidare bör en ekodukt förläggas öster om Masmo för att inte ytterligare försvaga det gröna sambandet i Bornsjökilen och bekostas av infrastrukturprojekten. Av föreslagna alternativa depålägen förordas Krossen. Enligt lokaliseringsutredningen krävs betydande medfinansiering för att spårvägen ska kunna realiseras, bland annat från Huddinge kommun och Stockholms stad. Enligt förvaltingens uppfattning krävs även statligt deltagande i finansieringen. Synpunkterna från samrådet kommer att vägas samman och ett huvudalternativ väljs för fördjupade studier. Enligt lokaliseringsutredningen inga medel avsatta i landstingsfullmäktiges budget för vidare arbete med väga samman synpunkterna från samrådet och välja ett huvudalternativ för fördjupade studier. Förvaltningen förutsätter att landstinget tar sitt ansvar som kollektivtrafikmyndighet och avsätter tillräckliga medel för detta arbete. Södertörnskommunerna kommer att skicka in ett gemensamt svar på remissen. Svaret återfinns i bilaga 7. Förvaltningen föreslår att detta tjänsteutlåtande överlämnas till Stockholms läns landsting/trafikförvaltningen som svar på remissen.

6 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (5) Vesna Jovic Kommundirektör Helené Hill Samhällsbyggnadsdirektör Åke Dufström Trafikplanerare Bilagor Bilaga 1: Kommunstyrelses förvaltnings förslag till yttrande över samrådsunderlag för Spårväg syd Bilaga 2: Brev samråd Spårväg syd Bilaga 3: Lokaliseringsutredning för Spårväg syd Bilaga 4: Miljökonsekvensbeskrivning för Spårväg syd Bilaga 5: Social konsekvensbeskrivning för Spårväg syd Bilaga 6: Gestaltningsavsikter för Spårväg syd Bilaga 7: Södertörnsgemensamt yttrande till Trafikverket Beslutet delges Stockholms läns landsting, trafikförvaltningen

7 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM REFERENS SIDA KS-2015/ (9) ERT DATUM ER REFERENS HANDLÄGGARE Åke Dufström ake.dufstrom@huddinge.se Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen Samråd Spårväg Syd yttrande över remiss från Stockholms läns landsting Inledning Huddinge kommun har beretts möjlighet att lämna synpunkter på Stockholms läns landsting, trafikförvaltningens samrådsunderlag för Spårväg syd inför landstingets beslut om lokalisering av spårvägssträckningen för spårvägen. Allmänna synpunkter Att det satsas på infrastruktur är avgörande för människors möjlighet att röra sig, för näringslivets utveckling och för hela Sveriges tillväxt. Stockholms län beräknas växa med invånare fram till år Det ställer höga krav på utveckling av bostäder och av infrastruktur. I den regionala utvecklingsplanen (RUFS) pekas Flemingsberg och Kungens kurva/ /Skärholmen ut som regionala stadskärnor. Kärnorna syftar bl. a. till att avlasta regioncentrum och därigenom göra det möjligt för regionen att växa. Huddinge kommun har vuxit starkt och har en vilja att fortsätta växa och bidra till Stockholmsregionen och landets tillväxt. Den översiktsplan som antogs 2014 visar på en potential för upp till nya bostäder på sikt. Kommunen kan, genom förtätning i kollektivtrafiknära områden och med en takt på 770 bostäder per år, bygga drygt nya bostäder till Med en utbyggnad av ny transportinfrastruktur och en attraktiv kollektivtrafik (däribland Spårväg syd) bedöms bostadsbyggandet kunna öka väsentligt, liksom antalet arbetstillfällen. Huddinge kommun har den 1 oktober 2015 lämnat in en intresseanmälan till Sverigeförhandlingen som innehåller tre objekt. Ett av objekten är Spårväg syd. De två andra är infrastruktur som stödjer höghastighetstågstopp i Flemingsberg och tunnelbana från Fruängen till Kungens kurva. Med spårvägen ökar också attraktiviteten för kontorsbyggnation och andra etableringar av näringsliv längs med sträckan. Sammanlagt bedöms mellan arbetsplatser tillkomma i anslutning till Spårväg syd. Sträckningen för Spårväg syd knyter ihop arbetsplatser och bostäder på ett sätt som medför dubbelriktade passagerarflöden. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

8 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM REFERENS SIDA KS-2015/ (9) ERT DATUM ER REFERENS Att utveckla Flemingsberg som regional stadskärna och som nod i resandet för södra Stockholmsregionen är av betydelse såväl lokalt som regionalt och nationellt. Flemingsberg har förutsättningar att utvecklas till en av Sveriges viktigaste knutpunkter för personresor. Att utveckla Kungens kurva/skärholmen som regional stadskärna är viktigt för Södertörn, genom att det bidrar till ett ökat bostadsbyggande och stimulans av tillväxten av arbetsplatser. Med anledning av Kungens kurvas snabba expansion är det viktigt att tillgängligheten till och inom Kungens kurva förbättras. Målet är att Kungens kurva ska bli en mer hållbar stadsdel, där fler åker kollektivt. Kommunen vill särskilt framhålla att Spårväg syd har en sammanbindande effekt i samhällsutvecklingen. Spårväg syd tillsammans med den bostadsutveckling som kommunen planerar för, medverkar till att sammanbinda befintliga och nya områden och att överbrygga särskillnader i socioekonomiska förutsättningar, något som kommunen fortlöpande arbetar med att förverkliga i sin planering. Kommunen vill framhålla vikten av samverkan med Trafikverket och arbetet med Tvärförbindelse Södertörn. Trafikförvaltningen måsta ha fortsatt tillräckliga resurser även efter samrådet av Spårväg syd och arbetet med programstudien för att kunna föra dialog med Trafikverket. Synpunkter på olika delar av sträckningen I det följande diskuteras de deletapper som har alternativa dragningar för hela spårvägssträckningen från Flemingsberg till Älvsjö. Redovisningen utgår från Flemingsberg och avslutas i Segeltorp. De delar av Spårväg syd som ligger öster om Segeltorp och inom Stockholm stad berörs inte i detta ärende. Inledningsvis föreslås en förlängning av spårvägssträckningen inom Flemingsberg. Flemingsberg Spårvägens ändhållplats i Flemingsberg bör ligga i Flemingsbergsdalen i höjd med där Regulatorvägen slutar och den framtida Tvärförbindelse Södertörn kan komma att hamna. Tre skäl föreligger för detta. 1. Det bör undvikas att ha ändhållplats vid planerat resecentrum. Trafiksituationen kommer att bli komplicerad här ändå, med många bussar, gående och cyklister. Resecentrum kommer att vara en del av den framtida stadskärnan, en mötesplats dit man söker sig och där

9 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM REFERENS SIDA KS-2015/ (9) ERT DATUM ER REFERENS man vill vistas. Tillgängliga ytor är begränsade. Genom att ha spårvägen genomgående med stopp för av- och påstigande undviks att spårvagnar står uppställda för tidspassning. Även den situation som innebär växling och byte av spår undviks. 2. Genom att ha ändhållplats vid Regulatorvägens vändplan kan man anordna en infartsparkering av relativt stor omfattning i anslutning till den framtida Tvärförbindelse Södertörn. Från parkeringen erbjuder spårvägen direktförbindelse till resecentrum för vidare färd med pendeltåg, framtida regionaltåg och med höghastighetståg eller kanske bara för transport sista biten fram till målet för resan inne i Flemingsberg 3. Förlängningen från resecentrum och ned i Flemingsbergsdalen kan förläggas på ett sådant sätt att den möjliggör en naturlig förlängning mot Haninge någon gång i framtiden. Delsträcka Flemingsberg Glömsta Alternativ 2, via tunnel under Kästa förordas. Anledningen är att alternativet erbjuder goda planeringsförutsättningar för Glömsta/Lovisebergs stadsutveckling, så att det framtida bostadsområdet kan byggas mot och bli en del av Flemingsberg. Spårvägen blir en central förbindelse genom den nya bebyggelsen. Bebyggelsestrukturen tillsammans med spårvägen formar det framtida Glömsta/Loviseberg. Med detta alternativ är det möjligt att bygga fler bostäder i stationsnära läge (inom 1200 meter från spårstationen). För alternativ 1 är det inte lika naturligt att bygga mot Flemingsberg. Istället blir det naturligt att Glömsta/Loviseberg blir en egen enklav, sammanbyggd med befintlig bebyggelse i Glömsta. Alternativ 1 kan dessutom innebära relativt komplicerade trafiklösningar där Katrinebergsvägen kommer ned mot nuvarande Glömstavägen. Utredning om Tvärförbindelse Södertörn pågår. Enligt den tidigare planeringen av tvärförbindelsen skulle den passera här och inkludera en trafikplats som Katrinebergsvägen skulle ansluta till. Biltrafiken på Glömstavägen och Katrinebergsvägen är redan idag omfattande och kommer att öka ytterligare när Flemingsberg och Glömsta/Loviseberg byggs ut.

10 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM REFERENS SIDA KS-2015/ (9) ERT DATUM ER REFERENS Delsträcka Glömsta Krossen förbi Masmo Inget alternativ framhålls före något annat. Kommunen föreslår att Stockholms längs landsting (SLL) i samråd med kommunen och Trafikverket arbetar fram en helhetslösning för Masmo, som beskriver kommunens utbyggnadsplaner, Trafikverkets lösning för Tvärförbindelse Södertörn och för Trafikförvaltningens Spårväg syd. Tunnelbanans röda linje Norsborg Ropsten har stationsläge i Masmo. Korta gångvägar/transportsträckor är viktigt för kollektivtrafikresenärerna. Genom effektiva byten mellan färdsätt blir kollektivtrafiken attraktiv och konkurrenskraftig mot bilen. Det finns därför skäl att eftersträva närhet mellan spårväg och tunnelbana. En bra spårbunden koppling mellan Norra Botkyrka och Flemingsberg saknas idag, men kan i framtiden ge såväl spårvägen som tunnelbanan bra resandeunderlag, samtidigt som Flemingsbergs roll som regional nod förstärks. Delsträcka Krossen - Skärholmen Alternativ 1 förordas. Smistavägen under E4/E20 är en av kommunens mest trafikbelastade vägar. Bl.a. kan köer uppstå som innebär att bilister som kommer på E4/E20 norrifrån och ska till Kungens kurva, får köa innan det går att åka av motorvägen. Stillastående fordon på en motorväg, 90 km i timmen, bör av trafiksäkerhetsskäl inte förekomma. Kön sträcker sig sedan fram till cirkulationsplatsen i korsningen Smistavägen-Ekgårdsvägen- Gamla Södertäljevägen. Även i andra riktningar är trafikbelastningen hög. På grund av detta bör ett ytterligare trafikelement i form av en spårväg undvikas. För Kungens kurva är det viktigt med en god funktion även för biltrafiken. Att anlägga spårväg i Ekgårdsvägen begränsar gatans kapacitet och inverkar negativt på verksamheter inom området, särskilt Ikeas. I sammanhanget är det viktigt att sammanbinda regionkärnan så att kontakten mellan Kungens kurva och Skärholmen utvecklas. Alternativ 1 utgör en bättre sammanbindande länk än via Smistavägen.

11 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM REFERENS SIDA KS-2015/ (9) ERT DATUM ER REFERENS I de fall det är möjligt bör alternativ väljas som innebär att spårvägen i så stor utsträckning som möjligt går på egen bana skild från annan trafik. Delsträcka Skärholmen - Fruängen Alternativ 3 förordas, eftersom de har störst potential till bostadsutbyggnad inom Huddinge kommun. Alternativ 1 ger också potential till bostadsbyggande men det är oklart om intresse finns för utbyggnad i närtid utanför Huddinge kommun. Alternativ 2 bör inte väljas. Skälen till ställningstagandet utvecklas nedan. I alternativ 1 föreslås spårvägen gå via Skärholmsvägen och passera E4/E20 öster om Smista allé. I nuläget är det oklart om det finns ett intresse för utbyggnad av bostäder i närtid i de delar som ligger utanför Huddinge kommun. Alternativ 3 går via Skärholmsvägen, men passerar över E4/E20 längre västerut för att därefter gå via Smista allé mot Segeltorp. Vi förutsätter att busstrafik fortfarande kommer att trafikera Smista allé. Från programstudien är det svårt att utläsa spårvägshållplatslägen. Alternativ 3 förordas om det finns möjlighet till ett hållplatsläge för spårväg på Smista allé eftersom detta alternativ ger högst potential för bostäder med ett givet intresse för deras tillkomst. Alternativ 2 går Gamla Södertäljevägen. Att dra fram spårvägen genom Segeltorps villaområde är komplicerat ur flera synvinklar. Lösningen bedöms inte ge upphov till mer bostadsbebyggelse då områdena kring hållplatslägena redan är exploaterade med villor. Den spridda villabebyggelsen utgör dessutom ett relativt lågt resandeunderlag. Det är svårt att få till bra trafiktekniska lösningar som innebär god framkomlighet för spårvägen. Dragningen innebär att spårvägen går i Smistavägen och korsar påfarten till E4/E20, en trafikpunkt som redan idag är hårt belastad. Se Delsträcka Krossen Skärholmen. Gatuutrymmet är begränsat. Biltrafiken behöver ofta ledas om till alternativa vägar och medför troligtvis enkelriktningar. Biltrafik kommer då att behöva använda kringliggande lokalgator. Det är stor risk att spårvägen innebär att bussdragningen slutar gå på gamla Södertäljevägen vilken kan innebära längre avstånd till hållplatslägen. Ingrepp och inlösen av privat fastighetsmark krävs om man vill uppnå rimlig framkomlighet för spårvägen.

12 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM REFERENS SIDA KS-2015/ (9) ERT DATUM ER REFERENS Risk finns att kringliggande fastigheter längs Gamla Södertäljevägen kommer att störas av buller och vibrationer. Skyddsåtgärder krävs i detta alternativ. Det finns även ett utpekat naturminne utmed gamla Södertäljevägen som bör skyddas från intrång. I korsningen mellan Gamla Södertäljevägen och Smista allé samt i fortsättningen ned mot Smistavägen är det svårt att få till en rimlig linjeföring för spårvägen utan att det blir ingrepp i befintlig bebyggelse (t.ex. McDonalds m fl). Se även första stycket under delsträcka Krossen Skärholmen som beskriver trafiksituationen på Smistavägen under E4/E20. Övrigt I Bornsjökilen finns sedan tidigare ett utpekat svagt samband just där spårvägen passerar öster om Masmo. I tidigare planering för dåvarande Södertörnsleden planerades en ekodukt här. Enligt kommunens uppfattning är det mycket viktigt att motverka den ytterligare försvagning av sambandet som en spårväg och väg innebär med en ekodukt som kan gå över både över Tvärförbindelse Södertörn och spårvägen och bekostas av de båda projekten. Det svaga gröna sambandet d.v.s. kopplingen mellan Bornsjökilen och Ekerökilen, från Gömmarens naturreservat till Korpberget och Mälaren strax väster om Masmo som idag korsas av E4/E20, bör tas om hand och bekostas av de två infrastrukturprojekten Spårväg syd och Tvärförbindelse Södertörn. Av föreslagna alternativa depålägen förordas Krossen. Verksamheten vid en depå kan vara bullrig och störande. Genom att lokalisera den mellan naturreservatet och E4/E20 hamnar den i samma trafikbrus som motorvägen och störningen från depåverksamheten minimeras. En medveten planering av verksamheten kan istället bidra till att utgöra bullerskydd för den störning som E4/E20 annars utgör mot naturreservatet. Ytan för vid Krossen kommer att nyttjas i samband med utbyggnad av Förbifart Stockholm. Som planeringen ser ut nu kommer utbyggnad av Spårväg syd tidsmässigt att behöva komma åt ytorna efter att verksamheten med Förbifarten är klara. Kommunen konstaterar att det är viktigt att ytorna är tillgängliga om och när depån ska börja byggas. I området finns inga bostäder och inga bostäder planeras. Synpunkter på samrådshandlingens lokaliseringsutredning Sid 5; För att spårvägen ska kunna realiseras krävs betydande medfinansiering, bland annat från Huddinge kommun och Stockholms stad.

13 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM REFERENS SIDA KS-2015/ (9) ERT DATUM ER REFERENS Kommentar: Kommunen har anmält Spårväg syd till Sverigeförhandlingen och förutsätter att förhandling om finansiering respektive parters bidrag till olika nyttor kommer att ske inom ramen för denna. Sidan 5; Synpunkterna från samrådet kommer att vägas samman och ett huvudalternativ väljs för fördjupade studier. I nuläget finns dock inga medel avsatta i landstingsfullmäktiges budget för vidare arbete med Spårväg syd. Kommentar: Huddinge kommun anser det oansvarigt om man inte kan hantera inkomna synpunkter i en vidare process. Beroende på inkomna synpunkter och Sverigeförhandlarnas respons på objektet Spårväg syd tar kommunen för givet att SLL tar sitt ansvar som kollektiv trafikmyndighet och avsätter erforderliga medel för vidare hantering. Kommentar till sidan 20 om mål för bebyggelseutveckling: Huddinge kommun är villiga att i enlighet med våra mål och strategier samordna bebyggelseutvecklingen med utbyggnaden av kollektivtrafik. Med en tillkomst av Spårväg syd är kommunen villig att utveckla en helt ny stadsdel för att stötta regionens bostadsförsörjning och minska bilberoendet. Sid 37; Möjligheten att attrahera resenärer bedöms därmed bli högre än med fortsatt busstrafik. Spårvägen anses dessutom ha starkare strukturerande effekter på staden än buss eftersom spårens fasta och definitiva läge gör att trafikslaget uppfattas som beständigt och pålitligt. Kommentar: Bra. Viktigt att framhålla spårvägens kvaliteter. Sid 38; Det ökade exploateringstrycket som följer av en investering i spårväg leder i sin tur till ökade markvärden i spårvägens närhet. I de fall kommunerna äger marken kan denna säljas och vinsten bidra till finansieringen av spårvägen. Kommentar: Kommunen anser att förhandling om finansiering och nyttor av en spårvägsinvestering bör ske inom ramen för Sverigeförhandlingen. Sid 39; I dialogerna som förts med allmänheten har det tydligt framkommit att människor i närområdet ser spårväg som ett mer attraktivt trafikslag än buss. Spårvagnen anses vara mer komfortabel och lättare att komma på och av än en buss. Satsningen skickar signaler till boende och verksamma i området kring spårvägens tänkta sträckning om att området är viktigt och har en roll att spela i regionens fortsatta utveckling. Investeringen kan i sig självt därmed ha positiv betydelse för områdets status och bidra till ökad regional jämlikhet. Spårvägens strukturerande verkan innebär också att den tillkommande bebyggelsen samlas i ett stråk utmed spårvägen istället för mer utspritt.. (sid 40;) projektets långsiktigt strukturerande effekter för regional utveckling, nya jobb och ökad tillväxt samt social och ekonomisk integration.

14 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM REFERENS SIDA KS-2015/ (9) ERT DATUM ER REFERENS Kommentar: Mycket bra synpunkter och viktigt för den fortsatta förankringen av projekt Spårväg syd. Sid 42; Huddinge kommun och Stockholms stad har inte tagit ställning till hur kommunernas utbyggnadsplaner skulle påverkas av en BRT-lösning på etapp 2. Kommentar: Förvaltningen ser inte att BRT på etapp 2 medför något ökat bostadsbyggande längs sträckan för denna etapp. För resenärer som passerar Skärholmen tillkommer dock ett byte och därmed förlängd restid jämfört med utredningsalternativ Spårväg. Kopplingen till hela den regionala stadskärnan skulle försvagas. Mellan Skärholmen och Kungens kurva skulle BRT och Spårväg behöva överlappa varandra och då ta ännu mer plats för transportinfrastruktur. En 50/50 lösning är inte bra. En framtida konvertering från BRT till spårväg innebär att den totala kostnaden blir större än om spårväg byggs på hela sträckan. BRT-systemets ekonomiska livslängd om cirka 30 till 50 år innebär att kapital som investerats i BRT-systemet och som inte kan komma till användning på annat håll går förlorat om konverteringen genomförs tidigare än så. Byggnation med konvertering ser kommunen inte som något alternativ. Sid 43. Kapitel 5.5 Samlad bedömning Kommentar: Stockholms läns landsting har som regional kollektivtrafikmyndighet ett stort ansvar då det gäller att planera för en region i balans. Initialt kan det innebära att kostsamma investeringar krävs för att uppnå en region i balans. Huddinge kommun är beredda att ta sitt ansvar gällande regionens bostadsförsörjning och eftersträvan om balanserad arbetsmarknad. För att detta ska ske krävs att Södertörns prioriterade infrastruktursatsningar kommer till utförande. Sidan 46. Kapitel 6.1.2; Spårvägen måste därför vara en integrerad del i stadsmiljön och utformningen av spår, gator och torg måste samordnas med bebyggelseplaneringen. Kommentar: Kommunen planerar för detta och ser det som en förutsättning i de tätt bebyggda miljöerna. Där Spårvägen planeras utanför bebyggelse är det viktigt att stor hänsyn tas till den miljö som passeras. Viktiga grönstråk och gröna kilar ska särskilt beaktas.

15 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM REFERENS SIDA KS-2015/ (9) ERT DATUM ER REFERENS Beslut i detta ärende har fattats av kommunstyrelsen den 25 november 2015 (protokollsutdrag bifogas). Daniel Dronjak Nordqvist Kommunstyrelsens ordförande

16 Trafikförvaltningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING 1(3) Strategisk utveckling BREV Ärende/Dok. id. Trafik- och infrastrukturutveckling SL Referens Helena Sandberg Infosäk. klass Kl (Öppen) Samråd Spårväg syd Stockholms läns landstings Trafikförvaltning (SL) genomför en utredning 1 om en framtida spårväg - Spårväg syd. Spårvägen sträcker sig från Flemingsberg till Älvsjö och passerar bland annat Masmo, Kungens kurva, Skärholmen och Fruängen. Utredningen befinner sig i ett skede där vi utreder och analyserar alternativa sträckningar av spårvägen. Vi samlar nu under samrådet in synpunkter från privatpersoner, företag, organisationer och föreningar med flera som på olika sätt berörs av spårvägen. Under samrådet samlar vi framförallt in synpunkter kring de alternativa sträckningarnas för- och nackdelar. De synpunkter som kommer in under samrådstiden kommer att läggas till de genomförda analyserna, som ett underlag för beslut om fortsatt arbete med Spårväg syd. Samrådsperioden sträcker sig mellan 16 oktober och 15 november Utredning inför val av lokalisering, enligt Lagen om byggande av järnväg. Stockholms läns landsting Leveransadress: Telefon: Säte: Stockholm Trafikförvaltningen Lindhagensgatan 100 Fax: Org.nr: Stockholm Godsmottagningen E-post: registrator.tf@sll.se Stockholm Besök oss: Lindhagensgatan 100. Kommunikationer: Stadshagen/Thoriidsplan

17 JUL Trafikförvaltningen 3^ STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING 2(3) Strategisk utveckling Trafik- och infrastrukturutveckling Öppet hus BREV Ärende/Dok. id. SL Infosäk. klass Kl (Öppen) Under samrådstiden kommer två samråd med allmänheten att genomföras: Öppet hus Flemingsberg, måndag 2 november kl 15:00-20:00 Adress: Södertörns högskola, Foajé 5 (foajéplanet ovanför Aulan), Alfred Nobels Allé 7. Öppet hus Skärholmen, onsdag 4 november kl 15:00-20:00 Adress: Medborgarkontoret, Bodholmsplan 2. Synpunkter på förslaget Eventuella synpunkter 2 på förslaget lämnas skriftligen och ska senast den 15 november 2015 inkommit till: E-postadress: registrator.tf@sll.se Ange ärendets diarienummer: SL Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen Registraturen Stockholm Vänliga hälsningar Chef Strategisk Sponsor Programstudie utveckling Spårväg syd Helena Sandberg Projektledare Programstudie Spårväg syd 2 De uppgifter du lämnar behandlas enligt reglerna i personuppgiftslagen (PUL).

18 PROGRAMSTUDIE SPÅRVÄG SYD FLEMINGSBERG SKÄRHOLMEN ÄLVSJÖ LOKALISERINGSUTREDNING Samrådshandling, oktober 2015 Trafikförvaltningen Stockholms läns landsting Lindhagensgatan 100

19 LOKALISERINGSUTREDNING SPÅRVÄG SYD Flemingsberg Skärholmen Älvsjö Stockholms läns landsting, Trafkförvaltningen Strategisk utveckling Samrådshandling för Programstudie Spårväg syd Oktober 2015 Diarienummer: SL Version: 0.2 2

20 LOKALISERINGSUTREDNING SPÅRVÄG SYD Flemingsberg Skärholmen Älvsjö Förord Stockholmsregionens starka tillväxt ställer höga krav på en fortsatt utveckling av transportsystemet i allmänhet och kollektivtrafiken i synnerhet. Kollektivtrafike är yteffektiv, men måste också vara attraktiv och konkurrenskraftig för att kunna svara mot människors ökade behov av resor. För att stödja en utökad arbetsmarknad måste det också vara möjligt för människor att resa effektivt i nya relationer, bland annat på tvären mellan de regionala stadskärnorna. Kollektivtrafiken har också en viktig roll att spela som katalysator för den kraftiga bebyggelseutveckling som behövs för att kunna erbjuda bostäder till alla regionens nya invånare. Satsningar på kapacitetsstark kollektivtrafik är ett sätt att påverka bebyggelse utvecklingen och underlätta för exploatörer och verksamheter att bygga och etablera sig i strategiska lägen. Genom markförsäljning genereras också intäkter som kan bidra till finansieringen av kollektivtrafike Spårväg syd är en satsning som förbättrar möjligheterna att resa till och inom södra Stockholm. Spårvägen förkortar de upplevda avstånden mellan de regionala stadskärnorna Flemingsberg och Kungens kurva Skärholmen och vidare mot Fruängen och Älvsjö. Det blir därmed möjligt att utöka och förtäta bebyggelsen längs stora delar av den tänkta sträckan och förbättra den regionala balansen. En investering i Spårväg syd stärker också sammanhållningen i sydvästra Stockholm och höjer områdets sociala status. Denna lokaliseringsutredning sammanfattar de utredningar som har bedrivits under 2014 och 2015 i syfte att studera nyttor och möjliga lösningar för Spårväg syd på sträckan mellan Flemingsberg och Älvsjö. Rapporten utgör en del av underlaget till samråd kring spårvägens sträckning och lokalisering av depå. Rapportens innehåll har delvis inhämtas från de delutredningar som bedrivits inom ramen för Spårväg syd. Lokaliseringsutredningen har drivits av trafikförval - ningens projektledare Helena Hjertstrand Sandberg och biträdande projektledare Johan Johansson, i samarbete med representanter för bland annat Huddinge kommun, Stockholms stad och Trafikverket. 3

21 LOKALISERINGSUTREDNING SPÅRVÄG SYD Flemingsberg Skärholmen Älvsjö Medverkande Spårväg syd Projektledning Helena Hjertstrand Sandberg, SLL Trafikförvaltningen, projektledare Johan Johansson, Sweco, biträdande projektledare Projektgrupp Terese Billberg, Tyréns, delprojektledare Miljö Robin Lindmark, Ramböll, delprojektledare Tekniska utredningar Faegh Adelpour, SLL Trafikförvaltningen, delprojektledare Systemkra Christian Löf, SLL Trafikförvaltningen, delprojektledare Affä Ylva Preutz Papantoni, SLL Trafikförvaltningen, delprojektledare Social hållbarhet Helena Paulsson, ÅF Infrastructure, delprojektledare Gestaltning Staffan Bergström, SLL Trafikförvaltningen, delprojektledare Trafikanal Fredrik Bengtsson, WSP Group, delprojektledare Depå och Fordon Styrgrupp Jens Plambeck Mattias Wäppling Johan von Schantz Torbjörn Bodin Henrik Normark Sara Bergendorff Redaktör och layout Jens Svensson, Ramböll Eva-Lena Nilsson, Ramböll Fotografier Anette Andersson, SLL (om inget annat anges) Övriga Medverkan från specialister och tjänstemän på Trafikförvaltningen. Deltagande från Huddinge kommun, Stockholms stad, Botkyrka kommun, Trafikverket samt SLL Tillväxt- och regionplaneförvaltningen i extern styrgrupp samt arbetsgrupp. 4

22 LOKALISERINGSUTREDNING SPÅRVÄG SYD Flemingsberg Skärholmen Älvsjö Sammanfattning Denna lokaliseringsutredning utgör första delen av en programstudie för Spårväg syd. I lokaliseringsutredningen fördjupas studierna kring spårvägens sträckning och perspektivet vidgas för att även försöka fånga in vilka andra värden, utöver resenärsnytta, som Spårväg syd kan tillföra. I enlighet med uppdraget från landstingets trafiknämnd har också en bedömning gjorts av hur värdet av Spårväg syd skulle påverkas av att under en övergångsperiod trafikera etapp 2 mellan Skärholmen och Älvsjö med BRT-fordon. För att tydliggöra Spårväg syds värde lägger lokaliseringsutredningen stor vikt vid att studera hur spårvägen kan bidra till en bebyggelseutveckling i sydvästra Stockholm som är förenlig med övergripande regionala mål om bostadsbyggande och attraktiva stadsmiljöer. Utredningen tar stöd i en löpande dialog som förts med bland annat Huddinge kommun och Stockholms stad och som resulterat i förslag på utökad bebyggelse utmed spårvägens sträckning. Trafikslagets tydlighet, pålitlighet och höga kapacitet ger underlag till långsiktig bebyggelseutveckling i en tät och sammanhållen struktur utmed Spårväg syds sträckning. Spårvägen kan därmed fungera som katalysator för hållbar stadsutveckling i sydvästra Stockholm. Lokaliseringsutredningens bedömning är att en spårväg på hela sträckan mellan Flemingsberg och Älvsjö visar bättre måluppfyllelse än om BRT byggs på etapp 2 under en övergångsperiod. Kostnaden för att bygga spårväg på hela sträckan beräknas uppgå till mellan 4,2 och 5 miljarder kronor, beroende på val av sträckning. De samhällsekonomiska beräkningarna visar att Spårväg syd har en så kallad nettonuvärdeskvot på -0,84 med bibehållen busstrafik Med en reducering av busstrafiken blir nettonuvärdeskvoten 0,56. Det innebär att de nyttor som kalkyleras till ett ekonomiskt värde i den samhällsekonomiska kalkylen inte förmår att göra kalkylen lönsam. För att spårvägen ska kunna realiseras krävs betydande medfinansiering, bland annat från Huddinge kommun och Stockholms stad. I arbetet med lokalisering och utformning av Spårväg syd måste samordning ske med ett flertal pågåend projekt, bland annat Trafikverkets planer för Tvärförbindelse Södertörn och Förbifart Stockholm. Trafikverket har i skrivande stund inte presenterat någon föreslagen sträckning för Tvärförbindelse Södertörn, vilket innebär att spårvägens lokalisering genom Glömstadalen är föremål för fortsatta diskussioner. Fortsatt samordning behöver också ske med kommunernas bebyggelseplanering för att kunna åstadkomma täta, attraktiva stadsmiljöer i spårvägens närhet. I lokaliseringsutredningen presenteras ett antal studerade sträckningar och depålägen. På vissa sträckor finns flera lokaliseringsalternati, medan det på andra delsträckor endast finns ett alternativ Alternativen beskrivs översiktligt tillsammans med en sammanfattning av effekter och konsekvenser för respektive delsträcka. Utformningen i anslutning till bytespunkterna och spårvägens exakta hållplatslägen har ännu inte studerats i detalj. Arbetet med lokalisering och utformning av spårvägen utgår från fyra bärande principer: Spårvagnen ska ges hög framkomlighet för att kunna erbjuda korta restider, hög pålitlighet och god komfort. Spårvägens karaktär ska anpassas till omgivningen. Därigenom kan den fungera både som effektiv transportlänk och som stadsbildande element. Spårvägen ska vara en del i ett sammanhållet och tillgängligt transportsystem. Läge och utformning av spårvägens hållplatser ska möjliggöra korta och bekväma byten mellan trafikslag Kostnadseffektiva lösningar ska eftersträvas och stora kostnadsdrivande poster som broar, tunnlar och flytt av stora ledningar ska minimeras Denna rapport är underlag till samråd kring lokalisering av spårvägen, vilket genomförs under hösten Synpunkterna från samrådet kommer att vägas samman och ett huvudalternativ väljs för fördjupade studier. I nuläget finns dock inga medel avsatta i landstingsfullmäktiges budget för vidare arbete med Spårväg syd. 5

23 LOKALISERINGSUTREDNING SPÅRVÄG SYD Flemingsberg Skärholmen Älvsjö Läsanvisning Denna rapport är uppbyggd på följande sätt: Kapitel 1 Inledning redogör för projektets historik, vad som har lett fram till denna lokaliseringsutredning och vad utredningens syfte och avgränsning är. Kortfattat beskrivs också hur planeringen av Spårväg syd bedrivs. Kapitel 2 Dialog och samråd beskriver hur samråd har bedrivits inom Spårväg syd och hur samverkan har skett med andra berörda parter. Kapitel 3 Mål som styr planeringen presenterar mål för Spårväg syd tillsammans med övergripande politiska mål. Kapitel 4 Planeringsförutsättningar beskriver utredningsområdet och går igenom planer och projekt som är styrande för planeringen av Spårväg syd. Kapitel 5 Värdet av spårväg syd innehåller en beskrivning och bedömning av spårvägens värde i förhållande till andra trafikslag Kapitel 6 Utgångspunkter för lokalisering och utformning beskriver vilka principer, krav och mått planeringen av Spårväg syd bygger på Kapitel 7 Lokaliseringsalternativ för bana och depå redogör för de sträckningar och depålägen som studeras inom lokaliseringsutredningen samt de alternativ som studerats men avfärdats. Kapitel 8 Fortsatt arbete innehåller en beskrivning av hur den fortsatta planeringen av Spårväg syd går till. 6

24 LOKALISERINGSUTREDNING SPÅRVÄG SYD Flemingsberg Skärholmen Älvsjö Innehållsförteckning Sammanfattning...5 Läsanvisning Inledning Bakgrund vad har hänt? Lokaliseringsutredningens syfte Avgränsning Planeringsprocessen Dialog och samråd Spårväg syd ett samverkansprojekt Samråd med medborgarna Mål som styr planeringen Övergripande mål Mål för bebyggelseutvecklingen Mål för resor och transporter Sociala mål Miljömål Ekonomiska mål Mål för Spårväg syd Planeringsförutsättningar Beskrivning av utredningsområdet Markanvändning Målpunkter Befolkning Dagens kollektivtrafk Program, planer och strategier Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS Regionalt trafkförsörjningsprogram för Stockholms län Länsplan för regional transportinfrastruktur Sverigeförhandlingen Stomnätsplan Huddinge kommuns planer Stockholms stads planer Angränsande infrastrukturprojekt BanaVäg Flemingsberg Åtgärdsvalsstudie väg 226 (Huddingevägen) Tvärförbindelse Södertörn Förbifart Stockholm Järnvägsutbyggnad, Stockholm Järna Värdet av Spårväg syd Spårvägens egenskaper Spåranläggningen Kapacitet Restider Måluppfyllelse spårväg Attraktiv kollektivtrafk för hållbar stadsutveckling Kollektivtrafkens konkurrenskraft Jämlikhet och socialt kapital Miljö Samhällsekonomi Trafkslaget BRT Infrastruktur och fordon Måluppfyllelse Samlad bedömning Utgångspunkter för lokalisering och utformning Planeringsprinciper Princip 1 Spårvagnen ska ha hög framkomlighet Princip 2 Spårvägens karaktär ska anpassas till omgivningen Princip 3 Spårvägen ska vara en del i ett sammanhållet och tillgängligt trafksystem Princip 4 kostnadseffektiva lösningar ska eftersträvas Tekniska mål och krav på anläggningen Spåranläggningen Hållplatserna Spårvagnarna Depån

25 LOKALISERINGSUTREDNING SPÅRVÄG SYD Flemingsberg Skärholmen Älvsjö 7 Lokaliseringsalternativ för bana och depå Studerade sträckningar Delsträcka Flemingsberg Glömsta Delsträcka Krossen Skärholmen Delsträcka Skärholmen Fruängen Hållplatser och bytespunkter Spårvägstyper Avfärdade alternativ Studerade depålägen Grantorp Glömstadalen Krossen Skärholmen Fortsatt arbete...69 Ordlista...70 Källor

26 LOKALISERINGSUTREDNING SPÅRVÄG SYD Flemingsberg Skärholmen Älvsjö Spårväg Syd är en tvärförbindelse som knyter samman de regionala stadskärnorna Flemingsberg och Kungens kurva-skärholmen med en fortsättning till Fruängen och Älvsjö. En annan viktig funktion är att binda ihop de radiella spårförbindelserna i sydvästra Stockholm. Kapitel 1 INLEDNING 9

27 LOKALISERINGSUTREDNING SPÅRVÄG SYD Flemingsberg Skärholmen Älvsjö 1 Inledning I detta inledande kapitel beskrivs Spårväg syds historik och vad som har lett fram till denna lokaliseringsutredning. Här presenteras också utredningens syfte och vad det är som studeras i lokaliseringsutredningen. 1.1 Bakgrund vad har hänt? Spårväg syd har diskuterats i olika sammanhang sedan 1980-talet och ett flertal utredningar har gjorts för att bedöma spårvägens funktion och genomförbarhet. Utredningarna är av olika karaktär men grundar sig alla i behovet av förstärkta kopplingar på tvären mellan Flemingsberg, Kungens kurva-skärholmen och Älvsjö. De tidigare utredningarna har visat att det är svårt att uppnå tillräcklig samhällsekonomisk lönsamhet för att kunna motivera en satsning på spårväg påbörjades en förstudie som studerade lösningar för att förstärka tvärförbindelserna och lägga grunden till ett tydligt och robust kollektivtrafiksystem i södra Stockholm. Linjesträckningen som studerades sträckte sig mellan Älvsjö i norr, via Fruängen, Skärholmen, Kungens kurva och Masmo till Flemingsberg i söder. Förutom spårväg studerades även busstrafik och Bus Rapid Transit (BRT). Förstudien landade i liknande slutsatser som de tidigare utredningarna, att en investering i spårväg inte är samhällsekonomiskt eller kapacitetsmässigt motiverad. Däremot konstaterades att en satsning på spårväg kan ge långsiktiga men svårvärderade nyttor i form av sociala och strukturerande effekter. Förstudiens rekommendation var dock att förstärka busstrafiken i regiondelen och planera för en utveckling mot BRTtrafik i stråk med särskilt stort resande. BUS RAPID TRANSIT BRT Bus Rapid Transit (BRT) är busstrafksystem där många lösningar påminner om de som fnns i spårtrafksystem. BRT går i allmänhet på separerade bussbanor, bussarna angör stationer snarare än hållplatser och relativt långa stationsavstånd i kombination med planerade inbromsningar gör att medelhastigheten blir hög. Samtidigt gör bussens fexibla egenskaper att systemet får låg störningskänslighet och hög trafksäkerhet för både passagerare och övriga trafkanter. Ett BRT-system kan anläggas så att det blir möjligt att bygga ut till en spårväg i ett senare skede genom att broar, tunnlar och körbanor är anpassade till kraven för spårtrafk. STRUKTURERANDE EFFEKTER Med strukturerande effekter menas oftast infrastrukturens långsiktiga påverkan på tillväxt, arbetsmarknad, varumarknad, bostadsmarknad och markanvändning. Effekterna anses ibland vara konkret kopplade till gestaltningen av gaturummet och upplevelsen av spårtrafken. Ett kollektivtransportsystem med strukturerande egenskaper får dessa genom att vara ett påtagligt inslag i stadsbilden, även när ett fordon inte rör sig vid en given plats i systemet. Att sannolikheten för att en spårvagn snart kommer är förhållandevis stor om man befinner sig vid en gata där spårvägsspår ligger. källa: Norrköping Den Goda Kollektivtrafkstaden 10 I INLEDNING

28 LOKALISERINGSUTREDNING SPÅRVÄG SYD Flemingsberg Skärholmen Älvsjö STRÄCKNINGSSTUDIE SPÅRVÄG SYD, ÄLVSJÖ - SKÄRHOLMEN - KUNGENS KURVA - FLEMINGSBERG Huddinge kommun, Stockholms stad & Regionplane- och trafkkontoret PÅGÅENDE PROGRAMSTUDIE SPÅRVÄG SYD Trafkförvaltningen INFORMATIONSSKRIFT SPÅRVÄG SYD Regionplane- och Trafkkontoret i samarbete med Stockholms stad, Huddinge kommun & Trafkförvaltningen (dåvarande AB SL) FÖRSTUDIE SPÅRVÄG SYD Trafkförvaltningen (dåvarande AB SL) TRAFIKANTANALYS OCH SAMHÄLLSEKONOMISK BEDÖMNING, SPÅRVÄG SYD, Regionplane- och Trafkkontoret SPÅRVÄG SYD, BANSTUDIE FÖR DELARNA HÄRADSVÄGEN - SKÄRHOLMEN OCH E4/E20 KUNGENS KURVA Huddinge kommun, Stockholms stad och Trafkförvaltningen (dåvarande AB SL) MILJÖBEDÖMNING SPÅRVÄG SYD SKÄRHOLMEN/KUNGENS KURVA - FRUÄNGEN - ÄLVSJÖ Stockholms stad, Gatu- och fastighetskontoret Figur 1. Ett urval av tidigare genomförda och pågående studier kring Spårväg syd. Nyttor i form av sociala effekter kan vara sammankopplande effekter både fysiskt och socialt, strukturerande egenskaper, nya resmöjligheter, underlag för nya exploateringar och målpunkter samt positiva effekter för det sociala kapitalet (tilliten till samhället och mellan människor). I oktober 2012 beslutade Stockholms läns landstings trafiknämnd att godkänna förstudien. Samtidigt gavs trafikförvaltningen i uppdrag att fördjupa utredning arna, detta sedan Huddinge kommun presenterat planer för utökad bebyggelse utmed Spårväg syds tänkta sträckning. Utbyggnaden av Spårväg syd delades in i två etapper, där etapp 1 mellan Flemingsberg och Skärholmen ska prioriteras framför etapp 2 mellan Skärholmen och Älvsjö. Utöver spårväg rekommenderade trafiknämnden att också övergångslösningar såsom BRT skulle ingå i den fördjupade studien. Nämnden betonade i sitt beslut också vikten av att sänka kostnaderna för spårvägen och eftersträva betydande kommunal medfinansiering Utifrån beslutet i trafiknämnden påbörjades denna lokaliseringsutredning för att fördjupa utredningarna kring Spårväg syds sträckning och depåläge samt ta fram en kostnadskalkyl för projektet. Lokaliseringsutredningen är första steget i framtagandet av en programstudie för Spårväg syd. Programstudien ska i slutändan landa i ett föreslag på utformning för spårvägen som ska ligga till grund för ett genomförandebeslut. 1.2 Lokaliseringsutredningens syfte Syftet med lokaliseringsutredningen är tvådelat: En del består i att fördjupa de utredningar som genomfördes i förstudien för att tydliggöra bilden av vilka nyttor Spårväg syd kan bidra med och hur de förhåller sig till kostnaderna. Denna del ger underlag till beslut kring OM, och i så fall varför, Spårväg syd bör byggas eller om något annat trafikslag är mer lämpligt. En annan 1 INLEDNING 11