Risk- och sårbarhetsanalys Länsstyrelsen Västra Götalands län

Transkript

1 Risk- och sårbarhetsanalys Länsstyrelsen Västra Götalands län För verksamhetsåret 2010 Rapport: 2010:59

2 Rapportnr: 2010:59 ISSN: X Rapportansvarig: Vendela Bodén Text: Patrik Jansson, Charlotta Källerfelt, Jan-Erik Gustavsson, Anders Frelek och Vendela Bodén Omslagsbild: Västra Götalands län, med Länsstyrelsens verksamhetsplatser i rött Utgivare: Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Enheten för skydd och säkerhet Rapporten finns som pdf på under Publikationer/Rapporter.

3 Innehållsförteckning 1 ÖVERGRIPANDE BEDÖMNING UPPDRAG OCH AVGRÄNSNING MÅL OCH SYFTE UPPDRAGETS GENOMFÖRANDE Utveckling av processen Bedömning av förmåga SEKRETESS OCH SPRIDNING AV MATERIALET LÄNSSTYRELSENS ROLL OCH ANSVARSOMRÅDE GEOGRAFISKT OMRÅDESANSVAR RÄDDNINGSTJÄNSTANSVAR ANSVAR ENLIGT EPIZOOTILAGEN BESLUT OCH TILLSYN ÖVER SAMHÄLLSVIKTIG VERKSAMHET RISKHANTERING OCH SÄKERHETSSKYDD SKYDDSVÄRT I VÄSTRA GÖTALANDS LÄN SAMHÄLLSVIKTIGT I VÄSTRA GÖTALANDS LÄN ÖVERSIKT AV HOT OCH RISKER ANALYSERADE SCENARION OCH OMRÅDEN LÄNSSTYRELSENS OCH LÄNETS GENERELLA FÖRMÅGA Länsstyrelsens generella förmåga Länets generella förmåga INFLUENSAPANDEMI Länsstyrelsens förmåga Konsekvenser för länet Länets förmåga Konsekvenser för länet Förslag på åtgärd och behov av ytterligare insats ISSTORM Länsstyrelsens förmåga Konsekvenser för länet Länets förmåga Konsekvenser för länet SOCIALA RISKER Sociala riskers konsekvenser för länet Länsstyrelsens roll och förmåga Förslag till åtgärder och behov av ytterligare insatser KLIMATANPASSNING Klimatförändringarnas konsekvenser för länet Länsstyrelsen roll och förmåga Förslag till åtgärder och behov av ytterligare insatser HÄNDELSER MED FARLIGA ÄMNEN Konsekvenser för länet Länsstyrelsens roll och förmåga Förslag till åtgärder och behov av ytterligare insatser BEROENDEANALYS Konsekvenser för länet Bedömning av beroenden Förslag till åtgärder och behov av ytterligare insatser KOMMUNERNAS RISK- OCH SÅRBARHETSANALYSER Förutsättningar för risk- och sårbarhetsanalyserna Övergripande bedömning...54 REFERENSER...55

4 1 Övergripande bedömning Länsstyrelsen i Västra Götalands län redovisar i denna risk- och sårbarhetsanalys det arbete med att analysera risker och sårbarheter som gjorts under Länsstyrelsen ska analysera risker och sårbarheter som kraftigt kan försämra förmågan till verksamhet inom vårt ansvarsområde. Risk- och sårbarhetsanalysen ska bland annat beakta sådana händelser som inträffar hastigt och utan förvarning, som kräver brådskande beslut och samverkan med andra aktörer. Analysen ska också beakta att de mest nödvändiga funktionerna i samhällsviktig verksamhet kan upprätthållas. De scenarier som analyserats och redovisas i denna rapport är: 1. Influensapandemi 2. Isstorm Länsstyrelsens övergripande bedömning är att myndighetens krishanteringförmåga och förmåga att i samhällsviktig verksamhet motstå allvarliga störningar bedöms vara god. Bedömningen grundar sig bland annat på att det finns tillgång till reservkraft och tekniskt stöd för ledning samt nyetablerade former för omvärldsbevakning och samverkan. Det finns också fungerande rutiner för larmning och möjlighet att upprätta krisledning vid olika kontor. Ett utvecklingsområde som identifierats är Länsstyrelsens krishanteringsplan, som kommer att bli föremål för uppdatering inom de närmaste månaderna. Länsstyrelsens övergripande bedömning är att länets krishanteringsförmåga och förmåga att i samhällsviktig verksamhet motstå allvarliga störningar bedöms vara god, med vissa brister. Bedömningen grundar sig bland annat i att samtliga kommuner har planer för hantering av extraordinära händelser samt att utbildning och övning genomförs regelbundet. Det finns också etablerade nätverk för samverkan. De utvecklingsområden som identifierats är framförallt kommunernas uthållighet och brister när det gäller redundans i kommunikationssystemen. Även tillgången till reservkraft och rutiner för reservkraftsanvändning kan utvecklas. Erfarenheter från inträffade händelser och genomförda övningar i länet visar emellertid att såväl kommuner som andra samhällsviktiga aktörer har en allt bättre förmåga att hantera stora olyckor och extraordinära händelser. Observera att den särskilda förmågebedömningen från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap om isstormsscenariot är en ytterst svår händelse och innebär en mycket stor påverkan på samhället. Förmågan att hantera detta scenario har helt naturligt begränsningar. Länsstyrelsen vill även lyfta fram svårigheten att bedöma länets förmåga när centrala myndigheter levererar sina förmågebedömningar vid samma tidpunkt som Länsstyrelsen. Att inte i förväg kunna få ta del av detta underlag för att ta med det i bedömningen upplevs som en brist i systemet. 1

5 2 Uppdrag och avgränsning Länsstyrelsens ansvar för att göra risk- och sårbarhetsanalyser anges i Krisberedskapsförordningen 1 och i Länsstyrelseinstruktionen 2. Syftet med uppgiften är att vi ska stärka vår egen och samhällets krisberedskapsförmåga genom att analysera de hot och risker som allvarligt kan försämra förmågan att upprätthålla verksamheten inom vårt ansvarsområde. Detta utvecklas i Länsstyrelseinstruktionen där det anges att vi ska verka för att krisberedskapsåtgärderna inom länet samordnas och får en gemensam inriktning såväl före, under som efter en kris. 2.1 Mål och syfte Syftet med risk- och sårbarhetsanalysen är att den ska utgöra ett gemensamt planerings- och åtgärdsunderlag för Länsstyrelsen, sektorsmyndigheter, kommuner, näringsliv och andra organisationer i länet. Målet är att analysen ska öka aktörernas krishanteringsförmåga och förmågan i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar. 2.2 Uppdragets genomförande Arbetet med den regionala risk- och sårbarhetsanalysen startade med en riskinventering enligt uppdrag från regeringen De risker som identifierades delades in i kategorier och analyserades i arbetsgrupper med regionala representanter för de sex samverkansområdena 3. En värdering av konsekvenserna gjordes utifrån vilken regional påverkan risken har. Den samlade regionala förmågan att hantera dessa konsekvenser bedömdes också. Denna inventering har sedan dess uppdaterats vid ett antal tillfällen. Från det att krisberedskapsförordningen trädde i kraft under 2006 ska Länsstyrelsen årligen analysera sårbarheter, hot och risker inom ansvarsområdet. Analyserna ska värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys. En redovisning baserad på analysen ska lämnas till Regeringskansliet i samband med årsredovisningen, med kopia till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, och innefatta planerade åtgärder samt bedömning av behov av ytterligare åtgärder. 4 Redovisningen utgår från den vägledning som Krisberedskapsmyndigheten tog fram för statliga myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser. Redovisningen av risk- och sårbarhetsanalysen följer den rapporteringsstruktur som föreslås i vägledningen. Arbetet från 2007 till 2010 har utgått från den grovanalys som tidigare har tagits fram och fokuserat på att göra förmågebedömningar. Under 2008 valdes ett antal scenarion ut för att analyseras mera ingående och med utgångspunkt i de förmågor och indikatorer som Krisberedskapsmyndigheten tog 1 Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap, 9 2 Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion, 54 3 Se bilaga till förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap 4 Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap 2

6 fram enligt särskilt regeringsuppdrag 5. För att göra en så korrekt bedömning som möjligt av scenariernas påverkan på länets förmåga genomförde Länsstyrelsen fem workshops med representanter från kommuner och regionala myndigheter där deltagarna fick utgöra fokusgrupper. Detta arbete redovisades i 2008 års rapport. I 2009 års rapport presenterades de tre scenarier som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap valde ut för förmågebedömning; influensapandemi, störningar i de finansiella systemen och en IT-relaterad störning. Utöver dessa scenarier redovisades Länsstyrelsens arbete med sociala risker och beroendeanalys samt en övergripande bedömning av kommunernas risk- och sårbarhetsanalyser. I årets rapport redovisas de scenarier som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har valt ut för förmågebedömning. Scenarierna är följande: Influensapandemi Isstorm I analysen redovisas även Länsstyrelsens arbete med sociala risker, klimatanpassning, farliga ämnen, det samhällskritiska beroendet inom länet samt en övergripande bedömning av kommunernas risk- och sårbarhetsanalyser Utveckling av processen Länsstyrelsen uttryckte i 2008 års redovisning att processen kring framtagandet av risk- och sårbarhetsanalyser bör bli tydligare. Detta gäller både Länsstyrelsens interna arbete och arbetet tillsammans med samverkande aktörer. För att förenkla och förtydliga processen med risk- och sårbarhetsanalys har Länsstyrelsen under 2009 påbörjat en processkartläggning av detta område. Arbetet med processkartläggningen avstannade emellertid 2010 på grund av resursbrist. Det är Länsstyrelsens avsikt att återuppta arbetet under 2011 och, mot bakgrund av MSB:s föreskrifter om statliga myndigheters risk- och sårbarhetsanalys 6, vidareutveckla processen Bedömning av förmåga För respektive scenario redovisas förmågan i två delar, krishanteringsförmåga och förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar. Innebörden av de olika förmågorna redovisas nedan. 7 Krishanteringsförmåga Med krishanteringsförmåga avses att det inom verksamhets- eller ansvarsområdet ska finnas en god förmåga att vid allvarliga störningar leda den egna verksamheten, fatta beslut inom eget verksamhets- eller ansvarsområde, sprida snabb, korrekt och tillförlitlig information och vid behov kunna samverka med andra aktörer. Det ska finnas en god förmåga att snarast påbörja åtgärder för att hantera eller medverka i hanteringen av konsekvenser- 5 Krisberedskapsmyndigheten, Indikatorer på krisberedskapsförmåga slutredovisning av uppdrag i Krisberedskapsmyndighetens regleringsbrev för år 2007, Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om statliga myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser (MSBFS 2010:7) 7 Försvarsdepartementets skrivelse, Uppdrag att genomföra förmågebedömning i samband med risk- och sårbarhetsanalys 2010, Fö2010/314/SSK 3

7 na av inträffade händelser, genomföra de åtgärder som krävs för att avhjälpa, skydda och lindra effekterna av det inträffade. Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Med förmåga i samhällsviktig verksamhet motstå allvarlig störningar avses att det inom verksamhets- eller ansvarsområdet ska finnas en god förmåga att motstå allvarliga störningar så att verksamheterna kan bedrivas på en sådan nivå att samhället fortfarande kan fungera och säkerställa en grundläggande service, trygghet och omvårdnad om allvarliga störningar skulle inträffa. Samhällsviktig verksamhet är ur ett krisberedskapsperspektiv en verksamhet som uppfyller den ena eller båda av följande villkor: 1. Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. 2. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. Förmågan bedöms utifrån ett antal indikatorer och redovisas i fyra steg: 1. god förmåga 2. i huvudsak god förmåga men med vissa brister 3. bristfällig förmåga, respektive 4. ingen förmåga eller mycket bristfällig förmåga De olika förmågorna redovisas för varje scenario i en matris med en färgskala enligt exemplet nedan. Förmåga Mycket bristfällig Bristfällig God med viss brist God Krishanteringsförmåga Förmåga att motstå störningar 2.3 Sekretess och spridning av materialet Den grovanalys som ligger till grund för arbetet med den regionala risk- och sårbarhetsanalysen är sekretessbelagd medan de årliga redovisningarna av arbetet med analysen är öppna handlingar. Länsstyrelsen gör bedömningen att de scenarion som valts är risker och hot som är allmänt kända och som återfinns beskrivna både utifrån inträffade händelser och i generella hot- och riskinventeringar. Redovisningen är också öppen för att den då kan göra mest nytta avseende de åtgärdsförslag som redovisas och bakgrunden till dessa. 4

8 För att underlätta informations- och erfarenhetsutbyte förordar Länsstyrelsen att kommunerna använder sekretesslagstiftningen på samma sätt, det vill säga att övergripande bedömningar och analyser är öppna handlingar medan detaljerade riskanalyser för en enskild verksamhet eller anläggning kan innehålla sådan information att de bör beläggas med sekretess. Även sammanställningar av riskobjekt och skyddsvärda anläggningar kan behöva omfattas av sekretess. 5

9 3 Länsstyrelsens roll och ansvarsområde Länsstyrelsens huvuduppgift är att svara för den statliga förvaltningen i länet i den utsträckningen inte någon annan myndighet har ansvaret för särskilda förvaltningsuppgifter. Länsstyrelsen har härutöver en rad preciserade uppgifter inom skilda verksamhetsområden. Länsstyrelsen ska också utifrån ett statligt helhetsperspektiv samordna olika samhällsintressen inom myndighetens ansvarsområde samt noga följa länets tillstånd och rapportera till regeringen om länet och händelser som inträffat. 8 Denna myndighetsroll har tydliga kopplingar till Länsstyrelsens roll och ansvar när det gäller samhällets krisberedskap. Länsstyrelsen har en stödjande och samordnande roll och är en länk mellan lokala och regionala aktörer och den nationella nivån. Länsstyrelsen ska ta initiativ till och erbjuda en arena för sektorsövergripande samverkan, med målet att uppnå en god krishanteringsförmåga i länet. 9 Länsstyrelsens ansvar för krisberedskapen regleras i följande regelverk: Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap Speciallagstiftning inom olika områden där länsstyrelsen har verksamhetsansvar I detta kapitel följer en utförligare redovisning av Länsstyrelsens ansvar för krisberedskapen och sådan verksamhet som är samhällsviktig ur ett krisberedskapsperspektiv. 3.1 Geografiskt områdesansvar Det geografiska områdesansvaret innebär att Länsstyrelsen inom sitt geografiska område ska se till att samverkan och samordning sker för att uppnå en samlad krishanteringsförmåga och ett effektivt utnyttjande av länets resurser vid en kris. Geografiskt områdesansvar i Västra Götalands län innebär att det finns en mängd aktörer som Länsstyrelsen måste samverka med. Länet gränsar förutom till fem andra län också till Norge och längs länets gränser finns både Vänern och Vättern. Längs västkusten finns en kuststräcka på cirka 20 mil där nationella och internationella intressen spelar en viktig roll. Förutom alla de aktörer som ansvarsområdet gränsar till finns det inom länet ett stort antal aktörer med särskilt ansvar för krisberedskapsfrågor, däribland centrala och regionala myndigheter, 49 kommuner, sex räddningstjänstförbund och ett stort antal privata aktörer. Länsstyrelsen ska som geografiskt områdesansvarig myndighet i länet vara en sammanhållande funktion mellan dessa aktörer. Observera att det geografiska områdesansvaret inte innebär att Länsstyrelsen vid en kris får särskilda befogenheter, såvida inte regeringen fattar beslut om 8 Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion 9 Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion 6

10 sådana befogenheter utan att uppgiften består i att samverka och skapa förutsättningar för en god krisberedskapsförmåga. 3.2 Räddningstjänstansvar I lag (2003:778) om skydd mot olyckor och förordning (2003:779) om skydd mot olyckor åläggs Länsstyrelsen bland annat följande ansvar inom området räddningstjänst. 10 Länsstyrelsen ska svara för räddningstjänst vid utsläpp, eller vid överhängande fara för utsläpp, från en kärnteknisk anläggning i sådan omfattning att särskilda åtgärder krävs för att skydda allmänheten. Länsstyrelsen ansvarar också för sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen från kärnteknisk anläggning. Länsstyrelsen skall säkerställa att den befolkning som troligen kommer att beröras i händelse av en nödsituation som medför risk för strålning ges information om de hälsoskyddsåtgärder som skall vidtas och de regler som gäller i en sådan situation. Fordras omfattande räddningsinsatser i kommunal räddningstjänst, får länsstyrelsen ta över ansvaret för räddningstjänsten i de kommuner som berörs av insatserna. Om räddningsinsatserna även innefattar statlig räddningstjänst, skall länsstyrelsen svara för att räddningsinsatserna samordnas. En utförligare beskrivning av uppgifterna enligt lagen om skydd mot olyckor finns i Länsstyrelsens Krishanteringsplan, underbilaga 1 samt underbilagorna 2.1 och 2.2. Dessa finns i sin helhet på Länsstyrelsens hemsida Ansvar enligt epizootilagen Länsstyrelsen har vad gäller sjukdomar hos djur tre olika roller. Den första rollen är att Länsstyrelsen genom sitt områdesansvar ska verka för samordning och gemensam inriktning av samhällets insatser för att begränsa konsekvenserna. Den andra rollen är att Länsstyrelsen utövar offentlig kontroll enligt 15 epizootiförordningen. Den tredje rollen är att Länsstyrelsen kan få vissa uppgifter på delegation från Jordbruksverket. 3.4 Beslut och tillsyn över samhällsviktig verksamhet Länsstyrelsen har en tillsynsutövande roll inom ett antal områden som är samhällsviktiga ur ett krisberedskapsperspektiv: Tillsyn över kommunernas livsmedelskontroller enligt livsmedelslagen Tillsyn över kommunernas miljö- och hälsoskyddsarbete Tillsyn över djurskyddslagen Tillsyn över vattenverksamhet enligt miljöbalken 10 Lag (2003:778) om skydd mot olyckor, 4 kap. och 6 kap. samt Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor 4 kap. 11 Länsstyrelsen, Krishanteringsplan,

11 Tillsyn över kommunernas efterlevnad av lagen om skydd mot olyckor Uppföljning av kommunernas verksamhet enligt lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Därutöver fattar länsstyrelsen också beslut om: Civila skyddsobjekt Farlig verksamhet enligt lagen om skydd mot olyckor Tillstånd för bevakningsverksamhet Tillstånd för kameraövervakning 3.5 Riskhantering och säkerhetsskydd Länsstyrelsens interna säkerhetsarbete enligt förordningen (1995:1300) om statliga myndigheters riskhantering, säkerhetsskyddslagen (1996:627), säkerhetsskyddsförordningen (1996:633) och enligt förordning (2007:603) om internstyrning och kontroll beskrivs i myndighetens Säkerhetshandbok. 3.6 Skyddsvärt i Västra Götalands län Västra Götalands län är stort till ytan, består av många naturtyper och här finns såväl glesbygd som storstad. Detta återspeglar sig naturligtvis också i det som är skyddsvärt inom länet, till exempel unika havs- och naturmiljöer, viktig infrastruktur och Nordens största hamn. Exempel på skyddsvärda miljöer och funktioner i länet: Infrastruktur för transporter på väg, järnväg och till sjöss Infrastruktur för el, tele, vatten, värme samt radio och tv. Stora vattendrag som utgör såväl råvattenintag som viktiga transportleder Jordbrukslandskapen med tillhörande livsmedelsindustrier Områden med biologiskt rika och unika miljöer Kulturmiljöer med fornlämningar och byggnadsminnen Kuststräckor med varierande och unika miljöer, till exempel Kosterhavets nationalpark Ovanstående miljöer och samhällsfunktioner utgör några av de skyddsvärda intressen som måste upprätthållas och bevaras för att invånarna i länet ska kunna leva och verka i ett hållbart Västra Götalands län. 3.7 Samhällsviktigt i Västra Götalands län Under 2007 arbetade Länsstyrelsen med att identifiera vilka verksamheter som behövs för att säkerställa en grundläggande funktionalitet vid en extraordinär händelse. Några av de verksamheter som identifierades var: För komplett förteckning se Länsstyrelsen, Risk- och sårbarhetsanalys 2007,

12 Skydd, hälso- och sjukvård, ordning och säkerhet t.ex. Polis, räddningstjänst, Västra Götalandsregionen, SOS Alarm AB, domstolar och bevakningsföretag Livsmedelsförsörjning producenter och grossister Information och kommunikation Radio, tv och tidningar Raffinaderier och transportörer för drivmedel och bränsle Gods- och persontransporter på väg, järnväg till sjöss och med flyg Petrokemiska industrier Läkemedelsföretag producenter och grossister 9

13 4 Översikt av hot och risker För en detaljerad beskrivning av riskobjekt hänvisas till den riskinventering som är sekretessbelagd men som finns tillgänglig hos behöriga vid berörda kommuner och myndigheter. I detta kapitel redovisas några av de händelser som inträffat under året samt en sammanställning över vilka händelser som engagerat Länsstyrelsens Tjänsteman i Beredskap under året. Under 2009 var det i media en del uppmärksamhet kring social oro och kriminalitet i en del av Göteborgs stadsdelar. Det förekom bland annat stenkastning mot räddningstjänsten och ett flertal större och mindre bränder som misstänktes vara anlagda. Även under 2010 föranledde liknande oroligheter polisinsatser. Händelserna visar på vikten av att Länsstyrelsen fortsätter att arbeta med denna typ av sociala risker i det förebyggande skedet. Läs mer om Länsstyrelsen arbete inom detta område i avsnitt 5.4. Händelserna har i övrigt inte föranlett några insatser från Länsstyrelsen. Ett allvarligt hot i Västra Götalands län är de effekter som väntar till följd av ett förändrat klimat. SMHI anger att Sveriges årsmedeltemperatur beräknas öka mellan 2,5 och 4,5 grader fram till perioden jämfört med referensperioden Nederbörden över Sverige förväntas under det närmaste seklet öka med %. Havsvattennivån beräknas öka med upp till 80 centimeter. 13 Ur ett risk- och sårbarhets perspektiv har Länsstyrelsen en viktig uppgift att verka för att öka samhällets beredskap och robusthet utifrån risker för olika samhällsområden. De negativa effekterna på samhällsviktiga funktioner ska minimeras. Länsstyrelsen har fått 3,3 miljoner kronor per år, , för arbetet med anpassning till förändrat klimat. Läs mer om Länsstyrelsens arbete med klimatanpassning under avsnitt 5.5. Göteborg utgör ett nav för transporter av farligt gods till och från Sverige. Varje vecka transporteras stora mängder farligt gods genom länet på väg till eller från Göteborgs hamn. Detta påverkar riskbilden i hela länet. Utöver Göteborgs hamn skeppas farligt gods, både på land och till sjöss, även till och från de petrokemiska industrierna i Stenungsund, Uddevalla och Lysekil, samt längs Göta älv upp till Vänern, för vidare transport på väg eller järnväg. Länsstyrelsens arbete med farliga ämnen beskrivs mer i avsnitt 5.6. Länsstyrelsens tidigare arbete med identifiering av samhällsviktiga verksamheter och planering inför en influensapandemi har visat att störning i en verksamhet kan leda till störningar inom en rad andra verksamheter. Dessa kan i sin tur påverka ytterligare verksamheter. Att kartlägga dessa beroendeförhållanden är något som Länsstyrelsen ser som ett utvecklingsområde. Läs mer om detta i avsnitt 5.7. Under 2010 har ett antal händelser utmärkt sig. Den stränga vintern ledde till ett antal störningar. Länet drabbades hårt av kraftiga snöfall som med

14 förde stora problem i väg- och tågtrafiken. Den stränga kylan och tjälen orsakade även störningar i dricksvattenförsörjningen i flera kommuner när rör sprack sönder. Längs kusten gjorde den omfattade isbildningen att kommunerna började få svårigheter att upprätthålla en tillfredställande beredskap för att på bebodda öar genomföra räddningstjänstinsatser, upprätta socialtjänst med flera akuta kommunala behov. Länsstyrelsen efterfrågade stöd från Försvarsmakten genom omplacering av en av deras svävare men detta var ej möjligt. Flygtrafiken utsattes för stora störningar på grund av vulkanutbrottet på Island och det askmoln som spred sig över Europa. Det fick dock i övrigt inga större störningar på samhällsviktig verksamhet i länet. Nedan följer en sammanställning av de händelser då Länsstyrelsens Tjänsteman i Beredskap har blivit kontaktad mellan den 1 november 2009 och den 1 november Länsstyrelsen har gjort motsvarande sammanställningar för år 2007, 2008 och Antalet händelser som engagerade Länsstyrelsens TiB ökade från cirka 40 till cirka 50 mellan 2007 och Under 2010 är antalet händelser uppe i 59. Sammanställningen speglar den riskbild som finns i länet med stora petrokemiska industrier och mycket lastning och lossning av farliga ämnen i länets hamnar. Risken för ras och skred är stor på många platser i länet, främst längs Göta Älvdalen, men under detta år har någon sådan händelse inte inträffat har istället präglats av fler störningar i vattenförsörjning och strömavbrott till följd av de kraftiga snöfall och sträng kyla som drabbade länet, men också en ökning i antalet bränder. 11

15 Händelse Specificering Antal händelser Utsläpp av farliga ämnen 9 Olje-/bensin-/dieselutsläpp 5 Kemikalieutsläpp 2 Gasutsläpp 2 Naturolycka 4 Översvämning 3 Skogsbrand 1 Sabotage/kriminalitet och större polisinsatser 3 Polisinsatser pga oroligheter 2 Misstänkt bomb 1 Olyckor 3 Farligt godsolycka väg 2 Explosion i industriområde 1 Störningar i teknisk infrastruktur El/Tele/Data/Vatten 15 Störning i 112-trafiken 2 Driftstörning SOS Alarm 1 Störning i vattenförsörjning 4 Strömavbrott, delar av länet 6 Störning i fasta telenätet 2 Vädervarningar 6 Snöfall, klass 1 5 Snöfall, klass 2 1 Smitta 1 Misstänkt svinpest 1 Brand 8 Brand i köpcentrum 1 Brand i industri/lager 4 Brand i soptipp 1 Brand i oljehamn 1 Brand i socialkontor 1 Övrigt 10 Isbildning på Herkulesplan 1 Upphittad granat 2 Upphittat fat med natriumnitrat 1 Gammal båt med slagsida (miljöärende) 1 Svårigheter för rtj pga. isläget vid kusten 1 Takras Göteborg central 1 Befarad rasrisk av kontorsbyggnad 1 Störning i flygtrafik (askmoln) 1 Fallande träd (dödsolycka) 1 Totalt antal händelser 59 12

16 Styrel Under 2011 kommer projekt Styrel att genomföras i länet. Projektet syftar till att identifiera de samhällsviktiga verksamheter som ska prioriteras få el vid händelse av en effektbrist. Tidigare har så kallad manuell frånkoppling varit det system som i en sådan situation skulle ha varit aktuellt. Då görs ingen prioritering utan frånkoppling sker på regionnätsnivå och inte på lokalnätsnivå viket får till följd att onödigt många samhällsviktiga verksamheter kan komma att kopplas ifrån. Manuell frånkoppling har dock aldrig använts men det har vid ett flertal tillfällen varit ytterst nära, senast den kalla vintern Styrel gör det möjligt att genom rangordning låta de ellinjer där samhällsviktiga verksamheter ligger på fortsatt få el och koppla bort mindre viktiga. Projektet engagerar främst kommunerna och elnätföretagen. Kommunerna identifierar sina samhällsviktiga verksamheter inom sitt geografiska område och elnätföretagen kartlägger var på elnätet dessa befinner sig. Länsstyrelsen får också underlag på samhällsviktig verksamhet från andra myndigheter. Ett prioriteringsförslag tas sedan fram av kommunerna som sedan stäms av mot underlaget från övriga myndigheter innan beslut tas av Länsstyrelsen. Detta arbete kommer utöver kommunerna och elnätföretagen kräva inblandning av en rad olika verksamheter, både privata och offentliga, vilket skapar ett viktigt kontaktnät som kan nyttjas i kommande planeringsfrågor men även vid inträffade händelser. Ökad omvärldsbevakning Under 2010 har Länsstyrelsen i samarbete med flera av länets aktörer utvecklat rutiner för veckovisa avstämningsmöten inför framför allt kommande helg men även påföljande vecka. Dessa avstämningar sker varje torsdag morgon via telefonkonferens där polis, PKMC, Ambulanssjukvården SU, de fyra stora räddningstjänstförbunden RSG, SÄRF, NÄRF och RÖS, SOS Alarm samt Göteborg Stad deltar. Vid dessa telefonkonferenser ges respektive organisation möjlighet att delge övriga organisationer information om sådana händelser som kan utgöra ett behov av ytterligare samverkan eller påverka beredskapen hos en annan organisation. Länsstyrelsens TiB håller i dessa möten och sammanställer kort information som sprids till övriga aktörer i länet via WIS och Samverkanswebben. Som komplement till dessa telefonmöten har Länsstyrelsen även initierat ett månadsvis återkommande fysiskt möte med ett större antal aktörer inbjudna. Vid dessa möten, som har ett tydligare deltagande av Göteborgsanknutna aktörer, såväl myndigheter som bolag, rapporteras evenemang eller större händelser för den kommande månaden. Varje aktör ger även här en prognos över risker, beredskap eller behov av samverkan. Dessa återkommande möten ger oss en bättre bild över vad som är på gång i länet och ger oss ökad möjlighet att vara proaktiv. Mötena är också en naturlig del i vår roll som samordnande myndighet, där vi är den arena där sektorsövergripande samverkan kan ske. 13

17 5 Analyserade scenarion och områden I detta kapitel redovisas inledningsvis Länsstyrelsens och länets generella förmåga. I de två efterföljande avsnitten redovisas förmågan att hantera de scenarier där Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har efterfrågat specifika förmågebedömningar; influensapandemi och isstorm. Avslutningsvis presenteras de övriga riskområden som Länsstyrelsen arbetat med under året samt en övergripande sammanställning över kommunernas riskoch sårbarhetsanalyser. Analyserade scenarion 1.Influensapandemi Övriga riskområden Sociala risker 2. Isstorm Klimatanpassning Farliga ämnen Beroendeanalys Kommunernas risk- och sårbarhetsanalyser I riskmatrisen nedan illustreras sammanvägda risken för de scenarier där vi gjort förmågebedömning. Sannolikheten bedöms på lång sikt, det vill säga upp till femton år framåt i tiden, och bygger på subjektiva uppskattningar. Konsekvensbeskrivningarna bygger på kvalitativa bedömningar och beskrivs utförligare i samband med respektive scenario. 5 Mycket hög sannolikhet 4 Hög sannolikhet 3 Medelhög sannolikhet 2 Låg sannolikhet S A N N O L I K H E T 1 1 Mycket låg 2 sannolikhet 1 Mycket begränsade 2 Begränsade KONSEKVENSER 3 Allvarliga 4 Mycket allvarliga 5 Katastrofala 14

18 Mycket hög risk Hög risk Låg risk Mycket låg risk Medelhög risk 5.1 Länsstyrelsens och länets generella förmåga I detta avsnitt redovisas länets och Länsstyrelsens generella förmåga. Förmågan redovisas i två delar, krishanteringsförmåga respektive förmåga i samhällsviktigt verksamhet att motstå störningar. De indikatorer som har använts för att bedöma förmågan redovisas som rubriker under respektive avsnitt. Bedömningen av Länsstyrelsens generella förmåga grundar sig dels på de scenarier som analyserats under , dels på erfarenheter från inträffade händelser, genomförda övningar, uppföljning av kommunernas krisberedskap och tillsyn enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor Länsstyrelsens generella förmåga De indikatorer som ligger till grund för bedömningen är leda, samverka och informera, reservkraft, möjlighet att flytta samhällsviktig verksamhet till annan plats och larm. Länsstyrelsens generella förmåga Mycket bristfällig Bristfällig God med viss brist God Krishanteringsförmåga Förmåga att motstå störningar Leda, samverka och informera Länsstyrelsens nuvarande krishanteringsplan fastställdes i november Krishanteringsplanen beskriver Länsstyrelsens organisation och planering för olika typer av olyckor och händelser. Planen tillgänglig på Länsstyrelsens intranät och även på Länsstyrelsens hemsida. I samband med ett tillsynsbesök enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor på Länsstyrelsen under 2010 rekommenderade MSB att planläggningen revideras åtminstone vart tredje år och oftare om behov föreligger. Länsstyrelsen har meddelat MSB att planläggningen kommer att uppdateras och skickas in till MSB senast 31 januari fastställdes, förutom krishanteringsplanen, även Länsstyrelsens informationsplan och epizootiplan. Under 2008 upprättades en plan för sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen från kärnteknisk anläggning, en plan för oljeskydd i händelse av miljöfarligt utsläpp i länets farvatten och en influen- 15

19 sapandemiplan. Länsstyrelsen har sex presumtiva räddningsledare. Räddningsledarna kan nyttjas i stabsarbetet även då det inte är fråga om en så omfattande räddningsinsats att det blir aktuellt med ett övertagande. Mot bakgrund av detta bedömer Länsstyrelsen uthålligheten för ledningen av krisorganisationen som god, då man har möjlighet att använda de presumtiva räddningsledarna i stabsarbetet. Det har hittills inte inträffat någon händelse så stor att hela krisorganisationen har aktiverats utan Länsstyrelsen har vid inträffade händelser bibehållit linjeorganisationen. Länsstyrelsen har även möjlighet att utöva ledning i mindre organisation med till exempel ett par medarbetare från enheten för skydd och säkerhet. Så har skett i ett initialt skede vid skarpa larm tidigare. Länsstyrelsen identifierar emellertid området utbildning och regelbunden övning för krisledningsorganisationen som ett utvecklingsområde. Länsstyrelsens krisledning utövas från ledningsplatsen i Göteborg. Ledningsplatsen är funktionell och kommunikationsmässigt finns tillgång till såväl tele- som radioförbindelser (allmänna telenätet, försvarets telenät, Länsradionätet och radiokommunikationssystemet RAKEL). Länsstyrelsen har även tillgång till det TETRA-system som nyttjas av 52 samhällsviktiga aktörer i Göteborgsområdet. För lägesinformation används det skyddade webbaserade informationssystemet WIS som de flesta kommuner i Västra Götalands län nu använder. Samverkanswebben är ett annat tekniskt system som nyttjas av såväl Länsstyrelsens TIB-funktion som Polismyndigheten, Räddningstjänsten, Västra Götalandsregionen, Trafikverket och en samverkande kommun. Systemet startades upp under hösten 2009 med syftet att ge ledningscentralerna en så god helhetsbild som möjligt av olika händelser, för att kunna bli så effektiva som möjligt. Denna samverkan bedöms leda till ökat samarbete mellan parterna och därmed effektivare insatser. Länsstyrelsen bedömer att vi har förmåga att verka dygnet runt under minst en vecka. Länsstyrelsen har ett utvecklat nätverk för samverkan. Samverkansparterna deltar i våra utbildningar och övningar. Fem aktiviteter har genomförts i syfte att utveckla Länsstyrelsen krisledningsförmåga under 2010 (Räddningstjänstdialog med presumtiva räddningsledare, krisinformationsövning, mediaträning för TiB, Matteus oljeskadeskyddsövning och en övningsdialog inför Storskredsövning 2011). Under 2010 genomfördes även en demonstrationsdag av CBRNE, i syfte att öka kunskapen om vilka resurser som finns i länet och landet inom detta område. I krishanteringsplanen finns en bilaga med riktlinjer för krisinformation. Den beskriver målet med informationsfunktionens arbete, uppdatering och övning av plan, informationsansvar, informationskanaler och VMA. Bilagan kommer att revideras under 2010 och övas en gång per år. Ansvaret för krisinformation ligger på Länsstyrelsens Informationsenhet. Enheten producerar informationsmaterial av olika slag och har ett övergripande ansvar för Länsstyrelsens interna och externa webbplatser. Vid enheten finns även en pressansvarig. Länsstyrelsen i Västra Götalands län har inrättat ett Krisinformationsråd (KiR) för länet. Syftet är att främja samverkan kring krisin- 16

20 formationsfrågor mellan myndigheternas informationsansvariga. Rådet ska också vara en bas i länets nätverk för krisinformationsansvariga. Rådet består av krisinformationsansvariga i kommuner, Länsstyrelsen och andra statliga myndigheter samt Västra Götalandsregionen. Länsstyrelsens informationschef är sammankallande i rådet som sammanträder fyra gånger per år. Sammantaget bedömer Länsstyrelsen att vi har rutiner och tekniskt stöd för såväl extern som intern information då samtliga våra anläggningar är egenförsörjda med el för minst en vecka, flera betydligt mer. Reservkraft Länsstyrelsens ledningsplats är försedd med reservkraft med uthållighet om minst en vecka. Avbrottskänslig utrustning i ledningsplatsen försörjs med avbrottsfri kraft (UPS). De ordinarie kontorslokalerna i Göteborg och Mariestad är också försedda med reservkraft med uthållighet om minst en vecka. Reservkraftsaggregaten testas regelbundet. Möjlighet att flytta samhällsviktig verksamhet till annan plats Länsstyrelsen har en decentraliserad organisation och verkar från åtta platser i länet (Göteborg, Vänersborg, Mariestad, Skara, Uddevalla, Borås, Hornborgasjön och Kosterhavets nationalpark). Länsstyrelsen har lokaler på sex orter, Hornborgasjön och Kosterhavets nationalpark exkluderat. Även om Länsstyrelsens krisledning enligt planeringen normalt ska utövas från ledningsplatsen i Göteborg kan hela eller delar av krishanteringen utövas från annan plats. De två troligaste alternativen att flytta verksamheten är till Vänersborg och Mariestad. Några förberedelser för att verka på de alternativa platserna krävs inte och inte heller behöver flytt dit övas eftersom medarbetarna regelbundet besöker och arbetar på annat kontor än det som medarbetaren normalt är placerad på. Det kan emellertid bli problem att kommunicera från de andra orterna då båda reservorterna är beroende av att växelsystemet, som finns i Göteborg, fungerar. I Vänersborg finns inte heller någon reservkraft att tillgå. Länsstyrelsens TiB-funktion har sedan 2010 tillgång till bärbara datorer med uppkopplingsmöjlighet via VPN-anslutning och kan därmed bedriva krisledningsarbete från ett antal olika lokaliseringar beroende på förutsättningar och situation. Larm Länsstyrelsen har idag nio personer som upprätthåller funktionen som tjänsteman i beredskap (TiB). Varje TiB tjänstgör en vecka åt gången och det innebär att tjänstemannen har beredskap cirka 6 veckor per år. Alla är utbildade och det sker fortlöpande utbildning och övning av personalen, bland annat inom ramen för samverkan med de sju sydligaste länsstyrelserna. TiB nås via SOS Alarm (112) 24 timmar per dygn, året runt. Varje vecka testas funktionen genom att SOS Alarm skickar ut ett provlarm. Vid larm agerar TiB enligt en fastställd instruktion, vilken uppdaterades under Länsstyrelsen har en digital TiB-pärm med viktigt material som utgör stöd för TiB-funktionen och det sker en kontinuerlig uppdatering av detta material. Under första halvåret 2010 påbörjades även uppdatering av kontakt- och 17

21 checklistor. Länsstyrelsen har hittills under 2010 tagit emot ett 60-tal larm som kräver åtgärder av tjänstgörande TiB. Den kalla vintern bedöms ha påverkat det ökade antalet larm sedan förra året, då de vid samma tidpunkt 2009 låg på ett 50-tal larm. Tjänstemannen i beredskap fångar upp händelser tidigt i länet genom en aktiv omvärldsbevakning. Nya rutiner har införts under 2010 med veckovisa samt månadsvisa avstämningsmöten inför kommande vecka respektive månad med samverkande parter i länet (polismyndigheten, räddningstjänsten, Västra Götalandsregionen, Tullverket, Got Event, Gbg & co m.fl.) Länets generella förmåga De indikatorer som ligger till grund för bedömningen är, leda, samverka och informera, reservkraft, möjlighet att flytta samhällsviktig verksamhet till annan plats och larm. Länets generella förmåga Mycket bristfällig Bristfällig God med viss brist God Krishanteringsförmåga Förmåga att motstå störningar Leda, samverka och informera Samtliga kommuner i länet har en övergripande plan för hantering av extraordinära händelser. I 37 kommuner är planen fastställd under mandatperioden och i 40 kommuner bygger planen på slutsatser från risk- och sårbarhetsanalysen. Samtliga kommuner ska revidera och anta en ny plan för mandatperioden Många kommuner har uttryckt tveksamhet till huruvida planen är känd i hela organisationen och pekar på problem nå ut till alla förvaltningar och bolag i kommunen. Att det ska antas en ny plan skapar däremot förutsättningar för att också göra den mer känd och bättre förankrad. Länsstyrelsen stödjer planeringen och genomförandet av kommunala utbildningar och övningar samt utövar uppföljning på kommunernas tillämpning av lag (2006:544) om kommuners och landstings ågärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Länsstyrelsen har därför kännedom om att många kommuner regelbundet utbildar och övar sin krisorganisation. Det är endast ett handfull kommuner som saknar ledningsplats. Däremot finns brister i kommunikationssystemen där redundans saknas. Det bör dock påpekas att samtliga kommuner har tillgång till radioanläggning via räddningstjänsten. Det är bara de stora, personellt och materiellt starka, kommunerna som bedömer sig ha förmåga att verka dygnet runt under minst en veckas tid. 18

22 Kommunerna har nätverk för samverkan bland annat genom de fyra nätverk som säkerhetssamordnarna etablerat. Däremot är samverkansövningar sällsynta och det gäller i stort alla kommuner i länet. Många kommuner är idag anslutna till det skyddade webbaserade informationssystemet WIS och har därmed ett gott tekniskt stöd för sina informationsinsatser. Dessutom nyttjas kommunens hemsida när behov uppstår. Den 1 december 2010 kommer ett 50-tal personer i Västra Götalands län att genomgå den första omgången av kursen Regional stabschefsresurs. Kursen vänder sig till insatsledare i räddningstjänsten, kommunala räddningsledare och kommunal krishanteringsorganisation. Kursen syftar till att skapa en resurspool som ska kunna stödja Länsstyrelsen, de kommunala krisledningarna och räddningstjänsterna. Länsstyrelsen gör bedömningen att denna resurs kommer att stärka såväl Länsstyrelsens förmåga som länets förmåga avsevärt. Under 2011 kommer Länsstyrelsen att genomförda en utbildning i övningsmetodik under två dagar där kommunerna i de fyra nätverken i Västra Götalands län (Fyrbodal, Skaraborg, Göteborgs Regionen och Sjuhärad) deltar. Syftet är att skapa en plattform för kommunerna i att kunna stödja varandra i övningssammanhang. När det gäller övriga samhällsviktiga aktörer i länet, såsom Västra Götalandsregionen, Polismyndigheten, Banverket, eldistributörer, teleoperatörer m.fl., har Länsstyrelsen inga detaljkunskaper om deras planering, utbildningar, övningar m.m. Utifrån inträffade händelser och viss insyn i en del av aktörernas förmåga kring indikatorn bedömer ändå Länsstyrelsen att deras generella förmåga att leda, samverka och informera är god alternativt god med vissa brister. Reservkraft Tillgången på reservkraft varierar mellan länets kommuner vad gäller den kommunaltekniska försörjningen Vissa har god tillgång, medan andra har sämre tillgång på reservkraft. I kommunernas ledningscentraler har dock de allra flesta kommuner reservkraft. Länsstyrelsen uppfattar emellertid rutiner kring att testa reservkraften som ett utvecklingsområde. Av rapporten Kommunalteknisk försörjning i kris (Krisberedskapsmyndigheten 877/2008) framkommer också att Västra Götalands län har en bristfällig kapacitet av reservkraft. Endast ett län fick betyget god inom området. Rapporten slår även fast att Västra Götalands län, trots en otillfredsställande nivå, ändock ligger högt inom betygsnivån Bristfällig. Inom VA-området finns emellertid bättre reservkraft. Av rapporten framkommer även att robustheten för VA försörjningen bedöms vara Godtagbar för Västra Götaland. Rapporten nämner även att Göteborgs uppnår betyget God vad gäller VA försörjningen. 19

23 I övrigt har de stora sjukhusen, polisen och räddningstjänsterna reservkraft - däremot sällan samhällsviktiga företag. Uthålligheten hänger emellertid på om man kan få drivmedel till aggregaten eftersom tankarna inte alltid är så stora att det går att köra aggregatet en vecka utan påfyllnad av drivmedel. Möjlighet att flytta samhällsviktig verksamhet till annan plats De flesta kommuner bedömer att det är möjlighet att flytta ledningen/ledningscentralen och utöva ledningen från exempelvis räddningstjänstens lokaler, naturligtvis under förutsättning att de är i bruk. I övrigt är möjligheterna begränsade och det gäller även andra samhällsviktiga verksamheter (företag m.fl.). Larm Utöver Räddningstjänstansvariga aktörer kan bland annat följande viktiga aktörer inom länet nås dygnet runt, året runt, via tjänsteman i beredskap eller motsvarande: Försvarsmakten, Trafikverket, Västra Götalandsregionen, Elnätföretagen, SOS Alarm och Polismyndigheten. Funktionerna deltar i gemensamma veckovisa och månadsvisa avstämningsmöten. 13 av länets 49 kommuner har en Tjänsteman i beredskap. Övriga saknar den funktionen och förlitar sig då på räddningstjänsten, som har larmrutiner och har personal i beredskap. Länsstyrelsen ser detta som ett utvecklingsområde då funktionen har en viktig roll att spela i det initiala skedet i en kris. 20

24 5.2 Influensapandemi En ny form av influensavirus sprids och i alla delar av världen insjuknar en stor del av befolkningen i influensa. I början av september kommer viruset till Sverige. Arbetsplatser får en personalfrånvaro om cirka 15 procent under sju veckor. Pandemin når kulmen under vecka två och tre med en frånvaro på 50 procent. De som blir sjuka är borta från arbetet i minst fem arbetsdagar. Underlag för denna analys utgörs liksom tidigare år av en fokusgruppsintervju som genomfördes under 2008 med deltagare från regionala myndigheter, räddningstjänster och kommuner. Därutöver har Länsstyrelsens arbete med den nya influensan gett mycket kunskaper om kommuner, myndigheter och näringslivs förmåga vid en influensapandemi. En utvärdering av Länsstyrelsens arbete med den nya influensan har gjorts under Viktiga slutsatser från denna presenteras under rubriken Praktisk erfarenhet. Skriftliga källor och arbetet med Länsstyrelsen influensapandemiplan har också legat till grund för bedömningen. En särskild avstämning inför 2010 års förmågebedömning har gjorts med Polismyndigheten i Västra Götaland (i fortsättningen benämnd polisen) samt med Räddningstjänsten Storgöteborg (RSG) Länsstyrelsens förmåga De indikatorer som ligger till grund för bedömningen är leda samverka och informera, materiella resurser, personella resurser, regelverk och praktisk erfarenhet. Länsstyrelsens förmåga vid influensapandemi Mycket bristfällig Bristfällig God med viss brist God Krishanteringsförmåga Förmåga att i samhällsviktig verksamhet motstå störningen Leda, samverka och informera Länsstyrelsen har en särskild influensapandemiplan, fastställd I planen redovisas de åtgärder som behöver vidtas för att Länsstyrelsen ska kunna upprätthålla de prioriterade verksamheter/ärendegrupper som måste hanteras/handläggas under hela den tid influensapandemin pågår. Åtgärderna redovisas i fyra skeden: innan influensapandemin nått Sverige, under första influensaveckan, under vecka 2 och 3 med en frånvaro på 50 % samt när frånvaron minskar. Planen är utlagd på Länsstyrelsens intranät och på Länsstyrelsens hemsida och är känd i organisationen. Under 2009 fastställdes även en influensapandemiplan för Länsstyrelsernas IT-enhet. Under 2009 genomfördes en table-topövning på temat pandemi med informatörer från Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen samt några kommuninformatörer. Syftet var att klargöra roll- och ansvarsfördelningen myndigheterna emellan och var ett led i att skapa förutsättningar för informa- 21

25 tionssamordning. Länsstyrelsens ledningsplats är funktionell och kommunikationsmässigt finns tillgång till såväl tele- som radioförbindelser. Länsstyrelsen använder bland annat WIS och Samverkanswebben som stöd för att skapa sig en lägesbild samt för att dela information. De tekniska systemen för kommunikation, lägesbild och information påverkas inte av influensapandemin. Under förutsättning att teleoperatörerna kan hålla näten intakta och att Länsstyrelsernas IT-enhet klarar att hålla igång datorer och servrar kommer systemen att finnas tillgängliga. Eftersom krishanteringsorganisationen är en prioriterad verksamhet och då Länsstyrelsen även vid en frånvaro på 50 % disponerar ca 400 personer görs bedömningen att Länsstyrelsen har en uthållighet att kunna verka dygnet runt under minst en veckas tid. Inom vissa områden är Länsstyrelsen dock beroende av nyckelpersoner. Förmodligen krävs inget nattskift för att hantera influensapandemin. Däremot lär det finnas behov av krishanteringsarbete dagtid under hela influensapandemiperioden och detta bedömer Länsstyrelsen att vi har resurser för att klara. Länsstyrelsen har flera utvecklade nätverk för samverkan. Under 2009 har Länsstyrelsen även bildat ett Näringslivsnätverk med ett 30-tal näringslivsrepresentanter. Detta, bland andra, nyttjades i arbetet med hanteringen av den nya influensan. Samverkansparterna deltar i våra utbildningar och övningar. Länsstyrelsen bedömer att vi har rutiner och tekniskt stöd för såväl extern som intern information. Merparten av Länsstyrelsens TiB:ar har genomgått en kurs i mediaträning, vilket har ökat förmågan att hantera eventuell information till media. Materiella resurser Länsstyrelsen disponerar inga särskilda materiella resurser för en influensapandemi utan de resurser som krävs (antiviraler, vaccin, vårdplatser m.m.) disponeras av sjukvården. För att försöka minska smittspridningen bland personalen så införskaffas dock handsprit. Personella resurser Länsstyrelsens influensapandemiplan bygger på det underlag, som samtliga enheter tagit fram. I underlagen redovisas vilka verksamheter/ärendegrupper som är prioriterade och måste hanteras/handläggas under hela influensapandemiperioden samt minimibehovet av personal för att klara denna verksamhet. Huvuddelen av enheterna klarar prioriterad verksamhet även vid en sjukfrånvaro på 50 %, dock med reservationen att det beror på vilka medarbetare som är i tjänst. Inom vissa specialområden finns det ett begränsat antal handläggare med den kompetens som krävs och insjuknar dessa samtidigt blir det problem att upprätthålla verksamheten. Tre enheter har redovisat att de vid 50 % frånvaro måste ha personalförstärkning, antingen genom att ta in extern hjälp eller genom resursförstärkning från andra enheter. Krishanteringen (lägesinhämtning för att skapa en samordnad lägesbild, ge 22