Aktiviteter i Forsmark

Transkript

1 Aktiviteter i Forsmark AKTIVITETER I FORSMARK

2 Aktiviteter i Forsmark AKTIVITETER I FORSMARK

3 ISBN Recitera webb & reklam AB, mars 2013 Tryckeri: Arkitektkopia AB Omslagsbild: Sigyn på väg att lägga till i Forsmarks hamn. Foto: Lasse Modin Fotografer/illustratörer: Curt-Robert Lindqvist, Lasse Modin, Alf Sevastik, Elina Meuller, Anders Hedlund, Håkan Karlsson, Micke Borgiel, Patrik Lundin, Sven Tideman, Per Collinder, Niklas Heneryd, Geosigma och SKB:s arkiv. 3 AKTIVITETER I FORSMARK

4 Innehåll SKB i Forsmark... 5 Anläggningen SFR... 9 SFR Utbyggnad... 9 Den dagliga driften...12 Projekt Kärnbränsleförvaret...15 Ansökan och samråd...15 Monitering i skog och mark...19 Byggförberedande undersökningar Miljöåtgärder Projektering Det händer Kommunikation Mervärdesprogrammet Ordförklaringar AKTIVITETER I FORSMARK

5 3 AKTIVITETER I FORSMARK

6 SKB i Forsmark 2002 inledde SKB platsundersökningarna i Forsmark. I sex år undersökte vi förutsättningarna för att anlägga ett slutförvar för använt kärnbränsle i det forsmarkska urberget. Vi borrade i berget, kartlade vattnets flöden och kemiska sammansättning både över och under jord, och inventerade växter och djur. Det finns nog få platser i världen som är så satt under lupp som området kring Söderviken och Stora Asphällan. Under de här åren gav vi ut en årlig rapport för att redovisa vad vi hade för oss i markerna och berätta om våra resultat. Öppenhet har alltid varit och är fortfarande viktigt för oss. Av erfarenhet vet vi att det är en förutsättning för att vi ska få opinionen med oss och nå samförstånd med boende och beslutsfattare i Östhammars kommun om de anläggningar vi planerar. Nu, fem år senare, plockar vi upp tråden igen. Tiden är mogen för att återigen berätta om vad som händer inom Projekt Kärnbränsleförvaret och vår anläggning SFR. Men först några milstolpar på vägen dit... AKTIVITETER I FORSMARK

7 Sex år av förberedelser Utifrån sett kan det ha verkat som att SKB:s aktiviteter i Forsmark avstannade när platsundersökningarna satte punkt. Men så var det inte. Vi har under hela tiden fortsatt att hålla ett öga på området. De data som vi kontinuerligt samlar in ska vi ha som jämförelse när bygget av Kärnbränsleförvaret väl sätter i gång bjöd vi in grannländerna runt Östersjön till samråd om det planerade Slutförvaret för använt kärnbränsle. En sådan inbjudan regleras av Esbokonventionen, som säger att om en verksamhet kan ha gränsöverskridande miljöpåverkan måste man samråda med grannländerna. Fem länder tackade ja till att vara med: Finland, Ryssland, Polen, Litauen och Tyskland. Via Naturvårdsverket (som ansvarar för samråd enligt Esbokonventionen) har den första delen av ett skriftligt samråd genomförts. Ett år senare, 2008, inledde vi det så kallade gestaltningsprogrammet för att ta reda på var exakt ovanjordsanläggningen till slutförvaret skulle kunna ligga och hur den skulle kunna se ut. Samma år påbörjade vi också platsundersökningarna för utbyggnaden av Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall, SFR, och vi köpte 625 hektar skog av Sveaskog för att få rådighet över den mark som berörs av Kärnbränsleförvaret. Efter flera års undersökningar och forskning var det så 2009 dags för det stora beslutet: Vilken plats uppfyllde de högt ställda säkerhetskraven, Forsmark eller Oskarshamn? All tillgänglig information från undersökningar och analyser pekade entydigt mot Forsmark. Berget har talat, sa vår dåvarande vd Claes Thegerström inför den församlade pressen. På våren före platsvalet undertecknade SKB och de båda platsvalskommunerna Oskarshamn och Östhammar det så kallade mervärdesavtalet. Avtalet omfattar mervärdessatsningar för totalt två miljarder kronor i kommunerna. I och med platsvalet började vi bygga upp en organisation i Forsmark och Östhammar får Kärnbränsleprojektet en ny chef, Stefan Romedahl. Vi bygger också ett nytt kontor ute på Stora Asphällan, Vega. Det står klart och invigs under sommaren Samma år inleder vi de byggförberedande undersökningarna av industriområdet Söderviken för att ta reda på hur vi ska bygga ovan jord. Och i Östhammars tätort öppnar SKB Näringslivsutveckling (SKB Nu) ett kontor. SKB Nu stödjer nu på olika sätt utvecklingen av mindre och medelstora företag i regionen. 63 AKTIVITETER I FORSMARK

8 Stefan Romedahl, chef för Projekt Kärnbränsleförvaret, smäller ballonger på invigningen av nya Vegakontoret i juni Och så är vi framme vid 2011, där den här rapporten egentligen har sitt avstamp. Den 16 mars det året var en särskilt stor dag för SKB. Efter åratal av forskning och teknikutveckling var det dags att lämna in ansökningshandlingarna på totalt cirka sidor till Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) och Mark- och miljödomstolen (MMD) om att få bygga ett slutförvar för använt kärnbränsle i Östhammars kommun och en inkapslingsanläggning i Oskarshamns kommun. Nu pågår myndigheternas granskning. Under tiden fortsätter vi med våra förberedelser. De senaste två åren har inneburit en ökad takt i SKB:s etablering i Östhammars kommun. Det är ju här som vi kommer att genomföra två av våra stora projekt Kärnbränsleförvaret och utbyggnaden av SFR (Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall) och det är här som tyngdpunkten i vår verksamhet kommer att ligga i framtiden, om myndigheternas och kommunens beslut går vår väg växte SKB:s organisation i Östhammars kommun med 21 personer. I dag har 67 SKB:are sin arbetsplats här. Och fler ska vi bli. Det är skälet till att vi våren 2012 tecknade avtal med kommunen om att köpa gamla stadshotellet i Östhammar och omvandla det till kontor med 40 arbetsplatser. Vi på SKB ser fram emot invigningen, som är planerad till sommaren/hösten AKTIVITETER I FORSMARK

9 103 AKTIVITETER I FORSMARK

10 Anläggning SFR I Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall (SFR) i Forsmark förvaras låg- och medelaktivt driftavfall från de svenska kärnkraftverken och från sjukvården, industrin och forskningen. I framtiden ska SFR också ta hand om rivningsavfall (till exempel metallskrot och byggnadsmaterial) från nedlagda svenska kärnkraftverk. Det måste isoleras från människa och miljö på samma sätt som driftavfallet. För det ändamålet planerar SKB för en utbyggnad av SFR i Forsmark. Projektet går under namnet SFR Utbyggnad. Byggstart förväntas ske vid årsskiftet SFR Utbyggnad Under 2014 ska SKB lämna in sin ansökan till Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) och Mark- och miljödomstolen (MMD) om att få bygga ut SFR. Det är samma process som när det gäller Kärnbränsleförvaret. Nu pågår ett intensivt arbete med att ta fram alla dokument som ska fogas till ansökan. De är många, men det är viktigt att myndigheterna får all den information de behöver för sin granskning. AKTIVITETER I FORSMARK

11 Befintlig SFR-anläggning (ljusgrå) och aktuella planer för utbyggnaden (blå). Observera att den slutgiltiga utformningen av utbyggnaden inte är fastställd. Miljökonsekvensutredningar I miljökonsekvensbeskrivningen (MKB:n) måste SKB visa vilken påverkan utbyggnaden kommer att ha på omgivningen och vilka åtgärder vi planerar för att minska den. Under 2012 har vi gjort en rad olika utredningar som ska ingå i den slutliga MKB:n. Vi har utrett hur transporterna till och från bygget kommer att påverka trafikflödet på det allmänna vägnätet. Vi har också undersökt möjligheterna att i stället för lastbil använda pråmtransporter, och gjort bullermätningar i området för att kartlägga eventuell påverkan på boendemiljön. Vi har kartlagt vilka miljörisker som bygge, drift och avveckling av anläggningen kommer att föra med sig och gjort en naturmiljöinventering på Stora Asphällan för att identifiera särskilda naturvärden i området kring den nya tunneln till anläggningen. Två samråd med allmänheten Ett viktigt syfte med samråden är att ta till vara den lokalkännedom som närboende och lokala organisationer har och fånga upp frågeställningar som starkt engagerar dem. Samråden regleras i miljöbalken och är en viktig del i MKB-processen. Den 22 november 2011 hölls ett första öppet samråd i Missionskyrkan i Östhammar. Alla som vill engagera sig i frågan ska ha tillfälle att göra det. Därför skickar vi ut samrådsunderlaget till alla berörda och publicerar det på vår webbplats. 103 AKTIVITETER I FORSMARK

12 Lokalpolitikern Barbro Andersson Öhrn (S) deltar ivrigt i diskussionen på samrådet i november Samrådsunderlaget 2011 innehöll en översiktlig beskrivning av nuvarande SFR och de planer som finns för utbyggnaden. I underlaget redovisades även preliminärt förväntade miljökonsekvenser och vad som kommer att utredas innan ansökningarna lämnas in. Efter SKB:s inledande presentation av projektet fick deltagarna möjlighet att ställa frågor. Frågorna handlade om lokaliseringsarbetet, transporterna i närområdet och de sammanlagda effekter som kommer att uppstå när Kärnbränsleförvaret byggs samtidigt. Ett önskemål som fördes fram var att SKB skulle hålla fler samråd. Därför hölls ett nytt samrådsmöte den 26 november 2012, även det i Missionskyrkan i Östhammar. Den här gången innehöll underlaget en översiktlig beskrivning av lokaliseringsarbetet, information om avfallet och aktuell utformning av utbyggnaden, preliminära resultat från utredningar samt tänkt struktur på MKB-dokumentet. På mötet berättade SKB bland annat att planen nu är att lägga förvaret på 120 meters djup i stället för som tidigare tänkt på 60 meters djup. Skälet är att berget på det djupet är torrare och har färre vattenförande strukturer. En annan anpassning av den ursprungliga planen är att bygga ytterligare en tunnel ner i förvaret. Den behövs för att få ner reaktortankarna som kan mäta ända upp till sju meter i diameter och tjugo meter i längd. Även den här gången framfördes önskemål om att SKB ska hålla fler samråd. Ett sådant har utlovats till efter sommaren Illustration av bergsal för reaktortankar. Salen planeras bli cirka 210 meter lång. AKTIVITETER I FORSMARK

13 Den dagliga driften Under 2011 och 2012 har driften av SFR varit normal med få avbrott och störningar. Totalt tog anläggningen emot 62 transportbehållare med avfall, eller 951 m 3 avfall. Det betyder att förvarets totala volym nu är fylld till 57 procent. Underhållsarbeten Parallellt med ordinarie underhåll har vi gjort flera förbättringar och moderniseringsarbeten i SFR. Anläggningen planeras att vara i drift i ytterligare cirka 60 år och det kräver ständig kontroll och underhåll. I huvudsak är det fem områden som bevakas extra noga: el, mekanik, bygg, vvs och brand. Ett exempel på förbättringar är att det har monterats tunneldukar i några av förvarsutrymmena under jord. Orsaken är att vi vill leda bort vattnet som kommer från berget ned i dränagesystemet för att det inte ska komma i kontakt med installerad utrustning. På så sätt minskas risken för korrosion. Investeringen har gett gott resultat i form av en bättre miljö under jord. Så här såg det ut i bergsal BMA (bergsal för medelaktivt avfall) innan tunnelduken installerades och så här ser det ut i dag. Tunnelduken hindrar vatten från berget att rinna ner och skapa korrosion på utrustningen. 123 AKTIVITETER I FORSMARK

14 Även i silon har man monterat tunnelduk. Här syns överdelen av silon med locken och traversen som används vid deponering. Andra moderniseringsarbeten värda att nämna är att vi renoverat elcentraler, kontrollerat statusen på brandvattensystemet och förstärkt brandskyddet i driftbyggnaden under jord. Genrep inför granskning 2011 blev SKB medlem i WANO, World Association of Nuclear Operators. Det var en stor och viktig händelse. WANO bildades 1989 med syftet att öka säkerheten på medlemmarnas kärntekniska anläggningar. Det innebär att man granskar varandras anläggningar och föreslår förbättringar som ska öka säkerheten. Under första kvartalet 2013 är SFR föremål för en WANO-granskning. Som genrep inför den utfördes 2012 en så kallad TSM (Technical Support Mission) på SFR. Det är ett förberedande besök av WANOgruppen för att få ett första intryck av anläggningen, men också för att ge anläggningen råd om vad som måste ses över före den stora granskningen. Förändringar i organisationen I september 2011 fick SFR två nya chefer, Håkan Andreasson, anläggningschef, och Bengt Vällfors, driftchef. Håkan har tidigare varit driftchef på SKB:s anläggning Clab i Oskarshamn, och Bengt har sedan 1977 varit anställd på Forsmarks Kraftgrupp AB. Därutöver har arbetsstyrkan utökats med fyra tjänster. I dag sysselsätter SFR totalt 30 personer. Det är också värt att nämna att SKB är inne i en process att successivt etablera fler tjänster i Östhammars kommun. Mestadels handlar det om nyrekryteringar, men det kommer också att kunna vara en mindre andel omlokaliseringar, främst från Stockholm. AKTIVITETER I FORSMARK

15 Så här tänkte vi oss Kärnbränsleförvaret ovan jord Sedan dess har detaljer i layouten förändrats, men bilden ger ändå en uppfattning om hur området kommer att se ut. 3 AKTIVITETER I FORSMARK

16 Projekt Kärnbränsleförvaret 500 meter ner i det relativt sett torra och sprickfattiga urberget i Forsmark planerar SKB att bygga Kärnbränsleförvaret. Fullt utbyggt kommer det att bestå av nästan sju mil tunnlar med plats för kopparkapslar eller ton med använt kärnbränsle. Byggstart beräknas till 2019, och först runt 2025 kan den första kapseln deponeras. Ansökan och samråd I maj 2010 avslutades samråden om Kärnbränsleförvaret och den 16 mars 2011 lämnade SKB in ansökningar enligt miljöbalken och kärntekniklagen om att få bygga och driva ett kärnbränsleförvar i Forsmark och en inkapslingsanläggning intill Mellanlagret för använt kärnbränsle, Clab, i Oskarshamn. Metoden för slutförvaring av det använda kärnbränslet och platsen för förvaret har valts för att de bäst uppfyller kraven på säkerhet, strålskydd och miljöskydd. AKTIVITETER I FORSMARK

17 Det är Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) och Mark- och miljödomstolen (MMD) i Stockholm som prövar SKB:s ansökningar. Strålsäkerhetsmyndigheten tar ställning till kärnsäkerheten och strålskyddet i anläggningarna enligt kärntekniklagen. Mark- och miljödomstolens prövning sker utifrån miljöbalken. Det slutgiltiga beslutet om Kärnbränsleförvaret ligger i regeringens hand, men först ska Östhammars respektive Oskarshamns kommuner ha sagt ja eller nej. Ansökningarna ute på remiss Mark- och miljödomstolen har presenterat sin tidsplan för handläggningen av vår ansökan enligt miljöbalken och har skickat den på remiss till myndigheter och olika organisationer för att höra om de har behov av kompletteringar. De flesta av remissinstanserna lämnade sina svar före sommaren 2012, och SSM och Kärnavfallsrådet kom med sina yttranden i slutet av oktober. Huvudförhandlingen beräknas tidigast kunna äga rum efter sommaren 2014, varefter MMD:s yttrande kan lämnas till regeringen tidigast i början av år frågeställningar De olika remissinstanserna som lämnade sina yttranden till MMD i juni 2012 har tillsammans lyft över 300 frågeställningar rörande bland annat påverkan på grundvatten och grundvattensänkning, kopparkorrosion, ökade bullernivåer, avsaknad av konkreta förslag på tillståndsvillkor, val av plats och metod, behovet av strategi för informationsbevarande efter förslutning samt den juridiska processen. Från ett antal remissinstanser har det framförts att redovisningen av alternativa metoder, särskilt vad gäller konceptet djupa borrhål, behöver kompletteras. SKB planerar att lämna in svar och kompletteringarna i april Cirka sidor ansökningshandlingar paketerade i fyra boxar. 163 AKTIVITETER I FORSMARK

18 Helene Åhsberg leder arbetet med tillståndsprövningen på SKB. SSM efterfrågar kompletteringar SSM har skickat SKB:s ansökningar för inkapslingsanläggningen i Oskarshamns kommun och Kärnbränsleförvaret i Östhammars kommun på remiss för att få in synpunkter. I slutet av oktober 2012 offentliggjorde de granskningsrapporterna från sin inledande granskning. Rapporterna innehåller drygt 140 kompletteringsbegäranden för inkapslingsanläggningen i Oskarshamn och cirka 90 kompletteringsbegäranden för Kärnbränsleförvaret och MKB-dokumentet. SSM har meddelat att de i dagsläget bedömer att vissa delar av tillståndsansökningarna är tillräckligt kompletta och av tillräckligt hög kvalitet för att kunna gå in i huvudfasen av sakgranskningen, medan de kommer att avvakta med att gå vidare med granskning av andra delar till dess SKB lämnat in de efterfrågade kompletteringarna. AKTIVITETER I FORSMARK

19 Då det gäller Kärnbränsleförvaret, både för drift och uppförande, efterfrågar SSM mer detaljerade beskrivningar av hur vi tänker oss att arbeta för att fastställa initialtillståndet*. Beträffande långsiktig säkerhet är det främst frågor om kapselns hållbarhet. SSM vill också se en utökning av MKB:n med tydligare redogörelser kring alternativa metoder och val av plats. Många av de kompletteringar som efterfrågas arbetar vi redan med inom pågående och planerade forsknings- och utvecklingsprojekt, dock kan besvarandet av kompletteringsbegäranden innebära att vissa omprioriteringar behöver göras i arbetet på SKB. Oberoende internationell granskning Regeringen begärde också att en oberoende internationell granskning av ansökningarna skulle ske. Den utfördes av en expertgrupp från OECD:s kärnenergibyrå NEA (Nuclear Energy Agency). I juni 2012 presenterade gruppen sin slutrapport. De har granskat analysen av säkerheten efter förslutning och vårt val av metod och plats. SKB:s ansökan fick bra betyg. Enligt expertgruppen uppfyller programmet, inklusive ansökan om Kärnbränsleförvaret, alla viktiga krav på säkerhet, och kan därför fortsätta. De anser också att vi har goda argument för vår metod, som är baserade på tillgänglig vetenskap. Expertgruppen från OECD:s kärnenergibyrå NEA presenterade resultatet av sin granskning på ett seminarium i Gimo. Från vänster: John Kessler, Cladio Pescatore och gruppens ordförande Michael Sailer. 183 AKTIVITETER I FORSMARK

20 Vad händer framåt? När Strålsäkerhetsmyndigheten och Mark- och miljödomstolen är klara med sina granskningar föreslår de regeringen att antingen bevilja eller avslå ansökningarna. I det läget kommer regeringen att tillfråga de berörda kommunerna, som har vetorätt i frågan; Östhammars kommun när det gäller Kärnbränsleförvaret och Oskarshamns kommun om inkapslingsanläggningen. Om regeringen beviljar ansökningarna och kommunerna säger ja, går frågan tillbaka till myndigheterna som ställer villkor för verksamheterna. Då är det också upp till kommunerna att besluta om bygglov enligt plan- och bygglagen. Tillståndsprocessen beräknas ta flera år i anspråk. Men även om det blir ett ja från regeringen är processen inte avslutad för det. Det finns flera kontrollstationer på vägen. SKB måste få ytterligare godkännande från myndigheterna vid byggstart, provdrift och rutinmässig drift av anläggningarna. Monitering i skog och mark SKB:s övervakning av Forsmark har fortsatt efter platsundersökningarna. Vi kallar arbetet monitering. Med det menar vi kontinuerliga eller återkommande mätningar under lång tid av ett antal geovetenskapliga och ekologiska parametrar. Moniteringen är viktig för att vi bättre ska kunna förstå naturens ofta komplexa skeenden och vartefter kunna förfina och förbättra vår platsmodell av området, både med avseende på Kärnbränsleförvaret och utbyggnaden av SFR. De långa mätserier, i storleksordningen 15 år, som vi får ger oss en god uppfattning om hur Forsmarksområdet fungerar, det vill säga hur olika värden varierar med tiden under ostörda förhållanden, baseline på fackspråk. Det är värdefull information att ha när bygget av Kärnbränsleförvaret och utbyggnaden av SFR väl sätter i gång, för att påvisa den eventuella påverkan de har på omgivningen, men också för den långsiktiga driften av SFR. Moniteringsverksamheten spänner över flera olika geovetenskapliga och ekologiska områden. På följande sidor kan du läsa om de aktiviteter som pågått under 2011 och * Med initialtillstånd menas bränslets, barriärernas, bergets och biosfärens tillstånd precis efter förslutning av en deponeringstunnel, det vill säga de förutsättningar som gäller då man börjar räkna på och analysera utvecklingen i förvaret i säkerhetsanalysen. AKTIVITETER I FORSMARK

21 Provtagning av vatten från en av sjöarna i området under en dag med spegelblank is. Meteorologi Väderförhållandena i Forsmark spelar en viktig roll i SKB:s säkerhetsanalys för Kärnbränsleförvaret och utbyggnaden av SFR. Vädret påverkar vattenbalansen i området och sedan flera år har vi en meteorologisk mätstation som mäter vindhastighet och -riktning, nederbörd, lufttemperatur och -tryck, ja, allt som har med meteorologi att göra. Under hösten 2012 sattes ytterligare en mätstation upp. Den nya kommer under en tid att användas parallellt med den gamla, men kommer sedan att ersätta den helt. Bert-Ove Vidmark sköter SKB:s nya väderstation i Forsmark. Till höger om masten står nederbördsmätaren, som måste ses över några gånger om året och rensas från löv, barr och annat skräp. 203 AKTIVITETER I FORSMARK

22 Diagrammet nedan visar månadsvärden för nederbörden i Forsmark (regn och snö) under perioden , som ett exempel på de meteorologiska mätningar som pågått under lång tid och kommer att fortsätta under många år framöver. Det som visas i diagrammet är verklig nederbörd, det vill säga nederbörden är korrigerad för bland annat vindförluster, som innebär att den uppmätta nederbörden alltid är lägre än den verkliga. Nederbördens årsmedelvärde för perioden uppgick till cirka 620 mm, vilket är något högre än det långsiktiga årsmedelvärdet på cirka 560 mm för den så kallade referensnormalperioden Den nederbördsrikaste månaden under perioden var augusti 2008, som också var det nederbördsrikaste året hittills sedan SKB påbörjade sina mätningar i Forsmark. Under denna månad regnade det hela 200 mm, vilket alltså motsvarar nästan en tredjedel av den normala årsnederbörden. Nederbörd i millimeter per månad AKTIVITETER I FORSMARK

23 Vattenföringsstation strax uppströms inloppet till sjön Bolundsfjärden. Ytvattenavrinning Vattnets flöden är en annan viktig parameter i SKB:s säkerhetsanalyser. Vi mäter kontinuerligt vattenföringen i fyra vattendrag i Forsmark gjordes en övergripande översyn av vattenföringsstationernas status, eftersom mätdammar och instrument slits med tiden och behöver underhållas. Underhållsåtgärderna kommer att genomföras under 2013 och Bilden ovan visar den vattenföringsstation som är installerad i det största vattendraget i området, strax uppströms inloppet till sjön Bolundsfjärden. Vattenföringen mäts i två så kallade mätrännor vid stationen, dels en liten mätränna för små flöden (närmast i bilden), dels en stor ränna som klarar att mäta stora flöden. 223 AKTIVITETER I FORSMARK

24 Under perioden var medelvattenföringen drygt 30 liter per sekund, med en högsta uppmätt vattenföring på cirka 300 liter per sekund (april 2010). Grundvatten i berg Loggning av grundvattentryck i de djupa borrhålen i Forsmark fortsätter på samma sätt som under platsundersökningarna. Kärnborrhålen är borrade till mellan 500 och meters djup. Hammarborrhålen är generellt grundare. Kärnborrhålen är borrade med en teleskopisk del de översta 100 meterna. Denna del är 200 mm i diameter och innehåller mätutrustning. Hammarborrhålen är 140 mm i diameter. John Olausson på Geosigma monterar mätutrustning i ett kärnborrhål. Den övre teleskopdelen innehåller mätutrustning för grundvattentryck samt slangar för provtagning av vatten. Slangarna förbinder vatten från sprickor på olika djup med mätutrustning i teleskopdelen. Borrhålet är avdelat i sektioner med hjälp av manschetter för att det ska vara möjligt att mäta grundvattentrycken från olika sprickor i berget. AKTIVITETER I FORSMARK

25 I den så kallade Llentabhallen vid SFR pågick under platsundersökningarna ständigt geologisk kartering av borrkärnor, som i sina borrkärnelådor låg uppradade i längder om flera hundra meter. Här granskar Peter Dahlin och Eva Samuelsson, båda från Geosigma, borrkärnor från Singözonen. 243 AKTIVITETER I FORSMARK

26 Monitering av grundvattentryck i berggrunden kan göras i öppna borrhål, med en tryckgivare och en logger. Men metoden har nackdelen att vatten från olika sprickor och spricksystem blandas och mätningarna ger endast ett totalt tryck i hela borrhålet. I Forsmark har vi i stället valt en annan metod där vi med hjälp av manschetter i borrhålet avskärmar de sprickor vi vill mäta. På så sätt kan vi mäta upp till tio sektioner i ett kärnborrhål. Berggrunden i Forsmark är dock sprickfattig på större djup och de flesta kärnborrhål har endast avskärmats i fem sex sektioner. De uppmätta grundvattentrycken räknas om till grundvattennivåer och lagras i våra databaser för vidare användning i modeller och säkerhetsanalyser. I samband med byggundersökningarna har det 2011 tillkommit några nya grundare borrhål. De loggas tills vidare som öppna borrhål. Grundvattnet uppvisar inga stora variationer eftersom vi i nuläget inte genomför några arbeten som påverkar vattennivåerna i berget. Denna kunskap är också viktig för framtiden. När vi börjar bygga Kärnbränsleförvaret är det oundvikligt att grundvattennivåerna kommer att påverkas lokalt i berget. Då är det bra att vi vet hur de naturliga variationerna ser ut så att vi kan jämföra förändringarna. Grundvatten i jord SKB har ända sedan 2003 kontinuerligt mätt grundvattennivån i jord. Under 2011 och 2012 har vi i samband med geotekniska undersökningar av det som ska bli Kärnbränsleförvarets inre driftområde installerat nya jordrör. För den planerade utbyggnaden av SFR har vi också installerat ett antal nya grundvattenrör i jord. Från och med 2010 kontrollerar vi även att de grundvatten- och pegelrör (rör som mäter vattennivån i vattendrag) som vi placerat ut i sjöar och våtmarker inte har flyttats av isläggning och islossning. Det har hänt att rör förts bort av isen och behövt ersättas med nya. Även små lägesförflyttningar av rören kan medföra felaktiga tolkningar av grundvattenflödets riktning. Grundvattnets kemi En till två gånger om året tar vi prover och analyserar grundvattnets kemiska sammansättning i kärn- och hammarborrhål. Totalt omfattas 39 borrhålssektioner i 30 borrhål i Forsmarksområdet. Vattenanalyserna inkluderar de flesta vanliga bestämningar i vatten och många mer speciella, som till exempel ett flertal isotoper. Provtagningens och analysernas omfattning har förändrats något under årens lopp, beroende på de frågeställningar som dykt upp. AKTIVITETER I FORSMARK

27 Installation av grundvatten- och pegelrör på Eckarfjärden i mars Slutresultatet av installationen ovan. Rören har extra stöd av att de står i en trekant med ett extra rör och är förbundna med påsvetsade armeringsjärn. Vattnets sammansättning och isotopförhållandena i de grundvattenprov som samlas in berättar om grundvattnets tidigare historia. Grundvatten är alltid en blandning av vatten med olika ursprung och omsättningstider. I Forsmarksområdet är inblandningen av vatten med tolkat ursprung från Littorinahavet* och/eller från senaste istiden (glacialt smältvatten) tydlig ner till djup på mellan 400 och 600 meter. Djupare ner dominerar ett gammalt och salt icke-marint vatten. Den förväntade trenden är att salthalten ska öka mot djupet, men i borrhålen vid SFR finns flera exempel på det omvända förhållandet. * Ett tidigare utvecklingsstadium av Östersjön (cirka 4500 f.kr.) som täckte hela Forsmarksområdet. 263 AKTIVITETER I FORSMARK

28 Ett äldre grundvatten med en stor andel glacialt smältvatten och en oväntat låg salthalt (i några fall lägre än havet utanför Forsmark) har observerats på djup ner till meter i mindre sprickor/spricksystem i annars tätt berg med låg vattengenomsläpplighet. Större flacka sprickzoner högre upp innehåller däremot ett yngre och saltare grundvatten med en stor andel vatten från Littorinahavet. Årligen tas cirka 400 vattenprover för olika kemiska analyser inom övervakningsprogrammet. Varje prov består av ett antal flaskor som är olika till form och volym, allt för att ge bästa möjliga förutsättningar att få representativa analyser av olika ämnen och isotoper. Cecilia Berg förbereder för vattenprovtagning i borrhål KFM08A. Vattnet som pumpas upp från borrhålssektionen ska av miljöhänsyn samlas upp, vilket görs genom att leda ut det till en tank. I borrhålen från befintligt SFR har grundvattensammansättningen kunnat följas sedan bygget under 1980-talet. Den tryckavsänkning som orsakas av förvaret har medfört att vattensammansättningen har förändrats i vissa delar av berggrunden medan grundvattnet i andra avsnitt av berget knappast har påverkats alls. Modernt Östersjövatten har tagit sig samma vägar som Littorinavattnet tog långt tidigare och trängt ner i de större vertikala sprickzonerna för att successivt späda ut grundvattnet av Littorinatyp. Fortfarande finns det dock kvar ett fåtal provpunkter som har behållit sin Littorinakaraktär. Den förändrade tryckbilden har också ökat omblandningen och vatten med ett blandat marint-/icke-marint ursprung har blivit vanligare. Vissa provpunkter, som för ett äldre vatten utan tydlig marin prägel men med ett stort inslag av glacialt smältvatten, finns i bergvolymer med extremt låg vattenomsättning och har bibehållit en i stort sett oförändrad vattenkemi under de mer än tjugo år som gått. AKTIVITETER I FORSMARK

29 Diagrammet visar isotopen syre-18 mot kloridhalt för grundvattenprov från SFR och Forsmark. Olika grundvattentyper i SFR har definierats med hjälp av den kemiska sammansättningen i grundvattenproven. SFR-data jämförs med data från platsundersökningen i Forsmark (kryss). De senare uppvisar en betydligt större variation i kloridhalt, dels på grund av prov från större djup som därmed är saltare, dels för att vi har inblandning av färskvatten från nederbörd i de övre delarna av borrhålen och inte havsvatten som i SFR. Den årliga moniteringen av grundvattnet i borrhålen ska skapa en god kontroll över de hydrogeokemiska förhållandena i berggrunden fram till byggstart. Med det som utgångspunkt kan vi sedan följa de förändringar som bygget orsakar. Den geometriska och tidsmässiga fördelningen av förändringarna ger värdefull information om hur bygget påverkar grundvattensystemet hydrauliskt och om vilka flödesvägar som är viktiga. Analyser av ytvatten Ett av de övervakningsprogram som pågått längst i området är mätningar i och analyser av ytvatten (vattendrag, sjöar och hav) och i grundvattenrör i jord. Varje månad tar vi prover från vattendragen och en gång per kvartal från vatten i sjöar, hav och utvalda grundvattenrör. Sommar som vinter, i sol och regn likväl som i djup snö, kämpar sig våra provtagare fram till provpunkterna för att samla in vattenprov till alla analyser som ska genomföras i det omfattande analysprogrammet, som bland annat inkluderar miljömetaller och näringsämnen. Även nederbörd har vi under de gångna åren samlat in för analyser. Här står uppsamlingskärl ute och samlar kontinuerligt in allt som kommer ner från skyn i form av snö och regn. Dessa kärl tömmer vi sedan varannan vecka och efter två månader skickar vi in ett samlingsprov för den aktuella perioden. 283 AKTIVITETER I FORSMARK