Överföringsledning från Nevishög till Svedala och Sturup

Transkript

1 uv Syd rapport 2009:24 arkeologisk utredning steg 1, 2009 Överföringsledning från Nevishög till Svedala och Sturup Skåne, Nevishög, Esarp, Hyby och Svedala socknar, Staffanstorp och Svedala kommuner Dnr Bengt Jacobsson

2 Riksantikvarieämbetets arkeologiska uppdragsverksamhet UV Syd Odlarevägen Lund Tel.: Fax: e-post: uvsyd@raa.se e-post: fornamn.efternamn@raa.se Riksantikvarieämbetet UV Syd, rapport 2009:24 ISSN Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L 1999/3. Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L 1999/3 Bildredigering Henrik Pihl Layout A nita Esping Bodén Tryck/utskrift UV Syd, 2009

3 Innehåll Överföringsledning från Nevishög till Svedala och Sturup 5 Sammanfattning. 5 Bakgrund 5 Arbetets förutsättningar 5 Topografi och naturgeografiska förhållanden 6 Fornlämningsbild och arkeologisk potential 6 Områden känsliga ur fornlämningssynpunkt 10 Slutsatser 16 Referenser 16 Administrativa uppgifter 17 Kostnader arkeologi AU 1 17 UV Syds rapportserie

4 l Lundåkrabukten Häljarp Hofterup Saxån Kävlinge Eslöv Ö Löddeköpinge Furulund Lödde å Kävlingeån Bjärred LUND SSandby Lommabukten Krankesjön Lomma Dalby Staffanstorp Veberöd MALMÖ Bara Genarp Bunkeflostrand Oxie Yddingesjön Sege å Svedala Fjällfotasjön Vellinge Börringesjön Skurup Skanör Höllviken Falsterbo Ljunghusen TRELLEBORG 0 5 km Fig. 1. Sydvästskåne med sträckningen av utredningsområdet markerat. Skala 1: Överföringsledning från Nevishög till Svedala och Sturup

5 Överföringsledning från Nevishög till Svedala och Sturup Bengt Jacobsson Sammanfattning. Sydvatten AB planerar en vattenledning från Nevishög söder om Staffanstorp till Svedala och Sturup. Arbetsområdet är beräknat till ca 30 meter. Matjorden kommer att schaktas av på en bredd av 5 10 meter. Schakten för ledningen kommer att bli ca 1 meter breda och 2,5 4 meter djupa. Riksantikvarieämbetet UV Syd har utfört en arkeologisk utredning steg 1 och rekommenderar härmed att nio olika områden blir föremål för utredning steg 2. Intresset koncentreras främst till två större områden, ett vid ledningens början norr om Torrebergasänkan (omr. 1 5) och ett vid Yddingesjön (omr. 7 och 8). Dessutom finns två andra områden som direkt berör kända fornlämningar (omr. 6 och 9). Bakgrund Sydvatten AB planerar att bygga en överföringsledning för vatten från Nevishög, söder om Staffanstorp, till Svedala och Sturup. Ledningssträckan är ca 22 kilometer lång (fig. 1 och 2). Arbetsområdet anges till 30 meter. Matjordslagret kommer att tas bort på ca 5 10 meters bredd. Schakten för ledningen kommer att bli ca 1 meter breda och 2,5 4 meter djupa. På Länsstyrelsens uppdrag (lst. dnr. dnr ) har Riksantikvarieämbetet UV Syd utfört en arkeologisk utredning steg 1 utmed den planerade ledningssträckan. Syftet med utredningen har varit att översiktligt redovisa fornlämningssituationen inom området och i närområdet, samt att peka ut sannolika områden för idag ej kända under mark dolda fornlämningar. Utredningsresultatet kommer att ingå som besluts- och planeringsunderlag vid Länsstyrelsens fortsatta handläggning av ärendet. Arbetets förutsättningar Vid inventeringstillfället (18 19 augusti) förekom stående säd på vissa områden, medan andra var tröskade. På flera ställen fanns gräsbevuxna betesmarker, men inte på något ställe var marken plöjd eller nyharvad. Detta försvårade sökandet efter ytfynd, varför valet av ur fornlämningssynpunkt känsliga områden grundar sig på fält- och kartstudier, rapporter, topografiska förhållanden, samt närhet till redan kända fornlämningar. Överföringsledning från Nevishög till Svedala och Sturup 5

6 Topografi och naturgeografiska förhållanden I sin norra del börjar ledningen söder om Nevishögs gamla bytomt, registrerad som fornlämning Nevishög 6:1 (fig. 2). Härifrån går den i östlig riktning ut mot väg 108 för att sedan följa den västra sidan av vägen i riktning söderut. Vid norra delen av Torrebergasänkan korsar den väg 108 och fortsätter sedan på vägens östra sida ner mot Klågerup där den lämnar vägen och fortsätter i syd-sydöstlig riktning förbi Vismarlöv och ner mot Eksholm. Här delar sig ledningen varvid en gren fortsätter mot Svedala medan en letar sig ner mot Sturup. Ledningen mot Svedala går i riktning mot Holmeja och passerar sedan över låglänta hagmarker mellan Yddingesjön och den västra kanten av Fortunaskogen. Ledningen fortsätter sedan ner till Svedala. Ledningen mot Sturup fortsätter i ett kraftigt kuperat landskap och slutar vid Sturup Raceway. Ledningen kommer att byggas i områden som främst utgörs av odlingsmark och betesmark. I den norra delen, norr om Torrebergasänkan, förekommer mycket svagt undulerade terrängformer. Sänkan, som är spåren efter en utdikad sjö, genomkorsas idag av Torrebergabäcken, som regelbundet svämma över vid högvatten (fig. 3). Söder om sänkan vidtar ett bitvis kraftigt kuperat landskap, det sydvästskånska backlandskapet, där kraftiga kullar avlöses av djupa sänkor. Strax väster om Eksholm, där ledningen grenar sig, förekommer omfattande skogar med insprängda våtmarker och mindre sjöar. Ledningen följer här huvudsakligen kanten på denna skog. De dominerande jordarterna utgörs av moränleror med inslag av sand. Inom den södra halvan av ledningssträckan förekommer ett stort antal utdikade våtmarker. Fornlämningsbild och arkeologisk potential Vid en översiktlig genomgång av den kända fornlämningsbilden framgår att ledningen kommer att grävas ner i ett landskap där de kända fornlämningarna främst utgörs av boplatser och fyndplatser för flintredskap. Gravhögar är sällsynta. Flertalet boplatser har endast påvisats i samband med inventeringsarbeten. I sin norra del passerar ledningen över Torrebergasänkan, där intilliggande miljöer kan anses vara attraktiva lägen för förhistorisk bosättning. På den norra sluttningen ner mot Torrebergasänkan finns bl.a. de förhistoriska boplatserna Nevishög 23:1, 24:1 och 25:1 (fig. 4). Vid fornminnesinventeringen 1985 kunde slagen flinta tas tillvara på boplatserna. Strax öster om väg 108, också det vid Torrebergasänkans norra del, finns uppgifter om en numera försvunnen stenkammargrav. På en karta från 1726 finns en markering samt namnet stendösen. Dösen har legat på gränsen mellan Nevishögs och Esarps socken och är registrerad som fornlämning 10:1 Nevishögs socken och som fornlämning 24 i Esarps socken (fig. 4 och 5). Sträckan från Klågerup till Eksholm, samt från Eksholm till Sturup och från Eksholm till Svedala, karakteriseras av ett starkt kuperat landskap med en böljande topografi. Bland de rundade kullarna längs ledningssträckan har några lämpliga boplatslägen inte kunnat identifieras. Dock finns två ställen 6 Överföringsledning från Nevishög till Svedala och Sturup

7 Nevishög 5 Torrebergasänkan Väg 108 Klågerup Vismarlöv Holmeja Eksholm 6 Yddingesjön 8 Svedala Fjällfotasjön Utredningsområde AU2 område km Fig. 2. Utredningsområdets sträckning med föreslagna AU 2 områden markerade. Skala 1: Överföringsledning från Nevishög till Svedala och Sturup 7

8 Fig. 3. Utdrag ur Skånska Rekognoseringskartan från , med Torrebergasänkan markerad som en stor våtmark. Skala 1: Överföringsledning från Nevishög till Svedala och Sturup

9 Nevishög Nevishög 22:1 Nevishög Nevishög 14:1 Pepparkärr 3 Nevishög 21:1 Nevishög 15:1 Torreberga Nevishög 7:1 Te gelbruksbacken Nevishög 23:1 Nevishög 24:1 Bränneriängen Nevishög 25:1 4 Nevishög 10:1 5 Torrebergabäcken Utredningsområde AU2 område Registrerad fornlämning, yta Registrerad fornlämning, punkt Hyby 32:1 Hyby 115:1 Öbacken Fig. 4. Utredningsområdets norra del med AU2 områdena 1 5 markerade. där ledningen berör redan registrerade boplatser. Dessa utgörs av Hyby 110:1 väster om Eksholm, och Svedala 87:1 norr om Svedala (fig. 6 och 7). Här ligger boplatserna på flata platåliknande förhöjningar, vilka skiljer ut sig från de toppiga kullar som i övrigt utmärker backlandskapet. Väster om den ledning som går mot Svedala ligger Yddingesjön. Här kommer ledningen att grävas ner på hagmarker mellan Yddingesjön och den västra kanten av Fortunaskogen. Under stenålder var Yddingesjön betydligt större än idag och dubbelt så lång i nord sydlig riktning. Den främsta Överföringsledning från Nevishög till Svedala och Sturup 9

10 orsaken till ytminskningen är att sjön gradvis grundats upp när sediment avlagrats på botten och kärrväxter successivt har växt från strandkanten och ut i den allt grundare sjön. Här ligger boplatserna på flata platåliknande förhöjningar, vilka skiljer ut sig från de toppiga kullar som i övrigt utmärker backlandskapet. Väster om den ledning som går mot Svedala ligger Yddingesjön. Här kommer ledningen att grävas ner på hagmarker mellan Yddingesjön och den västra kanten av Fortunaskogen. Under stenålder var Yddingesjön betydligt större än idag och dubbelt så lång i nord sydlig riktning. Den främsta orsaken till ytminskningen är att sjön gradvis grundats upp när sediment avlagrats på botten och kärrväxter successivt har växt från strandkanten och ut i den allt grundare sjön. Runt sjön är ett trettiotal boplatser från äldre stenålder kända. Dessa ligger främst i anslutning till den forna strandkanten eller på låga, knappt märkbara förhöjningar i den nutida mossmarken. Ledningen kommer att passera genom, eller strax intill flera av dessa boplatser, vilka delvis tidigare undersöks, bl.a. fornlämningarna Hyby 21:1, 23:1 och 61:1 (fig. 6, se även Karsten 2001). Risken att under mark dolda fornlämningar kommer att beröras på ett flertal ställen utmed den planerade ledningen få således anses stor. Områden känsliga ur fornlämningssynpunkt Nedan redovisas de områden som efter utredningsarbetet steg 1 bedömts känsliga ur fornminnessynpunkt (fig. 2, 4, 6 och 7). Intresset koncentreras främst till två större områden, ett vid ledningens början norr om Torrebergasänkan (omr. 1-5) och ett vid Yddingesjön (omr. 7 och 8). Dessutom finns två andra områden som direkt berör kända fornlämningar (omr. 6 och 9). Område 1 (fig. 4). På åkermark söder om Nevishögs by har Lunds universitet vid metalldetektering påträffat metallfynd norr om den planerade ledningssträckan (Nevishög 45). Topografin är tämligen flack men faller svagt mot söder i riktning mot Torrebergasänkan. Vid inventeringen var området tröskat, men stubben stod kvar. Förslag till fortsatta åtgärder: Ca 300 meter av ledningssträckan bör utredningsgrävas. Område 2 och 3 (fig. 4). Omr. 2 utgörs av ett flackt höjdparti med fall åt söder och öster. Omr. 3 utgörs av ett krönläge med fall mot söder. Områdena åtskiljs av en flack sänka. Några hundra meter åt söder, på sluttningen ner mot Torrebergasänkan, finns registrerade stenåldersboplatser (Nevishög 23:1 och 24:1). Områden var tröskade, men stubben stod kvar. Förslag till fortsatta åtgärder: Det topografiska läget norr om Torrebergasänkan samt förekomsten av stenåldersboplatser i närheten gör att sannolik- 10 Överföringsledning från Nevishög till Svedala och Sturup

11 heten att markarbetena kan beröra fornlämningar kan bedömas som stor. Utredningsgrävning föreslås längst ca 400 meter av ledningssträckan. Område 4 (fig. 4) Området ligger på västra sidan om väg 108, på sluttningen ner mot Torrebergasänkan. Omedelbart väster om område 4 ligger en registrerad stenåldersboplats (Nevishög 25:1). Topografiskt sett domineras området av ett krönläge på sluttningen ner mot den forna sjön. Förslag till fortsatta åtgärder: En sträcka på meter föreslås för utredningsgrävning. Område 5 (fig. 4 och 5) På en karta från 1726 finns uppgifter om en numera försvunnen dös. Namnet Stendösen, samt en rund markering som anger platsen finns på kartan. Platsen utgörs av åkermark och ligger utmed väg 108, på gränsen mellan Nevishögs och Esarps socken. Inga synliga spår efter dösen finns idag. Ledningen kommer här att läggas ner väster om väg 108, medan dösen finns markerad omedelbart öster om vägen. Senare års erfarenheter från undersökningarna vid Döserygg utmed väg E6 mellan Trelleborg och Vellinge har visat att megalitgravfält kan omfattar stora ytor och innehålla ett flertal stenkammargravar. Förslag till fortsatta åtgärder: en ca 100 meter lång del av ledningssträckan förbi platsen för dösen bör utredningsgrävas. Eventuellt bör dubbel skopbredd grävas för att om möjligt fånga upp spåren efter den eventuella dösen. Område 6 (fig. 7) Området ligger strax väster om Eksholm och utgörs av betesmark. Topografisk sett utgörs platsen av en höjdplatå och en sydsluttning norr om en bäck. Enligt det kartmaterial som Sydvatten ställt till förfogande passerar ledningen rakt över en stenåldersboplats registrerad som Hyby 110:1. Vid Riksantikvarieämbetets inventering 1985 tillvaratogs bränd flinta samt avslag med retusch. Sotfläckar har observerats inom området. Förslag till fortsatta åtgärder: Utredningsgrävning utmed en drygt 200 meter lång sträcka. Område 7 (fig. 6) Område 7 berör terrängen öster om Yddingesjön och norra kanten av Fortunaskogen. Flera stenålderslokaler är sedan länge är kända i omgivningarna runt sjön, som under stenålder hade en betydligt större utsträckning och var dubbelt så lång i nord-sydlig sträckning. Område 7, som utgörs av betesmark, ligger på en västsluttning vid norra kanten av skogen där terrängen faller ner mot strandkanten i den forna sjön. Överföringsledning från Nevishög till Svedala och Sturup 11

12 Fig. 5. Lantmäterikarta över Torreberga från I mitten av delförstoringen, på gränsen mellan Nevishögs och Esarps socken, finns en rund markering med texten stendösen. 12 Överföringsledning från Nevishög till Svedala och Sturup

13 Tällinganäbbet Hyby 23:1 Fortunaskogen Svedala1:1 Svedala43:1 Ljunghus Bruksgården Hyby 21:1 8 Hyby 61:1 Svedala87:1 9 7 Bökeberg Nygård Utredningsområde AU2 område Registrerad fornlämning, yta Registrerad fornlämning, punkt Fig. 6. Utredningsområdets sydvästra del med AU2 områdena 7 9 markerade. Norrskog Överföringsledning från Nevishög till Svedala och Sturup 13

14 Kyrkängarna Travträningsbana Hyby 110:1 Kabbelljung Utredningsområde AU2 område Karnas Registrerad fornlämning, backe yta Registrerad fornlämning, punkt Eksholmssjön Fig. 7. Utredningsområdets centrala del med AU2 område 6 markerad. 6 Kirsebo Eksholm Troberga Väpnargården Förslag till fortsatta åtgärder: Platsen kan betecknas som ett bra boplatsläge och bör utredningsgrävas utmed en ca 100 meter lång sträcka. Område 8 (fig. 6) Område 8 utgörs av en ca 1000 meter lång sträcka sydöst om Yddingesjön och intill den västra kanten av Fortunaskogen. Ledningen kommer här att grävas ner intill idag torrlagda delar av sjön, vilka under stenålder utgjordes av sjöbotten eller strandnära områden. I dag utgörs dessa av ängsmarker och 14 Överföringsledning från Nevishög till Svedala och Sturup

15 betesmarker. Utmed sin väg längs skogens västra kant passerar ledningen också över två små uddar som skjutit ut i den forna sjön. Ett stort flint- och stenmaterial har genom åren kunnat tillvaratas inom de torra delarna av boplatserna. I den våta strandzonen, och inom det som en gång varit sjöbotten, finns välbevarade utkastlager innehållande organiskt material i form av ben, trä m.m. I omedelbar närhet av den planerade ledningssträckan finns tre kända boplatser, Hyby 21:1, 23:1 och 61:1. Hyby 21:1 ligger väster om ledningssträckan på svag förhöjning i flack hagmark vid den forna sjön. Den är ca 90x60 meter stor och ytkarterades Hyby 23:1 ligger också den väster om ledningssträckan på en liten udde som sticker ut i den forna sjön. Ledningen kommer att skära över udden omedelbart öster om boplatsen, som i fornlämningsregistret uppges vara ca 130x30 meter stor. Lunds universitets Historiska Museum genomförde en arkeologisk undersökning av delar av boplatsen år 1990, varvid ett stort flint- sten- och benmaterial kunde tas tillvara. Resultaten finns publicerade i Karsten. P. Dansarna från Bökeberg. Riksantikvarieämbetet Arkeologiska Undersökningar Skrifter Hyby 61:1 ligger i skogsmark öster om ledningssträckan, på en brant höjd intill den gamla sjön. Boplatsområdet beräknas vara 150x40 meter stort. Slagen flinta har påträffats inom området. Förslag till fortsatta åtgärder: Förutom de sedan tidigare kända boplatserna kan ytterligare boplatser finnas utmed, eller i närheten av ledningssträckan inom område 8. Att klargöra detta kan bli komplicerat då ledningen grävs inom områden som kan vara omväxlande gammal sjöbotten och äldre strandzon. Förnan är bitvis mycket tunn, och flintfynd kan förekomma strax under grässvålen. Utredningsgrävning, eventuellt kompletterad med borrningar föreslås inom valda delar av ledningssträckan. Område 9 (fig. 6) Området ligger i åkermark på ett flackt krön med våtmarker åt väster, vilka i äldre tider haft kontakt med Yddingesjön. Ledningen skär över en stenåldersboplats registrerad som Svedala 87:1. Boplatsens utsträckning är oklar, men har uppskattats till ca 150x50 meter. Vid jordbruksarbete har ett flertal flintföremål tillvaratagits, bl. a. slipade flintyxor, vilket tyder på en datering till yngre stenålder. Förslag till fortsatta åtgärder: Utredningsgrävning bör göras på platsen för den registrerade boplatsen. Dessutom bör utredningsgrävning göras på en sträcka v ca 200 meter söder om boplatsen, där ledningen följer vad som kan vara en gammal strandkant till Yddingesjön. Totalt bör valda delar av en ca 350 lång sträcka utredningsgrävas. Överföringsledning från Nevishög till Svedala och Sturup 15

16 Slutsatser Utmed den planerade ledningssträckan kan framförallt två större områden för utredning steg 2 urskiljas. Det ena området ligger vid ledningens början norr om Torrebergasänkan, där förhistoriska boplatslämningar och en numera försvunnen stenkammargrav kan finnas. Det andra området ligger intill Yddingesjön norr om Svedala. Här är sedan länge känt att en omfattande bosättning ägt rum under jägarstenåldern. Ledningsarbetena berör dessutom två registrerade förhistoriska boplatser. Den ena väster om Eksholm (Hyby 110:1). Den andra norr om Svedala (Svedala 87:1). Referenser Karsten, P Dansarna från Bökeberg. Om jakt, ritualer och inlandsbosättning vid jägarstenålderns slut. Riksantikvarieämbetet Arkeologiska Undersökningar Skrifter 37. Malmö. Riksantikvarieämbetets fornlämningsregister FMIS. Skånska Rekognoseringskartan Arrhenius fosfatkarta från Lantmäterikarta över Torreberga från Lantmäterikarta över Nevishög från Lantmäterikarta över Nevishög från Överföringsledning från Nevishög till Svedala och Sturup

17 Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr och datum för beslutet: , Projektnummer: Undersökningstid: augusti Projektgrupp: Projektgrupp: Bengt Jacobsson och Kenneth Stark Ansvarig för upprättandet av historiska kartöverlägg: Jane Janssen. Inventerad sträcka: ca 22 kilometer. Läge: Ekonomiska kartan, blad 2C 3h Klågerup, 2C 3i Esarp, 2C 2 i Holmeja, 2C 1i Börringekloster och 2C 1h Svedala. Koordinatsystem: RT 90 2,5 gon V. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x 6157,0 y 1338,2. Dokumentationshandlingar: Digitalt dokumentationsmaterial förvaras hos UV Syd i Lund. Fynd: Inga fynd. Kostnader arkeologi AU 1 Beslutade kostnader enligt taxa Projektledn./adm: 5 440:- Fältarbete: :- Manus/bildprod: :- Red. layout o prod: 5 440:- Delsumma: :- Resor och omkostnader Resor: 5 074:- Bod: 3 900:- Mätinstrument: 1 200:- Rapportframst: 1 000:- Delsumma: :- Summa beslutade kostnader: :- Faktiska kostnader enligt taxa Projektledn./adm: 5 440:- Fältarbete: :- Manus/bildprod: :- Red. layout o prod: 5 440:- Delsumma: :- Resor och omkostnader Resor: 2 079:- Bod: - Mätinstrument: 1 200:- Rapportframst: 1 000:- Delsumma: 4 279:- Summa faktiska kostnader: :- Överföringsledning från Nevishög till Svedala och Sturup 17

18 UV Syds rapportserie Gård nr 4 och 5 i gamla Laröd. Allerum sn. AU Katalin Schmidt Sabo 2. E22 Sölve Stensnäs. Tillägg till UV Syd Rapport 1999:33. Förstudie/utredning steg 1. Håkan Aspeborg 3. Myntskatten i norra Nöbbelöv. Arkeologisk undersökning Mats Anglert & Kennet Stark 4. I Uppåkras skugga. En järnåldersboplats i Hjärup. Uppåkra sn. AU Håkan Aspeborg 5. Boplatser och bytomt vid Weibullsholm, Örja. Örja sn. AU Annika Knarrström 6. Vintrie, område C5. Senneolitiska gravar och äldre järnåldersgårdar. Bunkeflo sn. FU Håkan Aspeborg 7. Stångby 18 södra. Vallkärra sn. FU Annika Knarrström 8. Boplatslämningar i Gårdstånga. Gårdstånga sn. AU Thomas Andersson 9. Flintyxan 2 m. fl. Helsingborgs stad. AU Thomas Andersson 10. Håslöv 13:1. Håslöv sn. FU Magnus Andersson & Björn Nilsson 11. Jonstorp 4:48. Jonstorps sn. FU Bengt Jacobsson 12. E22 Blekinge, Sölve Stensnäs, Ysane sn. AU steg 2 Håkan Aspeborg 13. Väg E22 Rolsberga Fogdarp, Gudmuntorps och Bosjöklosters snr. AU steg 1 Bo Strömberg 14. Väg E22, Fogdarp Hörby N. Lyby, Hörby och Fulltofta snr. Fu steg 1 Bo Strömberg 15. Väg mellan Västra Ringvägen och Väg 108 i Trelleborg. AU Bengt Jacobsson 16. Kvarteret Ottiliana. Ystad. FU Bengt Jacobsson 17. Örja Weibullsholm. Örja & Landskrona snr. FU och särskild utredning Annika Knarrström m. fl. 18. Boplatslämningar i Nybrostrand. St. Köpinge sn. AU Thomas Andersson 19. I centralplatsens omland. Uppåkra sn. FU Nathalie Becker 20. En vikingatida gård. Tygelsjö sn. Särskild undersökning Håkan Aspeborg 21. Österleden etapp 2. Helsingborg. FU Thomas Andersson 22. Kvarteret Flintyxan. Helsingborg. FU Thomas Andersson

19 23. E4-projektet i nordvästra Skåne den skriftliga rapporteringen Mats Anglert & Cecilia Cronberg 24. Överföringsledning från Nevishög till Svedala och Sturup. Nevishög m. fl snr. AU steg 1 Bengt Jacobsson Överföringsledning från Nevishög till Svedala och Sturup 19