EXAMENSARBETE. Mobila IT-stöd i byggproduktionen. Med fokus på arbetsmiljö. Anna Berggren Civilingenjörsexamen Arkitektur

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EXAMENSARBETE. Mobila IT-stöd i byggproduktionen. Med fokus på arbetsmiljö. Anna Berggren 2015. Civilingenjörsexamen Arkitektur"

Transkript

1 EXAMENSARBETE Mobila IT-stöd i byggproduktionen Med fokus på arbetsmiljö Anna Berggren 2015 Civilingenjörsexamen Arkitektur Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser

2 Mobila IT-stöd i byggproduktionen - med fokus på arbetsmiljö Examensarbete Anna Berggren Civilingenjörsexamen Arkitektur och Väg- och vattenbyggnad Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser

3 Abstract The aim of the thesis is to study how IT-tools such as smartphones and tablets can be used in construction projects. To what extent can these tools streamline safety and environmental rounds and incident management and how are these activities carried out today. The thesis work began with a literature study where the rules and requirements of Arbetsmiljöverket were collected and audited. In order to obtain more knowledge about IT-tools, a study into the history of the tablet emergence. After the literature study interviews with officials from Skanska and NCC were conducted. The respondent selected to be interviewed had the positions such as safety coordinator, project manager for the work environment, BIM-coordinator, project manager for business development, site managers and supervisors. The interview study was conducted to better understand how and to what smartphones and tablets are used on construction sites. The interview study was also conducted to investigate how these tools can streamline and simplify operations safety and environmental rounds and also to manage incident observation and reporting. The first e-reader application patent was submitted in 1888 but it wasn t until 2010 the breakthrough came when Apple's ipad was launched. Today, smartphones and tablets are used as a diary, for control, safety and environmental rounds, as well as drawing and document management. However, it is far from all construction projects that use IT tools and most construction of the sites that use smartphones and tablets are located in the southern part of Sweden. From the interviews, it became clear that it is still very common to perform safety and environmental rounds in a traditional way using paper and pencil. The reporting of accidents and incidents are carried out almost exclusively in this traditional way. However, using smartphones and tablets in different stages of the construction process is under development. New reporting system that will be used to report accidents and incidents by these tools are being developed by the two companies in the interview study. From the interviews it became clear that smartphones and tablets can help to contribute to safer workplaces. Smartphones and tablets are becoming a natural tool and a part of everyday life for many construction workers and can help to reduce administration and streamline safety and environmental activities. It's easy to photograph, document and review drawings and thus receive and disseminate information on the construction site.

4 Sammanfattning Syftet med examensarbetet är att studera hur IT-hjälpmedel så som smartphones och surfplattor kan användas i byggprojekt. I vilken utsträckning kan dessa verktyg effektivisera skydds- och miljörond samt tillbuds- och observationshantering samt hur fungerar dessa moment i dagsläget. Studien påbörjades med en litteraturstudie där Arbetsmiljöverkets regler och krav samlades in och granskades. För att erhålla mer kunskap om dessa IT-hjälpmedel gjordes en undersökning av historian om surfplattans uppkomst. En intervjustudie genomfördes med tjänstemän från Skanska och NCC. Dessa tjänstemän som valdes att intervjuas har befattningar såsom arbetsmiljösamordnare, projektledare för arbetsmiljö, BIM-koordinator, projektledare för verksamhetsutveckling, platschefer och arbetsledare. Intervjustudien utfördes för att få en bättre förståelse för hur och till vad smartphones och surfplattor används till på byggarbetsplatser i dagsläget. Studien utfördes även för att se om dessa verktyg kan effektivisera och förenkla momenten skydds- och miljörond samt tillbuds- och observationshantering och hur de används idag till dessa moment. Patent på den första läsplattan ansöktes år 1888 men inte för än år 2010 kom det stora genombrottet för surfplattan då Apples ipad lanserades. I dagsläget används smartphones och surfplattor till dagbokhantering, kontroller, skydds- och miljörond samt ritnings- och dokumenthantering. Dock är det långt ifrån alla byggprojekt som använder IT-hjälpmedel till dessa moment och än så länge är det endast på vissa byggarbetsplatser som smartphones och surfplattor används. Utifrån intervjuerna framgick det att det fortfarande är väldigt vanligt att skydds- och miljörond utförs på traditionellt sätt via papper och penna. Även inrapportering av olyckor och tillbud utförs i stort sett enbart på traditionellt sätt. Detta arbetssätt att använda smartphones och surfplattor till olika moment i byggproduktionen är något som är under utveckling. Nya rapporteringssystem som ska kunna användas för att rapportera in olyckor och tillbud via dessa verktyg håller på att utvecklas hos de båda företagen. Ur intervjuerna kom det fram att smartphones och surfplattor kan hjälpa till att bidra till säkrare arbetsplatser. Genom att vara ett naturligt verktyg och en del av vardagen för många ute på byggarbetsplatserna kan det hjälpa till att minska administrationen samt effektivisera vissa moment. Med en smartphone eller surfplatta är det enkelt att fotografera, dokumentera och betrakta ritningar samt att både ta emot och sprida information.

5 Förklaringar av begrepp BIM/VDC Smartphone Surfplatta Skydds- och miljörond Tillbuds- och observationshantering mm Traditionellt sätt BIM är en förkortning för byggnadsinformationsmodellering och VDC för Virtual Design and Constuction. BIM och VDC är synonymer till varandra och är en virtuell modell av verkligheten eller av en tilltänkt byggnation. Modellen innehåller information om objektets hela livscykel samt om de olika ingående komponenterna. Från resultatet av en BIM-modell går det bland annat att ta ut tidplan, ritningar samt materialspecifikation. Modellen går även att visualiseras, granskas och testas på olika sätt. Smartphone är det engelska och mer vanliga ordet för smarttelefon eller smartmobil. En smartphone är en mobil enhet som har ett fysiskt tangentbord alternativt ett virtuellt tangentbord som simuleras på bildskärmen. Skärmen består av en pekskärm som kan styras med hjälp av fingertopparna. En smartphone kan användas till det mesta som exempelvis kamera, webbläsare, mail, navigator, telefon, mediaspelare samt användas genom olika applikationer med mera. En surfplatta är en handdator med en skärm som består av en pekskärm. Vissa surfplattor har inbyggd 3G-uppkoppling och liknar då väldigt mycket en smartphone medan andra surfplattor har åtkomsts via trådlöst nätverk. Likheten mellan en bärbar dator och surfplatta är stor då det i princip går att göra allt på en surfplatta som det går att göra på en bärbar dator. Enligt systematiskt arbetsmiljöarbete ska skydds- och miljörond utföras med jämna mellanrum genom att byggarbetsplatsen undersöks. Detta utförs för att upptäcka och förebygga risker som finns på arbetsplatsen samt för att minska olyckor och tillbud. Efter att en skydds- och miljörond har utförts ska de upptäckta observationerna dokumenteras och sedan åtgärdas. Dokumentationen görs vanligen på ett protokoll. En olycka är en plötslig oönskad händelse som leder till fysisk eller psykisk skada. En olycka kan vara allt ifrån en lindrig skada till ett dödsfall. Ett tillbud är en oönskad händelse som kunnat leda till fysisk eller psykisk skada men inte gjort det. Om en olycka eller ett tillbud sker ska alltid dessa händelser rapporteras in till arbetsgivare samt till arbetsmiljöverket. Efter inrapporteringen ska händelserna utredas för att identifiera, upptäcka och förebygga olyckor, tillbud och observationer. Traditionellt sätt används i sammanhang med skydds- och miljörond samt tillbuds- och observationshantering och menas det sätt som användes innan smartphones och surfplattor börja användas. När skydds- och miljörond utförs på traditionellt sätt menas papper och penna och när tillbud- och observationshantering utförs på traditionellt sätt menas den blankett som fylls i förhand på papper eller via datorn.

6 Innehållsförteckning 1. Inledning Problembeskrivning IT-hjälpmedel Säkerhet Syfte Forskningsfrågor Avgränsningar Litteraturstudie IT-hjälpmedel Surfplattans historia Branscher med IT-hälpmedel Arbetsmiljöverket Systematiskt arbetsmiljöarbete Krav Skydds- och miljörond Olyckor, tillbud och observationer Arbetsmiljö inom byggbranschen Metod Litteraturstudie Intervjustudie Urval Val av företag Skanska NCC Intervjuframställning och analysmetod Reliabilitet och validitet Författarens bakgrund Resultat och analys Intervjuade respondenterna Respondent 1 - Arbetsmiljösamordnare, NCC Respondent 2 - BIM-koordinator, Skanska Respondent 3 - Platschef, NCC Respondent 4 - Projektledare för verksamhetsutveckling, NCC... 16

7 Respondent 5 - Arbetsledare, Skanska Respondent 6 - Projektledare för arbetsmiljö, Skanska Respondent 7 - Platschef, NCC Respondent 8 - Platschef, Skanska Forskningsfråga Arbetsmiljösamordnare och projektledare för arbetsmiljö BIM-koordinator och projektledare för IT-hjälpmedel/verksamhetsutveckling Platschef och arbetsledare som använder smartphone och surfplatta Platschefer som inte använt surfplatta Forskningsfråga Arbetsmiljösamordnare och projektledare för arbetsmiljö BIM-koordinator och projektledare för IT-hjälpmedel Platschef och arbetsledare som använt smartphone och surfplatta Platschefer som inte använt surfplatta Forskningsfråga Arbetsmiljösamordnare och projektledare för arbetsmiljö BIM-koordinator och projektledare för IT-hjälpmedel Platschef och arbetsledare som använt smartphone och surfplatta Platschefer som inte använt surfplatta Diskussion och slutsats Diskussion samt svar på forskningsfrågorna Diskussion Forskningsfråga Svar Forskningsfråga 1: Diskussion Forskningsfråga Svar på forskningsfråga Diskussion Forskningsfråga Svar på forskningsfråga Måluppfyllelse Fortsatta studier Referenser Bilaga

8 1. Inledning 1.1. Problembeskrivning IT-hjälpmedel Under en byggentreprenad är det mycket pappersarbete som måste utföras. I uppstarten skall många dokument upprättas och under ett projekts livslängd uppgår en stor del av arbetstiden till dokumenthantering. Bland annat ska följesedlar, mötesprotokoll, kontroller och skydds- och miljörondsprotokoll sammanställas och överlämnas till beställaren. Mer tid som idag används på pappersarbete skulle kunna läggas på annat värdefullt arbete. Idag har nya IT-hjälpmedel tagits fram för att effektivisera kommunikation och dokumenthantering, som till exempel datorer, läsplattor och mobiler. Enligt Puschl (2013) är kommunikationsteknik och IThjälpmedel ett snabbt växande område i dagens samhälle. En liknelse kan göras med antalet applikationer som Apple s App Store och Google Play erbjuder. Det finns över en miljon nedladdningsbara applikationer i nuläget hos vardera parten (Statista, 2014). Det är inte bara är applikationer för spel och nöjen som utvecklas utan även appar för utbildning och näringsliv, Jones (2013). Exempelvis finns det applikationer för bloggar, applikationer som tillgängliggör kontakt med banken samt universitet som utvecklar speciella applikationer för t. ex schema. Exempel på två av dessa applikationer visas i Figur 1. Vidare menar Puschl (2013) att det ständigt utvecklas nya produkter och tjänster för att tillgodose människans varierande behov av information i olika situationer. Eftersom det är många dokument som måste upprättas och kommuniceras i byggproduktionen är detta ett aktuellt område där sådan teknik kan komma till användning. Genom att använda surfplattor, smartphones och dess applikationer på byggplatsen kan det bidra till att effektivisera produktionen då all information och dokumentation kan samlas och distribueras på ett effektivt sätt. Figur 1 Applikationer. Dagens byggnader blir bara mer och mer komplexa eftersom de innehåller många tekniska system, Metz (2012). Dagens byggnader kräver också både mer arbete och kompetens av projektören såväl som av entreprenören. En effekt av detta är att användningen av 3D-modeller har ökat. Enligt Brohn (2010) ger det de inblandade en större förståelse av byggnaden och hjälper till att minska risken för fel. Idag är det dock mer vanligt att 3D-modeller används under projekteringsfasen än i produktionsfasen. Genom att använda IT-hjälpmedel så som datorer, surfplattor och smartphones i produktionsfasen skulle branschens effektivitet öka då det finns mycket tid att spara genom att ta använda tekniken 1

9 som finns idag (Ward, 2013; Magic, 2004; Menzel, 2004; Samuelsson, 2008). Samuelsson (2008) framhäver dock att användningen av IT-hjälpmedel hos entreprenadföretag i produktionsfasen inte har ökat eftersom de datasystem som finns i branschen inte uppfyller användarnas krav på mobilitet. Eftersom tekniken utvecklats och mobiliteten ökat sedan dess finns det stora möjligheter att börja använda IT-hjälpmedel inom produktionsfasen också. Detta är också en viktig del för att kunna konkurrera och driva branschen framåt. Böregård (2013) menar att Byggnadsinformationsmodeller (BIM) och Virtual Design and Construction (VDC) är nödvändiga teknologier eftersom kraven ökar på byggbranschen att arbeta med hållbart byggande, små marginaler samt hög konkurrens Säkerhet Efter Arbetsmiljöverkets undersökning med fokus på olyckor och tillbud som skedde år 2012 kom det fram att byggbranschen är sämst på att rapportera in tillbud och olyckor, Sveriges byggindustrier (2014). Arbetsmiljöverket undersökte totalt 150 företag i byggbranschen hur dessa företag dokumenterar olyckor och tillbud som inträffar på deras arbetsplatser. Det konstaterades att av de undersökta företagen var det ca 70 procent av dem som inte hade fastställda rutiner för dokumentering och rapportering av olyckor och tillbud. Detta är en oroväckande hög siffra som bör förändras för att få säkrare arbetsplatser. Systematiskt arbetsmiljöarbete (2014) är ett stöd och en mall för hur arbetsmiljöarbetet ska bedrivas och skall följas av alla arbetsgivare. Enligt dessa föreskrifter ska det finnas rutiner för dokumentering och rapportering av olyckor och tillbud samt hur dessa ska utredas. Alla inträffade olyckor och tillbud måste rapporteras in samt utredas där händelsen ska granskas för att upptäcka orsakerna till den inträffade olyckan eller tillbudet. Detta är ett viktigt arbete för att arbetsgivaren ska kunna identifiera olyckor och tillbud samt åtgärda och förebygga risker som finns på arbetsplatsen. För att enkelt kunna få en helhetssyn över de olyckor och tillbud som skett bör de rapporter samt utredningar över olyckor och tillbud sammanställas. Med fördel skulle IT-hjälpmedel kunna användas för att på ett enkelt sätt sammanställa och analysera inrapporterade händelser. Det finns både applikationer och program som lätt kan sammanställa inrapporterade olyckor och tillbud för att kunna analysera dem bättre. Problemet med att tillbud och observationer inte rapporteras in skulle också kunna hanteras med hjälp av smartphones och surfplattor. Genom att lätt kunna rapportera in olyckor, tillbud och observationer via en smartphone eller surfplatta direkt efter att händelsen har inträffat behöver inga inrapporteringar komma bort på vägen. Inrapporteringen kan ske direkt och gör det lätt för arbetstagaren att dokumentera händelsen. Det är inte bara inrapportering av tillbud och olyckor som skulle kunna ske via smartphones och surfplattor. Även skydds- och miljörond är något som skulle kunna göras effektivare med hjälp av dessa verktyg. Att direkt under själva skydds- och miljöronden kunna dokumentera brister via en smartphone eller surfplatta samt ta bilder och lägga till i protokollet för att tydliggöra observationen är något som skulle kunna effektivisera detta moment. Genom att minska det administrativa arbetet på byggarbetsplatserna finns det möjlighet att lägga ner mer tid på andra moment och aktiviteter istället Syfte Denna studie syftar till att kartlägga hur IT-hjälpmedel så som smartphones och surfplattor kan användas samt om det kan effektivisera skydds- och miljörond samt tillbuds- och observationshantering i byggprojekt. Studien syftar även till att undersöka hur skydds- och 2

10 miljöronder samt tillbuds- och observationshantering fungerar idag och om dessa moment går att effektiviseras och förenklas Forskningsfrågor De forskningsfrågor som detta examensarbete är inriktat kring är de tre nedanstående frågorna. Tillsammans med varje forskningsfråga finns frågor som är kopplade till forskningsfrågan för att ge en bredare och mer detaljerad bild av det som efterfrågas. Forskningsfråga 1 Hur utförs skydds- och miljörond i dagsläget i byggprojekt? - Utförs dessa moment via traditionellt sätt eller via smartphones och surfplattor? - Ökar antalet utförda skydds- och miljöronder då de utförs via smartphones och surfplattor? - Blir det någon skillnad i tidsåtgång samt i kvalitet då de utförs via smartphones och surfplattor? - Sker det någon förändring av användandet av smartphones och surfplattor ute på byggarbetsplatser? Forskningsfråga 2 Hur fungerar det i dagsläget med tillbuds- och observationshantering i byggprojekt? - Rapporteras olyckor och tillbud in via traditionellt sätt eller via smartphones och surfplattor? - Skulle det ske en förändring av inrapporterade olyckor och tillbud om det utförs via smartphones och surfplattor? Forskningsfråga 3 Kan IT-hjälpmedel hjälpa till en säkrare arbetsplats? - Kan smartphones och surfplattor effektivisera vissa moment exempelvis så som ritnings- och dokumenthantering i arbetet på byggarbetsplatser? - Finns det några risker med att använda IT-hjälpmedel? - Vilka moment skulle kunna utföras via smartphones och surfplattor? 3

11 1.3. Avgränsningar Studien avser att behandla hur IT-hjälpmedel kan användas och effektivisera momenten skydds- och miljörond samt tillbuds- och observationshantering. Med IT-hjälpmedel menas smartphone och surfplatta samt tänkbara applikationer till dessa hjälpmedel. Byggherre Beställare Studiens fokus är på produktionen ur entreprenörens synvinkel och hur IT-hjälpmedel fungerar i produktion. Detta görs för att Projektledare undersöka hur personalen ute i byggproduktionen ser på detta med IT-hjälpmedel och hur det kan effektivisera deras arbete. Se Figur 2 för visualisering av ordningen bland de inblandade Projektör parterna i ett byggprojekt samt den inringade entreprenörens del som undersöks i denna studie. Eftersom detta examensarbete även har ett fokus på arbetsmiljö som skydds- Entreprenör och miljörond samt tillbuds- och observationshantering som utförs på en byggarbetsplats valdes att skedena idéskede, projektering och förvaltning ligger utanför examensarbetets Underentreprenör område. Eftersom det varken under projekteringsskedet eller Figur 2 Parter i ett byggprojekt. förvaltningsskedet pågår löpande skydds- och miljöronder samt inrapporteringar av olyckor, tillbud och observationer valdes det att endast undersöka produktionsskedet. Se Figur 3 för förtydligande av byggprocessens arbetsflöde. Avgränsning kommer även ske inom entreprenörens organisation då fokus enbart kommer ligga på tjänstemän. Detta för att det oftast är tjänstemän som får tillgång IT-hjälpmedel och även de som utför skydds- och miljöronder samt rapporterar in olyckor, tillbud och observationer. Idéskede Projektering Produktion Förvaltning Figur 3 Byggets skeden. 4

12 2. Litteraturstudie Litteraturstudien fokuserar på arbetsmiljö och arbetsgivarens åtaganden för att säkerhetsställa att en arbetsplats är säker samt vilka krav och regler som finns för detta. Studien inriktas på ledande företag inom arbetsmiljöarbete som följs av ett avsnitt om mobila IT-hjälpmedlen, dess historia samt hur andra branscher använder IT-hjälpmedel som hjälp i det dagliga arbetet. Studien fokuserar även på Arbetsmiljöverkets huvuddelar så som bakgrund, systematiskt arbetsmiljöarbete samt vilka krav det finns på arbetsmiljöarbetet. Studien tar även upp reglerna kring skydds- och miljörond samt tillbuds- och observationshantering IT-hjälpmedel IT-hjälpmedel så som smartphones och surfplattor kan användas till många olika arbetsuppgifter och moment. I dagsläget finns det många användningsområden och även applikationer för de allra flesta behoven Surfplattans historia Gunnarsson (2014) menar att läsplattans historia började redan år 1888 då den amerikanske uppfinnaren Elisha Gray ansökte om patent för en apparat som elektroniskt läste av handskrift från en styluspenna. Denna apparat döptes till telautograf och sägs vara ursprunget till faxmaskinen. Tekniken med telautografen fick uppföljare och flera patent beviljades. Den första touchskärmen med styluspenna uppfanns år 1942 och med denna teknik gick det att känna igen handskrift. Nästa stora genombrott skedde år 1957 då uppfinnaren Tom Dimond demonstrerar den så kallade Styalator. Styalator är en tablet med touchskärm som med tack vare sin mjukvara kan känna igen handstil. I början av 60-talet började RAND Corporation sälja sin RAND Tablet som blev betydligt mer känd än Styalator och var relativt billig att tillverka. Xerox utvecklade konceptet Dynabook som hade både tangentbord och stylusfunktion, Gunarsson (2014), som år 1966 syntes som en fantasibaserad prototyp i tv-serien Star Trek. Det var inte förrän 20 år senare som verkliga plattor började tillverkas. År 1989 kom Gridpad 1910 som hade en stylus fäst via en sladd och även ett 512 Kb stort minneskort. Apple lade grunden för Ipad år 1993 då Message Pad släpptes. Även Palm Pilot släpptes under denna tid och blev en populär personlig dataassistent. År 2001 kom Microsofts Tablet PC med en speciell version av Windows XP men det var fortfarande styluspennor som användes. Dock var denna platta alldeles för dyr för att kunna nå en bred målgrupp och fick inget genombrott. Gunnarsson (2014) År 2005 lanserar Nokia sin 770 Internet Tablet som blev mest känd för att synas i filmen Fantastic Four. 770 Internet Tablet hade dålig batteritid och nådde inga stora försäljningssiffror. Efter alla misslyckade försök med dessa surfplattor vågade ingen tro på tekniken. Dock skedde det en förändring då Apple ville försöka igen och började skissa på en modern surfplatta. Enligt Gunnarsson (2014) kom Iphone från idén att surfplattan lika gärna skulle kunna fungera som en mobiltelefon. Ur framgångarna för Iphone utvecklas sedan Ipad. Tack vare ett simpelt gränssnitt, minimalistisk design och en kapacitiv skärm blev Ipad det stora genombrottet för surfplattan. Under 122 år av utveckling hade det skapats ett nytt behov och i dagsläget finns det flera surfplattor från olika tillverkare på marknaden. 5

13 Branscher med IT-hälpmedel Industri och vården är exempel på två sektorer som ligger i framkant när det gäller IT-hjälpmedel. Smartphones och surfplattor används för att effektivisera arbetet och göra det enklare för industriarbetarna och vårdpersonal. Inom vården är det vanligt att ambulans och sjukhus använder surfplattor i det dagliga arbetet men också när det gäller vård i hemmet har dessa verktyg börjat användas. Eftersom dessa sektorer tar hjälp av smartphones och surfplattor kan även byggbranschen dra nytta av dessa verktyg för att effektivisera arbetet Vården Enligt NU-sjukvården i Västra götalandsregionen (2014) finns det stora möjligheter att använda IThjälpmedel inom vården både för personal och för patienter. På en del äldreboenden i landet har digital videoteknik har testats. Istället för att ta telefonen och ringa kan sjuksköterskan koppla upp sig via en surfplatta och prata med distriktsläkaren genom videosamtal, på detta vis kan även patienten vara med i samtalet. Tanken är att videosamtalet ska ersätta telefonsamtalet vid läkarkonsultation. Det är inte bara inom äldreomsorgen det finns behov av IT-hjälpmedel utan även ambulanspersonal har nytta av detta. T. ex kommer surfplatta att användas när en diagnos ska fastställas på en patient. Dagens beslutsstöd i pappersformat, som består av 176 sidor, används väldigt sällan av ambulanspersonalen när en diagnos ska fastställas. Målet är att det ska finnas ett datoriserat beslutsstöd som följer en standardiserad bedömningsprocess. De uppgifter som finns i det datoriserade beslutsstödet är avsedda att utgöra grunden för en journal. Detta kan spara värdefull tid när ambulanspersonalen ska fastställa en diagnos som är livshotande för en patient. Pagels (2014) Ett nytt projekt har startat i södra Sverige där ett mobilt akutteam har bildats. Pagels (2014) menar att syftet med detta är att äldre, sköra patienter ska slippa transport och inläggning på sjukhus i onödan och istället få hembesök. Akutteamet består av läkare, sjuksköterskor och akutväska. I akutväskan finns utrustning för mätning av blodtryck, lungkapacitet och hjärtaktivitet. Via en surfplatta förs mätningarnas resultat över till sjukhuset där en specialistläkare kan studera samt diskutera diagnos och behandling med akutteamets personal via videosamtal. Sjuksköterskor som annars åker på hembesök saknar ofta läkarkonsultation men på detta vis får de det. Det är ett smidigt sätt och har stor betydelse för den enskilde patienten. I dagsläget går stor del av vårdpersonalens arbetstid åt till krånglande datasystem och administration som istället skulle kunna läggas på vård, Jonlund (2014). I framtiden kan det bli att patienter på sjukhus ska kunna låna surfplattor för kommunikation med omvärlden men även för att använda servicetjänster på sjukhuset. Tjänster som att beställa mat, få information om sin egen behandling samt fylla i enkäter som annars tar mycket tid från vårdpersonalen Tillverkningsindustrin Enligt en artikel av Process IT-innovations (2014) finns det stor användning av smartphones och surfplattor inom tillverkningsindustrin för att bland annat optisk mätning, inspektion och kvalitetssäkring av produkter. IT-hjälpmedel är en bra tillgång när till exempel wellpapp på en pappersindustri ska inspekteras på olika platser runt om i fabriken. För dessa inspektioner kan en surfplatta användas med en extra kamera monterad på plattan. Detta gör det lättare att se om skikten på wellpappen är raka eller kurviga och förenklar arbetet för inspektörerna. 6

14 Det är inte bara smartphones och surfplattor som är hjälpmedel i tillverkningsindustrin utan robotar har länge haft en betydande roll. Med hjälp av robotar har produktiviteten ökat enormt och de har även tagit över många ensidiga och slitsamma jobb. Enligt Thorvaldsson (2014) finns det dock ett problem med dessa robotar. När en robot ska utföra ett nytt moment eller producera en ny produkt måste den instrueras manuellt. Detta gör att produktionen måste stoppas eller att instruktionen måste ske nattetid. Istället för att manuellt instruera robotar finns nu en mjukvaruprodukt utvecklad för surfplattor för programmering av robotar vid sidan av produktionen. Här kan smartphones och surfplattor kan kopplas upp trådlöst så att användaren kan integrera de robotar den ansvarar för Arbetsmiljöverket Arbetsmiljöverket (2014:1) bildades år 2001 genom att Yrkesinspektionen och Arbetarskyddsstyrelsen bildade en myndighet tillsammans. Arbetsmiljöverket har i uppdrag att alla de lagar och regler som berör arbetsmiljö ska uppfyllas enligt de krav som finns. Arbetsmiljölagen är en av dessa lagar om att alla har rätt till en bra och utvecklande arbetsmiljö. Arbetsmiljöverket har även i uppdrag att arbetstidslagstiftningar samt Miljöbalken ska följas. Arbetsmiljöverket har som mål att förbättra helhetsperspektivet för arbetsmiljön och genom detta minska riskerna för ohälsa och olycksfall i arbetslivet. Detta betyder även att alla aspekter så som fysisk, psykisk, social och arbetsorganisatorisk synpunkt ska vara tillfredsställande. Arbetsmiljölagen är en ramlag som tydliggör vilka regler och skyldigheter som arbetsgivare och andra skyddsansvariga har. Dessa regler handlar om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare ska finnas. Arbetsmiljöverket ger även ut föreskrifter som är juridiskt bindande och detaljerade bestämmelser för varje enskild bransch. I byggbranschen finns det till exempel särskilda föreskrifter om asbest, maskiner, fall, ras och ställningar. Arbetsmiljöverket (2014:1) En av Arbetsmiljöverkets (2014:1) uppgifter är att sprida information till arbetsgivare och arbetstagare om arbetsmiljöarbetet samt att det ska finnas ett aktivt miljöarbete på varje arbetsplats. En annan uppgift som Arbetsmiljöverket har är att se till att alla har rätt till bra arbetsförhållanden som ska vara sunda, säkra och utvecklande. För att detta ska vara möjligt för Arbetsmiljöverket att kontrollera finns det arbetsmiljöinspektörer som åker och inspekterar arbetsplatser och ser så att lagar och föreskrifter följs Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete (2001) är en förskrift som beskriver hur arbetsgivaren ska arbeta och gå tillväga för att uppfylla sitt ansvar och uppnå en tillfredsställande och säker arbetsmiljö. Detta görs genom att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten för att förebygga att ohälsa och olycksfall sker i arbetet. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska vara en naturlig del i det dagliga arbetet där rutiner och instruktioner på hur det utförs ska finnas dokumenterade. Enligt arbetsmiljöverket (2001) behöver inte ohälsa betyda en sjukdom utan kan innebära kroppsliga och psykiska funktionsstörningar av olika slag. Detta kan till exempel vara stressreaktioner eller belastningsbesvär. Medan ett olycksfall däremot är en fysisk eller psykisk skada som sker av en plötslig händelse. För att ingen ska drabbas av varken ohälsa eller olycksfall måste arbetsmiljöhänsyn 7

15 integreras in i verksamheten. Även här är rutiner viktiga för att kunna upptäcka och förebygga risker. Dock så upptäcks det risker vid dessa inspektioner enligt Arbetsmiljöverket (2014:3) och detta tyder på brister i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det är en av de vanligaste anmärkningarna på arbetsplatser och kan leda till arbetsrelaterad ohälsa. Undersökningar för att granska hur systematiskt arbetsmiljöarbete tillämpas i olika verksamheter har startats. Detta är för att Arbetsmiljöverket (2014:3) ska kunna ta hjälp av undersökningen för att erbjuda och säkerhetsställa stöd och hjälpmedel för arbetsgivarna i det systematiska arbetsmiljöarbetet Krav Det finns en hel del krav från Arbetsmiljöverket som alla arbetsgivare måste följa. Några av de vanligaste kraven är medverkan, arbetsmiljöpolicy, rutiner, uppgiftsfördelning, kunskaper om systematiskt arbetsmiljöarbete, arbetstagarnas kunskaper om riskerna i arbetet, introduktion, skriftliga instruktioner, regelbundna riskbedömningar, riskbedömning inför förändringar, utredning av olycksfall och tillbud, handlingsplan, årlig uppföljning samt företagshälsovård eller annan extern sakkunnig resurs. Här nedan ges en kort förklaring om dessa krav. Medverkan: Enligt systematiskt arbetsmiljöarbete 4 ska arbetstagare och skyddsombud ges möjlighet att medverka i det systematiska arbetsmiljöarbetet i verksamheten. De ska regelmässigt delta i arbetet med alla de olika aktiviteter som systematiskt arbetsmiljöarbete består av och även få den tid och den information som de behöver för att kunna medverka effektivt. Arbetsmiljöpolicy: Enligt systematiskt arbetsmiljöarbete 3 och 5 ska en arbetsmiljöpolicy tas fram. Arbetsmiljöpolicyn ska beskriva hur arbetsförhållandena ska vara i verksamheten för att förebygga ohälsa och olycksfall samt även skapa en god arbetsmiljö. Policyn ska kunna följas upp samt beakta både fysiska, psykologiska och sociala förhållanden som inverkar på arbetsmiljön. Rutiner: Enligt systematiskt arbetsmiljöarbete 5 ska det finnas rutiner i verksamheten för att genomföra ett systematiskt arbetsmiljöarbete samt dokumenteras skriftligt om det finns tio arbetstagare i verksamheten. Uppgiftsfördelning: Enligt systematiskt arbetsmiljöarbete 6 ska det finnas en tydlig fördelning av uppgifterna i det systematiska arbetsmiljöarbetet på chefer, arbetsledare eller andra arbetstagare i verksamheten. Dessa personer ska regelbundet undersöka arbetsförhållandena, bedöma riskerna för ohälsa och olycksfall, vidta åtgärder för att förebygga ohälsa och olycksfall, samt genomföra kontroller av att vidtagna åtgärder har haft resultat. Övriga anställda ska få information om uppgiftsfördelningen. Kunskaper om systematiskt arbetsmiljöarbete: Enligt systematiskt arbetsmiljöarbete 6 ska de personer som fått uppgifter i arbetsmiljöarbetet tilldelade till sig har kunskaper om detta. Dessa kunskaper ska grundas på att personerna känner till regler som har betydelse för arbetsmiljön, åtgärder för att förebygga ohälsa och olycksfall, arbetsförhållanden som främjar en tillfredsställande arbetsmiljö samt fysiska, psykologiska och sociala förhållanden som innebär risker för ohälsa och olycksfall. 8

16 Arbetstagarnas kunskaper om riskerna i arbetet: Enligt systematiskt arbetsmiljöarbete 7 ska samtliga arbetstagare få kunskaper om vilka risker som är förknippade med deras arbete samt hur de ska kunna utföra sitt arbete säkert utan risk för ohälsa och olycksfall. De ska även få kunskaper om vilka rutiner och instruktioner som gäller för att ohälsa och olycksfall i arbetet ska kunna förebyggas. Introduktion: Enligt systematiskt arbetsmiljöarbete 7 ska de arbetstagare som är nyanställda eller som varit borta från arbetet länge få introduktion i arbetet. Introduktionen ska ge en uppfattning om arbetstagarens egna arbetsuppgifter och sambandet med andras, även vilka risker som finns i verksamheten och hur man skyddar sig mot dem. Skriftliga instruktioner: Enligt systematiskt arbetsmiljöarbete 7 ska det finnas skriftliga instruktioner för sådant arbete i verksamheten som är förenat med allvarliga risker så att arbetet kan utföras utan risk för ohälsa och olycksfall. Instruktionerna ska vara tillgängliga på arbetsplatsen, lätta att förstå samt har gåtts igenom med arbetstagarna. Regelbundna riskbedömningar: Enligt systematiskt arbetsmiljöarbete 8 ska en undersökning samt riskbedömning genomföras av arbetsförhållandena i verksamheten. Alla faktorer ska undersökas, både fysiska, psykologiska och sociala förhållanden, som påverkar arbetsmiljön. Riskbedömningen ska även dokumenteras skriftligt. Riskbedömning inför förändringar: Enligt systematiskt arbetsmiljöarbete 8 ska det genomföras undersökningar och bedömas om vilka risker för ohälsa och/eller olycksfall som de planerade förändringarna kan medföra för personalen. Utredning av olycksfall och tillbud: Enligt systematiskt arbetsmiljöarbete 9 ska det ske en utredning av orsakerna till de händelser i form av ohälsa, olycka eller tillbud som inträffat i verksamheten. Detta för att risker för ohälsa och olycksfall kan förebyggas. Handlingsplan: Enligt systematiskt arbetsmiljöarbete 10 ska en skriftlig handlingsplan dokumentera de åtgärder som anses behövas för att förebygga ohälsa och olycksfall och som inte genomförs omedelbart. I handlingsplanen ska det anges när åtgärderna ska vara genomförda och vem som ska se till att ge genomförs. Årlig uppföljning: Enligt systematiskt arbetsmiljöarbete 11 ska det minst en gång per år göras en uppföljning av de olika aktiviteterna i det systematiska arbetsmiljöarbetet i verksamheten. Utifrån resultatet av uppföljningen ska det sedan beslutas vilka åtgärder som behövs för att förbättra arbetsmiljöarbetet. Företagshälsovård eller annan extern sakkunnig resurs: Enligt systematiskt arbetsmiljöarbete 12 ska företagshälsovård eller motsvarande sakkunnig hjälp utifrån anlitas för bedrivandet av det systematiska arbetsmiljöarbetet i verksamheten Skydds- och miljörond Arbetsmiljöverket (2001) har som krav att alla arbetsgivare regelbundet ska undersöka arbetsförhållandena på deras arbetsplatser. Detta ska utföras för att kunna bedöma om det finns några risker samt om någon kan drabbas av ohälsa eller olycksfall i arbetet. Undersökningen ska dokumenteras och kan utföras genom dagliga undersökningar eller till exempel genom skyddsronder, arbetsmiljöronder eller genom en kombination av så kallad skydds- och miljörond. I en sådan riskbedömning ska det dokumenteras vilka risker som finns, hur allvarliga de är samt förslag på åtgärder. En risk innebär att ohälsa eller olycksfall kan ske i arbetet med varierande följder som kan leda till skador på både kort och lång sikt. Enligt arbetsmiljöförordningen 7 ska undersökningar 9

17 utföras regelbundet beroende på de risker som finns i verksamheten. Det finns alltså inte föreskrivet hur ofta dessa ska genomföras utan ska anpassas efter varje verksamhets omfattning och risker Olyckor, tillbud och observationer Alla olyckor, tillbud och observationer ska rapporteras in till arbetsgivaren enligt systematiskt arbetsmiljöarbete (2001). Vad som menas med en olycka är en plötslig oönskad händelse som leder till fysisk eller psykisk skada. En olycka kan både vara en lindrig skada men även så allvarlig som ett dödsfall. Ett tillbud är däremot en oönskad händelse som kunnat leda till fysisk eller psykisk skada men inte gjort det. Det finns även så kallade allvarliga tillbud som innebär stor fara för ohälsa eller olycksfall. Det kan till exempel vara ett ras i en schakt där ingen vistas för tillfället. Om en olycka eller ett allvarligt tillbud sker som har ett samband med arbetsförhållandena finns det skyldigheter att händelsen ska utredas. Men det kan även vara värdefullt att utreda tillbud som inte är allvarliga då händelsen kan vara en följd av risker som inte är åtgärdade. Om det finns risker som inte är åtgärdade är detta ett tecken på brister i det systematiska arbetsmiljöarbetet (2001). När en utredning utförs bör fokus ligga på själva händelsen samt vad som orsakat och lett fram till den Arbetsmiljö inom byggbranschen Byggnads (2014) menar att arbetsmiljöfrågor är viktiga i alla branscher men möjligtvis ännu viktigare i byggbranschen. Det finns nämligen fler tunga och slitsamma arbetsmoment i byggbranschen än i andra sektorer. Bland annat är belastningsskador samt ont i kroppen väldigt vanligt bland byggarbetare. Enligt arbetsmiljöverket (2014:2) är det dubbelt så vanligt med arbetsskador bland byggarbetare jämfört hos andra arbetstagare. Detta säger något om byggbranschens arbetsförhållanden och risken för att byggarbetare råkar ut för någon arbetsskada av något slag under arbetslivet. För att förhindra arbetsskador anser Arbetsmiljöverket (2014:2) att det krävs en god planering då byggarbetsplatser är levande arbetsplatser där förutsättningar hela tiden förändras. I dagens byggprojekt finns det även en stressrelaterad hälsorisk då byggprojekt ska utföras på så kort tid som möjligt enligt Rwamamara (2005). Detta kan möjligtvis vara ett hinder för en god arbetsmiljö på byggarbetsplatserna då allt ska gå fort och mindre hänsyn tas till risker under arbetet. Med dessa förkortade byggtider slarvas det även en del med säkerhetsutrustningen bland byggarbetarna då vissa moment ska ta så lite tid som möjligt. Enligt Rwamamara (2007) är det därför viktigt att planera för en säker arbetsmiljö redan i projekteringsskedet. Genom att låta olika aktörer i ett byggprojekt få vara delaktig i projekteringsskedet kan de lätt kommunicera och upptäcka olika arbetsmiljörisker och hälsoproblem. Dessa problem och risker går att finna lösningar till redan i projekteringsskedet och det behöver då inte uppstå skador i byggproduktionen. Det går även att utföra riskbedömning i projekteringsskedet genom att använda en 3D-modell av byggprojektet. En sådan riskbedömning kan utföras innan projekteringen är helt färdigställd och genom detta går det att förbygga dessa risker. Vidare menar Rwamamara (2007) att även material, utrustning och verktyg kan påverka arbetsmiljön i ett byggprojekt och att det är viktigt att även titta på detta i projekteringsskedet. 10

18 3. Metod Detta examensarbete består av en litteraturstudie samt en intervjustudie för att få mer förståelse kring ämnet samt för att besvara de forskningsfrågor som detta examensarbete är inriktat kring. I litteraturstudien undersöks olika branscher som använder IT-hjälpmedel i det vardagliga arbetet samt vad dessa verktyg kan användas till. Även surfplattans historia och information om Arbetsmiljöverket är något som tas upp. Studien fortsätter med information om Arbetsmiljöverkets lagar och regler som bland annat arbetsmiljölagen och systematiskt arbetsmiljöarbete. Examensarbetet består även av en intervjustudie för att undersöka hur det fungerar i dagsläget med skydds- och miljörond samt tillbuds- och observationshantering. Även hur IT-hjälpmedel skulle kunna effektivisera och förenkla vissa moment i byggprojekt är något som undersöks i intervjustudien Litteraturstudie För att skapa en god förståelse inom ämnet gjordes en litteraturstudie i början av examensarbetet. Detta för att ge en bra start samt ge information om vilken metodik som kan vara fördelaktig genom att studera tidigare utförda undersökningar (Backman, 2008). Litteraturstudien kompletterades under arbetets gång med ny relevant litteratur för att kunna fortsätta med arbetet samt ge arbetet en bättre kvalitet Intervjustudie För att få en bättre förståelse för hur mobila IT-hjälpmedel skulle kunna effektivisera och förenkla momenten skydds- och miljörond samt tillbuds- och observationshantering genomfördes intervjuer med personer som har insikt och kännedom i dessa ämnen. Dessa intervjuer utfördes genom så kallad kvalitativ intervjustudie för att kunna ställa följdfrågor samt få mer utförliga svar jämfört med vad en enkätundersökning skulle ge. De personer som intervjuades var tjänstemän från Skanska och NCC där vissa av dem har använt smartphones och surfplattor till olika moment i produktionen medan andra aldrig har använt IT-hjälpmedel till dessa moment. Detta för att se vilken potential mobila IT-hjälpmedel har i produktionen men även för att se vad de har för nackdelar. Intervjustudien genomfördes också för att upptäcka vilket förhållningssätt och vilka synpunkter intervjurespondenterna har till mobila IT-hjälpmedel. De frågor som ställdes under intervjustudien presenteras i bilaga 1 utifrån vilken befattning och erfarenhet respondenterna hade angående användandet av smartphone och surfplattor i byggprojekt Urval När respondenterna valdes kategoriserades de in i fyra olika arbetsområden för att kunna få en jämn spridning med vad de har för befattning samt deras kunskaper inom IT-hjälpmedel. De fyra arbetsområden som valdes var; arbetsmiljö, IT-hjälpmedel, platschef/arbetsledare som använt smartphones och surfplattor i produktionen samt platschef som inte använt surfplattor. Dessa valdes för att få så stor spridning som möjligt samt för att täcka in alla delarna i detta examensarbete. Om endast platschefer hade valts skulle troligtvis ett för litet område identifieras och därför valdes även de andra arbetsområdena. Eftersom studien sträcker sig från arbetsmiljö till IT-hjälpmedel var det en viktig del att välja respondenter från ett brett spektra. Allt från respondenter som har befattningen arbetsmiljösamordnare till BIM-koordinator men även respondenter som använder smartphones och surfplattor i det dagliga arbete och som har kunskap och erfarenhet om hur det är att använda 11

19 surfplattor på byggarbetsplatser. Men det var även viktigt att ta med respondenter som aldrig använt surfplattor till moment i byggproduktionen för att höra vad dem har att säga om detta. Antalet intervjuade respondenter begränsades till åtta stycken då det bedömdes att ingen ny information frambringades under de sista intervjuerna. Samtliga intervjuer skedde genom telefonintervju på grund av geografiska begränsningar då respondenterna arbetade i olika städer. Innan telefonintervjuerna ägde rum fick respondenterna kännedom om intervjufrågorna genom att de skickades i förväg via mail. Nedan i Tabell 1 ses befattning, företag samt datum för intervjun för de olika respondenterna i intervjustudien. Tabell 1 Respondenter i studien. NAMN ARBETSOMRÅDE ROLL I PROJEKT FÖRETAG INTERVJUDATUM Respondent 1 Arbetsmiljö Arbetsmiljösamordnare NCC Respondent 2 IT-hjälpmedel BIM-koordinator Skanska Respondent 3 Platschef/arbetsledare som använt smartphone/surfplatta Platschef NCC Respondent 4 IT-hjälpmedel Projektledare för verksamhetsutveckling NCC Respondent 5 Platschef/arbetsledare som använt smartphone/surfplatta Arbetsledare Skanska Respondent 6 Arbetsmiljö Projektledare för arbetsmiljö Skanska Respondent 7 Respondent 8 Platschef som inte använt smartphone/surfplatta Platschef som inte använt smartphone/surfplatta Platschef NCC Platschef Skanska Val av företag För att kunna utföra en intervjustudie och få svar på forskningsfrågorna valdes två företag för intervjustudien. Valet föll på Skanska och NCC då dessa företag är bland de största byggföretagen i Sverige och har möjlighet att tillgodose detta examensarbetes behov. Då Skanska har för avsikt att vara ett av de ledande byggföretagen inom arbetsmiljö och säkerhet i Sverige och NCC började använda smartphone och surfplatta i början av år 2014 blev dessa två företag ett bra komplement till 12

20 varandra. Kombinationen mellan arbetsmiljö och säkerhet samt användandet av IT-hjälpmedel är fokus i detta examensarbete Skanska Skanska (2014:1) är ett av Sveriges största byggbolag med anställda i Sverige och anställda världen över. Skanska (2014:2) startades år 1887 och hette då Skånska Cementgjuteriet som i början tillverkade betongprodukter. Skanskas verksamhet är uppdelad i fyra sektorer: byggoch anläggningsverksamhet, bostadsutveckling, kommersiell utveckling och infrastrukturutveckling. Enligt Skanska (2014:3) skapar de hållbara lösningar och strävar efter att vara ledande inom kvalitet, grönt byggande, arbetsmiljö och etik Arbetsmiljö Skanskas (2014:6) mål med arbetsmiljöarbete är att skapa skadefria arbetsplatser där medarbetarna trivs. En del i detta arbetsmiljöarbete är en vecka som kallas Safety Week och som anordnas en gång per år. Denna vecka gå ut på att alla arbetsplatser ska lägga fokus på säkerhetsarbetet och målet är att den vecka ska vara fri från olyckor och tillbud. En annan del av Skanskas arbetsmiljöarbete är att alla ska genomgå en säkerhetsintroduktion för att få upprätthålla sig på byggarbetsplatserna. Detta är en introduktion som går igenom de krav på skyddsutrustning, samlingsplats vid utrymning samt de rutiner som finns på arbetsplatsen och som måste följas. Skanskas krav på skyddsutrustning är hjälm, skyddsglasögon, skyddshandskar, skyddsskor samt varselkläder på överkroppen. Detta är för att alla ska bära sin personliga skyddsutrustning varje dag och genom detta minska olyckor och tillbud på arbetsplatserna. Skanska (2014:4) har även Allmänna ordnings- och skyddsregler som ska följas på alla Skanskas arbetsplatser. Det beskriver hur Skanska ser på riksinventering och ett säkert beteende på arbetsplatsen. Även regler kring personlig skyddsutrustning, fallskydd, el- och brandsäkerhet samt mycket mer tas upp i detta dokument Skanskas krav och syn på arbetsmiljö För att Skanska ska kunna uppnå sina mål avseende arbetsmiljö och säkerhet måste en del lagar och krav följas. En lag som är självklar att följa är arbetsmiljölagen som är Arbetsmiljöverkets ramlag men även så som kunders krav, branschgemensamma överenskommelser samt Skanskas egna krav är sådant som måste följas. Exempel på ett krav angående skydds- och miljöronder som Skanska har är att dessa ska gås minst varannan vecka enligt Skanskas krav (2014:6) NCC NCC (2014:1) är ett av de ledande byggbolagen i norra Europa och har anställda i Sverige och anställda i Europa. År 1989 slogs Nordstjerna AB och Armerad Betong Vägförbättringar (ABV) ihop och bildade Nordic Construction Company (NCC). NCC är verksam inom hela kedjan i branschen genom att utveckla och bygga bostäder, kommersiella fastigheter, industrilokaler och offentliga byggnader, infrastruktur samt vägar och anläggningar. Enligt NCC (2014:1) skapar de framtidens miljöer för arbete, boende och kommunikation med ett ansvarsfullt byggande Arbetsmiljö Målet med NCC s (NCC, 2014:2) arbetsmiljöarbete är att alla arbetsplatser ska vara säker med en god arbetsmiljö. Deras arbete för att eliminera antalet olyckor och uppnå den uppsatta nollvisionen görs bland annat med Awareness Day. Detta är en dag som anordnas varje år och då allt annat arbete 13

21 stannas upp för gemensamma samtal och diskussioner kring arbetsmiljön. I det vardagliga arbetet har alla medarbetare ett personligt ansvar för att vara delaktiga och minimera risker för att skapa säkra arbetsplatser. Målsättningen med detta är att förhindra risker i ett så tidigt skede som möjligt. Alla som upprätthåller sig på någon av NCC s arbetsplatser ska genomgå en introduktionsutbildning i arbetsmiljö som utförs genom en film samt ett prov. Enligt NCC (2014:3) är denna utbildning samt ett löpande arbete med uppföljning och återkoppling av risker, olyckor och tillbud en del av arbetsmiljöarbetet. Genom ständig utvecklig och utbildning skapas en bättre arbetsmiljö då det finns möjlighet för diskussioner och dokumentering NCC s krav På alla NCC s arbetsplatser är det ett grundkrav att lagar och internationella konventioner samt att Arbetsmiljöverkets lagar följs. Även företagets arbetsmiljöregler, miljölagstiftning, avtal och säkerhetskrav ska respekteras och följas Ny applikation hos NCC NCC har nu lanserat en applikation i Sverige som innehåller deras projektportal. Detta stöd fungerar så att kunder, underleverantörer och NCC själva lätt ska kunna uppdatera och läsa om ett specifikt byggprojekt i smartphonen eller surfplattan. (Mynewsdesk, 2014) NCC s applikation till smartphones och surfplattor förväntas öka förståelsen, samordningen och effektiviteten i projekten. Den är enkel att använda och är konstruerad för att fylla det behov som finns ute på arbetsplatsen. Genom applikationen går det att skriva och läsa byggprojektets dagbok samt även komplettera dagboken med bilder som tas direkt med smartphonen eller surfplattan. Applikationen gör att information och utfördelade arbetsuppgifter kommer ut till alla berörda på projektet. Det går även att dokumentera och läsa NCC s kontroller så som arbetsmiljöronder och egenkontroller. Med applikationen är det enkelt att uppdatera och läsa aktuella dokument och ritningar samt få tillgång till aktuell kontaktinformation till alla deltagare i projektet. (Mynewsdesk, 2014) 3.4. Intervjuframställning och analysmetod Intervjustudien utfördes som en kvalitativ studie med intervjufrågor som ger öppna svar. Detta gjorde att respondenterna själv fick svara på frågan och leddes inte in på ett speciellt svar med en ledande fråga. Frågorna skickades ut till respondenterna en viss tid före intervjun för att de skulle få en bättre förståelse vilket ämne studien och intervjun tar upp samt kunna förbereda svar på frågorna. Samma frågor ställdes till alla respondenter med undantag för vissa frågor som var specifikt inriktade på arbetsområdets huvudfokus. Detta gjordes för att få fyra olika inriktningar med frågor som berör det specifika arbetsområdet. Det skulle även troligtvis vara svårt för arbetsmiljösamordnaren att kunna svara på hur platschefen använder surfplattan i det dagliga arbetet och därför riktades frågorna in beroende på respondenternas befattning och kunskap. Efter att respondenterna blivit intervjuade var det dags att sammanställa och analysera datat från dessa. Datat sammanställdes utifrån dessa fyra arbetsområden som respondenterna delades in i för att få en bättre struktur på resultatet. Genom att analysera det på detta sätt gick det att se en struktur på hur de olika arbetsområdena svarade samt vad de hade för erfarenhet. 14

22 3.5. Reliabilitet och validitet Reliabilitet och validitet är centrala begrepp och ett mått på studiens trovärdighet. Enligt Björklund (2003) anger reliabilitet hur tillförlitlig en mätning är där resultatet efter upprepade mätningar ska vara detsamma. Det ska dock inte spela någon roll vem som utfört dessa mätningar utan resultatet ska ändå vara detsamma. Validitet däremot anger om mätningen verkligen mätte det som skulle uppmätas från början och kan stärkas genom att använda fler metoder när mätningen utförs. Resultatet av denna studie grundar sig på litteraturstudie samt intervjuer med respondenter som arbetar inom byggbranschen. För att reliabiliteten ska kunna stärkas i denna studie ska dessa två moment kunna upprepas och resultatet ska ändå bli detsamma. Eftersom litteraturstudien är utförd och grundar sig på befintliga dokument och rapporter går detta moment att upprepa oberoende på vem som utfört det. Genom att intervjuerna har utförts med samma frågor inom de olika arbetsområdena samt utan att ha varit ledande kan reliabiliteten även här stärkas. Eftersom det har varit samma frågor som inte varit ledande går även detta moment att upprepa och även att utföras av vem som helst Författarens bakgrund Författaren studerar sista året på utbildningen civilingenjör arkitektur och väg- och vattenbyggnad vid Luleå tekniska universitet. I programmet arkitektur är inriktningen mot husbyggnad och i väg- och vattenbyggnad är inriktningen mot byggande. Frånsett studierna har även författaren erfarenhet från en sjumånaderspraktik samt feriearbete som utfördes i produktionen hos Skanska Väg och anläggning Norr. Genom studierna på civilingenjörsnivå samt från de praktiska erfarenheterna från Skanska och kontakt med handledare har detta lagt grunden och inspirationen för examensarbetet och dess utformning. 15

23 4. Resultat och analys Efter intervjuer med både NCC och Skanska visade det sig att båda företagen använder smartphones och surfplattor på deras arbetsplatser ute i byggproduktionen. Eftersom detta fortfarande är väldigt nytt är det bara på vissa projekt samt vissa personer som har tillgång till surfplatta. Tanken är att användandet av smartphones och surfplattor kommer öka på byggarbetsplatserna runt om i Sverige. I nuläget ser det ut som att de flesta projekt där dessa hjälpmedel används är belägna mer i de södra delarna av Sverige. I dagsläget används främst Apples surfplatta Ipad som hjälpmedel ute på byggarbetsplatserna men inom en snar framtid kommer även Windows-baserade surfplattor att kunna användas. Många av de mjukvaror som används av dessa två företag i dagsläget är endast kompatibla med Ipad och kräver en konvertering för att kunna fungera på exempelvis Windows-baserade surfplattor Intervjuade respondenterna Nedan följer en kortfattad beskrivning om vad de intervjuade respondenterna har för befattning samt dess arbetsuppgifter Respondent 1 - Arbetsmiljösamordnare, NCC Arbetsmiljösamordnaren på NCC har sin tjänst på 75 % medan den resterande tjänsten på 25 % är övergripande inom hälso- och säkerhetsfrågor. Arbetsmiljösamordnarens huvudfokus är tidiga skeden där det undersöks om de produkter och arbetssätt som används eller ska utföras kan innebära någon risk för personalen på byggarbetsplatsen. Privat använder arbetsmiljösamordnaren både smartphone och surfplatta och anser sig vara en aktiv användare av applikationer som rör dessa verktyg Respondent 2 - BIM-koordinator, Skanska BIM-koordinatorn på Skanska arbetar med informationshantering och mobilitetsfrågor ur byggproduktionens synvinkel och försöker förbättra dessa moment och verktyg. BIM-koordinatorn är med i utvecklingen av att kunna utföra skydds- och miljöronder via surfplatta samt håller på att förbättra detta moment. Privat använder BIM-koordinatorn både smartphone och surfplatta och anser sig själv som en aktiv användare av applikationer till dessa verktyg Respondent 3 - Platschef, NCC Platschefen på NCC håller i dagsläget i ett husprojekt där en skola byggs. Detta projekt är beläget i södra Sverige där de använder smartphone och surfplattor i det dagliga arbetet till moment som skydds- och miljörond, dagbok och ritningshantering. Platschefen använder både smartphone och surfplatta privat och anser sig vara en aktiv användare av applikationer Respondent 4 - Projektledare för verksamhetsutveckling, NCC Projektledaren för verksamhetsutveckling på NCC utbildar, leder och implementerar nya verktyg och hjälpmedel för personalen inom NCC i Sverige. Projektledaren är med och tar fram färdiga lösningar till olika moment med mera. Privat använder projektledaren både smartphone och surfplatta väldigt ofta och ser sig själv som en aktiv användare av applikationer till dessa verktyg Respondent 5 - Arbetsledare, Skanska Arbetsledaren på Skanska ansvarar för skydds- och miljöronder samt miljökontroller av grund- och ytvatten på byggprojektet. Surfplatta används för att dokumentera dessa moment medan 16

24 smartphone används till bland annat mail. Arbetsledaren använder smartphone privat men anser sig inte vara en aktiv användare av applikationer Respondent 6 - Projektledare för arbetsmiljö, Skanska Projektledaren för arbetsmiljö på Skanska har en tjänst på 50 % där säkra arbetssätt och arbetsmiljö är i fokus medan den andra tjänsten på 50 % fokuseras på IT-hjälpmedel för arbetsmiljö. Projektledaren för arbetsmiljö använder smartphone privat och endast surfplatta när det kommer det arbetsrelaterade moment Respondent 7 - Platschef, NCC Platschefen på NCC arbetar på hussidan och håller i dagsläget i ett byggprojekt där en skola byggs om. Denna skola är beläget i norra Sverige och på detta byggprojekt används varken smartphone eller surfplatta till moment som exempelvis skydds- och miljörond, dagbok, kontroller och ritningshantering. Platschefen använder smartphone privat men anser sig inte vara en aktiv användare av applikationer Respondent 8 - Platschef, Skanska Platschefen på Skanska arbetar på Väg och anläggningssidan i norra Sverige och håller i dagsläget i ett broprojekt där stambanan ska förstärkas. På detta projekt används inte smartphones eller surfplattor till något av momenten skydds- och miljörond, dagbok, kontroller eller ritningshantering. Privat använder platschefen endast smartphone men anser sig själv som en aktiv användare av applikationer Forskningsfråga 1 Hur utförs skydds- och miljörond i dagsläget i byggprojekt? - Utförs dessa moment via traditionellt sätt eller via smartphones och surfplattor? - Ökar antalet utförda skydds- och miljöronder då de utförs via smartphones och surfplattor? - Blir det någon skillnad i tidsåtgång samt i kvalitet då de utförs via smartphones och surfplattor? - Sker det någon förändring av användandet av smartphones och surfplattor ute på byggarbetsplatser? Arbetsmiljösamordnare och projektledare för arbetsmiljö Under intervjuerna med arbetsmiljösamordnare samt projektledare för arbetsmiljö visade det sig att det fortfarande är väldigt vanligt att utföra skydds- och miljörond på traditionellt sätt. Med traditionellt sätt menas att skydds- och miljörond genomförs via ett protokoll i pappersformat som antecknas och dokumenteras med penna. Det är dock väldigt sällan som bilder tas och läggs in i protokollet. Efter ronden renskrivs protokollet och anslås i boden för att alla ska kunna ta del av denna. Vissa projekt har tagit redovisning av protokollet ett steg till och går igenom detta på veckomötet. Det ger en klarare bild för dem som arbetar på byggprojektet vad det finns för risker samt vad som ska åtgärdas. Efter att protokollet har gåtts igenom och anslagits i boden sparas protokollet även i en pärm alternativt i en projektmapp på datorn. Detta är för att lätt kunna gå tillbaka och granska om det till exempel skulle hända en olycka eller ett tillbud. I Figur 4 visas Skanskas skydds- och miljörondsprotokoll då ronden utförs via traditionellt sätt. 17

25 Figur 4 Skydds- och miljörondsprotokoll (Skanska Sverige AB, 2014) De båda företagen har krav på att skydds- och miljörond ska utföras minst varannan vecka och detta är något som upprätthålls. Under vissa intensiva skeden i ett byggprojekt görs dock skydds- och miljörond oftare när det till exempel är ett kritiskt moment som inträffar, moment som är riskfyllda, eller när det är många fordon och mycket personal på byggarbetsplatsen. Enligt projektledaren för arbetsmiljö är det bara bra om skydds- och miljöronden utförs oftare än varannan vecka, tre till fyra gånger i månaden är en bra målsättning. Det är även viktigt att kontrollera vissa punkter på protokollet mer noggrant eftersom vissa punkter innebär fler och allvarligare risker än andra. Bland annat är ordning och reda på ett byggprojekt väldigt viktigt då majoriteten av alla olyckor är kopplade till detta. Det är större risk att till exempel någon snubblar då det är ostädat och saker står i vägen. Även fallrisker samt tunga lyft är punkter som behöver kontrolleras extra. De intervjuade arbetsmiljösamordnare samt projektledare för arbetsmiljö anser att varannan vecka är en bra miniminivå för skydds- och miljörond samt att det fungerar väldigt bra. 18

26 I stort sett har alla tjänstemän på dessa två företag gått över till smartphones men använder den oftast endast till mail och samtal. Än så länge är det bara på vissa projekt där surfplattor och smartphones används till ritningar, dagbok, skydds- och miljörond, kontroller och dokumentering. Det senaste året har användandet av surfplattor ute på byggprojekt ökat men det är långt ifrån alla byggprojekt som har surfplattor idag. När ett projekt börjar använda smartphones och surfplattor får användarna gå en slags utbildning för att lära sig de olika funktionerna samt hur den fungerar. Detta är en interaktiv utbildning för att användarna lättare ska lära förstå tekniken och applikationerna. Det utses även en person i varje distrikt som går en speciell utbildning för att vara ett stöd och hjälpa användarna när de stöter på problem. När en skydds- och miljörond utförs via smartphone eller surfplatta görs det i princip på samma sätt som när det genomförs på traditionellt sätt. Skillnaden är att protokollet finns digitalt där observationer knappas in och noteras. Det är enkelt att fota och lägga in bilder direkt i protokollet samt skriva en kort beskrivning. I Figur 5 visas ett exempel på hur två stycken observationer ser ut i ett skydds- och miljörondsprotokoll som är utfört via en surfplatta. Figur 5 Skydds- och miljörondsprotokoll utfört via surfplatta. (Skanska Sverige AB, 2014) Ett sådant protokoll kan utföras både med och utan nätverksanslutning för att tillgodose alla olika typer av byggarbetsplatser. Arbetsmiljösamordnaren tycker att det är ett enkelt sätt att rapportera in observationer på. Majoriteten, eller det mesta är bara väldigt positivt. Det är enkel rapportering, det är lätt att ta bilder när man går skyddsrond också kan du komplettera med någon notering när man väl kommer in till datorn. Arbetsmiljösamordnare Efter att en skydds- och miljörond har utförts via en smartphone eller surfplatta skrivs protokollet ut direkt från smartphone eller surfplattan alternativt från datorn och anslås i boden. Dock så ser protokollet samt utformningen lite olika ut för de olika företagen men resultatet blir densamma. 19

27 Genom att protokollet redan finns digitalt är det enkelt att spara det i en projektmapp så att de berörda personerna har tillgång till det. Arbetsmiljösamordnaren menar att det troligtvis inte kommer ske någon skillnad i ökat antal skyddsoch miljöronder efter att den har börjat utföras via smartphone eller surfplatta. Eftersom det finns redan strikta krav på hur ofta skydds- och miljörond ska göras ute på byggarbetsplatserna kommer det troligtvis inte öka i antal. Däremot finns det skillnader i kvalitet när skydds- och miljörond utförs via smartphone eller surfplatta jämfört med traditionellt sätt. Protokollen blir mer utförliga då det går snabbt att få in i systemet samt att det är enkelt att fotografera och lägga in en bild i protokollet. Eftersom en bild förklarar och beskriver observationen mycket bättre än en text gör är det lättare att förstå vad som ska åtgärdas. Det blir även enklare att följa upp om observationen har åtgärdats eller inte. Det är lätt att gå in i skydds- och miljöronden via en smartphone eller surfplatta och meddela att åtgärden är utförd och om den inte är utförd så hamnar observationen per automatik i nästa skyddsoch miljörondsprotokoll BIM-koordinator och projektledare för IT-hjälpmedel/verksamhetsutveckling BIM-koordinatorn och projektledaren för IT-hälpmedel anser att smartphone och surfplattor är ypperliga verktyg att använda för till exempel informations- och dokumenthantering samt dokumentspecifika tillämpningar som t ex skydds- och miljörond och kvalitetskontroller. Smartphone och surfplattor är verktyg som är bra i två aspekter, ta emot information och skapa information. Detta är två olika aspekter och där båda två är lika viktiga. Det ska vara enkelt att ta emot information och samtidigt ska det vara lika enkelt att skapa information så som dokument, skyddsoch miljörondsprotokoll. De användningsområden som personalen ute på byggarbetsplatserna använder mest på smartphone och surfplatta är dagbok, kontroller, ritningar och handlingar. Det finns även information om varje projekt samt kontaktuppgifter till alla inblandade samlat på smartphonen och surfplattan. Detta är saker som de aktiva användarna använder dagligen och är till stor hjälp ute på byggarbetsplatserna. Om det till exempel upptäcks att en kvalitetskontroll måste utföras innan nästa moment startas behöver inte arbetsledaren springa in till boden utan kan med lätthet plocka upp smartphonen eller surfplattan och utföra kontrollen direkt. I Figur 6 visas NCC s applikation där dagbokshantering, kontroller och dokumenthantering kan utföras via smartphones och surfplattor. Figur 6 NCC's applikation för smartphones och surfplattor. (NCC, 2014) 20

28 Att utföra en skydds- och miljörond via en smartphone eller surfplatta ska vara enkelt och smidigt. Det är lätt att ta en bild samt skriva en anteckning om observationen och vad som ska åtgärdas. Detta är något som projektledaren för IT-hjälpmedel anser sparar tid. Och just fotona och den biten besparar otroligt mycket tid, du behöver inte skriva så mycket text heller för att bilden säger så mycket ändå. Projektledare för IT-hjälpmedel Varje observation blir en egen post och det är endast de observationer som upptäcks på ronden som behöver noteras. Efter att ronden är utförd går det att komplettera protokollet via datorn för att sedan skriva ut det och anslå i boden. Skydds- och miljöronden sparas även i en databas där det är enkelt att gå in och granska protokollet i efterhand. Om det skulle till exempel ske en olycka går det med enkelhet att gå in och granska de olika protokollen för att se om det fanns några risker på arbetsplatsen när olyckan inträffade. Det finns alltid en risk när skydds- och miljöronder utförs traditionellt sätt på papper. Efter att protokollet har anslagits i boden ska den även sparas i en pärm. Detta gör att det är viktigt att hålla reda på dessa protokoll om det sedan skulle ske en olycka. Detta problem tas bort när skydds- och miljöronder utförs via smartphone eller surfplatta eftersom protokollet sparar i en databas. Det finns även uppföljningsmöjligheter via smartphone och surfplatta där det går att fylla i när och hur observationen har åtgärdats. På detta sätt är det enkelt att se vad som är åtgärdat och inte. Arbetet med återkoppling för IT-hjälpmedel har redan börjat och det har kommit in respons från användarna av smartphones och surfplattor. Användarna ansåg att fokus på säkerheten har ökat efter att personal ute på byggarbetsplatser börjat använda sig av smartphone och surfplattor eftersom det krävs mindre administration. Detta gör att användarna anser att byggarbetsplatserna har blivit säkrare då det finns mer tid att lägga på säkerhet samt att finna risker. Enligt BIMkoordinatorn kommer dessa uppföljningar ske kontinuerligt för att få återkoppling om hur systemet uppfattas och fungerar samt hur systemet ska vidareutvecklas för att kunna göra förändringar och förbättringar. Tidsåtgången för att utföra skydds- och miljörond via en smartphone eller surfplatta beror lite på hur van användarna är att använda verktygen. Enligt återkopplingen anser de vana användarna att det tar mindre tid åt att utföra en skydds- och miljörond via smartphone eller surfplatta än på traditionellt sätt. Det är fortfarande lite oklart vad de som inte är vana användare anser men i det stora hela tycker de flesta att dem sparar tid på skydds- och miljörond då en stor del av den administrativa delen försvinner. Enligt BIM-koordinatorn är detta ett resultat från återkopplingen som är gjord. Dem flesta tycker att de sparar tid på det, och det är mycket med att den administrativa biten egentligen klipps bort. BIM-koordinator Antalet utförda skydds- och miljöronder har inte påvisats ökat efter att smartphone och surfplattor har börjat användas. Detta kan vara på grund av att det redan finns krav och att dessa ronder är inplanerade i tidplanen när dem ska utföras. I nuläget finns det inget behov av att öka antalet skyddsoch miljöronder. Däremot finns det tydliga skillnader i kvalitet då skydds- och miljöronder utförs via 21

29 smartphone eller surfplatta. Kvaliteten har blivit bättre och detta beror på att det är lätt att ta bilder och lägga in i protokollet och detta gör att det blir tydligare protokoll. Det är lättare att kommunicera, observationerna åtgärdas snabbare då dessa observationer finns i systemet och även uppföljning av åtgärder är enklare med smartphone och surfplattor. Det är många som föredrar smartphone och surfplattor istället för det traditionella sättet med papper och penna. Det är mycket smidigare att komma åt information och anteckningar då allt finns på ett och samma ställe. Enligt BIM-koordinatorn föredrar dem flesta att använda smartphone eller surfplatta för att leta fram information och anteckningar från möten med mera men även till andra moment som till exempel skydds- och miljöronder. Om han själv ska välja mellan traditionellt sätt eller smartphone och surfplatta blir svaret smartphone och surfplatta. Alltså just om skydds- och miljöronden så hade jag föredragit och göra det digitalt direkt. BIM-koordinator Dem senaste åren har användandet av surfplattor ute på byggarbetsplatser ökat mycket. Det används dock mest i södra Sverige där utvecklingen går snabbare och det finns resurser att utveckla detta. Det skiljer sig lite mellan dem två företagen när det kommer till att utbilda personalen för att lära sig hur dessa verktyg fungera. En del anser att det inte behövs någon utbildning då dem flesta personer redan vet hur en smartphone och surfplatta fungerar. Andra anser att all personal som börjar använda surfplattor ska få möjligheten att gå en utbildning för att lära sig mer om arbetssättet samt hur en surfplatta fungerar och används. Detta är praktiska utbildningar där användarna själva får utföra momenten på surfplattan för att kunna förstå lättare, det finns även filmer och guider till förfoga för användarna. Idag är behovet av smartphone ute på byggarbetsplatser större än surfplattor. Smartphones används i princip på alla byggprojekt där de flesta som har en smartphone är tjänstemän. Det är väldigt få yrkesarbetare som har smartphone då det inte finns ett behov av detta. På till exempel mindre projekt kan det vara smidigare att använda smartphone då arbetet går att utföra utan större förändringar och tillägg Platschef och arbetsledare som använder smartphone och surfplatta Platschefer och arbetsledare som använder smartphone och surfplatta dagligen anser att dessa verktyg behövs. Den intervjuade platschefen och arbetsledaren arbetar i södra Sverige användningen av IT-hjälpmedel är större. I nuläget använder de smartphone och surfplattor på alla de projekten som de är på. Detta gör att de kan samla all information som dokument, dagbok och kontroller på samma ställe och där det är lätt att komma åt det. I Figur 7 visas en del av Skanskas applikation där det går att lägga till observationer via smartphones och surfplattor. Figur 7 Skanskas applikation för smartphones och surfplattor. (Skanska Sverige AB, 2014) 22

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete Självskattning Systematiskt arbetsmiljöarbete Välkommen till detta självskattningsverktyg som tar utgångspunkt i reglerna om systematiskt arbetsmiljöarbete. Skattningen görs genom att ta ställning till

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder Systematiskt arbetsmiljöarbete Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder Glasklart! Bra arbetsmiljö ger ökad lönsamhet. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete - SAM - ger ökad vinst genom minskade kostnader

Läs mer

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011 Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den Avfall Sveriges höstmöte 2011 Något om arbetsgivarens skyldigheter Ur arbetsmiljölagen: Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs

Läs mer

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Ett vägledningsdokument till Arbetsmiljöverkets mallverktyg Startpaket SAM, som bygger på föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete,

Läs mer

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas Vem är ansvarig för arbetsmiljön? 1 Med arbetsmiljö menas fysiska psykologiska sociala förhållanden på arbetsplatsen Vi kommer att fokusera på de fysiska arbetsmiljöriskerna och hur de åtgärdas. 2 1 Lagstiftning

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till god arbetsmiljö som gynnar alla.

Läs mer

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön?

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Det finns många skäl, men här är några: 1. För att det är ett lagstadgat krav. 2. För att arbetsmiljön påverkar personalens hälsa och

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö. Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö. Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1 Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Region öst arbetsmiljoverket@av.se Informationsgruppen, distriktet

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inom Praktikertjänstkoncernen 1 (5) ID-begrepp L17_1

Arbetsmiljöpolicy. Inom Praktikertjänstkoncernen 1 (5) ID-begrepp L17_1 1 (5) Arbetsmiljöpolicy Inom Praktikertjänstkoncernen Antagen vid styrelsemöte 31 januari 2014 2 (5) Innehåll 1 Arbetsmiljö 3 1.1 Ansvar... 3 1.2 Arbetsmiljömål... 3 1.3 Inköp... 3 1.4 Kompetens... 3 1.5

Läs mer

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö STYRDOKUMENT Sida 1(10) Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Område 1 Styrning och ledning Fastställd KSAU, 2012-04- 24, 70 Program 1.2 Personalpolitiskt program Giltighetstid Tillsvidare Plan Riktlinje

Läs mer

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att man ska undersöka om det finns risker på jobbet. De anställda ska inte

Läs mer

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag.

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Checklista Uthyrning av arbetskraft Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete

Läs mer

Arbetsmiljöansvar och straffansvar två helt olika saker

Arbetsmiljöansvar och straffansvar två helt olika saker Arbetsmiljöansvar och straffansvar två helt olika saker SKKF: s Rikskonferens i Stockholm den 27 maj 2013 Arne Alfredsson 1 Kort om Arbetsmiljöverket Statlig myndighet som har regeringens och riksdagens

Läs mer

Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer

Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer ARBETSMILJÖPOLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING För

Läs mer

Årlig Redovisning av Arbetsmiljöarbetet... ÅRA

Årlig Redovisning av Arbetsmiljöarbetet... ÅRA MÖLNDALS STAD Årlig Redovisning av Arbetsmiljöarbetet... ÅRA med utgångspunkt från Arbetsmiljölagen och AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete. MÖLNDALS STAD Kerstin Olofsson Arbetsmiljösamordnare,

Läs mer

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Bild 1 Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-09-17 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2012-09-07 1 Bild 2 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Distriktet i Stockholm arbetsmiljoverket@av.se

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-09-17 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2012-09-10 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Distriktet i Stockholm arbetsmiljoverket@av.se Informationsgruppen,

Läs mer

www.bygg.org En säker arbetsplats Charlotta Gottschalk Dieden 2013-01-24

www.bygg.org En säker arbetsplats Charlotta Gottschalk Dieden 2013-01-24 www.bygg.org En säker arbetsplats Charlotta Gottschalk Dieden 2013-01-24 Målbilder för Sveriges Byggindustrier VISIONEN ETT HÅLLBART SAMHÄLLSBYGGANDE I VÄRLDSKLASS DET ÖVERGRIPANDE MÅLET EN ATTRAKTIV BYGGBRANSCH

Läs mer

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR FÖRORD Parterna inom stål- och metallindustrin har en lång tradition i samarbetet på arbetsmiljöområdet.

Läs mer

SYSTEMATISK KVALITETSSÄKRING

SYSTEMATISK KVALITETSSÄKRING SYSTEMATISK KVALITETSSÄKRING Frihetsförmedlingens föreskrifter för systematisk kvalitetssäkring av frihetsverksamhet, samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna 1 FRF 2015:1 Föreskrifter för

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Barnverket 2014-03-14 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-03-04 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör enheten för region öst arbetsmiljoverket@av.se

Läs mer

vem har arbetsmiljöansvaret?

vem har arbetsmiljöansvaret? vem har arbetsmiljöansvaret? Både uthyraren o Arbetstagare som hyrs ut har en speciell situation genom att arbetsgivaren har svårt att påverka arbetsmiljön hos inhyraren. Det är viktigt att såväl uthyraren

Läs mer

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Reagera Rehabilitering Förebyggande/risker Arbetsmiljö Främjande/förbättra

Läs mer

Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214

Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214 Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214 Följande rutiner finns inom Sydskånska gymnasiet för att signaler om fysisk- och psykosocial ohälsa och

Läs mer

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY 070130 Innehållsförteckning: ARBETSMILJÖPOLICY... 3 1. MÅL FÖR ARBETSMILJÖN... 3 2. EN GOD ARBETSMILJÖ INNEFATTAR:... 3 3. ORGANISATION... 3 3.1 Arbetstagarens ansvar...

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter i Ulricehamns kommun

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter i Ulricehamns kommun Kommunstyrelsen 2015-01-08, 20 Fördelning av arbetsmiljöuppgifter i Ulricehamns kommun Enligt Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) ska arbetsgivaren,

Läs mer

Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud. Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud. Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete Vad är arbetsmiljö? Innehållet i arbetsmiljölagen (AML) Kapitel 1: Lagens ändamål och tillämpningsområde Kapitel 2: Arbetsmiljöns

Läs mer

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE 1 SAM... ingen bisyssla! Skapad 2015-09-23 2 Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att vi i det dagliga arbetet: uppmärksammar och tar hänsyn till alla förhållanden i arbetsmiljön som kan påverka de anställdas

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy 1(5)

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy 1(5) Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöpolicy 1(5) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Genomförande... 3 Samverkan och delaktighet... 3 Systematiskt arbetsmiljöarbete... 4 Uppföljning... 4 Avslutning...

Läs mer

Arbetsmiljörutiner i byggprojekt

Arbetsmiljörutiner i byggprojekt www.byggledarskap.se Arbetsmiljörutiner i byggprojekt 1(5) Arbetsmiljörutiner i byggprojekt Arbetsmiljöarbetet i ett byggprojekt styrs via lagstiftning och de arbetsmiljöregler som tas fram av Arbetsmiljöverket.

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan Pilagårdsskolan Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöarbete ska organiseras så att vi kan uppfylla arbetsmiljölagens krav på en god arbetsmiljö. En god arbetsmiljö kan stimulera medarbetarna till arbetsglädje,

Läs mer

Svar till arbetsmiljöverket

Svar till arbetsmiljöverket Svar till arbetsmiljöverket Verksamhet Bildning ISM 2013/33012 Svar enligt krav, punkt 1-8 Bilagor Bilaga 1 Arbetsmiljöpolicy för Östra Göinge kommun Bilaga 2 Protokoll, Centrala samverkansgruppen 2014-02-24

Läs mer

Resultatet av inspektionen

Resultatet av inspektionen 2014-06-03 IRS 2014/8518 1 (1) Enheten för region syd Hans Barkenfelt, 010-730 9676 Trelleborgs kommun 231 83 TRELLEBORG Resultatet av inspektionen Ert org. nr 212000-1199 Arbetsställe Bildningsförvaltningen

Läs mer

Riskmanagement vibrationer

Riskmanagement vibrationer Riskmanagement vibrationer Kontaktdag med Metalund 2011-03-22 Istvan Balogh Arbets- och miljömedicin DAGSLÄGET Trots många års krav lever företag inte upp till de stränga regler som finns! Fastän många

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete vid Umeå universitet

Systematiskt arbetsmiljöarbete vid Umeå universitet Systematiskt arbetsmiljöarbete vid Umeå universitet En studie om det systematiska arbetsmiljöarbetet på institutionsnivå uppfyller kraven i lagstiftningen Linda Eriksson Student Examensarbete i Miljö-

Läs mer

Vem är ansvarig för vad inom bygg- och anläggning?

Vem är ansvarig för vad inom bygg- och anläggning? Vem är ansvarig för vad inom bygg- och anläggning? Den här broschyren vänder sig till dig som har ett arbetsmiljöansvar inom bygg- och anläggning. Här kan du läsa om vad som behöver göras under olika skeden

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter

Systematiskt arbetsmiljöarbete Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter Systematiskt arbetsmiljöarbete sfördelning av arbetsmiljöuppgifter 1(7) Fördelning av arbetsmiljöarbetsuppgifter Institutionen för Tema (reviderad 26 april 2010) Dnr Tema-2010-00082 På Institutionen för

Läs mer

GRANSKNING AV MEDARBETARENKÄTEN JAN-OLOV UNDVALL

GRANSKNING AV MEDARBETARENKÄTEN JAN-OLOV UNDVALL GRANSKNING AV MEDARBETARENKÄTEN JAN-OLOV UNDVALL Revisionsrapport 2 (15) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING/BAKGRUND... 4 3 SYFTE, REVISIONSFRÅGA OCH AVGRÄNSNING... 4 4 REVISIONSKRITERIER...

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun

Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun Kommunens mål och policy Skövde kommun har angett mål och policy för arbetsmiljö- och rehabiliteringsarbetet i särskilda handlingsprogram. Här

Läs mer

Information om arbetsmiljö Kommunal Kungsbacka. 2014-10-14 Pia Johansson och Alen Fazlic

Information om arbetsmiljö Kommunal Kungsbacka. 2014-10-14 Pia Johansson och Alen Fazlic Information om arbetsmiljö Kommunal Kungsbacka 2014-10-14 Pia Johansson och Alen Fazlic Agenda 14 oktober 2014 Inledning Arbetsmiljöverkets (AV) uppdrag, roll och organisation Gällande arbetsmiljölagstiftning

Läs mer

arbets miljö i Östersunds kommun Arbetsgivaransvar Samverkan Företagshälsovård Utveckling Arbetsmiljöpolicy

arbets miljö i Östersunds kommun Arbetsgivaransvar Samverkan Företagshälsovård Utveckling Arbetsmiljöpolicy arbets miljö i Östersunds kommun Arbetsgivaransvar Samverkan Företagshälsovård Utveckling Arbetsmiljöpolicy Kommunstyrelsen och Centrala samverkansgruppen 1 Arbetsmiljö Sammanfattning Arbetsmiljögreppet

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...

Läs mer

Handen på hjärtat - Hur fungerar ert arbetsmiljöarbete? Niklas Wikström Business Development Manager WSP Sverige AB 2014-03-10

Handen på hjärtat - Hur fungerar ert arbetsmiljöarbete? Niklas Wikström Business Development Manager WSP Sverige AB 2014-03-10 Handen på hjärtat - Hur fungerar ert arbetsmiljöarbete? Niklas Wikström Business Development Manager WSP Sverige AB 2014-03-10 Handen på hjärtat Vid våra webinar inom arbetsmiljöområdet presenterar WSP

Läs mer

Chefsutbildning 12 juni 2014. Dan Eriksson, Artontusen AB

Chefsutbildning 12 juni 2014. Dan Eriksson, Artontusen AB Chefsutbildning 12 juni 2014 Dan Eriksson, Artontusen AB Arbetsmiljölagen Kap 1 Ändamål och vilka omfattas Kap 2 Kvalitén på arbetsmiljön Kap 3 Skyldigheter, vilka har ansvar Kap 4 Bemyndigande Kap 5

Läs mer

Arbetsmiljöarbete på Trafikverket

Arbetsmiljöarbete på Trafikverket Arbetsmiljöarbete på Trafikverket Bergsprängardagarna 24 25 jan 2013 Åke Hansson Personal- och arbetsmiljöpolicy Alla har vi ett ansvar att påverka vårt eget, Trafikverkets och branschens resultat i en

Läs mer

ARBETSMILJÖHANDBOK. Företaget AB. Stina Ledare. Sven Andersson. Karin Persson. kontorschef. lagerchef

ARBETSMILJÖHANDBOK. Företaget AB. Stina Ledare. Sven Andersson. Karin Persson. kontorschef. lagerchef ARBETSMILJÖHANDBOK har 25 anställda och är en försäljningsverksamhet som har kontor och lager, (ingen produktion). VD är, kontorschef är och lagerchef är Sven Andersson VD Sven Andersson lagerchef kontorschef

Läs mer

ARBETSMILJÖPLAN. Arbetsmiljöansvarig. Montessoriförskolan Makrillen. Carolina Jansson, förskolechef. Telefon: 0702-513247

ARBETSMILJÖPLAN. Arbetsmiljöansvarig. Montessoriförskolan Makrillen. Carolina Jansson, förskolechef. Telefon: 0702-513247 ARBETSMILJÖPLAN Montessoriförskolan Makrillen Arbetsmiljöansvarig Carolina Jansson, förskolechef. Telefon: 0702513247 DOKUMENTVERSION UPPDATERAD VEM 1 20140103 Carolina Jansson 1 Ambition och Mål Vi skall

Läs mer

Svar på inspektionsmeddelande

Svar på inspektionsmeddelande VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Vård- och omsorgsnämndens handling nr 4/2007 SVAR INSPEKTIONSMEDDELANDE 1 (6) Vår handläggare Ert datum Er beteckning Jan Nilsson, utredare 2006-11-23 AILI 2006/31728 Arbetsmiljöverket

Läs mer

Bra arbetsmiljö på väg

Bra arbetsmiljö på väg Bra arbetsmiljö på väg Trafiksä en arb Många anställda har vägar och gator som sin arbetsplats. Förutom yrkesförarna rör det sig bland annat om hemtjänst- och hemsjukvårdspersonal, väktare, hantverkare

Läs mer

BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ

BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ Blad 1 BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ Antagna av kommunfullmäktige 13 mars 2014 (Ersätter tidigare beslutad hälsopolicy KS 2004-08-25 samt Arbetsmiljöbestämmelser med riktlinjer för systematiskt

Läs mer

Uppgiftsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet

Uppgiftsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet Uppgiftsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet Första upplagan Uppgiftsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet Arbetsmiljöverket 2004 Text: Carin Frostberg, Organisatoriska och medicinska

Läs mer

ARBETSMILJÖPLAN FÖR RÖDABERGSSKOLAN

ARBETSMILJÖPLAN FÖR RÖDABERGSSKOLAN RÖDABERGSSKOLAN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN SID 1 (6) ARBETSMILJÖPLAN FÖR RÖDABERGSSKOLAN Arbetsmiljöplanen bygger på Arbetsmiljöverkets regler (föreskrifter och allmänna råd)om systematiskt arbetsmiljöarbete.

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

Arbetsmiljön är viktiga frågor vid avfallshantering

Arbetsmiljön är viktiga frågor vid avfallshantering Arbetsmiljön är viktiga frågor vid avfallshantering Viveca Wiberg Handläggare ergonomi 2014-02-26 Arbetsmiljöverkets uppdrag Tillsyn över arbetsmiljölagen (AML), arbetstidslagen (ATL) och våra föreskrifter

Läs mer

Byggnads policy. Företagshälsovård

Byggnads policy. Företagshälsovård Byggnads policy Företagshälsovård Byggnads policy om företagshälsovård Syftet med Byggnads företagshälsovårdspolicy är att beskriva vilka krav Byggnads ställer på innehållet i ett bra företagshälsovårdsavtal,

Läs mer

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Hot. och. våld

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Hot. och. våld TILLÄMPNING Hudiksvalls kommun Hot och våld Hot och våld Tillämpningen beskriver hur Hudiksvalls kommun förebygger hot- och våldsituationer på arbetsplatserna. Målsättningen är att alla medarbetare ska

Läs mer

Mall för systematiskt arbetsmiljöarbete. Institutionen för

Mall för systematiskt arbetsmiljöarbete. Institutionen för Mall för systematiskt arbetsmiljöarbete Institutionen för År 1. Uppföljning... 3 1.1 Uppföljning av arbetsmiljöarbetet föregående år (.)... 3 1.2 Statistik, årlig uppföljning föregående år (.)... 6 1.3

Läs mer

Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering

Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Med ett helhetsperspektiv på hållbar hälsa och goda arbetsmiljöer

Läs mer

Inom vår verksamhet ska vi ha en policy och dokumenterade rutiner för hur arbetsmiljöarbetet ska utföras.

Inom vår verksamhet ska vi ha en policy och dokumenterade rutiner för hur arbetsmiljöarbetet ska utföras. Arbetsmiljöpolicy Inom vår verksamhet ska vi ha en policy och dokumenterade rutiner för hur arbetsmiljöarbetet ska utföras. Upprättad trafiksäkerhetspolicy skall alltid följas, samt rutiner för olyckfallsanmälningar

Läs mer

Arbetsmiljöplan, folkhälsonämnden 2015

Arbetsmiljöplan, folkhälsonämnden 2015 Styrdokument 2014-11-11 Ansvarig organisationsenhet: Folkhälsoförvaltningen Fastställd av Folkhälsonämnden 2014-11-12 Ersätter Arbetsmiljöplan 2014, 2013-12-11 146 c:\temp\cjen9qrefr.doc Arbetsmiljöplan,

Läs mer

Bildningsförvaltningen Kvidinge rektorsområde Box 42 265 71 Kvidinge Rektor 0734-175 400 Bitr. rektor 0734-175 399

Bildningsförvaltningen Kvidinge rektorsområde Box 42 265 71 Kvidinge Rektor 0734-175 400 Bitr. rektor 0734-175 399 Bildningsförvaltningen Kvidinge rektorsområde Box 42 265 71 Kvidinge Rektor 0734-175 400 Bitr. rektor 0734-175 399 Reviderad 141001 Handlingsplan för systematiskt arbetsmiljöarbete RO7 Kvidinge 2 Handlingsplan

Läs mer

Riskbedömning inför ändringar i verksamheten

Riskbedömning inför ändringar i verksamheten Riskbedömning inför ändringar i verksamheten A B C för riskbedömning inför ändring i verksamheten A Precisera den planerade ändringen Vad består ändringarna av? Var ska ändringarna genomföras? Vilka arbetstagare

Läs mer

Ledningssystem för arbetsmiljöarbetet i Sigtuna kommun

Ledningssystem för arbetsmiljöarbetet i Sigtuna kommun Ledningssystem för arbetsmiljöarbetet i Sigtuna kommun Antagen av: KS den 2009-06-15 138 Arbetsgivardelegationen 2009-05-29 Innehåll Värdegrund 4 Inledning 5 1 Arbetsmiljöpolicy 6 1.1 Viljeinriktning...

Läs mer

SAM 2012. Systematiskt arbetsmiljöarbete. Årlig revision av systematiskt arbetsmiljöarbete i Tomelilla kommun förvaltning 2010. Dnr 2011.

SAM 2012. Systematiskt arbetsmiljöarbete. Årlig revision av systematiskt arbetsmiljöarbete i Tomelilla kommun förvaltning 2010. Dnr 2011. [Skriv text] Årlig revision av systematiskt arbetsmiljöarbete i Tomelilla kommun förvaltning 2010. Dnr 2011.10118 SAM 2012 Systematiskt arbetsmiljöarbete CeSam /Maria Wihlborg Årlig revision av systematiskt

Läs mer

CHECKLISTA FÖR AMBULANSSJUKVÅRDEN

CHECKLISTA FÖR AMBULANSSJUKVÅRDEN CHECKLISTA FÖR AMBULANSSJUKVÅRDEN ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir en handlingsplan

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöpolicy Innehållsförteckning Kommunens målsättning 3 Definition av begreppet arbetsmiljö 3 Regelverk 3 Delegation 4 Systematiskt arbetsmiljöarbete undersöka, åtgärda och följa upp 4 Samverkan

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete på arbetsplatsnivå rutin inom barn- och utbildningsförvaltningen Mer information finns i ledningsverktyget.

Systematiskt arbetsmiljöarbete på arbetsplatsnivå rutin inom barn- och utbildningsförvaltningen Mer information finns i ledningsverktyget. Rutin systematiskt arbetsmiljöarbete 1 (5) 2013-03-14 Systematiskt arbetsmiljöarbete på arbetsplatsnivå rutin inom barn- och utbildningsförvaltningen Mer information finns i ledningsverktyget. Med systematiskt

Läs mer

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE ARBETSMILJÖVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 2001:1 SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Beslutad den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) 5 SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Arbetsmiljöverkets

Läs mer

AFS 2008:16. och dessa föreskrifter.

AFS 2008:16. och dessa föreskrifter. 5 a Den som låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete ska under varje skede av planeringen och projekteringen se till att arbetsmiljön under byggskedet särskilt uppmärksammas i följande avseenden.

Läs mer

ARBETSMILJÖ- LAGEN ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ARBETSMILJÖ- VERKET. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter

ARBETSMILJÖ- LAGEN ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ARBETSMILJÖ- VERKET. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter ARBETSMILJÖ- LAGEN fastställer grundläggande regler ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ger ARBETSMILJÖ- VERKET rätt att ge ut föreskrifter 1 LAGENS SYFTE Förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet Även i övrigt

Läs mer

BAS-P, BAS-U Ansvar och roller. Morgan Näslund

BAS-P, BAS-U Ansvar och roller. Morgan Näslund BAS-P, BAS-U Ansvar och roller Morgan Näslund Vilka regler finns det som reglerar arbetsmiljön? Arbetsmiljölagen Beslutas av riksdagen Arbetsmiljöförordningen meddelas av regeringen Arbetsmiljöföreskrifter

Läs mer

Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor. Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting

Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor. Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting Arbetsmiljöarbetet i kommun och landsting Du som är politiker

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete i Stratsys

Systematiskt arbetsmiljöarbete i Stratsys Systematiskt arbetsmiljöarbete i Stratsys Stratsysdagarna Seminariepass 4D 13:15-14:00 Ida Kronberg Agenda Bakgrund Systematiskt arbetsmiljöarbete - Varför? - Mer än bara ett lagkrav Kommunexempel Borås

Läs mer

Arbetsmiljöarbete. Lättläst version

Arbetsmiljöarbete. Lättläst version Arbetsmiljöarbete Lättläst version Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Arbetsmiljöarbete innebär att arbetsgivaren undersöker och åtgärdar de risker som finns på jobbet. De anställda ska inte skadas,

Läs mer

Riskbedömning genom friskfaktorer

Riskbedömning genom friskfaktorer Januari 2012 Sida 1 Riskbedömning genom friskfaktorer 8 Arbetsgivaren skall regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall

Läs mer

Resultat av inspektionen

Resultat av inspektionen ARBETSMILJÖ Datum 2015-03-30 Vår beteckning 2015/003299 Sid 1(5) Avdeiningen för inspektion JÖNKÖPINGS KOMMUN Pia Skoglund, 010-730 9817 arbetsmiljoverket@av.se 55189 lönköping Resultat av inspektionen

Läs mer

Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor. Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting

Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor. Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting Arbetsmiljöarbetet i kommun och landsting Du som är politiker

Läs mer

En säker arbetsplats. Din och min arbetsmiljö

En säker arbetsplats. Din och min arbetsmiljö En säker arbetsplats Din och min arbetsmiljö Innehåll Förord...3 Om säkerhet... 4-5 Attityder och beteenden...7 Roller och ansvar...9 Systematiskt arbetsmiljöarbete... 11-13 Introduktion av nya medarbetare...15

Läs mer

Fallolycka vid takarbete i Sjöbo, 2009

Fallolycka vid takarbete i Sjöbo, 2009 Datum 2009-10-27 1 (12) Sid Rapport - djupstudie Fallolycka vid takarbete i Sjöbo, 2009 REM 2009/16827 En djupstudie kan ses som en fallbeskrivning av en enskild olyckshändelse. Målet med djupstudierna

Läs mer

CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN

CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir en handlingsplan

Läs mer

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir

Läs mer

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet ANDERS GUNÉR AvI-index Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet ISBN 978-91-976643-5-6 Copyright 2008 Iordanis Kavathatzopoulos. Uppsala universitet,

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2015-09-09 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2015-09-09 1 Håkan Angeldahl Arbetsmiljöinspektör Region Öst, regionkontor Stockholm arbetsmiljoverket@av.se

Läs mer

Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun

Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Lindh Marie-Louise Datum 2015-04-07 Diarienummer KSN-2015-0823 Kommunstyrelsen Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön

Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön Det är arbetsgivarens skyldighet att göra en kartläggning av riskerna i arbetsmiljön. När denna görs ska man tänka på att arbetsmiljö inte enbart är fråga

Läs mer

Trafiksäkerhet en arbetsmiljöfråga. 2009-01-27 Ditriktet i Malmö

Trafiksäkerhet en arbetsmiljöfråga. 2009-01-27 Ditriktet i Malmö Trafiksäkerhet en arbetsmiljöfråga 1 Vi arbetar för att minska riskerna för ohälsa och olycksfall i arbetslivet och att förbättra arbetsmiljön ur ett helhetsperspektiv. 2 Arbetsmiljöverkets avdelning för

Läs mer

Arbetsmiljöarbete Ringhals - Vattenfall

Arbetsmiljöarbete Ringhals - Vattenfall Arbetsmiljöarbete Ringhals - Vattenfall SIS Stockholm 27 aug 2008 Del 1 Ringhals riskförebyggande arbete Del 2 Vattenfall satsar på arbetsmiljöfrågorna Morgan Börjesson Ansvarig för Kompetenscenter Arbetsmiljö

Läs mer

Handledning. för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa

Handledning. för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa Handledning för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa Svensk Handel, Arbetsgivarföreningen KFO och Handelsanställdas förbunds gemensamma information om arbete i utgångskassa.

Läs mer

OBS! Kopior papper/filer kan vara ogiltiga, senaste utgåva se Intranet.

OBS! Kopior papper/filer kan vara ogiltiga, senaste utgåva se Intranet. Utgåva: 2 Datum: 2010-09-09 Sida 1(5) Husums fabrik Riskbedömning Riskanalyser I arbetsmiljölagen anges att arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön. Lagen ger ramarna för hur ansvaret skall uppfyllas.

Läs mer

Se till att du vet var och vilka riskerna är!

Se till att du vet var och vilka riskerna är! Förebygg våld och hot i arbetsmiljön. Det går att skydda sig mot våld och hot i arbetet. Broschyren bygger på Arbetsmiljöverkets regler Våld och hot i arbetsmiljön AFS 1993:2. Reglerna säger att Arbetsgivaren

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer