Penningpolitisk rapport April 2016

Transkript

1 Penningpolitisk rapport April 16

2

3 Penningpolitisk rapport Riksbankens penningpolitiska rapport publiceras sex gånger om året. Rapporten beskriver de överväganden Riksbanken gjort när man kommit fram till vad som är en lämplig penningpolitik. 1 Rapporten innehåller en beskrivning av de framtida inflationsoch konjunkturutsikterna baserad på den penningpolitik som Riksbanken för närvarande anser är väl avvägd. Den penningpolitiska rapporten syftar till att sammanfatta underlagen för de penningpolitiska besluten och sprida kunskap om de bedömningar som Riksbanken gör. Genom att publicera rapporterna vill Riksbanken underlätta för utomstående att följa, förstå och utvärdera penningpolitiken. Riksbanken ska minst två gånger per år lämna en skriftlig redogörelse om penningpolitiken till riksdagens finansutskott (se 6 kapitlet i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank). Under våren sker detta i form av ett särskilt underlag för utvärdering av penningpolitiken. Under hösten utgörs redogörelsen av den penningpolitiska rapporten. Direktionen fattade beslut om den penningpolitiska rapporten den april 16. Rapporten går att ladda ner i pdf format på Riksbankens webbplats där det också finns mer information om Riksbanken. 1 Se Penningpolitiken i Sverige på nästa sida för en genomgång av den penningpolitiska strategin och av vad som kan betraktas som en lämplig penningpolitik.

4 Penningpolitiken i Sverige PENNINGPOLITISK STRATEGI Målet för penningpolitiken är enligt riksbankslagen att upprätthålla ett fast penningvärde. Riksbanken har preciserat detta som ett mål för inflationen som innebär att den årliga förändringen av konsumentprisindex (KPI) ska vara procent. Samtidigt som penningpolitiken inriktas mot att uppfylla inflationsmålet ska den stödja målen för den allmänna ekonomiska politiken i syfte att uppnå en hållbar tillväxt och hög sysselsättning. Detta görs genom att Riksbanken, förutom att stabilisera inflationen runt inflationsmålet, strävar efter att stabilisera produktion och sysselsättning runt långsiktigt hållbara utvecklingsbanor. Riksbanken bedriver därmed vad som kallas flexibel inflationsmålspolitik. Det innebär inte att Riksbanken gör avkall på att inflationsmålet är överordnat. Det tar tid innan penningpolitiken får full effekt på inflationen och realekonomin. Därför vägleds penningpolitiken av prognoser för den ekonomiska utvecklingen. Riksbanken publicerar bland annat en bedömning av hur reporäntan kommer att utvecklas framöver. Denna så kallade räntebana är en prognos, inte ett löfte. Vid varje penningpolitiskt beslutstillfälle gör direktionen en bedömning av vilken bana för reporäntan och eventuellt vilka andra kompletterande åtgärder som behövs för att penningpolitiken ska vara väl avvägd. Avvägningen handlar normalt om att hitta en lämplig balans mellan stabiliseringen av inflationen runt inflationsmålet och stabiliseringen av realekonomin. Det finns inget generellt svar på frågan hur snabbt Riksbanken siktar på att föra tillbaka inflationen till procent om den avviker från målet. En snabb återgång kan i vissa lägen få effekter på produktion och sysselsättning som inte är önskvärda, medan en långsam återgång kan försvaga trovärdigheten för inflationsmålet. I allmänhet har strävan varit att penningpolitiken anpassas så att inflationen förväntas vara någorlunda nära målet om två år. I Riksbankens uppdrag ingår enligt riksbankslagen även att främja ett säkert och effektivt betalningsväsende. Risker förknippade med utvecklingen på de finansiella marknaderna vägs in i de penningpolitiska besluten. När det gäller att förebygga en obalanserad utveckling av tillgångspriser och skuldsättning spelar dock framför allt ett väl fungerande regelverk och en effektiv tillsyn en central roll. Penningpolitiken är enbart ett komplement. I vissa lägen, som under den finansiella krisen 8 9, kan reporäntan och räntebanan behöva kompletteras med andra åtgärder för att främja den finansiella stabiliteten och säkerställa att penningpolitiken får genomslag på ett effektivt sätt. Riksbanken strävar efter att dess kommunikation ska vara öppen, saklig, begriplig och aktuell. Det gör det lättare för ekonomins aktörer att fatta bra ekonomiska beslut. Penningpolitiken blir också lättare att utvärdera. BESLUTSPROCESSEN Direktionen håller normalt sex penningpolitiska möten under ett år då man fattar beslut om penningpolitiken. I samband med dessa möten publiceras en penningpolitisk rapport. Ungefär två veckor efter varje penningpolitiskt möte publiceras ett protokoll där det går att följa den diskussion som ledde fram till det aktuella beslutet och se hur de olika direktionsledamöterna argumenterade. PRESENTATION AV PENNINGPOLITISKT BESLUT Det penningpolitiska beslutet presenteras i ett pressmeddelande kl. 9.3 dagen efter det penningpolitiska mötet. Pressmeddelandet anger också hur de enskilda direktionsledamöterna röstade och en huvudsaklig motivering till eventuella reservationer. En presskonferens hålls dagen efter det penningpolitiska mötet.

5 Innehåll KAPITEL 1 Penningpolitiska avvägningar 5 Starkare svensk konjunktur men globala återhämtningen kantad av risker 5 Den aktuella penningpolitiken 7 Osäkerhet och risker 1 KAPITEL Finansiella förhållanden 1 Penningpolitik och statsobligationsräntor 1 Valutamarknaden 15 Globala tillgångspriser 16 Den finansiella situationen för företag och hushåll 16 FÖRDJUPNING Hur påverkar låga och negativa räntor bankers lönsamhet? 18 KAPITEL 3 Det aktuella ekonomiska läget 1 Inflation 1 Global och svensk konjunktur FÖRDJUPNING En bredare bild av prisutvecklingen i Sverige 6 FÖRDJUPNING Resursutnyttjandet på arbetsmarknaden är ungefär normalt, men bedömningen är osäker 8 KAPITEL Konjunktur och inflationsutsikterna 3 Omvärlden 3 Sverige 33 Tabeller 38

6

7 KAPITEL 1 Penningpolitiska avvägningar Det råder fortsatt stor osäkerhet om de globala konjunkturutsikterna och flera centralbanker bedriver en mycket expansiv penningpolitik för att ge stöd åt den ekonomiska utvecklingen och för att inflationen ska stiga. I Sverige fortsätter dock konjunkturen att stärkas och resursutnyttjandet bedöms nu vara ungefär normalt. BNP växte snabbare än väntat under fjärde kvartalet 15 och även inflationen har överraskat på uppsidan i början av året. I prognosen stabiliseras KPIF inflationen runt procent under 17. Riksbankens expansiva penningpolitik med reporäntesänkningar och köp av nominella statsobligationer har bidragit till den positiva utvecklingen i svensk ekonomi, med hög tillväxt och stigande inflation. Men inflationen har varit låg länge och även om den stiger är uppgången ryckig. Det behövs en fortsatt expansiv penningpolitik för att säkerställa den stigande trenden i inflationen. Direktionen har beslutat att fortsätta köpa värdepapper, för ytterligare 5 miljarder kronor, så att köpen uppgår till totalt 5 miljarder kronor i slutet av 16. Därmed minskar risken för att kronan stärks snabbare än i prognosen och att inflationsuppgången bryts. För att få ett brett genomslag på olika räntor kommer köpen att omfatta både nominella och reala statsobligationer. Den starka utvecklingen i svensk ekonomi motiverar att köpen sker i en något långsammare takt än tidigare. Reporäntan lämnas oförändrad på,5 procent och börjar höjas långsamt i mitten av 17, då KPIF inflationen väntas vara nära procent. Det finns en fortsatt hög beredskap att göra penningpolitiken ännu mer expansiv om det behövs för att värna förtroendet för inflationsmålet. Starkare svensk konjunktur men globala återhämtningen kantad av risker Under inledningen av året ökade osäkerheten på de finansiella marknaderna. Aktieindex på världens börser och oljepriset föll. Sedan mitten av februari har dock aktiemarknaderna återhämtat sig och oljepriset har stigit. Svängningarna på de finansiella marknaderna återspeglar en osäkerhet om den globala konjunkturutvecklingen. Därtill är indikatorer på ekonomisk och politisk osäkerhet i både Europa och Kina alltjämt på en hög nivå. Den globala BNP tillväxten var svag under 15 och återhämtningen i de utvecklade länderna, som är viktiga för svensk handel, var måttlig. Återhämtningen i USA och euroområdet väntas framöver bli något starkare mot bakgrund av bland annat expansiv penningpolitik och låga råvarupriser. Jämfört med prognosen i februari är dock tillväxten i omvärlden lite lägre, vilket främst beror på att konjunkturriskerna bedöms ha ökat något. Bedömningen grundar sig bland annat på den ökade osäkerheten om samarbetet inom EU, främst rörande Storbritanniens EU medlemskap och hanteringen av flyktingströmmarna. Därtill finns frågetecken kring de europeiska bankernas balansräkningar. Den KIX viktade omvärldstillväxten, den sammanvägda tillväxten i de länder som Sverige handlar med, väntas stiga från cirka procent 15 och 16 till strax under,5 procent de följande två åren. Tabell 1:1. Viktiga faktorer för penningpolitiken Den globala konjunkturutvecklingen är kantad av risker. Återhämtningen fortsätter men inflationen är låg och penningpolitiken är fortsatt mycket expansiv. ECB vidtog nya penningpolitiska stimulanser i mars. Den konkurrensvägda växelkursen, KIX, har blivit något starkare än i Riksbankens februariprognos. En långsam förstärkning väntas framöver. Fortsatt bred konjunkturförstärkning i Sverige. BNP väntas växa med knappt 3 procent i genomsnitt per år Inflationsförväntningarna fortsätter att stiga. Något högre inflation än väntat de senaste månaderna men uppgången är fortsatt ryckig. Slutsats: fortsatt expansiv penningpolitik så att inflationen stabiliseras runt procent 17. Tabell 1:. Viktiga revideringar i prognosen Inflationsprognosen är något uppreviderad 16 till följd av högre utfall och högre förväntade energipriser, men är i stort sett oförändrad 17 och 18. Prognoserna för tillväxten och inflationen i omvärlden är nedreviderade då konjunkturriskerna bedöms ha ökat något. Styrräntorna i omvärlden väntas bli lägre. Befolkningsprognosen är nedreviderad och därmed även sysselsättningsprognosen. Även arbetslösheten är nedreviderad på grund av en förändrad sammansättning av arbetskraften.

8 6 KAPITEL 1 Inflationen i omvärlden är låg och de senaste årens prisfall på olja, och andra råvaror, innebär att den förblir låg under 16. I takt med att konjunkturen förbättras stiger den KIXviktade inflationen och når ungefär procent under 17. Penningpolitiken i omvärlden har varit expansiv under en längre tid. Den fortsatt stora osäkerheten om konjunkturutvecklingen och den låga inflationen gör att den kommer att vara mycket expansiv även framöver. I mars vidtog ECB nya penningpolitiska stimulanser i form av sänkt refiränta samt inoch utlåningsränta, utökat tillgångsköpsprogram och nya långfristiga lån till banker. Federal Reserve lämnade styrräntan oförändrad och kommunicerade att räntan framöver kommer höjas i långsammare takt än tidigare väntat. Trots de ökade konjunkturriskerna innebär den mycket expansiva penningpolitiken och de låga råvarupriserna att förutsättningarna för en fortsatt återhämtning i den globala konjunkturen är goda. BNP tillväxten och inflationen i omvärlden väntas därför stiga de kommande åren, men i något långsammare takt jämfört med prognosen i februari. Stark utveckling i den svenska ekonomin Utvecklingen i svensk ekonomi är stark, understödd av en expansiv penningpolitik (se diagram 1:1 och 1:). BNP växte med,1 procent helåret 15, och tillväxten det fjärde kvartalet blev högre än väntat. Den inhemska efterfrågan har varit hög och exporten har ökat snabbt trots att världshandeln och de svenska exportmarknaderna utvecklats svagt. Även om tillväxten gradvis blir lägre under prognosperioden bedöms den genomsnittliga BNP ökningen bli högre än normalt. Resursutnyttjandet bedöms nu vara ungefär normalt och väntas under de kommande åren öka och bli högre än normalt. Läget på arbetsmarknaden fortsätter att förbättras och sysselsättningen stiger samtidigt som arbetslösheten sjunker under 16 och 17. De nyanländas inträde på arbetsmarknaden innebär dock, liksom i tidigare prognoser, att arbetslösheten ökar från och med 18. SCB har reviderat ned sin befolkningsprognos till följd av en nedjusterad prognos för invandringen. Det medför att prognoserna för både sysselsättningen och arbetskraften är lägre under den senare delen av prognosperioden jämfört med bedömningen i februari. Eftersom många nyanlända inledningsvis har en låg sysselsättningsgrad och hög arbetslöshet, och de nu väntas bli färre än i den tidigare prognosen, har även arbetslösheten reviderats ner. KPIF inflationen stiger till procent 17 Inflationen mätt med KPI har hållits tillbaka av fallande räntekostnader och är fortsatt låg (se diagram 1:3). KPIF inflationen har däremot stigit trendmässigt sedan början på 1 (se diagram 1:). Inflationen har blivit något högre än förväntat i början av året. Inflationsprognosen är också något uppreviderad i närtid, vilket utöver oväntat höga utfall framför allt beror på att prognosen för oljepriset är uppreviderad (se diagram Diagram 1:1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors prognosfel för perioden 1999 till dess att Riksbanken började publicera prognoser för reporäntan under 7. Osäkerhetsintervallen tar inte hänsyn till att det kan finnas en nedre gräns för reporäntan. Utfall är dagsdata och prognos avser kvartalsmedelvärden. Källa: Riksbanken Diagram 1:. BNP med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data % 75 % 9 % % 75 % 9 % Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel. För BNP råder det osäkerhet även om utfallen eftersom nationalräkenskaperna revideras flera år efter första publicering. Diagram 1:3. KPI med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring % 75 % 9 % Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel.

9 PENNINGPOLITISK RAPPORT APRIL :5 1:7). Att inflationen ändå förblir låg ytterligare en tid är ett resultat av bland annat stora tidigare energiprisfall och att prisökningarna för importerade varor dämpas till följd av den senaste tidens förstärkning av kronan. Förutsättningarna för en stigande inflation framöver bedöms dock vara goda. Svensk ekonomi växer snabbt och resursutnyttjandet stiger. Med en starkare utveckling på arbetsmarknaden väntas lönerna öka snabbare, och högre efterfrågan gör det lättare för företagen att höja priserna. KPIF inflationen väntas stabiliseras runt procent under 17. Den tidigare försvagningen av kronan är en viktig förklaring till att inflationen stigit sedan början av 1. Sedan februari har kronan blivit något starkare än i Riksbankens prognos, vilket bland annat beror på att den svenska ekonomin utvecklas väl. Framöver väntas kronan stärkas i långsam takt (se diagram 1:8). Den aktuella penningpolitiken För att värna inflationsmålets roll som nominellt ankare för pris och lönebildningen har svensk penningpolitik, liksom omvärldens, successivt blivit allt mer expansiv. Under 15 sänkte Riksbanken reporäntan från, procent till,35 procent, justerade ner reporäntebanan, genomförde omfattande köp av statsobligationer och annonserade ytterligare köp under första halvåret 16. I februari 16 sänktes reporäntan ytterligare till,5 procent. Åtgärderna har lett till lägre räntor och en svagare krona än vad som annars skulle ha varit fallet. Syftet med denna penningpolitik är att inflationen ska stiga och stabiliseras runt målet på procent, och att inflationsförväntningarna ska hållas förenliga med inflationsmålet. Ett fortsatt högt förtroende för inflationsmålet skapar förutsättningar för en välfungerande pris och lönebildning samt en god ekonomisk utveckling i Sverige. Viktigt att värna förtroendet för inflationsmålet Riksbankens mycket expansiva penningpolitik har bidragit till att konjunkturen stärkts, att arbetslösheten sjunkit och att inflationsförväntningarna vänt upp (se diagram 1:9). Inflationen har stigit trendmässigt sedan början av 1 och resursutnyttjandet bedöms nu vara ungefär normalt. BNPtillväxten för det fjärde kvartalet 15 blev högre än väntat och även inflationen har överraskat på uppsidan i början av året. Jämfört med prognosen i februari väntas inflationen bli något högre under 16. Men det är alltjämt osäkert hur snabbt den kommer att stiga. Inflationen har varit låg under en lång tid och väntas vara lägre än målet även under 16. I prognosen stabiliseras KPIF inflationen runt procent under 17. Samtidigt kvarstår osäkerheten om den globala utvecklingen och flera centralbanker bedriver en mycket expansiv penningpolitik för att konjunkturen ska förbättras och inflationen ska stiga. Diagram 1:. KPIF med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Diagram 1:5. KPI Årlig procentuell förändring % 75 % 9 % April Februari Diagram 1:6. KPIF Årlig procentuell förändring,5, 1,5 1,,5,, April Februari Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta.

10 8 KAPITEL 1 Riksbanken har det senaste året kompletterat reporäntesänkningar med köp av nominella statsobligationer. Det har medfört ett brett genomslag på flera olika räntor och bidragit till den positiva utvecklingen i svensk ekonomi. Men inflationen har varit låg länge och även om den nu stiger är uppgången fortsatt ryckig och prisutvecklingen är ännu inte i linje med målet. Till detta kommer en mycket expansiv penningpolitik i omvärlden. I mars beslutade till exempel ECB att sänka sina styrräntor och utöka sina redan omfattande köp av värdepapper. Därtill har Federal Reserve kommunicerat att styrräntan i USA kommer att stiga i en långsammare takt än tidigare väntat. Med en fortsatt expansiv penningpolitik i omvärlden finns en risk för att kronan stärks tidigare och snabbare än i prognosen. Det skulle kunna medföra negativa konsekvenser för både tillväxt och inflation och påverka förtroendet för inflationsmålet. De tidigare beslutade köpen av värdepapper löper ut vid halvårsskiftet 16. För att säkerställa en god utveckling i svensk ekonomi och att trenden i inflationen fortsätter har Riksbankens direktion beslutat att fortsätta köpa värdepapper, för ytterligare 5 miljarder kronor andra halvåret 16, så att köpen uppgår till totalt 5 miljarder kronor i slutet av 16 (se diagram 1:1). Den starka utvecklingen i svensk ekonomi motiverar att dessa köp sker i en något långsammare takt än tidigare. För att åstadkomma ett brett genomslag på olika räntor kommer köpen att omfatta både nominella och reala statsobligationer, motsvarande 3 respektive 15 miljarder kronor. Riksbankens köp kommer vid slutet av året att uppgå till 7 procent av BNP vilket kan jämföras med ECB:s totala köp som till och med mars 17 beräknas utgöra cirka 17 procent av BNP (se diagram 1:11). Som andel av de nuvarande utestående stockarna av svenska nominella respektive reala statsobligationer uppgår Riksbankens köp till cirka 37 respektive 9 procent., 3 ECB:s statsobligationsköp beräknas utgöra cirka procent av nuvarande utestående stock (se diagram 1:1).Reporäntan lämnas oförändrad på,5 procent och precis som i februari bedöms långsamma räntehöjningar påbörjas i mitten av 17 när KPIF inflationen väntas vara nära procent (se diagram 1:13). Penningpolitiken är sammantaget mycket expansiv och kommer att vara så de kommande åren. Exempelvis är den reala reporäntan negativ under hela prognosperioden (se diagram 1:1). Penningpolitiska alternativ Hur penningpolitiken utformas beror på en mängd faktorer och överväganden. Den penningpolitiska diskussionen har denna gång främst handlat om huruvida köpen av värdepap Diagram 1:7. KPIF exklusive energi Årlig procentuell förändring,5, 1,5 1,,5, Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Diagram 1:8. Konkurrensvägd nominell växelkurs, KIX Index, = April Februari Anm. Utfall är dagsdata och prognoser avser kvartalsmedelvärden. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden. Källor: Nationella källor och Riksbanken Diagram 1:9. Inflationsförväntningar bland penningmarknadens aktörer Procent, medelvärde 3,,5, 1,5 1,,5 April Februari Då marknadsvärdet på statsobligationerna för närvarande överstiger deras nominella belopp motsvarar de totala köpen av ett nominellt belopp på 5 miljarder kronor ett faktiskt inköpspris på cirka 9 miljarder kronor. Det är detta faktiska inköpspris som används i beräkningarna. 3 Tills vidare återinvesteras förfall och kupongbetalningar på statsobligationsportföljen., års sikt års sikt 5 års sikt Källa: TNS Sifo Prospera

11 PENNINGPOLITISK RAPPORT APRIL 16 9 per ska löpa ut vid halvårsskiftet 16 eller om de bör fortsätta. I dagsläget kännetecknas svensk ekonomi av en hög tillväxt och en allt starkare arbetsmarknad. BNP tillväxten för 15 blev högre än i Riksbankens februariprognos, och inflationen överraskade på uppsidan i januari, februari och mars. Därtill har inflationsförväntningarna vänt upp. Resursutnyttjandet bedöms vara ungefär normalt och förväntas öka under prognosperioden. Det skapar goda förutsättningar för att den stigande trenden i inflationen ska fortsätta. Inflationsprognosen har inte heller förändrats särskilt mycket jämfört med prognosen i februari. Dessa omständigheter talar för att behovet av såväl lägre ränta som fortsatta köp av värdepapper är litet. Men inflationsuppgången är ryckig och kan drabbas av bakslag. Att inflationen stigit sedan början av 1 beror till stor del på att kronan varit svag och därmed bidragit till att priserna på varor och tjänster med högre importinnehåll har stigit. Flera centralbanker bedriver en mycket expansiv penningpolitik i syfte att få upp inflationen till sina respektive mål. I mars beslutade till exempel ECB att utöka sina redan omfattande köp av värdepapper. Därtill har Federal Reserve kommunicerat att styrräntan i USA kommer att stiga i en långsammare takt än tidigare väntat. Omvärldens penningpolitik påverkar kronans växelkurs och därmed också svensk penningpolitik. Inflationsprognosen är således mycket känslig för olika omvärldsfaktorer. Om Riksbanken skulle avstå från att fortsätta att köpa värdepapper ökar risken för att kronan stärks alltför snabbt. En starkare krona leder till att efterfrågan på svensk export blir lägre och att priserna på importerade varor och tjänster ökar långsammare. Därmed skulle perioden med låg inflation förlängas och risken för att förtroendet för inflationsmålet försvagas öka. I ett dåligt scenario kan de negativa effekterna på svensk ekonomi sammantaget bli påtagliga. Det talar för att fortsätta att köpa värdepapper ytterligare en tid. Direktionens samlade bedömning är att även om det går allt bättre för svensk ekonomi behövs fortsatta köp av värdepapper. Detta för att inte äventyra konjunkturåterhämtningen och för att minska risken för att inflationen blir för låg. Beredskap att göra mer kvarstår Även om det är mindre troligt att ytterligare penningpolitisk stimulans behövs framöver när konjunkturen stärks och inflationen närmar sig målet kan det komma negativa överraskningar på vägen. Om, och i så fall hur, penningpolitiken då reagerar beror på vad som orsakar sådana överraskningar och hur de bedöms påverka inflationsutsikterna. Det viktiga för penningpolitiken är att inflationen trendmässigt närmar sig målet och att förtroendet för inflationsmålet inte försvagas. Direktionen har mot den här bakgrunden en fortsatt hög beredskap att göra penningpolitiken ännu mer expansiv om Diagram 1:1. Riksbankens beslutade köp av statsobligationer Miljarder kronor Anm. Köpen av statsobligationer kommer att pågå till slutet av 16. Då Riksbanken avser att återinvestera kupongbetalningar på innehavet av statsobligationer kommer inte det nominella beloppet att uppgå till exakt 5 miljarder kronor. Källa: Riksbanken Diagram 1:11. Tillgångsköp som andel av BNP Procent Februari Mars April Juli Oktober April okt 1 apr 15 okt 15 apr 16 okt Sverige ECB Anm. Köpen visas som andel av BNP 15. För ECB:s del inkluderas alla program under deras utökade tillgångsköpsprogram (APP). Framskrivningarna är linjära från dagens nivå och behöver inte avspegla den faktiska köptakten. Källor: ECB och Riksbanken Diagram 1:1. Statsobligationsköp som andel av stock Procent okt 1 apr 15 okt 15 apr 16 okt 16 Sverige Nominella statsobligationer Sverige Reala statsobligationer ECB Statsobligationer Anm. För ECB antas här cirka 7 procent av de totala köpen utgöras av nominella och reala statsobligationer och den nuvarande stocken med löptid 3 år beräknas till cirka 61 mdr euro. Framskrivningarna är linjära från dagens nivå och behöver inte avspegla den faktiska köptakten. Källor: ECB, Reuters och Riksbanken 5

12 1 KAPITEL 1 så skulle behövas. Det gäller även mellan de ordinarie penningpolitiska mötena. Det finns fortfarande möjligheter att sänka reporäntan ytterligare, vilket avspeglas i reporäntebanan. Om det skulle behövas kan Riksbanken också vidta åtgärder i det penningpolitiska styrsystemet för att understödja den förda penningpolitiken. Därtill kan köpen av värdepapper utökas, till exempel genom ytterligare köp av nominella och reala statsobligationer. Riksbanken står samtidigt beredd att intervenera på valutamarknaden, om kronan stärks så snabbt att det hotar inflationsuppgången. Möjligheten finns också att lansera ett program för utlåning till företag via bankerna, även om företagens goda finansieringsmöjligheter inte talar för att det behövs i nuläget. Osäkerhet och risker Prognoser för den framtida ekonomiska utvecklingen är alltid osäkra. Detta illustreras på ett övergripande sätt av osäkerhetsintervallen runt prognoserna i diagram 1:1 1:. Riksbankens prognoser är gjorda så att riskerna för sämre utfall i princip ska vara lika stora som riskerna för bättre utfall. Det är dock svårt att siffersätta osäkerhet och risker. Därför kan man i den penningpolitiska avvägningen behöva ta speciell hänsyn till vissa risker som bedöms kunna få särskilt stora konsekvenser för den ekonomiska utvecklingen. Osäkerhet kring inflationsprognosen Det är osäkert hur snabbt inflationen kommer att stiga till procent. Eftersom utvecklingen av kostnader och priser beror på flera faktorer, både utländska och inhemska, finns det många källor till osäkerhet. Under inledningen av året ökade osäkerheten på de finansiella marknaderna och aktieindex på världens börser, liksom oljepriset, föll. Sedan mitten av februari har dock aktiemarknaderna återhämtat sig och oljepriset stigit. Oro för en sämre utveckling i den kinesiska ekonomin spelar stor roll för osäkerheten i världsekonomin. Men även utvecklingen i Europa kantas av olika risker. Många europeiska banker har svaga balansräkningar och ytterligare försvagningar skulle kunna leda till att kreditgivningen stramas åt. Det finns också politiska risker som skulle kunna innebära att förtroendet för EUsamarbetet försvagas. Faktorer som kan påverka detta är bland annat hur EU hanterar flyktinginvandringen från Syrien och andra delar av världen och utfallet i folkomröstningen om Storbritanniens EU medlemskap den 3 juni. Det är svårt att bedöma sannolikheten för att Storbritannien lämnar EU och vilka konsekvenserna i så fall blir. Men det är troligt att det skulle leda till turbulens på de finansiella marknaderna och negativa realekonomiska effekter för såväl Storbritannien som övriga länder i Europa (se kapitel ). I ett scenario där ekonomierna i Sveriges omvärld växer betydligt långsammare än förväntat kan efterfrågan på svensk export komma att dämpas påtagligt, och förtroendet bland Diagram 1:13. Reporänta Procent April Februari Anm. Utfall är dagsdata och prognoser avser kvartalsmedelvärden. Källa: Riksbanken Diagram 1:1. Real reporänta Procent, kvartalsmedelvärden April Februari Anm. Den reala reporäntan är beräknad som ett medelvärde av Riksbankens reporänteprognos för det kommande året minus inflationsprognos (KPIF) för motsvarande period.

13 PENNINGPOLITISK RAPPORT APRIL svenska företag och hushåll försämras. Då finns risken att arbetslösheten stiger och att inflationen i Sverige sjunker igen. En svagare omvärldskonjunktur skulle också kunna påverka inflationen i Sverige mer direkt via lägre råvarupriser. Även kronans utveckling är, som beskrivits ovan, osäker. Om kronan skulle förstärkas snabbare än i prognosen dämpar detta inflationen och det blir därmed svårare att nå inflationsmålet (se exempelvis scenariot Risker med en snabb förstärkning av kronan i en låginflationsmiljö i PPR februari). Om inflationsutsikterna skulle försämras och förtroendet för inflationsmålet försvagas kan penningpolitiken behöva bli ännu mer expansiv. Beredskapen att i så fall agera är hög. Givet den allmänt sett goda ekonomiska utvecklingen finns det också faktorer som skulle kunna leda till att inflationen stiger snabbare än väntat. Men inflationen har underskridit målet under lång tid och om inflationen tillfälligt skulle överstiga målet mer än i Riksbankens prognos behöver detta inte innebära att penningpolitiken i närtid görs mindre expansiv. Risker med låg inflation Utdragna perioder där inflationen avviker från målet riskerar att påverka de långsiktiga inflationsförväntningarna negativt, vilket försvårar penningpolitikens möjligheter att stabilisera inflationen vid inflationsmålet. Alltför låg inflation och fallande inflationsförväntningar riskerar att bli självuppfyllande och kan i så fall förlänga tidsperioden med mycket låga räntor. Detta ökar riskerna som är förknippade med låg ränta och tydliggör behovet av att få upp inflationen. Utan ett riktmärke för pris och lönebildning blir det också svårare för hushåll och företag att fatta ekonomiska beslut. Stor spridning i förväntningarna om priser och löner gör det svårare för enskilda företag att förutse hur de egna kostnaderna och intäkterna kommer att utvecklas, vilket kan hämma investeringar och nyanställningar. Det påverkar i förlängningen den ekonomiska aktiviteten i hela ekonomin negativt. En låg inflation försvårar dessutom anpassningar av reallöner, eftersom nominallöner vanligtvis stiger och sällan anpassas nedåt. Detta kan medföra högre arbetslöshet. Risker med låga och negativa räntor De låga räntorna globalt beror delvis på en underliggande nedåtgående trend i realräntan men också på att penningpolitiken är expansiv (se diagram 1:15). Den expansiva penningpolitiken i Sverige och andra länder behövs för att stimulera den ekonomiska tillväxten och motverka riskerna med allt för låg inflation. Det låga ränteläget kan dock också medföra en ökad sårbarhet i det finansiella systemet om det leder till att tillgångar övervärderas och olika typer av risker inte prissätts fullt ut. Enligt Riksbankens analys är värdering 6 Diagram 1:15. Realräntor Procent Sverige USA Storbritannien Anm. 1 årsränta på reala statsobligationer i Sverige, Storbritannien och USA. Svenska realräntan är nollkupongsräntor interpolerade från obligationskurser med Nelson Siegel metoden. Källor: Bank of England, Federal Reserve, Thomson Reuters och Riksbanken KPI, KPIF och HIKP Det vanligaste måttet på inflation i Sverige är konsumentprisindex, KPI. KPI är målvariabel för penningpolitiken men syftet med måttet är också att beräkna den påverkan prisförändringar har på hushållens levnadskostnader och det används bland annat för att räkna ut prisbasbeloppet. I KPI ingår hushållens räntekostnader för boende som direkt, och åt fel håll, påverkas av Riksbankens reporänta. Därför är det ibland lämpligt att i stället titta på KPIF, där bostadsräntorna hålls konstanta. Det EU harmoniserade inflationsmåttet HIKP påverkas inte heller direkt av förändrade bostadsräntor eftersom hushållens boendekostnader till stor del utelämnas. Till skillnad från KPI syftar HIKP inte till att vara ett levnadskostnadsindex, utan är i stället tänkt att vara ett mått som är bra för penningpolitiska ändamål. HIKP kallas därför ofta ett inflationsindex och är målvariabel för penningpolitiken i bland annat euroområdet och Storbritannien. Att KPI och HIKP har olika syften innebär att de beräknas på delvis olika sätt och att ett antal varor och tjänster utelämnas från de olika måtten. Trots skillnaderna i konstruktion är inflationen mätt med HIKP och KPIF likartad, medan KPI inflationen har varierat mer. För en diskussion av olika prisindex som målvariabel för penningpolitik, se M. Apel, H. Armelius och C A. Claussen, Prisindex för inflationsmålet, Ekonomiska kommentarer nr, 16, Sveriges Riksbank.

14 1 KAPITEL 1 arna på flera tillgångsmarknader höga i ett historiskt perspektiv. Detta gäller framför allt bostadsmarknaden. Att reporäntan sänkts under noll, och att vissa marknadsräntor blivit negativa, kan i sig skapa problem på vissa finansiella marknader och för vissa finansiella institut. 5 Riksbanken bedömer dock att de negativa räntorna än så länge inte medfört att det finansiella systemets funktionssätt har försämrats. Det låga ränteläget bidrar även till att bostadspriserna fortsätter att stiga och till att hushållens skulder fortsätter att öka (se diagram 1:16 och 1:17). Liksom i föregående prognos bedöms hushållens skulder som andel av disponibel inkomst stiga till drygt 19 procent i slutet av prognosperioden (se diagram 1:17). Om det skulle inträffa negativa överraskningar, till exempel att räntor stiger på ett för hushållen oväntat sätt, kan högt skuldsatta hushåll välja att snabbt öka sitt sparande och därmed minska sin konsumtion. I ett sådant scenario kan en ekonomisk inbromsning komma att förstärkas kraftigt, i synnerhet om bostadspriserna dessutom börjar falla. Riskerna med hushållens skuldsättning kvarstår brådskande att vidta åtgärder De stigande bostadspriserna och hushållens ökande skuldsättning bidrar till allt större risker för den finansiella och den makroekonomiska stabiliteten. Finansinspektionen har vidtagit vissa åtgärder som amorteringskrav, bolånetak och riskviktsgolv för bolån. Riksbanken välkomnar dessa initiativ. Ytterligare åtgärder behöver dock vidtas för att minska riskerna, särskilt i ett läge som präglas av låga och negativa räntor. Exempelvis behövs åtgärder riktade mot bostadsmarknaden i syfte att skapa en bättre balans mellan utbud och efterfrågan. Det är även viktigt med reformer som minskar hushållens vilja eller förmåga att skuldsätta sig, så som en nedtrappning av ränteavdraget. Ansvaret för sådana reformer vilar på riksdagen och regeringen. Då det kan ta tid att uppnå effekter av en del av dessa åtgärder är det angeläget att det dessutom vidtas makrotillsynsåtgärder för att hantera riskerna i närtid. Till exempel skulle ett skuldkvotstak kunna införas. Det är även av stor vikt att ramverket för makrotillsyn i Sverige ses över. Beredningen av amorteringskravet understryker tydligt att ramverket inte fungerar på ett tillfredsställande sätt. Detta är något som även uppmärksammats av Finansinspektionen och i den utvärdering av Riksbankens penningpolitik 1 15 som Finansutskottet låtit Marvin Goodfriend och Mervyn King göra. 6 I samband med den aviserade översynen av riksbankslagen är det därför önskvärt att även ramverket för makrotillsyn ses över. Då detta kommer att ta tid är det viktigt att Finansinspektionen nu ges den beslutskraft som behövs för att kunna vidta nödvändiga åtgärder. Finansinspektionen bör självständigt kunna besluta i Diagram 1:16. Bostadspriser Årlig procentuell förändring Källa: Valueguard Diagram 1:17. Hushållens skulder Procent av disponibel inkomst Totalt Bostadsrätter Småhus April Februari Anm. Hushållens totala skulder som andel av deras disponibla inkomster summerade över de senaste fyra kvartalen. 5 Se J. Alsterlind, H. Armelius, D. Forsman, B. Jönsson och A L. Wretman, Hur långt kan reporäntan sänkas?, Ekonomiska kommentarer nr 11, 15, Sveriges Riksbank. 6 Riksbankens synpunkter på utredningen finns i Direktionens remissyttrande om rapporten Utvärdering av Riksbankens penningpolitik 1 15 (15/16 RFR6).

15 makrotillsynsfrågor eftersom det är en förutsättning för att det ska vara möjligt att bedriva en effektiv makrotillsyn. Om inga åtgärder vidtas kommer detta i kombination med det låga ränteläget att öka riskerna ytterligare. Det kan leda till ökade samhällsekonomiska obalanser och i förlängningen bli mycket kostsamt för samhällsekonomin. En kraftigt höjd ränta skulle förvisso bromsa skulduppbyggnaden, men till priset av en snabb förstärkning av kronan, lägre inflation, lägre tillväxt och högre arbetslöshet. Av dessa skäl är det ytterst angeläget att makrotillsynen och andra åtgärder begränsar hushållens skulduppbyggnad. PENNINGPOLITISK RAPPORT APRIL 16 13

16 KAPITEL Finansiella förhållanden Efter en orolig inledning av året har flertalet börser stigit och ränteskillnaden mellan mer riskfyllda och säkra tillgångar minskat. Trots en återhämtning i mer riskfyllda tillgångar har det varit små rörelser i statsobligationsräntorna. I Sverige förblir de finansiella förhållandena expansiva. Hushåll och företag möter låga räntor och kredittillväxten är fortsatt hög. Kronan har i konkurrensvägda termer stärkts något jämfört med Riksbankens prognos i februari. Penningpolitik och statsobligationsräntor Mer stimulanser från världens centralbanker Sedan den penningpolitiska rapporten i februari har börserna stigit efter de fall som präglade inledningen av året och ränteskillnaden mellan riskfyllda och mer säkra tillgångar har fallit. För att understödja den ekonomiska utvecklingen har flera centralbanker gjort penningpolitiken mer expansiv än tidigare. Trots detta fortsätter de finansiella marknaderna att präglas av en oro för den globala konjunkturen. I euroområdet valde ECB att presentera nya lättnader i mars. Inlåningsräntan sänktes med,1 procentenheter till, procent och refiräntan och utlåningsräntan sänktes med,5 procentenheter till, respektive,5 procent. Det pågående tillgångsköpsprogrammet utökades från 6 till 8 miljarder euro per månad och köpen kan nu också inkludera obligationer emitterade av icke finansiella företag. ECB kommer också att erbjuda fyra nya långfristiga lån där bankerna har möjlighet att låna från ECB till en ränta som kan bli så låg som inlåningsräntan givet att de ökar sin utlåning till den privata sektorn. Trots att ECB presenterade flera nya stimulanser stärktes euron efter beskedet eftersom marknadsaktörer tolkade ECB:s kommunikation som att ytterligare styrräntesänkningar inte är aktuella. Terminsräntorna steg också något efter beslutet men indikerar fortfarande att aktörerna tror att styrräntan kan sänkas på nytt. I USA lämnade Federal Reserve sin styrränta oförändrad i mars. Enligt prognoser från ledamöterna i Federal Reserves penningpolitiska kommitté väntas styrräntan höjas med,5 procentenheter under 16, vilket innebär en lägre höj Tabell :1. Utvecklingen på finansiella marknader sedan den penningpolitiska rapporten i februari Statsobligationsräntor Valutamarknaden Aktiemarknaden Räntor till hushåll och företag Kredittillväxt Små rörelser i statsobligationsräntor. Svenska och amerikanska räntor har stigit jämfört med tyska räntor. I konkurrensvägda termer har kronan stärkts något jämfört med Riksbankens prognos. Återhämtning på världens börser efter stora fall under inledningen av året. Låga räntor till hushåll och företag, vissa indikationer på något mindre genomslag efter räntesänkningen i februari. Fortsatt hög kredittillväxt till hushållen. Något lägre tillväxttakt i företagens banklån, men tillväxttakten i värdepapperslån stiger. Transmissionsmekanismen från reporäntan till räntor till hushåll och företag Reporäntan har en direkt effekt på de korta interbank och statsräntorna via dagslåneräntan. Förväntningar om den framtida reporäntan och statsobligationsköp påverkar utvecklingen i de långa statsobligationsräntorna, som också styrs av utländska räntor. Statsobligationsräntorna utgör ett ankare för andra typer av obligationsräntor som i sin tur inverkar på bankernas finansieringskostnader. Dessa påverkar i slutändan utlåningsräntorna till hushåll och företag. Penningpolitik och förväntningar Räntor på statsobligationer Räntor på bostadsobligationer m.m. Räntor till hushåll och företag

17 PENNINGPOLITISK RAPPORT APRIL ningstakt än i tidigare prognoser. Terminsräntorna föll något i samband med Federal Reserves beslut men sammantaget har det varit små förändringar i terminsräntorna sedan mitten av februari (se diagram :1). Terminsräntorna indikerar att styrräntan kommer att höjas i en långsammare takt än vad Federal Reserves prognoser visar. Sedan det penningpolitiska beskedet i februari har också Norges Bank sänkt sin styrränta till,5 procent och planerar att sänka räntan ytterligare under året. Inför Riksbankens penningpolitiska beslut i februari var förväntningarna att reporäntan skulle sänkas med cirka,1 procentenheter. Beslutet att sänka reporäntan med,15 procentenheter till,5 procent var därmed en något större sänkning än förväntat. Terminsräntorna ligger nu i stort sett i linje med reporäntebanan vilket innebär att marknaden ser en liten sannolikhet för att reporäntan kommer att sänkas ytterligare framöver (se diagram :1). Enligt Prosperas enkätundersökning i mars förväntas reporäntan lämnas oförändrad i april. Enligt aktuella marknadsbrev förväntar sig dock flera aktörer att Riksbanken ska förlänga statsobligationsköpen i april. Små rörelser i statsobligationsräntor Trots en återhämtning i mer riskfyllda tillgångar har det sammantaget varit små rörelser i statsobligationsräntor sedan den penningpolitiska rapporten i februari (se diagram :). I USA har de längre statsobligationsräntorna stigit något medan motsvarande räntor i Tyskland har fallit. I båda länderna är räntorna lägre än vid slutet av 15, vilket troligen beror på lägre styrräntor och mer tillgångsköp från flera centralbanker samt förväntningar på en lägre global tillväxt och inflation. I Sverige har de kortare statsobligationsräntorna fallit något till följd av Riksbankens beslut att sänka reporäntan i februari. De längre statsobligationsräntorna har stigit något i linje med utvecklingen i USA. Ränteskillnaden gentemot tyska räntor har varit i stort sett oförändrad på års löptid men stigit något på 1 års löptid (se diagram :3). Att de svenska räntorna inte har fallit i likhet med de tyska räntorna bedöms bero på stark svensk makrostatistik. Valutamarknaden Diagram :1. Styrräntor och ränteförväntningar enligt terminsprissättning Procent Sverige Euroområdet USA Anm. Terminsräntorna beskriver förväntad dagslåneränta, vilket inte alltid motsvarar styrräntan. I Sverige finns ingen publicerad dagslåneränta, men normalt följer den reporäntan väl. Heldragna linjer är skattade 16 18, streckade linjer Källor: Macrobond och Riksbanken Diagram :. Statsobligationsräntor, 1 års löptid Procent 3,,5, 1,5 1,,5, jan 15 apr 15 jul 15 okt 15 jan 16 apr 16 1,,9 Sverige USA Källa: Macrobond Tyskland Storbritannien Diagram :3. Ränteskillnad mot Tyskland Procentenheter 1,,9 Viss kronförstärkning sedan mitten av februari De senaste åren har perioder av ökad finansiell osäkerhet inneburit att euron blivit starkare. Sambandet förklaras av att investerarna i normala tider har lånat pengar till låg ränta i euroområdet för att sedan investera i mer riskfyllda tillgångar i andra valutor. När osäkerheten ökar säljer investerarna dessa tillgångar och växlar tillbaka pengarna till euro, vilket tenderar att stärka euron. I samband med den finansiella oron under början av året stärktes också euron mot flertalet valutor. Denna trend bröts i mitten av februari när oron på de,6,3,,3, år 5 år 1 år Anm. Avkastningskurvorna är nollkupongsräntor interpolerade från obligationskurser med Nelson Siegel metoden. Källor: Macrobond, Thomson Reuters och Riksbanken,6,3,,3,6

18 16 KAPITEL finansiella marknaderna avtog, och förväntningarna på nya stimulanser från ECB tilltog. Efter ECB:s och Federal Reserves beslut i mars har euron dock återigen stärkts. Sedan mitten av februari har kronan stärkts i konkurrensvägda termer och blivit något starkare än Riksbankens senaste prognos (se diagram 1:8). Det största bidraget kommer från en förstärkning mot euron, dollarn och pundet (se diagram :). Utvecklingen bedöms dels bero på de internationella valutarörelserna, där bland annat dollarn och pundet utvecklats svagt mot många valutor, men också på stark svensk makrostatistik.,5, -,5-1, -1,5 -, Diagram :. Bidrag och förändring i KIX växelkurser Procent respektive procentenheter Globala tillgångspriser Återhämtning i globala tillgångspriser Efter relativt kraftiga börsnedgångar under början av året har världens aktiemarknader återhämtat sig sedan mitten av februari (se diagram :5). Börserna i de utvecklade länderna har följt varandra relativt väl men i tillväxtländerna har skillnaderna varit större. Bland annat har börserna i oljeproducerande länder som Ryssland och Brasilien stigit kraftigt, medan återhämtningen i Kina har varit mer dämpad. Börsutvecklingen i Europa, USA och Japan har också präglats av stora rörelser i bankaktier de senaste månaderna. Detta efter spekulationer om att bland annat de negativa styrräntorna försämrar lönsamheten hos bankerna. I framför allt euroområdet kvarstår mycket av osäkerheten, också kopplad till att många banker har en stor andel dåliga lån och därmed låg intjäning samt höga kostnader (se fördjupning Hur påverkar låga och negativa räntor bankers lönsamhet? ). Även kreditmarknaden har återhämtat sig och riskpremierna på företagsobligationer har fallit i Sverige och omvärlden. Riskpremierna på mer riskfyllda obligationer har dock sammantaget stigit det senaste året. Den främsta orsaken är troligen en ökad oro för den globala konjunkturen vilket får investerare att lämna värdepapper med högre risk och istället placera i statspapper. I framför allt USA beror utvecklingen också på det låga oljepriset som har pressat lönsamheten bland företag inom oljeindustrin. Anm. En negativ utveckling innebär att kronan har stärkts. Diagrammet visar förändring av KIX och bidrag från olika valutor mellan 16 1 och EM avser Brasilien, Indien, Mexiko, Polen, Turkiet och Ungern. Råvaror avser Australien, Kanada och Nya Zeeland. Övrigt avser Danmark, Island, Japan, Schweiz, Sydkorea och Tjeckien. Källor: Thomson Reuters och Riksbanken Diagram :5. Börsutveckling Index, 15 1 = Procentuell förändring i KIX Bidrag till förändringen i KIX 8 jan 15 apr 15 jul 15 okt 15 jan 16 apr 16 Sverige (OMXS) USA (S&P 5) Källor: Macrobond och Thomson Reuters Euroområdet (EuroStoxx) Tillväxtekonomier (MSCI) Diagram :6. Ränteskillnad mellan bostads och statsobligationer Procentenheter, Den finansiella situationen för företag och hushåll Fortsatt goda finansieringsvillkor för svenska banker Den ökade osäkerheten i banksektorn i euroområdet har till viss del även spillt över på svenska banker, bland annat i form av något högre upplåningskostnader under februari. Oron för den svenska banksektorn har dock varit betydligt mindre, vilket hänger samman med att de svenska bankerna har en fortsatt god lönsamhet och bra finansieringsvillkor (se fördjupning Hur påverkar låga och negativa räntor bankers 1,5 1,,5, år 5 år Anm. Bostadsobligationsräntan och statsobligationsräntan är nollkupongsräntor interpolerade från obligationskurser med Nelson Siegel metoden. Källor: Macrobond och Riksbanken

19 PENNINGPOLITISK RAPPORT APRIL lönsamhet? ). Trots en återhämtning den senaste tiden har ränteskillnaden mellan svenska bostads och statsobligationer stigit det senaste året, vilket i förlängningen kan leda till högre finansieringskostnader för bankerna (se diagram :6). En viss del av uppgången hänger troligen samman med utvecklingen på den internationella kreditmarknaden. Även Riksbankens köp av statsobligationer bedöms ha bidragit till den ökade ränteskillnaden. Sammantaget bedöms dock de svenska bankerna ha goda finansieringsvillkor, vilket skapar bra förutsättningar för kreditgivningen till hushåll och företag. Låga räntor till hushåll och företag Hushåll och företag fortsätter att låna till mycket låga räntor. I februari föll den genomsnittliga bolåneräntan för nya avtal marginellt till 1,6 procent. För icke finansiella företag har räntan på banklån stigit något de senaste månaderna till 1,5 procent. Inlåningsräntorna till hushåll och företag har varit i stort sett oförändrade sedan mitten av förra året och har legat mycket nära noll (se diagram :7). Utlåningsräntorna till hushåll och företag har sänkts ungefär i linje med reporäntan sedan den blev negativ i februari 15. Det är för tidigt att utvärdera effekterna av Riksbankens beslut i februari att sänka reporäntan till,5 procent eftersom fullständiga data över sluträntor från finansmarknadsstatistiken ännu saknas. 7 Bankernas boräntor visar dock att de har valt att inte sänka utlåningsräntorna i samma utsträckning som vid tidigare räntebeslut. Det skulle kunna vara en indikation på att genomslaget har minskat något när reporäntan blivit mer negativ. En möjlig förklaring är att bankernas finansieringskostnader inte har fallit i lika stor utsträckning som reporäntan det senaste året, vilket delvis kan förklaras av att bankerna i de flesta fall har valt att inte låta inlåningsräntorna bli negativa. 8 En annan bidragande orsak kan vara att ränteskillnaden mellan bostads och statsobligationer har ökat det senaste året, vilket i förlängningen kan leda till högre finansieringskostnader. Kreditgivningen till hushåll och företag fortsätter att öka i snabb takt och i februari var den årliga tillväxttakten i banklån till hushåll oförändrad på 7,5 procent, medan ökningstakten till företag föll något till, procent (se diagram :8). Hushållen fortsätter att ta lån med bostadsrätter och småhus som säkerhet och i mars steg bostadspriserna med 1 procent i årstakt. SEB:s boprisindikator har också stigit de senaste månaderna och allt fler hushåll tror på fortsatt stigande bostadspriser. För företagen ökar dessutom upplåningen via värdepapper, och i februari var tillväxttakten i värdepappersupplåningen 8,5 procent. 7 Finansmarknadsstatistik finns tillgänglig till och med februari. Denna statistik ger en viss indikation om hur sluträntorna har påverkats av Riksbankens beslut i mitten av februari, men eftersom statistiken är ett genomsnitt för månaden påverkas snittet även av räntan som gällde före beslutet. 8 Se till exempel J. Alsterlind, H. Armelius, D. Forsman, B. Jönsson och A L. Wretman, Hur långt kan reporäntan sänkas?, Ekonomiska kommentarer nr 11, 15, Sveriges Riksbank. Diagram :7. Reporänta samt in och utlåningsränta till hushåll och företag, nya avtal Procent Anm. MFI:s genomsnittliga in och utlåningsränta för hushåll och företag. Diagram :8. Utlåning till hushåll och företag Årlig procentuell förändring Reporänta Utlåningsränta hushåll Utlåningsränta företag Inlåningsränta hushåll Inlåningsränta företag Hushåll Företag Anm. MFI:s utlåning till hushåll och icke finansiella företag enligt finansmarknadsstatistiken justerat för omklassificeringar samt köpta och sålda lån från 6. Med penningmängd avses M3 utestående belopp. Källa: SCB Negativ inlåningsränta för vissa företag och kommuner Sedan reporäntan blev negativ har bankerna av olika skäl valt att inte införa negativa inlåningsräntor för hushåll och de flesta företag. Men vissa större företag och kommuner möter numera en negativ ränta på sin inlåning. Det handlar om aktörer med förhållandevis stora inlåningsvolymer eller aktörer som själva kan finansiera sig på de finansiella marknaderna till negativ ränta. Vissa större företag och kommuner kan till exempel låna kortfristigt till negativ ränta. Om sådana aktörer kan placera pengarna till nollränta hos bankerna ger det möjlighet till riskfria vinster. För de flesta aktörer är inlåningen en förhållandevis liten del jämfört med hur mycket de lånar av bankerna. För till exempel kommuner och landsting motsvarar inlåningen ungefär en sjättedel av deras totala upplåning och när Riksbanken sänker reporäntan sänks också upplåningskostnaderna. Den expansiva penningpolitiken har dessutom bidragit till en bättre konjunktur och starkare efterfrågan, vilket innebär högre vinster för företagen och större skatteintäkter för kommunerna. Så även om vissa större företag och kommuner får betala för att placera sina pengar hos bankerna så är den sammantagna effekten positiv för de flesta.