Miljöprogram för Ekokommun Gotland

Transkript

1 Miljöprogram för Ekokommun Gotland Programtid: Förslag till KF Februari 2008

2 Förord Förord av Eva Nypelius och Bo Dahllöf kommer i det slutliga tryckta miljöprogrammet i färdig layout. 1

3 2 Hela Gotland Inledning Miljöprogrammet visar kommunens åtagande för att nå de nationella miljömålen och framgångsfaktorn i kommunkoncernens balanserade styrkort: Förstärka miljö- och klimatarbetet i ekokommun Gotland. Miljöprogrammet betonar också vikten av att hela samhället bidrar till en miljömässigt hållbar samhällsutveckling. Kommunens målsättning är att bidra både som aktör i samhällsutvecklingen och genom direkta åtgärder i egna verksamheter. Hållbar utveckling definierades i Brundtlandrapporten från 1987 som en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att kompromissa med kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov Det är en utveckling baserad på konsumtion och produktion som inte bryter ner naturens resurser, skyddar miljön, stödjer allas lika möjligheter till en god hälsa och undanröjer fattigdom. Hållbar utveckling ska styra alla beslut och åtgärder inom EU. Ekologisk hållbarhet är en absolut förutsättning för en långsiktigt hållbar ekonomi. Ekonomiska resurser skapas av vad ekosystemen kan leverera. Ofta sätter ekonomin ett värde på uttaget av begränsade resurser i ekosystemen, men missar att värdesätta ekosystemens viktiga livsuppehållande tjänster i form av ren luft, drickbart vatten eller de reningsfunktioner, den nedbrytning och den återuppbyggnad som ständigt sker i naturen. De tre delarna, socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling beror av varandra och hållbar utveckling berör alla politikområden. Miljöprogrammet är det övergripande verktyget för styrning och uppföljning av en miljömässigt hållbar utveckling inom Gotlands kommun. Kommunfullmäktige antar målen och uppdrar till kommunens olika delar att göra egna åtaganden och återrapportering av resultat. Utbildning och information är framgångsfaktorer i alla led. Detta innehåller Miljöprogrammet: Miljöstrategi för Gotland Strategier för hur det gotländska samhället som region behöver utvecklas för att nå målet ett ekologiskt hållbart samhälle år Den önskade utvecklingen gäller hela samhället. Kommunen har det regionala utvecklingsansvaret och därmed följer också ett miljöansvar. Miljöpolicy för Gotlands kommun Miljöpolicyn speglar kommunens förhållningssätt till miljöfrågorna och baseras på grundprinciperna för ekologisk hållbarhet, de fyra systemvillkoren. Policyn gäller kommunens egna verksamheter. Miljöstrategi för Gotlands kommun Strategier och mål för hur kommunen ska agera enligt miljöpolicyn. Miljöplan för Gotlands kommun Planen anger ansvar, genomförande och uppföljning av de mål som anges i kommunens miljöstrategi. En del mål är tidsatta i miljöprogrammet, till förvaltningarna uppdras att sätta egna tidsatta mål på förvaltningsnivå. Goda exempel - uppnådda miljömål Goda exempel på Gotland inom kunskap och utbildning, begränsad klimatpåverkan och på miljöförbättringar inom kommunens fastighetsförvaltning, inköp och avfallshantering. Bakgrund till Miljöprogrammet Information om ekokommunens historia och Agenda 21- arbetet på Gotland och i övriga världen. 2

4 Innehåll Förord 1 Inledning 2 Innehåll 3 Hela Gotland Miljöstrategi för Gotland 4 Undvika koncentrationsökning i livsmiljön av ämnen från berggrunden 4 Undvika koncentrationsökning i livsmiljön av ämnen från samhällets produktion 4 Bevara biologisk mångfald och produktionsförmåga i naturen 5 Bidra till att uppfylla grundläggande behov för alla människor 5 Gotlands kommun Miljöpolicy för Gotlands kommun 6 De fyra systemvillkoren 6 Områden att fokusera på 6, 26, 28, 29, 30 Miljöstrategi för Gotlands kommun 8 De sex målområdena 8 1. Kunskap - Miljöhänsyn genomsyrar all verksamhet 10 Kunskap och utbildning 10 Miljöledning i Gotlands kommun 10 Goda exempel på miljöområdet 11 Samarbete i nätverk 11 Miljöanpassade inköp 11 Övergripande mål och strategier Energi - Begränsad klimatpåverkan 14 Energianvändning, transporter, uppvärmning och andra utsläpp 14 Kommuners inflytande 14 Energieffektivisering i Gotlands kommun 14 Hittills uppnådda resultat 15 Övergripande mål och strategier Vattnet - Rent dricksvatten på hela Gotland och en levande Östersjö 18 Vattensituationen på Gotland 18 Övergripande mål och strategier Livsmiljö - Giftfri miljö och resurssnåla kretslopp 20 Spridningen av miljögifter måste upphöra 20 Övergripande mål och strategier Livsmiljö - God bebyggd miljö 22 Frisk luft och säker strålmiljö 22 Övergripande mål och strategier Livsmiljö - Hållbar förvaltning av natur och kulturmiljöer 24 En unik tillgång på Gotland 24 Övergripande mål och strategier 24 Miljöplan för Gotlands kommun Miljöhänsyn genomsyrar all verksamhet 26 Områden att fokusera på: Kunskap Begränsad klimatpåverkan 28 Områden att fokusera på: Energi Rent dricksvatten och en levande Östersjö 29 Områden att fokusera på: Vatten Giftfria och resurssnåla kretslopp 29 Områden att fokusera på: Livsmiljö 29, God bebyggd miljö Hållbar förvaltning av natur och kulturarv 30 Historia Goda exempel - uppnådda mål 32 Miljöredovisning 32 Kunskap och utbildning 32 Goda upphandlingar med miljöanpassningar 32 Begränsad klimatpåverkan 32 God bebyggd miljö 32 Farligt avfall 32 Bakgrund till Miljöprogrammet 33 Miljöarbetet i världen 33 Agenda Miljöarbetet i Sverige 33 Avgränsningar av Agenda 21 för svenska förhållanden 33 De nationella miljökvalitetsmålen 33 EU: s strategi för hållbar utveckling 3 Sveriges ekokommuner 34 Ekokommun Gotland 34 Miljöprogrammets bakgrund 35 Ordförklaringar 36 3

5 4 Hela Gotland Miljöstrategi för Gotland Miljöförändringarna är både lokala och globala, de påverkar människor över hela jordklotet. Vi måste följa vilka ekologiska, sociala och ekonomiska förändringar som sker både lokalt och i omvärlden och anpassa vårt arbete för en hållbar utveckling utifrån detta. Gotlands kommun har systemvillkoren som grundprinciper för miljöarbetet, för att de är få till antalet men ändå tydligt anger de nödvändiga avgränsningarna för att samhällsutveckling ska vara hållbar. De förtydligar vilka åtgärder för miljön en hållbar utveckling måste innehålla. På så vis uppnås också de nationella och regionala miljökvalitetsmålen. Systemvillkoren för hållbarhet är en vägvisare som pekar ut nödvändiga insatsområden för att nå målet ett ekologiskt hållbart samhälle på Gotland år Alla på Gotland behöver engageras för att delta; näringsliv, offentlig sektor och enskilda kommuninvånare på arbetsplatser, i fritidsverksamheter och hemma. Alla bidrar tillsammans till utvecklingen och formar Ekokommun Gotland. För att uppnå målet ett hållbart samhälle på Gotland till år 2025 ska vi: Minska spridning och nyanvändning av material som hämtas ur jordskorpan genom att: Beroendet av fossila bränslen och kärnkraft fasas ut genom effektivare energianvändning och övergång till långsiktigt hållbara energikällor och råvaror. Inom ramen för ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling utvecklas lokala tillgångar på förnybar och återvunnen energi, så att de balanserar öns behov av energi till transporter, värme och el. Uttag och spridning av material från berggrunden begränsas till vad naturen och klimatet tål utan att viktiga processer och jämvikter hotas. Samhällets spridning av ämnen som skadar miljön och människors hälsa upphör. Lagbundna insatser förstärks genom information och kunskapsspridning lokalt. Minska miljöpåverkande utsläpp från samhällets produktion och energianvändning genom att: Vid ny- och ombyggnation utformas bebyggelse så att den blir så miljöanpassad och energieffektiv som möjligt utifrån vad känd teknik och befintliga byggnader medger. Material återanvänds eller återvinns. Mängden avfall och avfallets farlighet minskas genom informationsinsatser och tekniklösningar. Avfallet tas om hand på ett ekologiskt hållbart sätt. Förorenade markområden saneras. Växtnäring och energi i livsmedelskedjan återvinns i stabila och hållbara system genom samverkande insatser från hushåll, näringsliv och offentlig sektor. Havet skyddas från övergödning, oljeutsläpp, förgiftning och utsläpp av syreförbrukande ämnen i samarbete med andra samhällen kring Östersjön. Kemiska produkter, som används i hushåll och verksamheter, och som bedöms vara miljöskadliga byts ut mot sådana som snabbt kan brytas ner i naturen till oskadliga halter. 4

6 Bevara naturens produktionskapacitet och värna mångfalden i naturen genom att: Utsläpp till luft av miljöstörande ämnen begränsas. Teknikval och aktivt miljöarbete begränsar skador på natur, kulturarv och människors hälsa och ger minskad klimatpåverkan. Alla som bor och verkar på Gotland görs delaktiga i arbetet för en frisk Östersjö. Gotlands sjöar, småvatten och vattendrag skyddas och används så att vattnet inte hotas och de öppna vattnens funktion i landskapet och samhället bibehålls. Öns grundvatten skyddas och används så att vattentillgångarna, i form av grundvattensreserven, inte skadas eller minskar. Vilda arter som hör hemma i naturen på Gotland ges tillräckligt med livsutrymme här. Biologisk mångfald och biologisk produktionskapacitet på ön som helhet bevaras. Strategisk markanvändning, planering och skydd av biologiska värden bevarar och utvecklar ekosystemtjänster och produktionsförmågan på produktiv mark. Utveckla ett samhälle med god och effektiv resursanvändning som bidrar till att uppfylla alla människors grundläggande behov genom att: All verksamhet på Gotland arbetar målinriktat för att bidra till en hållbar utveckling. Människors ambitioner och förmåga att skapa en hållbar livsstil ökas. Utbildning och information ger tillräckliga kunskaper för att göra medvetna val, till fördel för både miljö och ekonomi. Utveckla ansvarsfull konsumtion med krav på etik, miljövänlighet och social hållbarhet. Tillgången till rent dricksvatten säkerställs för alla på Gotland. Samverka med andra regioner inriktas på en hållbar samhällsutveckling, socialt ekonomiskt och miljömässigt. Bebyggd miljö, tätortsnära naturområden, service och infrastruktur för transporter utvecklas med syfte att stödja en hållbar livsstil. Tillgängligheten till den gotländska naturen bibehålls. 5

7 6 Gotlands kommun Miljöpolicy för Gotlands kommun I Gotlands kommun är målet att bli ett ekologiskt hållbart samhälle till år 2025 En ekologiskt hållbar samhällsutveckling får vi genom att följa de fyra systemvillkoren: 1. Minska spridning och nyanvändning av material som hämtas ur jordskorpan 2. Minska miljöpåverkande utsläpp från samhällets produktion och energianvändning 3. Bevara naturens produktionskapacitet och värna mångfalden i naturen 4. Utveckla ett samhälle med god och effektiv resursanvändning som bidrar till att uppfylla alla människors grundläggande behov Systemvillkoren som verktyg för att nå miljömål och ett hållbart samhälle Utbildning, information och samverkan är avgörande för att alla blir delaktiga i att utveckla ett hållbart samhälle på Gotland. Vi ska säkra tillgången på dricksvatten, fasa ut användningen av fossila bränslen och minska användningen av andra begränsade tillgångar samt minska spridningen av främmande ämnen i miljön. Naturresurser måste förvaltas väl och vi ska stödja långsiktig hållbarhet i utvecklingen av bebyggelse, bruket av mark och vatten, samhällsservice, näringslivets produktion samt privat och offentlig konsumtion. Det här ska vi genomföra i vårt miljöarbete Miljöansvar och utveckling av ekokommunen ska integreras och tydliggöras i samtliga våra verksamheter. Detta ska framgå av budget, styrkort och miljöredovisning. Vi ska bidra till att uppnå nationella miljökvalitetsmål och en hållbar utveckling enligt Agenda 21 genom att följa miljöstrategier och skapa goda exempel på miljöarbete. Miljökrav enligt lagstiftningen ska klaras med god marginal i alla kommunala förvaltningar. Anställda och förtroendevalda ska utföra sina uppdrag med hög miljökompetens. Vi ska utveckla goda exempel på ekologisk hållbarhet inom alla förvaltningar. Miljö- och hållbarhetsfrågor ska ingå i vårt arbete och kontinuerligt utvecklas och förbättras. Förvaltningschefen tar ansvar för att styra sin verksamhet så att den bidrar till att följa miljöstrategier och uppnå målen i miljöprogrammet. Våra verksamheter ska konsekvent och medvetet, inom ramen för sina uppdrag och möjligheter, bidra till energiomställning, nollutsläpp och ett hållbart samhälle. Vi ska i våra verksamheter erbjuda invånare och näringsliv på Gotland infrastruktur och metoder som leder till att Gotland blir ett ekologiskt hållbart samhälle inom loppet av en generation, dvs. före år Medarbetare och förtroendevalda inom Gotlands kommun är ansvariga för att miljöpolicyn efterlevs. Områden att särskilt fokusera på i kommunens miljöarbete år : Kunskap och utbildning Energi Vatten Livsmiljöer Miljöpolicyn antagen av Kommunfullmäktige den.. februari

8 7

9 Miljöstrategi för Gotlands kommun Miljöstrategi för Gotlands kommun riktar sig till kommunens nämnder, förvaltningar och bolag. Den grundar sig på Miljöpolicy för Gotlands kommun. Strategin visar hur kommunen ska agera med miljöledning, mätbara mål samt valda processer och aktiviteter enligt miljöpolicyn för att bidra till att nå målet ett hållbart samhälle på Gotland till år Strategin följs av en miljöplan som innehåller kommunens mål för miljöarbetet och vilka av kommunens verksamheter som ansvarar för genomförande respektive uppföljning av olika aktiviteter. Som ekokommun ser vi miljösatsningar som en viktig del av lösningen för ett hållbart samhälle. En hållbar utveckling uppstår när miljön i första hand ses som en möjlighet till en positiv utveckling och inte som ett problem som måste åtgärdas. Miljöförbättringar ger även sociala och ekonomiska vinster bland annat i form av bättre hälsa, naturupplevelser, produktion med högre kvalitet och effektivare användning av råvaror och energi. De sexton nationella miljökvalitetsmålen, som antagits av riksdagen, beskriver hur tillståndet i luft, mark, vatten och bebyggelse ska vara när de största hoten mot miljön är undanröjda. De nationella miljökvalitetsmålen är länsvis uppdelade i regionala delmål. Kommunen är en viktig aktör i miljömålsarbetet och har ställt sig bakom länets gotländska miljömål. Kommunens miljöarbete är i huvudsak inriktat på åtgärder. En och samma åtgärd ger ofta resultat som gäller flera miljömål. Miljöstrategi för Gotlands kommun samlar därför miljökvalitetsmålen i sex strategiska målområden. För kommunens insatser fram till år 2012 gäller också ett särskilt fokus på Kunskap och Utbildning, Energi, Vatten och Livsmiljöer. Varje nämnd/förvaltning ska identifiera sina mest betydande miljöfaktorer och föreslå åtgärder inom respektive fokusområde. De sex målområdena 1. Kunskap - Miljöhänsyn genomsyrar all verksamhet 2. Energi - Begränsad klimatpåverkan 3. Vatten - Rent dricksvatten och en levande Östersjö 4. Livsmiljö - Giftfria och resurssnåla kretslopp 5. Livsmiljö - God bebyggd miljö 6. Livsmiljö - Hållbar förvaltning av natur och kulturmiljöer Miljöstrategins mål baseras på Miljöpolicy för Gotlands kommun, de regionala delmålen för Gotland i länets Gotländska miljömål och målen i 1998 års Kretsloppsplan för Gotlands kommun. De övergripande målen beskriver vad verksamheterna måste lyckas med för att bli ekologiskt hållbara. Resultaten visar takten i utvecklingen. 8

10 9

11 1. Kunskap - Miljöhänsyn genomsyrar all verksamhet Miljöledning Kunskap och utbildning Goda exempel Nätverk Miljöanpassade inköp Kunskap och utbildning Miljöfrågor ska idag tas upp i många skilda sammanhang. Utbildning och information är avgörande framgångsfaktorer och ett område där kommunen har stora möjligheter. Behovet av kunskap och utbildning är fortfarande stort, inte minst i fråga om enskildas och samhällets möjligheter på miljöområdet. Ett hållbart samhälle uppstår inte bara genom politiska beslut samhället formas av oss alla. Vår kunskap och de val den leder fram till idag är avgörande för miljön i morgondagens samhälle. En mycket viktig uppgift för kommunen är förmedling av kunskaper och attityder till elever i förskola, skola och vuxenutbildning Miljöarbetet i förskola, förskoleklass och grundskola är extra viktigt. De kunskaper om kretslopp och miljöfrågor som barnen får med sig, följer dem genom hela livet. Barn fungerar dessutom ofta som goda miljöambassadörer i samhället. Satsningar på utbildning är nödvändiga för att förändra produktions- och konsumtionsmönster. Det är viktigt att alla kommer till insikt om vad våra beslut har för direkt och indirekt miljöpåverkan. Genom ökad kunskap skapas miljömedvetenhet hos oss och motiverar oss att välja kloka och hållbara lösningar nu och i framtiden. Nyckelpersoner i förvaltningarna bör ges en djupare miljökunskap till stöd i arbetet Miljöledning i Gotlands kommun Miljöhänsyn är ett av samhällets övergripande mål och skall ingå i all verksamhet. På Gotland finns många goda exempel på miljöarbete men mycket återstår innan miljöfrågorna med självklarhet ingår i alla viktiga beslut. Övergripande mål som sätts av fullmäktige utgör stöd för fortsatt och fördjupat miljöarbete inom kommunen. Miljöarbetet ska vara en process med ständiga förbättringar. Med årlig uppföljning av miljöplanen hålls miljöarbetet aktuellt och integrerat i ledningsprocessen. Miljöredovisning som görs varje år bidrar till att hålla fokus på miljöförbättringar i verksamheterna. I anvisningarna för årsredovisning och bokslut ingår uppföljning av miljöplanen. Uppföljningen visar resultat av miljöarbetet och synliggör behov och genomförda insatser enligt aktuell budget Budgetering av drift- och investeringsbehov för att uppnå de övergripande målen för miljöarbetet sker i samband med den årliga styr- och planeringsprocessen. Kommunfullmäktiges beslut om ramar för drift- och investeringsbudget för kommande planeringsperiod utgår från nämndernas förslag. I budgetanvisningarna ingår underlag för årliga satsningar på miljö och ekologisk hållbarhet. I samband med att nämnderna lämnar förslag till drift- och investeringsbudget beaktas behoven av åtgärder för att uppnå de övergripande målen för miljöarbetet. Kommunens ekologiska budget består av summan av de satsningar som görs inom respektive nämnd/förvaltning för kommande planeringsperiod. Uppföljning av om budgeterade satsningar genomförs sker i samband med månadsoch delårsrapporter av respektive nämnd/förvaltning. Miljöpåverkan som uppkommer från verksamhetens dagliga aktiviteter hanteras enligt målen. Kommunen ska aktivt sträva efter att nå sina antagna miljömål. I praktiken handlar miljöarbetet mycket om att lägga fast ansvar och rutiner och genomföra dessa. Att samla in och redovisa resultat tillsammans med övriga redovisningar ingår också. En miljöutredning, som kartlägger möjligheterna till direkta och indirekta miljöförbättringar, ska ligga till grund för miljöarbetet inom var och en av kommunens verksamheter. Miljöarbetet ska följa kommunens kvalitetsutveckling och arbete 10

12 och drivas till ständiga framsteg genom egna delmål och genomförda miljöförbättringar. En miljöutredning baserad på Miljöprogram för Gotland ska varje förvaltning ha genomfört och dokumenterat senast år Arbetsförloppet innebär att de olika momenten ingår i en ständigt pågående process. En gång per mandatperiod ska miljöplanen genomgå revision och uppdatering. Goda exempel på miljöområdet * Att skapa goda exempel är en central del i utvecklingen av ekokommun Gotland. Ett urval av sådana finns redovisade på ekokommunens hemsida. Möjligheten att visa goda exempel har blivit ett inslag i besöksnäringen på Gotland. Samarbete i nätverk Näringslivets medverkan är avgörande för en långsiktigt hållbar utveckling. Samarbetet mellan kommun, näringsliv och högskola är viktigt för att vidga kompetensen och engagemanget för miljön på Gotland. Samverkan i nätverk för utbyte av kunskaper och erfarenheter inom och över kompetensområden och verksamheter blir allt viktigare. Branschövergripande samverkan ska finnas inom ramen för olika utvecklingsprojekt med energi och miljöprofil. Nätverk mellan kommuner bildar forum som ger stöd, utbyte av erfarenheter och förenade krafter. De ger möjligheter att förbättra lokala handlingsprogram, metoder och verktyg. Samverkan i ekokommunföreningen har fått genomslag på både nationell och internationell nivå. Miljöanpassade inköp Inköpen till kommunens verksamheter är stora och har stor inverkan på miljön. Genom att regelbundet ställa miljökrav i upphandlingarna kan vi här styra utbudet av vissa varor och tjänster. Detta kan ge goda spridningseffekter. Kommunen ansvarar för att undvika oönskad miljöpåverkan, direkt eller indirekt orsakad av kommunens inköp. För de varor och tjänster där det finns nationella system för att ställa miljökrav i offentlig upphandling ska dessa användas. Där dessa ännu saknas ska de inköpsansvariga på varje förvaltning välja en så miljöriktig produkt som möjligt. Hänsyn ska tas till samlad miljöpåverkan och produktionens långsiktiga kostnad. Inköp av ekologiskt producerade livsmedel och certifierade trävaruprodukter bidrar till att uppfylla många miljömål. En ekologiskt anpassad produktion ger ökad artrikedom i jordbruks och skoglandskapet. Förutom att kommunen bidrar till en ekologiskt hållbar produktion föregår den med ett betydelsefullt gott exempel. När miljökriterier, accepterade i offentlig upphandling för inköp av livsmedel från konventionell produktion, finns, t ex för klimatpåverkan av produktion och transporter, ska även dessa tillämpas. Jordbruksmarker är en viktig resurs och eftersom merparten av de livsmedel som köps in sannolikt inte kommer att vara från ekologisk produktion är det viktigt att värdera miljöpåverkan även i den konventionella produktionen av livsmedel. Nätverk underlättar för den lokala beslutsnivån att få inflytande i nationella och internationella policysammanhang. Internationellt samarbete kan både sprida nyttan av miljöarbete på Gotland och tillföra resurser till ön. * Miljöbilar, ekologiska produkter, miljövänlig uppvärmning, Bra Miljöval-el, kollektivtrafik, miljöutbildningar för alla anställda, etc. 11

13 Det här måste vi lyckas med ÖVERGRIPANDE MÅL Gotland är en ekologiskt hållbar kommun. Vad innebär det? Kommunens verksamheter motsvarar höga krav i egna och nationella miljömål och invånarna upplever att kommunen aktivt bidrar till en god miljö på Gotland. STRATEGIER Ansvarsfull konsumtion utvecklas inom kommunen. Relevanta miljökrav ges stor vikt i kommunens upphandlingar. Kommunens beslutsfattare har tillräcklig kunskap om förvaltningarnas påverkan på miljön för att kunna fatta långsiktiga beslut enligt Miljöstrategi för Gotland. Miljöredovisning är integrerad i kommunens ordinarie system för ledning och uppföljning. Delmål för miljöförbättringar sätts i varje förvaltnings årliga verksamhetsplan. Kommunen spelar en aktiv roll som informatör i miljö- och energifrågor. Kunskapsspridning om hållbar konsumtion utvecklas. Medvetna, hälsofrämjande och långsiktigt hållbara konsumtionsvanor i hushåll och verksamheter får spridning, för att gynna stabila kretslopp mellan bebyggd miljö och produktionsmark. Samverkan med andra regioner utvecklas för att tillsammans med dessa bidra till en hållbar samhällsutveckling bland annat på miljöområdet. Förtroendevalda och kommunanställda deltar i nätverksarbete för hållbar utveckling in Östersjöländerna. Kommuninvånarnas ambitioner och förmåga att skapa en hållbar livsstil ökas. Utbildning och information ger tillräckliga kunskaper för att göra medvetna val till fördel för både miljö och ekonomi. Lokala initiativ för hållbar utveckling uppmuntras. Barn och ungdomar får genom förskola, skola och fritidsverksamhet möjlighet att delta i utvecklandet av kretsloppssamhället. Så här kan vi mäta våra resultat Hela Gotland 1.1 Utvecklingen inom ekokommunen redovisas på årliga seminarier där föreningsliv, näringsliv, kommun, län och högskolan på Gotland medverkar. Seminarierna är öppna för alla på Gotland. 1.2 Nätverk och utvecklingsprojekt mellan näringsliv, offentlig sektor och ideell sektor bidrar till energiomställning och bättre miljö på Gotland 1.3 Goda exempel på ekologiskt hållbara lösningar och miljöanpassning från hela Gotland redovisas bland annat på ekokommunens hemsida. Kommunen som organisation 1.4 Miljöaspekten är tydlig i förvaltningarnas balanserade styrkort senast Miljöanvisningar infogas i den årliga styroch planeringsprocessen i kommunen senast Upphandlingarna innehåller miljöprioriteringar. Särskild miljökompetens inrättas för upphandlande funktioner senast Köpråd visar vad som är bra miljöval inom ramavtalen. Transporter, livsmedel, kontorsmaterial och möbler, kem- tekniska produkter och elektrisk utrustning är betydelsefulla områden för miljöanpassade inköp. 1.8 Förvaltningarnas miljöombud, FMAgruppen, träffas minst fyra gånger per år för utbyte av erfarenheter. Alla förvaltningar ska vara representerade. 1.9 Kommunens miljöredovisning är integrerad i ordinarie årsredovisning samt presenteras som särtryck på kommunens webbplats på svenska och engelska Alla anställda och förtroendevalda i kommunen ska ha haft möjlighet att gå minst en grundkurs i miljökunskap senast 2010 och 12

14 nyckelpersoner för kommunens miljöarbete som politiker, förvaltningschefer, strateger, personer som genomför upphandlingar och miljöombud får fortbildning i miljöstyrning och ekokommunutveckling Kommunens förvaltningar 1.11 Varje förvaltning/nämnd ska under 2008 ha inlett arbetet med att redovisa sina mest betydande miljöaspekter och ta fram åtgärdsförslag till 2009 inom fyra fokusområden. De miljöfrågor som ska vara i fokus bestäms årligen utifrån strategisk plan och budget Förvaltningarnas årliga miljöredovisning utvecklas enligt anvisningar för budget och årsredovisning. Redovisningen ska omfatta förvaltningarnas användning av energi för värme, el och transporter samt andelarna förnybar energi,, och övriga miljöaktiviteter. Indikatorer eller nyckeltal för att mäta förvaltningarnas egna miljöaspekter väljs Lövsta landsbygdscentrum utvecklar sin verksamhet till att också bli en plats för erfarenhetsutbyte inom areella näringar och bioenergi Öns skolelever kan varje år delta i aktiviteter som ökar deras insikter om miljö och hållbar utveckling på Gotland. Andelen miljöcertifierade (Grön Flagg)-skolor och förskolor ökar varje år Inköp ska ske med så liten negativ miljöpåverkan som möjligt och relevanta miljöaspekter ska viktas så att de ger utslag i kommunala upphandlingar. Transporter, livsmedel, kontorsmaterial, kemtekniska produkter och elektrisk utrustning är betydande områden för miljöanpassade inköp. Därutöver finns viktiga områden inom bygg-, energi- och medicinsektorerna som prioriteras förvaltningsvis Vid inköp av varor och tjänster ska sådana väljas med miljökrav när så är praktiskt möjligt. Kommunen inför rutiner som underlättar valet av miljöriktiga produkter i takt med att systemet för miljökrav i offentlig upphandling utvecklas nationellt (t ex Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier, f d EKU). Vid upphandlingar sätts relevanta miljökrav som ges sådan vikt att de kan ge utslag i anbudsutvärderingen Andelen ekologiskt producerade livsmedel ökar varje år vid inköp av varor till måltider inom Gotlands kommun. År 2008 ska de uppgå till 15 % av inköpsvärdet och andelen ska ha ökat till 25 procent år För alla livsmedel ska inriktningen vara att genmodifierade produkter (GMO) undviks Informations- och utbildningsinsatser för ökad miljöhänsyn riktade till allmänheten på Gotland genomförs årligen Regionalt och internationellt nätverksarbete pågår inom miljöområdet. Förtroendevalda och kommunanställda deltar. 13

15 2. Energi Begränsad klimatpåverkan Energianvändning, transporter, uppvärmning och andra utsläpp som kan ge klimatpåverkan Kommuners inflytande Energieffektivisering i Gotlands kommun Beteendeförändringar Hittills uppnådda resultat Energianvändning, transporter, uppvärmning och andra utsläpp som kan ge klimatpåverkan Beroendet av olja och kol är ett av vår tids största problem. De största hoten som jorden står inför kommer av den klimatpåverkan som detta beroende leder till. Höjda halter av växthusgaser i atmosfären orsakas till stor del av kol- och oljeeldning vid uppvärmning av fastigheter men även av transporter med fossila bränslen som drivmedel. En stor del av utsläppen av fossil koldioxid kommer också från hushållen. Klimatpåverkan är ett av de tydligaste exemplen på global miljöpåverkan, som kännetecknas av att problemen ofta uppstår långt ifrån utsläppskällan. Kommuners inflytande Kommuner har möjligheten att agera och vara en arena för lokalt arbete mot skadlig klimatpåverkan. Kampen mot den globala uppvärmningen är en kraftfull drivkraft för tekniskt nyskapande och ökad ekonomisk effektivitet och den får positiva effekter på livsmiljö, energikostnader etc. Kommuner påverkar miljö- och klimatpåverkande utsläpp genom direkt eller indirekt inflytande över: Transporter, trafikplanering, gator, parkering, kollektivtrafik, framkomlighet för cyklister och gående Bestämmelser och planering av markanvändning Bygglov och tillstånd Egen energi- och bränsleanvändning Kommuninvånarnas beteenden Energieffektivisering i Gotlands kommun Kommunens klimatstrategi innefattar mål för energianvändning i kommunala fastigheter och rekommendationer för andra fastigheter. Åtgärder för effektivare energianvändning i byggnader som tillämpas i kommunen: Bättre isolering Mer och effektivare utnyttjande av solenergi Strömsnålare belysnings- och ventilationssystem Värmeåtervinning Bättre system för styrning, reglering och övervakning av inomhusklimatet i större byggnader. Bättre hushållning med energin, främst med varmvatten. Information till allmänheten. Ovanstående punkter används även i energirådgivningens arbete. Dessutom gäller det att uppnå: Energieffektiviseringar inom industri och andra företag Förändrade attityder och vanor hos Gotlands befolkning Utveckling av nya energi- och värmeverk, samt utbyggd fjärrvärme Ökat intresse för kommunens energirådgivning Bättre hantering av återvinnings- och avfallsmaterial Effektiviseringar av vattenverk, avloppsanläggningar och reningsverk Förbättrad offentlig upphandling Större utrymme för energifrågorna i utbildning och skola Livaktigare dialog med medborgarna och näringslivet 14

16 Hittills uppnådda resultat Gotlands kommun har sedan många år slagit in på vägen som leder bort från beroendet av fossila bränslen mot minskad klimatpåverkan. Idag är all el till kommunens verksamheter certifierad som Bra Miljöval, vilket innebär att den uteslutande produceras från förnybara energikällor. Det är viktigt för en hållbar region att säkra tillgången på miljövänlig energiförsörjning. På Gotland finns mycket goda förutsättningar för att öka användningen av förnybar energi genom utbyggnad av vindkraft och solenergi samt genom att använda mer bioenergi från jord- och skogsbruk. Det är också viktigt att göra energianvändningen effektivare för att bidra till minskad klimatpåverkan. Det här måste vi lyckas med ÖVERGRIPANDE MÅL Effektiv och klimatneutral energianvändning år Vad innebär det? Då ska tillgången på energi från lokala förnybara energibärare på årsbasis kunna balansera öns behov av energi till transporter, värme och el. STRATEGIER Beroendet av fossil energi och kärnkraft fasas ut genom effektivare energianvändning och ökad användning av långsiktigt hållbara energikällor. Fossila bränslen ersätts med förnybar och återvunnen energi. Tillgången på förnybar och återvunnen energi utvecklas lokalt. Kommunen arbetar aktivt för att nå och upprätthålla en ekologiskt hållbar nivå på klimatpåverkande utsläpp från det gotländska samhället. Effektivisera och minska användningen av fordon på Gotland. Skapa beteendeförändringar genom kunskapshöjande åtgärder. Så här kan vi mäta våra resultat Hela Gotland 2.1 De klimatpåverkande utsläppen från Gotland minskar varje år. År 2010 ska de motsvara högst ton CO 2 per år, exklusive Cementas utsläpp. Därefter minskar de i snabbare takt för att nå klimatneutrala nivåer år Användningen av fossil energi ska högst uppgå till 55 % och användningen av förnybar energi ska vara minst 45 % av den totala energianvändningen år Kommunen som organisation 2.3 Ett kombinerat miljö- och hälsoprojekt där kommunpersonal och skolelever går och/eller cyklar till och från arbetsplatsen och inom tjänsten ska vara genomfört senast år Miljöanpassade drivmedel införs i kommunen i samverkan med näringslivet. Kommunens roll är att söka medfinansiering för investering i infrastruktur, att upphandla miljöfordon och att aktivt verka för tillgång på förnybara drivmedel på Gotland. Parkförvaltning, kommunens leasingfordon och upphandling av transporttjänster som kollektivtrafik och skolskjutsar är prioriterade områden för miljöanpassade transporter. 2.5 En transportpolicy för kommunen antas senast 2008 med syfte att uppnå säkrare och effektivare transporter med minskad miljöpåverkan. 2.6 Kommunens planering och arbete med utvecklingsprojekt inom energiområdet ger ökad tillgång på lokalt producerad el, värme och drivmedel från förnybar energi. 15

17 Kommunens förvaltningar 2.7 Klimatpåverkan genom utsläpp från driften av kommunens fastigheter minskar varje år. 2.8 Kommunens fastigheter energikartläggs och energieffektiviseras. 2.9 Användningen av fossila drivmedel till kommunens transporter minskar Efter varje nybyggnad eller större ombyggnad av kommunala hus ska fastigheten kunna försörjas med förnybar energi för el och värme till minst 95 % av årsbehovet Kommunen upphandlar uteslutande el som certifierats med Bra Miljöval eller motsvarande Driva projekt och sprida information i syfte att höja kunskapen och medvetenheten hos Gotlands kommuns alla invånare. Övrigt Mer information om energianvändningen på Gotland, samt kommunens klimatstrategi, se kommunens energiplan Energi 2010, samt länsstyrelsens dokument Gotländska miljömål. 16

18 17

19 3. Vatten - Rent dricksvatten på hela Gotland och en levande Östersjö Levande sjöar och vattendrag Myllrande våtmarker Hav i balans, levande kust och skärgård Grundvatten av god kvalitet Ingen övergödning Vattensituationen på Gotland är speciell och känslig Särskilt beaktande vid vattenuttag och avloppslösningar krävs. De ofta tunna jordlagren och den sprickrika berggrunden gör att föroreningar i ytvattnet snabbt kan nå grundvattnet och göra stor skada. Öns tidigare omfattande våtmarker är till stor del utdikade och vattenavledningen sker snabbt till Östersjön. Uttransporten av näringsämnen till havet från vissa av öns jordbruksmarker är därför omfattande. Antalet enskilda avlopp och enskilda dricksvattentäkter som inte håller godkänd standard är oroväckande stort. Nödvändigheten av att bevara en levande Östersjö är uppenbar för alla. Att misslyckas skulle medföra ödesdigra konsekvenser för dagens liv och verksamheter på Gotland och i hela Östersjöområdet. Det här måste vi lyckas med ÖVERGRIPANDE MÅL Rent vatten på hela Gotland år 2020 Vad innebär det? Då ska det finnas säkrad tillgång på tillräckliga mängder av dricksvatten av god kvalitet till alla hushåll och verksamheter på ön. Vattnet i Östersjön och insjöarna ska hålla god badvattenkvalitet. STRATEGIER Öns grundvatten skyddas och används så att vattentillgångarna inte utarmas. Gotlands sjöar, småvatten, våtmarker och vattendrag skyddas mot exploatering och utsläpp så att miljön i och kring vattnet inte hotas. Havet och kustzonen skyddas från miljöförstöring i samarbete med andra samhällen kring Östersjön. Alla som bor och verkar på Gotland görs delaktiga i arbetet för en frisk Östersjö. Åtgärder som ger bättre hushållning med vatten, där vattnet är en bristvara, ska stödjas. Så här kan vi mäta våra resultat Hela Gotland 3.1 Hushåll och verksamheter med miljömässigt godkända avloppssystem ska öka kontinuerligt. 3.2 Andelen bakteriologiskt påverkade enskilda vattentäkter minskar kontinuerligt. 3.3 Andelen vattentäkter med rester av bekämpningsmedel minskar. 3.4 Samhällets organisation för att skydda vattentäkter och strandområden vid olyckor och utsläpp fungerar tillfredsställande. 3.5 Uttransporten av kväve och fosfor till Östersjön från avloppsanläggningar och jordbruket på Gotland minskar varje år. Kommunen som organisation och kommunens förvaltningar Vattenplan för Gotlands kommun täcker detta målområde i miljöplanen. 18

20 Övrigt Mer information om vattentäkter, vattendrag, grundvatten och arbetet på Gotland enligt EU:s ramdirektiv för vatten se Vattenplan för Gotlands kommun. utökning av kommunalt vatten- och avloppsnät finns i kommunens plan för VA-utbyggnad. Regler och tillståndsprövning för utsättning av djur och växter i vatten, regleras av Miljöbalken och prövas hos Länsstyrelsen. långsiktigt hållbart fiske samt bifångster vid fiske, Länsstyrelsen och Länsfiskekonsulent. hamnverksamhet, se Tekniska förvaltningen, hamnavdelningen. 19

21 4. Livsmiljö - Giftfri miljö och resurssnåla kretslopp Giftfri miljö och resurssnåla kretslopp är en huvudstrategi i det nationella miljömålsarbetet Spridningen av miljögifter måste upphöra snarast möjligt Spridningen av miljögifter i naturen är ett av vår tids stora problem. Kommunen har en del av ansvaret för att minska spridningen av miljögifter. Att uppnå en giftfri miljö är en lång och svår process i och med att många gifter lagras i mark, djur och växter. Därför är det viktigt att spridningen upphör så snart som möjligt. Till kommunens del i detta arbete hör dels att informera allmänheten om farorna med vissa kemikalier och produkter, dels att samla in så mycket utsorterat farligt avfall som möjligt. Dessutom ska kommunen minska omsättningen av skadliga ämnen genom att i sina verksamheter successivt välja miljövänligare produkter. Miljön ska vara fri från ämnen som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Det här måste vi lyckas med ÖVERGRIPANDE MÅL Gotland är en nollutsläppszon. Vad innebär det? Nollutsläpp innebär en hög grad av resurseffektivitet. Genom en hög grad av återvinning och ett bättre utnyttjande av växtnäring sluts kretsloppen. Avfall från en produktion blir råvara i en annan produktion, oönskade restprodukter minimeras. STRATEGIER Växtnäring och energi i livsmedelskedjan återvinns i stabila och hållbara system genom samverkande insatser från hushåll, näringsliv och offentlig sektor. Kemiska produkter, som används i hushåll och verksamheter, och som bedöms vara miljöskadliga byts ut mot sådana som snabbt kan brytas ner i naturen till oskadliga halter. Samhällets spridning av ämnen som skadar miljön och människors hälsa upphör. Lagbundna insatser förstärks genom lokal information och kunskapsspridning. Utsläpp av försurande och övergödande ämnen minskas. Utveckling av teknik samt förändrade attityder och beteenden hos befolkningen främjas för att hindra utsläpp som ger bestående skador på mark, vatten, växtliv eller djurliv. Fordon som används i kommunens tjänst ska uppfylla höga krav på miljöanpassning. Användning och spridning av material från berggrunden begränsas till vad naturen och klimatet tål utan att viktiga processer och jämvikter hotas. Så här kan vi mäta våra resultat Hela Gotland 4.1 Kommunens avfallstaxa premierar avfallsminskning, källsortering för återanvändning och återvinning samt minskning av avfallets farlighet. 4.2 Elavfall hamnar inte i osorterat avfall tack vare särskilt omhändertagande. 4.3 Mediciner och läkemedel via avfall och avloppsvatten minskar till ofarliga halter i vattendrag och hav. 4.4 Andelen insamlat farligt avfall ökar, enligt avfallsplanen. 4.5 Användningen av material och produkter som innehåller kvicksilver, kadmium och bly fasas ut. 4.6 Återföring av växtnäring från biologisk behandling av hushållsavfall och avloppsslam ökar varje år. 4.7 Utsläpp av ozonnedbrytande ämnen ska till största delen ha upphört till år

22 21 Kommunens förvaltningar 4.8 Tvätt-, disk- och rengöringsmedel uppfyller kraven för miljömärkning?(bra Miljöval, Svanen eller motsvarande). 4.9 Inköp av övriga kemtekniska produkter görs med styrande miljökrav Renhållningens uppdrag att ansvara för information om källsortering och avfallsminskning förtydligas och förstärks Informationsinsatser för att hjälpa allmänheten att bidra till giftfri miljö och resurssnåla kretslopp genomförs fortlöpande.

23 5. Livsmiljö - God bebyggd miljö God bebyggd miljö Frisk luft Säker strålmiljö God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden skall tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och naturresurser främjas. /Citat ur Länsstyrelsens dokument Gotländska miljömål. Frisk luft och säker strålmiljö På Gotland uppnås de flesta nuvarande nationella målsättningar för frisk luft med god marginal, men även på Gotland är luftföroreningar av olika slag ett problem. Bland annat måste utsläpp från arbetsmaskiner, sjöfart och olika värmeanläggningar minska. En säker strålmiljö innebär att inte utsättas för radioaktiv strålning, skadliga doser av UV-strålning eller skador av elektromagnetiska fält. Inom dessa områden är kunskapen om situationen på Gotland ännu oklar. Mätningar av bakgrundsstrålning på Gotland visar dock att den generellt hör till de lägsta i landet *. Det här måste vi lyckas med ÖVERGRIPANDE MÅL Gotlänningarna bor i en miljö som väl uppfyller nationella miljömål. STRATEGIER Bebyggd miljö, service och infrastruktur för transporter utvecklas med syfte att stödja en livsstil som gynnar hållbar utveckling. Utsläpp till luften begränsas genom teknikval och aktivt miljöarbete för att inte bidra till skador på människors hälsa, natur, kulturarv eller ökad klimatpåverkan. Vid ny- och ombyggnation utformas bebyggelse så, att den blir så miljöanpassad och energieffektiv som möjligt utifrån vad känd teknik och befintliga byggnader medger. Material återanvänds eller återvinns. Restavfall och avfallets farlighet minskas genom informationsinsatser och tekniklösningar. Avfallet tas om hand på ett ekologiskt hållbart sätt. De bebyggda miljöerna skall erbjuda en hög andel grönområden och naturområden så att andelen hårdgjorda ytor begränsas och allmänna grönområden bevaras och utvecklas. Träd sparas i stor utsträckning vid bildandet av grönområden och tätortsnära skog. Så här kan vi mäta våra resultat Hela Gotland 5.1 Mängden grovavfall till deponi minskas i kommunen. 5.2 Möjligheterna att införa miljözoner i tättbebyggda områden, i vilka endast tjänstefordon med extra hög miljöprestanda tillåts att köra, utreds senast Kommunens Program för resurseffektivt och miljöanpassat byggande ska hållas uppdaterat och tillämpas när kommunen upplåter mark. 5.4 Ett förslag till byggpolicy föreläggs kommunstyrelsen senast Förslaget innefattar hur kommunens byggprojekt och fastighetsskötsel ska utformas, avseende materialval, energikällor och resurseffektivitet. Kommunens förvaltningar 5.5 Radonhalten i skolor och förskolor ska kartläggas, för att senast år 2010 vara lägre än 200 Bq/m 3 luft. 5.6 Utsläppen av miljö- och hälsostörande ämnen till luften från kommunens uppvärmningssystem och transporter minskar. Insatserna sker förvaltningsvis. 5.7 En handlingsplan för hur bullernivåer på de mest utsatta kommunala vägarna och gatorna på Gotland skall minskas till högst 60 db(a) föreläggs kommunstyrelsen. En inventering i detta syfte görs senast år * Mätningar under 2006 visar att det lokalt på Gotland kan förekomma höga värden 22

24 Övrigt Mer information om grön- och vattenområden i tätorter och tätortsnära skog, kontakta Stadsarkitektkontoret samt Kommunekologen. energianvändningen, se kommunens energiplan Energi avfallshantering, se kommunens Avfallsplan. ventilationsfrågor, radon i byggnader, kontakta Miljö- och hälsoskyddskontoret, alt. Tekniska förvaltningen. säker strålmiljö, kontakta Miljö- och hälsoskyddskontoret samt Länsstyrelsen utsläpp av svaveldioxid och kväveoxider i luften, se kommunens energiplan Energi 2010, samt Länsstyrelsens dokument Gotländska miljömål marknära ozon, se Länsstyrelsens dokument Gotländska miljömål. 23

25 6. Livsmiljö- Hållbar förvaltning av natur och kulturmiljöer Levande skogar Bara naturlig försurning Ett rikt odlingslandskap Biologisk mångfald En unik tillgång på Gotland Gotlands speciella natur och gamla kulturmiljöer är unika resurser att utveckla och förvalta för framtiden. Det är viktigt att skydda biologisk mångfald och bevuxen mark, för därmed bevaras ekosystemens gratistjänster. Det är också viktigt att utveckla de areella näringarna för en fortsatt produktion av livsmedel, virke, biobränsle och andra nödvändiga råvaror. De är också av avgörande betydelse för att kunna erbjuda befolkning och besökare exklusiva möjligheter till rekreation och naturupplevelser. Skogsbete, strandängar och alvarmarker är några av de naturtyper som kännetecknar landskapet på Gotland, men som däremot är sällsynta på andra håll i landet. Ett särskilt ansvar bör tas för dessa naturmiljöer på Gotland. Det här måste vi lyckas med ÖVERGRIPANDE MÅL Samhällsutveckling och markanvändning sker på ett sätt som skyddar ekosystemens kapacitet och mångfald. Vad innebär det? Ekosystemens funktion är också grundläggande för att få människans samhällen att fungera. Ekosystemens förmåga att förse oss med nödvändiga livsuppehållande tjänster som ren luft, drickbart vatten, olika reningsfunktioner och naturens återuppbyggnad får inte urholkas. STRATEGIER Biologisk mångfald och biologisk produktionskapacitet på ön som helhet bevaras. Strategisk markanvändning och planering bidrar till att ekosystemens förmåga att leverera gratistjänster bevaras. Beståndet av Gotlands många särpräglade naturtyper säkerställs. Användningen av naturresurser bidrar till hållbar utveckling och global rättvisa, på ett sådant sätt att alla människors grundläggande behov tillgodoses. Allemansrätten, och de skyldigheter som följer med den, respekteras i umgänget med naturen på Gotland. Utsläpp till luften begränsas. Teknikval och aktivt miljöarbete begränsar skador på natur, kulturarv och människors hälsa samt ger minskad klimatpåverkan. Kommunen verkar i planerings-, exploateringsoch förvaltningsärenden för ett rikt odlingslandskap på Gotland. De skogar som kommunen förvaltar brukas så att de bidrar både till miljömål och till produktionsmål. Hänsyn tas särskilt till den tätortsnära skogens sociala värden. Så här kan vi mäta våra resultat Hela Gotland 6.1 Andelen skogsmark där aktivt skogsbruk bedrivs som är miljöcertifierad enligt FSC eller PEFC ökar varje år. 6.2 Andelen åkermark som brukas enligt EU: s regler för ekologisk odling skall motsvara nationella mål för ekologisk odling senast år Värdet på gotländsk natur och odlingslandskap utarmas inte på grund av samhällets utbredning. Kommunen som organisation 6.4 De värdefulla natur- och kulturmiljöer som ligger på kommunal mark identifieras, skyddas och vårdas samt vid behov restaureras. 6.5 All kommunal mark där aktivt skogsbruk bedrivs är miljöcertifierad enligt FSC eller PEFC senast Övrigt För mer information om utsläpp av svaveldioxid och kväveoxid, se kommunens energiplan Energi 2010 samt Länsstyrelsens dokument Gotländska miljömål. 24

26 25

27 Miljöplan för Gotlands kommun Ansvar, genomförande och uppföljning av miljöstrategin Nedan anges ansvariga inom Gotlands kommun för måluppfyllelse inom de olika målområdena och hur delmålen ska följas upp. Kommunens invånare, näringsliv samt ideell och offentlig sektor är, vilket betonats tidigare i programmet, nödvändiga aktörer för att nå målen för Ekokommun Gotland. Det här avsnittet rör kommunens egna verksamheter, det vill säga kommunala förvaltningar och helägda bolag. Kommunen ska ha aktiva nätverk och utvecklingsprojekt för att ta tillvara engagemanget hos näringsliv, offentlig sektor och ideell sektor. För tips om vad privatpersoner kan bidra med hänvisas till kommunens broschyr miljövänliga tips eller ekokommunens hemsida Använda förkortningar: BUF Barn- och utbildningsförvaltningen, HSF Hälso- och sjukvårdsförvaltningen KSK Konsult- och servicekontoret, LK ledningskontoret, MHK Miljö- och hälsoskyddskontoret SAK Stadsarkitektkontoret, TF Tekniska förvaltningen 1. Miljöhänsyn genomsyrar all verksamhet Områden att fokusera på: Kunskap Hela Gotland 1.1 Utvecklingen inom ekokommunen redovisas på årliga seminarier där föreningsliv, näringsliv, kommun, län och högskolan på Gotland medverkar. Seminarierna är öppna för alla på Gotland. LK ordnar och kommunanställda erbjuds delta som kompetensutveckling. 1.2 Nätverk och utvecklingsprojekt mellan näringsliv, offentlig sektor och ideell sektor bidrar till energiomställning och bättre miljö på Gotland LK ansvarar, berörda förvaltningar bidrar 1.3 Goda exempel på ekologiskt hållbara lösningar och miljöanpassning från hela Gotland redovisas bland annat på ekokommunens hemsida. LK ansvarar, varje förvaltning bidrar med goda exempel. Kommunen som organisation 1.4 Miljöaspekten är tydlig i kommunens styrkort senast Varje förvaltning ansvarar. 1.5 Miljöanvisningar infogas i den årliga styroch planeringsprocessen i kommunen senast LK ansvarar för att övergripande satsningar får genomslag i strategisk plan och budget. Varje förvaltning ansvarar för sin del. LK samordnar. 1.6 Upphandlingarna innehåller miljöprioriteringar. Särskild miljökompetens inrättas för upphandlande funktioner senast Alla upphandlande enheter ansvarar. 1.7 Köpråd visar vad som är bra miljöval inom ramavtalen. Transporter, livsmedel, kontorsmaterial, kemtekniska produkter och elektrisk utrustning är betydelsefulla områden för miljöanpassade inköp Upphandlande enheter ansvarar för köpråd. 1.8 Förvaltningarnas miljöombud, FMAgruppen, träffas minst fyra gånger per år för utbyte av erfarenheter. LK samordnar, varje förvaltning ska vara representerad, 1.9 Kommunens miljöredovisning är integrerad i ordinarie årsredovisning samt presenteras som särtryck på kommunens webbplats på svenska och engelska. LK ansvarar, varje förvaltning bidrar Alla anställda och förtroendevalda i kommunen ska ha haft möjlighet att gå minst en grundkurs i miljökunskap senast 2010 och nyckelpersoner för kommunens miljöarbete som politiker, förvaltningschefer, strateger, personer som genomför upphandlingar och miljöombud får fortbildning i miljöstyrning och ekokommunutveckling. LK samordnar, varje förvaltning ska vara representerad. 26