Varumärkesregistrering av dofter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Varumärkesregistrering av dofter"

Transkript

1 Varumärkesregistrering av dofter En studie av dofters möjligheter till varumärkesregistrering utifrån kraven på grafisk återgivning och särskiljningsförmåga Eva Fredholm Författare: Eva Fredholm Ht 2009 Examensarbete 30 hp Juristprogrammet termin 9 Handledare: Professor Pär Hallström

2 2

3 Förkortningar: EG-direktivet Rådets första direktiv 89/104/EEG av den 21 december 1988 om tillnärmning av medlemsstaternas varumärkeslagar IR Commission Regulation (EC) No 2868/95 of 13 December 1995 implementing Council Regulation (EC) No 40/94 on the Community trade mark OHIM The Office for Harmonization in the Internal Market (Trade Marks and Designs) OHIM s riktlinjer Guidelines concerning proceedings before the office fore the harmonization in the internal market (trade marks and designs), part B Examination, Final version: April 2008 Varumärkesförordningen Rådets förordning (EG) nr 40/94 av den 20 december 1993 om gemenskapsvarumärken VmL Varumärkeslag (1960:644) WTO World Trade Organization 3

4 1. INLEDNING Syfte Metod och material Disposition BAKGRUND Rättsläget Alla tecken som kan återges grafiskt Kravet på särskiljningsförmåga Förväxlingsbarhet Ny teknik kräver nya typer av varumärken DOFTKÄNNETECKEN MÖJLIGA SOM VARUMÄRKEN Vad är ett varumärke? Syfte att känneteckna en vara Tillgänglighetsrekvisitet Primära-, sekundära- och godtyckliga dofter Syfte att känneteckna en vara Tillgänglighetsrekvisitet Odeur det ultimata exemplet på ett doftmärke? DOFTERS REGISTRERINGSMÖJLIGHETER Lagens möjliggörande Grafisk återgivning Särskiljningsförmåga Registreringsmöjlighet enligt praxis Gräsdoftsfallet Hallonfallet Sieckmannfallet Jordgubbsfallet Dofters registreringsmöjlighet argument för argument Begriplighetskriteriet Exakthetskriteriet Subjektiv uppfattning Förväxlingsbarhet Särskiljningsförmåga Ny typ av varumärke

5 5. AVSLUTANDE DISKUSSION LITTERATURFÖRTECKNING

6 1. Inledning I den svenska varumärkesrättens begynnelse, år 1884, var varumärket en lapp som klistrades på varan. Varumärket var en bildsymbol, egentligen som ett tillbehör till firman. 1 Lagstiftarens utgångspunkt att allt som kan fungera särskiljande också kan utgöra kännetecken har med tiden blivit allt mer komplex. Moderna varumärken består inte bara av text och bild. Det kan handla om ljud, dofter, färger, produktformer och inte sällan är det hela konceptet som förmedlas i ett komplicerat byggande av relationer till en kundkrets. ( ) En fråga som juristen naturligtvis ställer sig är om allt detta som reellt uppfattas som märket på marknaden också kan åtnjuta lagstiftningens skydd. 2 De här citaten är tagna från en artikel i tidskriften Brandnews skriven av Marianne Levin, professor och juridisk doktor vid Stockholms universitet, och förmedlar, tycker jag, en ganska tydlig bild av hur spelplanen för varumärken ser ut i dagens moderna samhälle. Ett varumärke har under årens gång gått från en lapp med en bild som sattes på produkterna för att visa att varan var äkta till att kunna utgöras även av ord, färger, slogans, ljud med mera vilka alla är symboler för äkthet på var sitt håll. Varumärkesrätten har tagit stora steg framåt sedan den svenska varumärkesrättens begynnelse 1884 och varför skulle denna utveckling sluta nu när tekniken hela tiden bara fortsätter framåt utan något synligt slut? Marianne säger att utgångspunkten att allt som kan fungera som särskiljande också kan utgöra kännetecken med tiden har blivit allt mer komplex. Det jag tror att hon menar är att det numera finns otroligt många olika sätt att nå ut till kunderna på och särskilja sina produkter från andras produkter på, den nya tekniken gör att vi vill och kan synas på nya och kanske mer effektiva sätt. Däremot är det inte självklart att alla dessa olika typer av sätt att nå ut på eller känneteckna en vara på godkänns som varumärken av lagstiftaren. Åsikterna om hur varumärken förändras i och med tidens gång och teknikens framfart är många. To breach the wall of indifference one most find a mark with a strongly distinctive character capable of capturing the consumer s attention. ( ) companies are experimenting more frequently with the attractive capacities of new types of distinctive signs such as colors, smells... 3 är en av åsikterna. En annan är att det numer är viktigt för företagen att visa empati vilket kan göras genom sinnena och på så sätt nå individen på ett djupare plan. 4 Vad dessa båda verkar vara överens om är att människans sinnen kan användas för att kommunicera och 1 Marianne Levin, Nästan allt kan vara ett varumärke, 2001, s ovan, s Sergio Rizzo och Stefano Sandri, Non-conventional trade marks and community law, Leicester, 2003, s. 10 f. 4 Bertil Hultén m.fl., Sinnesmarknadsföring, Malmö, 2008, s

7 nå ut med meddelanden. Bilder och ord talar till vårt synsinne och är den vanligaste formen av varumärken men även färger och ljud börjar användas som varumärken i större utsträckning. Vem tänker inte på glass när glassbilens glada melodi hörs en tidig kväll och i vems mun vattnas det inte när coca-colas slogan always coca-cola hörs, den röda loggan med de vita snirkliga bokstäverna eller den speciellt formade flaskan syns i tv-rutan eller på en affisch. Ett annat av människans sinnen är luktsinnet men kan en doft få oss att reagera på samma sätt? En doft kan få oss att minnas och beröras men har en doft alla de egenskaper som de traditionella varumärkena så självklart anses ha? Klädmärket Odeur går ut på att kläderna och all reklam som har med kläderna att göra har en speciell doft. Upphovsmannen har valt att inte försöka varumärkesregistrera doften men om han ville skulle det då gå att få hans helt påhittade doft registrerad som en del av hans klädmärke Odeur? För att ett kännetecken ska få skydd som varumärke för en viss produkt krävs det att kännetecknet antingen genomgår en varumärkesregistrering eller genom användning inarbetas som varumärke för en viss produkt. Skyddet är viktigt eftersom det innebär att ingen annan kan använda sig av samma eller ett liknande varumärke. I den här uppsatsen kommer både europeisk och svensk rätt att behandlas och eftersom något skydd enligt europeisk rätt inte kan uppnås genom inarbetning så kommer uppsatsen att begränsas till dofters möjlighet att genom registrering uppnå ett varumärkesskydd. För att ett kännetecken ska få registreras så måste kännetecknet kunna återges grafiskt så att tredje man kan ta del av vilka kännetecken som är skyddade, dessutom så måste kännetecknet kunna särskilja produkterna från andra produkter. Kan en doft återges grafiskt på ett tillräckligt tydligt sätt eller är dofter upplevelser av en alldeles för personlig karaktär? Är dofter möjliga att använda som särskiljande kännetecken eller kan det vara så att dofter bara är så otroligt nya och annorlunda i varumärkessammanhang att det kommer att ta en tid både för varumärkesinnehavare och för konsumenter att ta till sig dofter som varumärken? Kanske finns det inget svar som gäller för alla dofter utan en bedömning måste ske från doft till doft om denna är ett registrerbart kännetecken eller inte och även om det inte anses vara det just nu så kan det finnas det som talar för att detta kommer att bli möjligt inom en snar framtid. 1.1 Syfte Syftet med uppsatsen är att utifrån rekvisiten grafisk återgivning och särskiljningsförmåga, baserat på gällande rätt och rättsfall, utreda dofters möjlighet för varumärkesregistrering. 7

8 1.2 Metod och material Jag har valt att använda en traditionell rättsdogmatisk metod då jag med hjälp av svensk lagtext, europeisk lagtext, rättsfall, doktrin och artiklar försökt utreda hur rättsläget ser ut när det gäller registrering av doftmärken. Jag har kompletterat denna rättsdogmatiska metod med en undersökning av hur utvecklingen för varumärken ser ut på marknaden och om det behövs eller huvudtaget finns plats för nya varumärken. För att komma fram till detta har jag studerat bl.a. artiklar och doktrin men även gjort två intervjuer, dels med en forskare på handelshögskolan i Stockholm och dels med upphovsmannen till ett klädmärke som doftar, Odeur. Jag har inte koncentrerat uppsatsen till doftmärkens registreringsmöjlighet enligt enbart svensk eller europeisk rätt utan jag har valt att utreda registreringsmöjligheten i stort, vilket innebär att jag tagit fram argument inom både svensk och europeisk rätt som talar för respektive mot att dofter varumärkesregistreras. Tanken med uppsatsen har varit att i stort titta på dofters möjligheter för varumärkesregistrering, plocka fram det som talar för och emot för att slutligen kommentera detta och komma fram till om dofter skulle kunna fungera som varumärken, om inte just nu så kanske i framtiden. När det gäller material så har jag som sagt använt mig av svensk och europeisk lagtext och förarbeten. Doktrin, både svensk och utländsk, och artiklar har jag också tagit hjälp av. Jag har försökt att belysa argument för och mot registrering av doftmärken lika mycket men erkänner att uppsatsen eventuellt kan vara lite färgad av mina egna åsikter. Dessutom så finns det bara enstaka rättsfall som behandlar registrering av dofter och inga svenska vilket resulterar i att jag har utgått från europeiska rättsfall men använt mig av både svensk och europeisk lagstiftning. Här kan jag däremot till viss del försvara mig med att den svenska varumärkeslagen (1960:644) (VmL) har reviderats för att stämma överens med EG-direktivet 5 som i sin tur har stora likheter med varumärkesförordningen 6. Något annat som kan vara värt att poängtera är att många åsikter kommer ifrån samma person som exempelvis Erika Lunell som har författat en avhandling och två artiklar som jag använt som källor till uppsatsen. Men jag tycker att jag har komplettera detta med att i övrigt hålla en stor spridning på mina källor. 5 Rådets första direktiv 89/104/EEG av den 21 december 1988 om tillnärmning av medlemsstaternas varumärkeslagar. 6 Rådets förordning (EG) nr 40/94 av den 20 december 1993 om gemenskapsvarumärken. 8

9 En sista poäng när det gäller materialet är att en ny varumärkeslag troligtvis är på väg skrevs det en SOU 7 med förslag på en ny varumärkeslag och i september 2009 kom det en lista över propositioner avsedda att avlämnas innan den 21 januari 2010, däribland en proposition angående bland annat en ny varumärkeslag. Jag har dock valt att koncentrera mig på den lag som gällde när jag inledde mitt skrivande och såvitt jag vet så har det ännu inte, vid avslutandet av uppsatsen, trätt i kraft någon ny lag. Jag har däremot i avsnitt hänvisat till paragrafer i den nya lagen för att tydliggöra betydelsen av och sammanhanget mellan paragrafer i den nuvarande VmL. 1.3 Disposition Jag har försökt lägga upp uppsatsen på ett sådant sätt så att det går att följa en röd tråd genom hela uppsatsen. Jag har börjat med att redovisa rättsläget och vilka krav som generellt finns på ett varumärke för att sedan gå över i att utreda vad ett varumärke egentligen är och vilka dofter som kan uppfylla dessa grundläggande egenskaper. Slutligen innan den avslutande diskussionen har jag utifrån fyra rättsfall, Gräsdoftsfallet 8, Hallonfallet 9, Sieckmannfallet 10 och Jordgubbsfallet 11, och en del argument lyft fram vad som talar för respektive mot att dofter registreras som varumärken. Analys och diskussion har skett integrerat genom hela uppsatsen och slutligen knutits ihop i den avslutande diskussionen. 2. Bakgrund 2.1 Rättsläget Rätten till ett varumärke regleras inom varumärkesrätten. I Sverige har vi Varumärkeslagen (1960:644) (VmL) som reglerar allt som har med varumärken att göra. Där tas bland annat upp vilka krav som ska vara uppfyllda för att ett kännetecken ska fungera som varumärke, hur ansökan går till och när ett varumärkesintrång ska anses ha inträffat. VmL reglerar endast varumärken som ska skyddas i Sverige. Ett varumärke kan också skyddas som gemenskapsvarumärke inom EU och regler kring detta hittas i Rådets förordning nr 40/94 av den 20 december 1994 om gemenskapsvarumärken 7 SOU 2001:26 Ny varumärkeslag och ändringar i firmalagen. 8 Decision of the Second Board of Appeal (OHIM) of 11 February 1999 in Case R 156/ Decision of the Third Board of Appeal (OHIM) of 5 December 2001 in Case R 711/ Mål C-273/00, Ralf Sieckmann mot Deutches Patent- und Markenamt, (REG 2002 s. I-11737). 11 Mål T-305/04, Eden SARL mot Byrån för harmonisering inom den inre marknaden, (REG 2005 s. II-4705). 9

10 (varumärkesförordningen). Här regleras liksom i VmL allt som har med bildande och skyddande av varumärken att göra när varumärket ska skyddas inom hela EU. Den nu aktuella svenska VmL skrevs 1960 men genomgick en del revideringar 1992 för att matcha ett EG-direktiv som kommit några år innan, Rådets första direktiv 89/104/EEG av den 21 december 1988 om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar (EGdirektivet). Direktivet skrevs för att få en samstämmig varumärkeslagstiftning i hela EU och skulle implementeras i alla medlemsstater. VmL är nu, i stort sett, helt i riktning med EGdirektivet och stämmer även mycket bra överens med varumärkesförordningen. För att ett kännetecken ska kunna registreras som varumärke krävs det att vissa krav är uppfyllda. Dessa krav är i stort sett exakt desamma oavsett om man tittar i den svenska varumärkeslagen, som bekant är baserad på EG-direktivet, eller varumärkesförordningen. Ett varumärke kan bestå av alla tecken som kan återges grafiskt. Detta är det första kravet och är citerat från 1 2st VmL. Artikel 4 i varumärkesförordningen stadgar samma sak men med en liten annan ordföljd. Förutom den grafiska återgivningen krävs det även att tecknet kan särskilja företagets varor och tjänster från andra företags varor och tjänster, tecknet ska ha särskiljningsförmåga. 12 Förväxlingsbarhet är även det ett visst krav som bör beaktas vid registrering då detta förhindrar registrering av ett varumärke som är allt för likt ett redan registrerat varumärke. 13 En stor skillnad mellan den svenska varumärkeslagstiftningen och den EG-rättsliga varumärkeslagstiftningen är däremot att ett varumärke kan skyddas genom inarbetning enligt svensk rätt men EG-rättsligt kan enbart registrering leda till skydd. 14 Enligt båda rättssystemen kan däremot särskiljningsförmågan uppnås genom inarbetning. 15 Vad som ska behandlas i uppsatsen är dock, vilket tidigare nämnts, begränsat till registrering av varumärken. Vad innebär då dessa krav? Hur ska ett kännetecken vara för att uppnå skydd som varumärke? Mycket mer än själva stadgandet går inte att få ut av lagtexterna vi måste därför vända oss till förarbeten, riktlinjer och doktrin. 12 art 4 varumärkesförordningen och artikel 7.1.b varumärkesförordningen é contrario, 1 2st och 13 VmL. 13 skäl 8, art. 9.1.b varumärkesförordningen, 4 VmL VmL, art. 1 EG-direktivet, skäl 6, art. 6 varumärkesförordningen VmL, art. 7.2 varumärkesförordningen, art. 3.3 EG-direktivet. 10

11 2.1.1 Alla tecken som kan återges grafiskt Det var först när VmL reviderades för att matcha EG-direktivet som varumärkesregistrering öppnades för alla tecken med möjlighet att återges grafiskt. Tidigare så kunde bara vissa, i lagen exemplifierade, tecken varumärkesregistreras. Enligt direktivet så skulle inget tecken uteslutas från registrering på grund av tecknets egen beskaffenhet. Så länge alla krav för registrering är uppfyllda så ska även tecken som exempelvis lukt eller ljud kunna registreras. 16 Ordet tecken ska tolkas i vid bemärkelse. Numer gäller därför att alla tecken som kan återges grafiskt kan registreras som varumärken. 17 I paragrafen namnges ett antal tecken som skulle kunna registreras men det poängteras i förarbetena att det bara rör sig om exempel och att de inte alls är uttömmande. 18 Grafisk återgivning innebär att tecknet ska kunna avbildas på papper så att detta i sin tur kan publiceras. När det gäller tecken som inte utgörs av ord eller figurer så gäller även där att dessa måste kunna återges i synlig form. Den grafiska återgivningen är viktig för tredje man så att denna genom att betrakta varumärkesregistret kan bilda sig en uppfattning om vilka varumärken som finns registrerade. 19 Erika Lunell forskare och lärare inom immaterialrätt beskriver rekvisitet grafisk återgivning i sin avhandling Okonventionella Varumärken bl.a. med att den grafiska återgivningen ska tydliggöra vad skyddet avser. 20 Hon anknyter även till rättssäkerhetsprincipen och menar att den grafiska återgivningen är viktig för att denna princip ska uppfyllas. Myndigheten ska utifrån den grafiska återgivningen kunna göra en prövning inför en registrering och även utgå från den grafiska återgivningen vid intrångssituationer. Tredje man måste också kunna få en klar bild av vilka tecken som har varumärkesskydd genom att betrakta de grafiska återgivningar som finns i registret hos myndigheten. 21 För att förenkla användandet av varumärkesförordningen så finns det på hemsidan för den europeiska motsvarigheten till det svenska Patent- och registreringsverket; Office for Harmonization in the Internal Market (OHIM) riktlinjer om hur förordningen ska tolkas 16 Prop 1992/93:48, EES-avtalet och immaterialrätten, s st VmL, art. 4 varumärkesförordningen. 18 Prop 92/93:48, a prop s Prop 92/93:48, a prop s Erika Lunell, Okonventionella varumärken, Stockholm, 2007, s ovan, s

12 (OHIM s riktlinjer). 22 Det är viktigt att understryka att dessa riktlinjer bara är generella instruktioner och inte kan användas som en rättskälla. 23 I instruktionerna för hur registreringen ska gå till anges att det väsentliga för registreringen av ett varumärke är att detta återges grafiskt vilket likställs med en bild. Bilden kan inte ersättas med en beskrivning av märket utan måste kunna uppfattas med blotta ögat. Slutsatsen som dras för doftmärken här är att dessa inte kan återges grafiskt. 24 Det står dock även i OHIM s riktlinjer att varje ansökan måste bedömas enligt den ansökans egna uppgifter, speciella karaktär och omständigheter. Den som prövar ansökan skall även ha i åtanke vad för slags handel det handlar om, på vilket sätt produkterna eller tjänsterna tillhandahålls och till vilken publik. 25 För ljud godtas enligt riktlinjerna noter som grafisk återgivning men även elektroniska ljudfiler tillsammans med en grafisk representation av ljudet. 26 I de rättsfall som finns angående doftmärken, vilka jag återkommer till längre fram, utreds också begreppet grafisk återgivning. I ett förhandsavgörande för doften av gräs på tennisbollar anges det viktiga för att uppfylla den grafiska återgivningen vara att tredje person genom återgivningen klart och tydligt kan förstå vad det är som skyddas. 27 Enligt ett annat fall så räcker det inte med att märket är grafiskt återgivet utan det ställs även en del krav på återgivandet, det ska bland annat vara klart, lättillgängligt, objektivt och beständigt Kravet på särskiljningsförmåga Ett annat krav ett varumärke måste uppfylla för att kunna registreras är att det kan särskiljas från konkurrerande företags varor, varumärket ska ha särskiljningsförmåga. I varumärkesförordningen anges detta krav dels i art 4 och dels i art 7.1.b men i den sistnämnda artikeln genom att det där görs till ett registreringshinder om märket saknar särskiljningsförmåga. I VmL anges särskiljningsförmågan som ett krav för registrering i 1 2st och Guidelines concerning proceedings before the office fore harmonization in the internal market (trade marks and designs), part B Examination, Final version: April 2008, (OHIM s riktlinjer) OHIM s riktlinjer ovan, ovan, Decision of the Second Board of Appeal (OHIM) of February 1999 in case R 156/ Mål C-273/00, Ralf Sieckmann mot Deutches Patent- und Markenamt, (REG 2002 s. I-11737). 12

13 I ingressen till EG-direktivet anges att för att få varumärkesskydd är det viktigt att man genom varumärket kan utläsa varans ursprung. 29 Detta påpekas även i Lärobok i immaterialrätt: Det räcker med att tecknet kan identifiera varornas ursprung och särskilja det från andra företags. 30 I samma bok påpekas även att ett märke ska ha ett inneboende särdrag och vara urskiljande för att det ska anses särskiljande. 31 Särskiljandekriteriet går alltså inte bara ut på att varumärkets kännetecken ska få oss att associera till en viss vara utan märket i sig ska vara av den typen att det är ägnat att särskilja, särskiljandet ska vara en egenskap hos märket. 32 I Karnovs kommentarer till kravet på särskiljningsförmåga är det av avgörande betydelse om varumärket kan fungera som ett individualiseringsmedel för de varor det avser. 33 I 13 VmL anges även vad som aldrig är att anse som särskiljande. Ett märke som helt och hållet eller med endast en liten ändring återge varans art, beskaffenhet, mängd, pris, användning eller geografiska ursprung kan aldrig av sig självt uppfylla kravet på särskiljningsförmåga. Märket får inte heller bestå av en form som hör till varans art eller är nödvändig för varans användande. I förarbetena till VmL innebär särskiljningsförmågan hos varumärket att dess ändamål är att visa varans ursprung genom att individualisera varorna från en viss näringsidkare. Detta ska vara varumärkets enda uppgift vilket innebär att varumärket inte får ha någon funktion hos varans användande eller uppbyggnad. 34 I Lars Holmqvists 35 Varumärkens särskiljningsförmåga kommer Holmqvist fram till att det finns två krav på ett varumärkes särskiljningsförmåga, det första och det andra distinktivitetskriteriet. Det första kriteriet är uppfyllt om tanken med varumärket är att det ska uppfattas som ett individualiseringsmedel för varor från en viss näringsidkare. Det andra kriteriet uppfylls om näringsidkarens användning av varumärket inte tar ifrån andra näringsidkare sin frihet att lojalt avbilda, beskriva eller göra reklam för sina varor. 36 Han skriver också att det finns olika grader av individualiserngsförmåga där total associationsfrihet mellan märke och vara är den absolut högsta graden. Ett betydelsetomt ord som ett egennamn kan tydligt uppfattas som ett varumärke då ordet i sig inte har någon primär betydelse. 29 skäl 10 varumärkesförordningen. 30 Mogens Koktvedgaard och Marianne Levin, Lärobok i immaterialrätt, Stockholm, 2007, s Ovan, s Lunell, Okonventionella, 2007, a a s Karnov, 2008/09, s. 1034, fotnot SOU 1958:10, Förslag till varumärkeslag, s. 269, 270, Prop 1960:167, Förslag till varumärkeslag m.m., s adjungerad professor och jurist inom immaterialrätt. 36 Lars Holmqvist, Varumärkens särskiljningsförmåga, Stockholm, 1999, s

14 Används ett ord som varumärke så ska ordets primärbetydelse ligga tillräckligt långt ifrån varubeteckningens primärbetydelse så att dess funktion uppfattas som individualiserande. 37 Marianne Levin 38 skriver i artikeln Nästan allt kan vara ett varumärke att det ligger i varumärkesrättens natur att det finns ett krav på särskiljningsförmåga hos tecknet som ska utgöra varumärke. Vidare skriver Levin att i kravet på särskiljningsförmåga ligger även en vilja att skydda symboler och ord som är vanligt förekommande i vår tillvaro så att dessa kan användas obehindrat i vardagen Förväxlingsbarhet Förväxlingsbarheten och dess innebörd hör egentligen mest med intrångsavgörandet att göra. Skyddet för ett registrerat eller inarbetat varumärke bygger på att ett det finns risk för förväxlingsbarhet. När ett märke har registrerats så skyddas märket mot att någon annan använder eller registrerar ett märke som är exakt samma eller så likt så att det finns risk för förväxling. 40 I och med att ett kännetecken av något slag registreras som varumärke för en vara så blockeras alltså möjligheten för andra att använda sig av ett snarlikt märke eller ett märke som kan uppfattas snarlikt. Det ska dock observeras att detta bara blir aktuellt om varorna är av samma eller liknande slag förutom det undantag som finns för välkända märken. 41 Märken som helt och hållet är lika varandra anses alltid som förväxlingsbara. Märken som bara liknar varandra till viss del kan däremot också anses vara förväxlingsbara och det kan då räcka med att vissa delar i märkena liknar varan på ett sådant sätt så att det skulle kunna tas för samma märke. Konsumenten har oftast bara en minnesbild av det ena märket och det kan då vara svårt att skilja dem åt. Om en konsument får jämföra två märken på samma gång så är det ofta mer eller mindre enkelt att hitta olikheter. En konsument har däremot sällan den möjligheten och när märkena betraktas vid två olika tillfällen kan de uppfattas mer lika än vad de är. Detta ska tas hänsyn till vid bedömning av förväxlingsbarheten enligt förarbetena till VmL. 42 Förväxlingsbarheten har i stort sett bara att göra med avgörandet om ett intrång är aktuellt eller inte men efter denna korta redogörelse är det lätt att inse att förväxlingsbarhet även bör 37 Holmqvist, 1999, a a s. 112 f. 38 professor och juridisk doktor vid Stockholms universitet 39 Levin, 2001, a a s skäl 8, art. 9.1.b varumärkesförordningen, 4 VmL VmL, art. 9.1.b, art. 9.1.c varumärkesförordningen. 42 SOU 1958:10, a bet., s

15 betänkas vid registreringen av ett varumärke. Förväxlingsbarheten mellan två varumärken kan vara svår att avgöra och då förväxlingsbarhet med ett redan existerande märke är ett hinder för registrering av ett nytt varumärke kan detta resultera i att skyddet görs allt för brett för att reservera sig mot att varumärken med allt för stor likhet registreras. 2.2 Ny teknik kräver nya typer av varumärken I och med att tiderna förändras, utvecklingen går framåt och fler och fler varumärken trängs på marknaden kan de gamla hederliga varumärkena kännas lite otillräckliga. För att synas på marknaden krävs det ett nyanserat sätt att marknadsföra sig på. Det är väl egentligen ingen nyhet att etablering av en ny produkt eller en produkt på en ny marknad kräver omfattande marknadsföring för att dra till sig trogna kunder och på så sätt bygga upp ett starkt varumärke. Inte heller är det någon nyhet att dessa nya aktörers intensiva satsning på marknadsföringen leder till att etablerade företag måste ta sin marknadsföring ett steg framåt. 43 Vad som däremot förändras är marknaden som allt detta sker på och på vilket sätt stegen framåt tas. Varumärken och kännetecken har alltid spelat en viktig roll och det kan tyckas att varumärkeslagen kom till för inte allt så länge sedan, drygt 50 år, men det är på en helt förändrad marknad och i en helt förändrad världsbild som denna nu ska agera. 44 I det nästan övermäktiga informationsflödet blir det än viktigare för konsumenter att effektivt kunna orientera sig bland varor och tjänster och för företag att kunna identifiera sig och stå ut ur det kraftiga bruset från omvärlden. 45 Tänkande, uppfattningar och beteende omformas av den, på senare år, dramatiska utvecklingen och en modern varumärkesrätt måste svara mot detta. 46 Många märken är uppbyggda på ungefär samma sätt, ord, loggor, figurer vilket skapar en icke varierande spelplan inom varumärkesmarknaden. För att bryta igenom denna samstämmiga varumärkestrend krävs det ett märke med a strongly distinctive character capable of capturing the consumer s attention. 47 Enligt Stefano Sandri och Sergio Rizzo, som båda två 43 SOU 2001:26, Ny varumärkeslag och ändringar i firmalagen, s ovan, s ovan. 46 ovan. 47 Rizzo och Sandri, 2003, a a s

16 har många års erfarenheter inom varumärkesrätt 48, så misslyckas traditionella varumärken ibland med att locka till sig de mest avancerade och medvetna kunderna vilket har påverkat utvecklingen av ny teknik både när det gäller marknadsföring av varor och själva försäljningen. Företag experimenterar med nya sorters varumärken för att ge en starkare påverkan och locka till sig alla sorters konsumenter. 49 Sinnena börjar bli av allt större vikt inom marknadsföringen och företag vill numera kommunicera med konsumenter genom alla sinnen. Det har blivit svårare sen en tid tillbaka att hitta ord eller märken som fungerar effektivt gentemot konsumenterna och går att skydda, särskilt om varumärket även ska fungera globalt. Detta betyder inte att varumärken i form av ord och symboler är på väg bort, det kommer alltid att behövas namn på varor och tjänster, men det behövs en komplettering i form av andra sinnen. 50 Petter Hollström, upphovsman till klädmärket Odeur, anser också att det finns så mycket mer än det synliga som kan prata med konsumenten och tog därför fram ett klädmärke som doftar. Petter menar att helheten är viktig och varumärket ska synliggöras på alla sätt som kan kommunicera med människan och på så sätt kommer varan tätare inpå konsumenten. 51 Även Marianne Levin talar om känslornas betydelse för dagens marknadsföring. Hon skrev redan 2001 i en artikel i tidskriften Brand News att det är modernt med känslor och upplevelser igen. Hon beskriver de vanliga varumärkena: symboler och ord, som platta märken och menar att dagens varumärken ger helt andra känsloupplevelser. Varumärkeskvaliteter kommuniceras idag i ljud, musik, färg, rörelse med mera vilket är en effekt av teknikens utveckling. 52 Varumärket har idag blivit mycket mer än bara ett tecken för produkten, allt värdefullt runt omkring produkten ska synliggöras. Ett nytt tankesätt har skapats där vi lyfter fram allt som på olika områden representerar produkten Stefano Sandri har över 30 års erfarenhet inom immaterialrätt och var ordförande av tredje överklagande instansen för OHIM mellan åren 1997 och Sergio Rizzo är advokat vid en advokatbyrå i Alicante där han specialiserat sig inom varumärkesrätt. 49 Rizzo och Sandri, 2003, a a s Henrik Sjödin, forskare inom marknadsföring och varumärken på Handelshögskolan i Stockholm, intervju 5 oktober Petter Hollström, upphovsman till klädmärket Odeur, intervju 16 september Levin, 2001, a a s Ovan, s

17 En docent och två civilekonomer vid Handelshögskolan i Kalmar har skrivit boken Sinnesmarknadsföring. Boken tar upp nya innovativa sätt att nå ut till konsumenterna på genom att i marknadsföringen använda sig av våra sinnen och känslor. Här påpekas hur viktig individen är inom marknadsföringen och hur viktigt det är att hitta nya sätt att nå kunderna på för att göra sig hörd i varumärkesträngseln på marknaden. Författarna påpekar också vikten av att ett företag visar empati vilket kan göras genom sinnena och på så sätt kan individen nås på ett djupare plan Doftkännetecken möjliga som varumärken Det finns många produkter med någon typ av doftkännetecken på marknaden. Vanligast är de produkter där doftspridandet mer eller mindre är själva ändamålet med produkten: tvålar, rengöringsmedel, hudvårdsprodukter, parfymer m.m. Produkter med doftkännetecken som i stort sett bara har med varans synliggörande att göra är däremot sällsynta. Är alla dessa doftkännetecken aktuella för frågan om dofter ska kunna registreras som varumärken? Innan vi börjar utreda möjligheten för registrering av doftmärken så måste vi först klargöra vilka doftkännetecken som över huvudtaget är möjliga som varumärken. 3.1 Vad är ett varumärke? Ett varumärke ska representera en vara eller tjänst gentemot en möjlig köpare. Vad köparen är intresserad av är inte själva kännetecknet som utgör varumärket utan vad som förknippas med kännetecknet. När vi ser varumärket för en redan känd vara så kan vi direkt associera till den specifika varan och allting som hör till. IKEAs varumärke exempelvis får oss att associera till dels ett stort varuhus med olika möbler men också fem-kronors korvar och någonting typiskt svenskt. Ser vi varumärket för en vara som vi ännu inte känner till så kan vi inte associera till något konkret men blir påverkade av vad varumärket berättar för oss om varan. Konsumenten ska alltså med hjälp av varumärket kunna associera till en specifik vara, tjänst eller företag Syfte att känneteckna en vara Det räcker dock inte med att det kännetecken som ska registreras som varumärke kan få oss att associera till en viss vara, det ska vara kännetecknets huvudsyfte. Detta synliggörs dels av 5 VmL som tar upp en begränsning i ensamrätten för ett varumärke. Paragrafen säger att ensamrätten inte omfattar de delar av kännetecknet som tjänar till att göra varan eller varans 54 Bertil Hultén m.fl, 2008, a a s. 159 f. 55 Sjödin, intervju, okt

18 förpackning mer ändamålsenlig eller uppfylla annan uppgift än att vara just kännetecken för en specifik vara. Denna bestämmelse har dock inte med registrering av varumärken att göra vilket kan vara svårt att förstå utifrån lagtexten men blir tydligare utifrån förarbetena. Motiveringen i 1960-års lags proposition för att införa regeln var att förhindra monopol på tekniska och funktionella element när dessa genom användning inarbetades som varumärken. Vid ändringen av lagen som gjordes för att överensstämma med EG-direktivet infördes ett andra stycke i 13 för att 5 inte uppfyllde paragrafens motsvarighet i direktivet, att vara ett uttryckligt registreringshinder. 56 I 13 2 st förhindras registrering av kännetecken som har i stort sätt samma egenskaper som i 5, kännetecken som består av en form som följer av varans art, en form som krävs för att uppnå ett tekniskt resultat eller en form som ger varan ett betydande värde. Det som stadgas här är att en form som ger varan ett betydande värde m.m., inte kan registreras vilket kan leda till lite förvirring om vad som egentligen menas. Utifrån förarbetenas motivering är det däremot ganska tydligt att 13 2st och 5 ska ha ungefär samma betydelse och att 13 inte bara handlar om formen på själva varan. Skälet för införandet av ett andra stycke var ju att ge 5 den verkan som saknades för att uppnå EG-direktivets tanke. Meningen med 5 och hur 5 och 13 2st hänger ihop blir ännu tydligare utifrån det lagförslag på ny varumärkeslag som finns. Enligt statsrådsberedningens lista över propositioner som är avsedda att lämnas in innan slutet av januari så kommer det att lämnas in en proposition på en ny varumärkeslag i november. Än så länge finns det dock bara ett slutbetänkande från varumärkeskommittén. 57 Här förhindrar den nuvarande lydelsen av 13 2 st ensamrätten till ett varumärke och har placerats i paragrafen där olika sätt att förvärva ensamrätt behandlas. Tydligt blir det då att inarbetning inte kan leda till ensamrätt till ett varumärk med dessa egenskaper. 58 Det blir lite grann som att nuvarande 13 2 st här tar över nuvarande 5 s roll. Villkor för registrering tas upp i en senare paragraf och här hänvisar man till att sådana egenskaper som förhindrar ensamrätt även förhindrar registrering och det blir då tydligt att samma egenskaper förhindrar både inarbetning och registrering av ett varumärke Prop 1992/93:48, a prop s SOU 2001:26, Ny varumärkeslag och ändring i firmalagen. 58 ovan, s. 50, 3 4 st. 59 ovan, s. 54, 13 1st. 18

19 I lagförslaget utesluts även registrering av varumärken som i stort sett bara anger varans art, användning, värde med mera vilket i nuvarande lag endast utesluts från presumtiv särskiljningsförmåga. 60 Även i EG-direktivet är detta ett hinder för registrering och eftersom meningen är att medlemsländerna ska ha rättat sig efter direktivet så är det inte speciellt förvånande att brister som dessa rättas till genom en ny lag. I EG-direktivet finns motsvarande bestämmelser i art 3.1.e och art 3.1.c och i varumärkesförordningen finns exakt samma formuleringar som i direktivet i art 7.1.c och art 7.1.e Slutsatsen som kan dras av både nationell varumärkeslagstiftning och EG-rättslig lagstiftning blir att ett kännetecken som inte enbart går ut på att agera som kännetecken för en vara förhindrar ensamrätt både genom inarbetning och genom själva registreringen. Varumärket skall inte ha någon som helst funktion hos varan förutom att ange varans ursprung. Det finns ett avgörande i EG-domstolen som förtydligar detta ännu lite mer, EG-domstolen dom den 4 maj 1999 CHIEMSSEE-fallet. 61 Domstolen kom där fram till att särskiljningsförmåga även innebär att varumärket skall vara ägnat åt att fungera som kännetecken för de varor som märket avser. Lärobok i immaterialrätt sammanfattar vad som stadgas i 5 och 13 2 st som Varan kan inte vara sitt eget varumärke 62 vilket även ger paragraferna den innebörden att varumärket måste vara något helt annat än själva varan. Varumärket kan inte vara en del av det som utgör varan utan måste vara fristående från varans konstruktion. Varan skall helt enkelt kunna fungera helt ändamålsenligt även utan sitt varumärke Tillgänglighetsrekvisitet I Erika Lunells avhandling Okonventionella varumärken uppmärksammas frågan om det bör finnas ett tillgänglighetsrekvisit för ett kännetecken som ska agera som varumärke. Tillgänglighetsrekvisitet innebär att förbindelsen mellan varumärke och vara måste ske redan i näringsverksamheten. I engelskspråkig litteratur kallas detta rekvisit för distinguishing goods in the course of trade. Om rekvisitet skulle anses vara tillämpligt så innebär det att varumärket måste nå konsumenten innan köpet när varan fortfarande befinner sig i näringsverksamheten. Om konsumenten köper en vara vars varumärke inte kan synliggöras 60 SOU 2001:26, a bet. s. 54, 13 2 st, 13 2 st VmL. 61 Mål C-108/97 och C-109/97, Windsurfing Chiemsee Produktions- und Vertriebs GmbH (WSC) mot Bootsund Segelzubehör Walter Huber och Franz Attenberger, (REG 1999 s. I-02779). 62 Koktvedgaard och Levin, 2007, a a s

20 för konsumenten förrän efter köpet, när varan har lämnat näringsverksamheten, så kan inte en sådan förbindelse anses vara relevant och varumärket har misslyckats med att uppfylla sitt syfte att vägleda konsumenten vid köpet. 63 Lunell påpekar också att risken för att konsumenten uppfattar varumärket som en del av varan blir större när denne uppfattar varumärket först efter köpet. 64 Sandri, Rizzo ser just detta, att varumärket når konsumenten först efter köpet, som en av anledningarna till att smakmärken inte fungerar som varumärken. Eftersom smaken når konsumenten först när varan är konsumerad kan inte smaken användas för att visa varans ursprung för att påverka konsumenten i dennes val av vilken vara som ska köpas Primära-, sekundära- och godtyckliga dofter I det inledande stycket till det här kapitlet skilde jag på dofter och dofter. Jag redogjorde för två olika grupper av dofter, dels doft som utmärkande egenskap hos produkten, dels doft som i stort sett bara har med varans synliggörande att göra. Erika Lunell delar den förstnämnda gruppen i två läger: primära och sekundära dofter och de andra dofterna kallar hon för godtyckliga dofter. Primära dofter är doftkännetecken som utgör varans huvudsakliga ändamål och det är för just doftens skull som varan köps, t.ex. parfymer. När det gäller sekundära dofter så är doften en inneboende och behaglig del i varan men varans huvudfunktion är någonting annat som exempelvis att rengöra. Exempel på produkter med sekundära dofter är parfymerade hushållsprodukter, tvålar och schampo. Godtyckliga dofter är dofter som appliceras på produkter som normalt inte ska dofta och doften har då ingen som helst funktion för produktens användande. Som exempel på godtyckliga dofter ger Erika Lunell doftande radergummin. Om dessa olika doftgruppers möjligheter att agera varumärkesobjekt skriver Lunell att det tycks ligga utom all tvivel att godtyckliga dofter har varumärkesegenskaper men att varumärkesegenskaperna hos primära och sekundära dofter är kraftigt ifrågasatta Syfte att känneteckna en vara Jag anser det vara mycket märkligt att det skulle kunna råda någon som helst tanke på att primära och sekundära dofter skulle ha de rätta egenskaperna för att utgöra doftmärken. Enligt 63 Lunell, Okonventionella, 2007, a a s ovan, s Rizzo och Sergio, 2003, a a s Lunell, Okonventionella, 2007, a a s. 155 f. 20

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 11 mars 2011 KLAGANDE Guccio Gucci S.p.A. Ombud: Advokat Christina Berggren och jur. kand. Tom Kronhöffer MAQS Law Firm Advokatbyrå AB Box

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 maj 2003 T 2982-01 KLAGANDE Mast-Jägermeister Aktiengesellschaft, 7-15 Jägermeisterstrasse, DE-38302 WOLFENBÜTTEL, Tyskland Ombud: advokaten

Läs mer

varumärkesskydd Bygger du ditt varumärke för att få göra fler och bättre affärer? Då kan ett varumärkesskydd vara en klok investering.

varumärkesskydd Bygger du ditt varumärke för att få göra fler och bättre affärer? Då kan ett varumärkesskydd vara en klok investering. varumärkesskydd Bygger du ditt varumärke för att få göra fler och bättre affärer? Då kan ett varumärkesskydd vara en klok investering. VARUMÄRKESSKYDD när du har något som ingen annan har Varumärket är

Läs mer

Sökande VCW, Internet Services AB, 556541-8752, Box 140 77, 167 14 Bromma. Saken Alternativt tvistlösningsförfarande för domännamnet aktietips.

Sökande VCW, Internet Services AB, 556541-8752, Box 140 77, 167 14 Bromma. Saken Alternativt tvistlösningsförfarande för domännamnet aktietips. BESLUT 2003-09-15 Ärendenr 13 Sökande VCW, Internet Services AB, 556541-8752, Box 140 77, 167 14 Bromma Motpart Christina O Saken Alternativt tvistlösningsförfarande för domännamnet aktietips.se ---------

Läs mer

SKYDDA DINA IDÉER. Besök gärna redas hemsida på www.prv.se. Patentskydd

SKYDDA DINA IDÉER. Besök gärna redas hemsida på www.prv.se. Patentskydd Patentskydd - Vad är patent? Patent innebär en ensamrätt att utnyttja en uppfinning, en teknisk problemlösning, och gäller generellt i 20 år. Innebörden av patent är att ingen annan får använda uppfinningen

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2008-11-19 273 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Specsavers BV 1211 EC Hilversum Nederländerna OMBUD: Stefan B. och Dan K., Baker & McKenzie Advokatbyrå KB Box 5719

Läs mer

Varumärkesrätt. Varumärkesrätt. Av Sanna Wolk 1. Varumärkesrätt. Varumärkesrätt. Rättskällorna Varumärkeslag (2010:1877) (VmL).

Varumärkesrätt. Varumärkesrätt. Av Sanna Wolk 1. Varumärkesrätt. Varumärkesrätt. Rättskällorna Varumärkeslag (2010:1877) (VmL). Sanna Wolk Stockholms universitet sanna.wolk@juridicum.su.se 1 Rättskällorna Varumärkeslag (2010:1877) (VmL). Förordning (EG) nr 40/94 om gemenskapsvarumärken Direktiv 89/104/EEG om tillnärmningen av medlemsstaternas

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 1 april 2005 Ö 4188-04 KLAGANDE Scan-Tech USA/Sweden AB, 556276-8019, Skyttbrinksvägen 11, 147 39 TUMBA Ombud: advokaten BL MOTPART Volvo

Läs mer

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Maj 2015 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (7) Mål nr 14-158 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 21 augusti 2015 Klagande Hyundai Motor Company 231, Yangjae-Dong, Seocho-Gu, Seoul 137-938, Republiken Korea Ombud: Christina Berggren

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (4) Mål nr 12-037 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 26 augusti 2013 Klagande Swedavia AB, 556797-0818 190 45 Stockholm-Arlanda Ombud: Ehrner & Delmar Patentbyrå AB Box 10316, 100 55 Stockholm

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (6) Mål nr 13-013 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 28 februari 2014 PARTER Klagande Daimler AG Mercedesstrasse 137, DE-70327 Stuttgart, Tyskland Ombud: Niclas Dahlberg Awapatent AB,

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM Mål nr 14-075 14-076 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 8 april 2015 PARTER Klagande Geoffrey, LLC One Geoffrey Way, Wayne, New Jersey 07470, USA Ombud: Mattias Karlsson Awapatent AB, Box

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (5) Mål nr 14-069 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 27 januari 2015 Klagande Feelgood Svenska Aktiebolag Box 5254, 102 46 Stockholm Ombud: Peder Oxhammar och Alexandra Persson Baker &

Läs mer

UPPHÄVANDE AV REGISTRERING

UPPHÄVANDE AV REGISTRERING UPPHÄVANDE AV REGISTRERING Invändningsärende nr 2015/00024/01 Natalie Olofsson Toftavägen 273 622 65 Gotlands Tofta Registrering nr 522933 INVÄNDARE Anki Karlsson Fredrik Nilsson Ringvägen 2 664 31 Grums

Läs mer

24 september 2015. Svensk varumärkesrätt anpassas till den nya varumärkesregleringen

24 september 2015. Svensk varumärkesrätt anpassas till den nya varumärkesregleringen Nyhetsbrev IP/TMT 2015:2 24 september 2015 What s new? Svensk varumärkesrätt anpassas till den nya varumärkesregleringen inom EU Europaparlamentet har yttrat sig över kommissionens förslag till ett nytt

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (8) Mål nr 14-104-- 14-116 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 31 mars 2015 PARTER Klagande Coop Marknad AB, 556044-0397 Ombud: Jan Ottosson IPQ IP Specialists AB, Mailbox 550, 114 11 Stockholm

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2013-11-12 707 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Domaininfo AB (org. nr 556492-8413) William Gibsons väg 1 433 76 Jonsered Ombud: Domain and Intellectual property Consultants,

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2002:30 2002-12-03 Dnr C 19/01

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2002:30 2002-12-03 Dnr C 19/01 MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2002:30 2002-12-03 Dnr C 19/01 KÄRANDE Poolia AB, 556447-9912, Box 30081, 104 25 STOCKHOLM Ombud: jur.kand. Göran Starkebo och jur.kand. Susanne Ståhlberg, Albihns Stockholm AB, Box

Läs mer

Särskiljningsförmåga hos geografiska namn

Särskiljningsförmåga hos geografiska namn LIU-IEI-FIL-A--14-01688--SE Särskiljningsförmåga hos geografiska namn - En varumärkesrättslig studie Distinctive Character of Geographical Names - A legal study in trademark law Sara Wahlberg HT 2013 VT

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE. Titel: Parallellimport av läkemedel Rättområde: Varumärkesrätt Författare: Ulf Gärde, Rikard Wikström Datum: 2006-02-01

GWA ARTIKELSERIE. Titel: Parallellimport av läkemedel Rättområde: Varumärkesrätt Författare: Ulf Gärde, Rikard Wikström Datum: 2006-02-01 GWA ARTIKELSERIE Titel: Parallellimport av läkemedel Rättområde: Varumärkesrätt Författare: Ulf Gärde, Rikard Wikström Datum: 2006-02-01 Vad är parallellimport? Med parallellimport avses det förhållandet

Läs mer

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för mervärdesskatt och punktskatter. 103 33 Stockholm

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för mervärdesskatt och punktskatter. 103 33 Stockholm 2008-02-20 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för mervärdesskatt och punktskatter 103 33 Stockholm Kommissionens förslag till ändring av Direktiv 2006/112/EG avseende hanteringen av

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om genomförande av EU:s tobaksproduktdirektiv (S 2014:16) Dir. 2015:16

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om genomförande av EU:s tobaksproduktdirektiv (S 2014:16) Dir. 2015:16 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om genomförande av EU:s tobaksproduktdirektiv (S 2014:16) Dir. 2015:16 Beslut vid regeringssammanträde den 19 februari 2015 Utvidgning av och förlängd

Läs mer

Form och design blir allt viktigare. Ofta räcker det inte med att ta fram en smart produkt. För att nå kommersiell framgång måste produkten dessutom

Form och design blir allt viktigare. Ofta räcker det inte med att ta fram en smart produkt. För att nå kommersiell framgång måste produkten dessutom DESIGN Design som inte är registrerad lever ofta en rättslös tillvaro, fri att kopiera och tillverka. Med den ensamrätt som en registrering innebär behåller du lättare kontrollen över din idé. Form och

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT ÄRENDENUMMER 2010-05-25 385 SÖKANDE Badshop Malmö 211 25 Malmö MOTPART Lindströms Bad och Kakelvaruhus 234 24 Lomma SAKEN Alternativt tvistlösningsförfarande

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2013-12-02 716 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Göteborg Energi AB (556362-6794) Box 53 401 20 Göteborg Ombud: Katarina N, Göteborg Energi AB Box 53 401 20 Göteborg

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2013:17 2013-11-14 Mål nr C 13/12

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2013:17 2013-11-14 Mål nr C 13/12 MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2013:17 2013-11-14 Mål nr C 13/12 KÄRANDE Inwido Sverige AB, 556583-4693, Box 153, 574 22 Vetlanda Ombud: advokaten H-G. F. och jur.kand. M. J., Gärde Wesslau Advokatbyrå, Box 684,

Läs mer

SVENSKA _ KRAFTNÄT. Nya regler om upphandling - Ds 2014:25 resp. SOU 2014:51 (S2014/5303/RU) Affärsverket svenska kraftnät lämnar följande synpunkter.

SVENSKA _ KRAFTNÄT. Nya regler om upphandling - Ds 2014:25 resp. SOU 2014:51 (S2014/5303/RU) Affärsverket svenska kraftnät lämnar följande synpunkter. SVENSKA _ KRAFTNÄT Generaldirektören Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.ru@regeringskansliet.se 2014-09-19 2014/1420 REMISSVAR Nya regler om upphandling - Ds 2014:25 resp. SOU 2014:51

Läs mer

så lyckas du i internationella affärer tips från world intellectual property day 2015 patent- och registreringsverket

så lyckas du i internationella affärer tips från world intellectual property day 2015 patent- och registreringsverket så lyckas du i internationella affärer tips från world intellectual property day 2015 patent- och registreringsverket Med immaterialrätt i bagaget så lyckas du i internationella affärer Vid World Intellectual

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2003:21 2003-06-27 Dnr C 23/02

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2003:21 2003-06-27 Dnr C 23/02 MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2003:21 2003-06-27 Dnr C 23/02 KÄRANDE TDCF Förlag AB, 556109-6149, Box 623, 301 16 HALMSTAD Ombud: advokaten Olof Jisland, Advokatfirman Vinge KB, Box 11025, 404 21 GÖTEBORG SVARANDE

Läs mer

Varumärken. Richard Wessman. Praxisdagen 2011-01- 18

Varumärken. Richard Wessman. Praxisdagen 2011-01- 18 Varumärken Richard Wessman Praxisdagen 2011-01- 18 Nya varumärkeslagen, 2010:1877 EnsamräBens innebörd 10 EnsamräBen Fll eb varukännetecken enligt 6 8 innebär ab ingen annan än innehavaren, utan dennes

Läs mer

Convergence 1. BAKGRUND

Convergence 1. BAKGRUND Officiellt meddelande om gemensam praxis för relativa registreringshinder risk för förväxling (inverkan av icke särskiljande/svaga beståndsdelar), den 2 oktober 2014 1. BAKGRUND Varumärkesmyndigheterna

Läs mer

IMMATERIELLA TILLgångAR

IMMATERIELLA TILLgångAR IMMATERIELLA Tillgångar En stor del av ditt företags värde beror på de idéer du har utvecklat och skyddat. Om du skyddar ditt varumärke, din design eller uppfinning ökar chanserna att tjäna pengar på din

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2008-01-28 229 ÄRENDENUMMER SÖKANDE ABB Asea Brown Boveri Ltd CH-8050 ZÛRICH Schweiz Ombud Rune P, Brann AB 801 33 GÄVLE MOTPART Harri L 725 91 VÄSTERÅS

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2007-10-10 207 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Stockholmshem AB Box 9003 102 71 Stockholm Ombud: Prodocon AB, Gårda Torget 2 412 50 Göteborg MOTPART Name Navigation

Läs mer

Beskrivande ordmärken

Beskrivande ordmärken UMEÅ UNIVERSITET Juridiska Institutionen Examensuppsats 2009-01-19 Beskrivande ordmärken Kriterier för varumärkesskydd och skyddets omfattning Författare: Fredrik Elveros Handledare: Maria Eklund Innehållsförteckning

Läs mer

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter 00065/2010/SV WP 174 Yttrande 4/2010 över FEDMA:s europeiska uppförandekodex för användning av personuppgifter i direkt marknadsföring Antaget den

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2014-11-10 788 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Svensk Adressändring AB, 556476-3562 Drottninggatan 82, 1 tr 111 36 Stockholm Ombud: Zacco Sweden AB, 556664-8480 ATT:

Läs mer

BESLUT 2006-05-24. Ticnet AB, 556401-2887, Box 6639, 113 84 Stockholm

BESLUT 2006-05-24. Ticnet AB, 556401-2887, Box 6639, 113 84 Stockholm BESLUT 2006-05-24 Ärendenr. 117 Sökande Ticnet AB, 556401-2887, Box 6639, 113 84 Stockholm Ombud: Advokat Per Eric A och jur kand Karolina M, Advokatfirman Vinge KB, Box 1703, 111 87 Stockholm Motpart

Läs mer

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien ---f----- REG ERI NGSKANSLIET 2010-01-20 Utri kesdepartementet Europeiska kommissionen Generalsekretariatet Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien Svar på motiverat yttrande angående

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2010-11-17 430 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Emaco KonsultPoolen AB 421 32 V Frölunda Ombud: Business & Entertainment Law HB, Claes Å 411 17 Göteborg MOTPART Kjell

Läs mer

Användandet av E-faktura inom den Summariska processen

Användandet av E-faktura inom den Summariska processen 1(7) Användandet av E-faktura inom den Summariska processen Kronofogdemyndigheten fastställer att den bedömning som det redogörs för i bifogade rättsliga promemoria under rubriken Kronofogdemyndighetens

Läs mer

Disposition. Bakgrund 2014-11-24. Question B To what extent does the principle of exhaustion of IP rights apply to the on-line industry?

Disposition. Bakgrund 2014-11-24. Question B To what extent does the principle of exhaustion of IP rights apply to the on-line industry? Question B To what extent does the principle of exhaustion of IP rights apply to the on-line industry? Advokat Alexander Jute alexander.jute@marlaw.se 18 november 2014 Advokatfirman MarLaw AB Sveavägen

Läs mer

Erik Segersällsväg 3 B, 126 50 HÄGERSTEN. Marknadsföring av företagskatalog och branschregister

Erik Segersällsväg 3 B, 126 50 HÄGERSTEN. Marknadsföring av företagskatalog och branschregister MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2009:36 2008: Datum 2009-11-19 Dnr C 31/08 KÄRANDE 1. Eniro AB, 169 87 STOCKHOLM 2. Din Del Aktiebolag, Box 6010, 171 60 SOLNA Ombud för 1 och 2: advokaten A. K. och jur.kand. J.

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (5) Mål nr 13-030 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 21 november 2013 PARTER Klagande Knobby Shop Aktiebolag, 556267-1528 Metallgatan 21 A, 262 72 Ängelholm Ombud: Fredrik Lüning Awapatent

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-03-05. Vägen till mer effektiva energideklarationer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-03-05. Vägen till mer effektiva energideklarationer 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-03-05 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Peter Kindlund samt justitierådet Kerstin Calissendorff. Vägen till mer effektiva energideklarationer

Läs mer

Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 Karlstad. MOTPART Spendrups Bryggeriaktiebolag, Box 3006, 143 03 Vårby Ombud: bolagsjuristen M. E.

Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 Karlstad. MOTPART Spendrups Bryggeriaktiebolag, Box 3006, 143 03 Vårby Ombud: bolagsjuristen M. E. MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2011:5 2008: Datum 2011-03-08 Dnr B 3/10 SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 Karlstad MOTPART Spendrups Bryggeriaktiebolag, Box 3006, 143 03 Vårby Ombud: bolagsjuristen

Läs mer

Skatteverkets Promemoria Beskattningsdatabasen, bouppteckning och äktenskapsregister

Skatteverkets Promemoria Beskattningsdatabasen, bouppteckning och äktenskapsregister REMISSYTTRANDE Vår referens: 2015/03/005 Er referens: Fi2012/4241 1 (6) 2015-04-30 Skatte- och Tullavdelningen Att. Helena Persson Finansdepartementet S-103 33 Stockholm Via e-post till fi.registrator@regeringskansliet.se

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2014-06-02 758 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Stam fyra Östermalm AB (556851-3005) 113 88 Stockholm Ombud: Brann AB Att: Tomas J Box 12246 102 26 Stockholm INNEHAVARE

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2010-05-31 381 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Vitvarumäklarna AB 113 48 Stockholm Ombud: Two i Sverige AB 652 24 Karlstad MOTPART Albert W 8042 Graz Austria SAKEN

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 29 december 2011 T 1408-09 KLAGANDE NonStop Television 7.0 AB, (tidigare Games Network Sweden AB), 556701-4567 Döbelnsgatan 24 113 52 Stockholm

Läs mer

BEVISFRÅGOR I VARUMÄRKESRÄTTSLIGA TVISTER

BEVISFRÅGOR I VARUMÄRKESRÄTTSLIGA TVISTER BEVISFRÅGOR I VARUMÄRKESRÄTTSLIGA TVISTER 15 mars 2013 Adam Brandt och Magdalena Fredlund ÖVERSIKT Bevisning av existens av rä.ghet Bevisning vid ogil3ghetstalan Bevisning vid förväxlingsbarhet Bevisning

Läs mer

Designrätt. Designrätt. Av Sanna Wolk 1. Designrätt

Designrätt. Designrätt. Av Sanna Wolk 1. Designrätt Designrätt Sanna Wolk Stockholms universitet sanna.wolk@juridicum.su.se 1 Designrätt Överlappande skydd för design Mönsterskydd (formgivningsskydd) Upphovsrättsligt brukskonstskydd (10 URL) Varumärkesskydd

Läs mer

EU-kommissionens grönbok om en möjlig utvidgning av EU:s skydd av geografiska ursprungsbeteckningar till andra produkter än jordbruksprodukter

EU-kommissionens grönbok om en möjlig utvidgning av EU:s skydd av geografiska ursprungsbeteckningar till andra produkter än jordbruksprodukter YTTRANDE 2014-09-29 AD-411/2014/1904 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm josefin.park@regeringskansliet.se EU-kommissionens grönbok om en möjlig utvidgning av EU:s skydd av geografiska ursprungsbeteckningar

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, justitierådet Leif Thorsson och f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist. Nya regler om vårdnad

Läs mer

Förslag till revidering av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer

Förslag till revidering av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer Yttrande 2012-04-26 Dnr 3.4.1-2012/00531-1 För kännedom (via e-post) Christina Andersson Backman (UD-FIM) Sara Bratberg (SB-EU-kansliet) Ewa Wennberg (Representationen, Bryssel) Ann Lindh (Utbildningsdep)

Läs mer

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av ämnesrådet Fredrik Ludwigs.

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av ämnesrådet Fredrik Ludwigs. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-06-21 Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, regeringsrådet Carina Stävberg och justitierådet Ella Nyström. Ny konsumentkreditlag Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Så ser ljudet ut. Återge ljudet grafiskt

Så ser ljudet ut. Återge ljudet grafiskt Så ser ljudet ut Beethovens Für Elise i olika tappningar, och en tupps galande översatt till människospråk genom onomatopoetisk tolkning är huvudingredienser i denna artikel om ljudvarumärken och klurigheterna

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-10-11

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-10-11 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-10-11 Närvarande: f.d. justitierådet Lars K Beckman, justitierådet Leif Thorsson och regeringsrådet Lars Wennerström. EU:s insolvensreglering Enligt

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2013-04-23 660 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Solexpress HB (org nr 969753-9956) Sjövägen 3 194 67 Upplands Väsby Ombud: Hellström Advokatbyrå Att. Anna F S Box 7305

Läs mer

6 I första stycket byts skall ut mot ska i enlighet med gällande språkrekommendationer.

6 I första stycket byts skall ut mot ska i enlighet med gällande språkrekommendationer. Promemoria 2009-12-07 Miljödepartementet Rättsenheten Rättssakkunnig Malin Wik Telefon 08-405 24 17 E-post malin.wik@environment.ministry.se Remiss om ändringar i förordningen (2007:185) om producentansvar

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (6) Mål nr 07-238 och 07-239 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 22 oktober 2010 Klagande Waxholms Ångfartygs Aktiebolag Box 7422, 103 91 Stockholm Ombud: Johan Norderyd, Advokatfirman

Läs mer

Promemorian Genomförande av det omarbetade explosivvarudirektivet Ju2015/05400/L4

Promemorian Genomförande av det omarbetade explosivvarudirektivet Ju2015/05400/L4 samhällsskydd och beredskap REMISSVAR 1 (5) Ert datum 2015-07-03 Er referens Ju2015/05400/L4 Avdelning för risk- och sårbarhetreducerande arbete Farliga ämnen Shulin Nie 010 2404211 shulin.nie@msb.se Regeringskansliet

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

MARKNADSRÄTT EU-DOMSTOLEN 2013

MARKNADSRÄTT EU-DOMSTOLEN 2013 MARKNADSRÄTT EU-DOMSTOLEN 2013 Presentation för SFIR 15 januari 2014 Advokaten Lena Frånstedt Lofalk Dom 11 juli 2013; mål C-657/11 Tolkning av begreppet reklam enligt direktiv om vilseledande och jämförande

Läs mer

Ärendenr. 90 BESLUT 2005-06-29

Ärendenr. 90 BESLUT 2005-06-29 BESLUT 2005-06-29 Ärendenr. 90 Sökande B locket AB, 556634-1417, Pipersväg 165, 170 73 Solna Ombud: Advokaten Per Eric A och Jur kand Therese C Advokatfirman Vinge KB, Box 1703, 111 87 Stockholm Saken

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2014-06-26 763 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Elg & Catenacci Restauranger AB (org. nr. 556946-6609) Hornsbruksgatan 28 117 34 Stockholm INNEHAVARE Piotr R. SAKEN

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2008-03-03 236 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Samsung Electronics Co. Ltd of Korea 416, Maetan-dong 443-742 Suweon-si, Kyungki-do, Republiken Korea Ombud Baker and

Läs mer

KONSUMENTSKYDDET ÖVER GRÄNSERNA - SÄRSKILT INOM EU

KONSUMENTSKYDDET ÖVER GRÄNSERNA - SÄRSKILT INOM EU KONSUMENTSKYDDET ÖVER GRÄNSERNA - SÄRSKILT INOM EU En Studie i internationell privat- och processrätt Marie Larsson IUSTUS FÖRIAG Innehäll Förkortningar 16 DEL I - ALLMÄN DEL 19 1 Introduktion 21 1.1 Avhandlingsämnet

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-09-20 Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, regeringsrådet Carina Stävberg och justitierådet Ella Nyström. Alkolås vid rattfylleri Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Piratkopierade varor ditt ansvar som transportör

Piratkopierade varor ditt ansvar som transportör Piratkopierade varor ditt ansvar som transportör Vem är jag Per Holgersson, nationell specialist immaterialrätt per.holgersson@tullverket.se Tel: 08/456 65 39 1 Rättslig bakgrund Tullverkets befogenheter

Läs mer

SVARANDE 1. M. & Co AB, Box 1219, 114 79 Stockholm 2. J. M., Fredrikslundsvägen 7, 168 34 Bromma. Marknadsföring av företagskataloger m.m.

SVARANDE 1. M. & Co AB, Box 1219, 114 79 Stockholm 2. J. M., Fredrikslundsvägen 7, 168 34 Bromma. Marknadsföring av företagskataloger m.m. MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2011:10 2008: Datum 2011-04-12 Dnr C 11/10 KÄRANDE Eniro Sverige AB, 169 87 Stockholm Ombud: advokaten L. F. L. och jur.kand. J. B., N. & Co. Advokatbyrå KB, Box 1435, 111 84 Stockholm

Läs mer

Lydia Lundstedt, Stockholm universitet

Lydia Lundstedt, Stockholm universitet Lydia Lundstedt, Stockholm universitet C-145/10, Painer/Standard Verlag Österrikisk domstol Österrikisk svarande tidningar distribueras i Österrike Fyra tyska svaranden -tidningar distribueras i Fyra tyska

Läs mer

VÄRDERING AV VARUMÄRKEN

VÄRDERING AV VARUMÄRKEN VARUMÄRKEN VARUMÄRKESUTVECKLING REKLAMJURIDIK ÅRGÅNG 21 NUMMER 8 2010 VÄRDERING AV VARUMÄRKEN HÖGSTA DOMSTOLEN Uppfinnarens patent var skyddade vid konkursen. TVISTER JULBRASAN, inte beskrivande. REKLAMJURIDIK

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 24 april 2003

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2009-12-14 337 ÄRENDENUMMER SÖKANDE OK-Q8 Bank AB c/o OK-Q8 AB 104 35 Stockholm Ombud: Sofia A c/o OK-Q8 AB 104 35 Stockholm MOTPART Jan O 29601 Marbella

Läs mer

Verksamhetsgren i inkomstskatten

Verksamhetsgren i inkomstskatten SKATTENYTT 2002 671 Eleonor Alhager Verksamhetsgren i inkomstskatten Denna artikel handlar om begreppet verksamhetsgren. Detta begrepp är av central betydelse för omstruktureringsformerna underprisöverlåtelse

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 101/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om offentlig upphandling PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om offentlig

Läs mer

LÄS MER! ALLT OM VARUMÄRKEN SER DU ALLA VARUMÄRKEN? VÄRLDEN ÄR FULL AV DOM! FÖRRESTEN, VI MÅSTE BESTÄMMA OSS FÖR HUR VÅRT VARUMÄRKE SKA SE UT.

LÄS MER! ALLT OM VARUMÄRKEN SER DU ALLA VARUMÄRKEN? VÄRLDEN ÄR FULL AV DOM! FÖRRESTEN, VI MÅSTE BESTÄMMA OSS FÖR HUR VÅRT VARUMÄRKE SKA SE UT. 200881_varuma?rken.qxd:TRADEMARKS-1.qxd 08-10-20 13.21 Sida 2 SER DU ALLA VARUMÄRKEN? VÄRLDEN ÄR FULL AV DOM! JA, VERKLIGEN! FÖRRESTEN, VI MÅSTE BESTÄMMA OSS FÖR HUR VÅRT VARUMÄRKE SKA SE UT. PONTUS, VI

Läs mer

Särskilt yttrande med anledning av Revisorsnämndens yttrande över Betänkandet Oberoende, ägande och tillsyn i revisionsverksamhet

Särskilt yttrande med anledning av Revisorsnämndens yttrande över Betänkandet Oberoende, ägande och tillsyn i revisionsverksamhet Särskilt yttrande med anledning av Revisorsnämndens yttrande över Betänkandet Oberoende, ägande och tillsyn i revisionsverksamhet (1999:43) Inledning Undertecknade ledamöter av Revisorsnämnden har anmält

Läs mer

Uppsala universitet 2004-06-02 Institutionen för handelsrätt Kandidatuppsats 10 poäng C Vårterminen 2004. Degeneration. Författare: Emma Hermansson

Uppsala universitet 2004-06-02 Institutionen för handelsrätt Kandidatuppsats 10 poäng C Vårterminen 2004. Degeneration. Författare: Emma Hermansson Uppsala universitet 2004-06-02 Institutionen för handelsrätt Kandidatuppsats 10 poäng C Vårterminen 2004 Degeneration - hur kan företag skydda sig mot problemet? Författare: Emma Hermansson Anna-Sara Johansson

Läs mer

Förberedande uppgiftsinsamling ( tredjemanskontroll ) - Rättssäkerhet och utredningsbefogenheter vid skatteutredningar

Förberedande uppgiftsinsamling ( tredjemanskontroll ) - Rättssäkerhet och utredningsbefogenheter vid skatteutredningar Förberedande uppgiftsinsamling ( tredjemanskontroll ) - Rättssäkerhet och utredningsbefogenheter vid skatteutredningar Föredrag vid Institutet för Skatter & Rättssäkerhet Seminarium 3 oktober 2013 Anders

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (8) Mål nr 14-016 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 8 oktober 2014 PARTER Klagande Alliance Pharmaceuticals Limited Avonbridge house 2 Bath Road, SN15 2BB Chippenham, Storbritannien Ombud:

Läs mer

Förslag till ändring av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-föreskrifterna)

Förslag till ändring av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-föreskrifterna) 2015-04-23 REMISSPROMEMORIA FI Dnr15-3081 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Förslag till ändring

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2012-12-20 626 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Mobillån Sverige AB (556692-7165) Box 3423 103 68 Stockholm Ombud: Groth & Co KB Box 6107 102 32 Stockholm INNEHAVARE

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT ÄRENDENUMMER 2013-03-26 656 SÖKANDE Tele2 Sverige AB (org. nr 556267-5164) Box 62 Borgarfjordsgatan 16 164 94 Kista INNEHAVARE Jakob S SAKEN Alternativt

Läs mer

En varumärkesregistrering gäller i tio år och kan därefter förnyas i 10-årsperioder under obegränsad tid.

En varumärkesregistrering gäller i tio år och kan därefter förnyas i 10-årsperioder under obegränsad tid. SIPF Varumärkesmanual 2009 1.0 Inledning 1.1 Syftet med SIPF:s varumärkesmanual är att ge läsaren en allmän översikt och vägledning om varumärken ett immaterialrättsligt område som får allt större betydelse.

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2009-12-23 351 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Satellitproffsen Syd AB 211 54 Malmö Ombud: Per S 211 34 Malmö MOTPART Göran S 429 44 Särö SAKEN Alternativt tvistlösningsförfarande

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. Lag om uthyrning av arbetstagare Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2008-06-09 248 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Prevent Box 20133 104 60 Stockholm MOTPART Adam S 217 55 Malmö SAKEN Alternativt tvistlösningsförfarande för domännamnet

Läs mer

Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF)

Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF) PROMEMORIA Datum 2013-06-27 uppdaterad 2014-01-08 och 2014-06-02 Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF) Finansinspektionen Box 7821 SE-103

Läs mer

R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002

R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002 R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002 Till Justitiedepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 12 november 2001 beretts tillfälle att avge yttrande över 1. Departementspromemorian Ändringar

Läs mer

Registrerade / Registered 14/05/2009. No 001137400-0001. Ordförande / The President. Wubbo de Boer REGISTRERINGSBEVIS CERTIFICATE OF REGISTRATION

Registrerade / Registered 14/05/2009. No 001137400-0001. Ordförande / The President. Wubbo de Boer REGISTRERINGSBEVIS CERTIFICATE OF REGISTRATION Registrerade / Registered No 00300-0001 KHIM - KONTORET FÖR HARMONISERING I DEN INRE MARKNADEN GEMENSKAPSVARUMÄRKEN OCH GEMENSKAPSFORMGIVNING REGISTRERINGSBEVIS Registreringsbevis utfärdas för nedan angivna,

Läs mer

God fastighetsmäklarsed 2006-06-12. Förmedling av bostadsrätt m.m.

God fastighetsmäklarsed 2006-06-12. Förmedling av bostadsrätt m.m. God fastighetsmäklarsed 2006-06-12 Förmedling av bostadsrätt m.m. 1. Innehåll 1. Innehåll... 2 2. Förord... 3 3. Allmänna förutsättningar... 4 4. Mäklarens kontrollskyldigheter... 4 4.1 Ägare... 4 4.2

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-04-14 Närvarande: F.d. justitierådet Inger Nyström, f.d. regeringsrådet Lars Wennerström och justitierådet Eskil Nord. Investeringsfondsfrågor Enligt

Läs mer

Regler för momshantering vid e-fakturering inom EU

Regler för momshantering vid e-fakturering inom EU Regler för momshantering vid e-fakturering inom EU NEA seminarium 6 mars 2007 Mats Holmlund 08-440 41 59 1 Momslagen och EG-rätten Mervärdesskattelagen 1968/1994 Sjätte mervärdesskattedirektivet - 1967

Läs mer

BESLUT 2005-03-31. Simrishamns Kommun, 212000-0969, 272 80 Simrishamn. AB N Esbjörnsson, 556087-5212, Box 7, 277 21 Kivik

BESLUT 2005-03-31. Simrishamns Kommun, 212000-0969, 272 80 Simrishamn. AB N Esbjörnsson, 556087-5212, Box 7, 277 21 Kivik BESLUT 2005-03-31 Ärendenr. 78 Sökande Simrishamns Kommun, 212000-0969, 272 80 Simrishamn Ombud: Sveriges Kommuner och Landsting, Förbundsjurist Ellen H H, 118 82 Stockholm Motpart AB N Esbjörnsson, 556087-5212,

Läs mer

Svensk domstols behörighet vid gränsöverskridande varumärkestvister

Svensk domstols behörighet vid gränsöverskridande varumärkestvister Svensk domstols behörighet vid gränsöverskridande varumärkestvister särskilt om Internetrelaterade inträng av Ulf Maunsbach INNEHÄLLSFÖRTECKNING FÖRORD INNEHÄLLSFÖRTECKNING FÖRKORTNINGAR FÖRKLARINGAR I

Läs mer