RÄKNAD TEMA VÄRNAMO OCH NYDALA-FRYELE. Thomas räknar varje hårstrå på ditt huvud SID 4. Varför hänger det en förgylld sopskyffel i Mariakyrkan?

Transkript

1 GRUPPFÖRSÄNDELSE TILL HUSHÅLL VÄRNAMO OCH NYDALA-FRYELE I SAMARBETE MED AMOSMAGASIN ALLHELGONA 2013 TEMA RÄKNAD Thomas räknar varje hårstrå på ditt huvud SID 4 Varför hänger det en förgylld sopskyffel i Mariakyrkan? SID 20

2 2 SVENSKA KYRKAN VÄRNAMO RÄKNA SIG SJÄLV Utges av Svenska kyrkan Värnamo DET VAR MITT första teaterbesök. Lågstadieklassen hade åkt buss genom staden och kommit fram till den provisoriska teatern i en hotellfoajé. Förväntansfullt hade vi bänkat oss på de svartmålade trälådorna runt den lilla scenen. Ljuset släcktes och tändes på nytt - och en ny värld öppnade sig framför oss. Pjäsen handlade om hästar. Det var dramatiskt och känslomässigt. Spelet engagerade så starkt att jag inte såg de torftiga kulisserna eller det löjeväckande med vuxna människor i trikå som sprang omkring med symboliska hästsvansar av dammvippor. Jag hörde inte ens kamraternas suckar då de tyckte att pjäsen var konstig och alldeles för lång. Jag var verkligen närvarande i händelserna på scenen; Jag kände vad hästarna kände. Luktade vad de luktade och drömde vad de drömde. När en av hästarna tragiskt dog och låg där på marken med vidöppna tomma ögon (Detta var på den tiden då barnteater skulle lära barnen livets realitet och hårda verklighet), stod livet och döden på spel och hela min varelse var uppfylld av indignation över att livet kunde vara så orättvist. NÄR VI EFTER PJÄSEN åter kom ut i dagsljuset beklagade min lärarinna sig över att pjäsen var så dålig och tillsammans med klassen uttryckte hon ljudligt sitt missnöje över valet att offra en förmiddag till detta spektakel. Jag förstod ingenting. Hade jag missförstått eller hade de inte sett? När jag, i kören av missnöje, uttryckte att jag tyckte pjäsen var fin möttes jag av lärarinnans likgiltiga: Jaha ORSAKEN TILL att jag tror att jag minns denna händelse så tydligt är att det var första gången jag medvetet tog ett beslut om att inte ge upp min egen åsikt. Jag insåg förvisso att jag inte skulle vinna någon omrösting i klassen om huruvida pjäsen var objektivt bra eller dålig men jag beslöt att räkna min åsikt som värdefull, att den var betydelsefull, något att räkna med. Min upplevelse var min, den kunde ingen ta ifrån mig. Även om andra räknade bort mig räknade jag inte bort mig själv. På något sätt var det första gången jag verkligen ville stå upp för den jag var. DU SKALL ÄLSKA din nästa som dig själv, lyder den gyllene regeln. Det svåra med den regeln är nog att älska sig själv, att räkna med sig själv som värdefull. Jag tänker att bara den kan älska sig själv som först blivit älskad. Bara den som är medräknad är att räkna med Det är därför Gud räknar med dig FOTO:JENNY ARVIDSSON PÄR-MAGNUS MÖLLER, KYRKOHERDE Församlingsexpeditionen är öppen vardagar Lunch Telefon: Fax: E-post: varnamo.pastorat@svenskakyrkan.se Besöksadress: Kyrkogatan 17, Värnamo Postadress: Box 624, Värnamo Svenska kyrkan i Värnamo består av Värnamo och Nydala-Fryele församlingar Ansvarig utgivare : Pär-Magnus Möller Omslagfoto: Omslagsbilden föreställer Thomas Borglin. Pär-Magnus är fotografen. Produktion: Berling Press Tryck: V-TAB Örebro 2013 Var så god Denna tidning är producerad av Svenska kyrkan i Värnamo, Nydala-Fryele i samarbete med Amosmagasin. Till er som inte vill ha tidningen ber vi er att lägga den i pappersåtervinningen. Men först av allt ta er tid med den tidning ni just fått i handen. Stanna upp, läs och tänk över vad som är viktigt för dig. REMI RICKARD FORNSTEDT

3 SVENSKA KYRKAN VÄRNAMO 3 HAND FOT ELLER TÅ? ELLER, HUR RÄKNAR GUD?...97, 98, Nej, han måste ha räknat fel. Herden tog om igen, men inte heller nu fick han det till något annat än nittionio. Det var bara att lämna de andra fåren för att ge sig ut och leta. Utan det sista fåret kunde han inte dra vidare. Det gick helt enkelt inte. Liknelsen finns att läsa i Matteus - evangeliets artonde kapitel, och jag tänker mig att det är så viktiga vi är för Gud. Även om vi spretar i tankarna, springer vår väg och glömmer bort vilken riktning vi bör ta, så stannar han upp, väntar in och letar rätt på oss då vi har gått vilse. Gud räknar med oss. Visst är det nödvändigt att vi som människor känner oss sedda och behövda. Att det är viktigt att vi har en uppgift, en plats och någon eller några som räknar med oss för att inte känna oss utanför. OFTA KANSKE VI försöker att dra oss undan med ursäkter som inte ska väl jag..., eller det där klarar inte jag..., för att inte tala om ursäkten det där gör andra så mycket bättre.... Men jag tror inte att det är det som är det viktiga i Guds rike. Där blir vi medräknade redan från början, just för att vi har fått olika gåvor som är tänkta att komplettera varandra oavsett om någon annan hade gjort det bättre eller annorlunda. Ingen annan kan göra det jag gör just på det sättet. Och det kanske är just på mitt sätt som Gud vill att det ska göras. Det kanske är just min gåva som ska brukas i det här sammanhanget. I ANDRA Korintierbrevets tolfte kapitel beskriver Paulus de olika gåvorna som finns i församlingen. De är alla olika, men lika viktiga. De behövs för samspelet och helheten. Gåvorna beskrivs som kroppsdelar, där både händer, fötter, ögon och öron behövs för att helheten kroppen ska bli komplett. Det fungerar inte om varje person ska vara öra, eftersom då till exempel synen inte får plats. Alla delar räknas fast de inte har samma uppgift. Så oavsett vilka gåvor du har hand fot eller tå behövs du i Guds rike. Gud räknar med dig. Gör du? TEXT OCH FOTO: HELENA PERSSON FOTO HELENA PERSSON

4 4 SVENSKA KYRKAN VÄRNAMO UNDER SAX OCH KAM J ag låter Thomas Borglin sätta sig i sin frisörstol. Sedan 1931 har denna salong varit platsen för de åtskilliga samtal om allt mellan himmel och jord som äger rum under frisörens kam och sax. Sedan tidig medeltid har frisören haft en mångfacitterad verksamhet; han utförde mindre operationer, förlöste kvinnor och klippte hår. I dag kan jag tänka mig att Thomas inte plåstrar om fler sår än dem han själv åsamkar sina kunder, men får kanske i gengäld både verka som psykolog och själavårdare. Det blir många livsöden som avhandlas under Thomas vana klipparhänder. Min far tog över salongen 1957 och jag började hos honom Det betyder att jag har klippt hår sedan 50 år tillbaka. Ibland har jag undrat hur många huvuden det innebär. Jag utbildade mig i Växjö och min syster Ulla och jag tog över salongen efter vår far. Jag är inte uppväxt i en aktivt kristen familj. Jag gick i söndagsskola och jag minns flanellograferna med de bibliska bilderna men annars var inte kyrkan något som direkt var viktigt i vardagen. Vi brukade inte fira jul eller påsk i kyrkan julen var mest tomte, mat och julklappar som för de flesta. Då var sporten det viktiga. Jag har alltid varit med i WSK gjorde jag lumpen i flottan, jag låg på Elvsnabben som sjukvårdare och frisör. Här gjordes också ett Min far brukade skylla mitt drickande på värnpliktsåren det var för mycket festande, sa han. Men jag vet inte om det beror på det. av mina livsval. Jag extraknäckte som servitör på mässen. Jag skötte min uppgift så väl att jag erbjöds få anställning som servitör på kungliga slottet. Det var på Gustaf VI Adolfs tid Plikten framför allt och kanske var det pliktkänslan gentemot mot far som fick mig att tacka nej. Jag vet ännu i dag inte om det var rätt val. Kan ibland tycka att det var synd att jag inte testade på MIN FAR BRUKADE skylla mitt drickande på värnpliktsåren det var för mycket festande, sa han. Men jag vet inte om det beror på det. Själv hade han inga problem med spriten, men anlaget fanns i släkten. Jag såg det senare när min mor efter min fars död började trösta sig med att dricka då var hon 75 år gammal. Alkoholism kan se så olika ut. Många tänker att alkoholister sitter hemma och super och inte kan sköta sitt jobb men jag har inte varit berusad på arbetet och jag drack sällan ensam hemma. Mitt alkoholmissbruk omgärdades istället med en slags glamour. Jag drack alltid tillsammans med andra eller på Tre liljor. Drickandet var alltid kopplat till en god måltid och jag försökte lura mig själv med att allt var under kontroll. Men sanningen var att bortom all glamour var det alkoholen jag var ute efter berusningen. Jag tänkte att jag mådde bättre om jag drack mer men det var ju inte sant. Det var suget efter alkoholen som drog mig mer än jag kunde erkänna det var den som hade makten över mina val. VÄRST BLEV DET efter skilsmässan jag använde skilsmässan som skäl till att dricka mer det var ju en lögn det också och min före detta fru visste det. Efter att jag varit på avgiftning i Jönköping vägrade hon släppa taget och mer eller mindre tvingade mig in på en rehabiliteringsklinik. MINNESOTA 1992 kom jag med i Mariakyrkans kör. Musiken har alltid varit viktig för mig och jag har alltid känt mig hemma i gudstjänsten. Den är något man växer in i. Det handlar inte om underhållning det är något annat. Jag mådde bra i församlingen men alkoholsuget hade inte släppt sitt grepp om mig efter fem år började jag dricka igen. Det var liksom när jag mådde som bäst som jag började dricka igen eftersom jag då trodde jag hade koll på det men det har man som alkoholist aldrig. Man kan inte räkna med sig själv. I DAG ÄR DET ANNORLUNDA. Jag har inte druckit något på fem år och jag är tacksam över att jag inte ens känner suget längre. Jag har det bra nu en trivsam tillvaro. Församlingen är viktig för mig där är jag hemma och där har jag övat mig i att vara mer och mer trygg. Jag är kyrkvärd och aktiv på många olika sätt. Jag tycker om de enkla sammanhangen och det är skönt med en trygg gudstjänstgemenskap. Jag har varit med i församlingslivet i tjugo år och jag är trygg i min tro och i mig själv. Jesus räknar med mig och jag med honom. Därför kan jag räkna med mig själv och andra kan också göra det. TEXT OCH FOTO: PÄR-MAGNUS MÖLLER

5 SVENSKA KYRKAN VÄRNAMO 5 Säljs inte fem sparvar för två kopparslantar? Men ingen av dem är glömd av Gud. Och till och med hårstråna på ert huvud är räknade. Var inte rädda, ni är mer värda än aldrig så många sparvar. Luk 12:6-7

6 6 SVENSKA KYRKAN VÄRNAMO RÄTTVIS TIPPS PROMENAD På valdagen den 15 september var det många som gick den rättvisa tipsrundan i Värnamo församlingshem. Tre stycken hade alla rätt: Linda Johansson, Barbro Gullberg och Henric Jönsson som fick ett presentkort var i Sackeusboden på 100 kr. Och av de 34 som hade 4 rätt har vi dragit 6 stycken vinnare: Henrik Rosenqvist, Tove Hjalmarsson, Solveig Karlsson, Kerstin Carlsson, Lisbeth Barabas och Frida Fälth fick varsitt presentkort i Sackeusboden på 50 kr. Klarar du frågorna? Skicka in ditt svar till jenny.arvidsson@svenskakyrkan.se 1. Vem bestämmer priset på en Fairtrademärkt vara i butiken eller på caféet? 1 Fairtrade X Odlaren 2 Butiken/ caféet 2. Hur bidrar Fairtrade till att kaffeodlarna får en förbättrad ekonomisk situation? 1 Fairtrade betalar varje månad ut bidrag till kaffeodlarna X Kaffeodlarna garanteras ett minimipris och en Fairtradepremie då de säljer sina bönor till en uppköpare 2 Det du betalar extra för Fairtrademärkt kaffe går till Fairtrade Sverige, som fördelar pengarna rättvist till kaffeodlarna 3. Filmen Bananas som gjordes av svensken Fredrik Gertten handlade om arbetarnas villkor på en bananodling. Var finns bananplantaget? 1 i Mali X i Nicaragua 2 i Peru 4. Var kan du hitta Fairtrademärkta varor i Värnamo? 1 Inte någonstans X Bara i Världsbutiken i Värnamo i Församlingshemmet, Kyrkogatan 17 2 I de flesta livsmedelsaffärer, Världsbutiken i Församlingshemmet, Kyrkogatan 17, några klädaffärer, bensinmackar, blomsterhandeln, Systembolaget, restauranger och sportaffärer. 5. Vilket påstående stämmer inte? 1 Fairtrade motverkar barn - arbete X Bara livsmedel kan vara fairtrademärkta 2 Fairtrademärkta varor kontrolleras av en oberoende organisation filmrecension Titel: Hur många kramar finns det i världen. Premiär: 16 augusti Regi: Lena Koppel. I rollistan: Per Moberg, Claes Malmberg, Vanna Rosenberg, Bosse Östlin, Ellinor Holmer, Theresia Widarsson, Mats Melin och Maja Karlsson. HUR MÅNGA KRAMAR FINNS DET I VÄRLDEN Hur många kramar finns det i världen kan man undra efter att ha sett filmen med samma namn. Historien i korthet av denna uppföljare är att Max (Per Moberg) blir kontaktad av sin gamle barndomsvän Peter (Claes Malmberg) för att få hjälp men en film där deltagarna skall presentera sig själva och vardagen som möter dem med sina speciella svårigheter. De är två vänner som växt upp tillsammans och har utvecklats åt olika håll. Max, en framgångsrik reklamfotograf med spritmissbruk och Peter som stannat kvar på orten, gift och skild, ett barn och tror nu att han är dödssjuk. Peters flicka har Downs syndrom och är nu med sin mamma på semester. På det boende som Peters flicka bor vill de göra en film om sina liv. Peter ringer sin gamla vän och ber honom filma. Max blir senare varse att det är utvecklingsstörda han ska jobba med och tycker att det är rätt jobbigt. De gör ju inte som andra. Men varje gång det händer Max något.så är det alltid en boende som tröstar och ger en kram. När det händer något på boendet, så är det de boende som räddar situationen, genom sina berättelse om sina liv eller med en kram till den som behöver det. De boende visar att kärlek och osjälviskhet gör skillnad. Max genomgår en förändring då filmandet har en terapeutisk karaktär för honom. De mest givande scenerna i filmen är de dokumentära som illustreras i svart-vitt för att betona den verklighet som skådespelarna från Glada Hudik-gänget lever i. Deras berättelse om sin önskan att bli bemötta med respekt och att de har drömmar som alla andra, gjorde filmen rättvisa. Många skratt blev det och tid för eftertanke. TEXT: ANN-MARIE PETERSON OCH ANDREAS ALMER

7 ANNONS Star of Hope, en biståndsorganisation som arbetar utifrån FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, barnkonventionen samt en kristen värdegrund där alla människor har samma rättigheter och värde, oavsett social, etnisk eller religiös iös tillhörighet. ÅRETS MEST EFTERLÄNGTADE JULKLAPP! Varje år sitter tusentals familjer och längtar efter ett julpaket som når dem fullpackat med mat, kärlek och omsorg. I decennier har paketen gett trygghet och uppmuntran till utarbetade ade föräldrar och sann julglädje till barnen. Årets julpaket kommer i första hand att gå till Lettland, och som givare du kan bidra på flera olika sätt. a alternativet att låta Star of Hope packa a ihop ett paket åt dig. Då räcker 250 kr till ett paket som packas på plats i mottagarlandet, där varorna generellt är billigare än i Sverige och där den lokala marknaden gynnas. Samtidigt försvinner kostnaden för frakten från Sverige och den miljöpåverkan som denna medför. Vill du packa a ditt eget paket besök starofhope.se för mer information. Du skänker ett julpaket genom att besöka vår webbsida eller kontakta oss på info@starofhope.org Du kan även ringa oss på

8 ANNONS Nu kan du Klimatkompensera! Föreviga Raoul Wallenbergs minne med en skog i det heliga landet Stöd Keren Kajemet - Världens äldsta miljöorganisation som värnar om Israel och världen 100kr/träd 100kr/m 3 vatten SMS:a din gåva idag! SMS:a KKL 25 för att ge 25 kr SMS:a KKL VATTEN för att ge 60 kr SMS:a KKL RAOUL för att ge 100 kr SMS:a texten till nummer info@kkl.nu KKL, Box 5053, Stockholm Plusgiro Bankgiro mån-fre 07-21, lö 09-18, sö Vi be er för dig! 19:15 År ets viktigaste böcker för Sv enska k yrkan Magnus Malm Kännetecken Att söka Guds närvaro i en kaotisk tid P atrik Hagman Efter folkkyrkan En teologi om kyrkan i det efterkristna samhället Gustaf Wingren Skapelsen och lagen, Evangeliet och kyrkan Svenska kyrkan behöver teologisk och andlig förnyelse. I dessa böcker finner vi en bra början... Inbunden 214 s, inkl böneband 359:- Erbjudande 269:- Danskt band 267 s, 280:- Erbjudande 224:- Danskt band 536 s, 389:- Erbjudande 298:- Läs mer om böckerna och beställ på info@artos.se

9 SVENSKA KYRKAN VÄRNAMO 9 Denna sida är ett samarbete med tidningen TRO. Ordlös 1 och enkel. Ljuständningen har blivit en av svenskens vanligaste religiösa ritualer. FOTO: JONAS EKSTRÖMER MINNE. Ljuset tänds för dem 2 som led och dog på grund av att omvärlden inte ville se. Det upprättar och påminner om att det inte får hända igen. Bild från världsaidsdagen. 4HELHET. I yogastudion eller i behandlingsrummet. Ljuset signalerar att kropp och själ hör ihop. FOTO: LARS RINDESKOG FOTO: SCANPIX GEMENSKAP. Varje barn gör 5 mänskligheten rikare. Dopljuset är en symbol för tillhörighet. Fem skäl att tända FOTO: LARS RINDESKOG PROTEST. Visa kvinnor respekt! 3 Ljuset som tänds i vrede ger energi i kampen för fred och rättvisa. Bild från demonstration mot gängvåldtäkt i Indien. Ljuständning. Från oro och sorg till hopp och tacksamhet. I ljuset bor alla känslor. EN GRAV, en höstkväll, ett brinnande ljus. Allhelgonahelgens status som årets stora ljuständningshögtid ökar stadigt och på ett halvsekel har gravljusen gått från exotiskt inslag till folklig ritual. Men trenden är större än så. Seden att tända ljus för en stunds eftertanke hemma eller i kyrkan, när som helst på året, växer även den. Skälen är flera. Dels tar människor med rötter i andra länder med sig vanan hit. Dels är ljuständningen som gjord för en sekulariserad men meningssökande samtid. Ljuset som tänds är en form av urrit. Enkel. Allmänmänsklig. Djup. När jag var liten tände man inga egna ljus i kyrkan. Idag är ljuständning ett särskilt moment i gudstjänsten. Det säger Krister Kappel, kyrkoherde i Järfälla församling. Ljuset gör att man koncentrerar sig, lågan hjälper till att samla tankarna. Samtidigt är det bärare av något större. En form av existentiellt kvitto. FÖR FYRTIO ÅR sedan var ljusbärare manshöga ljusstakar för små andaktsljus sällsynta. I dag finns de i de flesta kyrkor. Så även i Järfälla. Många kommer in, helg som vardag, tänder ett ljus och stannar upp en stund. Är det någon skillnad på att tända ett ljus i kyrkan eller hemma? Nej, inte rent teologiskt, även om många kan känna att det ger en särskild dimension att tända andaktsljus i kyrkan. Men även i hemmiljö gör människor skillnad på stämningsbelysning och betydelsebelysning, menar Krister Kappel. Man avskiljer ljus som har en särskild funktion ett minnesljus, ett meditationsljus eller ljus som har en särskild plats. Ljuset är minnesbärare. Många tänder ljus hemma speciella dagar. HOPP OCH TACKSAMHET. Oro och sorg. Det är några av de känslor som kanaliseras via ljuset. Visst händer det att man tänder ljus för sin egen skull, säger Krister Kappel. I fokus står dock oftast anhöriga. Barn, föräldrar och vänner. Men också samhällsförändringar och stora händelser. I tider av oro eller då katastrofer inträffat är ljusbäraren i kyrkan mer välfylld än annars. För många är ljuständning ett sätt att be, säger han. Ljuset gör bönen konkret, men ljuset är också en bön i sig. En handgriplig ordlös bön. KRISTINA LINDH Ett arv från -68 Plyschbrallan försvann, ljusbäraren lever kvar. Seden att tända andaktsljus i kyrkan är ett arv från barrikadernas år. Det var 1968 som Martin Luther King skulle ha talat i Uppsala domkyrka vid ett möte med representanter för världens alla kyrkor. När han sköts ihjäl en tid innan tog en av domkyrkans präster initiativ till en stor ljusstake med titeln Folkförsoningens träd för att hedra Kings minne. Ljusbäraren blev en succé och företeelsen spred sig över landet.

10 10 SVENSKA KYRKAN VÄRNAMO Det visste du inte om mig A. Jag kan cykla enhjuling 200 meter, men har inte lärt mig att svänga. VÅRA KÄNDISAR Under Värnamodagarna fanns Svenska kyrkan i Värnamo på plats med bemannat tält mitt på Storgatsbacken. Där fanns möjlighet att köpa kaffe och bulle, tillfällen till samtal, gott om information, försäljning av rättvisemärkta produkter och en tävling. A B 1 2 B. Jag har varit fotbollsdomare i Genua i serien för de svenska fartygslagen. C. Jag har gjort succé som syster Jane i spexsammanhang på Gröndalsskolan. TÄVLINGEN GICK UT PÅ att para ihop en barnbild, en vuxenbild och en text tillhörande en av våra kändisar. Många stannade upp framför Svenska kyrkans tält. De fångades av fotografierna på plakatet. Funderade och jämförde. En del kom tillbaka, chansade och lämnade in sin svarskupong. C 3 HÄR KOMMER LÖSNINGEN OCH NAMNEN PÅ VINNARNA. Tre personer lyckades få allt rätt: Bengt Åke Salomonsson Christina Johansson Anette Wettebrand D. Jag har talat med Sven Jerring på Stockholms stadion. Vinnarna får välja rättvisemärkta varor från Sackeusboden för 100 kronor. Välkommen till Värnamo församlingshem hälsar vi vinnarna! D 4 Barnbild Vuxenbild Det visste du inte E. Jag har varit inköpare för skogsmaskiner. e 1 F f 2 C E 5 d 3 B b 4 A F. Jag har sjungit duett med Sanna Nielsen, iklädd igelkottkostym. a 5 D c 6 E F 6

11 ANNONS Täppt i näsan? Bihåleproblem? Pollenallergi? Förkyld? Salt Rekommenderas av öron-, näsa- och halsläkare Säljs via tel och på Ange kampanjkod amos :- 129:- ljummet vatten Leva inte bara överleva Läs mer och anmäl dig på: Linköping nove ember Visby februari Material från Hela Människan för vuxna glömda barn. För ledare som vill arbeta med vuxna som vuxit upp i dysfunktionella familjer, där fokus funnits på olika former av beroendeproblematik. En mycket stor grupp av vuxna i vårt samhälle har med sig erfarenheter av att ha vuxit upp i en dysfunktionell familj. De erfarenheterna påverkar deras liv idag. Leva inte bara överleva är tänkt att vara en mötesplats för män och kvinnor som vuxit upp i en dysfunktionell familj och som vill försöka förstå och bearbeta sina erfarenheter för att komma vidare i livet. Läs mer om utbildningen och anmäl dig på vår hemsida: Vi kommer hålla utbildningen på flera orter under våren. Håll utkik på hemsidan! nässköljning näsan töms Hela Människan i samarbete med Bilda IT-STÖDET SKA HÄNGA IHOP MED ALLA DINA ARBETS- UPPGIFTER De nya Aveny-programmen är ytterligare ett steg framåt i ambitionen att effektivisera och integrera våra kunders administrativa arbetsprocesser. Med tiden har vi lärt oss vad som är viktigt ur din synvinkel. Utvecklingen av IT-stödet sker i kontinuerlig samverkan med användare i hela landet. Tillsammans tar vi förvaltningens verksamhetsnytta mot nya höjder. Du kommer att upptäcka hur väl nya Aveny Ekonomi är integrerat med hela programpaketet - varje enskild verifikation kan spåras till dess ursprungshändelse. Det rika utbudet av rapporter, anpassade för Svenska kyrkans verksamhet, kan även kompletteras med personligt utformade alternativ. Ankommande pappersfakturor skannas in och distribueras tillsammans med e-fakturor i ett regelstyrt attestflöde. Ingen risk att något "hamnar mellan stolarna"! Tilläggas bör också att nya Avenys budgetmodul är ett stort stöd i budgetprocessen. Personalkostnader hämtas med automatik direkt från löneprogrammet och en arbetsbudget kan enkelt presenteras för berörda ansvariga. Ja, så kan vi hålla på en bra stund och berätta om alla fördelar. Åren går men Eniac består. I över tre decennier har vi strävat efter att utveckla funktionella, helintegrerade program och att ge våra kunder den bästa supporten. Eniac Data ska fortsätta hjälpa dig att spara både tid och pengar via rätt kompetens och den senaste IT-tekniken, där Aveny går hand i hand med Svenska kyrkans centrala system. I den processen är och förblir samverkan ett nyckelord - där vi möts på en ännu högre nivå.

12 12 SVENSKA KYRKAN VÄRNAMO SOM HEMMA ME Jättetidigt på onsdagsmorgonen for ett gäng förväntansfulla ombud mot Tyskland. Reseledare var kyrkoherde Richard Grügiel från Öjaby. Med oss hade var och en kaffe och kardemumma som vi skulle förära kyrkorna. Utlandskyrkan är känd för att erbjuda svenskt kaffe och kanelbulle, men i Bryssel hade man önskemål om kardemumma. De hade någon specialare. TRO INTE ATT vi fick slappa i bussen. Vi blev peppade med vad som fordrades av ombuden och fick information om SKUT och hade till och med grupparbete, det vill säga med stolsgrannen. Första anhalten var sedan Svenska kyrkan i Hamburg. Vi samlades i kyrksalen för information av vakt mästaren (trodde jag). Men det visade sig vara kyrkoherde Nisse Rehnman. I utlandskyrkan fick prästen minsann kunna det mesta. Ekonomin är knaper och i regel är det bara en präst och assistent anställda. Resten får ske på frivillig väg. Naturligtvis intogs kaffe och kanelbulle. Sonja trodde först att Nisse Rehman var vakt - mästare i utlandskyrkan i Hamburg. Men han visade sig vara en allt-i-allo-kyrkoherde som klarade att fixa lite av varje. NÄSTA DAG upp tidigt för att redan fara vidare mot Paris. Hela dagen tillbringades i bussen med mat och kaffestopp förstås. Dessemellan arbete och information. FREDAGEN TILLBRINGADES I PARIS. Husmor Margareta Knutsson och kyrkoherde Elna Wahlgren berättar om Sofiaförsamlingens historia och nutid. I alla utlandsförsamlingar är julbasaren den viktigaste inkomstkällan. Den

13 SVENSKA KYRKAN VÄRNAMO 13 N UTOMLANDS! Reseskildring av Sonja Hyltén från en utbildningsresa för Svenska Kyrkan i Utlandets ombud i Växjö stift 8 12 maj 2013 till Hamburg, Paris och Bryssel. I utlandskyrkan i Bryssel arbetar kyrkoherde Larsa Rennar. Han berättade att det bor många svenskar i området och att de har både kyrkoråd, körer och barnverksamhet. På utbildningsresan fick man fira mässa under enkla former på hotellen. Kyrkoherde Elna Wahlgren jobbar i Sofia - församlingen i Paris. Hon berättade om projektet Ung i Paris, där man bjuder in till informationsträffar och ger möjlighet till enskilda samtal varje söndag. jobbar man med hela året. Många turister söker sig till kyrkan och även många ungdomar som arbetar, studerar eller är au-pairer. Det är inte all- tid det är glamor och ljusa dagar, därför har man ett projekt i Ung i Paris för dem som är mellan år. De träffas klockan på söndagarna. Då får man tips om vad som är viktigt i en stad med 12 miljoner invånare. Man får svar på de viktigaste frågorna men erbjuds också enskilda samtal. LÖRDAGSMORGON åter på bussen för färd mot Bryssel. En glad kyrkoherde Larsa Rennar tar emot och berättar hur utlandskyrkan i Bryssel arbetar. Här bor många svenskar och det finns en aktiv församling med kyrkoråd, körer och barnverksamhet. Det firas regelbundet Högmässa och andra gudstjänster men man har också utposter i Luxemburg och Antwerpen. Diakonin är en viktig del i alla utlandskyrkor. Man gör många besök på sjukhus och fängelser. Det är inte roligt att hamna på sjukhus och inte kunna språket. Det är inte på alla ställen som engelska är gångbart. NATURLIGTVIS hade vi ett andligt liv på resan. Morgonbönerna hade vi i bussen. Mässa firades under enkla former på hotellen. Huvudsaken är att Kristus är mitt ibland oss när vi ber och när - varande i bröd och vin. TEXT OCH FOTO SONJA HYLTÉN Detta var en skildring hur man arbetar i Europa där man har egna församlingar. Utlandskyrkorna arbetar också på turistorter och har ständig beredskap vid katastrofer. Ofta är man först på plats när någon olycka hänt. Händelser som tsunamin i Sydostasien, bombdåden på Bali och terrorattacken i New York är exempel på detta. Allhelgonahelgen är utlandskyrkornas kollekthelg. De gör ett viktigt arbete med knappa resurser, därför vädjar jag om en god kollekt! Behöver du dop- eller konfirmationspresent köp gärna Skutdroppen i silver som finns att köpa i församlingshemmet. /Sonja

14 14 SVENSKA KYRKAN VÄRNAMO MED HJÄRTA FÖR BARN Vem räknar med barnen? Föräldrarna förstås tänker vi, men i de familjer där föräldrarna av olika anledningar inte kan, vill eller orkar ta sitt ansvar på grund av missbruk, psykiska sjukdomar eller annat krångel, vad händer med dom barnen? DET FINNS I SVERIGE idag ett stort antal barn och ungdomar som växer upp i familjer där föräldrarna har problem. Värnamo är inget undantag även om vi vill tro att det inte finns så mycket missbruk och problem i vår vackra stad. Vi har det så fint i våra fönster men det döljer sig mycket bakom gardinerna och vi gömmer en hel del bakom fina fasader och masker. Var femte barn lever i familjer "med krångel i familjen", som vi kallar det på Hela människan. Det kan till exempel vara alkohol- eller drogmissbruk, psykisk sjukdom, svåra skilsmässor, ekonomisk eller social utsatthet. På Hela människan i Värnamo finns det flera olika grupper för barn och ungdomar som har det tufft hemma. I de här grupperna

15 SVENSKA KYRKAN VÄRNAMO 15 Bön som sitter uppsatt på väggen på Hela Människan: I Värnamo utgår arbetet från gula huset vid korsningen Lasarettsgatan-Pilgatan. Gud ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden. gör vi olika saker tillsammans. Äter, leker, gör utflykter och har till och med egen Nobelfest. Det viktigaste är naturligtvis att barnen och ungdomarna blir sedda. Men det ges också möjlighet att prata om hur det kan vara i en familj där en förälder dricker och är arg eller att det aldrig är barnens fel att mamma och pappa skriker åt varandra eller slåss. Ibland skriver vi sagor med hjälp av en bild eller läser en bok om trygghet och pratar om det. Det är viktigt att barnen och ungdomarna får vara i en miljö där det finns trygga vuxna som bryr sig. På hela människan finns det många som gör det, både anställda och många engagerade frivilliga. Där finns också några fantastiska människor som sköter klädförrådet så att de som behöver det kan få en jacka eller en tröja. Vi räknar med barnen och ungdomarna. Vi vill göra skillnad i Värnamo. TEXT OCH FOTO: CECILIA SJÖBLOM Vill du också vara med och göra skillnad? Hör av dig till någon av oss. Cecilia Sjöblom , Kerstin Berggren , Ann-Sofie Björhag Hela Människan är en del av Svenska kyrkans och de traditionella frikyrkornas sociala arbete. Vi vill ge stöd till människor som befinner sig i en utsatt livssituation och vi vill vara resurs, både operativt och förebyggande. Hela Människans lokala arbete bedrivs av självständiga enheter på uppdrag av församlingar och finns på ett 90-tal orter i Sverige. Det lokala arbetet går ofta under namnet Ria.

16 16 SVENSKA KYRKAN VÄRNAMO KÄRA DAGBOK Idag har bevakningen av mig och min son börjat, de kom när jag ammade. Han är mig så kär den lille. Pappa var här och ville att jag skulle göra som alla andra, men jag kan inte. Jag sa till honom medan jag pekade på en mugg: Vad är det? Kan man kalla det något annat än en mugg? Nej, sa han. På samma sätt kan jag inte kalla mig något annat än vad jag är en kristen. När han hörde det började han ruska mig hårt, ville nästan slita ögonen ur mig, men så gick han. *** För två dagar sedan blev jag döpt och nu är jag satt i fängelset, sådant mörker här är, hetta, övervåld. Diakonerna mutade vakterna till att släppa ut oss på gården och jag fick amma den lille han var så hungrig. Nu går ryktet att vi skall förhöras och dömas. Pappa var här, gråtande, kysste mina händer, kallade mig sin härskarinna. Jag sa till honom att all makt är Guds, inte vår. *** De drog oss till torget idag och där kom pappa med min son. Förbarma dig över honom! sa han. Det sa domaren också. Jag är kristen svarade jag när jag fick frågan. Vi blev dömda till vilddjuren och skulle kämpa vid garnisonens spel. Och hur Gud nu ordnade det begärde mitt barn inte bröstet längre och en del av min oro försvann. Min mor och bror har lovat ta hand om barnet. I en syn har jag fått se vad som väntar. Jag såg en stege med allehanda vapen, svärd, lansar, krokar och sablar. Väl uppe såg jag en ståtlig vithårig man i en herdes dräkt och han välkomnade mig och jag fick smaka av osten som han gjort och alla de som stod runt om sa Amen. Många andra syner har jag också haft. *** Nu gryr segerdagen, snart hämtar de mig. Jag är stolt att jag är utvald, fast jag darrar men inte av fruktan utan av fröjd. Jag skall gå med Felicitas, som precis fött sin dotter. Det sägs att vi skall stå inför en galen ko men jag skall sjunga psalmer. Jag vet vad jag skall säga till min bror: stå fast i tron och älska varandra alla och låt er inte bringas på fall av våra lidanden. Ske alltså TEXT ANDREAS ALMER

17 SVENSKA KYRKAN VÄRNAMO 17 Vibia Perpetua dog som 22-åring den 7 mars 203 tillsammans med sin slavinna Felicitas på amfiteatern i Karthago. De bägge vördas nu som helgon. Om tiden före sitt martyrskap har hon själv skrivit vilket här har moderniserats något och satts i en dagboksform av Andreas Almer. Vill du läsa mer? Se vidare: Svenskt Patristiskt Bibliotek II, Martyrer och helgon, s Finns i församlingsbiblioteket att låna.

18 18 SVENSKA KYRKAN VÄRNAMO Denna sida är ett samarbete med tidningen * 1 november FOTO: JSCANPIX Allhelgonadagen ligger första dagen i november varje år. Rötterna går tillbaka till talet, då dagen blev en lösning för alla de helgon som inte fick plats i almanackan. Numera en av de starkaste folkliga kristna sederna i Sverige, med ljuständning vid de anhörigas gravar. 3 november Tid att fira att det goda segrar över det onda genom att tända oljelampor och äta sötsaker tillsammans med släkt och vänner. Diwali är en fem dagar lång hinduisk ljusfest. 9 november Varje år den andra lördagen i november firas Arkivens dag. Då håller arkiven öppet och ordnar visningar och utställningar. Allt för att få upp människors ögon för att arkiven är till för alla, man behöver varken betala pengar eller vara svensk medborgare. Årets tema: flora och fauna. 11 november Hågkomstens dag, en viktig minnesdag i Storbritannien, då varje medborgare med självaktning nålar fast en pappersvallmo på rocken. Initiativet kom 1919 från brittiske kung George V strax efter Första världskriget: Alla döda skulle hedras med en särskild dag. Sedan kom Andra världskriget och ännu fler att minnas. 10/11. Dags för Mårtensafton. En högtid med helgonglorian på sned. MARTINIUS, romersk soldat som gömde sig bland gässen för att slippa bli biskop men blev upptäckt, utnämnd och sedermera kanoniserad. Det är killen bakom kvällen. För enligt sägnen begravdes Sankt Martin (eller Martin av Tours) dagen därpå den 11 november år 397. Mårtensafton dagen före Mårtens dagen Unga uppskattar inte smaken av svartsoppa, helt klart. alltså, enligt samma logik som vi känner igen från jul, påsk och pingst. FRÅN BÖRJAN VAR festmiddagen Mårtensafton en upptakt för fastan före jul. Nu är både fastan och helgonet bortglömda. Kvar av Martin finns bara namnet Mårten. Och seden som förr hölls i gång landet runt har nu Skåne som sitt sista om än entusiastiska fäste. Ironiskt nog är det ändå i huvudstaden som den klassiska mårtensmenyn komponerades: svartsoppa (på grisblod), gås och äppelkaka. Men i dag går vi allt mer över till en klar consommé i stället för svartsoppa. Sankt Martin. Unga uppskattar inte smaken av svartsoppa, helt klart. Det säger Erik Leijonmalm, platschef på Piperska Muren. Det var här det nuvarande trerättersupplägget gjordes redan på 1850-talet. Piperska ägs sen 1807 av ett ordenssällskap, Arla Coldinu. Det är en gammal marin orden som spred det kristna budskapet söderut. Jag tror att menyn skapades till en ordensmiddag och att den spreds till Skåne genom sällskapet, Redan 1949 var humöret på topp inför årets gåsmiddag. säger Erik Leijonmalm. Piperska serverar fortfarande en uppdaterad variant av mårtensmiddag varje år den 10 november. Förutom consommé blir det inte hel gås utan gåsbröst. Med gräddsås, gelé och stekt potatis. Samt som avrundning en skånsk äppelkaka med vaniljsås. En smulig variant, väldigt mörka smulor som vi gör genom att blanda socker och kavring och rosta i ugnen, säger Erik Leijonmalm. SANKT MARTIN FIRAS lite livligare utanför Sveriges gränser. I till exempel Österrike, Belgien och Tyskland av barn som går med ljuslyktor av papper och sjunger Martinsånger. Och i Bohuslän ligger Hjärtums kyrka, som invigdes på Mårtensafton den 10 november och fick namnet S:t Martin. Där är det också ljuståg genom byn i mårtenstider och det traditionella Sankt Martinspelet. Och givetvis finns något särskilt att stoppa i munnen: Martinskaka i församlingshemmet. M som i mat som i Mårten. BRITA HÄLL

19 Semestererbjudande Kreta 2014 Avkoppling direkt vid havet med mat från det traditionella kretensiska köket vandringsturer utgår varje vecka från Palm Beach Hotel NYHET! Boka din resa dit det goda livet är enkelt Huskapell rum med duch/wc, luftkonditionering (vid förfrågan) och balkong. Sol- och frukostterrass vid havet, privat nedgång till havet, palmer, hotellbar, Internet, bibliotek med öppen spis, tvättservice, beach-bar, Café Neo, huskapell Nyhet Bibliotek med öppen spis Huskapell Hotellkomplex Hotellrum Palm Beach Hotel erbjuder Nyhet Hotellpriser 56,- per rum och natt vid del i dubbelrum (ink halvpension) 20,- tillägg per rum och natt för havsutsikt 17,- tillägg per natt för enkelrum Luftkonditionering 4,- per dag Barnrabatt 50 % Grupprabatt % Priser giltiga fr o m Middag i vår restaurang Biologiska och regionala säsongsbetonade produkter, recept och tillagas med kretensiskt havssalt och örter alternativ. Att besöka tillverkningen av eller att vandra genom de gamla bergsbyarna och olivlundarna rekommenderas varmt. Hotel används havssalt, örter och Vår kock Niki Bokning och information palmbeachhotel@t-online.de Mer information, bilder och kommentarer hittar du på: Nedgång till havet från hotellet 2) 1) Vill du tillbringa semestern på Palm Beach Hotel vid havet? Så här gör du: Skicka oss dina uppgifter på bästa pris) Vi arrangerar din transfer eller hyrbil Gruppbokning? 3) Läs mer på palmbeachhotel@t-online.de

20 20 SVENSKA KYRKAN VÄRNAMO Jag har under en tid varit anställd av Värnamo pastorat för att gå igenom kyrkornas inventarieförteckningar. Under arbetets gång har jag vid flera tillfällen stött på namnet Lennart Davidsson. Det är han som har målat det fina sakramentsskåpet i Mariakyrkan, det vackra altaret i Värnamo kyrka och dessutom skänkt en förgylld sopskyffel. Jag har stämt möte med honom för att få höra honom berätta om sitt engagemang för kyrkan både privat och yrkesmässigt, i den miljö han känner sig väl hemma i Mariakyrkan. NÄR VI BOKADE MÖTET till denna intervju fick du välja platsen. Utan fundering eller tvekan svarade du Mariakyrkan direkt. Vad är ditt förhållande till Mariakyrkan? Jag har varit gudstjänstvärd här sedan 80 talet, suttit med i distriktsrådet varav 13 år som ordförande. När kyrkan byggdes 1976 var jag med i byggnadskommittén och målade kyrkan både in- och utvändigt. Jag har ett stort engagemang och hjärta i kyrkan, hjälpt till i samtalsgrupper och även kört kyrkbussen. I hallen hänger en förgylld sopskyffel skänkt av dig och din fru Barbro. Berätta om den! Ja, när kyrkans skulle byggas samlades församlingsborna för att ta första spadtaget. Alla skulle ha med sig en spade. Min svärmor Karin Löfgren När första spadtagen skulle tas vid bygget av Maria - kyrkan använde sig Lennarts svärmor av en liten sopskyffel. Lennart tyckte att det var så roligt så han lät förgylla den och nu hänger den i Mariakyrkan. Tron är en ledtråd genom livet