Fibre Science and Communication Network (FSCN) Slututvärdering

Transkript

1 Fibre Science and Communication Network (FSCN) Slututvärdering Inga Thoresson-Hallgren, Tomas Åström Henrik Segerpalm, Erik Arnold Faugert & Co Utvärdering Augusti 2006 Skogsindustrins Forskningsstiftelse The Swedish Pulp and Paper Research Foundation

2 Innehållsförteckning 0. Sammanfattning Kort sammanfattning Executive summary Inledning Övergripande mål för hela Skogssatsningen Mål för FSCN Halvtidsutvärderingen av FSCN Utvärderingsuppdraget Utvärderingens syften Genomfört arbete Rapportens disposition FSCNs värde för industrin Företagens nyttiggörande av forskningsresultat Företagens syn på forskning Effekter på inställningen till branschen/rekryteringsmöjligheterna Tidiga (synliga?) effekter på konkurrenskraften FSCNs betydelses för den regionala utvecklingen Sammanfattning FSCNs samspel med näringslivet Samproduktion högskola - företag Styrgrupp Referensgrupper Forskningsprojekt och seminarier Erfarenheter av samverkan Finansieringsformens betydelse för företagen Sammanfattning Organisation och arbetsformer för FSCN Organisationsstruktur Förutsättningar och start av forskargrupperna Utveckling Ledningen av FSCN Sammanfattning Den vetenskapliga utvecklingen inom FSCN Vetenskaplig kvalitet Finansieringsformens betydelse för forskarna Strukturella effekter på forskarnas nätverk Strukturella effekter på högskolesystemet Sammanfattning Slutsatser Värdet för industrin Den vetenskapliga positionen idag Potential för framtiden Bilagor Bilaga 1. Uppdragsbeskrivning Bilaga 2. Intervjupersoner Bilaga 3. Enkätformulär Bilaga 4. Rapport från Peer Review

3 3

4 0. Sammanfattning 0.1 Kort sammanfattning Den s.k. skogssatsningen har som central målsättning att höja kompetensnivån i näringslivet genom att stödja samverkan mellan institut, högskola och näringsliv. Den s.k. skogsatsningen är till stora delar samfinansierad av KK-stiftelsen och olika delar av det svenska näringslivet. Fibre Science and Communication Network (FSCN) har erhållit 96 miljoner under perioden FSCN har på en kort tid lyckats att etablera sig som ett forskningscentrum vid Mittuniversitetet i Sundsvall. Uppbyggnaden av FSCN innebar i praktiken en helt ny verksamhet vid universitetet då endast viss forskning kring framställning av mekanisk massa fanns innan programmet startades. FSCN är skogssatsningens multidisciplinära program bestående av sex forskargrupper inom tre huvudsakliga områden, Skogsindustriell fiberförädling, Medieteknik samt Systemanalys och matematisk modellering. Flera av de målsättningar som formulerades i det samverkansavtal som slöts mellan finansiärerna och Mittuniversitetet har på en övergripande nivå infriats i hög utsträckning. FSCN är dock ett brett forskningsprogram med flera forskargrupper som i olika grad bidragit till att uppfylla de mål som sattes upp för verksamheten. Även om det finns en viss variation är huvuddelen av de företag som samverkat med FSCN eniga om dess värde. Det är olika inslag som bedöms ge värde, alltifrån utökade kontaktytor till konkreta produkter. Det allmänna intrycket är att kunskapsutbyte och dialog kring olika forskningsfrågor upplevs som värdefullt från industrins sida. Ett av de företag som varit i kontakt med forskningsgrupperna Mekanisk fiberteknologi och Teknisk fiberkemi upplever att nyttan har uppstått i form av pusselbitar som man kunnat ta med sig hem och omsätta i praktiken. I flera fall har även FSCN varit till nytta för samarbetsföretagen på kort sikt. Forskningen har bl.a. lett till patent både inom process- och produktutveckling. T ex har forskargruppen i Teknisk fiberkemi tagit fram fem patent varav fyra håller på att implementeras. Inom Medieteknik är det främst de projekt som bedrivs inom elektronik och RFID som resulterat i nytta för flera företag. Gemensamt för den forskning och samverkan som lett till nytta för företagen är att forskningen har haft hög grad av tillämpbarhet och på så sätt varit industrinära. Vidare handlar det i flertalet fall om att forskare och företag har kunskap om varandras världar och på så sätt har möjlighet att kommunicera genom att översätta forskningsresultat till produktion. Det handlar också om att man kan översätta frågeställningar inom tillverkning och industri på ett sätt som gör det möjligt att hitta ett akademiskt angreppssätt. För att underlätta denna kunskapsöverföring måste det finnas aktivt deltagande, tydliga mål för samverkan samt mötesplatser där samverkan genom nätverk görs möjlig. Mycket talar också för att FSCN har utgjort en arena med ett antal sådana mötesplatser. Formerna för samverkan har skett på olika nivåer inom FSCN. Ett sätt att sprida kunskap om forskningen har varit i de s.k. referensgrupperna där bl.a. representanter från industrin har fungerat som bollplank åt de projekt som bedrivits. Samverkan har också skett genom direkt samarbete i forskningsprojekt där t.ex. en doktorand bedriver sitt projekt med hjälp av ett 4

5 företag. De forskargrupper som uppfattas som mest industrinära är också de som industrin haft störst intresse av att samverka med. Samverkan med forskargrupper som på ett övergripande plan inte har en tydlig industrinära profil sker i större utsträckning med enskilda forskare i forskningsgruppen. Vissa grupper har haft högre grad av företagssamverkan än andra och skillnaderna kan till viss del förklaras av de olika förutsättningar som de olika forskargrupperna haft. Forskargrupper som varit framgångsrika har i högre utsträckning letts av en för branschen och forskningsområdet känd professor med erfarenhet från både akademin och industrin. Detta har inneburit högre grad av fokus på forskargruppens inriktning. De hinder för samverkan som har uppstått för vissa forskargrupper kan relateras till alltför stor disciplinär bredd, bristande strategiplanering, problem att hitta lämpliga handledare, personell resursbrist av forskare på mellannivå och bristande kommunikation. Huruvida ledningen skulle ha kunnat undanröja de hinder som uppstått på ett tidigare stadium är dock oklart. Av intresse har också varit att ta reda på om företagen ändrat inställning till forskning och forskare. Det är dock oklart om företagen är mer villiga att anställa forskare idag. Möjligheten att anställa är också beroende av marknadsläget som till viss del är utanför företagens och FSCNs möjlighet att påverka. Den vetenskapliga expertgranskningen som genomfördes bedömde FSCN som helhet och 11 forskningsprojekt inom de sex huvudsakliga forskargrupperna. Experternas bedömning är att FSCN som helhet lyckats bygga upp ett gott internationellt renommé, men att den vetenskapliga kvaliteten varierar mellan de olika forskargrupperna. Två av forskargrupperna, Teknisk fiberkemi och Fiberbaserad materialteknik, bedöms som internationellt konkurrenskraftiga. I sin nuvarande utformning menar experterna att FSCN inte är långsiktigt hållbart för att attrahera finansiering och forskare. De problem som experterna pekar på är förknippade med bristande fokus för verksamheten och för låg vetenskaplig ambitionsnivå på vissa områden. Trots ett stort antal engagerade personer har man inte lyckats uppnå någon kritisk massa i alla forskargrupper, vilket enligt experterna också kan bero på att antalet seniora forskare är för litet. Experterna pekar å andra sidan på att forskningen har stark industrianknytning vilket skapar en utmärkt möjlighet för industrin. FSCN har haft positiv betydelse för forskarnas nätverk och för Mittuniversitetet. Tecken på uthållighet i satsningen och de avtryck som verksamheten lämnat är att universitet har tagit över finansieringen av FSCNs fyra professurer och att en ny civilingenjörsutbildning har skapats. De rekommendationer som lämnas i föreliggande rapport utgår från ett innovationssystemperspektiv. Vi menar att FSCNs potential ligger i att vidareutveckla positionen som kunskapsnod i innovationssystemet. För att utvecklas bör man inom FSCN tydliggöra sin vision och hitta en framtida strategi för forskningen. Detta för att kunna hålla ihop den breda ansatsen som FSCN har, som också i stora delar varit framgångsrik och där företagssamverkan är väl utvecklad. Inom ramen för en tydlig vision och strategi menar vi att man från ledningens sida bör fokusera framtiden kring de starka inslagen inom FSCN. Det är av största vikt att varje område har tillräckliga resurser, både personellt och ekonomiskt, därför menar vi att en tydligare prioritering av vissa bestämda områden är nödvändig. Vidare menar vi att man måste prioritera insatser för att hantera generationsskifte då flera nyckelpersoner inom FSCN är på väg att pensionera sig. För att FSCN ska ha utsikter till långsiktig hållbarhet menar vi att man också måste prioritera insatser för jämnare vetenskaplig nivå då denna varierar stort idag. 5

6 Detta för att både skapa ett större värde för industrin och för att förbättra möjligheterna till framtida forskningsstöd. 0.2 Executive summary This evaluation of the Fibre Science and Communication Network based at the Mid-Sweden University is part of a final evaluation of three research programmes, launched as components of a wider Forest Industry Programme in The programming period of FSCN was six years. The Knowledge Foundation and industrial partners in the forest sector in Sweden made core funds available. The original idea behind the Programme was to conduct high quality interdisciplinary research focused on wood fibres and their use in other products. FSCN has received 96 MSEK during In a short period of time, FSCN has managed to build up itself as a research centre at the Mid- Sweden University. The build-up of FSCN in fact introduced new research fields at the university. Before the programme started, only the research in Fibre Mechanics was established there. FSCN is a multidisciplinary programme, consisting of six research groups working in different areas, mechanical fibre technology, technical fibre chemistry, fibre-based material technology, system analysis and mathematical modelling, and media technology-print media technology. Overall, a major part of the objectives stated in the agreement between the funders and the University have been achieved. FSCN has a broad approach and includes a number of research groups, and the groups have contributed in a varying extent to the build up of FSCN. The companies involved in FSCN agree in the main part on the values and the benefits of the collaboration with FSCN. They have different views of what the value consists of; it varies from evolved relations and networks to concrete products. The general impression from the industry is that knowledge exchange and dialogue in different research areas have been very valuable. In a number of cases the collaboration with FSCN has been fruitful already in a short-term perspective. The research has, for example, contributed to process and product development and also to five different patents, out of which four have been implemented. The similarities between the different research groups that has led to benefits for the industry are the applied approach and the tight relations between the related companies and the researchers. Another component in the well-functioning collaboration is that the people involved, from both academy and industry, are familiar with both environments. That makes it possible to create a clear communication which supports the translation from research to production and vice versa. Clear objectives and networking have simplified the collaboration, and FSCN has been instrumental in this. The collaboration has taken place on different levels within FSCN. The so-called reference groups are one level. These groups, consisting of representatives from both industry and academy, have served as discussion partners for each of the research groups. The groups have also contributed to keep track on industrially relevant research problems. Other forms for collaboration are the research projects that have been carried out by the doctoral students. 6

7 Some of the research groups have had less collaboration than others. This can be explained by the fact that the conditions are quite different among the different research areas when it comes to absorptive capacity among companies, research strategy, available senior researchers and doctoral students. According to the peer-review carried out as a part of the evaluation, FSCN overall has a good international standing in its field, and is generally seen as a youthful, fresh and potentially powerful competitor. This is an important achievement in few years. It is strongly anchored in applied research questions relevant from a regional point of view. It has produced some good research and has increasingly had an influence on undergraduate, MSc-level and doctoral education. However, the centre needs a clearer scientific strategy to tackle succession and funding problems and to extend its reach more internationally, both in terms of recruitment and networking, in order to level up the quality of the research and publications around a more focused core of competent and attractive senior researchers. We have identified several examples of a lasting impact from FSCN. Firstly, the University now has made the four professorships within FSCN permanent. Secondly, a newly-developed undergraduate program for engineers can be counted as a result of FSCN. Finally, FSCN has had an impact on both Mid-Sweden University s and the individual researchers` networks. FSCN`s potential lies in developing its position as a knowledge/research node in the innovation system where it is working. In order to develop as a node there is a need to formulate a clear vision and a strategy for future research. In our opinion, a clear vision and strategy are essential to keep a group with such a widespread approach together. As we see it, management needs to focus the approach more on the strong parts of FSCN. To keep up the quality, there is a need for adequate resources in each area. This calls for a stricter priority of research areas. FSCN also has to handle the fact that two of the leading professors are retiring in the near future. For a sustainable future, FSCN has to find a more consistent quality level of the research for the program as a whole. 7

8 1. Inledning 1.1 Övergripande mål för hela Skogssatsningen Under perioden satsar Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling, skogsindustrin, tidningsutgivarna, grafisk industri, trämekanisk näring och staten cirka 500 miljoner kronor på forskning inom värdekedjan med bas i skogen. Denna s.k. Skogssatsning syftar till en uppbyggnad av för näringarna relevanta forskningsmiljöer vid de nya högskolorna, en höjning av kompetensnivån i näringslivet, samt en ökad samverkan mellan institut, högskola och näringsliv. Det övergripande målet för satsningen är att stärka Sveriges marknadsposition och skapa förutsättningar för långsiktig konkurrenskraft inom näringslivet. Fem delprogram har startats inom ramen för satsningen: 1. Surface Treatment Programme/Ytbehandlingsprogrammet vid Karlstads universitet är inriktat på bestrykning och ytbehandling av papper och kartong 2. Forskningsprogrammet FSCN (Fibre Science and Communication Network) vid Mitthögskolan/Mittuniversitetet. FSCN bedriver forskning inom mekanisk fiberteknologi, fiberbaserad materialteknik, medieteknik, samt systemanalys och matematiska modelleringar. 3. Inom det trycktekniska området har ett särskilt projektbolag bildats, Tryckteknisk Forskning AB, för att driva ett trycktekniskt forskningsprogram i ett nationellt nätverk av utförare, TryckTeknisk Forskning (T2F). 4. Vid Växjö universitet bedrivs programmet WDAT (Wood Design and Technology). Forskningen omfattar material, produktionsmetoder, utveckling av nya produkter, samt kunskaper om träprodukternas marknader. 5. Vid Luleå tekniska universitet, Skellefteåenheten, bedrivs programmet SkeWood med relevans för främst den träbearbetande industrin. Forskningen omfattar träkommunikation, träbyggnad och mätteknik. KK-stiftelsen stödjer de tre första delprogrammen, medan VINNOVA (före detta NUTEK) stödjer de senare. De tre programmen som KK-stiftelsen har stött förväntas ha uppnått följande övergripande gemensamma målsättningar vid avslutad programtid: att det finns ett väl fungerande nationellt nätverk för forskning och kunskapsöverföring inom delprogrammets område att svensk forskning på området genomgående ska ha nått internationellt hög nivå att samverkan mellan institut, högskolor och industri ska ha stärkts FSCN bildades 1999 vid dåvarande Mitthögskolan och är huvudsakligen lokaliserat på lärosätets campus i Sundsvall. Mitthögskolan hade 1999 varit en etablerad högskola i fem år fick Mitthögskolan universitetsstatus. FSCN utgör en betydande del av Mittuniversitetet (MIUN) och utgör en av två större strategier som universitet bygger på. Den andra är universitets egen strategi som är inriktad på att förstärka universitets position i områden med betydelse för regionen. Mittuniversitetets egen strategi omfattar följande sex områden: Skogen som resurs Digitala samhällen 8

9 Lärande och bildning Kulturarv, demokrati och företagande Turism, idrott och upplevelseteknologi Välfärdssamhällets utmaningar FSCN som externt finansierat forskningsinstitut knyter an till Skogen som resurs. Till FSCN knöts också kontakter med T2F inom vissa forskningsprojekt då t ex doktorander delar sin tid vid FSCN och T2F. 1 Som fristående enhet är också Digital Printing Center (DPC) samt Network for Process Intelligence (NPI) knutit till FSCN. FSCN leds av professor Myat Htun och verksamheten omfattar totalt fyra professurer, ett 30-tal forskare och ett 40-tal doktorander. KK-stiftelsen, Bo Rydins stiftelse, SCA och Skogsindustrins forskningsstiftelse har finansierat FSCN med sammanlagt kr för perioden Mål för FSCN En övergripande målsättning för FSCN är att man under finansieringsperioden ska ha byggt upp internationellt konkurrenskraftig forskning. Denna målsättning kom att specificeras ytterligare då man enligt samarbetsavtalet haft som målsättning att man efter att programmet avslutats ska ha uppnått följande: Det skall finnas ett välfungerande nationellt nätverk för forskning och kunskapsöverföring inom områdena skogsindustriell fiberförädling (teknisk fiberkemi och mekanisk massaframställning), medieteknik, matematisk modellering och analys av komplexa produktionsstrukturer. Att svensk forskning på området genomgående ha nått internationell hög nivå. Samverkan mellan institut, högskolor och industri ska ha stärkts. Att det finns resurser för grund- och vidareutbildning. I samarbetsavtalet med Mittuniversitetet angavs vidare att huvudmannen, universitet, ska, säkerställa att svensk kunskapsförsörjning på området når internationell spetsnivå sprida forskningsresultat från programmet se till att forskningen inom programmet når en sådan nivå att man inom något område ligger i forskningsfronten se till att det skapas fungerande former för kunskapsöverföring mellan industri och högskola och att forskning och utbildning bedrivs så att företrädare för berörda industribranscher aktivt involveras FSCN är indelat inom tre huvudsakliga forskningsområden vars målsättning beskrivs nedan. Skogsindustriell fiberförädling är den övergripande benämningen för delområdena: - Fiberbaserad materialteknik - Teknisk fiberkemi - Mekanisk fiberteknologi 1 Några av doktoranderna får sin finansiering från T2F och är genom DPC knutna till FSCN. Tre doktorander med finansiering från T2F redovisas dock även som FSCN-doktorander. 9

10 Målsättningen för området är att utöka kunskapen om fiberns struktur och dess konsolideringsegenskaper efter mekaniska och kemiska modifieringar samt att finna nya kreativa sätt att förädla skogsråvaran till nya eller förbättrade produkter. Medieteknik är ett tvärvetenskapligt program och består idag av forskare från samhällsvetenskaperna liksom elektronikdesign och digital tryckteknik (DPC). Vi studerar medier ur två perspektiv: mediepublikens vardagliga användning av olika pappersprodukter, dagstidningar och kontorspapper, vårt läsande och vår annonsering. För det andra fokuserar vi medieproducenternas möjligheter att utnyttja nya kombinationer av teknik för att utforma, trycka, distribuera, presentera och lagra pappersburen information. Vi arbetar bland annat med sensorer och sk taggar, tryckta på papper med elektriskt ledande färg och vi studerar hur marknaden för denna nya typ av smarta pappersprodukter utvecklas. Systemanalys och matematisk modellering består av projektinriktningarna: - Systemanalys - Beslut och riskanalys - Inversa problem - Matematisk modellering - Ved och fibermekanik Målsättningen med området är att genom användning av matematiska verktyg underlätta beslutsprocesser vid produktion och investeringar samt att öka förståelsen för tekniska processer inom skogsindustrin. Network for Process Intelligence (NPI) i Örnsköldsvik kompletterar verksamheten. I praktiken talar man om fyra områden då Mekanisk fiberteknologi och 2 Teknisk fiberkemi fram till 2003 utgjorde två egna professurer genomfördes en omorganisering då dessa områden kom att samlas under Fiberteknologi samtidigt som Fiberbaserad materialteknik tillkom som professur. Från och med hösten 2005 samlades Fiberbaserad materialteknik, Vedoch fibermekanik samt Systemanalys och matematiskmodellering under samlingsnamnet Material och Systemteknologi. Detta innebär att man idag gör en indelning på tre huvudsakliga forskargrupper med sammanlagt sex underliggande forskargrupper. 3 Till verksamheten knyts också Network for Process Intelligence (NPI) 4 och Digital Printing Center (DPC). 5 Denna utvärdering omfattar dock inte NPI och DPC. Innan FSCN startade bedrevs viss forskning kring energieffektiv framställning av mekanisk massa. Denna forskning förstärktes och kompletterades genom satsningen på FSCN. 1.3 Halvtidsutvärderingen av FSCN I halvtidsutvärderingarna för de tre skogsprogrammen identifierades tre gemensamma frågeställningar som man rekommenderade att man inom respektive satsning borde beakta i det framtida arbetet: 2 Från FSCNs hemsida: ( ) 3 Fiberteknologi (Mekanisk fiberteknologi och Teknisk fiberkemi); Material och Systemteknologi (Fiberbaserad materialteknik, Ved och fibermekanik, Systemanalys och matematisk modellering); Medieteknologi. 4 Network for Process Intelligence, NPI, is a group at Department of Technology, Physics and Mathematics, TFM, at Mid Sweden University. NPI is located in Örnsköldsvik. There are about 10 persons working at NPI. Our mission is to give courses and make research in the area of process intelligence. In short, process intelligence is about modern methods for process monitoring, control and optimization. This is made in close contact with the regional industry. Hemsida: ( ) 5 Digital Printing Center, DPC, is a group at Department of Information Technology and Media at Mid Sweden University, located in Örnsköldsvik. DPC provides research in the field of digital printing on paper media. The interaction between the digital printing systems and the paper media is our research niche. Our goal is to improve the quality of the prints by improving the performance of the paper media. Hemsida: ( ) 10

11 1. Kompetenshöjning i näringslivet. För att stödja företagens problem att absorbera den kompetens som produceras bör näringslivet ta fram en strategi för hur doktorer kan bidra till kompetenshöjningen. Inom samtliga program bör näringslivet ta fram en strategi för hur doktorer kan bidra till kompetenshöjningen inom företagen. I de fall näringslivet inte efterfrågar doktorernas kompetens bör andra instrument för att höja kompetensnivån i näringslivet övervägas. 2. Programmens förankring vid högskolorna. Programmens långsiktiga överlevnad bedömdes i högsta grad vara avhängig högskoleledningarnas engagemang och stöd. Högskolorna borde därför integrera programmen i högskolornas verksamhet inom såväl forskning som grundutbildning. 3. Programmens framtid och fortsatta finansiering. Även om programmen bedömdes som lyckade fanns inga garantier för framtida finansiering. Programmens ledningsgrupper/styrelse bör därför ta fram planer för hur den uppbyggda kompetensen och infrastrukturen inom respektive forskningsområde skall förvaltas och vidareutvecklas samt hur finansieringen av denna verksamhet skall säkras. Halvtidsutvärderingen 6 av FSCN innebar ett generellt positivt omdöme. Utvärderingen visade att man uppnått flera av de målsättningar som sattes upp i det samarbets- och finansieringsavtal som ingicks mellan parterna. Utvärderingen pekade dock på att det fanns en osäkerhet rörande programmets framtida finansiering vilken inte var säkerställd. Andra orosmoln pekades också ut som kontinuitetsproblem som orsakas av att flera nyckelpersoner kommer att gå i pension ungefär samtidigt. Vidare föreslog utredarna att man inom programmet borde lägga ner mer energi på att finna FSCNs roll och potential i det omgivande innovationssystemet genom att utveckla strategier med hänsyn till vetenskapliga, industriella och politiska dimensioner. Den vetenskapliga expertrapporten pekade på att delprogrammen inom skogsindustriell fiberförädling står sig bra i ett internationellt perspektiv. Systemanalys och matematisk modellering bedömdes som kompetent men befann sig fortfarande i en utvecklingsprocess både vad det gäller att arbeta disciplinöverskridande och att utveckla mer kompetens som är mer specifik vad det gäller skogsindustrin. Medieteknikgruppen bedömdes av experterna vara mer fragmenterad än de andra. Även om det fanns brister i den vetenskapliga kvaliteten bedömdes här finnas forskning som också håller hög kvalitet. Slutsatsen var därför att målsättningen om att man under en sexårsperiod ska ha lyckats skapa en miljö med världsledande forskning är för ambitiös. Experterna menade att de svagare delprogrammen troligtvis kommer att få ökad betydelse varför man också bör satsa på att utveckla dessa. 1.4 Utvärderingsuppdraget Faugert & Co Utvärdering har efter förfrågan från Skogssatsningens finansiärer tagit på sig uppdraget att göra en slututvärdering av satsningen på FSCN. I Utvärderingsuppdraget har 6 Technopolis Ltd. (2003), Fibre Sciences and Communication Network (FSCN): An Evaluation 11

12 även ingått att genomföra en vetenskaplig expertbedömning eller s.k. peer review. Den sammanfattas i kapitel 5.1 i denna rapport, och redovisas i sin helhet i bilaga 3. Inga Hallgren, Faugert & Co Utvärdering, har varit sammanhållande projektledare för utvärderingen. Erik Arnold, Technopolis Ltd., är expert på utvärdering av forskarmiljöer och har varit sammanhållande för Peer Review. Tomas Åström och Henrik Segerpalm har tillsammans med Inga Hallgren genomfört intervjuer, analyser och rapportarbete. Vidare har enkätundersökning genomförts och sammanställts av Annelie Eriksson och Nicklas Wennblom. Då uppdraget från s.k. Skogssatsningens finansiärer, i de delar som KK-stiftelsen finansierar, att samtidigt med FSCN även utvärdera Ytbehandlingsprogrammet vid Karlstads universitet och nätverksprogrammet T2F, har Faugert & Co Utvärdering tillsatt en gemensam arbetsgrupp för de tre utvärderingarna. Denna har utöver Hallgren, Åström, Segerpalm och Faugert, bestått av Marie-Lousie Eriksson, Tommy Jansson, Erik Arnold och Annelie Eriksson. 1.5 Utvärderingens syften Utvärderingen av FSCN görs i enlighet med den uppdragsbeskrivning som finansiärerna enats om. Gemensamt syfte för utvärderingen av Skogssatsningens tre program (FSCN, YTB och T2F) är att utvärderingen behandlar: Hur man uppfyller programmets målsättningar så som de formulerats i samarbetsavtalet Hur verksamheten har utvecklats med hänsyn till de rekommendationer som lämnades i samband med halvtidsutvärderingen Hur summan av satsningen av de tre programmen har fungerat Utifrån finansiärernas intressen och för programmets långsiktiga överlevnad har utvärderingsuppdraget specificerats ytterligare inom följande områden: Näringslivsrelevans I enlighet med finansiärernas intressen från näringslivet och KK-stiftelsens stadgar har utvärderingen pekat på programmets nytta för näringslivet vad det gäller förändrad inställning till forskning hos företagen och effekter som kompetenshöjning inom näringslivet, bättre karriärmöjligheter för färdigutbildade, påverkan på företagens strategi. Vidare har framtida utvecklingsbarhet, genomförande och betydelse av samverkan med näringslivet. Relevans i förhållande till Mittuniversitetet Programmens långsiktiga överlevnad är i stora delar beroende av hur väl programmet integrerats i Mittuniversitetets strategiutveckling vad det gäller forskning och grundutbildning. Av intresse är också att peka på programmets betydelse för universitets kontakter med andra forskningsmiljöer. Vetenskaplig kvalitet Av intresse för fortsatt finansiering på vetenskaplig grund har programmets vetenskapliga kvalitet både ur ett nationellt och internationellt perspektiv belysts. 12

13 Vidare har lärandeaspekten av samproduktion mellan företag och universitet belysts och företagens påverkan på programmets inriktning. Utvärderingen har även kommit att belysa aktörernas nytta/inställning till den kollektiva finansieringsformen i förhållande till enskilda satsningar. 1.6 Genomfört arbete För uppdraget har utvärderingen genomförts genom analys av ett antal datakällor: 1. Befintlig dokumentation från FSCN och finansiärerna, dokumentation från andra utvärderingar m.m. 2. Expertbedömning (peer review) har genomförts av experter med kompetens och erfarenhet från forskningsfronten och kommersiella tillämpningar. Expertbedömningen har främst varit inriktad på aspekter rörande vetenskaplig kvalitet och forskarutbildning. FSCN har själva varit delaktiga i valet av de två utomstående experterna. Experterna har sakkunskap inom det övergripande ämnesområdet och detaljkunskap inom flera av delområdena. 3. Djupintervjuer med ett urval av personer med olika anknytning till FSCN. Intervjupersonerna har antingen varit knutna till FSCN genom industrin eller genom akademin och de intervjuade är seniora forskare, doktorander, ledamöter från FSCNs styrgrupp och ledamöter i delprogrammens referensgrupper. En del av intervjuerna har gjorts på plats, ansikte-mot-ansikte, men flertalet intervjuer har av tidsskäl gjorts på telefon. I några fall har vi sedan återkommit till intervjupersonerna för kompletterande uppgifter. Sammanlagt har 17 djupintervjuer gjorts (se bilaga 2). 4. Enkätundersökning har genomförts genom att en enkät skickades till industriföreträdare verksamma inom FSCNs referensgrupper. Flera av frågorna som ställdes besvarades genom öppna svar. Enkäten som besvarades över internet skickades till 23 personer varav 19 personer svarade. Det huvudsakliga utvärderingsarbetet har utförts under perioden februari-juni Vi har besökt FSCN och Mittuniversitetet i Sundsvall vid två tillfällen (24 februari och i samband med expertgruppens besök den maj). 1.7 Rapportens disposition Som grund för våra slutsatser har vi haft uppdragsbeskrivningen som presenterats i korthet ovan, samt FSCNs formulerade målsättningar och strategi som även den presenterats ovan. Rapportens disposition är enligt följande: I kapitel 2 behandlas FSCNs värde för industrin genom att belysa de sätt som FSCN har varit till nytta för industrin. Detta görs genom en diskussion av de olika delprogrammen och genom beskrivning av enskilda samverkansprojekt. Vidare diskuteras också företagens syn på forskning och FSCNs påverkan på företagen. Kapitel 3 ger en översikt över samverkansformer mellan FSCN och företag. Här förs en diskussion om erfarenheter av samverkan samt möjlig utveckling av formerna för samverkan. Vidare belyses också finansieringsformens betydelse för företagen. 13

14 I kapitel 4 ligger perspektivet på inre samverkan och organisering av FSCN. Här diskuteras delprogrammen utifrån planering och ledning samt utveckling och strategi. Kapitel 5 belyser den vetenskapliga utvecklingen och hållbarheten med utgångspunkt i expertrapporten. I kapitlet diskuteras också finansieringsformens betydelse för forskarna, strukturella effekter på forskarnas nätverk samt strukturella effekter på högskolesystemet. Våra slutsatser och rekommendationer återfinns i kapitel 6. Avslutningsvis finns tre bilagor: o Uppdragsbeskrivning (Bilaga 1) o Intervjupersoner (Bilaga 2) o Enkätformulär (Bilaga 3) o Den vetenskapliga expertgruppens rapport, på engelska (Bilaga 4) 2. FSCNs värde för industrin 2.1 Företagens nyttiggörande av forskningsresultat Vad gäller företagens nyttiggörande av FSCNs forskningsresultat är vår bedömning att detta har skett mycket varierat, beroende på vilken forskargrupp vi tittar på. Generellt kan sägas att där relationerna till industrin är starka och etablerade, där uppger också företagen att de har haft stor nytta av närheten till forskningen. Kännetecknande för dessa företag är att de själva har FoU verksamhet och alltså en djup förståelse för forskning och dess betingelser. Sådana företag finns inom pappers- och massaområdet, kemiområdet och även bland nya innovationsföretag. Vår tolkning är att det varit svårare att finna företag som har lämplig absorptionsförmåga för den forskning som bedrivs inom forskningsgruppen Medieteknik. Företagen som samverkat med forskargrupper som inte sedan tidigare har någon tradition av industrisamverkan och tillämpad forskning har inte upplevt att nyttan med deltagandet i FSCN varit särskilt stor. En av intervjupersonerna menar att man från företagens sida deltagit mest för att bevaka forskningen, inte för att aktivt använda specifika forskningsresultat. Dessa företag har inte heller i någon större utsträckning egen FoU-verksamhet. Nedan följer ett antal exempel på företagens nyttiggörande av forskningsresultaten. Beskrivningarna utgår ifrån våra intervjuer med företagsrepresentanter och forskare. Från ett av de stora industriföretagens sida uppger man att det har varit givande att vara med i FSCN, i första hand forskargruppen Mekanisk fiberteknologi och Teknisk fiberkemi. Nyttan har uppstått i form av att man fått pusselbitar som man kunnat ta med hem och omsätta i praktiken. En del av de idéer som kommit via FSCN har också omsatts i produktionen. En viss anpassning och utveckling behöver göras av företaget men det har varit användbara idéer. En annan form av nyttiggörande har varit kunskapstillförsel i mer allmän mening, en representant för företaget uppger att han, efter möten med FSCN, tagit med sig nya lärdomar och spridit detta inom sin egen organisation på ledningsmöten. Han har numera en stående punkt på agendan som heter Forskning. Andra projekt inom FSCN är inriktade på processutveckling och energisparande. Dessa projekt har kunnat nyttiggöras av företagen redan på kort sikt. 14

15 Sammanlagt har man inom forskargruppen Teknisk fiberkemi tagit fram fem patent. Fyra av patenten har man börjat implementera (handlar om att öka papprets styrka). Industrins delaktighet handlade främst om SCA som initierade mycket vilket också kom att få med sig fler som Metso, Eka Chemicals och M-real. Inom medieteknologin är det främst elektronikområdet med antenner som fått en konkret nytta i företagen. Enligt en doktorands bedömning har de flesta av de samarbetande företagen haft nytta av forskningsresultaten som forskargruppen producerat. Telewide har t ex fått hjälp med program och användning av detta för elektromagnetiska simuleringar av deras elektriskt sett väldigt stora linsantenn. Tagmaster kommer troligen inom ett år att få en antennkonstruktion på för dem nya material till deras relativt avancerade tagg (typ av etikett med sändare), som gör att de sparar 10-tals kronor per tagg. Om deras forskning fortsätter som nu görs en bedömning att de 2008 även kommer att kunna byta ut sina batterier mot tryckta batterier. Bofors använder antenner som utvecklats inom ramen för FSCN. Hur man konkret utnyttjar sina resultat kring konforma patchantenner och modeller för robusta antenner, är konfidentiellt. Precisia, om än i USA, har använt allt från geometriska antenndesigner och modeller för minimal trycktjocklek med bibehållen kvalitet till att patentera en idé att använda företagslogos som RFID-antenner. De blev dessutom skolade i mikrovågsteknik till den grad att de nu klarar detta arbete själva. (Precisia avvecklades till stor del hösten 2005 p.g.a. låg lönsamhet och förvaltas nu inom moderbolaget Flink Ink Inc). Mest tydliga regionala användningen av forskningen vid FSCN är avknoppningsföretaget Sensible Solutions Sweden AB, där tryckta fuktsensorer kommersialiseras. Forskargruppen Systemanalys och matematisk modellering är till skillnad från t ex Mekanisk fiberteknologigruppen inte involverad i processutveckling på samma sätt, det handlar om både tjänster och produktion. Man har i större utsträckning samarbetat med de andra forskargrupperna inom FSCN för att ta fram modeller som kan vara till hjälp i andra projekt. Samarbetet har av olika skäl inte skett i den utsträckning man planerat, expertgranskningen tar upp detta. Forskarna är mer av kunskapsexpertis på området mjukvara. Detta leder inte till konkreta produkter utan snarare till förändring av transportsystem eller förändrade produktionssätt. Ett projekt vid Holmen har dock resulterat i en prototyp för system vad gäller transport av timmer i skog. Forskningen som bedrivs är tillämpbar men kanske först på längre sikt. En forskargrupp, Fiberbaserad materialteknologi, tillkom så sent som Där presenterades nyligen ett arbete där de med ett vetenskapligt förhållningssätt analyserar vissa problem i papperstillverkningen. Eftersom detta arbete kan användas för att lösa verkliga problem i papperstillverkningens torknings- och kalenderingssteg har det rönt stort industriellt intresse med flera direkta inbjudningar från företag i Sverige och Finland (KCL) som följd och de har fått följduppdrag av industrin. I viss utsträckning har deras arbete redan implementerats i produktion genom mindre förändringar av produktionsparametrar, men eftersom det krävs ombyggnad av maskiner för att verkligen lösa problemen har detta inte hunnit göras. Industrin har fått ökad förståelse och lite lättare att se orsaken till de problem de har. 15

16 Gemensamt i de exempel som redovisats ovan är att företagen å sin sida haft ett genuint intresse av att använda forskningen i sin produktion, de har också erfarenhet av forskning och bedriver ofta egen. De har därmed också förmågan att tillgodogöra sig resultaten. Omkring 25 % av de företagsrepresentanter som besvarat enkäten uppger att de inte uppnått samma resultat i sin verksamhet om de avstått från samverkan med FSCN. Det man uppger sig ha erhållit är i huvudsak ny praktisk och teoretisk kunskap inom och nära företagets kärnområden. Detta uppfattas också ha bidragit till en kompetenshöjning inom dessa områden. Omkring 30 % anger resultat i form av process och produktutveckling. Detta indikerar en tydlig företagsnytta som resultat av FSCNs verksamhet. 75 % av de svarande som samverkat med FSCN har konkreta planer på fortsatt samverkan med de kontakter som etablerats genom satsningen. Respondenterna uppger att det inte i någon större utsträckning uppstått nya affärsrelationer genom samverkan med FSCN. Från industrins sida menar man att samverkan och samproduktion i huvudsak betyder tillämpad forskning och kunskapsöverföring. Bästa verktyget är olika typer av mötesformer och nätverk. Det är upp till industrin att ta för sig men det krävs ett äkta engagemang. Viktiga egenskaper hos dem som företräder företagen är positiv attityd, att ge stöd och uppmuntran till doktorander. För forskarna gäller att skaffa sig förståelse för industrin och presentera på ett bra sätt samt att vara tydliga med sina mål med samverkan. Forskningen har inte varit initierad av industrin, det har varit projekt som akademin styrt och samarbetet med industrin har gjort det möjligt att skapa intresse för de nya patenten. Därför är samverkan fruktbar. En förutsättning är en samlad kunskap om de två olika världarna. En av FSCNs styrkor är att man inom vissa av forskargrupperna haft forskare som kommer från industrin som har gedigen kunskap om hur produktionsprocesserna fungerar och samtidigt är vetenskapligt meriterade. En doktorand menar att alla stora industrier är trögrörliga. Hans projekt handlar om att utveckla nya standarder simulering av ljusspridning i papper och tryck vilket resulterat i en ny standard och nya mätinstrument på området. Han menar att även om man beslutat om att implementera ett nytt system i processen så tar det tid. Även om forskningsavdelningen stödjer och tar initiativ till generationsskifte och byte av standard är det dock en helt annan sak att genomföra ändringen i organisationen menar han. Detta pekar på att förväntningarna om konkreta resultat på kort tid inte bör vara för höga även då forskningen är av hög kvalitet. Detta pekar i sin tur på behovet av långsiktighet i satsningar på program som FSCN. En av personerna i styrgruppen menar att kulturen i en miljö är viktig. Kulturen som finns är i sig ett bevis på att det finns kunskapsproduktion. Den sociala dimensionen är också viktig menar han. Upplever man att man har nytta av varandra upprepas kontakter och kunskapskulturen utvecklas. FSCN ligger mitt i papper och massa klustret som består av industrin individer akademi. Före FSCNs start fanns inte akademin tydligt i detta kluster. Det är också viktigt, enligt intervjupersonen, att det finns en frivillighet och att det på så sätt uppstår ett behov av att samarbeta. Det handlar om en växelverkanskultur som bygger på ömsesidighet där bägge parter är tvungna att föra dialog och på så sätt hitta minsta gemensamma nämnare. Intervjupersonen menar att han sett att detta har vuxit under den tid han varit engagerad i FSCN. En av doktoranderna menar att han bedriver tillämpad forskning och att denna typ av forskning är en förutsättning för god utväxling; forskning, innovation och tillväxt. Det måste 16

17 bygga på gott samarbete med industrin. Det är också viktigt med samarbeten mellan olika lärosäten och institut för att utvecklas. Det måste också till en kritisk massa för att kunna dra till sig intresse för att kunna samarbeta. Någon måste sedan ha modet att ta stora steg, som att våga ta steget mot ett generationsskifte. Många gånger tror intervjupersonen att man tar för försiktiga kliv i forskningen. 2.2 Företagens syn på forskning Den bild vi får av om företagens syn på forskning förändrats visar att det inte skett några stora förändringar. Även här är det stora skillnader inom ramen för FSCN beroende på vilken forskargrupp vi studerar. Grupperna som arbetar nära industrin med tillämpad forskning och där företagen är vana vid forskning förefaller inte ha skett någon större förändring. Företagen var redan från start öppna för forskning och användning av forskningsresultat. Vad gäller de forskningsområden där man inte hade etablerade relationer inom näringslivet ser det inte ut som att FSCNs aktiviteter givit några större avtryck. Kraften i kommunikationen och attraktionen i forskningsproblemen förefaller inte ha varit tillräcklig för att skapa attitydförändringar i forskningsovana företag. Det är en slutsats vi drar baserad på intervjuresultaten. Mot bakgrund av intervjuerna kan vi också konstatera att deltagandet i forskningssamverkan med FSCN har strategisk betydelse för de företag som deltagit aktivt. Det gäller främst företag som varit delaktiga i forskningen på områden som Mekanisk fiberteknologi, Teknisk fiberkemi, Systemanalys (till viss del), samt Antennforskningen inom mediagruppen. Framför allt för skogs- och massaföretagen är den strategiska betydelsen av forskningen självklar. En av de intervjuade forskarna menar att forskarnas inställning till företagen har ändrats. Forskarna går numera inte gärna in i samarbete utan någon kompetens på verksamhetsområdet för att undvika att bli för beroende av företagen. Detta gäller främst de forskarsgrupper som inte har vana av att samverka med industrin. En uppfattning från universitets sida är att man kan se en kompetenshöjning i industrin. Man har fått verktyg att jobba med och industridoktorander har utbildats. Företagen har fått mer kunskap när de samarbetat. En annan kommentar är att FSCN inneburit en stor kompetenshöjning inom industrin speciellt genom forskargrupperna Mekanisk fiberteknologi och Teknisk fiberkemi. Systemanalysgruppen har hjälpt till att lyfta blicken inom olika forskningsområden, här handlar det främst om en mer indirekt effekt. 2.3 Effekter på inställningen till branschen/rekryteringsmöjligheterna Uppfattningen, bland intervjupersonerna, om pappersindustrins benägenhet att anställa disputerade är att man inte tror att detta har kunnat påverkas i någon större utsträckning. Som tidigare nämnts så finns ett intresse av forskarutbildade det visar sig bl.a. i intresset för forskarskolan inom Mekanisk fiberteknologi. Där är det emellertid så att man från företagets sida rekryterar en redan anställd person till forskarutbildningen. Detta indikerar att erfarenheten av industriell verksamhet också väger mycket tungt när företagen bedömer vem man vill rekrytera. En annan omständighet som påverkar benägenheten att anställa är de 17

18 rådande finansiella förutsättningarna för respektive företag och bransch. Dessa är, enligt företagsrepresentanter som intervjuats, inte gynnsamma för närvarande. Bland doktorander och även seniora forskare har man ändå erfarenhet av att de flesta, ännu inte så många, av utexaminerade doktorer får anställning inom industrin. En intervjuperson från FSCN menar att företagen hellre anställer en ingenjör eller en civilingenjör snarare än en disputerad samt att mindre företag är mer skeptiska till forskarutbildade. Vi menar att detta går att koppla till företagens absorptionsförmåga. Intresset för forskning har dock ökat menar man från universitetets sida, vilket också har att göra med det ökade samarbetet inom universitet. Vad gäller företagens beredskap att anställa doktorer och licentiater varierar den också. Skälen till variation är olika. Flera företag uttrycker en vilja att anställa doktorer men situationen är sådan att man inte har utrymme att rekrytera överhuvudtaget. Den företagsforskarskola som i dagarna etableras vid FSCN, finansierad till hälften av KKstiftelsen och till hälften av företag i skogs- och massabranschen, har enligt uppgift från ansvariga forskare inte haft svårt att hitta samarbetspartners. Flera av doktoranderna uppfattar också att det finns möjligheter till anställning efter avslutad examen. Flera av de utexaminerade har fått arbete inom branschföretagen. Det ska dock noteras att det i juli 2006 inte hade utexaminerats mer än 9 doktorer från FSCN och att det följande höst är inplaneras ytterligare 6 disputationer av totalt 40 doktorander. Detta gör att en generell slutsats är för tidig. Sammanfattningsvis kan sägas att det finns tydliga tecken på att det skett en kompetenshöjning inom företagen. I vissa fall handlar det mer om början på en attitydförändring än om regelrätt kompetenshöjning. Slutresultatet är mycket beroende av vilka förutsättningar som fanns från start vad gäller absorptionsförmåga, både hos företagen och hos forskarna. Vi tycker också att vi ser indikationer på ett intresse för forskarutbildade, dock i huvudsak i de större företagen och av forskarutbildade med vissa specifika inriktningar. De forskare som har en tillämpad forskningsinriktning är mer attraktiva än andra. Förutsättningarna i branschföretagen är dock sådana att man inte rekryterar i någon större omfattning för närvarande. Flera företagsrepresentanter menar att intresset är ökande inom hela industrin. Tidigare fanns det en brist på civilingenjörer, nu är man intresserade av doktorander och licentiater. Inom SCA var intentionen bakom satsningen att man inom industrin behöver bättre utbildade personer. 2.4 Tidiga (synliga?) effekter på konkurrenskraften Vi bedömer att det är för tidigt att säga något om effekterna på konkurrenskraften. Nätverksbyggande och attitydförändringar behöver ibland längre tid än 6 år för att etableras. Det finns dock positiva tecken på att samverkan har ökat och att den i sin tur, på längre sikt, har strategisk betydelse för företagens konkurrenskraft. Bilden är att detta i huvudsak gäller skogs- och pappersindustrin, kemiföretag samt de högteknologiska företag som har koppling till FSCN. 18

19 En av deltagarna i en av referensgrupperna inom FSCN menar att deltagandet i FSCN påverkar konkurrenskraften på det sättet att man samtalar med varandra, akademi och företagen i branschen, och på det sättet stimulerar utveckling. Flera av intervjupersonerna pekar på att det behövs uthållighet för att få ett bestående värde för företag och bransch. FSCN är mycket intressant men det handlar mer om skogssektorn. FSCN står för nytänkande och har blivit en länk mellan STFI FSCN KTH. Nödvändigt för FSCN att bibehålla den kritiska massan. Inom vissa av de deltagande företagen, t ex Stora Enso, har det tillkommit projekt som ligger utanför FSCN, men som sannolikt är en följd av FSCN. En uppfattning är att den direkta förstärkningen av konkurrenskraften bland företagen troligtvis är marginell på de större företagen Metso, SCA, M-real, Holmen. I innovationsföretagen märks det definitivt. Ett exempel på detta är att man har en ny kontrollstrategi för tillverkning av mekanisk massa på företaget Eurocon vilket är ett resultat av samarbetet med FSCN. I de forskargrupper som haft svagare industrikoppling är det inte möjligt att bedöma om det påverkat konkurrenskraften i respektive bransch, underlaget är alltför litet. 2.5 FSCNs betydelses för den regionala utvecklingen Att FSCN har haft och har betydelse för regionen är de flesta intervjupersoner eniga om. Betydelsen beskrivs på olika sätt. Vissa menar att betydelsen ibland är svår att konkretisera men att det finns tydliga tecken. En av doktoranderna är ganska försiktig och menar att det är svårt att säga men att det ändå känns som att FSCN är med i utvecklingen och att det måste vara viktigt. Folket i branschen känner till FSCN. En forskare menar att METSO och SCA är världsledande på sina områden och att de nu kan addera akademisk kunskap som ett starkt stöd i konkurrensen, det är främst forskningen inom Mekanisk fiberteknologi i samarbete med SCA som är känt. Det är av betydelse för regionen ur ett innovationsperspektiv. En av doktoranderna ser först och främst framför sig att det egna, i media, uppmärksammande företaget som han startat ska bli ett regionalt tillväxtföretag med fortsatt nära koppling till Mittuniversitetet. Detta är också ett viktigt avtryck ur ett innovationsperspektiv. Ett annat exempel som beskrivs är bildandet av Åkroken Science Park, där alla relevanta företag ingår och flera tjänsteföretag också. Detta menar en av intervjupersonerna, skulle inte skapats utan FSCN. Liknande samarbete finns också i Örnsköldsvik. FSCN har givit industrin och akademin större vana av att umgås med varandra och p.g.a. detta har industrin fått flera medarbetare från akademin. En del av doktoranderna är också en del av industrikontakterna. Här kan nätverken bli långsiktigt hållbara menar man från FSCNs sida. 19

20 2.6 Sammanfattning Sammanfattningsvis kan sägas att, även om värdet för industrin varierat så är huvuddelen av de företag som samverkat med FSCN eniga om dess värde. Det är olika inslag som bedöms ge värde, alltifrån utökade kontaktytor till konkreta produkter. Det allmänna intrycket är att kunskapsutbyte och dialog kring olika forskningsfrågor upplevs som mycket värdefullt. Vi tycker oss kunna spåra ett antal kritiska faktorer vad gäller företagens nyttiggörande; o Inriktning på tillämpad forskning o Forskare och företagsrepresentanter som förstår båda världar o Skapandet av mötesplatser för samverkan genom nätverk o Aktivt deltagande från de inblandade o Tydliga mål med samverkan 3. FSCNs samspel med näringslivet 3.1 Samproduktion högskola - företag Av enkäten framgår att nya kontakter också knutits genom samarbetet. Respondenterna har varit medlemmar i styrgrupp, referensgrupp, deltagit i specifikt forskningsprojekt eller sett sig som avnämare för forskning. Omkring hälften (47 %) av respondenterna anser att medverkan i programmet inneburit nya kontakter med seniora forskare, och 40 % ansåg att FSCN har inneburit att man utvecklat befintliga kontakter. En stor del (80 %) menade att programmet inneburit nya kontakter med doktorander. En stor del (42 %) menar att nya kontakter också har tagits genom studenter som examensarbetat. Betydligt färre nya kontakter har tagits med forskningsinstitut (10 %) och företag (15 %). Här har man i huvudsak upprätthållit och utvecklat befintliga kontakter (forskningsinstitut 55 % och företag 40 %). Ett antal respondenter har inga kontakter (ca 20 %) eller kan inte bedöma huruvida man kommit att knyta nya kontakter med finansiärer. En mycket klar majoritet (75 %) av respondenterna svarade att det finns konkreta planer på fortsatt samverkan med sagda kontakter. Detta kan vara en indikation på bestående effekter av stödet till programmet och dess nätverk. Samverkan mellan industrin och FSCN äger rum på olika nivåer, främst genom företagens deltagande i programmets styrgrupp, referensgrupp och seminarier vid universitet. Samverkan sker också genom specifika forskningsprojekt då samverkan sker genom doktorandprojekt och examensarbeten som bedrivs på uppdrag av företag samt genom rekrytering av doktorander, licentiater och civilingenjörer. Ett spin off-företag, som tidigare nämnts, har också bildats vilket involverar både doktorander och etablerade forskare vid FSCN Styrgrupp Samverkan på högsta nivå inom FSCN har skett inom verksamhetens styrgrupp som bestått av tio ledamöter, fem från akademin som valts ut av KK-stiftelsen, och fem ledamöter har valts ut av de medverkande företagen. Styrgruppen har varit ytterst ansvarig för att programmet bedriver forskning som motsvarar programments avtalade målsättningar. Styrgruppen har en 20