HYGIEN TEMA: FACILITY SERVICES COOR I INNOVATIV UTVECKLING MOT STÖRRE FUNKTIONSANSVAR FM-UTBILDNINGEN FÅR FORTSÄTTA

Transkript

1 RENGÖR & ING HYGIEN MEDLEMSTIDNING M FÖR STÄDBRANSCHEN S SVERIGE S OCH ALMEGA A SERVICEENTREPRENÖRERNA ÅRGÅNG 5 PRIS SEK 80 # TEMA: FACILITY SERVICES COOR I INNOVATIV UTVECKLING MOT STÖRRE FUNKTIONSANSVAR FM-UTBILDNINGEN FÅR FORTSÄTTA

2 Stoppa smutsen i entrén... Kåbe Original Kulör Samma goda funktion med andra möjligheter! Kåbe Originalmatta Kulör med gummi i grått eller rött alternativt i kombination med Kåbe Originalmatta med svart gummi. Den primära funktionen att stoppa smuts och fukt från att dras in på golven, är fortfarande lika god. Skillnaden är att det finns möjlighet till ett annat färgval eller enkel mönsterläggning när storleken på entrén tillåter det. Mattlyftaren underlättar städarbetet!...vi har lösningarna! Kåbe Kombi Perfekt där trafik från tyngre vagnar ej kan undvikas! Kåbe-Mattan AB Sågverksvägen 10A SE Fjugesta Tel Fax mail@kabe-mattan.se Kåbe Kombi är den damklacksvänliga, slitstarka och rullbara entrémattan som är ett bra alternativ till Kåbe Originalmatta. Kåbe Kombi förses med inlägg av borst, textil eller gummi. Dessa kan även kombineras med varandra i samma matta.

3 VÄNNER! Offentlig upphandling. Det är något vi drabbas av, utsätts för eller tvingas göra. De offentliga stora företag. En uppfattning som många delar är att det offentliga upphandlingsområdet för just städ vitesklausuler. myndigheter som handlar om just detta. Frågor som: Är våra krav rimliga? Hur förkastar Min uppfattning är att marknaden just nu går från ord till handling. Istället för att gnälla på upphandlare som inte vill, eller leverantörer som fuskar, vad som inte går att göra, eller vad som eventuellt inte går att En myndighet som arbetar hårt för att bringa ordning i detta, med fokus på städupphandling är Konkurrensverkets Lipkin i detta nummer. God läsning! Ordförande UTGES AV: INNEHÅLL #1 / COOR I INNOVATIV UTVECKLING 7 MOT STÖRRE FUNKTIONSANSVAR 8 FM-UTBILDNINGEN FÅR FORTSÄTTA genom Michelangelo Feature and Research AB CHEFREDAKTÖR OCH ANSVARIG UTGIVARE: Elisabeth Sedig REDAKTION: Rengöring & Hygien, Box , Stockholm. Tel: E-post: info@michelangelo.se ANNONSER: Thomas Åkerblad Tel: E-post: thomas.akerblad@blixtmail.se PRENUMERATION OCH LÖSNUMMERFÖRSÄLJNING: Rengöring & Hygien, Box , Stockholm. Tel: E-post: info@michelangelo.se ÅRSPRENUMERATION: 480: exkl moms LÖSNUMMER: 80: exkl moms TRYCK: Ineko AB, Stockholm ISSN NY VÄGLEDNING SKA FÖRBÄTTRA UPPHANDLINGEN 11 I SEPTEMBER ÄR DET DAGS IGEN! 12 NYTT ÅR NYA GOLV 14 ATT LIGGA I FRAMKANT 15 KAMPANJ FÖR #SCHYSTASTÄDVILLKOR 16 EN SPECIELL INSATS I ETIOPIEN 19 LÅT DIG INSPIRERAS! OMSLAGSBILD: Från Coors nya kontor i Kista Följ oss också på Facebook, gå in och anslut dig till gruppen Rengöring & Hygien. TIPSA GÄRNA REDAKTIONEN! Har du någon händelse eller nyhet att berätta om? Ring eller skicka ett mail till info@michelangelo.se. NÄSTA NUMMER HAR TEMAT STÄDMASKINER, STÄDVAGNAR OCH STÄDUTRUSTNING OCH KOMMER UT 7 APRIL

4 COOR I INNOVATIV UTVECK Sätt en sensor vid pappershållaren på en kopieringsmaskin o h den talar med dig via mo il eller s rfplatta etta kallas Internet of Things IoT antastiskt t ker de esta av oss en f r redrik Sand ist på Coor Servi e Management är detta inte nog. Han vill tillsammans med bland annat företaget Yanzi hitta en mjukvaruplattform så att era olika funktioner kan kn tas ihop till en enhet. Internet of Things (IoT) är en teknik som gör att kopieringsmaskinen eller papperskorgen kan kommunicera med oss. Fredrik Sandquist leder innovationsarbetet på Coor Service Management. TEXT OCH FOTO: INGER EVERTSON Coors innovationsprogram leds av Fredrik Sandquist. Han kom till Coor 2006 för att leda förändringsprojekt, men han har nu mer och mer gått över till att arbeta med företagets innovationslösningar. Vi deltar i utvecklingen av ett system som kallas Internet of Things, IoT. Vi försöker hitta nya smarta lösningar för att öka produktiviteten, säger Fredrik Sandquist. IoT är dock ingenting som man inom Coor har hittat på själva. Det är ett samlingsbegrepp för internetuppkopplade sensorer. Till exempel kan kopiatorer och andra kontorsmaskiner förses med sensorer eller små datorer. Det gör att maskinerna via dator, surfplatta eller smartphone kan tala om sin status, till exempel om kopiatorn saknar papper. Tekniken nns redan och används inom Coor både för att testa nya innovationer och för att få ett väl fungerande kontor. SKRIVARE UTAN TONER Vi kan redan i dag tala med många olika saker och få information, men det saknas en bit för att systemet ska bli riktigt attraktivt, säger Fredrik Sandquist. Det kan gälla skrivare som saknar toner, kaffemaskiner som saknar kaffe, lampor som har slocknat, handdukshållare och tvålbehållare som saknar innehåll eller ett konferensrum som har för hög temperatur. Problemet, som Fredrik Sandquist ser det, är att det nns era olika system när det gäller mätning inom IoT, men de interagerar inte med varandra. Det vi skulle vilja ha är en enda mjukvaruplattform, så att man kan 4 RENGÖRING & HYGIEN # knyta ihop de olika systemen till ett enda gränssnitt i mobil eller surfplatta. I väntan på detta installerar Coor er och er sensorer i sitt nya kontor i ista. SENSOR UNDER BORDET Vi kan mäta var någonstans i kontoret som det sitter medarbetare, förklarar Fredrik Sandquist. Han visar era sensorer under bordet. Vi går sedan vidare till en tavla på en av väggarna där röda prickar visar var i lokalen medarbetare sitter. Denna lösning är det många som har varit intresserade av för att kunna optimera sin lokalanvändning och anpassa lokalerna efter medarbetarna och inte tvärtom. Coor har, liksom många andra, en helt exibel kontorslösning där medarbetarna kan sitta vid vilket bord som helst. Ingen har någon fast arbetsplats. TVÅ PER SKRIVBORD Vi har bara arbetsplatser till hälften av våra medarbetare. Det beror på att många är ute på fältet. Man kanske sitter vid ett skrivbord på förmiddagen och gör något annat resten av dagen. Då kan någon annan sitta vid samma skrivbord under eftermiddagen, säger Fredrik Sandquist. Det fungerar, enligt Fredrik Sandquist, bra och man har kunnat göra mätningar i sitt eget kontor för att se att det inte behövs så många skrivbord som man kanske tror. Dessutom är personalen nöjd. Men, säger Fredrik Sandquist, det här konceptet är intressant för våra kunder och kan vi få ner kostnaden skulle er köpa det. Hade man istället kunnat installera ett enda system med internetuppkopplade sensorer, vilka både kunde visa var medarbetarna sitter och släcka lampan i ett rum när ingen är där och visa om kopieringsmaskinen är utan papper och mäta temperatur eller luftfuktighet i olika rum, då skulle lösningen varit attraktiv. MER EFFEKTIVT ARBETE Då skulle kunden fått era olika system i ett och kostnaden för vart och ett av de olika systemen skulle ha blivit lägre och därmed mer attraktivt för den presumtive köparen. Dessutom skulle Coors personal kunna arbeta betydligt mer effektivt, förklarar Fredrik Sandquist. Målet är att kringtjänsterna på kundernas arbetsplats ska fungera klanderfritt och en felanmälan ska åtgärdas helst innan kunden har märkt felet. Men då måste både lampor, kopiatorer och tvålbehållare på toaletterna via surfplattan tala om att de är ur funktion så att personal på plats kan åtgärda vid nästkommande rondering. Dessutom måste systemet vara kostnadseffektivt. HOPKOPPLING AV MÄTDATA SAKNAS Den som handlar av Coor får dock inte enbart en produkt utan också alltid en tjänst som är knuten till produkten. Det nns minst sju olika parametrar, där man kan mäta olika aktiviteter, men dessa går i nuläget inte att koppla ihop i en mjukvaruplattform och i ett enda gränssnitt. Det gör att den som arbetar med underhåll får gå ur ett program och in i ett annat för att se alla olika parametrar och det tar enligt Fredrik Sand-

5 LING DET VI SKULLE VILJA HA ÄR EN ENDA MJUKVARU- PLATTFORM, SÅ ATT MAN KAN KNYTA IHOP DE OLIKA SYSTEMEN TILL ETT ENDA GRÄNSSNITT I MOBIL ELLER SURFPLATTA. RENGÖRING & HYGIEN #

6 quist för lång tid och är inte optimalt. Varje system blir också orimligt dyrt. Därför vill man utveckla en lösning där alla olika mätpunkter kan ses i samma mjukvaruplattform och i samma gränssnitt. Detta är en innovation som det lilla uppstickarföretaget Yanzi arbetar med, nu tillsammans med Coor och Telia Sonera. Med i projektet nns också Intel. För oss som inte är så tekniskt bevandrade är IoT lite som ett trolleri. På Coor Service Managements nya kontor sitter en tavla där man kan se vilka arbetsplatser som är upptagna för tillfället. Vid de röda punkterna sitter det någon som arbetar. Fredrik Sandquist visar varifrån uppgifterna till tavlan kommer. Under varje bord sitter en sensor, som skickar signaler och talar om ifall det sitter någon med arbetare där. Det här systemet kan man ha nytta av för att optimera lokalanvändningen. 130 OLIKA TJÄNSTER Coor är en av Nordens ledande leverantörer när det gäller Facility Management. 130 olika tjänster nns i standardportföljen. Coor arbetar mest med stora företag inom privat näringsliv. Företaget har anställda i hela Norden och omsätter åtta miljarder kronor. Coor grundades av Skanska men ägs idag av investmentbolaget Cinven. Vi är ett nordiskt företag, men vi följer med våra kunder ut i Europa, så vi nns representerade i bland annat Polen, Ungern, Belgien och Estland, berättar Fredrik Sandquist. Affärsidén är att leverera stora paketerade tjänster. Det gäller i stort sett allt inom Facility Services såsom reception, växel, restaurang, konferens, kopiatorer, kaffemaskiner och lokalvård. Ofta arbetar ett helt team från Coor ute hos kunden. Företaget åtar sig också fastighetsservice och tekniskt underhåll. En del av företaget arbetar med industriservice. Coor kan också ställa upp med strategisk rådgivning. 6 RENGÖRING & HYGIEN #1.2015

7 MOT STÖRRE FUNKTIONSANSVAR a ilit Management är en marknad som vä er alltmer o h idag är M servi e något de esta före tag känner till o h använ der sig av, från enstaka tjänster till paketerade servi elösningar. rågan är hur köpbeteendet utve k las inom M området? TEXT: CHRISTINA ADLERS FOTO FRÅN SODEXO Att sköta receptionen är något som ofta ingår bland de tjänster som köps från en FM-företag. Idag ser företagen mer till helheten än vad man gjorde för några år sedan. und erna har blivit mer medvetna om hur de kan minska de interna kostnaderna och köper er stödtjänster från färre leverantörer för att kunna koncentrera sig på kärnverksamheten. Man ställer också krav på bättre kvalitet. En annan förändring och ett nyare beteende är att se till intäkterna. Som kund kan du spara pengar beroende på hur du paketerar ihop tjänsterna, säger Erik Ahrsjö, ordförande i I M. KUNDERNA ÄR MYCKET KUNNIGA ad innebär förändringen för M företagen Att de måste bli bättre på att erbjuda er servicetjänster och det tror jag att de gör redan nu. När allt er tjänster outsourcas kan FM också bli en del av verksamheten. ilka köper M tjänster Det är både större och mindre företag, organisationer och kommuner. Den privata sidan är mer intresserade av att köpa mer tjänster och de har också lättare för att outsourca. Nästan alla kommuner köper tjänster utifrån men omfattningen varierar, Malmö Stad och Region Skåne är de som bäst förstått nyttan med FM och skiljer ut sig. Den offentliga verksamheten skulle utan tvekan kunna spara pengar på att outsourca er tjänster. Hur kan M utve klas för att motsvara kundernas behov framöver? underna är mycket kunniga om MALMÖ STAD OCH REGION SKÅNE ÄR DE SOM BÄST FÖR- STÅTT NYTTAN MED FM. vilka tjänster som gör nytta för kärnverksamheten. Ska du få dem att köpa er tjänster måste de FM-anställda utbildas och fortbildas i sin profession. FMföretagen omsätter 200 miljarder idag, det är fem procent av Sveriges BNP, men branschen kan alltid bli bättre och utvecklas. Ett sätt att lösa efter frågan är med kompetensutveckling, säger Erik Ahrsjö. MARKNADEN RÖR SIG MOT BREDARE KONCEPT Ett företag inom FM-branschen är Coor Servi e Management med 4500 anställda i Sverige. Hur ser de på köpbeteendet inom FM-området? Marknaden efterfrågar både integrerade lösningar och singeltjänster, men generellt är singeltjänster fortfarande det vanligaste. Vi märker också att er och er kunder börjar efterfråga ett mellanläge där era tjänster bakas samman till ett större funktionsansvar på arbets platsen, säger Henrik Lindström, affärsutvecklare på Coor. Han tillägger att marknaden mognar och rör sig mot bredare koncept där er tjänster omfattas och att större organisationer inkluderar samtliga verksamhetsställen när de efterfrågar FM-tjänster. Det leder till att företagen sänker sina kostnader samtidigt som de säkerställer en jämngod kvalitet på serviceleveransen och stärker varumärket. DET GÄLLER ATT FÖRSTÅ KUNDEN Enligt Henrik Lindström har den privata sidan kommit längre i sin implementering av stödtjänster än den offentliga sektorn. Mycket beroende på att kunden och FM-företaget effektivt byggt upp ett förtroende under många år där samarbetet och avtalet anpassats löpande. Inom den offentliga sektorn är det offentliga upphandlingar och där styr * International Facility Management Association FORTSÄTTNING PÅ SID 11 RENGÖRING & HYGIEN #

8 73 % av besökarna har stort intresse av att köpa produkter som visas på mässan. FM-UTBILDNIN På ffärshögskolan i Malmö är de utbild ningsansvariga för yrkeshögskole utbildningen M, a ility Management, glada. en januari k de det posi tiva beskedet från Yrkeshögskolemyndig heten att M utbildningen startar på nytt hösten TEXT OCH FOTO: CHRISTINA ADLERS Boka din monterplats på Elmia Städ! Elmia Städ är arenan för dig som vill nå kunder med ansvar för städ- och lokalvårdsfrågor. Här gör du affärer med beslutsfattare, upphandlare, serviceleverantörer och de som bedriver verksamhet inom städ och underhåll av fastigheter och offentliga rum. Besökarna kommer från offentlig sektor, fastighetssektorn och självklart från service- och underhållsbranschen. I september 2015 är Elmia Städ, tillsammans med Elmia Fastighet och Elmia Park, en del av en större arena; Den hållbara staden. Välkommen till Nordens största städmässa. Elmia Städ, Jönköping, september Boka din monterplats idag! elmia.se/hallbara-staden SEPTEMBER 2015 ILLUSTRATION: ANNEFRID SJÖMAN Yrkeshögskolemyndigheten beviljade utbildningen, den första i Norden, under två år. Efter ett uppehåll hösten 2014 fortsätter nu ffärshögskolan att bedriva Facility Managerutbildningen. Vi är väldigt glada. Affärshögskolan har höjt behörighetskraven och nu krävs också viss arbetslivserfarenhet, något som säkerligen bidragit till årets beviljande. Det här kommer att höja kvaliteten och betyda mycket för branschen, säger Afrim Goxhuli, utbildningsledare. 16 AV 26 HADE RELEVANT JOBB EFTER SEX MÅNADER FM-utbildningen drivs av Affärshög skolan, en del av Plus högskolan, i sam arbete med branschorganisationen I M. Höstterminen 2012 startade en första utbildningsomgång i Malmö då 26 studenter antogs till den tvååriga utbildningen som varvar teori med praktik, kallad i, ärande i rbete. Sex månader efter sin examen hade 16 av dem FMjobb, några som vikariat. Höstterminen 2013 påbörjade nya studenter FM-utbildningen, vilka tar sin examen till våren. Facility Management är en relativt okänd men stadigt växande bransch. Yrket är nytt sedan slutet av 1990-talet och innebär kortfattat styrning av organisationers stödtjänster som logistik- och fastighetsfrågor. Många verksamheter och företag har insett behovet av kompetens inom FM och er och er får upp ögonen för yrket. En stor arbetsgivare är för närvarande Region Skåne. De gav åtta studenter i första kullen en praktikplats och av dem ck fyra anställning efter avslutad utbildning. PRAKTIKEN KAN LEDA TILL JOBB Behörighet att söka till utbildningen har de med gymnasieexamen eller motsvarande och viss arbetslivserfarenhet. Utbildningen är formad efter branschens behov och undervisningen leds av personer från arbetslivet, vilket gör att de studerande får de kunskaper som efterfrågas på arbetsmarknaden. Det är en bra fördelning mellan män och kvinnor i klassen och åldrarna spänner från 19 upp till över 50 år. Studenterna tar själva stort ansvar för att marknadsföra utbildningen när de är ute på sin LiA-praktik, säger Afrim Goxhuli. 8 RENGÖRING & HYGIEN #1.2015

9 GEN FÅR FORTSÄTTA En stor arbetsgivare är för närvarande Region Skåne. De gav åtta studenter i första kullen en praktikplats och av dem fick fyra anställning efter avslutad utbildning, berättar Afrim Goxhuli som är utbildningsledare för FM-utbildningen som startade i Malmö UTBILDNINGEN GAV VÄLDIGT BRA KUNSKAPER Frida Englund är en av de deltagare som examinerades från FM-utbildningen i maj Hon ck anställning på Försvars makten redan innan hon tagit sin examen. Nu är hon infrastrukturhandläggare med placering i Revingehed. Jag ansvarar för mark, fastigheter och infrastruktur i hela Skåne och det är tveklöst ett Facility Manager-jobb. I mitt uppdrag ingår ledarskap och att ha mycket kontakt och samarbete med andra människor i och utanför verksamheten. Det här jobbet kan jag tacka de kunskaper vi ck på utbildningen för, som jag tycker var väldigt bra. Jag ck min anställning genom rbetsförmedlingen och hade just de kunskaper som Försvarsmakten ville ha, fast de egentligen ville ha en civil- eller byggingenjör. gymnasiet certi eringen SS IS som är en internationell standard med kvalitetskrav för smältsvetsning av metalliska material) samt sommarjobb som städare. Men hon ville gärna plugga vidare på en högskoleutbildning och FM var precis vad hon sökte och ville arbeta med. FM har det mesta man kan applicera på arbetslivet och arbetsmarknaden behöver FM. Jag gjorde mina LiA-praktikperioder på och I, där jag också blev erbjuden arbete. FM är en vuxenutbildning och man kan inte förvänta sig att andra skaffar jobbet åt en. Man måste själv ligga i och skapa sig ett kontaktnät. FM är i högsta grad vad företagen behöver, avslutar Frida Englund. Tilläggas kan att även Stockholm fått klartecken att fortsätta FM-utbildningen. MAN MÅSTE SJÄLV LIGGA I Frida Englund sökte in på FM-utbildningen efter avslutad gymnasieexamen, ett certi kat som internationell svetsare på RENGÖRING & HYGIEN #

10 NY VÄGLEDNING SKA FÖRBÄTTRA UPPHANDLI I februari kommer Kon kurrensverket att presentera första delen av sitt Väg ledningsmaterial för upp handling av städtjänster. Det ska bidra till att styra upp upphandlingen så att kraven blir få men verk ningsfulla. h så att upp följningen inte glöms bort. TEXT OCH FOTO: ELISABETH SEDIG Upphandlande myndigheter har en hel del att lära sig när det gäller att upphandla städtjänster, konstaterar Anna Lipkin som är projektledare på Konkurrensverket för det nya Vägledningsmaterial för upphand ling av städtjänster som är på väg. onkurrensverket tog förra året över arbetet med upphandlingsstöd från Kammar kollegiet och har sedan dess bedrivit ett ambitiöst arbete med att ta fram ett vägledningsmaterial som inte bara ska inrikta sig på juridiken utan se till helheten. DET BORDE RÄCKA MED FEM SIDOR Allt er myndigheter upphandlar verksamheter istället för att driva dem i egen regi, konstaterar Anna Lipkin. Det ställer andra krav på myndigheterna, till exempel när det gäller organisation och uppföljning. Särskilt svårt tycker många det är att upphandla städtjänster, fortsätter Anna. Resultatet har blivit att de kopierat krav från varandra och att kraven blivit väldigt många. Typiskt sett borde det kunna räcka med ett förfrågningsunderlag på fem sidor, men det nns naturligtvis undantag. FÅ MEN VERKNINGSFULLA KRAV Nu har onkurrensverket tagit fram en modell som ska hjälpa upphandlarna att Anna Lipkin är projektledare för Konkurrensverkets arbete med det nya vägledningsmaterialet för upphandling av städtjänster. utgå från behov och resurser och ställa få med verkningsfulla krav. Och att följa upp dem. Det nya vägledningsmaterialet ska inte tryckas utan publiceras på onkurrensverkets hemsida, kunna kompletteras med nya erfarenheter och vara levande. Den första publiceringen ska ske i slutet av februari och sedan är planen att materialet ska presenteras på ett frukostseminarium i början av mars. Sedan kommer vi med en kompletterande del i slutet av mars, berättar Anna. Vi vill testa ett nytt sätt att ge upphandlingsstöd. Vi tycker inte att materialet behöver vara helt komplett för att vi ska starta, det ska som sagt vara levande och vi vill gärna ha synpunkter från både leverantörer och upphandlare. Sedan kan vi bygga på allteftersom utifrån behoven. Vi vill också vidga målgruppen för upphandlingstödet, forsätter Anna. Till exempel till användare och de som ska följa upp avtalen. UPPFÖLJNING ÄR ETT MÅSTE Just uppföljningen har hittills varit ett problem. Upphandlande myndigheter 10 RENGÖRING & HYGIEN #1.2015

11 NGEN har inte riktigt varit tillräckligt medvetna om behovet av uppföljning utan mest inriktat sig på att ställa krav i förfrågningsunderlaget. Uppföljning är ett måste, konstaterar Anna, alla krav ska kunna följas upp. När leverantörer upptäcker att upphandlingarna inte följs upp, leder det till att det kommer in onormal låga anbud där leverantören sedan inte uppfyller kraven. Då uppstår en osund konkurrens. Just hur man ska hantera onormalt låga anbud är ett område där upphandlare behöver hjälp med att utveckla sin kompetens, och det är också en av de saker som onkurrensverket avser att hjälpa till med, både juridiskt och praktiskt. SKA GE HJÄLP MED RELEVANTA KRAV OCH UPPFÖLJNING I den modell onkurrensverket nu tagit fram ingår ett paket som ska hjälpa upphandlande myndigheter att ställa relevanta krav utifrån sina behov och resurser. Dessutom kommer ett uppföljningsformulär att ingå i materialet. Sedan nns det er frågor att ta itu med. Miljökriterierna från Miljöstyrnings rådet ska vi arbeta om, berättar Anna. Innehållet i kriterierna är bra, men vi måste anpassa dem till en praktiskt funge rande upphandling. Innovationsupphandling ska vi också återkomma till. Och så ska vi presentera goda exempel, sådana har vi tittat på under arbetet men ett presentationsmaterial återstår att ta fram. SÅ ENKELT SOM MÖJLIGT Huvudinriktningen är emellertid att allt ska göras så enkelt som möjligt för alla inblandade, att kraven ska vara få men verkningsfulla samt att man inte ska slarva med uppföljningen. Vi hoppas att vi tar fram ett bra stöd som verkar i den här riktningen, men vi är väldigt ödmjuka, säger Anna. Och vi vill som sagt gärna ha synpunkter på vårt arbete. I SEPTEMBER ÄR DET DAGS IGEN! Det vill säga för Elmia Städ i önköping i kombination med Elmia Fastighet Sverige största mötesplats för alla som är engagerade i rena hygieniska o h lättskötta fastigheter o h lokaler. Starten 2013 blev en succé. Då besöktes mässan av hela personer. I år upprepas mässan, med samma upplägg. Det är lätt att gå mellan de olika delmässorna, det utnyttjas åt båda hållen. Något som uppskattas av både utställare och besökare. I år blir mässan dessutom en del av en större arena Den hållbara staden. Där debatteras viktiga branschfrågor om hållbarhet och branschens miljöpåverkan. Andra heta frågeställningar är mervärden och hur CSR kan bli en fördel för såväl leverantörer som kunder, möjlighet till branschföryngring samt villkoren för seriösa aktörer att vinna upphandlingar. Och inte minst vad hygienstandarder gör för att främja hälsa, trivsel och sunda miljöer att vistas i. Datum är september och mässan arrangeras som för två år sedan i samarbete mellan Städbrans hen Sverige och Elmia i Elmias lokaler i Jönköping. Självklart kommer det att nnas mycket nyheter att ta del av i montrarna liksom många intressanta seminarier att lyssna på. Vi återkommer med mer information i nästa nummer av Rengöring & Hygien. FORTSÄTTNING FRÅN SID 7: MOT STÖRRE FUNKTIONSANSVAR oftast priset. Det är på gott och ont, alla ska ha lika möjligheter, men regelverket gör det till en utmaning. Henrik Lindström menar också att ju er stödtjänster som efterfrågas, desto mer ökar kraven på FM-företagen. Det gäller att förstå kunden och hur de olika tjänsteområdena hänger ihop. Vi tar ofta över personal när vi tar över servicefunktioner. Det tillför oss kompetens och de medarbetare som vi tar över upplever det positivt när de går från att ha varit en perifer funktion till att bli en del av kärnverksamheten. Vi har egna utbildningar för vår personal och några medarbetare har en extern FM-utbildning. Med ökad kännedom om FM ökar säkert både intresset och behovet av högskoleutbildningar inom FM, det tror jag att vi får se mer av framöver, säger Henrik Lindström. RENGÖRING & HYGIEN #

12 NYTT ÅR NYA GOLV ya golv, nya färger o h nya utföranden. Sedan snart 0 år är Domote världens största golvmässa i tyska Hannover startskottet för det nya golvåret. TEXT: THOMAS ÅKERBLAD FOTO: THOMAS ÅKERBLAD, DOMOTEX- OCH BAU-MÄSSORNA SAMT RESPEKTIVE LEVERANTÖRER I år ägde mässan rum januari och besökare från mer än 100 länder såg det nyaste som finns att se på golvmarknaden. I München dagarna efteråt pågick sedan den stora ( besökare) nationella byggmässan BAU där det också fanns en hel del golvutställare. Dessa två mässor tillsammans bjuder på en imponerande mångfald och en god överblick över årets nyheter. Rengöring & Hygien har besökt båda mässorna och här kommer en liten genomgång av vad som är nytt och vad som kan vara aktuellt för Sverige. ÅTERIGEN TRYCKTA MÖNSTER PÅ LINOLEUM Linoleum har som grundkonstruktion funnits sedan 1864 och på senare år har utvecklingen mest bestått i förändringar av mattornas ytskydd med olika typer av PUR- eller andra polymerbehandlingar. Samt att städmetoderna för linoleum ändrats och gjorts mer miljövänliga. När därför både Forbo och rmstrong D kunde visa andra typer av nyheter i år var det lite överraskande. Hos Armstrong var det en storsatsning på nyheten Naturecore, det vill säga linoleum med trämönster i brädor på 200 x millimeter. Formatet är ett svar på de tunna så kallade designgolven av plast som blivit väldigt populära de senaste åren. Mönstret är tryckt på linoleumytan och skyddas av ett skikt med PUR. Totalt finns 16 olika trämönster i kollektionen och de är leveransklara till sommaren enligt Anders Gustafsson, Armstrongs Sverigechef. Här kan man verkligen prata om en retroeffekt! Linoleum med tryckta mönster har inte funnits på marknaden på kanske 50 år. Skillnaden är att det nu finns slitstarka ytskikt som kan läggas ovanpå det tryckta mönstret. Förr i tiden lackade man om sitt tryckta linoleumgolv kanske en gång om året. Vem vill göra det i dag? Hos Forbo var temat Marmoleum goes modular. Även här gäller det att slåss mot designgolv i plattformat varför man lanserar linoleumplattor i kollektionen Marmoleum Modular. På det sättet vill man komma åt smärre ytor inom objektsektorn som butiker, kontor med mera. Med plattorna kan man skapa färgmässigt roligare mönster med linoleum, vilket säkert har en marknad. NYA TRÄGOLV I en stor monter visades Kährs trägolv. För Sverige aktuella nyheter är kollektionerna Real och Bloc. Bloc Collection bygger på tre format i tre olika nyanser dimmig vit, ljusgrå och naturell ek. Brädorna är lätt borstade och genom att ändra träådringens riktning skapas en dynamisk effekt som gör ytan levande. Golven är behandlade med olja. Brädorna är 300 millimeter breda och 300, 600 eller 900 millimeter långa. Real Collection består av ekplankor som mäter 25 eller 30 centimeter i bredd och finns i fallande längder om 2,4 3 meter. Ytan är borstad och oljad och golvet har en trelagerskonstruktion med ett rejält ytskikt på fem millimeter. Holländska Bolefloor väckte stor uppmärksamhet för några år sedan med sina slingrande icke-raka fogar. Nu lanserade man ett koncept kallat Curv 8. Här visas den nya kollektionen Naturecore från Armstrong. Det är linoleum på vilken man tryckt en mönster bild med träutseende. Brädformatet 200 x millimeter understryker intrycket av trä. Här är brädorna kontrastlagda i montern mot en ljus, enfärgad linoleum. Inte så som vi är vana vid att se linoleum det tar lite tid att vänja sig. 12 RENGÖRING & HYGIEN #1.2015

13 LINOLEUM MED TRYCKTA MÖNSTER HAR INTE FUNNITS PÅ MARK NADEN PÅ KANSKE 50 ÅR. SKILLNADEN ÄR ATT DET NU FINNS SLITSTARKA YTSKIKT SOM KAN LÄGGAS OVANPÅ DET TRYCKTA MÖNSTRET. Ett prisvärt paket med åtta plankor i ett format som upprepas. Plankorna är tillskurna så att olika paket kan kombineras med varandra. Fabriken bedyrar att ingen planka är tillskuren från en planka med raka kanter. MÅNGA NYA DESIGNGOLV Om man jämför med föregående års mässor så har utvecklingen främst legat på att ta fram nya designgolv. Dels som plattor och dels som brädor med klickfogning. Här har utbudet närmast exploderat med nya produkter, konstruktioner och utseenden. Alla ska ha sina egna designgolv. En orsak är givetvis att dessa golv är dyrare och täckningsbidraget på varje sålt golv blir större. Här kan nämnas Aspecta som i Sverige kommer att säljas av Idé Trading. Ett designgolv i premiumklass som lanseras som ett nytt, globalt varumärke och som lanserades nu på Domotex. Golven är 3,2 millimeter tjocka och har ett slitskikt på 0,7 millimeter. I tillverknings processen ingår en trestegs präglingsprocess för att kunna ge olika typer av exklusiva mönster. Aspecta hade satsat hårt på att synas på mässan och ställt upp stora kuber med varumärket på från mässans spårvägshållplats ända fram till entrén. Även Forbo visade linoleumplattor. Här en snygg mönsterläggning med färger ur den nya kollektionen Marmoleum Modular. Observera att dessa mönster inte är tryckta utan är traditionell linoleum där den valsade linoleummassan skapar mönstret. Holländska Bolefloor visade upp en utveckling av sina kurviga plankor. Det som funnits sedan några år är individuella plankor som med hjälp av inskannade mått matchas mot varandra till ett helt unikt golv. Nu har man tagit fram en ny variant med åtta stycken plankor i mer standardiserat format. Fördelen är att man kan addera till nya plankor och det blir förstås mycket billigare. PLASTGOLV PÅ RULLE I montern hos tyska Objectfloor (systerföretag till Falck Design och båda ägda av brittiska Polyflor) visades nyheten designgolv på rulle. Kollektionen heter Expona Flow och är tillverkad för kraftigt slitage i offentlig miljö och består av 50 stycken designer av trä, sten och trendiga färger i fantasymönster. Expona Flow tillverkas i två meters bredd och har ett slitskikt på 0,7millimeter. Hos Tarkett dominerade nya och kraftigare färgställningar på objektgolvet iq Granit. Samma färgställning förekom för olika typer av användning förutom för vanlig slätläggning även i halkhämmande varianter. Designgolv av vinyl har hittills enbart funnits i plattformat. Nu visar Polyflor (FalckDesign i Sverige) designgolv som rullvara. Något som underlättar och snabbar upp läggningen. RENGÖRING & HYGIEN #

14 ATT LIGGA I FRAMKANT L&T städar i Mood gallerian i Sto kholm ity. Där använder man Tennants nya S maskin o h var först i Sverige med att göra det. TEXT OCH FOTO: THOMAS ÅKERBLAD Mood gallerian mitt i Stockholms city, bakom K, är ett exempel på hur man idag renoverar och fräschar upp halvgamla hus i centrala lägen. Tidigare fanns här en öde och tom butiksgalleria med lite utslängda butiker utan något koncept eller sammanhang. Nu har anläggningen rustats upp och byggts om och blivit till en skön och intim innerstadsmiljö. Och då måste man ha en städning som svarar upp mot det, säger regionchef Matthias Lindholm, Lassila & Tikanoja, L&T. FÖRST PÅ PLAN Därför nappade han genast på erbjudandet att vara först i Sverige med att använda Tennants nya S maskin som 14 RENGÖRING & HYGIEN # tillverkar både rengörings- och desinfektionsvätska med hjälp av elektrolys av avhärdat vatten och salt. En OS3-enhet nns nu installerad i städrummet på Mood-gallerian sedan drygt tre månader och fungerar väl enligt Matthias. Förutom Mood-gallerian sköter L&T även den stora Gallerian på Hamngatan sedan era år. Mood-gallerian har lägre i tak och är en mer ombonad miljö och här har vi verkligen ett intresse av att få en städning som är miljövänlig och kemikaliefri, säger Matthias. VAD TYCKER STÄDPERSONALEN? Städpersonalen är mycket positiva till utrustningen och de fördelar den erbjuder, konstaterar Matthias. De esta rengöringsmoment som tidigare krävde kemikalier kan nu utföras kemikaliefritt. Det fungerar utmärkt för fönsterrengöring, toaletter och rostfritt för att nämna några svåra områden. STADSMILJÖ Golvet i gallerian består genomgående av granit med grov yta. Det är ett material som är starkt sug ande och det kan bli lite problem med fett ibland. När vi påpekade det för fastighetsägaren viftade man bort det och sa att man ville ha en känsla av stadsmiljö som ger en patina över tiden, som man uttryckte det, säger Matthias med ett leende.

15 KAMPANJ FÖR #SCHYSTA- STÄDVILLKOR Hotell o h restaurangfa ket, HRF, driver sedan en tid städkampanjen S hysta städvillkor. Målet är att få bättre villkor för hotellstädare. ampanjen är en del av den globala kampanjen Make up my orkpla e Dignity for Housekeepers. Syftet med kampanjen är att sätta fokus på hotellstädares situation. Man vill att allmänhet och gäster ska få veta att man anser att städtakten är för hög och att konsumenter och hotellbokare har makt. HRF vill att vi ska välja hotell med schysta villkor. Bilden till vänster: Glad säljare och glad köpare. Peter Freij (till vänster) Sorma/Tennant och Matthias Lindholm, regionchef för L&T diskuterar driften på Mood- Gallerian. Nöjda miner på båda parter! Bilden ovan: Den nya enheten för produktion av desinfektionslösning Orbio OS3 från Tennant. Här kan man fylla sprayflaskor, hinkar eller utrustning. Mood-gallerian är och Gallerian Hamngatan cirka kvadratmeter, så det är rejäla ytor som sköts med de nya metoderna. L&T vill vara ett företag med spets inom professionell rengöring och ser som en stor fördel att kunna erbjuda kunderna en tjänst där miljöpåverkan minimeras. Så det här passar perfekt till företagsmålsättningen, konstaterar Matthias. Med den här tekniken sparar vi vatten i processen samtidigt som mängderna gråvatten minskar. Eftersom det inte behövs några kemikalier i det här systemet gynnar vi både användare och miljö, avslutar Matthias. HOTELLSTÄDARE EN YRKESGRUPP MED TUFF ARBETSMILJÖ Att vara hotellstädare är fysiskt krävande. Det är ett tungt arbete som ofta innebär hög belastning, både fysiskt och psykiskt. Städtakten är hög och kroppen används ständigt i arbetet. Under hashtagen s hystastädvillkor kan man själv lägga upp bilder som har med ämnet att göra, skriva vad man tycker och se vad andra har lagt upp. PRAKTISKA TIPS FÖR HOTELLSTÄDARE MED FLERA På HRFs hemsida kan man hitta praktiska tips för både städare och arbetsgivare. Här nns bland annat en checklista på hur man bäst inreder ett hotellrum för att det ska bli så lättstädat som möjligt. Strejkande hotellstäderskor utanför ett amerikanskt hotell. Protesten gäller dåliga arbetsförhållanden. RENGÖRING & HYGIEN #

16 EN SPECIELL INSATS I ETI Malin lander, utbildare i Västra Götalandsregionen o h styrelseledamot i Städbrans hen Sverige, har varit ute på ett lite spe iellt äventyr. Hon har utbildat lokalvårdare på sjukhus i Etiopien o h det gav mersmak. tt utbilda lokalvårdare i Etiopien är ju ett ganska så spe iellt upp drag. Hur kom det sig att du k det? Hälsoministeriet i Etiopien hade kontaktat biståndsorganisationen Human ridge och deras kontor i Etiopien kontaktade Sverige-kontoret. De letade runt lite för att se om det fanns lämpliga utbildare och de hade redan samarbete med Västra Götalandsregionen i andra sammanhang. Så kom det sig att jag började tala med dem. UTBILDADE 150 LOKALVÅRDARE PÅ ELVA SJUKHUS Det var Malin Ulander och hennes kollega Lise-Lotte Boring som sedan åkte ner till Etiopien i januari för att utbilda lokalvårdare på elva sjukhus i Addis Abbeba om städning och smittskydd. Jag är van att jobba mycket med bilder när jag utbildar och med tolk också, förklarar Malin. Vi förberedde ett utbildningsmaterial på svenska med mycket bilder. Det översattes sedan till engelska och till amarinja som är of ciellt språk i Etiopien. Under utbildningsinsatsen i Etiopien talade Malin och Lise-Lotte engelska som tolkades till amarinja. De höll endags intensivkurser i det grundläggande för totalt 150 lokalvårdare på sjukhus och hade också en genomgång med beslutsfattare, sjukhusdirektörer och representanter för Hälsoministeriet, om vad utbildningen skulle innehålla. ALLA ARBETAR FÖR ATT FÖRBÄTTRA HYGIENEN Myndigheterna är mycket engagerade, förklarar Malin, i att förbättra den hygieniska situationen på sjukhusen. Men det nns många problem. Som att underhållet ofta är eftersatt och alla toaletter inte fungerar. Och att patienter och anhöriga från landsbygden, som i stor utsträckning följer men patienterna till sjukhusen och stannar där under vårdtiden, inte alltid vet hur man ska använda en vattentoalett. Lokalvårdarna är lika engagerade, berättar Malin, och vill göra vad de kan för att lyfta hygiensituationen. De upp skattade verkligen att få den här utbildningen, någon liknande utbildning hade de aldrig fått tidigare. Men de hade sina egna praktiska och mycket handfasta problem. Som att det inte fanns tillräckligt med städmaterial så att de kunde byta till rent när de gick till nästa rum. Som att 16 RENGÖRING & HYGIEN #1.2015

17 OPIEN TEXT: ELISABETH SEDIG de hade problem med att tvätta, ibland för att det inte fanns tillgång till rinnande vatten. STORA PROBLEM FINNS Men man märker hela tiden att det nns ett stort intresse, på alla nivåer, för att förbättra situationen, säger Malin. En representant för Hälsoministeriet deltog vid alla kurserna. Vi ck också se ett antal nya sjukhus som de håller på att bygga, inte för de rika utan för vanligt folk. Så man satsar ambitiöst. Men det nns som sagt mycket att göra och problemen är stora. Ett av dem är bristen på skyddsutrustning. Och hepatit, HIV och TBC är vanliga sjukdomar här, så smittorisken är stor. Jag tyckte det var jätteroligt att träffa de här människorna, säger Malin. Även om de har mycket problem, så kändes det att de ville ta tag i det här, på alla nivåer. Och Annika Ekholm på Human Bridge hjälpte oss mycket medan vi var där, med kontakter med Hälsoministeriet och med att ordna transporter och så vidare. Som helhet var det en mycket positiv upplevelse, som jag gärna skulle göra om, avslutar hon. Malin Ulander och Lise- Lotte Boring från Västra Götalandsregionen håller kurs om hur man undviker smittspridning för en grupp lokalvårdare på sjukhuset Black Lion i Addis Abbeba. Malin syns stående längst till höger på bilden och Lise-Lotte sittande näst längst till höger. Välj den lätta vägen att hantera förpackningar För att förenkla för städpersonal och frigöra tid till annat har Tork utvecklat Tork Easy Handling. - Enkelt att bära tack vare praktiska och bekväma handtag - Enkelt att öppna utan kniv tack vare tejpad försegling - Enkelt att bära bort använda, utplattade lådor - bär upp till tio ihopvikta kartonger åt gången Tork Easy Handling den enkla vägen att förbättra din verksamhet. Kontakta din återförsäljare för mer information eller läs mer på RENGÖRING & HYGIEN #

18 ÄKTA HANTVERK! När alltmer av produktion och tillverkning automatiseras och robotiseras är det skönt att se något där utvecklingen gått åt andra hållet. Lidköpingsföretaget Sanova importerar och säljer inredning och utrustning till bland annat badrum. Nu introducerar man handdukstorkar som tillverkas för hand i England. Som man själv uttrycker det: Flera av våra handdukstorkar tillverkas i England. För hand. Av Brian Parry. Kalla det perfektionism om du vill - för oss handlar det om att ha full kontroll över slutresultatet och att kunna leverera den funktionalitet och kvalitet som vi lovat. Med dessa handdukstorkar är det möjligt att göra specialanpassningar och skräddarsydda lösningar. Man väljer vilken design man vill ha och Brian Parry tillverkar just den handdukstorken. För hand. Därefter kvalitetskontrolleras varje unikt exemplar före leverans. Här tillverkar Brian Parry handdukstorkar för hand åt svenska Sanova. Äkta hantverk och möjlighet att få sina speciella önskemål tillgodosedda känslan av att man har något unikt! HAR RUT EN FRAMTID? Vad händer med RUT framöver? Just nu är läget oklart men den nuvarande regeringen har talat om att sänka avdragsrätten till hälften. I detta läge publicerar Almega rapporten RUT 2015 där man vill ge underlag för beslutsfattande i frågan. Enligt Almegas beräkningar är det en livfull bransch med sysselsatta och kunder. De senaste fem åren har RUT-branschen växt med i genomsnitt 20 procent årligen, och ännu syns inga tecken på avmattning. ÖDESDIGRA KONSEKVENSER I rapporten presenterar Almega den senaste branschstatistiken, regionala sysselsättningstal och granskar vad som kan hända om regeringen förändrar branschens spelregler. Man anser att regeringens tänkta halvering av RUT- avdraget kan få ödesdigra konsekvenser för branschen. Regeringen menar att halveringen endast skulle påverka en liten grupp köpare, men ser man till de faktiska konsekvenserna av systemförändringar för RUT- avdraget kommer det att påverka hela branschen mycket negativt, säger Ulf Lindberg, näringspolitisk chef Almega. DET HÄNDE I DANMARK Rapporten tittar på fallet med det danska hemserviceavdraget, som likt RUT hade en stark positiv utveckling tills man började justera reglerna. Lika snabbt som branschen hade uppstått, så försvann den. Det danska näringsdepartementet utredde orsakerna. Enligt Ulf Lindberg visade det sig att förändringar i sig, snarare än förändringens innebörd, är problematiskt för branschen. Om systemet uppfattas som osäkert eller föränderligt flyr både kunder och företagare, säger Ulf Lindberg. Som vi kan se från det danska exemplet, så var det just regelförändringar som sänkte branschen. I Sverige skulle det innebära att tusentals svenskar åter skickas ut i arbetslöshet eller svartarbete. HAR VARIT EN SUCCÉREFORM Enligt Almega har RUT-avdraget varit en succéreform för grupper som stått långt ifrån arbetsmarknaden därför påverkas branschen också i stor utsträckning av höjda arbetsgivaravgifter för unga. Drygt hälften av branschens anställda är utlandsfödda och 25 procent är under 26 år, påpekar Ulf Lindberg. Unga stannar i genom snitt kortare tid i branschen och med höjd arbetsgivaravgift finns det få incitament att anställa någon under 26, berättar Ulf Lindberg. Drygt hälften av branschens anställda är utlandsfödda och 25 procent är under 26 år, påpekar Ulf Lindberg. Unga stannar i genomsnitt kortare tid i branschen och med höjd arbetsgivaravgift finns det få incitament att anställa någon under 26. Rapporten finns att ladda ner från Almegas hemsida på 18 RENGÖRING & HYGIEN #1.2015

19 LÅT DIG INSPIRERAS! inspirationsdag 26 mars. För inspirationen kommer bland Sofia Guldbrand är en inspirerande talare och det kan utlovas en personlig och meningsfull föreläsning. TEXT: ELISABETH SEDIG FOTO: JESPER ANHEDE Den 26 mars, , erbjuds vi inspiration av och Metsä Tissue på Residenset i Mariestad. På programmet står information från Metsä Tissue som gjort papper i Mariestad i hela 250 år. Naturligtvis också information från om medlemskap och pågående projekt. Vidare från Vikan kommer att tala om hur man enkelt kan förbättra vardagsergonomin. VÄNDER DET TUFFA TILL NÅGOT POSITIVT Guldbrand. De tuffa sakerna i livet kan vara våra största inspirationskällor, säger hon. Det har hon visat för många i sitt arbete som coach där hon bidragit till många människors utveckling av starka och positiva tankemönster som de sedan haft stor nytta av i livet. CERTIFIERAD COACH IDF, Internatio och utbildad i pedagogiskt ledarskap vid Högskolan i Skövde. Sedan 2006 är hon egen företagare och PROGRAM FÖR INSPIRATIONSDAGEN 26 MARS Kaffe, smörgås och mingel Metsä Tissue hälsar välkomna Städbranschen Sverige informerar Katrin Larsson, Vikan: Hur man enkelt kan förbättra vardagsergonomin Lunch Sofia Guldbrand, certifierad coach, håller en inspirationsföreläsning Avslutning med kaffe ANMÄL DIG TILL MONICA FABRICIUS, METSÄ TISSUE SENAST 23 MARS ( ; ; MONICA.FABRICIUS@METSAGROUP.COM där hon coachat företagsledare, chefer, medarbetare, gymnasie- och högstadie- Hon är också författare till Guldboken ett tips för den som vill ha ytterligare inspiration. RENGÖRING & HYGIEN #

20 SAGAN OM: SCHEHERAZADE I DUOPOLAND Skriven av Daniel Melin med inspiration från Astrid Lindgrens Pomperipossa-saga. Scheherazade hette en männi ska som bodde i landet Duopo land. Landet hette tidigare Monismanien men de som hade styrt och ställt i det landet i mer än 40 år tyckte det blev tråkigt till slut när man inte kunde höja marginalskatterna utan att folket i landet blev arga. Då fick andra män, och till och med en och annan kvinna, ta över och då kändes det passande att man samtidigt bytte namn på landet. Man gjorde nämligen så med en massa andra saker för de nya männen, och någon kvinna, tyckte illa om vissa ord som bidrag och då bytte man namn på dessa till andra ord som stimulering och så var den saken ur världen. Scheherazade kom till Duopoland med sina föräldrar Precis efter namnbytet. I landet Scheherazade föddes var det farligt att leva och hennes föräldrar hade hört om detta land som just bytt namn. Det landet hade också vackra skogar, berg och sjöar och gröna lunder precis som där de bodde men det var dessutom tryggt att leva där. Som alla föräldrar ville Scheherazades föräldrar att hon skulle få växa upp trygg, lycklig och fri och de valde därför med stor sorg att lämna sitt hemland och söka framtiden i Duopoland. Scheherazade älskade sitt nya land. Hennes föräldrar såg lyckligt på hur hon badade på somrarna och kastade snöboll på vintrarna. Själva hade de lyckats skaffa sig en lägenhet och en inkomst som räckte. En man som hette Ernst hade några år tidigare försökt sig på att bygga en miljon bostäder på tio år. Det tyckte Scheherazades föräldrar lät fantastiskt då de kom från slitna bostäder i sitt hemland. Tänk att en miljon familjer ska få bo i nya bostäder. Duopoland är i sanning en underbar plats för vår Scheherazade att få växa upp på. Scheherazades far hade i sitt hemland varit revisor och sekreterare i ett politiskt parti. Nu fanns det tyvärr inga formulär framtagna för just hans utbildning så det gick inte att omvandla detta så att han kunde få arbete som revisor även i Duopoland. Han startade därför en liten pizzeria för han hade sett att det var så man gjorde. Det tog lite tid att lära sig tillaga pizzorna, han hade aldrig sett denna platta maträtt förut, och han var dessvärre tvungen att arbeta ungefär tio timmar om dagen, alla dagar i veckan. Men han var ändå lycklig. Hans familj var trygg. Hans vackra dotter lekte i snö och på gräs. Vad hade han för något att klaga på? Scheherazade hade lätt för sig i skolan. Det vill säga när det gällde studierna. Hon fascinerades av matematik och tyckte nästan att talen formade sig som sagor framför ögonen på henne. Hon kunde läsa siffrorna med samma spänning och inlevelse som hon läste böckerna skrivna av sin favoritförfattare Pomperipossa. Pomperipossa hade skrivit barnböcker då landet hette Monismanien men tyvärr slutat med det strax innan de bytt namn på landet och nya män, och en och annan kvinna, tagit över styret. Med kompisarna var det lite krångligare. Scheherazade var den enda på skolan som hade en mörkare nyans av sin hud. Eller det var inte helt sant. Det var även barn med föräldrar från Italien och Grekland i skolan men det verkade som att invånarna i Duopoland inte tyckte deras nyans var riktigt densamma som Scheherazades. Som om de trodde att det där kommer nog att försvinna med tiden. Dessutom var de bra på att spela fotboll. Det var inte Scheherazade. Hur det nu än var med den saken så var det svårt för Scheherazade att finna kompisar att leka med. Det hände tyvärr ganska ofta att inbjudningarna till de olika barnkalasen kom bort i posten på något sätt. Scheherazades pappa försökte en gång förklara för henne att det kan vara svårt för barn i Duopoland att söka kontakt med henne eftersom hon kommer någonannanstans ifrån. Han jämförde det lite med att om alla barn har på sig en traditionell folkdräkt och så kommer det ett barn med jeans och t-shirt. Då kan de tycka att det barnet inte riktigt passar in till en början och de undrar kanske varför inte det barnet har folkdräkt. Scheherazade förstod inte den liknelsen förrän långt senare. När hon väl förstod den tyckte hon att det i så fall nog var de i folkdräkt som inte passade in. Folkdräkt är det inte särskilt många som har. Jeans och t-shirt har folk på sig över hela världen. Scheherazades fallenhet för matematik resulterade i att hon studerade ekonomi och ville bli revisor som sin far. Efter skolgången började hon därmed söka anställning hos dem som sökte en revisor. Hon blev besviken var gång ett brev kom med svar om att hon inte var den som de sökte. Scheherazade blev hänvisad till att gå till en handläggare på Arbetsförmedlingen och vid mötet med den handläggaren beklagade hon sig över att hon inte fick chansen att ens komma till en intervju där hon kunde få möjlighet att visa vad hon kunde. Handläggaren förklarade att det nog tyvärr kan vara så att de som anställer är lite rädda för att språket skulle kunna vara ett hinder. Språket? Scheherazade talade precis som alla andra. Hon hade till och med den lokala dialekten. Handläggaren svarade att det beror nog på det krångliga namnet. Hade hon haft ett gammalt vackert namn som Ulla hade ingen funderat över det. I landet som Scheherazades för äldrar lämnade betyder hennes namn hennes tur ökade. De gav henne det namnet med tanke på att det var hon som skulle få en bättre framtid i det nya landet. Ulla betyder mäktigt arvegods. Det tyckte inte Scheherazade lät vackert alls. Scheherazade ville inte ligga sina föräldrar till last och hon ville definitivt inte ta emot några bidrag eller stimuleringar så hon sökte samtliga lediga jobb och tog det första som erbjöds henne. Det var som lokalvårdare på en skola. Den inledande tiden var jobbig. Hon tyckte att skolan som såg så liten ut från utsidan kändes enorm på insidan. Klassrummen tog aldrig slut. Hon hade åtta klassrum att städa dagligen, korridorer och entréer hände det ofta att hon gick över mer än en gång per dag vissa tider på året. Sedan fanns det personalrum för lärarna men dem städade de i stort sett själva så där lade hon bara lite tid på att damma av och ställa iordning saker. Barnens matsal och deras toaletter lade hon ner extra tid på då hon tyckte att det är en grundläggande princip att kunna äta och uträtta sina behov i rena och trivsamma miljöer. Hon virkade till och med små huvar till de extra toalettrullarna som fanns på toaletterna då hon tyckte de såg så tråkiga ut där de stod som en vit pelare. Efter några år kände hon inte längre att det var så noga, det där med revisionsjobbet. Hon hade så trevligt på dagarna bland barnen, hon kunde nästan alla deras namn, och lärarna på skolan hjälpte henne med att hålla efter samt vaka över barnen så att de inte fördärvade och skräpade ner. Scheherazade sa ibland troskyldigt att inte ska de behöva göra så. Det var ju hennes jobb att hålla efter skolan, men lärarna insisterade på att det var en del i undervisningen att lära barnen hur man beter sig samt att de självfallet själva måste föregå med gott exempel. Detta pågick i nära sex år och Scheherazade hade blivit bättre och bättre på sitt arbete. Ibland önskade hon dock att hon fick gå någon utbildning. De som erbjöds handlade mest om ergonomi. Så en dag sa de kloka männen, och någon kvinna, i kommunen att nu ska kommunens ekonomi förbättras. Det ska göras genom att någon annan betalar lönen till Scheherazade. Efter upphandling så visade det sig att de som erbjudit den lägsta summan för att städa Scheherazades skola var företaget Quickroot Städ AB. I avtalet fanns som krav att de skulle överta befintlig personal. 20 RENGÖRING & HYGIEN #1.2015