Våld i samkönade relationer

Transkript

1 Våld i samkönade relationer Suzann Larsdotter Aukt. Socionom med master i sexologi hiv och hälsohandläggare/utbildare RFSL suzann.larsdotter@rfsl.se

2 Instämmer eller instämmer inte? I mitt yrke som., är den sexuella läggningen helt ointressant.

3 Sexuell läggning Vilka sexuella läggningar finns det? LÄGGNING Homosexualitet Bisexualitet Heterosexualitet Trans personer Transvestism Transsexualism KÖN identitet, uttryck Fetischism Nekrofili S/M Pedofili BETEENDE

4 HBT-begreppet HB T Homosexuella Bisexuella Transpersoner

5 Instämmer eller instämmer inte? Det finns bara två kön.

6 Könstillhörighet, könsidentitet och könsuttryck Anatomiskt Genetiskt Biologiskt Juridiskt Könstillhörighet Hormonellt Mentalt Självupplevt Könsidentitet Kulturellt Socialt Könsuttryck (Beteende och utseende) Riksförbundet för för homosexuellas, bisexuellas och och transpersoners rättigheter

7 T som i Transperson Person vars könsidentitet eller könsuttryck, periodvis eller alltid, skiljer sig från normen för det kön som noterades vid födseln

8 Instämmer eller instämmer inte? Heterosexuella berättar om sin sexuella läggning.

9 Heteronormen Antagandet att alla är heterosexuella tills något annat bevisas Uppfattningen att heterosexualitet är det som är normalt, givet och förväntat (allt annat uppfattas som onormalt och konstigt) Förutfattad mening om hur en riktig man respektive en riktig kvinna ska vara En norm som vi uppfostras i och som samhället upprätthåller

10 Heteronormen De flesta, inte bara hbt-personer, bryter mot heteronormen på något sätt. Det är okej att känna igen sig i normen. Normen måste luckras upp så att det är lika okej att vara utanför normen som att vara innanför den.

11 Ohälsa Risken för ohälsa är 30 % högre för dem som inte är öppna. Källa: Arbetsvillkor och utsatthet Arbetslivsinstitutet, 2003

12 Hälsan är ojämlikt fördelad Hälsan är generellt sett sämre bland homo- och bisexuella än bland övrig befolkning. Hälsan är generellt sett mycket sämre bland transpersoner än bland övrig befolkning. Sämre hälsa kan också utläsas i samband med andra diskrimineringsgrunder (kön, funktionshinder, ålder, etnicitet). Källa: Diskriminering ett hot mot folkhälsan Statens folkhälsoinstitut, 2006

13 Homosexuellas, bisexuellas och transpersoners hälsosituation Hälsan hos transpersoner Sämre psykisk hälsa hos transpersoner Större andel med svåra besvär av ängslan, oro, ångest, sömnsvårigheter Vanligare med kränkande behandling eller bemötande, diskriminering Vanligare med upplevelser av hot, våld och trakasserier, samt med känslor av rädsla för det Större andel med självmordstankar och självmordsförsök

14 Poliser hånade död transsexuell Chefer på länskriminalen skrattade åt självmordet. MALMÖ. Den 16 augusti tog den transsexuella 28-åringen sitt liv och hoppade från en balkong. Två dagar senare togs självmordet upp på länskriminalens morgonmöte. En av cheferna på länskriminalen skrattade när han förklarade ärendet om "en kvinna omgjord till man" som begått självmord. Många andra i rummet stämde också in i skratt. Nyheter 24

15 Bemötande Arbetsplatsen God arbetsmiljö Kunder, vårdtagare, medborgare Professionellt bemötande

16 När det blir krock istället för möte Sköterskan som gjort journalanteckningen var medveten om att patienten hade problem med ett ex och inte en kompis, men av respektfullhet valt att skriva vän. Men om journalen inte stämmer kan det ju leda till att patienten inte får den vård och stöd hon/han behöver.

17 Råd och tips Undersökningar visar att hbt personer vill tas emot med kunskap och empati utan höjda ögonbryn, konstiga kommentarer eller snällhetssyndrom.

18 Råd och tips Ta inte för givet att alla patienter är heterosexuella. Våga ställa öppna frågor - Har du en partner? Använd ett könsneutralt språk. Respektera transpersoners könsidentitet. Var medveten om dina egna fördomar och skaffa hbtkompetens.

19 Det går att förbättra sitt bemötande! Tidningen Kom Ut låg i väntrummet och det gav en oerhörd lättnadskänsla. Kuratorn hade en liten regnbågsflagga på väggen och jag förstod att här vågade jag vara öppen.

20 Det går att förbättra sitt bemötande! Är din partner man eller kvinna? frågade läkaren. Och jag kände genast hur mycket lättare det var att andas.

21 Ska alla behandlas lika? Det talas mycket om att behandla alla lika. Men att behandla homosexuella, bisexuella och transpersoner (hbt-personer) på samma sätt som man behandlar heterosexuella, innebär sämre bemötande och sämre vård.

22 Utmana etablerade sanningar! Etablerade sanningar om kön, självdefinition, makt om våld i parrelationer måste omdefinieras. Män är av naturen är mer aggressiva och våldsamma versus Maskulinitet är knutet till aggressioner, våld och makt. Kvinnor bli av naturen alltid offer. versus Femininitet berättigar inte kvinnor att utöva våld.

23 Det hemliga kontraktet - vi skall alltid vara tillsammans.

24 Våldsamt lika och olika. Bygger på 2013 deltagare. En fjärdedel har eller hade upplevt någon form av våld. Utsatthet i nuvarande relation, 33% lesbiska kvinnor och 46% homosexuella män. 41% av de som utsattes för våld i nuvarande relation var utsatta för psykologisk isolering och 27% för psykologisk kontroll.

25 Våldsamt lika och olika. Ett fåtal har polisanmält. Ytterst få har sökt hjälp från en ideell eller professionell organisation för brottsoffer. De som söker hjälp vänder sig oftast till familjerådgivning, socialjour eller psykiatrin. Många ideella eller professionella organisationer saknar kunskap och beredskap för att möta hbt-personer eller erbjuda dem adekvat stöd.

26 Våldsamt lika och olika 10 % (198 personer), levde i en våldsrelation när studien genomfördes. Många hade levt i förhållandet under lång tid. Majoriteten, 71% beskrev sitt förhållande som bra eller mycket bra. Bara 5 % beskrev förhållandet som dåligt.

27 Våldsamt lika och olika Homosexuella män var den enskilt största gruppen, 46% var utsatta för någon form av våld i parförhållandet de levde i när studien gjordes. Det finns få ställen där män och transpersoner kan söka hjälp.

28 Våldsamt lika och olika - likheter Mönster Normaliseringsprocessen Uppbrottsprocessen Metoder Systematiskt psykologisk, fysiskt och/eller sexuellt våld. Kränkande behandling i form av psykologisk kontroll och isolering förekommer oavsett kön, könsuttryck eller sexuell läggning.

29 Våldsamt lika och olika - olikheter Synen på våld Inrotade föreställningar om manligt och kvinnligt. Samhällelig och psykologisk isolering Samhällelig isolering i form av homofobiska värderingar attityder. Psykologisk isolering kan vara ett inslag i våldsmönster men detta förstärks om omgivningen inte fullt ut erkänner paret/personen.

30 Psykiskt våld Isolering Partnern talar nedlåtande om familj, släkt, vänner och arbetskamrater. Det blir besvärligt att träffa dem. Hbt-världen är liten och många känner varandra.

31 Sexuellt våld Sexuellt våld är inte ovanligt vid samkönat partnervåld. Män kan våldtas. En kvinna kan våldta en kvinna.

32 Sexuellt våld - våldtäkt Lagen definierar våldtäkt som tilltvingat samlag eller därmed jämförliga sexuella handlingar genom användande av något av följande: misshandel eller annat våld, hot, otillbörligt utnyttjande av offrets hjälplösa tillstånd. Med samlag menas: vaginala samlag, orala samlag eller anala samlag.

33 Sexuellt våld - våldtäkt Med jämförliga sexuella handlingar menas till exempel: att få in fingrar eller föremål i anus eller i en kvinnas underliv, att könsdelarna kommer i beröring med varandra, samlagsliknande handlingar där direkt beröring hindras av till exempel ett klädesplagg och att få offret att själv onanera.

34 Sexuellt våld - våldtäkt Män som blir utsatta för sexuella övergrepp reagerar i stor utsträckning som kvinnor. Skillnaden är en ibland förekommande förvirring gällande den sexuella läggningen. Studier visar att både kvinnor och män under hot kan reagera med fysiska tecken på upphetsning och/ eller orgasm. Detta leder till ytterligare förvirring och skamkänslor hos offret.

35 Antalet våldtäkter mot män Så många män har anmält att de våldtagits januari juli 2009: : : 14 Fotnot: Brottskoden för våldtäkt mot män över 15 år inrättades 1 januari Källa: BRÅ Riksförbundet för för homosexuellas, bisexuellas och och transpersoners rättigheter

36 Sexuellt våld - våldtäkt Mekanismerna bakom våldtäkt är desamma, oberoende av gärningsmannens och offrets kön. Våldtäktens syfte är att dominera, upprätthålla makt och kontrollera offret. Hbt-personer uppvisar samma spektrum av reaktioner som heterosexuella. Skillnader finns dock i hur angelägen man är till att anmäla övergreppet eller söka hjälp. Riksförbundet för för homosexuellas, bisexuellas och och transpersoners rättigheter

37 LOVE - två killar, ett möte, samma hemlighet Riksförbundet för för homosexuellas, bisexuellas och och transpersoners rättigheter

38 PLISSIT-modellen P LI SS IT Riksförbundet för för homosexuellas, bisexuellas och och transpersoners rättigheter

39 Ny avhandling visar; Bland kvinnor som är 23, 26 och 29 år gamla så har ca 20% varit med om olika former av sexuella övergrepp; hot, kränkningar, tvång eller sexuellt tvång. 90% hade aldrig fått frågan om de utsatts för våld! Eva Wendt, Göteborgs univ. Riksförbundet för för homosexuellas, bisexuellas och och transpersoners rättigheter

40 Forskning från Cecilia Kjellgren I en studie av 9000 ungdomar mellan år framkom att 5% av pojkarna och 1 % av flickorna hade tvingat någon till penetrerande sex eller onani. 197 unga pojkar (0.06 %) rapporterades till socialtjänsten för att de begått ett sexuellt övergrepp. Riksförbundet för för homosexuellas, bisexuellas och och transpersoners rättigheter

41 Sexuellt våld Kränkningar av kvinnors (& mäns) sexuella integritet inklusive alla grader av sexuellt tvång, sexuellt utnyttjande och våldtäkt. I begreppet sexuell integritet ingår också rätten att använda preventivmedel. Riksförbundet för för homosexuellas, bisexuellas och och transpersoners rättigheter

42 Hur kan man fråga om sexuellt våld? Har din partner någon gång; tjatat om att ni skall ha sex? använt porr/sexleksaker/kläder på ett sätt du upplevt obehagligt eller kränkande? tagit på dig på ett sexuellt sätt mot din vilja (kramat, kysst, hållit fast)? Riksförbundet för för homosexuellas, bisexuellas och och transpersoners rättigheter

43 Hur kan man fråga om sexuellt våld? Har din partner någon gång; haft sex med dig på sätt som du tycker att är obehagliga? haft sex med dig utan preventivmedel mot din vilja? Riksförbundet för för homosexuellas, bisexuellas och och transpersoners rättigheter

44 Hur kan man fråga om sexuellt våld? Har din partner någon gång; Försökt tvinga/tvingat dig till någon form av sex när du inte kunnat försvara dig, (sovit, varit berusad)? Försökt tvinga/tvingat dig till någon form av sex genom att hota, hålla fast eller göra dig illa? Riksförbundet för för homosexuellas, bisexuellas och och transpersoners rättigheter

45 Sexuellt våld - våldtäkt Mekanismerna bakom våldtäkt är desamma, oberoende av gärningsmannens och offrets kön. Våldtäktens syfte är att dominera, upprätthålla makt och kontrollera offret. Hbt-personer uppvisar samma spektrum av reaktioner som heterosexuella. Skillnader finns dock i hur angelägen man är till att anmäla övergreppet eller söka hjälp.

46 Underdrivet våld. Något som tycks förena utsatta hbtpersoner och heterosexuella kvinnor är att man underdriver våldet och överdriver sin egen delaktighet i händelserna.

47 Hbt-personer har barn Ta reda på om det finns barn i relationen. Tänk på att det kan finnas barn även om personen inte har några biologiska barn. Barn kan själva varit utsatta eller bevittnat våld.

48 Föreställningar När man är offer för våld i en samkönad relation, sexuellt våld eller våldtäkt ses detta som mindre allvarligt. Förövare i samkönade relationer anses vara mindre ansvariga. Offren i samkönade relationer anses vara mer delaktiga.

49 Myten om mannen och kvinnan i förhållandet. Den maskulina parten slår den feminina parten. Fysiskt överlägsen och svagare part.

50 Myten om mannen och kvinnan i förhållandet. I de flesta fall handlar det om en utsatt part och en part som är förövare.

51 Kvinnor utövar inte våld!? Kvinnor tolkas som mindre förmögna och benägna att utöva våld just för att de är kvinnor. Detta försvårar för omgivningen att tolka våldet i en lesbisk relation.

52 Våld mot HBT-personer Våld i samkönade relationer tar sig samma utryck som våld i tvåkönade relationer; det handlar om makt, om över och underordning. Homo- och bisexuella söker inte hjälp i samma utsträckning som heterosexuella. Det sociala nätverket kan vara litet eller obefintligt. Ingen eller få vet om att man lever i en samkönad relation.

53 Våld mot HBT-personer Fråga om det är partnern som utsatt personen för våld. Använd könsneutrala termer vid frågor om familj. Skaffa dig hbt-kompetens.

54 Våld mot HBT-personer Det är vårt ansvar att göra det möjligt att komma ut som hbt-person och våldsutsatt.

55 Bemötande Undvik att uttrycka dina egna värderingar. Utgå inte från att personen framför dig är heterosexuell. Låt inte någon automatiskt följa med på undersökning eller samtal. Var uppmärksam om personen talar könsneutralt utan att säga namn eller kön. Hbt-personer kan ha ett sämre nätverk.

56 Regnbågsflaggan

57 Våld mot kvinnor i missbruk Suzann Larsdotter Aukt. Socionom med master i sexologi hiv och hälsohandläggare/utbildare RFSL suzann.larsdotter@rfsl.se

58 Missbrukande kvinnor? Socialt välfungerande kvinnor Socialt utsatta kvinnor

59 Våldsutsatta kvinnor med missbruksproblematik. Våld och övergrepp är ett vanligt inslag i vardagen för de kvinnor som har ett tungt missbruk. De flesta kvinnorna blir någon gång utsatta för våld.

60 Kvinnors missbruk och utsatthet för våld. Missbruk kan vara ett sätt att uthärda en våldspräglad relation som man inte förmår att bryta. Sviterna av att ha levt i en misshandelsrelation kan medföra att man börjar missbruka som en form av självmedicinering även efter relationen tagit slut.

61 Kvinnors missbruk och utsatthet för våld. Kvinnor har inte sällan erfarenheter av våld från barndomen. Är ofta multiutsatta, våld från partner, andra män och kvinnor i missbruket och ibland också av professionella.

62 Våldsutsatta kvinnor med missbruksproblematik. En stor majoritet av missbrukande kvinnor bär på upplevelser av att bli psykiskt nedtryckta och kränkta, att bli slagna, att bli våldtagna och hotade. Våldet beskrivs i många fall som en naturlig del av dessa kvinnors vardag.

63 Skammen över att bli utsatt för olika former av sexualiserat våld och vara missbrukare är ofta stor och gör att det är svårt att söka hjälp. Hos många kvinnor finns även en stark misstro till myndigheter vilket komplicerar hjälpsökandet ytterligare.

64 Att söka upp hjälp har i alla fall inte jag gjort. Skammen är stor över att vara missbrukare, skammen är stor över att bli slagen. Sen finns det ju en egen lag i missbruket att man inte skvallrar. Lena, 32 år.

65 Våldsutsatta kvinnor med missbruksproblematik. Kvinnor som upplever våld i hemmet har även en benägenhet att missbruka såväl receptbelagda mediciner som alkohol.

66 Våldsutsatta kvinnor med missbruksproblematik. Om en misshandlad kvinna avstår från alkohol och droger kommer detta inte förändra misshandlarens våldsamma beteende, men däremot förbättra hennes förmåga att fatta beslut och kalla på hjälp.

67 Många som arbetar med missbrukare, tycks fortfarande tro, att bara missbruket upphör så upphör automatiskt våldet. Studier från andra länder, bl a USA och ett fåtal studier i Sverige visar, att så inte är fallet.

68 Våldsutsatta kvinnor med missbruksproblematik. Det icke-ideala offret... engagerar sig handlingar som inte är legala, befinner sig på platser som inte är klanderfria är bekant med, eller har en relation till gärningsmannen.

69 Rädsla att avslöjas Då tar dom barnen. Behovet av att dölja missbruk och/ eller kriminalitet. Hot om att anmäla anhörigas kriminalitet eller missbruk. Tjuvheder och det totala förbudet mot att gola ner någon.

70 Skuld och skam. Normaliseringsprocessen. Om hon lämnar mannen - hur skall han klara sig? Om hon stannar kvar och fortsätter bli slagen - då får man skylla sig själv.

71 Dubbelt beroende Den missbrukande kvinnans beroende av mannen kan vara starkare p ga beroende av droger, som mannen tillhandahåller eller ordnar pengar till. Separation från mannen medför fysisk abstinens efter drogen.

72 Kontakt med myndigheter Socialsekreterare/poliser tenderar att normalisera våld som kvinnliga missbrukare utsätts för. Istället för att se det som ett kvinnofridsbrott blir det en del av det allmänna våld vilket anses prägla missbrukarvärlden

73 Synen på män & kvinnor som dricker alkohol. Män som dricker alkohol förhärligas av den manliga kulturen men alkoholens effekt på kvinnor förstärks av samma kulturs negativa inställning till kvinnors drickande.

74 Föreställningar om hur en kvinna bör och skall vara

75 Stöd från socialtjänsten Detta gäller även hjälp som kan vara relevant för dem i egenskap av misshandlade och utsatta för sexuella övergrepp.flera av kvinnorna gör gällande att socialförvaltningen agerar utifrånatt missbrukande kvinnor mer eller mindre får skylla sig själva. Kvinnorna tycker att mycket av den hjälp de erhåller från socialförvaltningen är

76 Vård och behandling Kvinnans rehabilitering kan hindras genom att mannen inte tillåter henne att söka hjälp eller gå i behandling. Kvinnan kan förbjudas att träffa socialsekreterare m fl ensam.

77 Missbruk + våld = missbruk Kvinnor med missbruk får knappt något utrymme till att bearbeta våldsupplevelserna, detta trots att de tillhör den grupp som utsätts för mest våld.

78 Vård och behandling Våld och missbruk bör ses som två olika huvudproblem. Viktigt att belysa våldet i en behandling för missbruk.

79 Vård och behandling Konsekvenserna av att INTE göra våldet till ett problem blir i många behandlingsideologier att mannen INTE får ta ansvar över att även vara förövare. "

80 Vård och behandling Samma sak gäller för kvinnorna i behandling. De bör ges möjlighet att kunna bryta sina destruktiva mönster och dåliga självbild. Får kvinnorna inte den möjligheten så inleder de ofta en ny relation som är destruktiv.

81 Vård och behandling Våldet i sig kan vara missbruksrelaterat men det betyder inte om mannen genomgår en behandling för missbruket, att makt/ kontroll behovet försvinner.

82 Genus och behandling Kvinnorna behandlas förutom för missbruket även för sin bristande och felaktiga femininitet. Kvinnor under behandling tillskrivs en traditionell kvinnoroll. Professionella riskerar att överföra sin syn på kvinnlighet till klienterna.

83 Kvinnobehandling Kvinnor skall lära sig att leva med kvinnospecifika erfarenheter. Utveckla en positiv könsidentitet. Självkänsla och relationer i fokus

84 Mansbehandling Män skall arbeta med sin missbrukaridentitet. Inget fokus på arbete med sin könsidentitet och vad det innebär att vara man.

85 Män i behandling Männen brister aldrig i sin maskulinitet. Deras kön blir inte något som behöver behandlas. Männen får därför fortsätta vara det som de uppfattas vara, medan kvinnorna ska bli andra kvinnor.

86 Råd vid missbruksbehandling Utred om personen utsatts för våld innan placering på behandlingshem. Utred om personen själv varit våldsam. Utsatthet för våld bearbetas inte på många behandlingshem.

87 Missbruksbehandling Trygghetsproblem kan allvarligt påverka kvinnans förmåga att fortsätta vara drogfri. Utarbeta en plan för att förebygga återfall, planera för trygghet och olika sätt för att hantera ev. fortsatt våld.

88 Återfall efter en missbruksbehandling Hon söker den falska tryggheten i form av destruktiva relationer. Hon har inte fått möjlighet att bearbeta bakomliggande orsaker såsom självförakt, skuld och skam, beteenden och dålig självbild.

89 Bemötande Beskriv normaliseringsprocessen och det traumatiska bandet utan att pressa. Låt henne få prata om det positiva med mannen. Det är en lång process att bryta upp. Prata om alternativ och låt kvinnan själv bestämma.

90 Bemötande Bygg en relation. Börja prata om det minst känsliga. Fråga ej om misshandel utan om t ex beteenden som ger otrygghet. Kritisera inte mannen det gör att kvinnan ofta vill ta honom i försvar.

91 Bemötande Alla som möter missbrukande kvinnor bör fråga om våld samt ta hänsyn om så skett.

92 Kvinnor med missbruksproblem som misshandlats i sina nära relationer har idag ingen självklar instans att vända sig till.

93 Frågestund Vad har ni för frågor? Vad vill ni veta mer?

94 Riksförbundet för för homosexuellas, bisexuellas och och transpersoners rättigheter