STADSKULTUREN UPPSTOD I SVERIGE kring 1000-talet. CA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "STADSKULTUREN UPPSTOD I SVERIGE kring 1000-talet. CA"

Transkript

1 KAPITEL 18 Del III Samhällsplaneringen Stadsbebyggelse och domänstruktur - Svensk stadsutveckling i relation till ägandeförhållanden och administrativa gränser STADSKULTUREN UPPSTOD I SVERIGE kring 1000-talet. CA 50 AV DAGENS STÄDER HAR URSPRUNG I MEDELTIDEN. Städer grundlades ofta av statsöverhuvuden. Regeringsmaktens företrädare understödde tidigt stadsväsendet. KUNGEN ÖNSKADE KONTROLLERA OCH BESKATTA HANDELN, vilket underlättades om köpmännens verksamhet koncentrerades till städer. Kungliga nygrundningar skedde under slutet av och början av talen främst på tidigare mötesplatser för ting och kyrkliga högtider. DESSA KONSTLADE STADSBILDNINGAR skulle inte ha kunnat bestå utan omfattande statliga subsidier. Men städers tillkomst kunde också sammanhänga med någon av många människor omfattat önskemål. Man talar då om spontana städer. EN DEFINITIV VÄNDNING TILL STÄDERNAS FAVÖR INTRÄFFADE GENOM INDUSTRIALISMENS GENOMBROTT. Men strukturen hos ägandet i städerna förändrades mot större enskilt ägande långt innan den industrialistiska eran. De statliga upplåtelserna av jord upphörde i sann liberalistisk anda. ENSKILDA TILLÄTS EFTER 1809 ÅRS STATSVÄLVNING ATT FÖRVÄRVA OCH ÄGA JORD INOM STADSOMRÅDE. STADSGRUNDANDETS TID VAR DÄRMED FÖRBI. Staten har i princip hävdat att före år 1816 tilldelade donationsjordar skall behålla den ursprungliga egenskapen. Men mycket av donationsjorden har ändå övergått i enskild ägo parallellt med tillväxten av stadsplanelagda områden. Jordbruket var fram till 1800-talet en av städernas huvudnäringar. Man önskade försäkra sig mot dåliga konjunkturer för handel, hantverk och andra stadsnäringar. Jordbruket bidrog till att stadsgränsen uppfattades som relativ. Man odlade den jord som låg närmast bebyggelsen och vallade djuren utanför åkerarealen inom dygnsprismats ram. Staden fick en yttre och en inre gräns. LENNART AMÉEN UPPMÄRKSAMMAR OCH SYSTEMATISERAR GENE- RELLA DRAG I SVENSKT STADSBYGGANDE. Han försöker visa hur den nuvarande stadsbilden är ett resultat av de förurbana markytornas Kapitel 18 Stadsbebyggelse och domänstruktur - 163

2 ägandestruktur och ägandeförhållanden. Han studerar utvecklingen under de senaste hundra åren. Huvudvikten ägnas dock åt industrialismens första expansiva period vid slutet av 1800-talet. Ingen forskare har tidigare studerat ägandeförhållanden för angivna period. MAN BÖR DOCK VARA FÖRSIKTIG MED ATT SÄTTA LIKHETSTECKEN MELLAN INDUSTRIALISERING OCH STADSUTVECKLING. Städerna expanderade först som handelsplatser när allt fler människor tvingades överge jorden som direkt försörjningskälla. Man lokaliserade fabriker till städer i en senare fas av den industriella utvecklingen. AGRARA KÖPSTÄDER FÖRVANDLADES TILL INDUSTRISTÄDER BL.A. SOM EN FÖLJD AV JÄRNVÄGSBYGGANDET, KOMMUNALREFORMEN OCH NÄ- RINGSFRIHETEN. Bakom Améen intresse för domänstrukturens betydelse för stadslandskapet återfinns insikten om att även sedan den äldre domänstrukturen upphävts, så kan dess verkningar fortfarande observeras i den befintliga bebyggelsedifferentieringen. Teorier Kulturlandskapsforskningen har länge ägnat ägandeförhållanden stor uppmärksamhet. Faktorn är dock försummad i modern stadsforskning. SVENSKA STADSGEOGRAFER MED MORFOLOGISK INRIKTNING HAR TILLDELAT ÄGANDESTRUKTUREN EN SEKUNDÄR BETYDELSE FÖR BE- BYGGELSEUTFORMNINGEN. Man har omnämnt faktorn, men sällan sträckt sig så långt som att analysera dess betydelse. Strukturella förhållanden hos ägandet är därför en förbisedd faktor i geografisk stadslandskapsanalys. Faktorn är desto grundligare behandlad i discipliner som JURIDIK, LANTMÄTERI OCH ARKITEKTUR. Man saknar därför kännedom om generella bebyggelsefaktorer med relevans för all stadsmorfologi. Kulturlandskapsforskningen har länge ägnat ägandeförhållanden stor uppmärksamhet. Faktorn är dock försummad i modern stadsforskning. Den torde dock vara viktig vid försöken att förstå och förklara det nutida stadslandskapet. Lennart Améen presenterar en omfattande miljöbeskrivning som bakgrund till analysen av domänstrukturen. Han redogör för en KLASSIFICERING av Sveriges städer efter HISTORISK TILLKOMST. Stadsområdets omfattning sammanhänger med tidpunkten för stadens tillkomst. Améen redogör även för olika STADSPLANETYPER och skissar några HYPOTETISKA STADSMODELLER. Föreliggande avsnitt återger det centrala hos uppräknade fyra miljöfaktorer. Redogörelsen för stadsklassificeringen borde egentligen förekomma i ett senare avsnitt. Det har placerats här på grund av sambandet med övriga omnämnda faktorer Kapitel 18 Stadsbebyggelse och domänstruktur

3 Följande klassificering av svenska städer bygger på stadsstorlek, ägandesammansättning och kronologisk tillkomst. Systematiseringen är inte invändningsfri. myndigheterna har tillämpat växlande och ibland inkonsekventa regler vid tillståndsgivningen. Svenska städer kan systematiseras i ett historiskt perspektiv i följande FYRA GRUPPER: MEDELTIDSSTÄDER, stadsgrundläggningar på DONATIONSJORD under l600-talet, l800-talets LIBERALISTISKA tillkomsten av städer samt industrialismens SPONTANA stadssamhällen. MEDELTIDSSTÄDERNA kan grupperas i svenska och dansk-norska. De omfattade ganska stora arealer ODAL- OCH DONATIONSJORD. Stadsgränsen formade ett mycket oregelbundet mönster och följde på några ställen stadskroppens närhet på grund av exkorporerade landsförsamlingar. Begreppen odal- och donationsjord samt stadskropp uppmärksammas i avsnittet om begrepp, klassificeringar och mättekniska problem TALETS STÄDER KALLAS FÖR VIDA KRONOSTÄDER. De grupperas efter tillkomsten i Gustav Vasas Söners städer, Gustav II Adolfs och Kristinas städer samt Kolonisationsstäder. Gruppen var funktionellt sett mycket heterogen. De vida kronostäderna anlades genom kronans tillskyndan och omfattade i enlighet med benämningen stora stadsområden med som regel enbart DONATIONSJORD. Sistnämnda förhållande avgjorde direkt den ofta oroliga stadsgränsens sträckning. Komplikationer kunde uppstå därför att donationsmarken alltid omfattade hela hemman. Stadsområdet innefattade därför i vissa fall enklaver i form av utskiften. Medeltidstäder och trånga kronostäder expanderade arealmässigt genom borgarnas förvärvande av odaljord i till staden angränsande socknar. Arealerna ifråga var osäkra därför att man inte säkert kunde säga att de låg innanför eller utanför staden. DET UPPSTOD EN YTTRE OFFICIELL STADSGRÄNS OCH EN INRE TULLGRÄNS KRING STADSKROPPEN. Kronan anlade också stadssamhällen med mycket små markytor. Dessa TRÅNGA KRONOSTÄDER OMFATTADE LYD- OCH FRIKÖPINGAR FRIA FRÅN JORDBRUK. De numera sällsynta lydköpingarna saknade bofast borgerskap, vilket är förklaringen till frånvaron av donationsjord. Lydköpingen var en utom stad belägen handelsplats tillkommen för att vissa städers borgare skulle kunna idka handel året runt. Den fungerade som annex till angränsande stad. Marken betraktades som en exklav till moderstaden. Friköpingen anlades som ett självständigt stadssamhälle med trång gräns. Stadsgränsen hos båda formerna av kronostäder följde automatiskt ytterkonturen hos de av kronan tilldelade arealerna. Kapitel 18 Stadsbebyggelse och domänstruktur - 165

4 DE SPONTANA ORTERNAS TILLKOMST sammanhänger med att staten efter år 1860 slutade tilldela mark åt nya stadssamhällen. Kommunalreformen 1862 och näringsfrihetsreformen 1864 bidrog till både form och innehåll hos köpingarna utan epitet. Spontanorterna fungerade som kommuner med små arealer av enskild jord. Gränsen mot landsbygden bestämdes mycket noggrant. Jordavsöndringar bidrog ofta till en funktionell gränsdragning. Man tvingades dock i många fall att acceptera befintliga hemmansgränser. Studier av stadens morfologiska struktur bör innefatta de geometriska idéväxlingarna inom stadsbyggandet. AMÉEN VILL KLARGÖRA BETYDELSEN AV GEOMETRISKA LÖSNINGAR OCH ÄGOGRÄNSER BAKOM GATORNAS MÖNSTER. Han redogör översiktligt och i kronologisk ordning för stadsplaneepokerna i Sverige talets sparsamma svenska stadsbyggande följde den senmedeltida traditionen. SCHACKBRÄDESRENÄSSANSEN INTRODUCE- RADES GENOM GÖTEBORGS TILLKOMST. Principen tillämpades sedan konsekvent vid renoveringen av brandskadade medeltidsstäder, liksom vid anläggning av nya kronostäder av såväl vid som trång typ. Rutnätsrenässansen skapade mindre problem i kronostaden med dess enda markägare än i medeltidsstadens komplicerade ägandestruktur. Tankar från den modifierade renässansen resulterade först i att man genom hela staden anlade en lång och bred brandgata, hysande torg och stadspark samt friliggande brandsäkra stenbyggnader med officiell funktion. STADSPLANERAREN BEHÖLL RUTMÖNSTRET, MEN BRÖT MONOTONIN GENOM DET MONUMENTALA CENTRALSTRÅKET. Ombyggnaden av Stockholm och Göteborg under 1800-talet bidrog med ett nytt drag genom byggandet av enstaka diagonala boulevarder med slutpunkt i en stjärnplats. MAN ÖVERGAV SÅ SMÅ- NINGOM OCKSÅ DEN RÄTA VINKELN I RUTNÄTSPLANEN. En estetisk och en praktisk variant utvecklades. Industrialismen bidrog till att städerna expanderade över privata domäner. SPETSIGA VINKLAR UPPSTOD VID HOPSKARVNINGEN AV MÅNGA VAR FÖR SIG EXPLOATERADE SMÅ ÄGOR. Man tog till en början estetiska hänsyn i planritningarna, men beaktade inte tillräckligt förekomsten av lantlig bebyggelse. De estetiska aspekterna överdrevs också på bekostnad av möjligheterna att orientera sig i staden. En praktisk reaktion uppstod därför ganska snart. Rutnätet kom åter till användning. Lennart Améen försöker utveckla några lagbundenheter i stadstillväxten med hjälp av TRE HYPOTETISKA STADSMODELLER - den FÖRINDUSTRIELLA staden, den EXPANSIVA industristaden och den POSTINDUSTRIELLA staden. Modellerna bygger på följande ELVA ZONER ELLER MARKANVÄNDNINGSKATEGORIER: handelsmannazon, Kapitel 18 Stadsbebyggelse och domänstruktur

5 hantverkarzon, småfolksstråk, landeri, city, bostads- och industrizon, arbetarförstad, patricierförstad, egnahemsförstad, hyreshuszon och industrizon. Lennart Améen har inte återgett förstadsklassificeringen för att belysa sociala problemställningar. Han har valt indelningen av morfologiska skäl. STADENS UTVECKLING EFTER 1930 präglas av en pånyttfödelse för offentlig verksamhet. Samhällsplanering ersatte den liberala stadsbyggnadsperioden. DEN FÖRINDUSTRIELLA ELLER AGRARA KÖPSTADEN FUNGERADE SOM EN HANDELSPLATS FÖR LANDSBYGDSBEFOLKNINGEN. Staden omfattade fyra zoner. De centrala stadskvarteren hyste handelsgårdar, omgivna av en yttre zon med hantverkare. Småfolksstråken följde utåt de mot stadsnavet ekerlikt riktade vägarna. Stadskroppens expansion skedde utefter småfolksstråken. Inga nya gator behövde anläggas och inga åkerfält eller domäner förstördes. Avståndet mellan bostad och arbete ökade dock snabbt. Den förindustriella staden hyste också viss ståndsmässig jordbruksegendom, s.k. landerier. Sådana stadsherrgårdar fungerade som sommarresidens för förmögna borgare. Landerier och andra stora privata domäner förblev odelade under stadens expansion. Smärre privata domänerna kunde med lätthet manipuleras under urbaniseringsprocessen. INDUSTRISTÄDERNA tillväxte snabbt under 1800-talets andra sekel. Många industriarbetare sökte sina bostäder i småfolksstråken, vilka dock var alltför små för att kunna hysa det nybildade proletariatet. LIBERALA IDEAL HINDRADE EN OFFENTLIG BOSTADSPOLITIK OCH EX- PLOATERING AV KRONO- OCH KOMMUNAL MARK. Arbetarbostäderna lokaliserades därför till privat mark, belägen långt från stadskroppen. Arbetarförstäderna var inledningsvis dåligt försedda med kommunikationer. Förmögna borgare flyttade ut till patricierförstäder när transporterna förbättrats. Arbetar- och patricierförstäder var permanent åtskilda. MEDELKLASSEN BLEV FÖRORTSBOR KRING SEKELSKIFTET I OCH MED TILLKOMSTEN AV EGNAHEMSOMRÅDEN, UR- SPRUNGLIGEN AVSEDDA FÖR ARBETARKLASSEN. Lennart Améen har inte återgett förstadsklassificeringen för att belysa sociala problemställningar. Han har valt indelningen av morfologiska skäl. Arbetarförstaden utmärktes av att de planerade tomterna delades upp i flera små tomter, vilka var och en ofta bebyggdes med flera bostadshus. Patricierförstadens tomter exploaterades däremot i odelat skick, medan egnahemsförstaden intog en mellanställning. I övrigt gäller att handelsmanna- och hantverkarzonerna i den förindustriella staden omvandlas till cityområde och bostads- och industrizon i industristaden. STADENS UTVECKLING EFTER 1930 präglas av en pånyttfödelse för offentlig verksamhet. Samhällsplanering ersatte den liberala stadsbyggnadsperioden. Centralt belägen stadsjord togs i anspråk för bostadsbyggande. Den yngre bebyggelsen anlades närmare staden än den äldre. Améen talar om en ANAKRONISMGRÄNS mellan de Kapitel 18 Stadsbebyggelse och domänstruktur - 167

6 båda åldersbestånden. En stads expansion sker annars enligt teorin kronologiskt över rummet med kronismgränser mellan de successivt bebyggda koncentriska ytorna. DEN POSTINDUSTRIELLA STADEN PRÄGLAS OCKSÅ AV EN KOMPLEX SAMVERKAN MELLAN KONCENTRISK OCH SEKTORIELL EXPANSION. Lennart Améen kompletterar de tre stadsmodellerna med ytterligare två faktorer: JÄRNVÄGEN OCH REGEMENTET. Han anger som skäl att städernas unika drag är så framträdande att de tidigare omnämnda modellerna vinner i konkretion, om järnvägen och regementet kan införlivas. Améen ägnar järnvägarna störst uppmärksamhet. MÅNGA SVENSKA STÄDER HAR I EFTERHAND FÖRSETTS MED JÄRNVÄGSFÖRBINDELSER, VILKET MEDFÖRT STARKA INGREPP I MARKDISPOSITIONEN. Stationens lokalisering är viktig. Man kan tänka sig tre huvudsituationer. Stationen anläggs vid den agrara köpstadens periferi. Stationen lokaliseras till landsbygden i stadskroppens omedelbara närhet. Den kan också placeras på landsbygden och bidra till en stads uppkomst. Regionen och representativitetsaspekten Undersökningen omfattar av arbetstekniska skäl endast nio städer. Urvalet av städer sammanhänger också med materialtillgången. AMÉEN HAR VALT EXEMPEL MED STOR TÄCKNING ÖVER RIKET. Önskemålet att åstadkomma en generell analys har dock försvårat ett proportionellt urval från de fyra stadskategorier, vilka uppmärksammades i föregående avsnitt. Undersökningen omfattar därför endast ett fåtal trånga kronostäder, medan spontana städer helt uteslutits. Tabellen på följande sida redovisar förhållandet mellan population och urval. Det knappt 10% stora urvalet är ganska proportionellt, om man undantar extremfallen svenska medeltidsstäder (Linköping i urvalet) och kolonisationsstäder (Karlshamn och Östersund). Begrepp, klassificeringar och mättekniska problem Här omnämns endast och mycket kortfattat BEGREPPEN ÄGOGRÄN- SER OCH STADSKROPP. LENNART AMÉEN KLASSIFICERAR ÄGOGRÄNSERNA I TRE KLASSER - TERRÄNG-, SKIFTES- OCH PLANGRÄNSER. Lokaltopografiska förhållanden är mycket iögonenfallande men ofta triviala. De lokala ägogränserna har ju skapats med avsikt att få naturgeografiskt homogena ytor. Skiftesgränserna föregår ett områdes urbanisering, och bevaras i den fungerande staden. Ägogränserna ligger mycket tätt i det färdigexploaterade stadslandskapet. Plangränserna är renodlat urbana ägandelinjesystem Kapitel 18 Stadsbebyggelse och domänstruktur

7 Stadens centrala och sammanhängande tätbebyggelse kallas med ett morfologiskt begrepp för STADSKROPPEN. Fristående förstäder räknas inte till stadskroppen. Borgarna ägde förr gemensamt markområden utanför stadskroppen. De hade dock inte någon enskild förfoganderätt över denna stadsmark (stadsjorden). Flertalet svenska stadsbildningar före 1800-talet hade tillkommit genom kungliga beslut på av kronan upplåten mark, s.k. donationsjord. Donationsjorden var endast avsedd för offentliga ändamål. Medeltida städer bestod uteslutande av donationsjord. Nyare stadsbildningar omfattade även egen jord (odaljord). Valet av metodik är speciellt intressant, därför att forskningsprojektet bedrevs under den epok som blivit kallad den kvantitativa revolutionen. AMÉEN FÖ- REFALLER HELT OPÅVERKAD AV 1960-TALETS ALLA IN- DUKTIVA ANALYSVERKTYG. Metodik LENNART AMÉEN GENOMFÖR SINA ANALYSER HUVUDSAKLIGEN MED HJÄLP AV KARTOR. Valet av karteringsteknik är sålunda viktig. Han har ritat flera stadskartor i samma stil och skala. Källmaterialet består av lantmäterikontorens kartor och handlingar över verkställda lantmäteriförrättningar. Man kan den vägen spåra tillkomsten av nästan alla ägogränser. Men materialets tillgänglighet varierat mycket. Valet av metodik är speciellt intressant, därför att forskningsprojektet bedrevs under den epok som blivit kallad den kvantitativa revolutionen. AMÉEN FÖREFALLER HELT OPÅVERKAD AV 1960-TALETS ALLA INDUKTIVA ANALYSVERKTYG. Avhandlingen saknar nästan helt sifferredovisningar. Tvärsnittsberäkningar förekommer över huvud taget inte. Han väljer i stället EN LONGITUDINELL METODIK för analysen av individerna (tomtägor), som för övrigt utgår från hypotetiska och modellbaserade frågeställningar. Kapitel 18 Stadsbebyggelse och domänstruktur - 169

8 Undersökningsobjekt Lennart Améen redogör på ett mycket genomträngande sätt för ägandestrukturens utveckling och konsekvenser för stadstillväxten i de nio städerna. Han framhåller såväl unika som generella drag. Här följer en kort sammanfattning av de lagbundna sammanhangen. Exploateringsbenägenheten samvarierar med ägandestrukturen. Gles markanvändning av icke-bostadskaraktär kännetecknade offentligt ägd jord. Privat mark bebyggdes desto intensivare med bostäder. AMÉEN RANGORDNAR DOMÄNTYPERNA FRÅN LÅG TILL HÖG EXPLOATERINGSBENÄGENHET PÅ FÖLJANDE SÄTT: KRONO-, DONATIONS- OCH ODALJORDAR SAMT STÖRRE OCH MINDRE PRIVATDOMÄNER. Utomgränsbebyggelse blev tidigt ett markant inslag vid brist på centralt belägen exploateringsbenägen privatmark. Arbetarstadsdelarna var starkt predestinerade beträffande både lokalisering, omfång, täthet och trångboddhet. Bebyggelseutvecklingen ägde rum i isolerade förstäder på privat mark. Lokaliseringen och omfånget av förstäderna var nästan helt beroende av den privata markens förekomst. Den tättbebyggda arbetarförstaden var funktionellt sett helt beroende av, men fysiskt åtskiljd från, en närbelägen stadskropp. Småfolksstråk saknades längs utfartsvägarna, när ingen enskild jord disponerats för bostäder i den förindustriella stadskroppens närhet. Sammanhängande donationsjordar omedelbart utanför stadskroppen har hindrat bebyggelseutvecklingen i de vida kronostäderna. Anlagd bebyggelse på av staden disponerade domäner blev alltid av hög klass. Men donationsjordar i centrala lägen förblev länge obebyggda. De trånga kronostäderna har, som framgår av namnet, ett snävt tilltaget stadsområde. Privata domäner i stadskroppens omedelbara närhet har tidigt möjliggjort en direkt utvidgning av staden. De ganska små privata domänerna bebyggdes först, medan den kommunala marken var blockerad och de stora privatdomänerna exploaterades på ett mer planmässigt sätt. Arbetarbebyggelsen utvecklades i sällsynt tillgängliga men ändå glesa lägen när och om stadskroppen vid industriepokens inledning uteslutande omgavs av privatdisponerad mark. Arbetarna slapp småfolksstråken och senare förstäderna vilket troligen skedde i strid med gällande bestämmelser. En sådan situation förutsätter att donationsjord överlåtits i privat ägo. Donationsjorden har bestämt stadsområdets omfattning, men vild kransbebyggelse har tillåtits innanför stadsgränsen och på donationsjord Kapitel 18 Stadsbebyggelse och domänstruktur

9 När små centralt belägna privatdomäner tidigt attraherade bostäder, uppstod ETT PARADOXALT RESUL- TAT. Bebyggd privatmark i stadskroppens närhet fungerade, i likhet med donationsjorden, som ett hinder under den verkliga urbaniseringsprocessen. Ägandestrukturen har dikterat uppdelningen i bostads- och institutionsregioner. När små centralt belägna privatdomäner tidigt attraherade bostäder, uppstod ETT PARADOXALT RESULTAT. Bebyggd privatmark i stadskroppens närhet fungerade, i likhet med donationsjorden, som ett hinder under den verkliga urbaniseringsprocessen. Ägandestrukturen har dikterat uppdelningen i bostads- och institutionsregioner. Industriområden förekom däremot på såväl privat som kommunal mark, om än i begränsad utsträckning på offentligt ägda domäner. Järnvägen har i många fall brutit exploateringsmotståndet hos kronodomänerna. Regementen anlades ofta centralt på donationsjord. Kapitel 18 Stadsbebyggelse och domänstruktur - 171

10 172 - Kapitel 18 Stadsbebyggelse och domänstruktur

Skriv för din släkt! Eva Johansson 2013, www.skrivfordinslakt.se

Skriv för din släkt! Eva Johansson 2013, www.skrivfordinslakt.se Skriv för din släkt! Eva Johansson 2013, www.skrivfordinslakt.se Detta är ett utdrag ur handboken Skriv för din släkt! Innehållsförteckning, två sidor plus ett exempel. Innehållsförteckning OM ATT SKRIVA.

Läs mer

Amerika Orsak: Den amerikanska revolutionen Händelse: Amerika blir ett land, Konsekvens: Migration 30miljoner flyttar till Amerika

Amerika Orsak: Den amerikanska revolutionen Händelse: Amerika blir ett land, Konsekvens: Migration 30miljoner flyttar till Amerika Amerika Orsak: Den amerikanska revolutionen - Varför ville amerikanerna upphöra att tillhöra det brittiska riket? - Varför hade England höjt skatterna för de amerikanska bosättarna? Händelse: Amerika blir

Läs mer

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 2010-03-02 Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Jens Tjernström Boendeplan för Skellefteå kommun 1 Sammanfattning Skellefteå kommun har en vision som

Läs mer

En modern svensk ekonomisk historia

En modern svensk ekonomisk historia En modern svensk ekonomisk historia Tillväxt och omvandling under två sekel LENNART SCHÖN Fjärde upplagan iw) Studentlitteratur INNEHÅLL Förord till första upplagan 7 Förord till andra upplagan 9 Förord

Läs mer

Utdrag ur Översiktsplan för. Nyköpings kommun

Utdrag ur Översiktsplan för. Nyköpings kommun Samhällsbyggnad, Plan- och naturenheten Utredning Datum 2012-06-03 Dnr KK 08/118 Utdrag ur Översiktsplan för Nyköpings kommun Kapitel 13. Strandskydd Postadress Nyköpings kommun Samhällsbyggnad, Plan-

Läs mer

VALLKÄRRA STATIONSBY TAR FORM

VALLKÄRRA STATIONSBY TAR FORM VALLKÄRRA STATIONSBY TAR FORM I arbetet med Vallkärra Stationsby är det viktigt att finna områdets gränser och därmed dess form. Nedan följer en diskussion kring hur Vallkärra Stationsby bör växa. En av

Läs mer

STRANDSKYDD. Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan

STRANDSKYDD. Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan STRANDSKYDD Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan 1 SAMRÅDSHANDLING STRANDSKYDD Allmänt Ändrade strandskyddsbestämmelser gäller fr o m 1 juli 2009. För ett utvecklat strandskydd med bättre lokal

Läs mer

Kulturmiljövård. Riktlinjer Kulturhistoriskt värdefulla miljöer skall skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada kulturvärdena.

Kulturmiljövård. Riktlinjer Kulturhistoriskt värdefulla miljöer skall skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada kulturvärdena. Kulturmiljövård 8 Övergripande mål De kulturhistoriska värden som har betydelse för Danderyds identitet och karaktär ska beaktas när nya byggnader uppförs i den befintliga bebyggelsemiljön. Estetiska och

Läs mer

Ärende angående byggnadsminnesförklaring enligt Kulturmiljölagen av ladugården på Överjärva gård, Solna.

Ärende angående byggnadsminnesförklaring enligt Kulturmiljölagen av ladugården på Överjärva gård, Solna. Ärende angående byggnadsminnesförklaring enligt Kulturmiljölagen av ladugården på Överjärva gård, Solna. Ärendet initierat av Emmelie Folkesson, tel: 070 359 19 69. Härmed väcks fråga om byggnadsminnesförklaring

Läs mer

Kvarteret Lyckan, Norrköping 2009

Kvarteret Lyckan, Norrköping 2009 för den arkeologiska undersökningen av kålgårdar i kvarteret Lyckan i Norrköping år 2009. Trädgårdsarkeologi i kvarteret Lyckan Under slutet av oktober och i november kommer vi att undersöka kålgårdar,

Läs mer

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING Befolkningsutveckling Befolkningen i Båstads kommun var drygt 11000 personer under 1940-talet och fram till början av 50-talet. Kommunen var en typisk landsorts- och jordbrukskommun

Läs mer

Var går gränsen? Lödöse och Kungahälla som gränsstäder och grannstäder under medeltiden

Var går gränsen? Lödöse och Kungahälla som gränsstäder och grannstäder under medeltiden Var går gränsen? Lödöse och Kungahälla som gränsstäder och grannstäder under medeltiden Erika Harlitz, doktorand i historia Från Vänerns södra utlopp till Kattegatt utanför Göteborg rinner Göta Älv, ett

Läs mer

DOM 2013-10-03 Stockholm

DOM 2013-10-03 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060106 DOM 2013-10-03 Stockholm Mål nr F 2613-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-02-26 i mål nr F 1954-12, se

Läs mer

Antagen Laga Kraft

Antagen Laga Kraft Områdesbestämmelser för del av Stödstorp 2:1 m fl. Vaggeryds kommun Antagen 2015-04-28 79 Laga Kraft 2015-05-27 Bakgrund och syfte Områdets läge framgår av bilden föregående sida. Marken utgörs av tallmo

Läs mer

EN PLATS FÖR ALLA en liten veckoskiss på en ny flexiskola i Hyllie, Malmö Stad

EN PLATS FÖR ALLA en liten veckoskiss på en ny flexiskola i Hyllie, Malmö Stad EN PLATS FÖR ALLA en liten veckoskiss på en ny flexiskola i Hyllie, Malmö Stad På en åker står en mölla utan vingar och tittar ut över ett historisk åkerlandskap som inom snar framtid kommer förvandlas

Läs mer

FRP 2015 - Information

FRP 2015 - Information FRP 2015 - Information Innehåll Allmänt... 2 Resa och samling... 3 Boende... 4 Historia... 5 1 Allmänt Årets FRP-mästerskap kommer att äga rum 10-13 september i Köpenhamn. Årets arrangörer är Mats, Fred

Läs mer

Vinningsbo platsens historia

Vinningsbo platsens historia Vinningsbo platsens historia Vinningsbo hör till den gamla Skårdals by och är den enda av byns gårdar som hade ett särskilt namn Vinningsbogården. Rikspolitiska förvecklingar och krig har påverkat denna

Läs mer

Föredragande borgarrådet Karin Wanngård anför följande.

Föredragande borgarrådet Karin Wanngård anför följande. PM 2015: RI (Dnr 110-350/2015) Lantmäteriets och Riksantikvarieämbetets rapport Kvalitetssäkring av den territoriella församlingsindelningen från den 31 december 1999 samt förslag till de enskilda distriktens

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs

Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs Plats Dialogmöte 1 hölls i Ladan, som ligger på Lennartsnäs, Öråkers gård. I byggnaden finns olika butiker, verksamheter och det anordnas även en del aktiviteter. Beskrivning

Läs mer

Bild 16: Gustavsbergs fabriker Vattenkvarnhjulet. Bild 17: Norra bruksgatorna - Grindstugatan.

Bild 16: Gustavsbergs fabriker Vattenkvarnhjulet. Bild 17: Norra bruksgatorna - Grindstugatan. Bild 16: Gustavsbergs fabriker Vattenkvarnhjulet vid Gustavsbergsvägen. Bild 17: Norra bruksgatorna - Grindstugatan. 1. Gustavsbergs fabriker 1820 till 2000-tal Det område som Gustavsbergs fabriker ligger

Läs mer

Trädgårdsgatan i Skänninge

Trädgårdsgatan i Skänninge ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:17 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Trädgårdsgatan i Skänninge RAÄ 5:1, Skänninge socken, Mjölby kommun, Östergötlands län Madeleine Forsberg ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:17

Läs mer

BEBYGGELSETYPER I ÖREBRO. Kort beskrivning av bostadsbebyggelsens generella karaktärsdrag

BEBYGGELSETYPER I ÖREBRO. Kort beskrivning av bostadsbebyggelsens generella karaktärsdrag BEBYGGELSETYPER I ÖREBRO Kort beskrivning av bostadsbebyggelsens generella karaktärsdrag 2 Inledning Varsamhet ska enligt Plan- och bygglagen (kap 8 17) tillämpas vid om- och tillbyggnader, men även vid

Läs mer

Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun

Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun UV SYD RAPPORT 2005:2 ARKEOLOGISK UTREDNING Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun Skåne, Helsingborg, Gamla staden 7:1 Magnus Andersson Kolumntitel 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) J. 3 VINDKRAFTSPOLICY FÖR LOMMA KOMMUN Introduktion Denna policy bygger på kommunens utredning Vindkraft i Lomma kommun 2004. För att ta del av bakgrunden till och fördjupade

Läs mer

SKUREBO Förslag Klass 3

SKUREBO Förslag Klass 3 Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast fornlämning

Läs mer

KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND

KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND JAN STRID tidigare SOM-undersökningar där frågor gällande Svenska kyrkan ingått har vi I mest varit intresserade av kyrkovalen. Men i samband med dessa val har

Läs mer

HISTORISK STADSBILDSÖVERSIKT 1. Älvmynningens bosättningar i forntiden 3. Förstäder, hamnar, manufakturer från tullen till Klippan Det fiskrika området kring Göta Älvs mynning har varit attraktivt för

Läs mer

Det norrländska rummet

Det norrländska rummet A N N A L A G E R S T E D T Det norrländska rummet Vardagsliv och socialt samspel i medeltidens bondesamhälle Skrifter från forskningsprojektet Flexibilitet som tradition, Ängersjöprojektet 10 Stockholm

Läs mer

Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004

Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004 Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004 ArkeoDok Rapport 2005:2 Visby 2005-01-24 Arkeologisk utredning över Svalsta, Grödinge socken, Botkyrka kommun, Stockholms län

Läs mer

1:2. Siggegärde 2:2 VIRKESJÖ

1:2. Siggegärde 2:2 VIRKESJÖ VIRKESJÖN 153 Kort beskrivning Virkesjön ligger sydväst om Nybro tätort. Planområdet som ligger i Siggegärde, ligger i anslutning till gammal gårdsbebyggelse. Gårdarna tillsammans med gamla stenmurar,

Läs mer

Munktorp. Antagandehandling 2012-09-24 71 Översiktsplan för Köpings kommun

Munktorp. Antagandehandling 2012-09-24 71 Översiktsplan för Köpings kommun Ställningstaganden Munktorps tätort Bostäder ska erbjudas i anslutning till Sorbykyrkan enligt gällande detaljplan. Ny detaljplan för bostadsändamål kan vid behov upprättas öster om Sorbykyrkan. Kommunen

Läs mer

Innerstaden 1:62 Peter Lundbergsgatan, fornlämning nr 19

Innerstaden 1:62 Peter Lundbergsgatan, fornlämning nr 19 Arkeologisk förundersökning 2014 Innerstaden 1:62 Peter Lundbergsgatan, fornlämning nr 19 KABELSCHAKT Trelleborgs stad, Trelleborgs kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2014:4 Per Sarnäs Arkeologisk

Läs mer

FAKTABLAD K13. Vasa hamns historia och utveckling

FAKTABLAD K13. Vasa hamns historia och utveckling Tema 5. Kultur FAKTABLAD. Vasa hamns historia och utveckling Ända sedan förkristen tid har folk varit bosatta vid kusten i det område där Vasa stad och Korsholms kommun nu finns, och idkat handel och sjöfart.

Läs mer

Planbeskrivning Samrådshandling

Planbeskrivning Samrådshandling Planbeskrivning Samrådshandling Datum 2010-06-08 Dnr BMR/2010:28 Bygg-, miljö- och räddningsförvaltningen Detaljplan för fastigheten Svalan 10 inom Sparreholm, Flens kommun, Södermanlands län Handlingar

Läs mer

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 3 9B:1

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 3 9B:1 9B:1 En kommun upprättade förbindelsepunkt för anslutning av en obebyggd fastighet i kommunens ägo till den allmänna va-anläggningen. Sedan kommunens va-taxa höjts överlät kommunen fastigheten till en

Läs mer

ÄNDRING AV BYGGNADSPLANEBESTÄMMELSER - del 2

ÄNDRING AV BYGGNADSPLANEBESTÄMMELSER - del 2 2016-03-16 Dnr: 2015/3881 Samrådshandling Bilaga 2 Ändring av byggnadsplaner B1, B3, B7, B15, B16, B18, B21 och B25 i Asarum, Karlshamns kommun, Blekinge län ÄNDRING AV BYGGNADSPLANEBESTÄMMELSER - del

Läs mer

SVERIGE - EN SOCIAL OCH EKONOMISK HISTORIA

SVERIGE - EN SOCIAL OCH EKONOMISK HISTORIA SVERIGE - EN SOCIAL OCH EKONOMISK HISTORIA SUSANNA HEDENBORG MATS MORELL (RED.) tw) Studentlitteratur Innehåll 13 Inledning Susanna Hedenborg och Mats Moreli DEL 1 LÅNGSIKTIG UTVECKLING 29 KAPITEL 1 Den

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING. 1(11) Planbeskrivning

ANTAGANDEHANDLING. 1(11) Planbeskrivning 1(11) Planbeskrivning tillhörande tillägg till förslag till stadsplan och särskilda byggnadsbestämmelser för Oxelbergen (kv. Hjälmen, Draken, Majelden, Slånet, Vimpeln, Vallen och Åkern) med omgifningar

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

MARGARETA ERIKSSON OCH SUNE ÅKERMAN ÖNSKAR ATT

MARGARETA ERIKSSON OCH SUNE ÅKERMAN ÖNSKAR ATT KAPITEL 14 Del II Samhällets modernisering Geografisk och social rörlighet Resultat från trestadsstudien Man diskuterar dock inte vad som avses med sociala mål för individerna. Är det t.ex. otänkbart att

Läs mer

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B 2 C. M Uppdragsarkeologi AB B 3 CMB Uppdragsarkeologi AB har i enlighet med Länsstyrelsen i Skåne läns beslut genomfört en arkeologisk förundersökning i samband med anläggande

Läs mer

LOVÖNS SENTIDA KULTURHISTORISKA UTVECKLING

LOVÖNS SENTIDA KULTURHISTORISKA UTVECKLING NORD-SYDLIGA FÖRBINDELSER I STOCKHOLMSOMRÅDET Vägutredning ALTERNATIV FÖRBIFART STOCKHOLM LOVÖNS SENTIDA KULTURHISTORISKA UTVECKLING TYRÉNS Juni 2006 Marianne Klint 5664 1042 2(6) INNEHÅLL Sida Landsbygdsutvecklingen

Läs mer

WISTRAND. Läs LYSEKILSKOMMUN

WISTRAND. Läs LYSEKILSKOMMUN LYSEKILSKOMMUN REGISTRATUREN 2015-09- ns Läs Lysekils kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 453 80 Lysekil E-post: registrator@lysekil.se YTTRANDEÖVER GRANSKNINGSHANDLINGAR Skaftö Fiskebäck

Läs mer

!"# " $"#%& Landskapets kulturella indelning (Stenholm 1986, s 21)

!#  $#%& Landskapets kulturella indelning (Stenholm 1986, s 21) !"# " $"#%& Eftersom vissa kvalitéer blir värdefulla förs med ett visst tidsperspektiv, krävs kunskaper om historien för att kunna planera för framtiden. För att kommande generationer ska kunna förstå

Läs mer

Naturvårdens intressen

Naturvårdens intressen Naturvårdens intressen I Motala är det alltid nära till naturen. Inom Motala tätort är så mycket som en tredjedel av landarealen grönytor, med skiftande kvalitet och betydelse för boendemiljön och för

Läs mer

Förslag till ändrad valdistriktsindelning och indelning i valkretsar i Västerås inför de allmänna valen 2014

Förslag till ändrad valdistriktsindelning och indelning i valkretsar i Västerås inför de allmänna valen 2014 2011-11-16 Dnr Valnämndens kansli Gunnar Lignell/Mari Eriksson Valnämnden Förslag till ändrad valdistriktsindelning och indelning i valkretsar i Västerås inför de allmänna valen 2014 Valnämndens behandling

Läs mer

I U!dragsbestyrkande. 44 Dnr547/13. Fiber till byn - Tramanfiber Gripenberg/Adala/Finnanäs

I U!dragsbestyrkande. 44 Dnr547/13. Fiber till byn - Tramanfiber Gripenberg/Adala/Finnanäs ~ "...- SAMMANTRÄDESPROTOKOLL ~ 'z Sammanträdesdatum ~f' TRANAs KOMMUN 2015-03-03 Sida 11 (42) - '", KOMMUNSTRYRELSENS AU 44 Dnr547/13 Fiber till byn - Tramanfiber Gripenberg/Adala/Finnanäs Tranås kommuns

Läs mer

UHI-mätningar i Göteborg

UHI-mätningar i Göteborg UHI-mätningar i Göteborg Av Kajsa Olandersson En rapport i kursen Miljökunskap klass NV3 Läsåret 12/13 Handledare Rutger Staaf Sammanfattning Mätningar gjordes för att undersöka om skillnader i temperaturen

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Stadsdelsanalys av Rosengård Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Inledning Inför arbetet med att inventera och göra en nulägesanalys av Rosengård har vi valt att begränsa vårt område. Det område

Läs mer

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Bjerkemo Konsult 1 Kustjärnväg förbi Oskarshamn Framsidesbild från Rydebäcks station PM 2011-10-31 Bakgrund Regionförbundet i Kalmar har tagit initiativ till

Läs mer

Orsakerna till den industriella revolutionen

Orsakerna till den industriella revolutionen Modelltexter Orsakerna till den industriella revolutionen Industriella revolutionen startade i Storbritannien under 1700-talet. Det var framför allt fyra orsaker som gjorde att industriella revolutionen

Läs mer

DEMOKRATISK KAPITALBILDNING

DEMOKRATISK KAPITALBILDNING DEMOKRATISK KAPITALBILDNING Av civilekonom CARL LEISSNER DIREKTÖR AxEL IVEROTH i Sveriges Industriförbund gjorde för kort tid sedan ett uttalande om kapitalbildningen under 60-talet. Han framhöll bl. a.

Läs mer

Budget och planer för år 2014 2018

Budget och planer för år 2014 2018 Budget och planer för år 2014 2018 Bostadsförsörjningsprogram Fastställd av kommunfullmäktige 2013-11-18 1 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2014-2018 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid ALLMÄNT 2 Riksdagens bostadspolitiska

Läs mer

PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG

PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Detaljplan för TÖRESTORP 2:52, DEL AV HangOn AB, Gnosjö kommun, Jönköpings län PLANBESKRIVNING HANDLINGAR - Plankarta med bestämmelser - Plan- och genomförandebeskrivning - Behovsbedömning Bakgrund HangOn

Läs mer

Ansökan om strandskyddsdispens inom skyddade områden enligt 7 kap miljöbalken

Ansökan om strandskyddsdispens inom skyddade områden enligt 7 kap miljöbalken Ansökan om strandskyddsdispens inom skyddade områden enligt 7 kap miljöbalken Ansökan avser Fastighet(er) på platsen för åtgärd Fastighetsbeteckning Kommun Sökande Namn Organisations- eller personnummer

Läs mer

PÅ SPANING EFTER DEN ANDRE. - en studie av Malmös offentliga rum och stråk som mötesplats

PÅ SPANING EFTER DEN ANDRE. - en studie av Malmös offentliga rum och stråk som mötesplats PÅ SPANING EFTER DEN ANDRE - en studie av Malmös offentliga rum och stråk som mötesplats Alexandra Möllerström Examensarbete 30 hp Magisterprogrammet i Fysisk planering Blekinge Tekniska Högskola 2009

Läs mer

10 Tillgång till fritidshus

10 Tillgång till fritidshus Tillgång till fritidshus 201 10 Tillgång till fritidshus Bland de många olika former av rekreation och miljöombyte som finns för befolkningen, är en relativt vanlig form fritidsboende. Vanligast är nog

Läs mer

Kan underhållsskyldigheten utvidgas?

Kan underhållsskyldigheten utvidgas? Kan underhållsskyldigheten utvidgas? Var går gränsen mellan bostadsrättsföreningens och bostadsrättsinnehavarens underhållsansvar? Ett domslut i hovrätten öppnar upp för en viss utvidgning av Underhållsskyldigheten

Läs mer

Uppsala, den 16 juni 2008. Uppsala kommun Stadsbyggnadskontoret 753 75 UPPSALA. Susanna Tielman Kungsängsgatan 51 E 753 18 UPPSALA

Uppsala, den 16 juni 2008. Uppsala kommun Stadsbyggnadskontoret 753 75 UPPSALA. Susanna Tielman Kungsängsgatan 51 E 753 18 UPPSALA Uppsala, den 16 juni 2008 Uppsala kommun Stadsbyggnadskontoret 753 75 UPPSALA Susanna Tielman Kungsängsgatan 51 E 753 18 UPPSALA YTTRANDE ÖVER TJÄNSTEUTLÅTANDE ANG FÖRHANDSBESKED Fastighet: HAGBY 9:1 Sökande:

Läs mer

http://sv.wikipedia.org/wiki/norrk%c3%b6ping http://sv.wikipedia.org/wiki/j%c3%b6nk%c3%b6ping

http://sv.wikipedia.org/wiki/norrk%c3%b6ping http://sv.wikipedia.org/wiki/j%c3%b6nk%c3%b6ping Norrköping Norrköping fick stadsrättigheter 1384 då människor redan bott kring Motala ströms fall under lång tid. Nu finns det 83 561 invånare, staden är 3 477,94 hektar stor och varje kvadratmeter rymmer

Läs mer

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4 ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget

Läs mer

SAMMANFATTNING: VINDKRAFTENS MILJÖPÅVERKAN FALLSTUDIE AV VINDKRAFTVERK I BOENDEMILJÖ

SAMMANFATTNING: VINDKRAFTENS MILJÖPÅVERKAN FALLSTUDIE AV VINDKRAFTVERK I BOENDEMILJÖ SAMMANFATTNING: VINDKRAFTENS MILJÖPÅVERKAN FALLSTUDIE AV VINDKRAFTVERK I BOENDEMILJÖ Angelica Widing Gunilla Britse Tore Wizelius Förord Denna studie har genomförts vid, Högskolan på Gotland under år 2003-2005

Läs mer

Till Tord Lundborg Bygg- och miljökontoret För kännedom Kommunstyrelsen

Till Tord Lundborg Bygg- och miljökontoret För kännedom Kommunstyrelsen Socialdemokraterna i Mark 2012-10-30 Till Tord Lundborg Bygg- och miljökontoret För kännedom Kommunstyrelsen Synpunkter på utveckling av kommunens struktur i ett långsiktigt perspektiv, 15-20 år Socialdemokraterna

Läs mer

Eskilstuna stadsmuseum. Eskilstuna. Smedstaden och industrin

Eskilstuna stadsmuseum. Eskilstuna. Smedstaden och industrin Eskilstuna stadsmuseum Eskilstuna Smedstaden och industrin Invigning av Allan Ebelings staty Smederna vid stadens 300-årsjubileum. Foto: Teddy Aarni, Eskilstuna stadsmuseum Rademacher och smidestillverkningen

Läs mer

För varje epok kommer här att ställas upp de viktigaste sakerna vad gäller ekonomiska, sociala, kulturella och politiska förhållanden.

För varje epok kommer här att ställas upp de viktigaste sakerna vad gäller ekonomiska, sociala, kulturella och politiska förhållanden. Följande text är tagen ifrån http://stiglundberg.org/historiska-epoker/, texten är ursprungligen skriven av Gymnasieläraren Sofia Ahlgren. Texten är editerad och korrekturläst av mig. Att beskriva en epok

Läs mer

Analys av kompetensutvecklingen

Analys av kompetensutvecklingen Analys av kompetensutvecklingen inom landsbygdsprogrammet - Fördjupning av rapport 1:3 Efter rådgivning menar cirka procent att de har förändrat sitt arbetssätt oberoende av om det var en konsult eller

Läs mer

Lägesrapport Nyproduktion 2015

Lägesrapport Nyproduktion 2015 Lägesrapport Nyproduktion 2015 Varje år frågar vi landets studentbostadsföretag om hur deras nyproduktion ser ut, både vad som har och kommer att byggas och hur de ser på förutsättningarna för nyproduktion.

Läs mer

DOM Stockholm

DOM Stockholm SVEA HOVRÄTT Rotel 060207 DOM 2012-06-26 Stockholm Mål nr P 2623-12 Sid 1 (4) ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen dom, 2012-03-07 i mål nr P 6244-11, se bilaga KLAGANDE L S

Läs mer

Detaljplan för Trillan 2 och del av Hubbarp 2:1 i Tranås stad (Hubbarps industriområde) Planområde

Detaljplan för Trillan 2 och del av Hubbarp 2:1 i Tranås stad (Hubbarps industriområde) Planområde Detaljplan för Trillan 2 och del av Hubbarp 2:1 i Tranås stad (Hubbarps industriområde) Upprättad i februari 2013 av Plan- och byggavdelningen, Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr 288/11 Planområde Antagen

Läs mer

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR PREAMBEL Med insikt om att rådande skillnader mellan de nationella regleringarna rörande familj gradvis minskar; Med insikt om att kvarstående skillnader

Läs mer

Arkeologisk utredning. Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:10

Arkeologisk utredning. Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:10 Arkeologisk utredning Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 2002:10 Arkeologisk utredning Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 1 Rapport

Läs mer

Fördjupad översiktsplan avseende 9. KULTSJÖDALEN. Kultsjödalgången är stor och innehåller viktiga kulturella- och naturresursvärden.

Fördjupad översiktsplan avseende 9. KULTSJÖDALEN. Kultsjödalgången är stor och innehåller viktiga kulturella- och naturresursvärden. Fördjupad översiktsplan avseende 9. KULTSJÖDALEN 9.1 Bakgrund I samband med upprättandet av översiktsplan för Vilhelmina kommun har det ansetts nödvändigt att fördjupa översiktsplanen för vissa områden.

Läs mer

SÄKERSTÄLLANDE AV RIKSINTRESSEN

SÄKERSTÄLLANDE AV RIKSINTRESSEN SÄKERSTÄLLANDE AV RIKSINTRESSEN Riksintressen ska skyddas från åtgärder som påtagligt kan skada intresset. Om det blir fråga om en avvägning mellan olika konkurrerande riksintressen måste en avvägning

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Bygg- och miljöavdelningen. Johannes Siirtola

PLANBESKRIVNING. Bygg- och miljöavdelningen. Johannes Siirtola Bygg- och miljöavdelningen Johannes Siirtola Johannes.siirtola@alvkarleby.se 026-83044 PLANBESKRIVNING Ändring av Detaljplan för del av Gårdskärs by (del av Gårdskär 25:1 m.fl.) samt ändring av del av

Läs mer

Innehåll. Förord. Inledning. 15 Medeltid och tidigmodern tid en klerkernas och adelns tid DEL 1 KLERKERNAS TID 800 1520. Vikingatid och tidig medeltid

Innehåll. Förord. Inledning. 15 Medeltid och tidigmodern tid en klerkernas och adelns tid DEL 1 KLERKERNAS TID 800 1520. Vikingatid och tidig medeltid Innehåll 11 13 Förord Inledning 15 Medeltid och tidigmodern tid en klerkernas och adelns tid 17 Könsrelationernas betydelse för samhällsorganisationen 20 Klerkernas tid stat och kyrka etableras 22 Adelns

Läs mer

Fastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål

Fastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål Ekonomihögskolan EKHA22, Ekonomisk historia: Världens ekonomiska historia, 15 högskolepoäng Economic History: Economic History of the World, 15 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

Länsstyrelsens kulturmiljöprogram är uppdelat i två delar: Särskilt värdefulla kulturmiljöer och Kulturmiljöstråk.

Länsstyrelsens kulturmiljöprogram är uppdelat i två delar: Särskilt värdefulla kulturmiljöer och Kulturmiljöstråk. 5.3 Områden av riksintresse för kulturminnesvården (MB kap 3:7) Det finns tre områden av riksintresse för kulturmiljö i kommunen: M:K116, RAÄ beslut 1997-08-18, enligt 3 kap 7 MB, Görslöv-Torup mm M:K117,

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 5 maj 2014 KLAGANDE 1. AA 2. Länsstyrelsen i Dalarnas län Rättsenheten 791 84 Falun MOTPART Starbo Bruk AB, 556006-9840 Ombud: Advokat Dennis

Läs mer

PM Hantering av översvämningsrisk i nya Inre hamnen - med utblick mot år 2100

PM Hantering av översvämningsrisk i nya Inre hamnen - med utblick mot år 2100 PM Hantering av översvämningsrisk i nya Inre hamnen - med utblick mot år 2100 Innehåll 1 Riktlinjer för bebyggelse och översvämningsrisk... 1 1.1 Ökande översvämningsrisk och principer för att hantera

Läs mer

Kvarteret Helge And 17 i Arboga

Kvarteret Helge And 17 i Arboga ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:01 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Kvarteret Helge And 17 i Arboga Västmanland, Arboga stad och kommun, RAÄ Arboga 34:1 Helmut Bergold ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:01 ARKEOLOGISK

Läs mer

Kyrkorna i Håbo ett medeltida arv

Kyrkorna i Håbo ett medeltida arv De första kyrkorna som byggdes när kristendomen infördes var små träkyrkor. Under 1100- och 1200-talen ersattes de i många fall av stenkyrkor efter kontinetalt mönster. Ofta byggdes de i närheten av de

Läs mer

Svensgård, Å 3:2, Jättendals socken, Nordanstigs kommun. Svensgård. Mangårdsbyggnaden från 1870-tal. Foto: H-E Hansson. SKYDDSBESTÄMMELSER

Svensgård, Å 3:2, Jättendals socken, Nordanstigs kommun. Svensgård. Mangårdsbyggnaden från 1870-tal. Foto: H-E Hansson. SKYDDSBESTÄMMELSER BILAGA 1 1 (5) Kulturmiljöenheten Hans-Erik Hansson Tel 026-17 12 98 hans-erik.hansson@x.lst.se Svensgård, Å 3:2, Jättendals socken, Nordanstigs kommun Svensgård. Mangårdsbyggnaden från 1870-tal. Foto:

Läs mer

Marknadsbrev nr 8. Försäljningarna har delats in i samma kategorier som tidigare.

Marknadsbrev nr 8. Försäljningarna har delats in i samma kategorier som tidigare. Marknadsbrev nr 8 MARKNADSÖVERSIKT Efterfrågan håller i sig och uppgången har varit stabil sedan förra marknadsbrevet kom ut våren 1998. Under 1998 förmedlade Skånegårdar fastigheter för ett sammanlagt

Läs mer

Ärende 9 Yttrande över underlag för samråd om utredningskorridor 400 kv-ledning Nybro- Hemsjö

Ärende 9 Yttrande över underlag för samråd om utredningskorridor 400 kv-ledning Nybro- Hemsjö Ärende 9 Yttrande över underlag för samråd om utredningskorridor 400 kv-ledning Nybro- Hemsjö Yttrande 1(5) Kommunledningsförvaltningen 2015-04-17 Utvecklingsavdelningen Jörgen Larsson 0477-44116 jorgen.larsson@tingsryd.se

Läs mer

Detaljplan för Vallsjöbaden. Torset 2:6 m.fl. Sävsjö kommun GRANSKNINGSHANDLING. Vallsjön

Detaljplan för Vallsjöbaden. Torset 2:6 m.fl. Sävsjö kommun GRANSKNINGSHANDLING. Vallsjön Detaljplan för Vallsjöbaden Torset 2:6 m.fl. Sävsjö kommun GRANSKNINGSHANDLING Handlingar Planhandlingarna består av: plankarta med planbestämmelser denna planbeskrivning (inkl. miljöbedömning) fastighetsförteckning

Läs mer

Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art.

Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art. Naturens behov av genetisk variation Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art. Då vi benämner en art i naturen som utrotningshotad

Läs mer

Olika analysmetoder. The Architecture of the city av Aldo Rossi, 1966

Olika analysmetoder. The Architecture of the city av Aldo Rossi, 1966 Den här delen förklarar analysmetoden, vad analysen innebär, vad den har för grundstruktur och vad för resultat man kan förväntas få av den. Dessutom förklaras också varför denna analysmetod har valts.

Läs mer

Del 3. METOD FÖR PLANERING FÖR FÖRTÄTNING MED BOSTÄDER GENOM PÅBYGGNAD

Del 3. METOD FÖR PLANERING FÖR FÖRTÄTNING MED BOSTÄDER GENOM PÅBYGGNAD Del 3. METOD FÖR PLANERING FÖR FÖRTÄTNING MED BOSTÄDER GENOM PÅBYGGNAD 48 METOD FÖR PLANERING FÖR FÖRTÄTNING MED BOSTÄDER GENOM PÅ- BYGGNAD Nedan presensenteras en metod för att identifiera lämpliga byggnader

Läs mer

VILLA SKANSEN LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR BYGGNADSANTIKVARISK KONTROLL. Skansen 2 Kalmar stads församling Kalmar kommun Småland

VILLA SKANSEN LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR BYGGNADSANTIKVARISK KONTROLL. Skansen 2 Kalmar stads församling Kalmar kommun Småland LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR BYGGNADSANTIKVARISK KONTROLL VILLA SKANSEN Skansen 2 Kalmar stads församling Kalmar kommun Småland Meddelande 2008:09 VILLA SKANSEN Meddelande 2008:09 ISSN 0348-8748

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI OCH SAMHÄLLE

INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI OCH SAMHÄLLE INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI OCH SAMHÄLLE EHG100 Ekonomisk historia: Grundkurs, 30 högskolepoäng Economic History: Introductory Undergraduate Fastställande Kursplanen är fastställd av Handelshögskolans fakultetsnämnd

Läs mer

Boverket Plan- och bygglagen

Boverket Plan- och bygglagen Boverket Plan- och bygglagen Innehållsförteckning 3 Detaljplan 4 Vad är en detaljplan? 5 Hur används en detaljplan? 6 Intervju med Lennart Bohlin 7 Vad är syftet med en detaljplan? 8 Vad är nyttan med

Läs mer

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Gemensamt för samhällsorienterande ämnen Kungsmarksskolan skall i sin undervisning sträva efter att: - arbetet genomsyras av en demokratisk

Läs mer

TYCK TILL. om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD. Samråd 16 januari till 9 mars

TYCK TILL. om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD. Samråd 16 januari till 9 mars TYCK TILL om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD Samråd 16 januari till 9 mars Vår vision: "Den attraktiva småstaden med de stora livskvaliteterna". Oskarshamn ska ha 30 000 invånare år

Läs mer

STAFFAN INGMANSON, ERKÄN- NANDE AV YRKESKVALIFIKA- TIONER INOM EU 1

STAFFAN INGMANSON, ERKÄN- NANDE AV YRKESKVALIFIKA- TIONER INOM EU 1 STAFFAN INGMANSON, ERKÄN- NANDE AV YRKESKVALIFIKA- TIONER INOM EU 1 Jonas Malmberg* 1. INLEDNING Staffan Ingmanson disputerade den 21 oktober 2005 på avhandlingen Erkännande av yrkeskvalifikationer inom

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 SAMMANFATTNING Vision Gestaltning Natur Platsen har stor potential genom

Läs mer

Industriella revolutionen. började i Storbritannien under 1700-talet

Industriella revolutionen. började i Storbritannien under 1700-talet Industriella revolutionen började i Storbritannien under 1700-talet Det agrara samhället Före industrialiseringen så arbetade så gott som alla inom jordbruket Var och en ägde en liten bit av varje jordsort,

Läs mer

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1 Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med

Läs mer

Kaxberg. Arkeologisk utredning vid. Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland.

Kaxberg. Arkeologisk utredning vid. Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland. Arkeologisk utredning vid Kaxberg Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland. Rapport 2010:37 Kjell Andersson Arkeologisk utredning vid Kaxberg

Läs mer