STADSKULTUREN UPPSTOD I SVERIGE kring 1000-talet. CA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "STADSKULTUREN UPPSTOD I SVERIGE kring 1000-talet. CA"

Transkript

1 KAPITEL 18 Del III Samhällsplaneringen Stadsbebyggelse och domänstruktur - Svensk stadsutveckling i relation till ägandeförhållanden och administrativa gränser STADSKULTUREN UPPSTOD I SVERIGE kring 1000-talet. CA 50 AV DAGENS STÄDER HAR URSPRUNG I MEDELTIDEN. Städer grundlades ofta av statsöverhuvuden. Regeringsmaktens företrädare understödde tidigt stadsväsendet. KUNGEN ÖNSKADE KONTROLLERA OCH BESKATTA HANDELN, vilket underlättades om köpmännens verksamhet koncentrerades till städer. Kungliga nygrundningar skedde under slutet av och början av talen främst på tidigare mötesplatser för ting och kyrkliga högtider. DESSA KONSTLADE STADSBILDNINGAR skulle inte ha kunnat bestå utan omfattande statliga subsidier. Men städers tillkomst kunde också sammanhänga med någon av många människor omfattat önskemål. Man talar då om spontana städer. EN DEFINITIV VÄNDNING TILL STÄDERNAS FAVÖR INTRÄFFADE GENOM INDUSTRIALISMENS GENOMBROTT. Men strukturen hos ägandet i städerna förändrades mot större enskilt ägande långt innan den industrialistiska eran. De statliga upplåtelserna av jord upphörde i sann liberalistisk anda. ENSKILDA TILLÄTS EFTER 1809 ÅRS STATSVÄLVNING ATT FÖRVÄRVA OCH ÄGA JORD INOM STADSOMRÅDE. STADSGRUNDANDETS TID VAR DÄRMED FÖRBI. Staten har i princip hävdat att före år 1816 tilldelade donationsjordar skall behålla den ursprungliga egenskapen. Men mycket av donationsjorden har ändå övergått i enskild ägo parallellt med tillväxten av stadsplanelagda områden. Jordbruket var fram till 1800-talet en av städernas huvudnäringar. Man önskade försäkra sig mot dåliga konjunkturer för handel, hantverk och andra stadsnäringar. Jordbruket bidrog till att stadsgränsen uppfattades som relativ. Man odlade den jord som låg närmast bebyggelsen och vallade djuren utanför åkerarealen inom dygnsprismats ram. Staden fick en yttre och en inre gräns. LENNART AMÉEN UPPMÄRKSAMMAR OCH SYSTEMATISERAR GENE- RELLA DRAG I SVENSKT STADSBYGGANDE. Han försöker visa hur den nuvarande stadsbilden är ett resultat av de förurbana markytornas Kapitel 18 Stadsbebyggelse och domänstruktur - 163

2 ägandestruktur och ägandeförhållanden. Han studerar utvecklingen under de senaste hundra åren. Huvudvikten ägnas dock åt industrialismens första expansiva period vid slutet av 1800-talet. Ingen forskare har tidigare studerat ägandeförhållanden för angivna period. MAN BÖR DOCK VARA FÖRSIKTIG MED ATT SÄTTA LIKHETSTECKEN MELLAN INDUSTRIALISERING OCH STADSUTVECKLING. Städerna expanderade först som handelsplatser när allt fler människor tvingades överge jorden som direkt försörjningskälla. Man lokaliserade fabriker till städer i en senare fas av den industriella utvecklingen. AGRARA KÖPSTÄDER FÖRVANDLADES TILL INDUSTRISTÄDER BL.A. SOM EN FÖLJD AV JÄRNVÄGSBYGGANDET, KOMMUNALREFORMEN OCH NÄ- RINGSFRIHETEN. Bakom Améen intresse för domänstrukturens betydelse för stadslandskapet återfinns insikten om att även sedan den äldre domänstrukturen upphävts, så kan dess verkningar fortfarande observeras i den befintliga bebyggelsedifferentieringen. Teorier Kulturlandskapsforskningen har länge ägnat ägandeförhållanden stor uppmärksamhet. Faktorn är dock försummad i modern stadsforskning. SVENSKA STADSGEOGRAFER MED MORFOLOGISK INRIKTNING HAR TILLDELAT ÄGANDESTRUKTUREN EN SEKUNDÄR BETYDELSE FÖR BE- BYGGELSEUTFORMNINGEN. Man har omnämnt faktorn, men sällan sträckt sig så långt som att analysera dess betydelse. Strukturella förhållanden hos ägandet är därför en förbisedd faktor i geografisk stadslandskapsanalys. Faktorn är desto grundligare behandlad i discipliner som JURIDIK, LANTMÄTERI OCH ARKITEKTUR. Man saknar därför kännedom om generella bebyggelsefaktorer med relevans för all stadsmorfologi. Kulturlandskapsforskningen har länge ägnat ägandeförhållanden stor uppmärksamhet. Faktorn är dock försummad i modern stadsforskning. Den torde dock vara viktig vid försöken att förstå och förklara det nutida stadslandskapet. Lennart Améen presenterar en omfattande miljöbeskrivning som bakgrund till analysen av domänstrukturen. Han redogör för en KLASSIFICERING av Sveriges städer efter HISTORISK TILLKOMST. Stadsområdets omfattning sammanhänger med tidpunkten för stadens tillkomst. Améen redogör även för olika STADSPLANETYPER och skissar några HYPOTETISKA STADSMODELLER. Föreliggande avsnitt återger det centrala hos uppräknade fyra miljöfaktorer. Redogörelsen för stadsklassificeringen borde egentligen förekomma i ett senare avsnitt. Det har placerats här på grund av sambandet med övriga omnämnda faktorer Kapitel 18 Stadsbebyggelse och domänstruktur

3 Följande klassificering av svenska städer bygger på stadsstorlek, ägandesammansättning och kronologisk tillkomst. Systematiseringen är inte invändningsfri. myndigheterna har tillämpat växlande och ibland inkonsekventa regler vid tillståndsgivningen. Svenska städer kan systematiseras i ett historiskt perspektiv i följande FYRA GRUPPER: MEDELTIDSSTÄDER, stadsgrundläggningar på DONATIONSJORD under l600-talet, l800-talets LIBERALISTISKA tillkomsten av städer samt industrialismens SPONTANA stadssamhällen. MEDELTIDSSTÄDERNA kan grupperas i svenska och dansk-norska. De omfattade ganska stora arealer ODAL- OCH DONATIONSJORD. Stadsgränsen formade ett mycket oregelbundet mönster och följde på några ställen stadskroppens närhet på grund av exkorporerade landsförsamlingar. Begreppen odal- och donationsjord samt stadskropp uppmärksammas i avsnittet om begrepp, klassificeringar och mättekniska problem TALETS STÄDER KALLAS FÖR VIDA KRONOSTÄDER. De grupperas efter tillkomsten i Gustav Vasas Söners städer, Gustav II Adolfs och Kristinas städer samt Kolonisationsstäder. Gruppen var funktionellt sett mycket heterogen. De vida kronostäderna anlades genom kronans tillskyndan och omfattade i enlighet med benämningen stora stadsområden med som regel enbart DONATIONSJORD. Sistnämnda förhållande avgjorde direkt den ofta oroliga stadsgränsens sträckning. Komplikationer kunde uppstå därför att donationsmarken alltid omfattade hela hemman. Stadsområdet innefattade därför i vissa fall enklaver i form av utskiften. Medeltidstäder och trånga kronostäder expanderade arealmässigt genom borgarnas förvärvande av odaljord i till staden angränsande socknar. Arealerna ifråga var osäkra därför att man inte säkert kunde säga att de låg innanför eller utanför staden. DET UPPSTOD EN YTTRE OFFICIELL STADSGRÄNS OCH EN INRE TULLGRÄNS KRING STADSKROPPEN. Kronan anlade också stadssamhällen med mycket små markytor. Dessa TRÅNGA KRONOSTÄDER OMFATTADE LYD- OCH FRIKÖPINGAR FRIA FRÅN JORDBRUK. De numera sällsynta lydköpingarna saknade bofast borgerskap, vilket är förklaringen till frånvaron av donationsjord. Lydköpingen var en utom stad belägen handelsplats tillkommen för att vissa städers borgare skulle kunna idka handel året runt. Den fungerade som annex till angränsande stad. Marken betraktades som en exklav till moderstaden. Friköpingen anlades som ett självständigt stadssamhälle med trång gräns. Stadsgränsen hos båda formerna av kronostäder följde automatiskt ytterkonturen hos de av kronan tilldelade arealerna. Kapitel 18 Stadsbebyggelse och domänstruktur - 165

4 DE SPONTANA ORTERNAS TILLKOMST sammanhänger med att staten efter år 1860 slutade tilldela mark åt nya stadssamhällen. Kommunalreformen 1862 och näringsfrihetsreformen 1864 bidrog till både form och innehåll hos köpingarna utan epitet. Spontanorterna fungerade som kommuner med små arealer av enskild jord. Gränsen mot landsbygden bestämdes mycket noggrant. Jordavsöndringar bidrog ofta till en funktionell gränsdragning. Man tvingades dock i många fall att acceptera befintliga hemmansgränser. Studier av stadens morfologiska struktur bör innefatta de geometriska idéväxlingarna inom stadsbyggandet. AMÉEN VILL KLARGÖRA BETYDELSEN AV GEOMETRISKA LÖSNINGAR OCH ÄGOGRÄNSER BAKOM GATORNAS MÖNSTER. Han redogör översiktligt och i kronologisk ordning för stadsplaneepokerna i Sverige talets sparsamma svenska stadsbyggande följde den senmedeltida traditionen. SCHACKBRÄDESRENÄSSANSEN INTRODUCE- RADES GENOM GÖTEBORGS TILLKOMST. Principen tillämpades sedan konsekvent vid renoveringen av brandskadade medeltidsstäder, liksom vid anläggning av nya kronostäder av såväl vid som trång typ. Rutnätsrenässansen skapade mindre problem i kronostaden med dess enda markägare än i medeltidsstadens komplicerade ägandestruktur. Tankar från den modifierade renässansen resulterade först i att man genom hela staden anlade en lång och bred brandgata, hysande torg och stadspark samt friliggande brandsäkra stenbyggnader med officiell funktion. STADSPLANERAREN BEHÖLL RUTMÖNSTRET, MEN BRÖT MONOTONIN GENOM DET MONUMENTALA CENTRALSTRÅKET. Ombyggnaden av Stockholm och Göteborg under 1800-talet bidrog med ett nytt drag genom byggandet av enstaka diagonala boulevarder med slutpunkt i en stjärnplats. MAN ÖVERGAV SÅ SMÅ- NINGOM OCKSÅ DEN RÄTA VINKELN I RUTNÄTSPLANEN. En estetisk och en praktisk variant utvecklades. Industrialismen bidrog till att städerna expanderade över privata domäner. SPETSIGA VINKLAR UPPSTOD VID HOPSKARVNINGEN AV MÅNGA VAR FÖR SIG EXPLOATERADE SMÅ ÄGOR. Man tog till en början estetiska hänsyn i planritningarna, men beaktade inte tillräckligt förekomsten av lantlig bebyggelse. De estetiska aspekterna överdrevs också på bekostnad av möjligheterna att orientera sig i staden. En praktisk reaktion uppstod därför ganska snart. Rutnätet kom åter till användning. Lennart Améen försöker utveckla några lagbundenheter i stadstillväxten med hjälp av TRE HYPOTETISKA STADSMODELLER - den FÖRINDUSTRIELLA staden, den EXPANSIVA industristaden och den POSTINDUSTRIELLA staden. Modellerna bygger på följande ELVA ZONER ELLER MARKANVÄNDNINGSKATEGORIER: handelsmannazon, Kapitel 18 Stadsbebyggelse och domänstruktur

5 hantverkarzon, småfolksstråk, landeri, city, bostads- och industrizon, arbetarförstad, patricierförstad, egnahemsförstad, hyreshuszon och industrizon. Lennart Améen har inte återgett förstadsklassificeringen för att belysa sociala problemställningar. Han har valt indelningen av morfologiska skäl. STADENS UTVECKLING EFTER 1930 präglas av en pånyttfödelse för offentlig verksamhet. Samhällsplanering ersatte den liberala stadsbyggnadsperioden. DEN FÖRINDUSTRIELLA ELLER AGRARA KÖPSTADEN FUNGERADE SOM EN HANDELSPLATS FÖR LANDSBYGDSBEFOLKNINGEN. Staden omfattade fyra zoner. De centrala stadskvarteren hyste handelsgårdar, omgivna av en yttre zon med hantverkare. Småfolksstråken följde utåt de mot stadsnavet ekerlikt riktade vägarna. Stadskroppens expansion skedde utefter småfolksstråken. Inga nya gator behövde anläggas och inga åkerfält eller domäner förstördes. Avståndet mellan bostad och arbete ökade dock snabbt. Den förindustriella staden hyste också viss ståndsmässig jordbruksegendom, s.k. landerier. Sådana stadsherrgårdar fungerade som sommarresidens för förmögna borgare. Landerier och andra stora privata domäner förblev odelade under stadens expansion. Smärre privata domänerna kunde med lätthet manipuleras under urbaniseringsprocessen. INDUSTRISTÄDERNA tillväxte snabbt under 1800-talets andra sekel. Många industriarbetare sökte sina bostäder i småfolksstråken, vilka dock var alltför små för att kunna hysa det nybildade proletariatet. LIBERALA IDEAL HINDRADE EN OFFENTLIG BOSTADSPOLITIK OCH EX- PLOATERING AV KRONO- OCH KOMMUNAL MARK. Arbetarbostäderna lokaliserades därför till privat mark, belägen långt från stadskroppen. Arbetarförstäderna var inledningsvis dåligt försedda med kommunikationer. Förmögna borgare flyttade ut till patricierförstäder när transporterna förbättrats. Arbetar- och patricierförstäder var permanent åtskilda. MEDELKLASSEN BLEV FÖRORTSBOR KRING SEKELSKIFTET I OCH MED TILLKOMSTEN AV EGNAHEMSOMRÅDEN, UR- SPRUNGLIGEN AVSEDDA FÖR ARBETARKLASSEN. Lennart Améen har inte återgett förstadsklassificeringen för att belysa sociala problemställningar. Han har valt indelningen av morfologiska skäl. Arbetarförstaden utmärktes av att de planerade tomterna delades upp i flera små tomter, vilka var och en ofta bebyggdes med flera bostadshus. Patricierförstadens tomter exploaterades däremot i odelat skick, medan egnahemsförstaden intog en mellanställning. I övrigt gäller att handelsmanna- och hantverkarzonerna i den förindustriella staden omvandlas till cityområde och bostads- och industrizon i industristaden. STADENS UTVECKLING EFTER 1930 präglas av en pånyttfödelse för offentlig verksamhet. Samhällsplanering ersatte den liberala stadsbyggnadsperioden. Centralt belägen stadsjord togs i anspråk för bostadsbyggande. Den yngre bebyggelsen anlades närmare staden än den äldre. Améen talar om en ANAKRONISMGRÄNS mellan de Kapitel 18 Stadsbebyggelse och domänstruktur - 167

6 båda åldersbestånden. En stads expansion sker annars enligt teorin kronologiskt över rummet med kronismgränser mellan de successivt bebyggda koncentriska ytorna. DEN POSTINDUSTRIELLA STADEN PRÄGLAS OCKSÅ AV EN KOMPLEX SAMVERKAN MELLAN KONCENTRISK OCH SEKTORIELL EXPANSION. Lennart Améen kompletterar de tre stadsmodellerna med ytterligare två faktorer: JÄRNVÄGEN OCH REGEMENTET. Han anger som skäl att städernas unika drag är så framträdande att de tidigare omnämnda modellerna vinner i konkretion, om järnvägen och regementet kan införlivas. Améen ägnar järnvägarna störst uppmärksamhet. MÅNGA SVENSKA STÄDER HAR I EFTERHAND FÖRSETTS MED JÄRNVÄGSFÖRBINDELSER, VILKET MEDFÖRT STARKA INGREPP I MARKDISPOSITIONEN. Stationens lokalisering är viktig. Man kan tänka sig tre huvudsituationer. Stationen anläggs vid den agrara köpstadens periferi. Stationen lokaliseras till landsbygden i stadskroppens omedelbara närhet. Den kan också placeras på landsbygden och bidra till en stads uppkomst. Regionen och representativitetsaspekten Undersökningen omfattar av arbetstekniska skäl endast nio städer. Urvalet av städer sammanhänger också med materialtillgången. AMÉEN HAR VALT EXEMPEL MED STOR TÄCKNING ÖVER RIKET. Önskemålet att åstadkomma en generell analys har dock försvårat ett proportionellt urval från de fyra stadskategorier, vilka uppmärksammades i föregående avsnitt. Undersökningen omfattar därför endast ett fåtal trånga kronostäder, medan spontana städer helt uteslutits. Tabellen på följande sida redovisar förhållandet mellan population och urval. Det knappt 10% stora urvalet är ganska proportionellt, om man undantar extremfallen svenska medeltidsstäder (Linköping i urvalet) och kolonisationsstäder (Karlshamn och Östersund). Begrepp, klassificeringar och mättekniska problem Här omnämns endast och mycket kortfattat BEGREPPEN ÄGOGRÄN- SER OCH STADSKROPP. LENNART AMÉEN KLASSIFICERAR ÄGOGRÄNSERNA I TRE KLASSER - TERRÄNG-, SKIFTES- OCH PLANGRÄNSER. Lokaltopografiska förhållanden är mycket iögonenfallande men ofta triviala. De lokala ägogränserna har ju skapats med avsikt att få naturgeografiskt homogena ytor. Skiftesgränserna föregår ett områdes urbanisering, och bevaras i den fungerande staden. Ägogränserna ligger mycket tätt i det färdigexploaterade stadslandskapet. Plangränserna är renodlat urbana ägandelinjesystem Kapitel 18 Stadsbebyggelse och domänstruktur

7 Stadens centrala och sammanhängande tätbebyggelse kallas med ett morfologiskt begrepp för STADSKROPPEN. Fristående förstäder räknas inte till stadskroppen. Borgarna ägde förr gemensamt markområden utanför stadskroppen. De hade dock inte någon enskild förfoganderätt över denna stadsmark (stadsjorden). Flertalet svenska stadsbildningar före 1800-talet hade tillkommit genom kungliga beslut på av kronan upplåten mark, s.k. donationsjord. Donationsjorden var endast avsedd för offentliga ändamål. Medeltida städer bestod uteslutande av donationsjord. Nyare stadsbildningar omfattade även egen jord (odaljord). Valet av metodik är speciellt intressant, därför att forskningsprojektet bedrevs under den epok som blivit kallad den kvantitativa revolutionen. AMÉEN FÖ- REFALLER HELT OPÅVERKAD AV 1960-TALETS ALLA IN- DUKTIVA ANALYSVERKTYG. Metodik LENNART AMÉEN GENOMFÖR SINA ANALYSER HUVUDSAKLIGEN MED HJÄLP AV KARTOR. Valet av karteringsteknik är sålunda viktig. Han har ritat flera stadskartor i samma stil och skala. Källmaterialet består av lantmäterikontorens kartor och handlingar över verkställda lantmäteriförrättningar. Man kan den vägen spåra tillkomsten av nästan alla ägogränser. Men materialets tillgänglighet varierat mycket. Valet av metodik är speciellt intressant, därför att forskningsprojektet bedrevs under den epok som blivit kallad den kvantitativa revolutionen. AMÉEN FÖREFALLER HELT OPÅVERKAD AV 1960-TALETS ALLA INDUKTIVA ANALYSVERKTYG. Avhandlingen saknar nästan helt sifferredovisningar. Tvärsnittsberäkningar förekommer över huvud taget inte. Han väljer i stället EN LONGITUDINELL METODIK för analysen av individerna (tomtägor), som för övrigt utgår från hypotetiska och modellbaserade frågeställningar. Kapitel 18 Stadsbebyggelse och domänstruktur - 169

8 Undersökningsobjekt Lennart Améen redogör på ett mycket genomträngande sätt för ägandestrukturens utveckling och konsekvenser för stadstillväxten i de nio städerna. Han framhåller såväl unika som generella drag. Här följer en kort sammanfattning av de lagbundna sammanhangen. Exploateringsbenägenheten samvarierar med ägandestrukturen. Gles markanvändning av icke-bostadskaraktär kännetecknade offentligt ägd jord. Privat mark bebyggdes desto intensivare med bostäder. AMÉEN RANGORDNAR DOMÄNTYPERNA FRÅN LÅG TILL HÖG EXPLOATERINGSBENÄGENHET PÅ FÖLJANDE SÄTT: KRONO-, DONATIONS- OCH ODALJORDAR SAMT STÖRRE OCH MINDRE PRIVATDOMÄNER. Utomgränsbebyggelse blev tidigt ett markant inslag vid brist på centralt belägen exploateringsbenägen privatmark. Arbetarstadsdelarna var starkt predestinerade beträffande både lokalisering, omfång, täthet och trångboddhet. Bebyggelseutvecklingen ägde rum i isolerade förstäder på privat mark. Lokaliseringen och omfånget av förstäderna var nästan helt beroende av den privata markens förekomst. Den tättbebyggda arbetarförstaden var funktionellt sett helt beroende av, men fysiskt åtskiljd från, en närbelägen stadskropp. Småfolksstråk saknades längs utfartsvägarna, när ingen enskild jord disponerats för bostäder i den förindustriella stadskroppens närhet. Sammanhängande donationsjordar omedelbart utanför stadskroppen har hindrat bebyggelseutvecklingen i de vida kronostäderna. Anlagd bebyggelse på av staden disponerade domäner blev alltid av hög klass. Men donationsjordar i centrala lägen förblev länge obebyggda. De trånga kronostäderna har, som framgår av namnet, ett snävt tilltaget stadsområde. Privata domäner i stadskroppens omedelbara närhet har tidigt möjliggjort en direkt utvidgning av staden. De ganska små privata domänerna bebyggdes först, medan den kommunala marken var blockerad och de stora privatdomänerna exploaterades på ett mer planmässigt sätt. Arbetarbebyggelsen utvecklades i sällsynt tillgängliga men ändå glesa lägen när och om stadskroppen vid industriepokens inledning uteslutande omgavs av privatdisponerad mark. Arbetarna slapp småfolksstråken och senare förstäderna vilket troligen skedde i strid med gällande bestämmelser. En sådan situation förutsätter att donationsjord överlåtits i privat ägo. Donationsjorden har bestämt stadsområdets omfattning, men vild kransbebyggelse har tillåtits innanför stadsgränsen och på donationsjord Kapitel 18 Stadsbebyggelse och domänstruktur

9 När små centralt belägna privatdomäner tidigt attraherade bostäder, uppstod ETT PARADOXALT RESUL- TAT. Bebyggd privatmark i stadskroppens närhet fungerade, i likhet med donationsjorden, som ett hinder under den verkliga urbaniseringsprocessen. Ägandestrukturen har dikterat uppdelningen i bostads- och institutionsregioner. När små centralt belägna privatdomäner tidigt attraherade bostäder, uppstod ETT PARADOXALT RESULTAT. Bebyggd privatmark i stadskroppens närhet fungerade, i likhet med donationsjorden, som ett hinder under den verkliga urbaniseringsprocessen. Ägandestrukturen har dikterat uppdelningen i bostads- och institutionsregioner. Industriområden förekom däremot på såväl privat som kommunal mark, om än i begränsad utsträckning på offentligt ägda domäner. Järnvägen har i många fall brutit exploateringsmotståndet hos kronodomänerna. Regementen anlades ofta centralt på donationsjord. Kapitel 18 Stadsbebyggelse och domänstruktur - 171

10 172 - Kapitel 18 Stadsbebyggelse och domänstruktur

FRP 2015 - Information

FRP 2015 - Information FRP 2015 - Information Innehåll Allmänt... 2 Resa och samling... 3 Boende... 4 Historia... 5 1 Allmänt Årets FRP-mästerskap kommer att äga rum 10-13 september i Köpenhamn. Årets arrangörer är Mats, Fred

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 SAMMANFATTNING Vision Gestaltning Natur Platsen har stor potential genom

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 5 maj 2014 KLAGANDE 1. AA 2. Länsstyrelsen i Dalarnas län Rättsenheten 791 84 Falun MOTPART Starbo Bruk AB, 556006-9840 Ombud: Advokat Dennis

Läs mer

HISTORISK STADSBILDSÖVERSIKT 1. Älvmynningens bosättningar i forntiden 3. Förstäder, hamnar, manufakturer från tullen till Klippan Det fiskrika området kring Göta Älvs mynning har varit attraktivt för

Läs mer

FAKTABLAD K13. Vasa hamns historia och utveckling

FAKTABLAD K13. Vasa hamns historia och utveckling Tema 5. Kultur FAKTABLAD. Vasa hamns historia och utveckling Ända sedan förkristen tid har folk varit bosatta vid kusten i det område där Vasa stad och Korsholms kommun nu finns, och idkat handel och sjöfart.

Läs mer

Kvarteret Lyckan, Norrköping 2009

Kvarteret Lyckan, Norrköping 2009 för den arkeologiska undersökningen av kålgårdar i kvarteret Lyckan i Norrköping år 2009. Trädgårdsarkeologi i kvarteret Lyckan Under slutet av oktober och i november kommer vi att undersöka kålgårdar,

Läs mer

Det norrländska rummet

Det norrländska rummet A N N A L A G E R S T E D T Det norrländska rummet Vardagsliv och socialt samspel i medeltidens bondesamhälle Skrifter från forskningsprojektet Flexibilitet som tradition, Ängersjöprojektet 10 Stockholm

Läs mer

Historik kring Vagnmakaren, f.d. Knudshusen i Lilla Råby

Historik kring Vagnmakaren, f.d. Knudshusen i Lilla Råby Historik kring Vagnmakaren, f.d. Knudshusen i Lilla Råby Runt Lund löpte under medeltiden en stadsvall krönt med spetsade pålar, vars sista delar revs på 1700-talet. En liten avhyvlad rest finns vid och

Läs mer

UHI-mätningar i Göteborg

UHI-mätningar i Göteborg UHI-mätningar i Göteborg Av Kajsa Olandersson En rapport i kursen Miljökunskap klass NV3 Läsåret 12/13 Handledare Rutger Staaf Sammanfattning Mätningar gjordes för att undersöka om skillnader i temperaturen

Läs mer

MARGARETA ERIKSSON OCH SUNE ÅKERMAN ÖNSKAR ATT

MARGARETA ERIKSSON OCH SUNE ÅKERMAN ÖNSKAR ATT KAPITEL 14 Del II Samhällets modernisering Geografisk och social rörlighet Resultat från trestadsstudien Man diskuterar dock inte vad som avses med sociala mål för individerna. Är det t.ex. otänkbart att

Läs mer

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Stadsdelsanalys av Rosengård Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Inledning Inför arbetet med att inventera och göra en nulägesanalys av Rosengård har vi valt att begränsa vårt område. Det område

Läs mer

Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun

Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun UV SYD RAPPORT 2005:2 ARKEOLOGISK UTREDNING Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun Skåne, Helsingborg, Gamla staden 7:1 Magnus Andersson Kolumntitel 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar

Läs mer

Vad får människor att välja nybyggd bostad? Attitydundersökning bland hushåll som valt att köpa en nybyggd bostad

Vad får människor att välja nybyggd bostad? Attitydundersökning bland hushåll som valt att köpa en nybyggd bostad Vad får människor att välja nybyggd bostad? Attitydundersökning bland hushåll som valt att köpa en nybyggd bostad Fakta om undersökningen Undersökningen är genomförd av JM i samarbete med TEMO och Field

Läs mer

Vinningsbo platsens historia

Vinningsbo platsens historia Vinningsbo platsens historia Vinningsbo hör till den gamla Skårdals by och är den enda av byns gårdar som hade ett särskilt namn Vinningsbogården. Rikspolitiska förvecklingar och krig har påverkat denna

Läs mer

Arkeologisk schaktningsövervakning. Kvarteret Rosenberg. RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala Uppland. Bent Syse 2003:13

Arkeologisk schaktningsövervakning. Kvarteret Rosenberg. RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala Uppland. Bent Syse 2003:13 Arkeologisk schaktningsövervakning Kvarteret Rosenberg RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala Uppland Bent Syse 2003:13 Arkeologisk schaktningsövervakning Kvarteret Rosenberg RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala

Läs mer

Fo~urs- FOR ATT KULTDRVARDEM SRALL BIBE~LLAS:

Fo~urs- FOR ATT KULTDRVARDEM SRALL BIBE~LLAS: REGISTERBLAD 1989-01-30 oinia~i< AV RIKSINTRESSE FOR KULTURMI~SVARD I HALLANDS LÄN Nr KN 3 Namn: KUNGSBACKA m KUNGSBACKA KOMMUN KARTA: 6B NO UGE: X 6380 Y 1276 RULTUR~ISR REXXON: 7 Bohuslänska kustbygden

Läs mer

Kartan i datorn berättar historien

Kartan i datorn berättar historien bengt-olof käck Kartan i datorn berättar historien Kartorna visar hur marken använts och hur byar och hemman växt fram från 1600-talet till idag. Nu skannas den nationella kartskatten, över 50 miljoner

Läs mer

Företags kunskap om den inre marknaden

Företags kunskap om den inre marknaden UTREDNING 2012-03-27 Dnr 5.1.2-2011/01302-28 Företags kunskap om den inre marknaden Av de 500 företag som intervjuats är det 41 procent som handlar med den inre marknaden. Trots att detta är en betydligt

Läs mer

Orsakerna till den industriella revolutionen

Orsakerna till den industriella revolutionen Modelltexter Orsakerna till den industriella revolutionen Industriella revolutionen startade i Storbritannien under 1700-talet. Det var framför allt fyra orsaker som gjorde att industriella revolutionen

Läs mer

Stationens roll för lokal och regional utveckling. Christer Ljungberg, Trivector AB

Stationens roll för lokal och regional utveckling. Christer Ljungberg, Trivector AB Stationens roll för lokal och regional utveckling Christer Ljungberg, Trivector AB Station centralt eller externt? Uppdrag till Trivector att studera: Vad betyder det för: Resandet Staden Regionen? Jämförelse

Läs mer

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl.

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. SAMRÅDSHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. Folkärna S N Avesta kommun Dalarnas län Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och

Läs mer

Byte av mark med ägare till Carlsson & Co rörande fastigheterna Reparatören 9 och 10, Skogstorp 3:49 och Tröinge 6:75. KS 2014-396

Byte av mark med ägare till Carlsson & Co rörande fastigheterna Reparatören 9 och 10, Skogstorp 3:49 och Tröinge 6:75. KS 2014-396 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-11-11 328 Byte av mark med ägare till Carlsson & Co rörande fastigheterna Reparatören 9 och 10, Skogstorp 3:49

Läs mer

Planbeskrivning Samrådshandling

Planbeskrivning Samrådshandling Planbeskrivning Samrådshandling Datum 2010-06-08 Dnr BMR/2010:28 Bygg-, miljö- och räddningsförvaltningen Detaljplan för fastigheten Svalan 10 inom Sparreholm, Flens kommun, Södermanlands län Handlingar

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Bjerkemo Konsult 1 Kustjärnväg förbi Oskarshamn Framsidesbild från Rydebäcks station PM 2011-10-31 Bakgrund Regionförbundet i Kalmar har tagit initiativ till

Läs mer

Vanliga frågor för Röreviken m.fl.

Vanliga frågor för Röreviken m.fl. SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN TEKNISKA 22 augusti 2011 Vanliga frågor för Röreviken m.fl. Vi har sammanställt ett antal frågeställningar som berörd allmänhet tidigare haft vid liknande projekt. Allmänna

Läs mer

Presentation av alternativen i enkäten

Presentation av alternativen i enkäten Vasa centrumstrategi Enkät till stadsborna om alternativ för strukturmodeller 2. 27.5.2012 Presentation av alternativen i enkäten 2.5.2012 Tre olika alternativ för centrumstrategins strukturmodeller för

Läs mer

Boende i Västergarn. En bygd med historiens vingslag bakom sig och framtiden för sig

Boende i Västergarn. En bygd med historiens vingslag bakom sig och framtiden för sig Boende i Västergarn En bygd med historiens vingslag bakom sig och framtiden för sig Västergarn då Västergarn ligger ca 25 km söder om Visby Bygden är rik på historia och fina naturområden. Paviken Norr

Läs mer

Naturvetenskapliga fakulteten Dnr G 2014/227

Naturvetenskapliga fakulteten Dnr G 2014/227 Naturvetenskapliga fakulteten Dnr G 2014/227 Utbildningsplan för Bebyggelseantikvariskt kandidatprogram, 180 högskolepoäng Grundnivå Bachelor of Science in Conservation, with major in Integrated Conservation

Läs mer

Kan underhållsskyldigheten utvidgas?

Kan underhållsskyldigheten utvidgas? Kan underhållsskyldigheten utvidgas? Var går gränsen mellan bostadsrättsföreningens och bostadsrättsinnehavarens underhållsansvar? Ett domslut i hovrätten öppnar upp för en viss utvidgning av Underhållsskyldigheten

Läs mer

Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 1 (6) Stadsbyggnadsförvaltningen 2013-04-17 SBN/2009:154 2.22 Planavdelningen Madeleine Lundbäck

Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 1 (6) Stadsbyggnadsförvaltningen 2013-04-17 SBN/2009:154 2.22 Planavdelningen Madeleine Lundbäck Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 1 (6) Stadsbyggnadsförvaltningen 2013-04-17 SBN/2009:154 2.22 Planavdelningen Madeleine Lundbäck Utställningshandling Utställning 2 + Detaljplan för Hensta

Läs mer

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR PREAMBEL Med insikt om att rådande skillnader mellan de nationella regleringarna rörande familj gradvis minskar; Med insikt om att kvarstående skillnader

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum

Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Jönköpings stads historia 1284-1700 Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Bild 1 Jönköping från södra änden av Munksjön omkring 1690. Kopparstick av Erik Dahlbergh. Bild 2 Medeltida vägnät. Bild

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Kortaste Ledningsdragningen mellan Tre Städer

Kortaste Ledningsdragningen mellan Tre Städer Kortaste Ledningsdragningen mellan Tre Städer Tre städer A, B och C, belägna som figuren till höger visar, ska förbindas med fiberoptiska kablar. En så kort ledningsdragning som möjligt vill uppnås för

Läs mer

1(6) Datum 2011-10-03. Anna Björkesjö Klara Jakobsson. Nedskräpning i stadens centrala gatumiljö. - Nyköping 2011. Metod- och kvalitetsrapport

1(6) Datum 2011-10-03. Anna Björkesjö Klara Jakobsson. Nedskräpning i stadens centrala gatumiljö. - Nyköping 2011. Metod- och kvalitetsrapport Datum 2011-10-03 1(6) Anna Björkesjö Klara Jakobsson Nedskräpning i stadens centrala gatumiljö - Nyköping 2011 Metod- och kvalitetsrapport 2(6) Metoddokumentation Målpopulation Målpopulationen för en skräpmätning

Läs mer

SFS nr: 2000:592. Departement/ myndighet: Jordbruksdepartementet. Rubrik: Lag (2000:592) om viltvårdsområden. Utfärdad: 2000-06-15

SFS nr: 2000:592. Departement/ myndighet: Jordbruksdepartementet. Rubrik: Lag (2000:592) om viltvårdsområden. Utfärdad: 2000-06-15 Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna saknas. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. SFS nr: 2000:592 Departement/ myndighet: Jordbruksdepartementet

Läs mer

Markupplåtelseavtal för fiberoptisk ledning i mark

Markupplåtelseavtal för fiberoptisk ledning i mark Markupplåtelseavtal för fiberoptisk ledning i mark Mellan Dragsmark Fiber Ekonomisk Förening organisationsnummer 769624-0584, nedan benämnd Ledningsägaren, och undertecknade ägare, nedan benämnd Fastighetsägaren,

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

5.6 Miljö SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2010

5.6 Miljö SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2010 5.6 Avfallsupplag I kommunen finns inga upplag i drift. Avfallet transporteras till de regional upplagen i (Spillepengen) och (Albäck). 1992 genomförde Scandiaconsult en inventering av äldre avfallsupplag.

Läs mer

Bostäder och boendeförhållanden

Bostäder och boendeförhållanden Boende 2015 Bostäder och boendeförhållanden, översikt Mer än hälften av 20 29 -åringarna bodde på hyra år Enligt Statistikcentralen bodde 55 procent av alla 20 29-åringar, dvs. 6 000 personer självständigt

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

Det finns bred enighet bland EU:s. Språken i EU DEBATT AXEL MOBERG

Det finns bred enighet bland EU:s. Språken i EU DEBATT AXEL MOBERG DEBATT Språken i EU AXEL MOBERG Vilka av EU:s snart tjugo officiella språk ska fungera som arbetsspråk? Den svenska regeringen har föreslagit att ett medlemsland måste betala varje gång det önskar sitt

Läs mer

Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen

Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen Diarienummer: Miljöreda: 13/0911 Upprättad: Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen 1(8) Utredningens huvuddrag Bakgrund och syfte Riktlinjer för bostadsförsörjningen Vårgårda kommun

Läs mer

RÖRSTRAND I STOCKHOLM

RÖRSTRAND I STOCKHOLM RÖRSTRAND I STOCKHOLM Tegelbruk, fajansmanufaktur och keramisk storindustri 1270-192 CARL-HENRIK ANKARBERG OCH BENGT NYSTRÖM STOCKHOLMIA FÖRLAG 1 N N E Innehåll Företal 9 Förord 11 Att berätta om en försvunnen

Läs mer

Användning av mark- och vattenområden

Användning av mark- och vattenområden ANVÄNDNINGSKARTA Användning av mark- och vattenområden Här redovisas hur kommunen i stora drag anser att Åryds mark- och vattenområde ska användas samt riktlinjer för fortsatt planering, byggande och andra

Läs mer

Urban ekonomi. Varför städer? Urban ekonomi. O Sullivan Why do cities exist? Varför städer? Komparativa fördelar

Urban ekonomi. Varför städer? Urban ekonomi. O Sullivan Why do cities exist? Varför städer? Komparativa fördelar Urban ekonomi Varför städer? Urban ekonomi O Sullivan Why do cities exist? Urban ekonomi handlar om hur hushåll och företag väljer att lokalisera sig. Antar att företag och individer är mobila, i alla

Läs mer

REMISSVAR 2008-10-28. Bör konsumenttjänstlagen utvidgas? En diskussionspromemoria (Ds 2008:55)

REMISSVAR 2008-10-28. Bör konsumenttjänstlagen utvidgas? En diskussionspromemoria (Ds 2008:55) REMISSVAR 2008-10-28 Dnr 2008/494 SVEA HOVRÄTT Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm Bör konsumenttjänstlagen utvidgas? En diskussionspromemoria (Ds

Läs mer

PM ANGÅENDE ÖSTERSUNDS KOMMUNS FÖRSÄLJNING AV MARK

PM ANGÅENDE ÖSTERSUNDS KOMMUNS FÖRSÄLJNING AV MARK 2011-03-08 PM ANGÅENDE ÖSTERSUNDS KOMMUNS FÖRSÄLJNING AV MARK för grupphus/flerbostadshus i Lugnvik - Brittsbo och Torvalla - Ängsmon Östersunds kommun är inne i en expansiv fas. En ny arena ska byggas

Läs mer

Sverige under Gustav Vasa

Sverige under Gustav Vasa Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö

Läs mer

Riktlinjer för plank, staket och murar. Beslutad av bygg- och miljönämnden den 2013-01-28, xx

Riktlinjer för plank, staket och murar. Beslutad av bygg- och miljönämnden den 2013-01-28, xx Riktlinjer för plank, staket och murar Beslutad av bygg- och miljönämnden den 2013-01-28, xx Under senaste åren har intresset för att sätta upp plank och mur vid tomtgräns som insynseller bullerskydd ökat

Läs mer

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 3 26A:4

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 3 26A:4 26A:4 Fråga om beräkning av engångsavgift för avstyckning från fastighet för vilken anläggningsavgift bestämd bl.a. med hänsyn till arealen redan hade betalats. S.K. ägde tomten nr 16 i Älvsborg, Göteborgs

Läs mer

RIKTLINJER FÖR MARKANVISNING I VÄSTERVIKS KOMMUN ANTAGNA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-06-07, 105

RIKTLINJER FÖR MARKANVISNING I VÄSTERVIKS KOMMUN ANTAGNA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-06-07, 105 VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING RIKTLINJER FÖR MARKANVISNING I VÄSTERVIKS KOMMUN ANTAGNA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-06-07, 105 Markanvisning innebär en rätt för byggherren att efter godkänt markanvisningsavtal

Läs mer

Inspirationsartikel 1 (5) 2014-02-18

Inspirationsartikel 1 (5) 2014-02-18 2014-02-18 1 (5) Inspirationsartikel Barn- och utbildningsförvaltningen har fått i uppdrag att ta fram ett inspirationsdokument för skolor och ungdomar att arbeta vidare med. Inspirationsdokumentet ska

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900); SFS 2014:477 Utkom från trycket den 13 juni 2014 utfärdad den 5 juni 2014. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om plan-

Läs mer

Försäljning av mark för radhus/grupphus/flerbostadshus i Brittsbo

Försäljning av mark för radhus/grupphus/flerbostadshus i Brittsbo 2015-01-28 Försäljning av mark för radhus/grupphus/flerbostadshus i Brittsbo Sida 1 av 6 Attraktiva Brittsbo Brittsbo har alla de kvaliteter som behövs för att tillskapa ett attraktivt bostadsområde! Östersunds

Läs mer

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa!

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! En psykolog kan inte lösa flertalet av psykets problem eftersom de är komplexa, och då gäller givetvis samma sak för coacher, forskare

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 6 november 2012 SÖKANDE AA Ombud: Advokaterna Johan Granehult och Bo Hansson Mannheimer Swartling Advokatbyrå AB Box 4291 203 14 Malmö KLANDRAT

Läs mer

Vad betyder en ny stadsdel?

Vad betyder en ny stadsdel? Vad betyder en ny stadsdel? - Perspektiv från forskningen Martin Andersson Blekinge Tekniska Högskola (BTH), Karlskrona Lunds universitet, Lund Koncentration till stora regioner 140 130 120 110 100 90

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 26 mars 2012 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Advokat Emine Lundkvist Setterwalls Advokatbyrå AB Box 1050 101 39 Stockholm

Läs mer

Dags att rensa upp bland bolagen

Dags att rensa upp bland bolagen Dags att rensa upp bland bolagen En tredjedel av Göteborgs kommuns verksamhet utförs i de egna bolagen en minskning skulle leda till vitalisering och ökad kostnadseffektivitet. Rapport 2010:6 ISSN 1650-7965

Läs mer

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil?

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil? SAMMANSTÄLLNING ENKÄT OM GRÖNA FRÅGOR INFÖR VALET 2014 Nätverket Ny Grön Våg består av ett 30-tal natur-, miljö-, och friluftsorganisationer i sområdet. Bland dessa ingår Naturskyddsföreningen i s län,

Läs mer

ÅTVIDABERG EN TRÄDGÅRDSSTAD? Svante Kolsgård

ÅTVIDABERG EN TRÄDGÅRDSSTAD? Svante Kolsgård ÅTVIDABERG EN TRÄDGÅRDSSTAD? Svante Kolsgård Brukskultur Åtvidaberg 2002 Åtvidaberg en trädgårdsstad? Svante Kolsgård Av de olika förslag att möta industrialismens sociala problem i form av planerade mönstersamhällen

Läs mer

UNGBO - Hur förbättrar vi ungas bostadssituation? Hannah Wadman Projektsamordnare UngBo

UNGBO - Hur förbättrar vi ungas bostadssituation? Hannah Wadman Projektsamordnare UngBo UNGBO - Hur förbättrar vi ungas bostadssituation? Hannah Wadman Projektsamordnare UngBo 288 900 UNGA I SVERIGE SAKNAR IDAG BOSTAD VARFÖR ÄR UNGA SÅ UTSATTA PÅ BOSTADSMARKNADEN? Hög arbetslöshet Osäkra

Läs mer

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7.

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla de förmågor som uttrycks i målen genom

Läs mer

GALLERIA BOULEVARD. KRISTIANSTADS NYA MÖTESPLATS. www.kristianstadnyagalleria.se

GALLERIA BOULEVARD. KRISTIANSTADS NYA MÖTESPLATS. www.kristianstadnyagalleria.se GALLERIA BOULEVARD. KRISTIANSTADS NYA MÖTESPLATS. www.kristianstadnyagalleria.se DET NYA NAVET I CENTRALA KRISTIANSTAD. Med den nya gallerian kommer centrala Kristianstad att utvecklas och staden får ett

Läs mer

S e t t e r w a l l s

S e t t e r w a l l s S e t t e r w a l l s FÖRSTUDIE AVSEENDE ASSOCIATIONSFORM FÖR UNGA KLARA 2 1. Bakgrund och frågeställning 1.1 Unga Klara är för närvarande en verksamhetsgren inom Stockholms Stadsteater AB (Stadsteatern).

Läs mer

Medborgarförslag om trafikåtgärder inom Kronanområdet.

Medborgarförslag om trafikåtgärder inom Kronanområdet. Tekniska nämnden 2009 10 22 117 338 Tekniska nämndens arbetsutskott 2009 10 08 195 473 Dnr 2009/501.008 Medborgarförslag om trafikåtgärder inom Kronanområdet. Ärendebeskrivning Bo Wennström m fl anför

Läs mer

Hitta i Krigsarkivets bestånd. 1.5 Lantvärn, beväringar och värnpliktiga

Hitta i Krigsarkivets bestånd. 1.5 Lantvärn, beväringar och värnpliktiga Hitta i Krigsarkivets bestånd. 1.5 Lantvärn, beväringar och värnpliktiga 1.5.1 Lantvärnet 1.5.2 Beväringar före 1886 1.5.3 Beväringar och värnpliktiga 1886- Värnpliktsorganisationens framväxt Den första

Läs mer

praktikan RELIGIONSLAGSTIFTNINGEN

praktikan RELIGIONSLAGSTIFTNINGEN RELIGIONSLAGSTIFTNINGEN 1951 fick Sverige sin första religionsfrihetslag vilket bl a innebar att man ej var skyldig att tillhöra något trossamfund. Senare kom också frågan om stat och kyrka upp på dagordningen

Läs mer

Projekterings PM Geoteknisk undersökning Detaljplan för Del av Kyrkostaden 1:1, Storumans kommun Projektnummer: 10192673

Projekterings PM Geoteknisk undersökning Detaljplan för Del av Kyrkostaden 1:1, Storumans kommun Projektnummer: 10192673 1:1, Storumans kommun Projektnummer: 10192673 2014-04-09 Upprättad av: Mikael Persson Granskad av: Joakim Alström 2014-04-09 Kund Storumans kommun Blå vägen 242 923 81 Storuman Konsult WSP Samhällsbyggnad

Läs mer

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats Checklista Hur du enkelt skriver din uppsats Celsiusskolans biblioteksgrupp 2013 När du skriver en uppsats är det några saker som är viktiga att tänka på. Det ska som läsare vara lätt att få en överblick

Läs mer

Markanvisningens ABC i Stockholms stad

Markanvisningens ABC i Stockholms stad Markanvisningspolicy Markanvisningens ABC i Stockholms stad STocKHOLM Växer Stockholms stad har en långsiktig vision för utvecklingen fram till år 2030, den nya översiktsplanen är en vägledning för hur

Läs mer

Vad är upphovsrätt och hur uppstår den? Hur lång är skyddstiden? Vad skyddas av upphovsrätten? Vad innebär symbolen?

Vad är upphovsrätt och hur uppstår den? Hur lång är skyddstiden? Vad skyddas av upphovsrätten? Vad innebär symbolen? S V E R I G E S F Ö R FAT TA R F Ö R B U N D I N F O R M E R A R O M U P P H OV S R ÄT T E N i Vad är upphovsrätt och hur uppstår den? Upphovsrättslagen ger upphovsmän ensamrätt att förfoga över sitt verk

Läs mer

Regelverk, kompetens och framtidsvisioner En rapport om småföretagens vardag

Regelverk, kompetens och framtidsvisioner En rapport om småföretagens vardag www.pwc.se Regelverk, kompetens och framtidsvisioner En rapport om småföretagens vardag En undersökning om de viktigaste frågorna för svenska småföretagare nu och framöver. Innehåll Inledning 3 Utvecklingen

Läs mer

Slutrapport för Väx med skogen 1 (11)

Slutrapport för Väx med skogen 1 (11) Slutrapport för Väx med skogen 1 (11) Den här blanketten använder du för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av åtgärder du fått stöd för. Blanketten finns att ladda ner

Läs mer

Moderniseringens kris

Moderniseringens kris Moderniseringens kris Modernisering: förändring från det traditionella och agrara till ett samhälle karakteriserat av industrialisering, urbanitet och sekulärt tänkande. Fokus på planering av samhälle

Läs mer

BEBYGGELSEUTVECKLING. bebyggelseutveckling. ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun

BEBYGGELSEUTVECKLING. bebyggelseutveckling. ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun BEBYGGELSEUTVECKLING bebyggelseutveckling REKOMMENDATIONER ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun 135 Tolkning av begrepp i Plan- och bygglagen En ny Plan- och bygglag (2010:900), PBL började gälla

Läs mer

8. Skaderisker och komplikationer

8. Skaderisker och komplikationer 8. Skaderisker och komplikationer Sammanfattning Skador och komplikationer har observerats i samband utprovning och användande av hörapparater. Skador av allvarlig natur är dock sällsynta. En allvarlig

Läs mer

LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN. och reformation med mera. och att avskaffa landet inre tullar (de yttre skulle vara kvar).

LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN. och reformation med mera. och att avskaffa landet inre tullar (de yttre skulle vara kvar). HT 2010 LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN och reformation med mera I korthet Idéernas utveckling RENÄSSANSKONST Diverse skulpturer I detta kompendium återfinner du anteckningar från våra lektioner. Du behöver

Läs mer

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 Lyckebyån som resurs: Arkeologiska lämningar, husgrunder, efter en borganläggning från 1200-talet, exempel på ett tidigt utnyttjande av det strategiska läget. Slåttermader

Läs mer

SAMMANFATTNING: VINDKRAFTENS MILJÖPÅVERKAN FALLSTUDIE AV VINDKRAFTVERK I BOENDEMILJÖ

SAMMANFATTNING: VINDKRAFTENS MILJÖPÅVERKAN FALLSTUDIE AV VINDKRAFTVERK I BOENDEMILJÖ SAMMANFATTNING: VINDKRAFTENS MILJÖPÅVERKAN FALLSTUDIE AV VINDKRAFTVERK I BOENDEMILJÖ Angelica Widing Gunilla Britse Tore Wizelius Förord Denna studie har genomförts vid, Högskolan på Gotland under år 2003-2005

Läs mer

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Rapport för: Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Jon Loman Rana Konsult jon@rana.se September 25, 2009 Syfte och metod I denna rapport redogörs för en inventering av grodor i östra delen av

Läs mer

Ansökan om planbesked

Ansökan om planbesked 1 (7) Ansökan om planbesked Vänligen fyll i för snabbare och mer effektiv handläggning av er ansökan. Om ni har frågor angående hur ni fyller i den här förfrågan vänligen kontakta oss på planenheten så

Läs mer

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Skillingarydslägren

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Skillingarydslägren FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Skillingarydslägren Ett vykort från Per Bunnstads vykortssamling vilket visar tälten på övningsplatsen, sannolikt år 1896. Från militärt tältläger till statligt byggnadsminne

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland

Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING Rapport 2001:3 Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland Linköping september 2001 Kerstin Aronsson Johan Bysjö Christina Aldin RAPPORT

Läs mer

Vad är en karta? Geografisk Information

Vad är en karta? Geografisk Information Vad är en karta? En karta beskriver "verkligheten" för ett större eller mindre område. Den kan se ut på många olika sätt, både till innehåll och till utförande. Den kan t ex vara en enkel skiss, en skolatlas,

Läs mer

HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING?

HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING? XV/7030/98 SV HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING? GENERALDIREKTORAT- XV Inre marknad och finansiella tjänster Detta dokument är avsett att användas som diskussionsunderlag inom

Läs mer

Apotekargatan Återuppgrävda gamla elschakt

Apotekargatan Återuppgrävda gamla elschakt Rapport 2010:104 Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Apotekargatan Återuppgrävda gamla elschakt RAÄ 153 Apotekargatan Linköpings stad och kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T

Läs mer

Tillägg till områdesbestämmelser för del av VIARED, HÄLASJÖOMRÅDET Borås Stad

Tillägg till områdesbestämmelser för del av VIARED, HÄLASJÖOMRÅDET Borås Stad BN 2012-136 Tillägg till områdesbestämmelser för del av VIARED, HÄLASJÖOMRÅDET Borås Stad Denna handling ska läsas tillsammans med gällande områdesbestämmelser för del av Viared Hälasjöområdet (laga kraft

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Tamburinen 1 m fl Del av Östra Eklanda G E N O M F Ö R A N D E B E S K R I V N I N G

Detaljplan för fastigheten Tamburinen 1 m fl Del av Östra Eklanda G E N O M F Ö R A N D E B E S K R I V N I N G Dnr 152/08 Upprättad 2011-11-28 1 Reviderad 2012-05-22 Detaljplan för fastigheten Tamburinen 1 m fl Del av Östra Eklanda Mölndals stad Västra Götalands län ANTAGANDEHANDLING G E N O M F Ö R A N D E B E

Läs mer

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204)

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Beslut Dnr 2006-12-12 1896-2005 Landstingsstyrelsen Landstinget i Värmland 651 82 Karlstad (er beteckning LK/052693) Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Datainspektionens beslut

Läs mer

Rädda Våneviks gammelskog!

Rädda Våneviks gammelskog! Foto: Marit Stigsdotter Rädda Våneviks gammelskog! En gammal artrik, strandnära skog hotas av Oskarshamns kommuns planer på att exploatera delar av den för villabebyggelse. Skogen är en nyckelbiotop hemvist

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 29 oktober 2009 T 2375-05 KLAGANDE HSB:s Bostadsrättsförening Musteriet i Stockholm, 716416-6485 c/o ÅA Reimersholmsgatan 11 117 40 Stockholm

Läs mer

Avrapportering - Uppföljningsplan för projektet. Grönskan roll i en klimatsmart stad

Avrapportering - Uppföljningsplan för projektet. Grönskan roll i en klimatsmart stad Avrapportering Uppföljningsplan för projektet Grönskan roll i en klimatsmart stad Som underlag för avrapportering mars 2013 används tidigare insänd uppföljningsplan, uppdaterad. Uppföljningsplanen visas

Läs mer

ÄNDRING AV OCH TILLÄGG TILL FÖRSLAG TILL STADSPLAN FÖR HARRSTORPSOMRÅDET I MÖNSTERÅS KÖPING

ÄNDRING AV OCH TILLÄGG TILL FÖRSLAG TILL STADSPLAN FÖR HARRSTORPSOMRÅDET I MÖNSTERÅS KÖPING ÄNDRING AV OCH TILLÄGG TILL FÖRSLAG TILL STADSPLAN FÖR HARRSTORPSOMRÅDET I MÖNSTERÅS KÖPING FASTSTÄLLD DEN 27 FEBRUARI 1959 UPPHÄVANDE AV TOMTINDELNINGAR/FASTIGHETSINDELNINGSBESTÄMMELSER FÖR KV ALSIKEKLÖVERN

Läs mer

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget Konsekvensanalyser Expansion Allum/Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Blandstad STADSSTRUKTUR Centrala Partille har många större byggnader och fastigheter, men få

Läs mer