STADSKULTUREN UPPSTOD I SVERIGE kring 1000-talet. CA
|
|
- Martin Ek
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 KAPITEL 18 Del III Samhällsplaneringen Stadsbebyggelse och domänstruktur - Svensk stadsutveckling i relation till ägandeförhållanden och administrativa gränser STADSKULTUREN UPPSTOD I SVERIGE kring 1000-talet. CA 50 AV DAGENS STÄDER HAR URSPRUNG I MEDELTIDEN. Städer grundlades ofta av statsöverhuvuden. Regeringsmaktens företrädare understödde tidigt stadsväsendet. KUNGEN ÖNSKADE KONTROLLERA OCH BESKATTA HANDELN, vilket underlättades om köpmännens verksamhet koncentrerades till städer. Kungliga nygrundningar skedde under slutet av och början av talen främst på tidigare mötesplatser för ting och kyrkliga högtider. DESSA KONSTLADE STADSBILDNINGAR skulle inte ha kunnat bestå utan omfattande statliga subsidier. Men städers tillkomst kunde också sammanhänga med någon av många människor omfattat önskemål. Man talar då om spontana städer. EN DEFINITIV VÄNDNING TILL STÄDERNAS FAVÖR INTRÄFFADE GENOM INDUSTRIALISMENS GENOMBROTT. Men strukturen hos ägandet i städerna förändrades mot större enskilt ägande långt innan den industrialistiska eran. De statliga upplåtelserna av jord upphörde i sann liberalistisk anda. ENSKILDA TILLÄTS EFTER 1809 ÅRS STATSVÄLVNING ATT FÖRVÄRVA OCH ÄGA JORD INOM STADSOMRÅDE. STADSGRUNDANDETS TID VAR DÄRMED FÖRBI. Staten har i princip hävdat att före år 1816 tilldelade donationsjordar skall behålla den ursprungliga egenskapen. Men mycket av donationsjorden har ändå övergått i enskild ägo parallellt med tillväxten av stadsplanelagda områden. Jordbruket var fram till 1800-talet en av städernas huvudnäringar. Man önskade försäkra sig mot dåliga konjunkturer för handel, hantverk och andra stadsnäringar. Jordbruket bidrog till att stadsgränsen uppfattades som relativ. Man odlade den jord som låg närmast bebyggelsen och vallade djuren utanför åkerarealen inom dygnsprismats ram. Staden fick en yttre och en inre gräns. LENNART AMÉEN UPPMÄRKSAMMAR OCH SYSTEMATISERAR GENE- RELLA DRAG I SVENSKT STADSBYGGANDE. Han försöker visa hur den nuvarande stadsbilden är ett resultat av de förurbana markytornas Kapitel 18 Stadsbebyggelse och domänstruktur - 163
2 ägandestruktur och ägandeförhållanden. Han studerar utvecklingen under de senaste hundra åren. Huvudvikten ägnas dock åt industrialismens första expansiva period vid slutet av 1800-talet. Ingen forskare har tidigare studerat ägandeförhållanden för angivna period. MAN BÖR DOCK VARA FÖRSIKTIG MED ATT SÄTTA LIKHETSTECKEN MELLAN INDUSTRIALISERING OCH STADSUTVECKLING. Städerna expanderade först som handelsplatser när allt fler människor tvingades överge jorden som direkt försörjningskälla. Man lokaliserade fabriker till städer i en senare fas av den industriella utvecklingen. AGRARA KÖPSTÄDER FÖRVANDLADES TILL INDUSTRISTÄDER BL.A. SOM EN FÖLJD AV JÄRNVÄGSBYGGANDET, KOMMUNALREFORMEN OCH NÄ- RINGSFRIHETEN. Bakom Améen intresse för domänstrukturens betydelse för stadslandskapet återfinns insikten om att även sedan den äldre domänstrukturen upphävts, så kan dess verkningar fortfarande observeras i den befintliga bebyggelsedifferentieringen. Teorier Kulturlandskapsforskningen har länge ägnat ägandeförhållanden stor uppmärksamhet. Faktorn är dock försummad i modern stadsforskning. SVENSKA STADSGEOGRAFER MED MORFOLOGISK INRIKTNING HAR TILLDELAT ÄGANDESTRUKTUREN EN SEKUNDÄR BETYDELSE FÖR BE- BYGGELSEUTFORMNINGEN. Man har omnämnt faktorn, men sällan sträckt sig så långt som att analysera dess betydelse. Strukturella förhållanden hos ägandet är därför en förbisedd faktor i geografisk stadslandskapsanalys. Faktorn är desto grundligare behandlad i discipliner som JURIDIK, LANTMÄTERI OCH ARKITEKTUR. Man saknar därför kännedom om generella bebyggelsefaktorer med relevans för all stadsmorfologi. Kulturlandskapsforskningen har länge ägnat ägandeförhållanden stor uppmärksamhet. Faktorn är dock försummad i modern stadsforskning. Den torde dock vara viktig vid försöken att förstå och förklara det nutida stadslandskapet. Lennart Améen presenterar en omfattande miljöbeskrivning som bakgrund till analysen av domänstrukturen. Han redogör för en KLASSIFICERING av Sveriges städer efter HISTORISK TILLKOMST. Stadsområdets omfattning sammanhänger med tidpunkten för stadens tillkomst. Améen redogör även för olika STADSPLANETYPER och skissar några HYPOTETISKA STADSMODELLER. Föreliggande avsnitt återger det centrala hos uppräknade fyra miljöfaktorer. Redogörelsen för stadsklassificeringen borde egentligen förekomma i ett senare avsnitt. Det har placerats här på grund av sambandet med övriga omnämnda faktorer Kapitel 18 Stadsbebyggelse och domänstruktur
3 Följande klassificering av svenska städer bygger på stadsstorlek, ägandesammansättning och kronologisk tillkomst. Systematiseringen är inte invändningsfri. myndigheterna har tillämpat växlande och ibland inkonsekventa regler vid tillståndsgivningen. Svenska städer kan systematiseras i ett historiskt perspektiv i följande FYRA GRUPPER: MEDELTIDSSTÄDER, stadsgrundläggningar på DONATIONSJORD under l600-talet, l800-talets LIBERALISTISKA tillkomsten av städer samt industrialismens SPONTANA stadssamhällen. MEDELTIDSSTÄDERNA kan grupperas i svenska och dansk-norska. De omfattade ganska stora arealer ODAL- OCH DONATIONSJORD. Stadsgränsen formade ett mycket oregelbundet mönster och följde på några ställen stadskroppens närhet på grund av exkorporerade landsförsamlingar. Begreppen odal- och donationsjord samt stadskropp uppmärksammas i avsnittet om begrepp, klassificeringar och mättekniska problem TALETS STÄDER KALLAS FÖR VIDA KRONOSTÄDER. De grupperas efter tillkomsten i Gustav Vasas Söners städer, Gustav II Adolfs och Kristinas städer samt Kolonisationsstäder. Gruppen var funktionellt sett mycket heterogen. De vida kronostäderna anlades genom kronans tillskyndan och omfattade i enlighet med benämningen stora stadsområden med som regel enbart DONATIONSJORD. Sistnämnda förhållande avgjorde direkt den ofta oroliga stadsgränsens sträckning. Komplikationer kunde uppstå därför att donationsmarken alltid omfattade hela hemman. Stadsområdet innefattade därför i vissa fall enklaver i form av utskiften. Medeltidstäder och trånga kronostäder expanderade arealmässigt genom borgarnas förvärvande av odaljord i till staden angränsande socknar. Arealerna ifråga var osäkra därför att man inte säkert kunde säga att de låg innanför eller utanför staden. DET UPPSTOD EN YTTRE OFFICIELL STADSGRÄNS OCH EN INRE TULLGRÄNS KRING STADSKROPPEN. Kronan anlade också stadssamhällen med mycket små markytor. Dessa TRÅNGA KRONOSTÄDER OMFATTADE LYD- OCH FRIKÖPINGAR FRIA FRÅN JORDBRUK. De numera sällsynta lydköpingarna saknade bofast borgerskap, vilket är förklaringen till frånvaron av donationsjord. Lydköpingen var en utom stad belägen handelsplats tillkommen för att vissa städers borgare skulle kunna idka handel året runt. Den fungerade som annex till angränsande stad. Marken betraktades som en exklav till moderstaden. Friköpingen anlades som ett självständigt stadssamhälle med trång gräns. Stadsgränsen hos båda formerna av kronostäder följde automatiskt ytterkonturen hos de av kronan tilldelade arealerna. Kapitel 18 Stadsbebyggelse och domänstruktur - 165
4 DE SPONTANA ORTERNAS TILLKOMST sammanhänger med att staten efter år 1860 slutade tilldela mark åt nya stadssamhällen. Kommunalreformen 1862 och näringsfrihetsreformen 1864 bidrog till både form och innehåll hos köpingarna utan epitet. Spontanorterna fungerade som kommuner med små arealer av enskild jord. Gränsen mot landsbygden bestämdes mycket noggrant. Jordavsöndringar bidrog ofta till en funktionell gränsdragning. Man tvingades dock i många fall att acceptera befintliga hemmansgränser. Studier av stadens morfologiska struktur bör innefatta de geometriska idéväxlingarna inom stadsbyggandet. AMÉEN VILL KLARGÖRA BETYDELSEN AV GEOMETRISKA LÖSNINGAR OCH ÄGOGRÄNSER BAKOM GATORNAS MÖNSTER. Han redogör översiktligt och i kronologisk ordning för stadsplaneepokerna i Sverige talets sparsamma svenska stadsbyggande följde den senmedeltida traditionen. SCHACKBRÄDESRENÄSSANSEN INTRODUCE- RADES GENOM GÖTEBORGS TILLKOMST. Principen tillämpades sedan konsekvent vid renoveringen av brandskadade medeltidsstäder, liksom vid anläggning av nya kronostäder av såväl vid som trång typ. Rutnätsrenässansen skapade mindre problem i kronostaden med dess enda markägare än i medeltidsstadens komplicerade ägandestruktur. Tankar från den modifierade renässansen resulterade först i att man genom hela staden anlade en lång och bred brandgata, hysande torg och stadspark samt friliggande brandsäkra stenbyggnader med officiell funktion. STADSPLANERAREN BEHÖLL RUTMÖNSTRET, MEN BRÖT MONOTONIN GENOM DET MONUMENTALA CENTRALSTRÅKET. Ombyggnaden av Stockholm och Göteborg under 1800-talet bidrog med ett nytt drag genom byggandet av enstaka diagonala boulevarder med slutpunkt i en stjärnplats. MAN ÖVERGAV SÅ SMÅ- NINGOM OCKSÅ DEN RÄTA VINKELN I RUTNÄTSPLANEN. En estetisk och en praktisk variant utvecklades. Industrialismen bidrog till att städerna expanderade över privata domäner. SPETSIGA VINKLAR UPPSTOD VID HOPSKARVNINGEN AV MÅNGA VAR FÖR SIG EXPLOATERADE SMÅ ÄGOR. Man tog till en början estetiska hänsyn i planritningarna, men beaktade inte tillräckligt förekomsten av lantlig bebyggelse. De estetiska aspekterna överdrevs också på bekostnad av möjligheterna att orientera sig i staden. En praktisk reaktion uppstod därför ganska snart. Rutnätet kom åter till användning. Lennart Améen försöker utveckla några lagbundenheter i stadstillväxten med hjälp av TRE HYPOTETISKA STADSMODELLER - den FÖRINDUSTRIELLA staden, den EXPANSIVA industristaden och den POSTINDUSTRIELLA staden. Modellerna bygger på följande ELVA ZONER ELLER MARKANVÄNDNINGSKATEGORIER: handelsmannazon, Kapitel 18 Stadsbebyggelse och domänstruktur
5 hantverkarzon, småfolksstråk, landeri, city, bostads- och industrizon, arbetarförstad, patricierförstad, egnahemsförstad, hyreshuszon och industrizon. Lennart Améen har inte återgett förstadsklassificeringen för att belysa sociala problemställningar. Han har valt indelningen av morfologiska skäl. STADENS UTVECKLING EFTER 1930 präglas av en pånyttfödelse för offentlig verksamhet. Samhällsplanering ersatte den liberala stadsbyggnadsperioden. DEN FÖRINDUSTRIELLA ELLER AGRARA KÖPSTADEN FUNGERADE SOM EN HANDELSPLATS FÖR LANDSBYGDSBEFOLKNINGEN. Staden omfattade fyra zoner. De centrala stadskvarteren hyste handelsgårdar, omgivna av en yttre zon med hantverkare. Småfolksstråken följde utåt de mot stadsnavet ekerlikt riktade vägarna. Stadskroppens expansion skedde utefter småfolksstråken. Inga nya gator behövde anläggas och inga åkerfält eller domäner förstördes. Avståndet mellan bostad och arbete ökade dock snabbt. Den förindustriella staden hyste också viss ståndsmässig jordbruksegendom, s.k. landerier. Sådana stadsherrgårdar fungerade som sommarresidens för förmögna borgare. Landerier och andra stora privata domäner förblev odelade under stadens expansion. Smärre privata domänerna kunde med lätthet manipuleras under urbaniseringsprocessen. INDUSTRISTÄDERNA tillväxte snabbt under 1800-talets andra sekel. Många industriarbetare sökte sina bostäder i småfolksstråken, vilka dock var alltför små för att kunna hysa det nybildade proletariatet. LIBERALA IDEAL HINDRADE EN OFFENTLIG BOSTADSPOLITIK OCH EX- PLOATERING AV KRONO- OCH KOMMUNAL MARK. Arbetarbostäderna lokaliserades därför till privat mark, belägen långt från stadskroppen. Arbetarförstäderna var inledningsvis dåligt försedda med kommunikationer. Förmögna borgare flyttade ut till patricierförstäder när transporterna förbättrats. Arbetar- och patricierförstäder var permanent åtskilda. MEDELKLASSEN BLEV FÖRORTSBOR KRING SEKELSKIFTET I OCH MED TILLKOMSTEN AV EGNAHEMSOMRÅDEN, UR- SPRUNGLIGEN AVSEDDA FÖR ARBETARKLASSEN. Lennart Améen har inte återgett förstadsklassificeringen för att belysa sociala problemställningar. Han har valt indelningen av morfologiska skäl. Arbetarförstaden utmärktes av att de planerade tomterna delades upp i flera små tomter, vilka var och en ofta bebyggdes med flera bostadshus. Patricierförstadens tomter exploaterades däremot i odelat skick, medan egnahemsförstaden intog en mellanställning. I övrigt gäller att handelsmanna- och hantverkarzonerna i den förindustriella staden omvandlas till cityområde och bostads- och industrizon i industristaden. STADENS UTVECKLING EFTER 1930 präglas av en pånyttfödelse för offentlig verksamhet. Samhällsplanering ersatte den liberala stadsbyggnadsperioden. Centralt belägen stadsjord togs i anspråk för bostadsbyggande. Den yngre bebyggelsen anlades närmare staden än den äldre. Améen talar om en ANAKRONISMGRÄNS mellan de Kapitel 18 Stadsbebyggelse och domänstruktur - 167
6 båda åldersbestånden. En stads expansion sker annars enligt teorin kronologiskt över rummet med kronismgränser mellan de successivt bebyggda koncentriska ytorna. DEN POSTINDUSTRIELLA STADEN PRÄGLAS OCKSÅ AV EN KOMPLEX SAMVERKAN MELLAN KONCENTRISK OCH SEKTORIELL EXPANSION. Lennart Améen kompletterar de tre stadsmodellerna med ytterligare två faktorer: JÄRNVÄGEN OCH REGEMENTET. Han anger som skäl att städernas unika drag är så framträdande att de tidigare omnämnda modellerna vinner i konkretion, om järnvägen och regementet kan införlivas. Améen ägnar järnvägarna störst uppmärksamhet. MÅNGA SVENSKA STÄDER HAR I EFTERHAND FÖRSETTS MED JÄRNVÄGSFÖRBINDELSER, VILKET MEDFÖRT STARKA INGREPP I MARKDISPOSITIONEN. Stationens lokalisering är viktig. Man kan tänka sig tre huvudsituationer. Stationen anläggs vid den agrara köpstadens periferi. Stationen lokaliseras till landsbygden i stadskroppens omedelbara närhet. Den kan också placeras på landsbygden och bidra till en stads uppkomst. Regionen och representativitetsaspekten Undersökningen omfattar av arbetstekniska skäl endast nio städer. Urvalet av städer sammanhänger också med materialtillgången. AMÉEN HAR VALT EXEMPEL MED STOR TÄCKNING ÖVER RIKET. Önskemålet att åstadkomma en generell analys har dock försvårat ett proportionellt urval från de fyra stadskategorier, vilka uppmärksammades i föregående avsnitt. Undersökningen omfattar därför endast ett fåtal trånga kronostäder, medan spontana städer helt uteslutits. Tabellen på följande sida redovisar förhållandet mellan population och urval. Det knappt 10% stora urvalet är ganska proportionellt, om man undantar extremfallen svenska medeltidsstäder (Linköping i urvalet) och kolonisationsstäder (Karlshamn och Östersund). Begrepp, klassificeringar och mättekniska problem Här omnämns endast och mycket kortfattat BEGREPPEN ÄGOGRÄN- SER OCH STADSKROPP. LENNART AMÉEN KLASSIFICERAR ÄGOGRÄNSERNA I TRE KLASSER - TERRÄNG-, SKIFTES- OCH PLANGRÄNSER. Lokaltopografiska förhållanden är mycket iögonenfallande men ofta triviala. De lokala ägogränserna har ju skapats med avsikt att få naturgeografiskt homogena ytor. Skiftesgränserna föregår ett områdes urbanisering, och bevaras i den fungerande staden. Ägogränserna ligger mycket tätt i det färdigexploaterade stadslandskapet. Plangränserna är renodlat urbana ägandelinjesystem Kapitel 18 Stadsbebyggelse och domänstruktur
7 Stadens centrala och sammanhängande tätbebyggelse kallas med ett morfologiskt begrepp för STADSKROPPEN. Fristående förstäder räknas inte till stadskroppen. Borgarna ägde förr gemensamt markområden utanför stadskroppen. De hade dock inte någon enskild förfoganderätt över denna stadsmark (stadsjorden). Flertalet svenska stadsbildningar före 1800-talet hade tillkommit genom kungliga beslut på av kronan upplåten mark, s.k. donationsjord. Donationsjorden var endast avsedd för offentliga ändamål. Medeltida städer bestod uteslutande av donationsjord. Nyare stadsbildningar omfattade även egen jord (odaljord). Valet av metodik är speciellt intressant, därför att forskningsprojektet bedrevs under den epok som blivit kallad den kvantitativa revolutionen. AMÉEN FÖ- REFALLER HELT OPÅVERKAD AV 1960-TALETS ALLA IN- DUKTIVA ANALYSVERKTYG. Metodik LENNART AMÉEN GENOMFÖR SINA ANALYSER HUVUDSAKLIGEN MED HJÄLP AV KARTOR. Valet av karteringsteknik är sålunda viktig. Han har ritat flera stadskartor i samma stil och skala. Källmaterialet består av lantmäterikontorens kartor och handlingar över verkställda lantmäteriförrättningar. Man kan den vägen spåra tillkomsten av nästan alla ägogränser. Men materialets tillgänglighet varierat mycket. Valet av metodik är speciellt intressant, därför att forskningsprojektet bedrevs under den epok som blivit kallad den kvantitativa revolutionen. AMÉEN FÖREFALLER HELT OPÅVERKAD AV 1960-TALETS ALLA INDUKTIVA ANALYSVERKTYG. Avhandlingen saknar nästan helt sifferredovisningar. Tvärsnittsberäkningar förekommer över huvud taget inte. Han väljer i stället EN LONGITUDINELL METODIK för analysen av individerna (tomtägor), som för övrigt utgår från hypotetiska och modellbaserade frågeställningar. Kapitel 18 Stadsbebyggelse och domänstruktur - 169
8 Undersökningsobjekt Lennart Améen redogör på ett mycket genomträngande sätt för ägandestrukturens utveckling och konsekvenser för stadstillväxten i de nio städerna. Han framhåller såväl unika som generella drag. Här följer en kort sammanfattning av de lagbundna sammanhangen. Exploateringsbenägenheten samvarierar med ägandestrukturen. Gles markanvändning av icke-bostadskaraktär kännetecknade offentligt ägd jord. Privat mark bebyggdes desto intensivare med bostäder. AMÉEN RANGORDNAR DOMÄNTYPERNA FRÅN LÅG TILL HÖG EXPLOATERINGSBENÄGENHET PÅ FÖLJANDE SÄTT: KRONO-, DONATIONS- OCH ODALJORDAR SAMT STÖRRE OCH MINDRE PRIVATDOMÄNER. Utomgränsbebyggelse blev tidigt ett markant inslag vid brist på centralt belägen exploateringsbenägen privatmark. Arbetarstadsdelarna var starkt predestinerade beträffande både lokalisering, omfång, täthet och trångboddhet. Bebyggelseutvecklingen ägde rum i isolerade förstäder på privat mark. Lokaliseringen och omfånget av förstäderna var nästan helt beroende av den privata markens förekomst. Den tättbebyggda arbetarförstaden var funktionellt sett helt beroende av, men fysiskt åtskiljd från, en närbelägen stadskropp. Småfolksstråk saknades längs utfartsvägarna, när ingen enskild jord disponerats för bostäder i den förindustriella stadskroppens närhet. Sammanhängande donationsjordar omedelbart utanför stadskroppen har hindrat bebyggelseutvecklingen i de vida kronostäderna. Anlagd bebyggelse på av staden disponerade domäner blev alltid av hög klass. Men donationsjordar i centrala lägen förblev länge obebyggda. De trånga kronostäderna har, som framgår av namnet, ett snävt tilltaget stadsområde. Privata domäner i stadskroppens omedelbara närhet har tidigt möjliggjort en direkt utvidgning av staden. De ganska små privata domänerna bebyggdes först, medan den kommunala marken var blockerad och de stora privatdomänerna exploaterades på ett mer planmässigt sätt. Arbetarbebyggelsen utvecklades i sällsynt tillgängliga men ändå glesa lägen när och om stadskroppen vid industriepokens inledning uteslutande omgavs av privatdisponerad mark. Arbetarna slapp småfolksstråken och senare förstäderna vilket troligen skedde i strid med gällande bestämmelser. En sådan situation förutsätter att donationsjord överlåtits i privat ägo. Donationsjorden har bestämt stadsområdets omfattning, men vild kransbebyggelse har tillåtits innanför stadsgränsen och på donationsjord Kapitel 18 Stadsbebyggelse och domänstruktur
9 När små centralt belägna privatdomäner tidigt attraherade bostäder, uppstod ETT PARADOXALT RESUL- TAT. Bebyggd privatmark i stadskroppens närhet fungerade, i likhet med donationsjorden, som ett hinder under den verkliga urbaniseringsprocessen. Ägandestrukturen har dikterat uppdelningen i bostads- och institutionsregioner. När små centralt belägna privatdomäner tidigt attraherade bostäder, uppstod ETT PARADOXALT RESULTAT. Bebyggd privatmark i stadskroppens närhet fungerade, i likhet med donationsjorden, som ett hinder under den verkliga urbaniseringsprocessen. Ägandestrukturen har dikterat uppdelningen i bostads- och institutionsregioner. Industriområden förekom däremot på såväl privat som kommunal mark, om än i begränsad utsträckning på offentligt ägda domäner. Järnvägen har i många fall brutit exploateringsmotståndet hos kronodomänerna. Regementen anlades ofta centralt på donationsjord. Kapitel 18 Stadsbebyggelse och domänstruktur - 171
10 172 - Kapitel 18 Stadsbebyggelse och domänstruktur
Skriv för din släkt! Eva Johansson 2013, www.skrivfordinslakt.se
Skriv för din släkt! Eva Johansson 2013, www.skrivfordinslakt.se Detta är ett utdrag ur handboken Skriv för din släkt! Innehållsförteckning, två sidor plus ett exempel. Innehållsförteckning OM ATT SKRIVA.
Läs merEn modern svensk ekonomisk historia
En modern svensk ekonomisk historia Tillväxt och omvandling under två sekel LENNART SCHÖN Fjärde upplagan iw) Studentlitteratur INNEHÅLL Förord till första upplagan 7 Förord till andra upplagan 9 Förord
Läs merAmerika Orsak: Den amerikanska revolutionen Händelse: Amerika blir ett land, Konsekvens: Migration 30miljoner flyttar till Amerika
Amerika Orsak: Den amerikanska revolutionen - Varför ville amerikanerna upphöra att tillhöra det brittiska riket? - Varför hade England höjt skatterna för de amerikanska bosättarna? Händelse: Amerika blir
Läs merBoendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020
2010-03-02 Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Jens Tjernström Boendeplan för Skellefteå kommun 1 Sammanfattning Skellefteå kommun har en vision som
Läs merVinningsbo platsens historia
Vinningsbo platsens historia Vinningsbo hör till den gamla Skårdals by och är den enda av byns gårdar som hade ett särskilt namn Vinningsbogården. Rikspolitiska förvecklingar och krig har påverkat denna
Läs merLandsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) 2011
Strandskyddsdispens Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) 2011 Lagändring MB & PBL Syftet med Vårgårdas LIS-plan Sedan 1 juli 2009 får kommunerna i sin översiktsplan peka ut lämpliga LIS-områden.
Läs merStörst tillväxt utanför gamla stadskärnor
Störst tillväxt utanför gamla stadskärnor Nu förtätas storstädernas stadskärnor i jakt på effektivare samhällen där allt fler ska få plats. Men den kraftigaste befolkningstillväxten har i flera decennier
Läs merUtdrag ur Översiktsplan för. Nyköpings kommun
Samhällsbyggnad, Plan- och naturenheten Utredning Datum 2012-06-03 Dnr KK 08/118 Utdrag ur Översiktsplan för Nyköpings kommun Kapitel 13. Strandskydd Postadress Nyköpings kommun Samhällsbyggnad, Plan-
Läs merFRP 2015 - Information
FRP 2015 - Information Innehåll Allmänt... 2 Resa och samling... 3 Boende... 4 Historia... 5 1 Allmänt Årets FRP-mästerskap kommer att äga rum 10-13 september i Köpenhamn. Årets arrangörer är Mats, Fred
Läs merBEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING
BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING Befolkningsutveckling Befolkningen i Båstads kommun var drygt 11000 personer under 1940-talet och fram till början av 50-talet. Kommunen var en typisk landsorts- och jordbrukskommun
Läs merSTRANDSKYDD. Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan
STRANDSKYDD Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan 1 SAMRÅDSHANDLING STRANDSKYDD Allmänt Ändrade strandskyddsbestämmelser gäller fr o m 1 juli 2009. För ett utvecklat strandskydd med bättre lokal
Läs merKulturmiljövård. Riktlinjer Kulturhistoriskt värdefulla miljöer skall skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada kulturvärdena.
Kulturmiljövård 8 Övergripande mål De kulturhistoriska värden som har betydelse för Danderyds identitet och karaktär ska beaktas när nya byggnader uppförs i den befintliga bebyggelsemiljön. Estetiska och
Läs merKYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND
KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND JAN STRID tidigare SOM-undersökningar där frågor gällande Svenska kyrkan ingått har vi I mest varit intresserade av kyrkovalen. Men i samband med dessa val har
Läs merÄrende angående byggnadsminnesförklaring enligt Kulturmiljölagen av ladugården på Överjärva gård, Solna.
Ärende angående byggnadsminnesförklaring enligt Kulturmiljölagen av ladugården på Överjärva gård, Solna. Ärendet initierat av Emmelie Folkesson, tel: 070 359 19 69. Härmed väcks fråga om byggnadsminnesförklaring
Läs merKvarteret Lyckan, Norrköping 2009
för den arkeologiska undersökningen av kålgårdar i kvarteret Lyckan i Norrköping år 2009. Trädgårdsarkeologi i kvarteret Lyckan Under slutet av oktober och i november kommer vi att undersöka kålgårdar,
Läs merPLANBESKRIVNING. Upphävande av avstyckningsplan för del av Nybygget 1:6 S A M R Å D S H A N D L I N G HANDLINGAR. i Klippans kommun, Skåne län
Dnr 2015.49.214 Upphävande av avstyckningsplan för del av Nybygget 1:6 i Klippans kommun, Skåne län Upprättad 2015-03-09 S A M R Å D S H A N D L I N G PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Plankarta med bestämmelser
Läs merAVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 3 9B:1
9B:1 En kommun upprättade förbindelsepunkt för anslutning av en obebyggd fastighet i kommunens ägo till den allmänna va-anläggningen. Sedan kommunens va-taxa höjts överlät kommunen fastigheten till en
Läs merGÖTEBORGS UNIVERSITETSBIBLIOTEK /
GÖTEBORGS UNIVERSITETSBIBLIOTEK / Förord 14000 000380770 Denna del av Läroplan för kommunal och statlig utbildning för vuxna (Lvux 82) innehåller reviderade timplaner och kursplaner för etapp 1, 2 och
Läs merOrsakerna till den industriella revolutionen
Modelltexter Orsakerna till den industriella revolutionen Industriella revolutionen startade i Storbritannien under 1700-talet. Det var framför allt fyra orsaker som gjorde att industriella revolutionen
Läs merDialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs
Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs Plats Dialogmöte 1 hölls i Ladan, som ligger på Lennartsnäs, Öråkers gård. I byggnaden finns olika butiker, verksamheter och det anordnas även en del aktiviteter. Beskrivning
Läs merVALLKÄRRA STATIONSBY TAR FORM
VALLKÄRRA STATIONSBY TAR FORM I arbetet med Vallkärra Stationsby är det viktigt att finna områdets gränser och därmed dess form. Nedan följer en diskussion kring hur Vallkärra Stationsby bör växa. En av
Läs merGamla staden 7:1 Helsingborgs kommun
UV SYD RAPPORT 2005:2 ARKEOLOGISK UTREDNING Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun Skåne, Helsingborg, Gamla staden 7:1 Magnus Andersson Kolumntitel 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar
Läs merLOVÖNS SENTIDA KULTURHISTORISKA UTVECKLING
NORD-SYDLIGA FÖRBINDELSER I STOCKHOLMSOMRÅDET Vägutredning ALTERNATIV FÖRBIFART STOCKHOLM LOVÖNS SENTIDA KULTURHISTORISKA UTVECKLING TYRÉNS Juni 2006 Marianne Klint 5664 1042 2(6) INNEHÅLL Sida Landsbygdsutvecklingen
Läs merBild 16: Gustavsbergs fabriker Vattenkvarnhjulet. Bild 17: Norra bruksgatorna - Grindstugatan.
Bild 16: Gustavsbergs fabriker Vattenkvarnhjulet vid Gustavsbergsvägen. Bild 17: Norra bruksgatorna - Grindstugatan. 1. Gustavsbergs fabriker 1820 till 2000-tal Det område som Gustavsbergs fabriker ligger
Läs merGENOMFÖRANDEBESKRIVNING
Kommunstyrelseförvaltni ngen Mark och exploatering Detaljplan Ålstavägen, Tungelsta Ålsta 3:98 m fl Upprättad 2005-09-20, reviderad 2006-01-16. Kjell Flygelholm exploateringschef GENOMFÖRANDEBESKRIVNING
Läs merFöredragande borgarrådet Karin Wanngård anför följande.
PM 2015: RI (Dnr 110-350/2015) Lantmäteriets och Riksantikvarieämbetets rapport Kvalitetssäkring av den territoriella församlingsindelningen från den 31 december 1999 samt förslag till de enskilda distriktens
Läs merTrädgårdsgatan i Skänninge
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:17 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Trädgårdsgatan i Skänninge RAÄ 5:1, Skänninge socken, Mjölby kommun, Östergötlands län Madeleine Forsberg ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:17
Läs merPlanbeskrivning Ändring genom tillägg till stadsplan för Berthåga, Pl 90 A, avseende Berthåga 20:5
PLAN- OCH BYGGNADSNÄMNDEN Handläggare Datum Diarienummer Annika Danielson 2015-03-09 PBN 2014-922 Rev. 2015-03-19 Planbeskrivning Ändring genom tillägg till stadsplan för Berthåga, Pl 90 A, avseende Berthåga
Läs merDet norrländska rummet
A N N A L A G E R S T E D T Det norrländska rummet Vardagsliv och socialt samspel i medeltidens bondesamhälle Skrifter från forskningsprojektet Flexibilitet som tradition, Ängersjöprojektet 10 Stockholm
Läs merMETODBESKRIVNING ARBETSMETODIK FÖR RENOVERING AV DETALJPLANER I TÄBY KOMMUN
METODBESKRIVNING ARBETSMETODIK FÖR RENOVERING AV DETALJPLANER I TÄBY KOMMUN 2017-08-22 Introduktion Denna bilaga syftar beskriva den arbetsmetodik som SWECO Architects arbetat fram i samband med tilldelat
Läs merHISTORISK STADSBILDSÖVERSIKT 1. Älvmynningens bosättningar i forntiden 3. Förstäder, hamnar, manufakturer från tullen till Klippan Det fiskrika området kring Göta Älvs mynning har varit attraktivt för
Läs merUHI-mätningar i Göteborg
UHI-mätningar i Göteborg Av Kajsa Olandersson En rapport i kursen Miljökunskap klass NV3 Läsåret 12/13 Handledare Rutger Staaf Sammanfattning Mätningar gjordes för att undersöka om skillnader i temperaturen
Läs merEN PLATS FÖR ALLA en liten veckoskiss på en ny flexiskola i Hyllie, Malmö Stad
EN PLATS FÖR ALLA en liten veckoskiss på en ny flexiskola i Hyllie, Malmö Stad På en åker står en mölla utan vingar och tittar ut över ett historisk åkerlandskap som inom snar framtid kommer förvandlas
Läs merBEBYGGELSETYPER I ÖREBRO. Kort beskrivning av bostadsbebyggelsens generella karaktärsdrag
BEBYGGELSETYPER I ÖREBRO Kort beskrivning av bostadsbebyggelsens generella karaktärsdrag 2 Inledning Varsamhet ska enligt Plan- och bygglagen (kap 8 17) tillämpas vid om- och tillbyggnader, men även vid
Läs merSKUREBO Förslag Klass 3
Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast fornlämning
Läs merRemissvar. Betänkandet SOU 2018:46 En utvecklad översiktsplanering Del 1 och 2
1 Stadsarkitekt Ark. SAR/MSA Tomas Johnsson 0280-181 69 YTTRANDE 2018-10-16 Dnr Näringsdepartementet Enheten för samhällsplanering 103 33 Stockholm Betänkandet SOU 2018:46 En utvecklad översiktsplanering
Läs merFAKTABLAD K13. Vasa hamns historia och utveckling
Tema 5. Kultur FAKTABLAD. Vasa hamns historia och utveckling Ända sedan förkristen tid har folk varit bosatta vid kusten i det område där Vasa stad och Korsholms kommun nu finns, och idkat handel och sjöfart.
Läs merAntagen Laga Kraft
Områdesbestämmelser för del av Stödstorp 2:1 m fl. Vaggeryds kommun Antagen 2015-04-28 79 Laga Kraft 2015-05-27 Bakgrund och syfte Områdets läge framgår av bilden föregående sida. Marken utgörs av tallmo
Läs merF Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till
Läs merStrandskydd. Två syften: - Att långsiktigt trygga allmänhetens tillgång till strandområden - Att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet
Strandskydd Två syften: - Att långsiktigt trygga allmänhetens tillgång till strandområden - Att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet Strandskydd Gäller - Samtliga stränder vid havet, insjöar
Läs merInnerstaden 1:62 Peter Lundbergsgatan, fornlämning nr 19
Arkeologisk förundersökning 2014 Innerstaden 1:62 Peter Lundbergsgatan, fornlämning nr 19 KABELSCHAKT Trelleborgs stad, Trelleborgs kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2014:4 Per Sarnäs Arkeologisk
Läs merMarknadsbrev nr 8. Försäljningarna har delats in i samma kategorier som tidigare.
Marknadsbrev nr 8 MARKNADSÖVERSIKT Efterfrågan håller i sig och uppgången har varit stabil sedan förra marknadsbrevet kom ut våren 1998. Under 1998 förmedlade Skånegårdar fastigheter för ett sammanlagt
Läs merAnsökan om strandskyddsdispens inom skyddade områden enligt 7 kap miljöbalken
Ansökan om strandskyddsdispens inom skyddade områden enligt 7 kap miljöbalken Ansökan avser Fastighet(er) på platsen för åtgärd Fastighetsbeteckning Kommun Sökande Namn Organisations- eller personnummer
Läs merhttp://sv.wikipedia.org/wiki/norrk%c3%b6ping http://sv.wikipedia.org/wiki/j%c3%b6nk%c3%b6ping
Norrköping Norrköping fick stadsrättigheter 1384 då människor redan bott kring Motala ströms fall under lång tid. Nu finns det 83 561 invånare, staden är 3 477,94 hektar stor och varje kvadratmeter rymmer
Läs merSVERIGE - EN SOCIAL OCH EKONOMISK HISTORIA
SVERIGE - EN SOCIAL OCH EKONOMISK HISTORIA SUSANNA HEDENBORG MATS MORELL (RED.) tw) Studentlitteratur Innehåll 13 Inledning Susanna Hedenborg och Mats Moreli DEL 1 LÅNGSIKTIG UTVECKLING 29 KAPITEL 1 Den
Läs merKan underhållsskyldigheten utvidgas?
Kan underhållsskyldigheten utvidgas? Var går gränsen mellan bostadsrättsföreningens och bostadsrättsinnehavarens underhållsansvar? Ett domslut i hovrätten öppnar upp för en viss utvidgning av Underhållsskyldigheten
Läs merFörprövningsrapport gällande planbesked för bostadshus vid Skytteskogsgatan (Kungsladugård 61:6 med flera) inom stadsdelen Kungsladugård
2018-11-12 Diarienummer: 0476/18 Nathalie Mair Telefon: 031-368 18 02 E-post: nathalie.mair@sbk.goteborg.se Förprövningsrapport gällande planbesked för bostadshus vid Skytteskogsgatan (Kungsladugård 61:6
Läs mer. M Uppdragsarkeologi AB B
C. M Uppdragsarkeologi AB B 2 C. M Uppdragsarkeologi AB B 3 CMB Uppdragsarkeologi AB har i enlighet med Länsstyrelsen i Skåne läns beslut genomfört en arkeologisk förundersökning i samband med anläggande
Läs merPÅ SPANING EFTER DEN ANDRE. - en studie av Malmös offentliga rum och stråk som mötesplats
PÅ SPANING EFTER DEN ANDRE - en studie av Malmös offentliga rum och stråk som mötesplats Alexandra Möllerström Examensarbete 30 hp Magisterprogrammet i Fysisk planering Blekinge Tekniska Högskola 2009
Läs merDet Göteborg som fick stå som värd för den stora utställningen 1923 hade under
Näringsliv och samhällsutveckling Det Göteborg som fick stå som värd för den stora utställningen 1923 hade under de närmast föregående 50 åren genomgått en i många avseenden dramatisk utveckling. År 1873
Läs merANTAGANDEHANDLING. 1(11) Planbeskrivning
1(11) Planbeskrivning tillhörande tillägg till förslag till stadsplan och särskilda byggnadsbestämmelser för Oxelbergen (kv. Hjälmen, Draken, Majelden, Slånet, Vimpeln, Vallen och Åkern) med omgifningar
Läs merGEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP
FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi
Läs merFÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8)
FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) J. 3 VINDKRAFTSPOLICY FÖR LOMMA KOMMUN Introduktion Denna policy bygger på kommunens utredning Vindkraft i Lomma kommun 2004. För att ta del av bakgrunden till och fördjupade
Läs merMARGARETA ERIKSSON OCH SUNE ÅKERMAN ÖNSKAR ATT
KAPITEL 14 Del II Samhällets modernisering Geografisk och social rörlighet Resultat från trestadsstudien Man diskuterar dock inte vad som avses med sociala mål för individerna. Är det t.ex. otänkbart att
Läs merArkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004
Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004 ArkeoDok Rapport 2005:2 Visby 2005-01-24 Arkeologisk utredning över Svalsta, Grödinge socken, Botkyrka kommun, Stockholms län
Läs merInnehåll. Förord. Inledning. 15 Medeltid och tidigmodern tid en klerkernas och adelns tid DEL 1 KLERKERNAS TID 800 1520. Vikingatid och tidig medeltid
Innehåll 11 13 Förord Inledning 15 Medeltid och tidigmodern tid en klerkernas och adelns tid 17 Könsrelationernas betydelse för samhällsorganisationen 20 Klerkernas tid stat och kyrka etableras 22 Adelns
Läs merBoende i Västergarn. En bygd med historiens vingslag bakom sig och framtiden för sig
Boende i Västergarn En bygd med historiens vingslag bakom sig och framtiden för sig Västergarn då Västergarn ligger ca 25 km söder om Visby Bygden är rik på historia och fina naturområden. Paviken Norr
Läs merDel 3. METOD FÖR PLANERING FÖR FÖRTÄTNING MED BOSTÄDER GENOM PÅBYGGNAD
Del 3. METOD FÖR PLANERING FÖR FÖRTÄTNING MED BOSTÄDER GENOM PÅBYGGNAD 48 METOD FÖR PLANERING FÖR FÖRTÄTNING MED BOSTÄDER GENOM PÅ- BYGGNAD Nedan presensenteras en metod för att identifiera lämpliga byggnader
Läs merMunktorp. Antagandehandling 2012-09-24 71 Översiktsplan för Köpings kommun
Ställningstaganden Munktorps tätort Bostäder ska erbjudas i anslutning till Sorbykyrkan enligt gällande detaljplan. Ny detaljplan för bostadsändamål kan vid behov upprättas öster om Sorbykyrkan. Kommunen
Läs merDOM 2013-10-03 Stockholm
1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060106 DOM 2013-10-03 Stockholm Mål nr F 2613-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-02-26 i mål nr F 1954-12, se
Läs mer!"# " $"#%& Landskapets kulturella indelning (Stenholm 1986, s 21)
!"# " $"#%& Eftersom vissa kvalitéer blir värdefulla förs med ett visst tidsperspektiv, krävs kunskaper om historien för att kunna planera för framtiden. För att kommande generationer ska kunna förstå
Läs merLänsstyrelsens kulturmiljöprogram är uppdelat i två delar: Särskilt värdefulla kulturmiljöer och Kulturmiljöstråk.
5.3 Områden av riksintresse för kulturminnesvården (MB kap 3:7) Det finns tre områden av riksintresse för kulturmiljö i kommunen: M:K116, RAÄ beslut 1997-08-18, enligt 3 kap 7 MB, Görslöv-Torup mm M:K117,
Läs merWISTRAND. Läs LYSEKILSKOMMUN
LYSEKILSKOMMUN REGISTRATUREN 2015-09- ns Läs Lysekils kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 453 80 Lysekil E-post: registrator@lysekil.se YTTRANDEÖVER GRANSKNINGSHANDLINGAR Skaftö Fiskebäck
Läs merVilka faktorer kan påverka barnafödandet?
29 Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? Ålder Kvinnor och män skjuter allt längre på barnafödandet. Kvinnor och män födda 1945 var 23,9 respektive 26,6 år när de fick sitt första barn. Sedan dess
Läs merDetaljplan för Vallsjöbaden. Torset 2:6 m.fl. Sävsjö kommun GRANSKNINGSHANDLING. Vallsjön
Detaljplan för Vallsjöbaden Torset 2:6 m.fl. Sävsjö kommun GRANSKNINGSHANDLING Handlingar Planhandlingarna består av: plankarta med planbestämmelser denna planbeskrivning (inkl. miljöbedömning) fastighetsförteckning
Läs merKulturlandskapsanalys med arkeologisk utredning, Flyttning av kraftledning väster Hjärup Flackarps och Uppåkra socknar Staffanstorps kommun Skåne
kulturlandskap och arkeologi rapport 2017:5, 247 92 Södra Sandby Kulturlandskapsanalys med arkeologisk utredning, steg 1 Flyttning av kraftledning väster Hjärup Flackarps och Uppåkra socknar Staffanstorps
Läs mer1:2. Siggegärde 2:2 VIRKESJÖ
VIRKESJÖN 153 Kort beskrivning Virkesjön ligger sydväst om Nybro tätort. Planområdet som ligger i Siggegärde, ligger i anslutning till gammal gårdsbebyggelse. Gårdarna tillsammans med gamla stenmurar,
Läs merKyrkorna i Håbo ett medeltida arv
De första kyrkorna som byggdes när kristendomen infördes var små träkyrkor. Under 1100- och 1200-talen ersattes de i många fall av stenkyrkor efter kontinetalt mönster. Ofta byggdes de i närheten av de
Läs merDEMOKRATISK KAPITALBILDNING
DEMOKRATISK KAPITALBILDNING Av civilekonom CARL LEISSNER DIREKTÖR AxEL IVEROTH i Sveriges Industriförbund gjorde för kort tid sedan ett uttalande om kapitalbildningen under 60-talet. Han framhöll bl. a.
Läs merNaturvårdens intressen
Naturvårdens intressen I Motala är det alltid nära till naturen. Inom Motala tätort är så mycket som en tredjedel av landarealen grönytor, med skiftande kvalitet och betydelse för boendemiljön och för
Läs merSickalaön 83:22 (Marcusplatsen 9) Ansökan om rivningslov för rivning av kontorshus.
1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE 2017-12-14 B 2017-000953 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Sickalaön 83:22 (Marcusplatsen 9) Ansökan om rivningslov för rivning av kontorshus. Förslag till beslut Ansökan om rivningslov
Läs merYttrande Ändringar i reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära läge
01054 1(5) Datum Diarienummer 2018-10-30 RS180706 Miljö- och energidepartementet m.remissvar@regeringskansliet.se Yttrande Ändringar i reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära läge Region Halland
Läs merBudget och planer för år 2014 2018
Budget och planer för år 2014 2018 Bostadsförsörjningsprogram Fastställd av kommunfullmäktige 2013-11-18 1 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2014-2018 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid ALLMÄNT 2 Riksdagens bostadspolitiska
Läs merEskilstuna stadsmuseum. Eskilstuna. Smedstaden och industrin
Eskilstuna stadsmuseum Eskilstuna Smedstaden och industrin Invigning av Allan Ebelings staty Smederna vid stadens 300-årsjubileum. Foto: Teddy Aarni, Eskilstuna stadsmuseum Rademacher och smidestillverkningen
Läs merSAMMANFATTNING: VINDKRAFTENS MILJÖPÅVERKAN FALLSTUDIE AV VINDKRAFTVERK I BOENDEMILJÖ
SAMMANFATTNING: VINDKRAFTENS MILJÖPÅVERKAN FALLSTUDIE AV VINDKRAFTVERK I BOENDEMILJÖ Angelica Widing Gunilla Britse Tore Wizelius Förord Denna studie har genomförts vid, Högskolan på Gotland under år 2003-2005
Läs merEUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR
EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR PREAMBEL Med insikt om att rådande skillnader mellan de nationella regleringarna rörande familj gradvis minskar; Med insikt om att kvarstående skillnader
Läs merAnalys av bebyggelse- och plansituation inom nytt påverkansområde utanför område av riksintresse för Försvarsmakten på Tofta skjutfält
Antal beslut Analys av bebyggelse- och plansituation inom nytt påverkansområde utanför område av riksintresse för Försvarsmakten på Tofta skjutfält Antalet nya detaljplaner och tilläggsbestämmelser i gamla
Läs merIndustriella revolutionen. började i Storbritannien under 1700-talet
Industriella revolutionen började i Storbritannien under 1700-talet Det agrara samhället Före industrialiseringen så arbetade så gott som alla inom jordbruket Var och en ägde en liten bit av varje jordsort,
Läs mer10 Tillgång till fritidshus
Tillgång till fritidshus 201 10 Tillgång till fritidshus Bland de många olika former av rekreation och miljöombyte som finns för befolkningen, är en relativt vanlig form fritidsboende. Vanligast är nog
Läs merUppsala, den 16 juni 2008. Uppsala kommun Stadsbyggnadskontoret 753 75 UPPSALA. Susanna Tielman Kungsängsgatan 51 E 753 18 UPPSALA
Uppsala, den 16 juni 2008 Uppsala kommun Stadsbyggnadskontoret 753 75 UPPSALA Susanna Tielman Kungsängsgatan 51 E 753 18 UPPSALA YTTRANDE ÖVER TJÄNSTEUTLÅTANDE ANG FÖRHANDSBESKED Fastighet: HAGBY 9:1 Sökande:
Läs merRelationen mellan stad, land och ekonomisk tillväxt i historisk belysning
Relationen mellan stad, land och ekonomisk tillväxt i historisk belysning Martin Henning, docent i ekonomisk historia, Göteborgs universitet. Stockholm 29 januari 2019. Ett sätt att närma sig relationen
Läs merLägesrapport Nyproduktion 2015
Lägesrapport Nyproduktion 2015 Varje år frågar vi landets studentbostadsföretag om hur deras nyproduktion ser ut, både vad som har och kommer att byggas och hur de ser på förutsättningarna för nyproduktion.
Läs merDetaljplan för del av kv. Aktören m. fl.
Detaljplan för del av kv. Aktören m. fl. Antagen SBN 2011-05-24, 94 Laga kraft 2011-06-24 SAMHÄLLSBYGGNAD Plan-Bygg Detaljplan för del av Kv. Aktören m. fl., Lidköpings kommun Detaljplan för del av kv.
Läs merGenetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art.
Naturens behov av genetisk variation Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art. Då vi benämner en art i naturen som utrotningshotad
Läs merRikedom - länder. Merkurius vt 19
Rikedom - länder Merkurius vt 19 Lpp Vilka konsekvenser fick förändringarna av jordbruket under 1700-1800-talet? (skifte, befolkningsökning, arbetslöshet) Vad bidrog till den industriella revolutionen?
Läs merVar går gränsen? Lödöse och Kungahälla som gränsstäder och grannstäder under medeltiden
Var går gränsen? Lödöse och Kungahälla som gränsstäder och grannstäder under medeltiden Erika Harlitz, doktorand i historia Från Vänerns södra utlopp till Kattegatt utanför Göteborg rinner Göta Älv, ett
Läs merÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4
ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget
Läs merStockholm den 19 oktober 2015
R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard
Läs merUPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.
UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen
Läs merVästra Hisings härad (som omfattade socknarna Torslanda, Björlanda, Säve, Backa och Rödbo) tillhörde Norge fram till freden i Roskilde 1658.
[b]lite om Hisingens historia[/b] [h]hisingen[/h] Hisingen är till ytan Sveriges fjärde största ö (Gotland 2 994 km² Öland 1 347 km² Orust 346 km² Hisingen 199 km² Värmdö 181 km² Tjörn 148 km² Väddö och
Läs merKaxberg. Arkeologisk utredning vid. Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland.
Arkeologisk utredning vid Kaxberg Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland. Rapport 2010:37 Kjell Andersson Arkeologisk utredning vid Kaxberg
Läs merBoverket Plan- och bygglagen
Boverket Plan- och bygglagen Innehållsförteckning 3 Detaljplan 4 Vad är en detaljplan? 5 Hur används en detaljplan? 6 Intervju med Lennart Bohlin 7 Vad är syftet med en detaljplan? 8 Vad är nyttan med
Läs merMED SVENSKA FÖRETAGARE
NNRs SKOP-UNDERSÖKNING SKOP-undersökning 2018 MED SVENSKA FÖRETAGARE Mars 2018 Näringslivets Regelnämnd NNR AB, Stockholm, 2018 Om NNRs SKOP-undersökning Regelförbättring är en bred och komplex fråga som
Läs merÄNDRING AV BYGGNADSPLANEBESTÄMMELSER - del 2
2016-03-16 Dnr: 2015/3881 Samrådshandling Bilaga 2 Ändring av byggnadsplaner B1, B3, B7, B15, B16, B18, B21 och B25 i Asarum, Karlshamns kommun, Blekinge län ÄNDRING AV BYGGNADSPLANEBESTÄMMELSER - del
Läs merFördjupad översiktsplan avseende 9. KULTSJÖDALEN. Kultsjödalgången är stor och innehåller viktiga kulturella- och naturresursvärden.
Fördjupad översiktsplan avseende 9. KULTSJÖDALEN 9.1 Bakgrund I samband med upprättandet av översiktsplan för Vilhelmina kommun har det ansetts nödvändigt att fördjupa översiktsplanen för vissa områden.
Läs merStadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011
Stadsdelsanalys av Rosengård Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Inledning Inför arbetet med att inventera och göra en nulägesanalys av Rosengård har vi valt att begränsa vårt område. Det område
Läs merMarkupplåtelseavtal för fiberoptisk ledning i mark
Markupplåtelseavtal för fiberoptisk ledning i mark Mellan Dragsmark Fiber Ekonomisk Förening organisationsnummer 769624-0584, nedan benämnd Ledningsägaren, och undertecknade ägare, nedan benämnd Fastighetsägaren,
Läs merInspirationsartikel 1 (5) 2014-02-18
2014-02-18 1 (5) Inspirationsartikel Barn- och utbildningsförvaltningen har fått i uppdrag att ta fram ett inspirationsdokument för skolor och ungdomar att arbeta vidare med. Inspirationsdokumentet ska
Läs merSÄKERSTÄLLANDE AV RIKSINTRESSEN
SÄKERSTÄLLANDE AV RIKSINTRESSEN Riksintressen ska skyddas från åtgärder som påtagligt kan skada intresset. Om det blir fråga om en avvägning mellan olika konkurrerande riksintressen måste en avvägning
Läs mer