Vad krävs för att en utländsk medborgare ska får rätt till studiestöd?

Transkript

1 Ö versikt ö ver utlä ndskä medbörgäres rä tt till studiestö d enligt nätiönellä regler

2 SAMMANFATTNING Vad krävs för att en utländsk medborgare ska får rätt till studiestöd? Danmark Sökanden kan jämställas med danska medborgare enligt direktiv 2004/38. Sökanden kan dessutom jämställas efter nationella regler, om de antingen har kommit till Danmark tillsammans med sina föräldrar innan de har fyllt 20 år, eller om de har bott i landet i två år och antingen under den perioden förvärvsarbetat eller varit gift/registrerad partner med en dansk medborgare, eller om de omfattas eller har omfattats av integrationsloven, eller om de har bott i landet i fem år i annat syfte än att utbilda sig. Finland Sökande kan jämställas med en finsk medborgare enligt Förordning 492/2011 (tidigare 1612/68) samt Direktiv 2004/38 om han har permanent uppehållsrätt enligt utlänningslagen. Sökande kan även få rätt enligt nationella regler om personen är fast bosatt i Finland och vistas i Finland i annat än studiesyfte och som har uppehållsrätt som registrerats enligt utlänningslagen eller uppehållskort eller som har registrerat sin vistelse såsom krävs av nordiska medborgare, eller som har kontinuerligt, permanent eller EG-. Färöarna Det krävs att den utländske medborgaren uppehåller sig lagligt på Färöarna, inte får studiestöd från hemlandet och därutöver uppfyller ett av följande villkor: har haft fast bosättning på Färöarna två sammanhängande år innan studierna påbörjas har innan de fyllt 20 år haft fast bosättning tillsamman med föräldrarna på Färöarna har fast bosättning på Färöarna och har varit gift med en dansk medborgare i minst två år. Island EU/EES-medborgare som är bosatta på Island på grund av sitt arbete och deras anhöriga (barn och föräldrar) har rätt till studiestöd. Ett villkor i lagen är dock att utbildningen har ett innehållsmässigt samband med det arbete den sökande har haft. Om EES-medborgaren inte är i arbete vid ansökningstidpunkten men har varit arbetstagare tidigare är det ett villkor i lagen att utbildningen ska ha ett innehållsmässigt samband med det arbete den sökande har haft. 2

3 EU/EES-medborgare som inte har arbetat på Island och deras anhöriga familjemedlemmar har rätt till studiestöd från LIN efter 5 års oavbruten bosättning på Island. Utländska medborgare som inte är EU/EES-medborgare men som är gifta med isländska medborgare och har haft en fast bosättning på Island i minst 2 år av de sista 5 åren har rätt till studielån för studier på Island och i Norden. Sverige En utländsk medborgare kan få rätt till studiestöd enligt nationella regler om han/hon har permanent. En utländsk medborgare kan även få rätt till studiestöd enligt nationella regler om han eller hon har uppehållsrätt och har varaktig anknytning till Sverige. Varaktig anknytning kan man få genom två års arbete alternativt två års familjeanknytning. Särskilda bestämmelser finns för barn till och med det år då de fyller 20 år. En utländsk medborgare kan dessutom få studiestöd enligt nationella regler om det finns särskilda skäl. Det ges inte stöd till en utbildning i utlandet enligt de nationella reglerna med undantag för kortare perioder som ingår i en utbildning i Sverige - s.k. utbytesstudier (3 kap. 24 a SsF). Norge Utländska medborgare kan få stöd till utbildning i Norge enligt de nationella reglerna om han eller hon har laglig vistelse på grund av asyl eller humanitära orsaker, familjeanknytning, heltidsarbete i Norge under en bestämd tidsperiod, eller utbildning i Norge i en viss omfattning och över en viss period utan stöd från Lånekassen. Det ges inte stöd till en utbildning i utlandet enligt de nationella reglerna med undantag för kortare perioder som ingår i en utbildning i Norge. Åland Sökande är stadigvarande bosatt i landskapet och kan härleda rätt till studiestöd ur EU-rätten eller har permanent eller kontinuerligt. Övriga sökande som minst två år innan studierna inleds har varit bosatta på Åland för annat ändamål än studier. (1 i LL om studiestöd) 3

4 1. Vilka utländska medborgare har rätt till studiestöd enligt nationella regler? Det har personer som hör till den danska minoriteten i Sydslesvig. personer som omfattas eller har omfattats av integrationsloven personer som vid inresan är under 20 år och tillsammans med föräldrarna är stadigvarande bosatta i landet. personer som omedelbart före ansökningstillfället har varit gift eller levt i registrerat partnerskap med en dansk Personer som är fast bosatta i Finland och vistas i Finland i annat än studiesyfte enligt följande grunder: Nordiska medborgare: efter att personen registrerat sin vistelse om vistelsen pågår över 6 månader. EU-medborgare samt medborgare i Schweiz och Liechtenstein och deras familjemedlemmar med uppehållsrätt i Finland registrerad enligt utlänningslagen Personer som lagligen är bosatta på Färöarna och inte har studiestöd från hemlandet samt uppfyller ett av följande villkor: Har haft fast bosättning på Färöarna två sammanhängande år innan studierna påbörjas Har innan de fyllt 20 år haft fast bosättning tillsamman med föräldrarna på Färöarna Har fast bosättning på Färöarna och har varit gift med en dansk medborgare i minst två år. EU/EES medborgare som är bosatta på Island på grund av sitt arbete och deras anhöriga familjemedlemmar (barn, make och föräldrar) har rätt till studiestöd. Hvis vedkommende ikke er i arbete på ansøgningstidspun ktet er dock ett villkor i lagen att utbildningen har ett innehållsmässigt samband med det arbete den sökande har haft. Medborgare från länder utanför EU/EES-området 1) Personer med permanent (PUT). 2) Personer med uppehållsrätt och deras anhöriga kan få rätt till studiestöd om de har en varaktig anknytning till Sverige.(2 kap. 4 och 3 kap. 4 studiestödslagen). Med varaktig anknytning menas två års arbete alternativt sammanboende med svensk medborgare eller en annan utländsk medborgares om själv uppfyller nationellt villkor. Personer som vistas lagligt i Norge och: har beviljats beskyttelse (asyl), eller opphold på grunn av sterke mennesklige hensyn eller særlig tilknytning til riket, eller har fått arbetseller på grund av familjeanknytning med norsk eller utländsk medborgare, eller bosättningstillstånd på grund av liknande skäl., eller är gift eller är sammanboende och Personer som är stadigvarande bosatta på Åland och kan härleda rätt till studiestöd ur EUrätten har permanent eller kontinuerligt har varit bosatta på Åland för annat ändamål än studier i minst två år före inledandet av studierna (1 i LL om studiestöd) 4

5 medborgare och som stadigvarande gör det personer som omedelbart före utbildningen har varit bosatta i Danmark i minst två år och under denna tid arbetat minst 30 timmar per vecka personer som omedelbart före ansökningstillfället har varit bosatta i Danmark i fem år utan avbrott, när de har kommit till Danmark i annat syfte än studier. EU/EES medborgare som har permanent uppehållsrätt enligt utlänningslagen. Medborgare från andra länder: Studiestöd kan beviljas om sökanden fått ett permanent, ett kontinuerligt eller tredjelandsmedborgarens EG-tillstånd. som är gifta med isländska medborgare, har rätt till studielån för studier på Island och i Norden om de ha haft en fast bosättning på Island 2 år av de sista 5 åren. Särskilda bestämmelser finns för barn till och med det år då de fyller 20 år. 3. En utländsk medborgare kan trots att han eller hon inte har PUT få studiestöd enligt nationella regler om det finns särskilda skäl. Särskilda skäl kan exempelvis finnas för en studerande som har fått i Sverige grundat på att han eller hon bedömts som flykting alt. en studerande som har barn med och är sambo med en svensk medborgare i Sverige. Särskilda bestämmelser finns har gemensamt barn eller är partner med en norsk medborgare och bägge bor i Norge, eller har som tillkommer norska medborgare som har utvandrat till Kolahalvön, samt efterlevande, eller har varit bosatt i och har haft sammanhängande heltidsarbete i minst 24 månader före utbildningen samt betalat skatt i Norge under denna period. Den sökande måste också haft som arbetstagare, eller 5

6 för barn till och med det år då de fyller 20 år. har studerat på heltid i Norge de tre senaste åren med normalt studieresultat utan studiestöd från Lånekassen. Om sökanden har studerat på deltid kan denne få rätt till studiestöd när han eller hon har fullgjort en utbildning som motsvarar tre års heltidsstudier. 2. I vissa av de nordiska länderna kan en person få rätt till studiestöd om han eller hon har arbetat en viss tid a) Normalt arbete med normal lön i enlighet med arbetsrätten. Arbetsgivaren ska vara registrerad hos skattemyndigheten. Arbetet mot lön under minst tre månader, särskild bedömning om arbetet är mindre än tre månader. Med arbetet Att man har haft arbete är inte ett villkor för att få studiestöd. Der er ikke krav om at arbejdet har varet en viss tid. a) Avlönat arbete, selvstændig arbejstager Förvärvsarbete på minst halvtid under minst två år. Med arbete jämställs även tid då den studerande har: varit registrerad a) Arbete på heltid. Vård av eget barn under tio år. Arbete på norskt skepp. Den sökande har flyttat till Åland för annat ändamål än studier och bott på Åland 185 dagar innan studierna inleds 6

7 a) Vad räknas som arbete enligt de nationella reglerna? b) Ska arbetet ha varit av en speciell omfattning? c) Ska arbetet ha pågått under en viss tid? Även arbete som egenföretagare räknas. Företaget ska vara vederbörligen registrerat hos skattemyndighete. Avlönad praktik och utbildningsperiode r med lön räknas inte som arbete. b) Mindst 30 timer om ugen. c) Mindst 2 års sammenhængende erhvervsarbehejde umiddelbart før ansøgningstidspun ket under ophold i Danmark. jämställs även tid som personen har varit registrerad som arbetslös. Även andra omständigheter då han/hon har varit borta från arbetsmarknader kan accepteras som grund för beviljande av studiestöd förutom normala studier. Halvtidsarbete kan accepteras. Skattepliktig företags- eller näringsverksamhet av tillräcklig omfattning. Frågan är inte relevant i detta sammanhang för b) Nej, ikke definieret c) Nej. Är inte definierat. som arbetssökande och under denna tid inte har haft studier som huvudsaklig sysselsättning, vårdat eget hemmavarande barn som är under 10 år, deltagit i arbetsmarknadsutbildning eller annan arbetsmarknadspolitisk åtgärd, deltagit i svenskundervisning på grundläggande nivå, haft sjukersättning, aktivitetsersättning eller liknande. Au pair räknas inte som arbete. b) Det ska ha varit arbete på heltid c) Det ska ha varit sammanhängande heltidsarbete under minst 24 månader före studiernas början. 7

8 andra än EU/EES - medborgare eller nordiska medborgare. Studiestöd beviljas enligt de ovannämnda reglerna. Relevant är vilket slags personen har. 3. I vissa av de nordiska länderna kan en person få rätt till studiestöd om han eller hon har en stark familjeanknytning till landet. a) Vad räknas som familj enligt de nationella reglerna? b) Vilka villkor ska a) Äktenskap eller registrerat partnerskap med en dansk medborgare. b) Mindst 2 års sammenhængende ægteskab eller ergistreret parforhold umiddelbart før ansøgningstidspun ktet under ophold i Danmark. Definitionen enligt utlänningslagens paragrafer 37, 154 och 158. Se punkt 6 (definitionen ang. rörande familjer enligt 154.) Äktenskap med en färösk (dansk) medborgare. a) Giftermål (make) med en isländsk medborgare eller en EU/EESmedborgare som själv uppfyller reglerna eller är barn/föräldrar till isländska medborgare eller en EU/EESmedborgare eller er barn til a) Som familj räknas: make/maka/sambo /barn b) Två års sammanboende med en svensk medborgare eller med en annan utländsk medborgare som själv uppfyller villkoren enligt de nationella reglerna. Har fått arbets- eller på grund av familjeanknytning med norsk eller utländsk medborgare, eller bosättningstillstånd på grund av liknande skäl. Utlendingsdirektoratet avgör vem som kan kommer in under Riket har lagstiftningsbehörigh et i fråga om familjeförhållanden enligt 27 7 p. i Självstyrelselag för Åland. Se Finland. 8

9 vara uppfyllda? EU/EES medborgare som er ökonomisk afhængig af EU/EES medborgeren. b) Bosättning i Island eller familjeanknytning till EU/EES medborgare som är bosatta i Island. Vissa undantag finns. familjebegreppet. Är gift eller är sammanboende och har gemensamt barn eller är partner med en norsk medborgare och bägge bor i Norge. 4. Finns det speciella regler/undantag gällande barns rätt till studiestöd? Ja, personer som vid inresan är under 20 år och tillsammans med föräldrarna är stadigvarande bosatta i landet. Nej Nej, men se punkt 1. Nej Ja, förutsatt att barnet uppfyller något av villkoren nedan. 1) En person med uppehållsrätt (enligt direktiv 2004/38) som vid inresan till Sverige inte är 20 år kan få rätt till studiestöd om han eller hon, har följt Nej Barn som har på grund av familjeanknytning har rätt till stöd enligt huvudregeln i punkt 1. Nej. 9

10 med eller senare anslutit sig till förälder som bor, arbetar och har för avsikt att stanna i landet. 2) Om en tredjelandsmedborgare som är under 20 år inte uppfyller villkoret om PUT ska han eller hon, i likhet med sin förälder, har ett grundat på familjeanknytning till en person bosatt i Sverige. 5. Finns det speciella regler/undantag gällande flyktingars rätt till studiestöd? Ja, flyktingar som omfattas eller har omfattats av integrationsloven. Alla som har flyktingstatus med kontinuerligt har rätt till Nej Nej Ja, alla som enligt Migrationsverket har som flykting, som skyddsbehövande Nej. Personer med flyktingsstatus har rätt till stöd enligt Nej 10

11 studiestöd för studier i Finland. De, som har tillfälligt, kan inte få studiestöd. eller på grund synnerligen ömmande omständigheter har rätt till svenskt studiestöd för studier i Sverige. huvudregeln i punkt Har det sedan 2014 skett några lagändringar som påverkar flyktingars rätt till studiestöd? Nej Nej Nej Nej Ja, en ny tillfällig utlänningslag träder i kraft sommaren Enligt den tillfälliga lagen ska flyktingar och alternativt skyddsbehövande som beviljas skydd i Sverige beviljas tidsbegränsade (13 månader alternativt 3 år) i stället för permanenta Ja, ungdom som søker asyl eller annen oppholdstillatelse i Norge, og som har rett til videregående skole (gymnasie) etter opplæringsloven 3-1 siste ledd, kan få utstysstipend (lite stipend alle elever i videregående skole kan få). Det gis ikke annen støtte. 11

12 vilket är huvudregeln i dag. Rätten till studiestöd kvarstår dock oberoende av om tillståndet är permanent eller tidsbegränsat. Vissa kategorier kommer även att fråntas möjligheten att beviljas under den treårsperiod som den tidsbegränsade lagen ska gälla och denna grupp kan således inte få studiestöd. 7. Gäller ett bifallsbeslut enligt de nationella reglerna för studier i det egna landet Jämställandet gäller enbart studier i Danmark. Nej, ett bifall enligt nationella regler gäller enbart för studier i Finland. Nej, därutöver ska man ha varit bosatt på Färöarna två av de senaste tre åren innan Ja, vid de flesta tillfällen. Men tredjelandsmedborgare som gifta med isländska Nej, ett bifall enligt nationella regler gäller enbart för studier i Sverige. Det ges inte stöd till Nej De nasjonale reglerna gir som hovedregel bare rett til støtte til utdanning i Norge. Nej. 12

13 såväl som för studier utomlands? studiestart eller ha varit bosatt på Färöarna hälften av livet innan studiestart. medborgare får bara lån till studier på Island och i Norden. en utbildning i utlandet enligt de nationella reglerna med undantag för kortare perioder inom ramen för ett utbytesprogram - s.k. utbytesstudier ( 3 kap. 24 a SsF.). Unntak for korte studieopphold i utlandet som inngår i den norske utdanningen.. 8. Gäller ett bifallsbeslut enligt de nationella reglerna tillsvidare eller för en begränsad tidsperiod (exempelvis en termin eller ett läsår)? Bifalsbeslut gælder for den uddannelse, der søges støtte til. Beslut enligt reglerne om 5 års ophold i Danmark bevares dog fremover, med mindre ansøger har været udrejst fra Danmark i en sammenhængende periode på mere end 2 år. Tillsvidare Tilvidare, hvis man stadigt opfyller betingelserne. Begrænset til den nuværende uddannelse. Hvis den studerende skifter uddannelse vurderes sagen igen. Idag gäller ett sådant beslut tillsvidare, förutsatt att den studerande är fortsatt bosatt i Sverige. Denna praxis kommer dock att ändras hösten 2016 då besluten kommer att tidsbegränsas till sökt studieperiod. Vid nästföljande läsår kommer villkoren att prövas på nytt. 13

14 9. Kan rätten till studiestöd gå förlorad om man avbryter sin vistelse i landet? Ja, vid utlandsvistelse i en sammanhängande period på mer än två år. Ja, om sökanden förlorar sitt på grund av ett längre avbrott i vistelsen i Finland. Ja, om man inte har dispens gällande uppehållsrätten på Färöarna. Ja Om en person som tidigare har beviljats rätt till stöd enligt nationella regler, har vistas längre tid än sex månader utomlands prövar CSN om han eller hon fortfarande har kvar en anknytning till landet. Ja, om sökanden förlorar sitt på grund av ett längre avbrott i vistelsen i Norge. Ja. 10. Kan en gäststuderande få rätt till studiestöd? Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej 11. Kan en utländsk medborgare - som har studiestöd från sitt hemland - också få studiestöd i studielandet? Nej, man kan som utgångspunkt inte få studiestöd från flere länder samtidigt, jf. reglen i 10 i SU- Nej. Studiestöd kan inte utgå från flera länder samtidigt. Det här finns reglerat i Lagen om Nej. Utländska medborgare som får studiestöd från hemlandet kan inte få studiestöd från Studni. Nej Nej. Studiemedel kan inte utgå från flera länder samtidigt. Detta finns reglerat i 3 kap. 25 fjärde stycket i Nej. Utländska medborgare som får studiestöd från offentliga myndigheter i ett annat land kan inte Nej. Studiestöd kan inte beviljas om den studerande beviljas studiestöd från ett annat land. 22 i LL om studiestöd. 14

15 (Dubbla stöd) bekendtgørelsen. Studiestöd 6. studiestödslagen. Något motsvarande reglering finns dock inte gällande studiehjälp (gymnasiestudier år). Viss samordning sker då i stället med stöd av EU:s samordningsförordning 883/2004. Om förordningen inte är tillämplig är det i vissa situationer möjligt att få dubbla stöd. få studiestöd från Lånekassen. Undantag kan dock göras om stödet bara omfattar skolepenger. 12. Finns krav på bosättning i landet folkbokföring för att studiestöd ska kunna beviljas enligt nationella Ja, den utländska medborgaren skall vara registrerad i folkeregistret för att uppnå rätt till studiestöd. Ja. Den utländska medborgaren måste vara inskriven i befolkningsregister för att få rätt till Ja, den utländska medborgaren måste vara folkbokförd på Färöarna. Ja, den utländska medborgaren ska vara folkbokförd på Island när rätten till studielån prövas. Studiestöd kan endast beviljas till en utländsk medborgare som är bosatt i Sverige. Det behöver inte Ja, den utländska medborgaren måste ha och ha norskt fødselsenummer. Ja, krav på stadigvarande bosättningsort definieras i 2 i LL om studiestöd. 15

16 regler? studiestöd enligt de nationella reglerna. innebära att personen ska vara folkbokförd i Sverige. En studerande anses vara bosatt i Sverige om han eller hon har sin egentliga hemvist här i landet och regelbundet tillbringar sin dygnsvila här. Detta kan exempelvis visas via hyresavtal, arbetsgivarintyg, studieintyg, taxeringsuppgifter). 13. Kan en utländsk medborgare som får avslag på sin ansökan om studiestöd överklaga beslutet? Ja, till Ankenævnet for Uddannelsesstøtten. Ja. Besvärsnämnden för studiestöd. Nämndens beslut kan överklagas hos Försäkrings- Ja, till Klagenämnden för Studni Ja, Överklagandenämnden för studiestöd, Box 8108, 128, Reykjavík, Island. Ja. Överklagandenämnden för studiestöd, Box 110, , Härnösand, Sverige Ja, till Lånekassens Klagenämnd. Ja, till Ålands förvaltningsdomstol. Förvaltningsdomstolen beslut överklagas hos Högsta förvaltnings- 16

17 domstolen. domstolen. 14. Är bestämmelserna om rätten till studiestöd för utländska medborgare reglerade i författning? Ja, i SU-loven, se lovbekendtgørelse nr. 39 af 15. januar 2014 og i SUbekendtgørelse nr af 14. december Ja, Studiestödslagen (65/1994), senast ändrad 2013/670 samt i FPA:s anvisningar om studiestöd. Ja, i Løgtingslóg nr. 36 från 3 maj 2007 om studiestöd. Ja, studiestödslagen nr. 21/1992, samt senere ändringer. Ja, studiestödslagen (1999:1395), studiestödsförordningen (2000:655) samt i CSN:s föreskrifter och allmänna råd (2006:7, ändrad 2009:4, omtryck), om utländska medborgares rätt till studiestöd. Ja. Lov 3. juni 2005 nr 37 (Lov om utdanningsstötte) og i tillhorende forskrifter om tildelning av utdanningsstotte for Ja i LL om studiestöd (ÅFS 71/2006) 15. Är prövningen av utländska medborgares rätt till studiestöd uppdelad i flera steg enligt nationella bestämmelser och enligt EU-rätten? Nej, det är tal om en samlad prövning enligt nationella och EUrättsliga regler. Ja. Först prövas enligt nationella bestämmelser och sen enligt EUrätten (i två steg). Nej Nej Ja. Det är ett beslut, men prövningen är delad i två steg. Ja. Vi prövar först om den utländska medborgaren har rätt till studiestöd efter nationella regler. Har han inte det prövar vi om han har rätt till stöd enligt EU-rätten. Nej, det är en samlad stegvis prövning enligt nationella (åländska) regler och EUrätten. 17

18 18