FOLKBILDNINGSRÅDET INFORMERAR

Transkript

1 FOLKBILDNINGSRÅDET INFORMERAR Nr 5 19 februari 1998 Red. Lasse Magnusson Tel Folkbildningens insatser för arbetslösa Slutrapport om 1997 års särskilda insatser Folkbildningsrådet har lämnat sin slutrapport till utbildningsdepartementet över den verksamhet studieförbunden och folkhögskolorna genomförde 1997 via medel från de två särskilda anslagen på 45 mkr (studieförbunden) och 370,8 mkr (folkhögskolorna). Fördelningsprinciper Av den slutrapporten framgår hur anslagen fördelats till de enskilda folkhögskolorna och studieförbunden samt vilka särskilda villkor och fördelningsprinciper som tillämpats. Vad gäller det sistnämnda har medlen utgått för utbildningar som genomförts utöver den ordinarie verksamheten. När det gäller det särskilda folkhögskoleanslaget har 10% av detta avsatts i särskild ordning som förstärkningsbidrag till särskilt kostnadskrävande insatser för deltagare med funktionshinder och språkliga handikapp. Verksamhetsresultat Som framgår av rapporten hade studieförbunden ca deltagare i sammanlagt ca studiecirklar omfattande ca studietimmar. Andelen kvinnor utgjorde 63% och andelen invandrare ca 10%. Längden på utbildningarna har varierat från kortare cirklar till terminslånga kurser. I snitt omfattade studiecirklarna ca 47 studietimmar vardera. Ämnesmässigt sett låg tyngdpunkten på samhällsvetenskap/information, datakunskap och språk. Folkhögskolorna samlade deltagare i sammanlag drygt kurser som omfattade ca deltagarveckor. Andelen kvinnor utgjorde 64%, andelen invandrare ca 19% och andelen deltagare med funktionshinder ca 9%. I snitt var längden på kurserna ca 17 veckor. 78% av deltagarna studerade på allmän kurs med basämnen och resterande 22% på allmän kurs med profilämne. Över 80% av deltagarna hade utbildning motsvarande högst 2-årig gymnasieskola. Åldersmässigt sett dominerade gruppen år som svarade för 57% av deltagarna. Sammanfattningsvis konstaterar Folkbildningsrådet att den verksamhet som studieförbunden och folkhögskolorna genomfört till såväl målgrupp, omfattning och innehåll varit väl relaterat till syftena för de två särskilda anslagen. Övriga insatser För att ge en helhetsredovisning av insatserna för de arbetslösa konstaterar rådet slutligen att studieförbunden inom det ordinarie anslagets ramar genomfört ca särskilda studiecirklar för arbetslösa med ca deltagare och sammanlagt studietimmar. Inom den kommunala delen av Kunskapslyftet hade vidare studieförbunden erhållit utbildningsuppdrag under andra halvåret för närmare deltagare motsvarande över årsstudieplatser. För folkhögskolornas del handlade det om att de kurser som genomförts hade sammanlagt ca heltidsstuderande. För kännedom bifogas slutrapporten i sin helhet. se bilaga Folkbildningsrådet Box STOCKHOLM telefon telefax

2 Folkbildningen och Kunskapslyftet Folkbildningsrådet genomförde i höstas en enkät till studieförbunden och folkhögskolorna om folkbildningens engagemang i inledningsskedet av den kommunala delen av Kunskapslyftet. I en skrivelse som sänts till Delegationen för kunskapslyftet, Skolverket, Kunskapslyftskommittén samt kommunernas samordnare redovisar rådet en del av resultaten från enkäten. Dessutom lämnar Folkbildningsrådet sina egna synpunkter när det gäller en rad åtgärder som behöver vidtas inför steg 2 av Kunskapslyftet samt den framtida reformerade vuxenutbildning som därefter skall genomföras. Vi bifogar skrivelsen i sin helhet och vi ser gärna att den blir föremål för studium och synpunkter inför den fortsatta uppföljningen av frågorna kring Kunskapslyftet. Kontakta i första hand Tomas Aronsson tel eller via e-post tomas.aronsson@folkbildnings.se se bilaga CSN-frågor På förekommen anledning vill vi påminna om att endast statsbidragsberättigade folkhögskolekurser kan anmälas till CSN för studiestöd. Uppdragsutbildningar (med undantag för Kunskapslyftet) eller avgiftsfinansierade utbildningar berättigar inte till studiestöd och skall därför inte rapporteras till CSN. För ytterligare upplysningar kontakta Signild Håkansson, tel eller e-post signild.hakansson@folkbildning.se Folkhögskolekonferenser hösten 1998 Folkbildningsrådet arrangerar under hösten tre regionala folkhögskolekonferenser kring aktuella verksamhetsfrågor. Konferenserna vänder sig i första hand till folkhögskolornas rektorer och ordförande september Nordiska folkhögskolan, Kungälv 1-2 oktober Röda Korsets folkhögskola, Mariefred oktober Sunderby folkhögskola (Luleå) Information och anmälningsblanketter sänds senare i vår. Nytt informationsmaterial om folkhögskolan Folkhögskolornas samlade kursutbud för 1998 finns presenterat i nyutgivna kurskataloger från Folkhögskolornas informationstjänst (FIN): * Folkhögskolor 1998/99 beskriver folkhögskolornas långa kurser och är tryckt i en upplaga på ex. Katalogen finns också på kassett för synskadade samt på Internet under adress * Folkhögskolornas sommarkurser 1998 innehåller folkhögskolornas korta kurser maj - augusti. * Folkhögskoleguiden en affisch över samtliga folkhögskolor med karta, adresser och kursprofiler. Dessutom har FIN producerat en ny affisch om folkhögskolan som också ingår i den affischkampanj som pågår under februari på samtliga Inter-Citytåg i Sverige. Informationsmaterialet har sänts ut för kännedom till folkhögskolor och studieförbund, styrelser och beredningar m fl och är under distribution till bl a landets samtliga studie- och yrkesvägledare, arbetsförmedlingar, bibliotek, ungdoms- och handikapporganisationer, flykting- och invandrarförvaltningar samt till en rad olika myndigheter. Materialet kan beställas genom FIN på tel , fax: , e-post: fin@folkbildning.se. Folkbildningsrådet Box STOCKHOLM telefon telefax

3 u 98,11 Regeringskansliet Utbildningsdepartementet Stockholm Slutrapport om studieförbundens och folkhögskolornas särskilda utbildningsinsatser för arbetslösa budgetåret 1997 Medelsdisposition Under anslaget L 1 Bidrag till folkbildningen har Folkbildningsrådet, enligt regleringsbrev , fått medel till särskild utbildningsinsats inom folkhögskolan. Vidare har rådet under anslaget A 14 Särskilda utbildningsinsatser för vuxna fått medel för särskilt bidrag till studieförbunden för studieverksamhet för arbetslösa under första halvåret L 1 Anslagspost 2 Bidrag till särskild utbildningsinsats inom folkhögskolan kr A 14 Anslagspost 2 Särskilt bidrag till studieförbunden för studieverksamhet för arbetslösa första halvåret kr Generella statsbidragsvillkor Som generellt krav för att erhålla medel från de särskilda anslagen har gällt att dessa skulle användas till att genomföra verksamhet för arbetslösa utöver vad som planeras/genomförs med stöd av det allmänna bidraget samt att de allmänna statsbidragskraven i förordningen om statsbidrag till folkbildningen (SFS 1991:977) uppfylls.

4 Fördelning av statsbidragen 2 Studieförbunden Folkbildningsrådet har fördelat statsbidraget till studieförbunden som följer: Studieförbund 1997 Arbetarnas bildningsförbund Frikyrkliga studieförbundet Folkuniversitetet Studiefrämjandet KFUK-KFUMs studieförbund Studieförbundet Vuxenskolan Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet Svenska idrottsrörelsens studieförbund Studieförbundet Medborgarskolan Sveriges kyrkliga studieförbund Tjänstemännens bildningsverksamhet Summa Allmänna villkor Verksamheten skall ha den inriktning som anges i förordningen om statsbidrag till folkbildningen 2 första stycket samt 5 (SFS 1991;977 kompl. med SFS 1992:737). Som grundläggande kvalitetskrav för att erhålla statsbidrag gäller vidare att studieförbunden och deras lokalavdelningar skall ha fastställt måldokument, utarbetat en plan för uppföljning och utvärdering samt årligen upprättar verksamhetsberättelse. Särskilda villkor Vad gäller det särskilda bidraget till utbildning för arbetslösa under första halvåret 1997 skall särredovisning genomföras. Fördelningsprinciper Som fördelningsprinciper tillämpades att varje studiefdrbund först erhöll ett grundbidrag som relaterades till studieförbundens procentuella andel av föregående års (andra halvårets) särskilda anslag. Därefter skedde en fördelning av resterande medel i relation till varje studieförbunds proportionella andel av föregående års (andra halvårets) genomförda deltagartimmar via via det särskilda anslaget. Studieförbunden har sedan för egen del tillämpat olika regler för fördelningen ut till lokalavdelningarna. Flertalet har beviljat medel direkt till särskilda projekt eller via sina distrikt. Något förbund har tilldelat avdelningarna ekonomiska ramar och fastställt särskilda instruktioner för hur bidraget får användas. Förbunden har i sina medelsfördelningar utgått från anslagsgivarens kriterier och sina egna målsättningar. Hänsyn har tagits till faktorer som utbildningens innehåll, samverkan med andra organisationer och myndigheter, utbildningens längd, målgrupper, etc.

5 3 Folkhögskolorna Allmänna villkor Verksamheten skall ha den inriktning som anges i förordningen om statsbidrag till folkbildningen 2 första stycket samt 5 (SFS 1991;977 kompl. med SFS 1992:737) samt förordningen om statsbidrag för särskild utbildningsinsats inom folkhögskolan (SFS 1996:1397). Som grundläggande kvalitetskrav för att erhålla statsbidrag gäller vidare att folkhögskolorna skall ha fastställt måldokument, utarbetat en plan för uppföljning och utvärdering samt årligen upprättar verksamhetsberättelse. Särskilda villkor Verksamheten skall kännetecknas av samma kvalité, bl.a. när det gäller lärarmedverkan, som gäller för de kurser som genomförs via det allmänna statsbidraget. Kurser som genomförs via de särskilda medlen skall vara minst 15 veckor långa och genomföras som heltidsstudier eller som lägst deltidsstudier (0,5 av heltidsstudier). Kurserna skall genomföras utöver den verksamhet som anordnas via det allmänna statsbidraget. Vad gäller det särskilda bidraget till utbildning för arbetslösa skall särredovisning genomföras. Fördelningsprinciper Styrelsens beslut för år 1997 innebar att första halvåret blev en övergångsperiod där det särskilda bidraget fördelades till folkhögskolorna på samma sätt som gällt för andra halvåret D.v.s. i princip med oförändrat antal deltagarveckor och statsbidragsbelopp. För andra halvåret 1997 genomfördes ett ansökningsförfarande som innebar att vissa omfördelningar av statsbidragen gjordes mellan skolorna. I samband med fördelningarna av statsbidragen har sammanlagt 37 mkr avsatts i särskild ordning som förstärkningsbidrag till särskilt kostnadskrävande insatser för deltagare med funktionshinder och språkliga handikapp.

6 4 Verksamhetsresultat Studieförbunden Studieförbundens verksamhet VT 1997 Antal studiecirklar Antal studietimmar Antal deltagare varav kvinnor varav invandrare Andelen kvinnor bland deltagarna utgjorde 63%. Andelen invandrare utgjorde ca 10%. Längden på utbildningsverksamheten har varierat från kortare tid till långa studiecirklar uppemot en termin. I snitt omfattade studiecirklarna 46,8 studietimmar. Ämnesinriktning Huvudämnesgrupp Antal Studietimmar %-andel Studietimmar Beteendevetenskap ,2 Estetiska ämnen (konstvetenskap, teater, musik etc) ,2 Företagsekonomi, handel, kontor ,3 Matematik, naturvetenskap ,0 Medicin, hälso- och sjukvård ,5 Samhällsvetenskap, information ,3 Språk ,7 Teknik ,4 Övrigt ,4 Totalt ,0 Ämnesvalen har haft sin tyngdpunkt på basämnen svenska, engelska, matematik och samhällskunskap samt datakunskap. Samtidigt har studieförbunden menat att det är viktigt att verksamheten också skall genomföras i ett helhetssammanhang där självinsikt och egen utveckling går hand i hand med den traditionella ämnesinriktningen. Det har också genomförts utbildningar som handlat om att skapa förutsättningar för nya jobb exempelvis för att starta eget eller för fortbildning inom ett tidigare yrkesområde. Jämfört med tidigare år har den estetiska ämnesgruppen och gruppen övrigs minskats väsentligt.

7 5 Sammanfattande bedömning I princip slutredovisade rådet studieförbundens verksamhet i sin delrapport eftersom det särskilda anslaget (A 14:2) enbart avsåg medel för verksamhet som bedrevs under första halvåret Sedan dess har dock viss slutjustering gjorts av statistiken. Därmed har det visat sig att den totalt genomförda verksamheten var större än vad som redovisades i delrapporten I denna gjordes i övrigt bedömningen att det särskilda anslag som utgick första halvåret 1997 har fungerat som en brygga mellan studieförbundens, sedan år 1992/93, genomförda verksamhet med särskilda anslag och regeringens Kunskapslyft som påbörjades andra halvåret Jämfört med andra halvåret 1996 upprätthölls verksamhetsvolymen samtidigt som planeringen för de kommunala uppdragen inom Kunskapslyftet påbörjades. I praktiken fick en del av första halvårets utbildningar formen av introduktionsutbildningar för många av dem som under hösten kom att påbörja längre utbildningar inom Kunskapslyftet. Mot bakgrund av resultatredovisningen samt de konkreta projekt och exempel på utbildningar som rådet tagit del av har en omfattande och för målgruppen angelägen verksamhet genomförts. Såväl till sin omfattning som vad gäller utformning och innehåll har verksamheten varit väl relaterat till syftet för det anslag som rådet fördelat till de elva studieförbunden. Övriga insatser för arbetslösa inom studieförbunden Utöver den verksamhet som redovisats ovan har studieförbunden inom ramen för sitt ordinarie anslag gjort riktade insatser för arbetslösa. Under år 1997 har rådet också ändrat sina kriterier för bidragsfördelningen. Det innebär att den del av anslaget som fördelas till prioriterade grupper har utökats med en ny målgrupp, arbetslösa. Denna verksamhet har registrerats och för helhetens skull tar vi med resultaten som en kompletterande redovisning. Övrig studiecirkelverksamhet för arbetslösa 1997 Antal studiecirklar Antal studietimmar Antal deltagare varav kvinnor Andelen kvinnor bland deltagarna utgjorde 61%.

8 6 Folkhögskolorna Folkhögskolornas verksamhet 1997 Antal kurser Antal deltagarveckor Antal deltagare varav kvinnor varav invandrare varav deltagare med funktionshinder Andelen kvinnor bland deltagarna utgjorde 64%. Andelen invandrare utgjorde 18,6 % Andelen deltagare med funktionshinder utgjorde 8,9% I snitt var längden på kurserna ca 17 veckor Antalet enskilda personer torde i verkligheten i snitt ligga på mellan under de båda terminerna. Verksamhetens omfattning var, jämfört med föregående år, mindre vad gäller antal deltagare och deltagarveckor. Detta hänger delvis samman med övergången från läsår till kalenderår men också med en mer ansträng ekonomi hos skolorna. Det sistnämnda har fått till följd att skolor som tidigare genomfört större verksamhet än vad som krävts minskat sina volymer ned till de angivna miniminivåerna. Kursinriktning Deltagarveckor %-andel Allmän kurs, basämnen Allmän kurs med profilämne Summa ,0 Exempel på allmän kurs med profilämne kan vara att förutom basämnen och kärnämnen kan ett antal timmar vara avsatta för exempelvis en estetisk- eller mediaprofil. Utbildningsbakgrund %-andel Ej grundskolekompetens 11,2 Grundskolekompetens 25,2 Ej gymnasiekompetens 17,4 Gymnasiekompetens, 2 årig 26,5 Gymnasiekompetens, 3 årig 15,6 Högre utbildning 4.1 Summa: 100,0 Som framgår ovan hade drygt 36 % högst grundskoleutbildning innan man påbörjade folkhögskolekursen. Över 80 % av deltagarna har en formell utbildning som högst motsvarande 2-årig gymnasieskola. Vad gäller den femtedel av deltagarna som formellt sett hade

9 7 högre utbildningsbakgrund handlade det för många om att komplettera med tidigare saknade ämnen eller reparera bristande faktiska kunskaper inför vidare högskolestudier. Här återfinns också invandrare med hög fomell utbildnings från sina hemländer. Att gruppen med högre utbildning än 2-årig gymnasieskola var så stor kan också förklaras med att många av dessa, antogs enligt 1996 års regelverk, och sedan fullföljde studier under vårterminen. Ålder %-andel år 33, , , ,8 över 60 år 1,1 Summa: 100,0 När det gäller deltagarnas ålder utgjorde gruppen upp till högst 24 år ca 33 %. Åldersgruppen svarade för ca 57 %. Åldersgruppen 46 år och uppåt utgjorde ca 10 %. Av åldersgruppen år var det endast en mindre andel som var under 20 år. Med stor sannolikhet har dessa antagits för studier redan under hösten 1996 och sedan ingått i den grupp som fått möjligheter att fullfölja sina studier under våren 1997.

10 8 Deltagare med funktionshinder och andra handikapp Folkbildningsrådet har, som tidigare framgått, avsatt medel som förstärkningsbidrag för deltagare med funktionshinder. Syftet var att nå grupper och finansiera kurser för deltagare som på annat sätt ej kan delta i folkhögskolestudier. Ambitionsnivån var att nå minst lika många deltagare med handikapp som de två senaste åren. Inom detta område samverkade Folkbildningsrådet med SISUS som också svarade för viss information, rådgivning, administration och uppföljning av verksamheten. Utifrån detta har följande antal deltagare nåtts: Funktionshinder antal deltagare Totalt 1997 Lätt rörelsehinder 206 Svårt rörelsehinder 114 Synskada 38 Hörselskada 60 Döv 82 Dövblind 22 Begåvningshandikapp 106 Psykisk ohälsa 673 Medicinska handikapp 257 Afasi 38 Hjärnskadad i vuxen ålder 57 Epilepsi 20 Delsumma 1673 Läs- och skrivsvårigheter 881 Invandrare med språksvårigheter 2511 Delsumma 3392 Summa 5065 Av det totala antalet (18 805) utgjorde deltagarna med funktionshinder 8,9% och deltagarna språkliga handikapp 18%. Sammanlag för bägge grupperna var deras andel 26,9 % av deltagarna. Jämfört med föregående år innebär det i stort sett samma andelar. Åtgärder för att motverka minskning av den ordinarie verksamheten Enligt regleringsbrevet och med hänvisning till 9 i förordningen om en särskild utbildningsinsats inom folkhögskolan (SFS 1996:1397) skall rådet redovisa hur man tillämpat bestämmelserna om statsbidrag för en särskild utbildningsinsats inom folkhögskolan avseende minskning av statsbidrag om den ordinarie utbildningen (1997) blivit väsentligt lägre än den ordinarie utbildning som anordnats under föregående budgetår (1995/96). Alltsedan särskilda anslag för insatser för arbetslösa tillkom (1992/93) har rådet genom sitt bidragsfördelningssystem verkat för att dessa medel skulle användas för att genomföra verksamhet utöver den som tidigare genomförst via folkbildningsanslaget (anslagspost 1). En förutsättning för att få bibehålla sitt särskilda anslag har dels varit att 100% av de fördelade nytillkomna deltagarveckorna skulle redovisas (K-anslaget) och dels att det av rådet fastställda ingångsvärdet i form av deltagarveckor för det allmänna statsbidraget skulle uppnås. På detta sätt, och genom årligen gjorda omfördelningar, har rådet kunnat garantera att nya deltagare verkligen tillkommit utöver dem som antagits via de ordinarie anslagen.

11 9 För att ge en åtminstone något större valfrihet till skolorna att genomföra kvalitetsutveckling och anordna även utbildningar som kräver mer medel än andra har rådet under år 1997 ändrat principen för det fastställda antalet deltagarveckor i ingångsvärdet till att minst 90% av detta måste genomföras för att reducering av statsbidraget ej skall ske. Motsvarande regel har tillämpats på också bidraget till särskild utbildningsinsats. Folkbildningsrådet bedömer, utifrån den nu tillgängliga statistiken, att ingen folkhögskola under 1997 i väsentlig omfattning jämfört med föregående år minskat den ordinarie verksamheten p.g.a. erhållna medel från det särskilda anslaget. Om det senare har visat sig att så har skett kommer det få konsekvenser för den enskilda folkhögskolan i form av minskade statsbidrag innevarande/kommande år. Folkbildningsrådet sammanfattande bedömning Mot bakgrund av resultatredovisningen samt i övrigt de konkreta exempel på utbildningar som rådet studerat i samband med handläggarnas besök eller på annat sätt kommit till rådets kännedom konstaterar Folkbildningsrådet att en omfattande och för målgruppen angelägen verksamhet genomförts. Såväl till sin omfattning som vad gäller utformning och innehåll har verksamheten varit väl relaterat till syftet för det särskilda anslag som rådet fördelat till folkhögskolorna. Fortsatt uppföljning/utvärdering Folkbildningsrådet har också uppdragit åt Lena Lindgren, Göteborgs universitet att göra en analys av studieförbundens och folkhögskolornas utbildningar för arbetslösa utifrån de särskilda anslagen. Denna har redovisats i form av rapporten "Excellens i flexibilitet" Även om utvärderingen grundas på den verksamhet som genomfördes verksamhetsåret 1994/95 torde de slutsatser som dras till viss del vara tillämpliga för också budgetåret Under hösten 1997 har planering påbörjats i samråd med Kunskapslyftskommittén och uppdrag har getts till Hälsouniversitet i Linköping och SCB för den löpande utvärdering som rådet skall genomföra vad avser folkhögskolans platser inom Kunskapslyftet.

12 10 Uppdragsverksamhet inom den kommunala delen av Kunskapslyftet I de statistiska uppgifter som Folkbildningsrådet hämtat in för år 1997 återfinns också uppgifter om de kommunala uppdrag som folkhögskolor och studieförbund genomfört inom Kunskapslyftet på uppdrag av kommunerna. Uppgifterna avser enbart andra halvåret För att ge en helhetsbild av insatserna för arbetslösa har vi valt att ta med också denna redovisning som väl överensstämmer med såväl de enkätuppgifter som rådet hämtat in under senare delen av förra året samt också med de uppifter som Delegationen för kunskapslyftet fått fram via kommunredovisningen. Folkhögskolorna Kurstyp Kurser Deltagarveckor Deltagare Folkhögskolekurserkurser Komvuxkurser Orienteringskurser Summa Studieförbunden Kurstyp Kurser Studietimmar Deltagare Orienteringskurser Komvuxkurser Uppsökande verksamhet Summa Ytterligare upplysningar i första hand av Eric R. Persson tel eller via e- post eric.r.persson@folkbildning.se För Folkbildningsrådet Britten Månsson-Wallin Lasse Magnusson

13 Tomas Aronsson/ u, 98, 12 Lasse Magnusson Till Delegationen för Kunskapslyftet Skolverket Kunskapslyftskommittén Kommunernas samordnare Folkbildningen och Kunskapslyftet Folkbildningsrådet genomförde i mitten av hösten en enkät till studieförbunden och folkhögskolorna om folkbildningens engagemang i inledningsskedet av den kommunala delen av Kunskapslyftet. I denna promemoria beskrivs enkätsvaren och då närmast problemen med samverkan med kommunerna som de uppfattats av lokala folkbildningsföreträdare. Folkbildningsrådet redovisar därefter sina egna bedömningar samt synpunkter på hur det fortsatta arbetet med Kunskapslyftet bör bedrivas i riktning mot steg två på vägen mot en ny reformerad vuxenutbildning i början av 2000-talet. Förutom enkätsvaren har underlag för rådets egna synpunkter hämtats från en rad andra sammanhang där Kunskapslyftet diskuterats bl.a. vid de konferenser och seminarier som rådet genomförde förra hösten. Vidare har frågorna och innehållet i denna promemoria diskuterats i en gemensam arbetsgrupp där också representanter från Folkbildningsförbundet och Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO) ingått. Målen för Kunskapslyftet Utformningen av en ny reformerad vuxenutbildning har diskuterats inom folkbildningen sedan direktiven skrevs för Kunskapslyftskommittens uppdrag att lämna förslag till en ny reformerad vuxenutbildning. När regeringens förslag om den femåriga vuxenutbildningssatsningen - Kunskapslyftet - konkretiserades i flera propositioner och riksdagsbeslut blev detta föremål för en rad diskussioner bland studieförbund och folkhögskolor. Närmast handlade det om i vilken mån folkbildningen borde gå in i rollen som uppdragstagare inom den kommunala delen av Kunskapslyftet. Utgångspunkterna för Kunskapslyftet var att ge deltagarna möjligheter till utbildning som kan ge större självförtroende, förbättrade kunskaper och breddad kompetens som ökar möjligheten att få ett nytt jobb eller behålla det jobb man har. att ge deltagarna bättre möjlighet att aktivt delta i en levande demokrati att ge en nödvändig grund för lärande i arbetet, på en arbetsmarknad som efterfrågar förmåga till omställning och vilja att förändra. En bas i form av 3-årig gymnasieutbildning eller motsvarande via folkhögskola behövs både för att kunna arbeta i och utveckla en modern arbetsorganisation och för att kunna byta yrkes - och utbildningsinriktning att ge kunskaper, kompetens och behörighet för högre studier och ett livslångt lärande. Dessa intentioner stämde till stora delar in på folkbildningens syn på behovet av en utökad satsning på vuxenutbildningen.

14 Enkät om uppdrag inom Kunskapslyftet Syftet med enkäten till de 147 folkhögskolorna och de 11 studieförbunden var att få en bild av antalet uppdrag som kommunerna upphandlat av folkhögskolor och studieförbund för andra halvåret 1997 och första halvåret Synpunkter begärdes också in om eventuellt upplevda problem med kunskapslyftet. Enkäterna till studieförbunden och folkhögskolorna skiljde sig åt på några punkter och svaren har inte alltid vara lätta att tolka. Det fanns också en osäkerhetsfaktor inbyggd genom att frågor ställdes om verksamhet som ännu ej hade startat, men där någon form av avtal fanns om att utbildning skulle genomföras. När det gäller studieförbunden har insamlingsarbetet genomförts på lite olika sätt, varför det är svårt att få ett exakt svar som täcker alla enheter (studieförbundsavdelningar). Därför redovisas enbart verksamheten som den beskrivits från respektive studieförbunds centrala kansli. När enkätsvaren numera kan jämföras med den verksamhetsstatistik som Folkbildningsrådet nyligen producerat avseende genomförd verksamhet år 1997 visar det sig att det finns stora skillnader mellan de båda redovisningarna. Den mer officiella redovisningen pekar på en betydligt större verksamhetsvolym än vad som framgick av enkäten. Vi anger därför också de resultat som kommer att publiceras i rådets årsredovisning. Med tanke på att enkätsiffrorna om volymen ej längre är aktuella är det egentligen enbart bedömningen att studieförbunden och folkhögskolorna erhållit uppdrag som motsvarar ungefär hälften av de inlämnade anbuden som är intressant. I övrigt är det i första hand synpunkterna kring problemen med hanteringen av Kunskapslyftet som motiverar referatet av enkätsvaren. Verksamhetsvolymen Folkhögskolorna Av 127 folkhögskolor som besvarat enkäten hade 72 skolor erhållit uppdrag av kommunerna. Ytterligare några skolor väntade på beslut. Några hade fortfarande diskussioner med kommuner och bedömde att dessa skulle kunna resultera i uppdrag. Folkhögskolorna hade enligt enkäten fått uppdrag att genomföra 55 folkhögskolekurser med ett snitt på 33 deltagare, 25 orienteringskurser med ett snitt på 26 deltagare och 13 kurser enligt komvux läroplaner. Ytterligare 67 anbud hade lämnats in på olika kurser som ej hade resulterat i utbildningsuppdrag. FBRs verksamhetsstatistik Av rådets verksamhetsredovisning för budgetåret 1997 framgår det att folkhögskolorna genomfört sammanlagt 131 kurser (varav 95 folkhögskolekurser) omfattande drygt deltagare och deltagarveckor. Studieförbunden Studieförbunden hade enligt enkäten fått i uppdrag att genomföra ca 600 orienteringskurser med ca deltagare och ca 130 kurser enligt komvux läroplaner och ca 350 enskilda ämneskurser. Betydligt fler anbud hade lämnats in till kommunerna men inte resulterat i uppdrag. 2

15 FBRs verksamhetsstatistik Av rådets verksamhetsredovisning för budgetåret 1997 framgår det att studieförbunden genomfört sammanlagt ca kurser (varav ca orienteringskurser) omfattande drygt deltagare och studietimmar. Kommentar FBRs verksamhetsstatistik synes stämma relativt väl med de uppgifter som delegationen och Skolverket hämtat in. Omräknat till heltidsstudieplatser torde folkhögskolan under ht 1997 genomfört utbildningar för ca personer och studieförbunden för ca Sammanlagt har därmed folkbildningens andel av utbildningar inom den kommunala delen av Kunskapslyftet utgjort ca 5%. Enkätsvaren pekar på att folkhögskolorna och studieförbunden erhållit ca hälften av de uppdrag man lämnat anbud på. Kontakterna med kommunerna Ett relativt stort antal folkhögskolor (56) upplevde att kommunen som organisation och regelverket kring upphandlingsförfarandet gett prioritetsordning för komvux. En hel del av kommentarerna handlade om att kommunerna inte förstår folkhögskolans särart. I detta ligger också en kritik kring den bristande kunskapen om begreppet folkhögskolekurser. Citat som i små kommuner är det oftast komvux rektor som handhar kunskapslyftet. Det tenderar att innebära att det också blir komvux som genomför kurserna (folkhögskola) alla kurser sker på den allmänna skolans villkor, dvs ordet folkhögskolekurs har inte fått genomslag (folkhögskola) svårt för kommunen att förstå folkhögskolekursens särart (folkhögskola) De största problemen orsakas av att de kommunala kunskapslyftsorganen befolkats av personer närstående, eller direkt, rekryterade från komvuxorganisationen (folkhögskola) Något verkligt intresse att utveckla kommunens vuxenutbildning har varit mycket svårt att finna (folkhögskola) Några skolor (8) pekade dock på att kommunernas upphandlingsförfarande inte speciellt gynnat komvux. En synpunkt som kommit fram, om än i liten omfattning, var att samarbetet mellan komvux, kommunen och folkhögskolorna ökat, vilket kan tolkas som en positiv utveckling. Många studieförbund har inte redovisat enskilda svar från avdelningarna men sammantaget fanns det många svar (21) som knyter an till att kunskapslyftsförordningens innehåll, upphandlingsmodellen och att kommunernas kunskapslyftsorganisation prioriterar komvux. Från studieförbunden ville man också betona att den bristfälliga kunskapen om studieförbunden varit ett bekymmer. Studieförbunden markerar ofta i sina svar att kunskapslyftet är en för styrd reform. kommunen är ovan vid att köpa utbildningar av externa kursanordnare. Det har varit och är oklara regler för uppköp och bedrivande av utbildningar inom kunskapslyftet (studieförbund) 3

16 kommunen har anställt en projektledare som är inordnad under kommunstyrelsens arbetsmarknadsenhet. Däremot är det komvux som administrerar anmälningar, intagningar mm. All verksamhet skall inordnas under traditionellt komvuxstuk. Deras rektor skriver ut betyg på komvux papper. Vi blir en direkt underleverantör till komvux och tvingas alltmer anpassa verksamheten utifrån deras synsätt. (studieförbund). Krångligt anbudsförfarandet En del av studieförbundsvaren (18) knyter direkt an till anbudsförfarandet som ansågs för omfattande och svårt. Kommunerna ansågs ej kunna tillämpa upphandlingsförfarandet på ett smidigt sätt och det var för kort tid mellan infordran av anbud och avslut. Exempel på sådana synpunkter var: Det krångliga anbudsförfarandet (studieförbund) Varje kommun verkar ha sin form av upphandling mer eller mindre inspirerad av kommunförbundets rekommendationer. Det gör att det tar (onödigt mycket) tid för att fylla i anbudsförfrågningarna. (studieförbund) Utbildningar har startats som inte varit utannonserade eller blivit kända för anbudsgivning (studieförbund) När det gäller folkhögskolorna hade (19) skolor synpunkter på att anbudsförfarandet var svårt, tidskrävande och slumpmässigt. Exempel på synpunkter var: Kommunerna överlåter på enskilda personer att högst personligen lägga fram sina synpunkter för kommunens uppphandlare. Innehållet, riktigheten i insända offerter tas för givna (folkhögskola) att anbudsförfarandet var oerhört krångligt. Stor tidsinsats. Ingen anbudsram (folkhögskola) upphandlingsunderlaget var mycket ensidigt skrivet. Ex. köparen efterfrågade grundliga kunskaper om hur kommunal vuxenutbildning var organiserade, men värderade inte allsidiga kunskaper om all vuxenutbildning (folkhögskola) Priset och kvalitén Många folkhögskolor (39) uppgav att det varit svårt att konkurrera prismässigt, eftersom kommunerna utifrån sina beviljade medel försökte få maximal volymeffekt med så många studerande som möjligt för lägsta möjliga pris per deltagarvecka. Det innebar att en kurs med färre deltagare, som i de flesta fall folkhögskolorna lade anbud om, ansågs betinga ett för högt pris. Avgörande för priset var också lärartätheten. Skolorna hänvisade till formuleringen, kvalitén ska vara värd dubbelt så mycket som priset, som funnits med i många kommuners förfrågningsunderlag. I sina svar pekade de på inkonsekvensen i detta budskap i relation till kommunernas hantering av anbuden. I anbudsförfrågan påstod man att kvaliteten viktades dubbelt mot priset men i den upphandling som man gjorde tycks priset vara helt styrande (folkhögskola) 4

17 Folkhögskolekurserna var dyrare p.g.a. mindre grupper och därmed högre lärartäthet (folkhögskola) Kortfattat kan kanske problemet kring pris och kvalitét sammanfattas i det svar som en folkhögskola fått från en komvuxrepresentant gör som vi gör, ta in över 30 elever och ha färre lärarledda lektioner. Studieförbunden (9) pekade också i sina svar på problemen kring pris och kvalitét. Förbunden upplevde att man får göra avkall på kvaliteten om man ska kunna konkurrera. I studieförbundssvaren knyter man ofta an till behovet av stödet till individen i studiesituationen. Det verkar som om kommunerna har för lite pengar för att köpa kurser med någorlunda kvalitet: För att få ekonomin att gå ihop är man tvungen att arbeta med mycket stora grupper vilket inte är att rekommendera... (studieförbund) Tvärtemot intentionerna styr enbart priset och ej innehåll, nya samarbetspartners, ny pedagogik och nytt upplägg. (studieförbund). Studiestödsfrågorna Många folkhögskolor(15) upplevde direkta problem kring CSNs utformning av regelverket och hantering av det särskilda utbildningsbidraget. Problemen kan sammanfattas på följande sätt: -bristande kunskaper om folkhögskola och folkhögskolekurs. -80 % kärnämnen i en folkhögskolekurs försvårar olika former av profileringar. -långa handläggningstider för den enskilda individen försvårar start och skapar irritation. -CSNs begrepp uppdragsutbildning och upphandlad utbildning förvillar. Det understryks av kommentarer som: CSN är den stora boven i dramat. Stora oklarheter såväl om besked för enskilda deltagare som om rapportering mm. Otroligt mycket krångel för lite resultat (folkhögskola) CSN:s regelverk har ytterligare stört möjligheterna att hålla ett brett ämnesinnehåll och en folkbildningsmetodik med utgångspunkt från den enskilda deltagarnas behov (folkhögskola) Studieförbunden anförde i sina svar (9) också synpunkter på studiestödet. Exempelvis att ersättningen är för låg och att det är krångligt att söka. Det som ytterligare kan läggas till, jämfört med folkhögskolan är, att det brister i kunskaper om att även förbundens deltagare inom Kunskapslyftet kan vara berättigade till vuxenstudiestöd och särskilt utbildningsbidrag. Kommentarerna gällde exempelvis: allt måste vara klart med CSN när kursen börjar. Mycket tid gick åt till ekonomisk problemlösning (studieförbund) Den stora arbetsbördan CSN fått i samband med studiefinansieringen. Detta har lett till att besked fördröjts och mycken irritation uppstått såväl hos elever som utbildningsanordnare (studieförbund) 5

18 Studieförbundens kompetens I studieförbundsenkäten fanns en fråga om hur man själv ville formulera motiven för att studieförbunden bör ha en viktig roll i vuxenutbildningen och kunskapslyftet. Svaren kan grupperas på följande sätt: a)metodiken Studieförbunden framhåller kraftfullt den långa erfarenheten av vuxenutbildning och det ständigt föränderliga och närvarande arbetet med att nå kortutbildade, invandrare och dåligt studiemotiverade. Det finns en lång tradition och erfarenhet av att nå dessa grupper, med uppsökande och motiverande verksamhet, som i högre utsträckning borde tillvaratas. b) En bred och djup kunskap om vuxenpedagogik. Detta gör att man kan bygga ett bildningsoch utbildningsarbete som bättre svarar mot vuxnas sätt att lära sig och utgå från deltagarnas olika individuella förutsättningar. Rent generellt anser man sig förstå och kunna målgruppen för Kunskapslyftet mycket bra. c) Den demokratiska utgångspunkten. Studieförbunden har en demokratisk syn på lärandedeprocessen, där deltagarnas möjlighet till inflytande och delaktighet ses som en speciell tillgång. Studieförbunden anser sig vara kompetenta att tillämpa detta i utbildningarna. Övriga synpunkter från enkäten Studieförbunden angav i sina svar en viss pessimism vad gällde möjligheten att få uppdrag, beroende på att man ansåg att studieförbunden inte hade tilldelats någon tydlig roll inom Kunskapslyftet. Inga egna medel, som för folkhögskolorna via Folkbildningsrådet, eller särskilda skrivningar i förordningstexter. En besvikelse fanns kvar hos studieförbunden att det särskilda anslaget för utbildningar av arbetslösa upphörde 1 juli Många folkhögskolor ansåg att man kan göra mer inom Kunskapslyftets ram, trots de kunskapslyftsplatserna som rådet fördelar medel till och de uppdrag man erhållit från kommunerna. Det fanns också folkhögskolor och studieförbund/studieförbundsavdelningar som markerar att man medvetet valt bort att genomföra utbildningsuppdrag inom Kunskapslyftet. Motiven för detta har ofta varit att man ansett att Kunskapslyftet inte passar in i den egna verksamhetsprofileringen, den specifika målgrupp man arbetar med eller att det av folkbildningsideologiska skäl inte finns anledning att arbeta med behörighetsgivande vuxenutbildning(studieförbund). 6

19 Folkbildningsrådets egna synpunkter Folkbildningsrådet ser det som positivt att regering och riksdag prioriterat nya satsningar inom vuxenutbildningsområdet. Rådet konstaterar samtidigt att Kunskapslyftet i den inledande fasen fått en alltför kraftig betoning på formellt behörighetsgivande utbildningar och mindre på utvecklandet av den sociala och kommunikativa kompetens som behövs inom såväl yrkes- som medborgarollerna. Trots detta har folkhögskolor och studieförbund fått en hel del uppdrag inom det kommunala Kunskapslyftets ram. Huruvida omfattningen av dessa uppdrag är ett förväntat, dåligt eller bra resultat finns det olika uppfattningar om bland folkbildningens aktörer. Som en konsekvens av engagemanget kring frågorna om Kunskapslyftet har en viktig diskussion påbörjats inom folkbildningen kring vad som förenar och skiljer utbildning och folkbildning åt. Ytterst sett handlar denna fråga om folkbildningens särdrag och kännetecken och i vilken mån detta kan förenas med samhällsuppdrag inom Kunskapslyftet. Det är inte alldeles självklart för alla folkhögskolor och studieförbund att man med bibehållen identitet kan engagera sig inom Kunskapslyftet utifrån dess nuvarande regelverk m.m. När Kunskapslyftet successivt vidareutvecklas till att bli plattformen för en ny reformerad vuxenutbildning bör det redan i steg 2 utgå från en bredare syn på kunskap och kompetens. Folkbildningsrådet anser att den framtida vuxenutbildningen måste bygga på tanken om ett livslångt lärande i verklig mening som bygger på individens egna behov av kunskaper och social kompetens. En vuxenutbildning som rustar människor att själva möta samhällets och arbetsmarknadens behov. Den framtida vuxenutbildningen bör därmed också i hög grad handla om både livs- och medborgarkompetens och utgå från en pedagogisk grundsyn som sätter individens reella behov av kunskaper och livskompetens i centrum. Vuxenutbildningen skall samtidigt rusta människor att själva möta samhällets och arbetsmarknadens behov. Att sedan binda samman tankarna om informellt och formellt lärande i olika former av lärosituationer i en livslång cykel av kunskaps- och kompetenshöjning blir kanske den allra största utmaningen för en ny reformerad vuxenutbildning. Efter dessa mer generella konstateranden kring den framtida inriktningen av övergången från Kunskapslyftet i sin nuvarande utformning till 2000-talets reformerade vuxenutbildning vill Folkbildningsrådet lämna några egna synpunkter på åtgärder som behöver vidtas inför steg 2 inom Kunskapslyftet. Regelverket Skall en framtida reformerad vuxenutbildning också inkludera delar av folkbildningens verksamhet bör folkbildningens idé och roll stärkas inom densamma. Skall studieförbunden och folkhögskolorna fylla sin tänkta funktion, som en vid sidan av det offentliga utbildningsväsendet och högskolan fri och alternativ utbildningsanordnare, kan inte dess verksamhet utgå från och anpassas till samma regelverk som gäller för den kommunala vuxenutbildningen. Folkbildningen bör istället utifrån sin egen förordning med dess tillämpningar och sina egna mål kunna genomföra insatser inom den allmänna vuxenutbildningen och Kunskapslyftet. En översyn bör göras av bestämmelserna i de tre förordningar som i hög grad styr Kunskapslyftsutbildningarna (SFS 1996:150, SFS 1996:1397 och SFS 1996:1654) så att eventuella hinder/skillnader i relation till förordningen om statsbidrag till folkbildningen tas bort. Grundprincipen bör vara att de utbildningar som studieförbunden och folkhögskolorna genomför utifrån ramarna i den egna förordningen också bör kunna ingå i den kommunala delen av Kunskapslyftet. 7

20 De anvisningar och rekommendationer som formellt eller informellt lämnats av delegationen, och i framtiden lämnas av Skolverket, påverkar också i hög grad utbildningsanordnarnas möjligheter att genomföra utbildningar. Ett exempel på detta är delegationens fastställande att en veckas studier på folkhögskolan värderas till 21 poäng och en årsstudieplats till 756 poäng. Detta innebär att det krävs 36 veckors heltidsstudier på folkhögskolan. Ingen hänsyn har därmed tagits till att folkhögskolan har betydligt fler planerade undervisningstimmar och har en högre lärartäthet per vecka jämfört med andra utbildningsanordnare. Ett antal kommuner har, i kontakter med både folkhögskolor och Folkbildningsrådet, markerat att folkhögskolan skulle fått ett uppdrag. Sättet att poängberäkna en årsstudieplats har dock fått till följd att utbildningen blivit för dyr för kommunen, varför annan utbildningsanordnare anlitats. Om beräkningsgrunden istället varit exempelvis 23 poäng per heltidsvecka så hade situationen varit annorlunda. Folkbildningsrådet är väl medvetet om att kommunernas möjligheter att lägga kvalitativa aspekter på valet av utbildningsanordnare är avhängigt det statsbidrag man tilldelas. Det kan därför finnas anledning för utbildningsdepartementet att på nytt pröva frågan om statsbidraget till kommunerna och dess relation till de volymkrav som anges för detsamma. När det gäller frågorna kring det särskilda utbildningsbidraget (SFS 1996:1397) noterar rådet med tillfredsställelse statsministerns uttalande att regeringen kommer att föreslå att den tid för vilket stödet utgår ändras från nuvarande 1 år till istället 2 år. Detsamma gäller, också enligt referat i media, utbildningsministerns konstaterande att det inte är rimligt att den som uppbär särskilt utbildningsbidrag samtidigt skall börja amortera tidigare studiemedelslån. Anstånd med detta bör beviljas tills man får inkomst av eget arbetet. Till skillnad från de krångliga beräkningsgrunderna för folkhögskolekurser vad gäller andel kärnämnen m.m. bör det särskilda utbildningsbidraget kunna utgå för alla folkhögskolekurser på grundskole- och gymnasienivå. I övrigt bör CSN tillföras sådana personella resurser som gör det möjligt att korta den alltför långa handläggningen av ansökningarna om de olika vuxenstudiestöden. En alternativ lösning skulle också kunna vara att delegera prövningen av huruvida den studerande uppfyller kraven för att erhålla det särskilda utbildningsbidraget till den lokala nivå - kommunen eller utbildningsanordnarna själva. Förnyelse av vuxenutbildningen I inledningsskedet av Kunskapslyftet var det naturligt att kommunernas planering och insatser koncentrerades kring frågor som -hur de politiska intentionerna i riksdagsbesluten samt förordningarna skulle tolkas -analys av målgruppen relaterat till vilka insatser som behöver genomföras -hur man skulle nå den avsedda målgruppen -hur man skulle skapa en ändamålsenlig organisation för Kunskapslyftet. I fortsättningen bör insatserna i högre grad handla om att öppna för ett pedagogiskt och innehållsmässigt Kunskapslyft som leder fram till konkreta exempel på utbildningsprojekt som ger konkreta erfarenheter som kan byggas in i en ny reformerad vuxenutbildning. För att stimulera en sådan utveckling bör bl.a. diskussioner initieras via lokala pedagogiska forum som sedan genomför seminarier och möten mellan kommunen och de olika utbildningsaktörerna. Exempel på frågor som bör diskuteras kan vara -hur kan individuella studie/utvecklingsplaner utvecklas -hur kan rekryteringen genomföras och utbildningar formas som attraherar fler män -vilka teorier och egna praktiska erfarenheter finns om vuxnas lärande? 8

21 En dokumentation från samtalen bör genomföras. Det kan i sin tur bli ett viktigt bidrag inför den framtida utformningen av vuxenutbildningen på både riksplanet och lokalt. Information om utbildningsanordnarna Komvux har i allt för hög grad uppfattats som den enda möjliga utbildningsanordnaren. Föreställningarna om hur vuxenlärandet organiseras har kopplats starkt till tanken på behörighet och ett alltför sektoriserat ämnestänkande. Komvux har givetvis en viktig uppgift att fylla och har i många kommuner också kvalitétmässigt sett utvecklats. Det kan dock ifrågasättas om intentionerna med Kunskapslyftet, vad gäller valfrihet för individen m.m. uppfylls om komvux också fortsättningsvis blir lika dominerande som i inledningsskedet (87% av kunskapslyftsutbildningarna). Information och kunskaper om folkbildningens idé,verksamhet och arbetssätt saknas i dag hos många av de kommunala samordnarna och politiska beslutsfattarna. Studieförbunden och folkhögskolorna måste själva ta ett stort ansvar för att ändra detta förhållande. Olika insatser behöver genomföras ömsesidigt, från såväl kommuner som de lokala folkbildningsaktörerna, för att höja kunskapsnivån om folkbildningen och om kommunernas syn och krav på utbildningsanordnarna. Delegationen för Kunskapslyftet/ Skolverket bör även fortsättningsvis underlätta detta arbete genom att betona folkbildningens roll i kunskapslyftet samt vikten av att kommunerna strävar efter att ge de blivande deltagarna en allsidig information. I denna bör bl.a. betonas att kommunernas val av utbildningsanordnare i hög grad skall utgå från de studerandes egna val. Upphandlingen av utbildningar Lagen om offentlig upphandling (LoU) tolkas och tillämpas alltför strikt och bokstavstroget. Det har lett till ett krångligt anbudsförfarande som mer verkar vara avpassat för köp av andra varor och tjänster. Kommunförbundets rekommendationer till förfrågningsunderlag har i allt för hög grad styrt upphandlingsrutinerna istället för att ge en ram för den egna tillämpningen. Allteftersom kommunerna får kunskap om de olika utbildningsanordnarnas kapacitet och särskilda kvalitéer bör det finnas möjlighet att få till stånd ett friare förhållningssätt till LoU och anbudsförfarandet vad gäller den detaljeringsgrad som i dag förekommer. Som ett komplement bör man istället använda sig av andra kriterier för att kunna bedöma vuxenutbildningsanordnarnas möjlighet att genomföra Kunskapslyftsutbildningar. Det handlar också i hög grad om att skapa klimat för samverkanslösningar där alla goda krafter nyttjas. Priset och kvalitén En alltför stark betoning på att, till billigaste kostnad, ge så många deltagare som möjligt utbildning inom Kunskapslyftets ram leder till kvalitativt sett sämre utbildningar. Utifrån de erfarenheter som folkbildningen kan bidra med framgår det klart att närhet och samhörighet i en grupp är viktiga för ett bra studieresultat. Kvalitetsbegreppet i pedagogiska sammanhang handlar till stor del om gruppstorlek och ledar/ lärarkapaciteten. Det utesluter självfallet inte distansmetoder via IT, andra öppna studieformer eller självstudier. Ser man till målgruppens behov - och då inte minst till de äldre studieovana deltagarna - så handlar det ändå om att skapa lagom stora studerandegrupper med en relativt hög ledar/lärartäthet. 9

22 Frågan om kvalitet måste tas på större allvar. Man kan inte upphandla utbildningar efter principen att kvalitet är dubbelt så mycket värt som priset och samtidigt alltid ge uppdraget till den utbildningsanordnare som lämnat det lägsta anbudet. Utgångspunkten bör istället vara målgruppens behov i relation till vilken av utbildningsanordnarna som bäst kan tillgodose detta. Slutord Folkbildningsrådets förhoppning är att den sammanställning av studieförbundens och folkhögskolornas svar på enkätfrågorna kring Kunskapslyftet, samt de synpunkter som rådet själv lämnat, skall ses som ett bidrag i diskussionen kring den fortsatta planeringen av verksamheten. Både på departements- och myndighetsnivåer och inte minst ute i kommunerna. Ytterligare upplysningar om den genomförda enkäten samt det övriga innehållet i vår promemoria lämnas av Tomas Aronsson, tel , fax eller e-post tomas.aronsson@folkbildning.se För Folkbildningsrådet Britten Månsson-Wallin Tomas Aronsson 10