Biblioteksplan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Biblioteksplan 2009-2012"

Transkript

1 Biblioteksplan

2 Innehåll Inledning 5 Vad är en biblioteksplan? 5 Uppdrag och arbetsprocess 5 Styrdokument 6 Nulägesbeskrivning: Haparanda stad 7 Kommunfakta 7 Geografiskt läge 7 Invånare 7 Areal och Befolkningstäthet 7 Kommunikationer 7 Mandatfördelning i Haparandas kommunfullmäktige 7 Språk 7 Befolkning 7 Allmänt 7 Inflyttning 7 Utländsk bakgrund 7 Flyktingar 7 Åldersfördelning 8 Befolkning stad-landsbygd 8 Åldersfördelning stad-landsbygd 8 Låg utbildningsnivå 8 Låg inkomst 9 Sysselsättning 9 Minskad arbetslöshet 9 Mycket höga ohälsotal 9 Framtidstro 9 Skola och utbildning 9 Förskolor, skolor och fritidshem 9 Gymnasieskola 10 Vuxenutbildning 11 Eftergymnasial utbildning 11 Kultur 11 Fritid 11 Ungdomsrådet - Ungdomens hus 11 Hälsovård 11 Äldre- och handikappomsorg 11 Särskilda boendeformer inom äldreomsorgen 11 Särskilt boende inom handikappomsorgen 12 Individ- och familjeomsorg 12 Resursverkstad 12 Informations- och medieförsörjningen i Haparanda 13 Stadsbiblioteket och bokbussen 13 Övriga bibliotek i kommunen 13 Videoprojekt timmarsbiblioteket 13 Torneå stadsbibliotek 13 Lokalhistoriskt material 13 Nulägesbeskrivning: Haparanda stadsbibliotek 14 Information om biblioteket 14 Lokalerna 14 Biblioteksbokhandeln 14 Antal tjänster 14 Antal anställda 14 Budget 14 Kostnader 14 2

3 Avgifter 14 Öppethållande 14 Öppettider 14 Antal besök Utlån Antal aktiva låntagare i Haparanda Utlåning av medier Verksamhetsplan för stadsbiblioteket 15 Övergripande mål 15 Allmänt 15 Sammanfattning av bibliotekets verksamhet i dagsläget 15 Barn och ungdomar 16 Nyheter Framtiden: Haparanda stad 17 Samarbete 17 Ny stadskärna 17 Barentssamarbete 17 Skolor 17 Ökat utbud av aktiviteter och upplevelser 17 Vision Framtiden: Bibliotek 18 Informationstekniken 18 Öka tillgängligheten 18 Lässtimulans 18 Kompetenskrav 18 Framtidens informations- och medieförsörjning i Haparanda 19 Tornedalsskolans bibliotek 19 Grundskolorna, Särskolan och Montessoriskolan Droppen 19 Sverigefinska folkhögskolans bibliotek 19 Torneå stadsbibliotek 19 Stadsbibliotekets framtida verksamhet 19 Visioner och mål 19 Medieförsörjning 19 Medier 19 Lokalhistoria 20 Fjärrlåneverksamheten, dvs lån från andra bibliotek 20 Strategisk medieplanering 20 Tillgänglighet 20 Öppettider 20 Bokbussen 20 Särskilda behov timmarsbiblioteket 20 Livslångt lärande 20 Användarutbildning 20 Hemsidan 20 Datorer 21 Lässtimulans 21 Boktips och medieförmedling 21 Uppsökande verksamhet 21 Programverksamhet 21 Marknadsföring 21 Marknadsföring på länsnivå 21 Marknadsföring i samarbete med Torneå bibliotek 21 Utställningar 21 Barn och ungdom 22 Lässtimulans 22 3

4 Läsfrämjande verksamhet via webben 22 Läsprojekt 22 Bibliotekskunskap, informationssökning 22 Programverksamhet för och med barn och ungdomar 22 Samarbete med Torneå stadsbibliotek 22 Strategisk medieplanering 22 Ungdomar 22 Bibliotekets fysiska rum 23 Tillgänglighet 23 Kvalitetsarbete 24 Medier 24 Fortbildning 24 Allmänt 24 Fråga biblioteket 24 Arbetsmiljö 24 Medarbetarsamtal och lönesamtal 24 Uppföljning och utvärdering 24 Enkätundersökning 24 Revidering 24 Källförteckning 25 Bilaga Fokusgruppernas önskemål 4

5 Inledning Vad är en biblioteksplan? En biblioteksplan är ett politiskt styrande dokument som skall baseras på analys av det samlade biblioteksbehovet i hela kommunen. Biblioteksplanen skall innehålla åtgärder hur behoven skall tillgodoses och utgöra underlag för hur biblioteksverksamheten skall bedrivas i framtiden. Planen skall vara så utformad att den befrämjar delaktighet och samverkan. Uppdrag och arbetsprocess Efter Kommunfullmäktiges beslut att uppdra till Barn-och ungdomsnämnden att ta fram en biblioteksplan för Haparanda kommun, beslutar Barn-och ungdomsnämnden att godkänna bibliotekschefens förslag till arbete med densamma. När den av kommunstyrelsen tillsatta Styrgruppen för framtagande av Biblioteksplan har sitt första möte beslutas om framtagande av fokusgrupper sorterade under Barn-och ungdomsförvaltningen, Socialförvaltningen samt Kommunledningsförvaltningen. Dessa fokusgruppers samt Styrgruppens önskemål har tillsammans med bibliotekspersonalens synpunkter, kommunens profil, olika styrdokument och enkätundersökningar från 2006 legat som grund för biblioteksplanen. Olika möjligheter till samarbete har diskuterats med Torneås bibliotekschef. Inbjudan till Styrgruppens möten har gått till ordförande och vice ordförande för varje nämnd, förvaltningschefer för BUN, KLF och SOC samt till de partier som inte representeras av ordförande. Följande personer har deltagit vid något av de fem sammanträden som har hållits: Kåre Strömbäck: Birgit Niva Kurt Rosendahl: Pekka Hyötylä: Karl-Göran Välivaara: Björn Mattila: Sven Forsberg: Sven-Erik Joona: Anita Lundström: Susanne Joki: Barn- och ungdomsnämnden, Socialdemokraterna Samhällsbyggnadsnämnden Moderata samlingspartiet Samhällsbyggnadsnämnden Vänsterpartiet Kristdemokraterna Norrbottens Frihandelsparti Barn- och ungdomsförvaltningen Socialförvaltningen Kommunledningsförvaltningen Biblioteket När biblioteksplanen är antagen, upplöses styrgruppen. Ett biblioteksråd tillsättes istället. Biblioteksrådet skall bestå av representanter för: * Landsbygden (Byarådet utser) * Seniorer (Kommunala pensionärsrådet utser) * Ungdomar (Ungdomsrådet utser) * Förskolan och grundskolan tidigare år (Rektorsgruppen utser) * Grundskolan senare år och gymnasiet (Rektorsgruppen utser) * Barn- och ungdomsnämnden (Nämnden utser) * Biblioteket (Bibliotekschefen) Fokusgruppernas sammansättning har i vissa fall ändrats av olika skäl. Alla tillfrågade har inte heller deltagit. Från början var tanken att varje fokusgrupp skulle vara representerad av verksamhetsansvarig, personal samt brukare, exempelvis elever och föräldrar. Fokusgrupperna har träffats vid ett tillfälle för att lämna synpunkter och önskemål. Av de 30-talet tillfrågade grupperna har önskemål på bibliotekets verksamhet kommit från representanter för: Flertalet grundskolor Montessoriskolan Droppen Förskolan Gymnasieskolan Högskolestuderande Kulturen Kulturskolan Studieförbunden Haparanda teaterförening 5

6 Ungdomsrådet Resursverkstaden Äldreboendet Lunden Sjukhemmet Klippan Hemtjänsten Representanter för fysiskt och psykiskt funktionshinder Landsbygdsutveckling Näringslivsenheten Hälso- och trygghetsrådet Rysk-baltiska Kulturella Föreningen Minoritetsspråksdelegationen Styrdokument Bibliotekslagen (SFS 1996:1596. Ändrad 2004:1261): UNESCO:s Folkbiblioteksmanifest Haparanda stad Budget- och strategiplan pdf Barn- och ungdomsnämnden Budget- & strategiplan : Kultur- och fritidspolitiskt handlingsprogram: +program+2008.pdf Bibliotekschef Susanne Joki har utformat texten till biblioteksplanen. 6

7 Nulägesbeskrivning: Haparanda stad Kommunfakta Geografiskt läge Haparanda är en kustkommun i Norrbottens län. Kommunen gränsar i väster till Kalix, i norr till Övertorneå och i öster till Torneå, Finland. Invånare personer ( , vilket även var fallet ). Areal och befolkningstäthet 918 km2, 11 invånare/km2. Kommunikationer Ringlinjen i Haparanda centralort samt Torneå. Länstrafiken trafikerar alla byar under skolåret. Mandatfördelning i Haparandas kommunfullmäktige Socialdemokraterna: 22 Centerpartiet: 5 Moderata samlingspartiet: 4 Vänsterpartiet: 2 Norrbottens Frihandelsparti: 1 Kristdemokraterna: 1 Språk Officiella minoritetsspråk: finska och meänkieli Befolkning Allmänt Haparandas folkmängd började öka i mitten på 1970-talet, från invånare till invånare Därefter ägde en minskning rum med 857 personer fram till och med Av de personer som bodde i Haparanda 2007 var bortåt 49% kvinnor och drygt 51% män, vilket procentuellt sett är färre kvinnor och fler män än i riket. Inflyttning Den beräknade befolkningsökningen 2007 uteblev då antalet döda och utflyttade var högre än antalet födda och inflyttade tillsammans. Man räknar dock med att barnafödandet torde öka och att barnfamiljer kommer att välja Haparanda som bostadsort, varför man har gjort olika satsaningar när det gäller barnomsorgen. Sedan 2007 erbjuder kommunen avgiftsfri barnomsorg och redan före har det funnits möjlighet till förskola på kvällstid och helger. En ny förskola stod klar under vårvintern Utländsk bakgrund 2007 utgjorde personer med utländsk bakgrund hälften av Haparandas befolkning. Av dessa var 39% utrikesfödda och 28% utländska medborgare. I riket vid samma tidpunkt uppgick personer med utländsk bakgrund till 17% varav 13% var utrikesfödda och 6% utländska medborgare. Personer med finsk bakgrund dominerar. En liten procent utgörs av personer av rysk, norsk och thailändsk härkomst. Utöver dessa finns även invånare från övriga Asien, Nordamerika, Sydamerika och Afrika. I Haparanda är många av dem som är 65 år och äldre födda utomlands. Med några undantag kommer de ursprungligen från Finland rörde det sig om 1105 invånare, vilket motsvarar nästan 52% av kommunens alla invånare över 65 år. Flyktingar Haparanda kommun har ett avtal med migrationsverket att i tre års tid från och med 2007 ta emot ett visst antal asylsökande per år, det vill säga sju ensambarn och 30 vuxna. Våren 2008 hade sju barn från Irak och Afghanistan kommit till Haparanda. 7

8 Åldersfördelning Barnafödandet i Haparanda nådde sin kulmen 1993 med 152 nyfödda barn. Redan året därpå minskade antalet kraftigt och 1999 föddes bara 71 barn i kommunen. När det gäller den äldre delen av befolkningen, är den högre i Haparanda jämfört med riket var medelåldern i Haparanda 43,9 år. I riket var den 41 år. Ålder Haparanda Riket 0-19 år 22% 24% år 33% 39% år 24% 19,5% 65-+ år 21% 17,5% Befolkning stad landsbygd 2007 bodde i Haparandas centralort inklusive Marielund (3 km från centrum) 6654 personer (drygt 65% av kommunbefolkningen). Av dessa bodde 1819 personer i Marielund (drygt 27% av invånarna i centralorten och nästan 18% av kommunbefolkningen). På landsbygden bodde således bortåt 35% av kommunens befolkning enligt följande: Nikkala 670 Seskarö by 522 Karungi 307 Vojakkala 293 Kukkola 268 Vuono 235 Mattila 182 Säivis 174 Lappträsk 161 Lövheden-Korpikylä 157 Keräsjoki 134 Kärrbäck 80 Västra Nikkala 59 Salmis 57 Tossa-Karhuvaara 53 Seskarön 48 Kattilasaari 32 Leipijärvi 21 Keräsjänkkä 19 Sangijärvi 17 Långträsk 10 Naartijärvi 9 Aavajärvi 8 I skärgården bodde två personer. Åldersfördelning stad landsbygd Åldersfördelningen skiljer sig inte mycket mellan stad och landsbygd i Haparanda. Skillnaderna återfinns i stället mellan olika stadsdelar och byar. Andelen barn upp till 14 år uppgår till 15% av kommunens totala befolkning. I byarna, totalt sett, är den ålderskategorin något högre 16% - och i centralorten lägre drygt 14%. I centrala stan finns i Marielund drygt 35% av alla barn upp till 14 år. När det gäller åldersgruppen 65 år och äldre, utgör den 21% av befolkningen både i byarna och i centralorten. I kommunen finns 13 byautvecklingsgrupper. Låg utbildningsnivå Andelen personer med eftergymnasial utbildning är betydligt lägre i Haparanda jämfört med riket i stort. 20 % av haparandaborna har eftergymnasial utbildning jämfört med 36 % i riket. 8

9 Låg inkomst I Haparanda var medelinkomsten 31/ ungefär 18% lägre än i riket: kr/år jämfört med kr. Skillnaden mellan kvinnors och mäns löner var dock mindre i Haparanda. Sysselsättning Av tradition är staden ett utbildningscentrum och också ett center för tull, polis, tingsrätt, gränsälvskommission. De största arbetsgivarna i Haparanda var år : Arbetsgivare Haparanda kommun IKEA Norrbottens läns landsting Polarica AB Setra sågade trävaror AB 2 Haparanda Teknik och fastigh. AB Elbyrån Bertgren & co AB D-link AB Skatteverket Pipelife Hafab AB Samhall AB Varuhuset i Haparanda AB Skogsstyrelsen Kriminalvårdsstyrelsen CONNEX Sverige AB Källa: Statistiska Centralbyråns Företagsregister Minskad arbetslöshet Arbetslösheten i Haparanda har liksom i riket minskat var den öppna arbetslösheten nere i 5,4 %. I riket låg den på 2,9 %. Mycket höga ohälsotal I nationell jämförelse ligger Haparanda högst när det gäller ohälsotal var antalet sjukdagar per försäkrad drygt 65 i Haparanda jämfört med drygt 38 i riket. Även antal personer som uppbär sjuk- eller aktivitetsersättning var högst i Haparanda: 16,6%, jämfört med 9,5% i riket. Framtidstro Haparanda hade både 2006 och 2007 den högsta tillväxten i landet var den 11,1%. I mars 2008 hade omkring 500 av de prognostiserade 1000 arbetstillfällena för perioden skapats. Det byggs som aldrig förr, både bostäder och varuhus. Etableringen av fl e r a s t o r a a f f ä r s k e d j o r s o m I K E A o c h I k a n o l o c k a r b esökare från hela Norr- och Västerbotten, liksom från angränsande län i Finland, Norge och Ryssland. Då man i samband med IKEA:s etablering 15/ räknade med många besökare, tillsattes en ny tjänst inom kultursektorn och den politiskt initierade Framtidsgruppen kulturfrågor med representanter från föreningar, studieförbund, ungdomsrådet, Sverigefinska folkhögskolan, Kulturen och biblioteket bildades för att diskutera samordning och gemensamma satsningar, även tillsammans med företagarna. 1 Uppgifterna är hämtade från forskningsrapporten Paradoxen Haparanda ett gränsfall 2 Verksamheten vid Setra sågade trävaror AB har upphört

10 Skola och utbildning Förskolor, skolor och fritidshem Haparanda har sju förskolor och sju grundskolor, varav Språkskolan är gemensam för Haparanda och Torneå. Därutöver finns Särskolan samt friskolan Montessori Droppen som inkluderar förskola. Tre av kommunens förskolor och grundskolor ligger centralt. Det gör även Särskolan. I Marielund som ligger 3 km från centrum finns grundskola från år 0 till år 9 samt förskola. I de tre byarna Nikkala, Seskarö och Karungi ligger de resterande skolorna och förskolorna. Montessori Droppen som är belägen centralt kommer att utöka sin verksamhet då den Reggio-Emilia-inspirerade intraprenad-förskolan nuvarande Kometen, en avdelning på Närsta förskola, så småningom flyttar in. I väntan på flytten håller avdelningen till i tillfälliga lokaler i Lövets förskola. Barn bosatta i Torneå finns också inskrivna på Montessori Droppen. Antal barn i förskola och skola uppgick vårterminen 2008 totalt till 397 förskolebarn respektive 1195 grundskoleelever enligt följande: Förskolor Antal barn Närsta 90 Elevens 85 Marielund 82 Grankullens 36 Nikkala 33 Karungi 19 Seskarö 13 Grundskolor Antal barn Gränsskolan 372 Språkskolan 318 Marielund 248 Grankullen 65 Nikkala 54 Karungi 45 Seskarö 40 Montessori friskola Förskolan 39 Skolan 45 Fritidshem Antal barn Språkskolan 58 Gränsskolan 54 Grankullen 42 Marielund 40 Nikkala 27 Montessori Droppen 27 Seskarö 7 Karungi 6 Kulturskolan erbjuder undervisning i musik, bild, dans och teater. Gymnasieskola Tornedalsskolan erbjuder fem studieförberedande program estetiska, individuella, naturvetenskapliga, samhällsvetenskapliga samt teknikprogrammet - plus sju 10

11 yrkesförberedande inom barn & fritid, bygg, el, fordon, handel & administration, hotell & restaurang samt omvårdnad. Inför läsåret 2008/2009 erbjuds även estetiska programmet med profilering på inredning och design samt samhällsvetenskapliga programmet med inriktning mot idrott och hälsa, elitidrott. I dagsläget får eleverna möjlighet att fördjupa sig i konst. Vårterminen 2008 var 341 elever inskrivna vid gymnasieskolan. Vuxenutbildning Under vårterminen 2008 var 30 elever inskrivna på KomVux. Sverigefinska folkhögskolan erbjuder olika slags kurser, såväl längre (ett eller flera läsår) som kortare (distanskurser, sommarkurser och kortkurser). Många av kurserna har inriktning mot antingen m u s i k, k o n s t e l l e r p e r f o r m a n c e. Eftergymnasial utbildning Högskoleförbundet Östra Norrbotten (HÖN), ett kommunförbund samägt av Haparanda stad, Kalix, Överkalix och Övertorneå kommuner, samordnar den eftergymnasiala utbildningen och verkar för att hela program och fristående kurser samt forskning förläggs till östra Norrbotten. Kommunalförbundet skapar kontakter med högskolor/universitet i hela landet och utomlands. Kommunalförbundet för dialog med universitet och högskolor för att anpassa utbildningar på distans efter företagens och offentliga sektorns behov. Under läsåret 2007/08 gick 54 personer på program och KY-utbildning (Kvalificerad Yrkesutbildning) i samverkan med HÖN. Färre valde att läsa kurser. Program som bland annat genomförs är polisutbildning, personalvetarprogram, entreprenöriellt företagande, sjuksköterskeprogram, socionomutbildning, receptarieprogram och kvalificerade yrkesutbildningar. Samarbete förutom med svenska universitet sker också med MeriLappi Institutet och Kemi-Tornio University of Applied Sciences (Yrkeshögskolan i Kemi-Tornio-området). Kultur G r ä n s s t a d e n Haparanda h a r e t t m å n g s i d i g t k u l t u r l i v m e d t e a t e r f ö r e s t ä l l n i n g a r, k o n s e r t e r o c h a n d r a a r r a n g e m a n g. E t t å r l i g t e v e n e m a n g ä r S i k f e s t e n v i d K u k k o l a f o r s e n, m e d t r a d i t i o n e r f l e r a h u n d r a å r b a k å t i t i d e n. V i d K u k k o l a f o r s e n f i n n s e t t f i s k e m u s e u m o c h e n g a m m a l k u l t u r m i l j ö. Ä v e n i H a p a r a n d a h a m n, p å K u s t k u l t u r r u m i N i k k a l a, f i n n s u t s t ä l l n i n g o m g a m l a f i s k e r e d s k a p. A n d r a m u s e e r s o m f i n n s i n ä r o m r å d e t ä r A i n e s k o n s t m u s e u m o c h T o r n e d a l e n s L a n d s k a p s m u s e u m i T o r n e å. H a p a r a n d a s u t s t ä l l n i n g s h a l l f i n n s i b i b l i o t e k e t. Fritid I Haparanda finns olika slag idrottsanläggningar såsom allaktivitetshallen Aspen, Idrottshuset, Simhallen, Gränsvallen med konstgräs, ishallen Kuben samt ridhuset. För den skidintresserade finns Riekkola elljusspår. Det finns också många idrottsföreningar. Det rör sig om all möjlig slags idrott från hockey, kampsport och fiske till bridge och schack. Andra föreningar är: dansföreningar, teaterföreningar och intresseföreningar som exempelvis hembygdsföreningar, motorsportsföreningar, musikföreningar, politiska föreningar, religiösa föreningar samt studieförbund såsom Studieförbundet Vuxenskolan, ABF, Medborgarskolan och Studiefrämjandet. 11

12 Ungdomsrådet -Ungdomens Hus U n g d o m s r å d e t h a r s t o r b e t y d e l s e n ä r d e t g ä l l e r a t t s ä k e r s t ä l l a u n g d o m s p e r s p e k t i v e t i u t v e c k l i n g e n a v H a p a r a n d a S t a d. E t t e x e m p e l p å d e t ä r U n g d o m s p o l i t i s k t H a n d l i n g s p r o g r a m ( U P H ) s o m a r b e t a d e s f r a m E t t g e m e n s a m t p r o g r a m f i n n s f ö r H a p a r a n d a T o r n i o f r å n V e r k s a m h e t e n p å U n g d o m e n s h u s, d ä r ä v e n e t t c a f é f i n n s, g å r u t p å a t t e r b j u d a u n g d o m a r i h ö g s t a d i e - o c h g y m n a s i e å l d e r e n s a m l i n g s p l a t s o c h e t t b r e t t u t b u d a v a k t i v i t e t e r, s o m e x e m p e l v i s netcafé, d j. u t b i l d n i n g, d a n s, f i s k e, b a k n i n g, t e x t i l a r b e t e, s k a p a n d e i n o m o l i k a k o n s t f o r m e r s a m t o l i k a i d r o t t s a k t i v i t e t e r. V e r k s a m h e t s p r o f i l e n i d a g s l ä g e t ä r ö p p e n v e r k s a m h e t, g r u p p v e r k s a m h e t o c h a r r a n g e m a n g s å s o m d i s c o o c h r o c k b a n d s t ä v l i n g. Å r b l e v H a p a r a n d a s t a d u t s e d d t i l l å r e t s u n g d o m s k o m m u n. Hälsovård I Haparanda finns en vårdcentral. I kommunen finns även hälso- och trygghetsrådet som består av Haparanda Stad i samverkan med Apoteket, Arbetsförmedlingen, Polisen, Ungdomsrådet, Försäkringskassan, Vårdcentralen, Folktandvården, Kriminalvården, Gränsföretagarna, Svenska Kyrkan, Barn- och ungdomsmottagningen samt Sverigefinska folkhögskolan. Äldre- och handikappomsorg Särskilda boendeformer inom äldreomsorgen För äldre som inte längre kan bo hemma finns Lundens servicehus samt ålderdomshemmet Solbacken. S e r v i c e h u s e t h a r d a g v e r k s a m h e t o c h g e m e n s a m m a u t r y m m e n f ö r s a m v a r o. P å ä l d r e b o e n d e t K l i p p a n f i n n s d a g v e r k s a m h e t f ö r p e r s o n e r m e d d e m e n s s j u k d o m. Särskilt boende inom handikappomsorgen 12

13 Totalt finns fem gruppbostäder. Två är belägna centralt och tre i Marielund. Korttidsboende finns både i centrala Haparanda och i Marielund. D a g l i g v e r k s a m h e t f i n n s p å t r e s t ä l l e n i c e n t r a l a H a p a r a n d a. Individ- och familjeomsorg Resursverkstad För personer inskrivna inom omsorgen och socialpsykiatrin samt för l å n g t i d s a r b e t s l ö s a, u n g d o m a r, y r k e s o b e s t ä m d a s a m t p e r s o n e r i b e h o v a v a r b e t s i n r i k t a d r e h a b i l i t e r i n g f i n n s R e s u r s v e r k s t a d e n m e d o l i k a verksamheter såsom möbeltapetsering, återvinning, transport, m o n t e r i n g och le g o t i l l v e r k n i n g. 13

14 Informations- och medieförsörjning i Haparanda Stadsbiblioteket och bokbussen Stadsbiblioteket tillsammans med bokbussen sörjer för haparandabornas behov av olika medier: tryckta, audiovisuella och digitala. De flesta medier går att låna hem, men vill man hellre lyssna på musik eller en ljudbok på biblioteket, går det också bra. Många dataspel är för hemlån, men vissa finns enbart installerade i bibliotekets speldatorer. Bokbussen som delas av Övertorneå och Haparanda, kan utöver det egna beståndet förmedla medier till haparandaborna även från Övertorneå. Bokbussen besöker flertalet byar och distribuerar varannan månad bokdepositioner från stadsbiblioteket. Depositioner finns hos Seskarö Hembygdsförening, Träffpunkten på Seskarö samt Säivis Sportklubb. Bokbussen besöker även kriminalvårdsanstalten. Övriga bibliotek i kommunen Större bibliotek i Haparanda finns vid Sverigefinska folkhögskolan och Tornedalsskolan. På Tornedalsskolan finns också ett lärcentrum för högskolestuderande. Ute på skolorna finns boksamlingar av varierande storlek. Videoprojekt Inom länet bedrivs ett videoprojekt, som går ut på att folkbiblioteken tillsammans finansierar inköp av DVDfilmer som länsbiblioteket administrerar. Dessa filmer cirkulerar mellan de bibliotek som deltar i projektet. 24-timmars biblioteket 24-timmars biblioteket erbjuder biblioteksanvändarna service dygnet runt som exempelvis möjlighet att söka i bibliotekets katalog online och förlänga lånetiden, ladda ned e-böcker och e-ljudböcker samt ställa olika slags frågor till frågetjänsten Fråga biblioteket som Haparanda stadsbibliotek deltar i med ett pass var tredje vecka. Torneå stadsbibliotek Ett brett utbud av medier för finskspråkiga i första hand, kan Torneå stadsbibliotek erbjuda. Böcker som inte finns att tillgå i Torneå kan beställas från andra bibliotek. I dagsläget tas en avgift på 3 Euro per beställning från bibliotek i Lappland. Lån från övriga bibliotek i Finland debiteras med 8 Euro. Torneås bokbuss besöker bostadsområdet Marielund samt Språkskolan i Haparanda. Hälften av Språkskolans elever är bosatta i Torneå. Tidigare har Torneå bokbuss även besökt Marielundsskolan. Möjligheten att återfå den servicen har erbjudits Lokalhistoriskt material Lokalhistoriskt material finns såväl i bibliotekets Haparandasamling som i bildarkivet, vilket är inrymt i bibliotekets lokaler. Mia Greens bilder finns på CD-rom att låna hem eller köpa. Det går också att se dem på biblioteket. En del av bilderna finns på bibliotekets hemsida. Demografiska Databasen har lokalhistoriskt material i form av inskannade kyrkböcker samt en del litteratur. Både Torneå och Haparanda stadsbibliotek kan erbjuda släktforskning. Haparanda stadsbibliotek har en liten samling tornedalslitteratur. Den stora samlingen av litteratur och arkivmaterial finns i Övertorneå på Nordkalottbiblioteket. 14

15 Nulägesbeskrivning: Haparanda stadsbibliotek Information om biblioteket Lokalerna Haparanda stadsbibliotek är sedan september 1995 inrymt i Gallerian vid Storgatan. Den totala ytan på 1800 m2 är fördelad på två plan. På nedre plan finns stadens konsthall samt en permanent utställning av Charles Portin. Biblioteksbokhandeln Biblioteket hyser också en liten bokhandel med främst lokal litteratur. Dock finns möjlighet att beställa annan litteratur via bokhandeln. Antal tjänster 7 tjänster varav 6,5 vid stadsbiblioteket och 0,5 vid Tornedalsskolans bibliotek. Antal anställda Åtta anställda varav en bibliotekschef, fyra bibliotekarier och tre biblioteksassistenter. Budget kr Kostnader Personal: Lokaler: Media: kr kr kr Avgifter 2008 Fjärrlån inom Sverige: Kopior: Utskrifter: Uthyrning av DVD-film: Räkningsavgift: Ersättningsavgift: Förmedling av bilder från bildarkivet: 5 kr/bok. Varierande kostnader för artiklar 20 kr/mikrofilm eller mikrokort från 2 kr/st 1 kr/st 15 kr/2 dygn 40 kr Olika avgifter beroende på media Enligt prislista Öppethållande Vintertid: Sommartid: 36 tim 33 tim Öppettider Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag (sommarstängt) Tidningsrummet öppnar måndag-fredag: lördag: (sommarstängt) Antal besök 2007: 15

16 Genomsnittligt antal besök på stadsbiblioteket under två kontrollveckor var besök per vecka, det vill säga besök under året, vilket innebär 9,1 besök per invånare. Det genomsnittliga antalet besök per invånare i landet var 7,8. Utlån 2007 Totalt gjorda utlån i kommunen: varav: 322 på Tornedalsskolan på bokbussen på stadsbiblioteket I Haparanda gjordes under ,2 lån per invånare. Riksgenomsnittet var 7,8 lån per invånare. Antal aktiva låntagare i Haparanda 2007 Utlåning av medier 2007 Stadsbiblioteket: 2604 Bokbussen 516 Utlåning på stadsbiblioteket procent Barnlitteratur: 39 Facklitteratur för vuxna: 26 Skönlitteratur för vuxna: 24 AV-media: 10 Utlåning i kommunen procent Barnlitteratur: 44 Facklitteratur för vuxna: 25 Skönlitteratur för vuxna: 22 AV-media: 9 Verksamhetsplan för stadsbiblioteket Övergripande mål Kärnan i biblioteksverksamheten är alla invånares tillgång till kunskap, information och upplevelser. Viktiga målsättningar för biblioteket är att bevara verksamhetens kvalitet och öka nyttjandegraden samt att stimulera kommuninvånarna till livslångt lärande. Allmänt Biblioteket är planerat som kommunens vardagsrum, vilket innebär att lokalerna är anpassade både för studier och avkoppling. Biblioteket skall även fungera som en plats där olika möten kan äga rum. Handlingsplanen har delats in i fyra huvudgrupper: service, marknadsföring, kunskapscentrum samt barn och ungdom. Sammanfattning av bibliotekets verksamhet i dagsläget Biblioteket skall ge service till alla invånare i kommunen. Medier i olika format, för olika behov och smaker köps in. Öronmärkta pengar finns för inköp av kurslitteratur för högskolestuderande samt av lättläst och utländsk litteratur, med tyngdpunkt på finsk litteratur. Förutom möjligheten att låna talböcker i DAISY-format, lånar biblioteket även ut DAISY-spelare. För personer med olika slags funktionshinder finns även en dator med olika funktioner. Utöver hjälpmedelsdatorn finns tre datorer för allmänheten. I studierummet finns ytterligare en dator. Mycket tid har lagts ned på strategisk medieplanering med omfattande gallring av beståndet. För att kunna ge bästa tänkbara service har öppettiderna ändrats och hemsidan utvecklats. En låda för biblioteksbesökares synpunkter, önskemål och förslag finns sedan ett par år. Samarbetet med bland annat skolorna och äldre- och handikappomsorgen har utökats och tillsammans med länsbiblioteket och norrbottensbiblioteken har Haparanda stadsbibliotek deltagit i marknadsföringsprojektet MARACAS som numera ingår i bibliotekets ordinarie arbetsuppgifter tilldelades biblioteken Greta Renborgs pris för marknadsföring. Satsningar har gjorts på personalens kompetensutveckling och bibliotekspersonal från 16

17 Haparanda respektive Torneå stadsbibliotek samt från övriga Meri -Lappi gör försök att närma sig varandra i olika samarbetsformer. Flera kulturella arrangemang ordnas både för barn och vuxna. Biljetter till olika slags föreställningar med andra arrangörer kan köpas på biblioteket. Ett konferensrum finns för alla intresserade att boka. Barn och ungdomar Särskilda satsningar har gjorts för barn och ungdomar i form av olika läsfrämjande åtgärder som riktar sig till barn i alla åldrar, från nyfödda till tonåringar. Det handlar om gåvan Barnens första bok och möte med föräldragrupper i samarbete med BVC, om inköp av böcker till förskolor och skolor, om bokprat och läsprojekt, om bokpresentationer för läsombud inom förskolan samt olika slags kulturella arrangemang. Under 2007 utökades samarbetet med skolorna med läskondis för att stimulera pedagoger att i sin tur stimulera elever att läsa. Inköp av böcker till läsfrämjande projekt finansieras till stor del av Statens kulturråd. Läsfrämjande verksamhet bedrivs även via webben. Utöver lässtimulerande insatser erbjuder biblioteket bibliotekskunskap och introduktion i informationskunskap. När det gäller tillgången till medier, plockar biblioteket på begäran ihop boklådor och temapaket till skolorna. Byskolorna erbjuds även bokbussens läsgodis. För barn med särskilda behov finns en äppelhylla med anpassade medier. Nyheter satsar biblioteket på ungdomar när det gäller medier: TV-spel kan lånas hem och dataspel kan spelas på bibliotekets för ändamålet särskilt inköpta datorer. För alla åldersgrupper erbjuder biblioteket databasen PressDisplay med tidningar och tidskrifter på olika språk. För att öka samarbetet mellan bibliotek och skola har samtliga grundskolor, Särskolan och Montessoriskolan Droppen utsett biblioteksombud. Syftet är att stimulera barns läsning och få till stånd en bra dialog mellan skola och bibliotek. Extra medel har tilldelas biblioteket för inköp av gruppuppsättningar och klassuppsättningar. Nytt för året är också tips- och recensionsbloggen från biblioteken i Norrbotten - bibblo tipsar - som kan nås via bibliotekets hemsida. För att ytterligare öka tillgängligheten och stimulera läsandet har depositioner av böcker placerats ut på andra utlåningsställen såsom Nya Konitoriet och Tornedarlings. För äldre boende på Lunden har biblioteket haft läsestunder med start i februari Samarbete med hemtjänsten kommer att påbörjas under året. 17

18 Framtiden: Haparanda stad Samarbete Ny stadskärna Enligt kommunledningen som är representerad i arbetsgruppen för Vision 2020, i vilken kommunledningen och stadsledningen för HaparandaTornio ingår, kommer de utlovade 1500 nya arbetstillfällen i HaparandaTornio med största sannolikhet att vara uppfyllda Det är främst inom handel och service som de nya arbetstillfällena kommer att skapas. Torneås köpcentrum öppnar under hösten Haparandas ett år senare. Ett 4 km långt shoppingområde - E4 shopping corridor - från Björka i Haparanda till S-market i Torneå beräknas vara klart Med gemensam stadskärna för Haparanda och Torneå på gränsen, hamnar tidigare centrum i de bägge städerna i periferin. En förlängning av Storgatan mot köpcentret planeras dock. För stadsbibliotekets vidkommande kan det finnas risk för färre besökare då butiker i Gallerian kontinuerligt minskar. Barentssamarbete För att ytterligare främja arbetstillfällen, riktar man till stor del blicken österut bland annat genom den av Kamprad initierade organisationen Barents Reunion med syfte att bygga nätverk mellan Sameland, Ryssland, Norge, Finland och Sverige. Utvecklingen av HaparandaTornio kommer att ställa krav på flerspråkighet inom olika områden. Förutom svenska och finska, kommer det att behövas kunskaper även i engelska och ryska. Ambitionen att utveckla företagandet ställer krav på välutbildad arbetskraft. I det sammanhanget ses Högskoleförbundet Östra Norrbotten och yrkeshögskolan i Torneå som viktiga motorer för utveckling. Skolor Ett gemensamt gymnasium med de teoretiska programmen för Haparanda och Torneå är på diskussionsstadiet. Arbetsgruppen för Vision 2020 ser gärna att alla skolor på grundskolenivå i HaparandaTornio blir språkskolor. Alla skolor skulle då ha undervisning förutom på svenska och finska även på exempelvis engelska. Ökat utbud av aktiviteter och upplevelser På kultur och fritidssidan kommer det att bli en förstärkning av evenemang i HaparandaTornio dels i form av fortsatta satsningar på redan etablerade evenemang såsom Jazz- och bluesfestivalen samt nya arrangemang exempelvis i samband med Barents Reunions konvent som årligen kommer att äga rum i juni, med start Invigning av Gränstorget och Gränsparken kommer eventuellt att äga rum 2009/2010. Planer finns också på att investera i möjligheter till motion och rekreation i strandenområdet såväl sommar- som vintertid. Skärgården skall också göras mer tillgänglig. Ett ekumeniskt rum planeras på gränsenområdet. Vision 2020 Spännande Gränslös kunskap Upplevelserik handels- och besöksplats HaparandaTornio, ett internationellt centrum mitt i Barents Logistisk nod Hållbar livsmiljö Dynamisk företagsamhet 18

19 Framtiden: Bibliotek Informationstekniken Den informationsteknologiska utvecklingen har lett till dagens 24-timmars bibliotek med möjlighet för den internetuppkopplade att hemifrån göra omlån, ladda ned medier och ställa frågor till bibliotekarier. Informationsoch kommunikationstekniken har skapat nya arenor för människor att mötas på, bland annat för att diskutera litteratur. Den informationsteknologiska utvecklingen har också lett till en ofantlig mängd information som den enskilde stöter på vid sökningar på nätet. Behövs då biblioteken? I Haparanda är såväl antalet utlån som besök högre nu än före bibliotekets datorisering 1995, vilket är ett tydligt tecken på att den personliga servicen och bibliotekets fysiska miljö inte har blivit mindre viktig. Utvecklingen går dock mot en ökad självbetjäning. Redan idag finns på många bibliotek utlånings- och återlämningsapparater. Låntagare får undervisning i att hitta på biblioteket, söka information på nätet och själva kunna uträtta sina ärenden via bibliotekets hemsida. När det gäller vägledning, kan man på vissa bibliotek i landet boka en bibliotekarie. Bibliotekarien får på så vis en roll som konsult. En förändring när det gäller medieförmedling kommer med största sannolikhet att äga rum och det gäller för biblioteken att möta framtidens låntagare utifrån kontinuerligt förändrade villkor. Som exempel kan det digitala biblioteket på sikt komma att innebär att det på biblioteket jämte böcker och andra fysiska medier, även kommer att finnas en virtuell samling för låntagare att ladda ned till sin dator. Öka tillgängligheten Även om 24-timmars biblioteket gör det digitala beståndet tillgängligt dygnet runt, blir tillgången till fysiska medier sämre på grund av nedskärningar av filialer och skolbibliotek. Biblioteken kan då komma att behöva använda andra kanaler för litteraturspridning. Förutom bokbussar, föreslår Svensk biblioteksförening också bokbilar. Lässtimulans En viktig uppgift för biblioteket är att på olika sätt inspirera till läsning. Med tanke på de brister som elever uppvisar i analysförmåga samt läs- och skrivkunnighet, är insatser som riktar sig till barn och ungdomar särskilt viktiga, men även för andra åldersgrupper kan läsinspiration vara av stor betydelse. Kompetenskrav Framtidens biblioteksanvändare kommer i än högre grad att ställa krav på ny teknik, hypersnabb åtkomst samt möjlighet att interagera. Dessa krav tillsammans med bibliotekets roll som vägledare och inspiratör ställer höga krav på kompetens hos personalen inom informationsteknik, men också när det gäller omvärldskunskap och inte minst pedagogik samt intresse att förmedla litteratur. På framtidens bibliotek kommer det att ställas krav både på bredd och spets, något som kan vara svårt för det lilla folkbiblioteket att tillgodose. Med få anställda går kravet på bredd före det slags specialisering som större bibliotek har möjlighet att kosta på sig. Av bland annat det skälet behövs ett bra samarbete mellan de olika biblioteken. 19

20 Framtidens informations- och medieförsörjning i Haparanda Tornedalsskolans bibliotek På grund av den osäkerhet som råder när det gäller gymnasieskolans vara eller inte vara, vet man heller inget om framtiden för biblioteket på Tornedalsskolan. Grundskolorna, Särskolan och Montessoriskolan Droppen Utöver de medel skolorna redan i dagsläget använder till bokinköp, kommer biblioteket årligen att tilldelas medel till inköp av klassuppsättningar och gruppuppsättningar. Inköpen skall baseras på skolornas gemensamma behov för alla årskurser. Sverigefinska folkhögskolans bibliotek Biblioteket vid Sverigefinska folkhögskolan sörjer för de behov av litteratur som studerande vid skolan har. Torneå stadsbibliotek Låntagare boende i Haparanda kan även fortsättningsvis låna medier från och via Torneå stadsbibliotek. Stadsbibliotekets framtida verksamhet Visioner och mål Kärnan i biblioteksverksamheten kommer även fortsättningsvis att vara alla invånares tillgång till kunskap, information och upplevelser. Målsättningen för biblioteket är att öka utnyttjandegraden och stimulera läsandet. Genom samarbete och delaktighet skall biblioteksservicen förbättras. Särskild vikt kommer att läggas vid barns och ungdomars läsande. Då biblioteket är planerat som kommunens vardagsrum, är lokalerna anpassade både för studier och avkoppling. Utifrån behov kommer förändringar av bibliotekets fysiska rum att ses över. I det virtuella biblioteksrummet sker det en kontinuerlig utveckling, vilken Haparanda stadsbibliotek kommer att ta del av. Biblioteket skall fungera som en plats där olika möten kan äga rum, men också som ett andrum. Verksamhetsplanen har delats in i åtta huvudgrupper: medieförsörjning tillgänglighet livslångt lärande lässtimulans programverksamhet marknadsföring barn och ungdom bibliotekets fysiska rum Medieförsörjning Medier Olika slags medier kommer även i fortsättningen att köpas in för att tillfredsställa olika personers behov av kunskap, information och studier, förströelse, upplevelse och personlig utveckling. Biblioteket kommer att tillhandahålla ett ökat utbud av AV-media och nedladdning av litteratur. Utbudet av litteratur för barn och unga kommer att utökas. Datorerna behöver ha tillfredsställande kapacitet och vara till antalet så pass många att de täcker de behov som finns i kommunen. Biblioteket kommer att utöka utbudet av databaser främst genom länsabonnemang. Det samarbete som planeras med Hälsotorget innebär bland annat att Apotekets databas under en period kommer att finnas på biblioteket. Biblioteket har ett särskilt ansvar att tillhandahålla medier till personer med särskilda behov och med något minoritetsspråk som modersmål. När det gäller finskspråkig litteratur kommer inköpen att baseras dels på de 20

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3. Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011

BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011 BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011 Innehåll - Bakgrund...2 - Syfte...2 - Arbetsgrupp...2 - Nulägesbeskrivning...3 - Omvärldsanalys...4 - Samverkan...5 -

Läs mer

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv.

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv. Biblioteksplan 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28, 79 Inledning Biblioteket som en dammig boksamling har försvunnit. Idag ser bibliotekstjänsterna helt annorlunda ut. Förväntningarna på

Läs mer

Biblioteksplan 2014--2018

Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteksplan Datum 2014-11-07 Beslutad Kommunfullmäktige 242, 2014-12-16 1(7) Dnr 14/714-880 Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteken i Mörbylånga kommun består av tre folkbibliotek, Mörbylånga, Färjestaden

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ Information Kultur Läslust 1 BIBLIOTEKSPLAN Biblioteksplanen är ett politiskt förankrat dokument som ska ge en överblick över bibliotekens verksamheter samt ansvarsfördelningen

Läs mer

Biblioteksplan 2009-2012. Laxå kommun

Biblioteksplan 2009-2012. Laxå kommun Biblioteksplan 2009-2012 Laxå kommun Förord Biblioteket har betydelse för medborgarna. Det är inte enbart skolan som står för lärandet utan där har också biblioteket och skolbiblioteken en stor central

Läs mer

Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011

Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011 Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011 Antagen av Barn- och utbildningsnämnden 2009-06-16 1/10 Innehållsförteckning BAKGRUND OCH SYFTE 3 VERKSAMHETSBESKRIVNING 3 Folkbiblioteksverksamheten 3 Skolbiblioteksverksamheten

Läs mer

Biblioteksplan för Svedala kommun 2008-2011

Biblioteksplan för Svedala kommun 2008-2011 Biblioteksplan för Svedala kommun 2008-2011 Bibliotekslagen (SFS 1996:1596) fick år 2005 ett tillägg som säger att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet ska samverka och

Läs mer

PAJALA KOMMUN 2011-04-20 BIBLIOTEKSENHETEN

PAJALA KOMMUN 2011-04-20 BIBLIOTEKSENHETEN PAJALA KOMMUN 2011-04-20 BIBLIOTEKSENHETEN PLAN FÖR BIBLIOTEKSVERKSAMHETEN I PAJALA KOMMUN Biblioteken är en grundläggande del av samhällets kulturella infrastruktur, till främjande av intresse för läsning

Läs mer

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig Biblioteksplan Dokumenttyp Fastställd Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Utbildningsnämnden Giltighetstid 5 år Dokumentansvarig Kultur- och Bibliotekschef Dnr 2015.000058

Läs mer

Biblioteksplan för Bengtsfors kommun

Biblioteksplan för Bengtsfors kommun Biblioteksplan för Bengtsfors kommun Foto Jenny Olsson Antagen av kommunfullmäktige 2009-01-28 2 1 Innehåll Inledning o Bakgrund och syfte o Uppdrag Metod Styrdokument Nulägesanalys o Organisation o Statistik

Läs mer

Verksamhetsplan 2013 biblioteken i Mjölby kommun

Verksamhetsplan 2013 biblioteken i Mjölby kommun 1 Verksamhetsplan 2013 biblioteken i Mjölby kommun Bibliotekslagen: Alla medborgare ska ha tillgång till ett folkbibliotek till främjande av intresse för läsning och litteratur, information, upplysning

Läs mer

Biblioteksplan 2014-2017

Biblioteksplan 2014-2017 1 (7) Typ: Plan Giltighetstid: 2014-2017 Version: 3.0 Fastställd: KF 2014-04-16, 29 Uppdateras: 2016 Biblioteksplan 2014-2017 Innehållsförteckning 1. Biblioteksfakta 2. Inledning 3. Uppdrag och roller

Läs mer

Policydokument för mediesamarbete Biblioteken i Norrbottens län

Policydokument för mediesamarbete Biblioteken i Norrbottens län Policydokument för mediesamarbete Biblioteken i Norrbottens län Innehåll: 1. Bibliotekssamarbetet i Norrbotten 2. Nationella och regionala styrdokument 3. Mediesamarbete i Norrbotten 4. Riktlinjer för

Läs mer

Östra skolområdets skolbiblioteksplan

Östra skolområdets skolbiblioteksplan Östra skolområdets skolbiblioteksplan Handlingsplan för hur målen i skolbiblioteksplanen ska uppnås. Planen utvärderas av skolbiblioteksrådet i slutet av varje läsår. Skolbiblioteksrådets deltagare hör

Läs mer

Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan. läsåret 2010-2011

Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan. läsåret 2010-2011 Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan läsåret 2010-2011 1 Biblioteks- och läsutvecklingsplan samt IT Övergripande verksamhetsmål för skolbiblioteket Skolbiblioteket ska hjälpa eleverna: att utveckla

Läs mer

öten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord Biblioteksplan Kramfors kommun 2008-2011 www.biblioteken.kramfors.

öten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord Biblioteksplan Kramfors kommun 2008-2011 www.biblioteken.kramfors. lust kunskap möten ord lust k öten ord lust kunskap möten kunskap möten ord lust kuns ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust k öten ord lust kunskap möten kunskap möten ord lust kuns ord

Läs mer

Handlingsplan för Kultur i skolan Haparanda Kommun

Handlingsplan för Kultur i skolan Haparanda Kommun Handlingsplan för Kultur i skolan Haparanda Kommun Kulturupplevelser talar till flera av våra sinnen och ger oss möjlighet att förstå och beröras på flera nivåer. Det är viktigt att man både får uppleva

Läs mer

Handlingsplan för fokusbiblioteket

Handlingsplan för fokusbiblioteket Handlingsplan för fokusbiblioteket Vist skola 2011/2012 Innehållsförteckning Presentation av fokusbiblioteket... 3 Handlingsplanens syfte... 3 Fokusbibliotekets mål... 3 Styrdokument... 3 Lgr 11... 3 Skollagen...

Läs mer

Biblioteksplan för Oxelösunds kommun 2015-2017

Biblioteksplan för Oxelösunds kommun 2015-2017 för 2015-2017 2014-08-12 1(8) Biblioteksplan Kultur- och fritidsförvaltningen Biblioteket Kerstin Nordén, Telefon 0155-383 50 kerstin.norden@oxelosund.se Biblioteksplan för 2015-2017 1. Bibliotekets verksamhet

Läs mer

Biblioteksplan 2009-2012

Biblioteksplan 2009-2012 Biblioteksplan 2009-2012 1 Bakgrund och Syfte...utgår från invånarnas behov av biblioteksservice...ta tillvara de resurser som finns, skapa beredskap för framtidens krav och stimulera till utveckling 2

Läs mer

Biblioteksplan. Robertsfors kommun 2015 2017

Biblioteksplan. Robertsfors kommun 2015 2017 Biblioteksplan Robertsfors kommun 2015 2017 Vision Biblioteket ska avgiftsfritt erbjuda ett rikt och varierat. mediebestånd, god service och en stimulerande miljö för läsning, upplevelser och lärande Bibliotekplan

Läs mer

Biblioteksplan 2013-2015

Biblioteksplan 2013-2015 STYRDOKUMENT Sida 1(4) Biblioteksplan 2013-2015 Område Program Plan Riktlinje Biblioteksplan Fastställd Giltighetstid Reviderad/Uppdaterad BKU-nämnd, Till och med 2015 2012-10-31 79 Tjänsteföreskrift Diarienummer

Läs mer

3. Ange ditt telefonnummer, så att vi kan kontakta dig om vi undrar över något svar:

3. Ange ditt telefonnummer, så att vi kan kontakta dig om vi undrar över något svar: Hej! Tack för att du lämnar 2013 års uppgifter om kommunens folkbibliotek. Frågorna är desamma som vid föregående mätning. Notera hur lång tid det tar att sammanställa uppgifterna och fylla i enkäten,

Läs mer

Biblioteksplan för Säffle kommun 2010

Biblioteksplan för Säffle kommun 2010 Biblioteksplan för Säffle kommun 2010 Antagen av kommunfullmäktige, x 2010-xx 1 Innehållsförteckning Biblioteksplan för Säffle kommun 3 Inledning 3 Styrdokument 3 Bibliotekets övergripande roll i samhället

Läs mer

Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten 2009. Uppvidinge bibliotek

Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten 2009. Uppvidinge bibliotek Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten 2009 I Uppvidinge kommun finns fem integrerade folk- och skolbibliotek samt ett gymnasiebibliotek. Biblioteken har en gemensam webbplats och gemensam

Läs mer

Välkommen till biblioteket

Välkommen till biblioteket Välkommen till biblioteket Utbud på Simrishamns bibliotek Kultur- och fritidsförvaltningen informerar Biblioteken i Simrishamn Folkbiblioteken i Simrishamns kommun finns på följande orter: Borrby, Gärsnäs,

Läs mer

Finskt förvaltningsområde i Göteborgs Stad

Finskt förvaltningsområde i Göteborgs Stad Finskt förvaltningsområde i Göteborgs Stad - att säkerställa nationella minoriteters rättigheter är en del av Göteborgs Stads arbete med mänskliga rättigheter Emma Makkonen Tre förvaltningsområden rött

Läs mer

Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 26 september 2012

Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 26 september 2012 26 september 2012 Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 Inledning Syfte Det är en demokratisk rättighet att den enskilde individen, var man än bor i landet och vilket format man än behöver, ska ha tillgång

Läs mer

Biblioteksplan 2013-2016

Biblioteksplan 2013-2016 Biblioteksplan 2013-2016 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Kommunens struktur 3. Verksamhetsområden 3.1 Allmänheten 3.1.1 Nuläge och utgångspunkt för fortsatt verksamhet 3.1.2 Framtiden att arbeta för

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN Antagen av kommunfullmäktige 2013-01-21

BIBLIOTEKSPLAN Antagen av kommunfullmäktige 2013-01-21 BURLÖVS KOMMUN BIBLIOTEKSPLAN Antagen av kommunfullmäktige 2013-01-21 Biblioteksplan 2013-2014 Burlövs kommun Innehåll Inledning Verksamhetsbeskrivning Burlövs kommuns styrdokument Utvecklingsområden Nationella

Läs mer

Antagen av Höörs kommuns kommunfullmäktige 2010-09-01 BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÖÖRS KOMMUNS BIBLIOTEK 2010-2013

Antagen av Höörs kommuns kommunfullmäktige 2010-09-01 BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÖÖRS KOMMUNS BIBLIOTEK 2010-2013 Antagen av Höörs kommuns kommunfullmäktige 2010-09-01 BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÖÖRS KOMMUNS BIBLIOTEK 2010-2013 INLEDNING Mycket händer i biblioteksvärlden just nu och det är mycket som påverkar dagens folkbibliotek.

Läs mer

Vad kan jag låna på biblioteket?

Vad kan jag låna på biblioteket? Startsidan / Vad kan jag låna på biblioteket? Vad kan jag låna på biblioteket? På biblioteket kan du låna böcker böcker och tidningar på andra språk e-böcker e-ljudböcker lättlästa böcker böcker med extra

Läs mer

Biblioteksstrategi Täby

Biblioteksstrategi Täby Skarpäng Mål TemakvällarGribbylund Huvudbiblioteket Service Biblioteksstrategi BokpratNäsbypark Täby Mötesplatser Hägernäs Kulturupplevelser Läslust Meröppet Tillgänglighet Täby kyrkby En plats för alla

Läs mer

Biblioteksplan för Piteå kommun 2012-2015

Biblioteksplan för Piteå kommun 2012-2015 Biblioteksplan för Piteå kommun 2012-2015 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Bibliotektplan för Piteå kommun 2012-2015 Plan/Program 2012-05-14, 74 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Biblioteksplan för Lilla Edets kommun

Biblioteksplan för Lilla Edets kommun Biblioteksplan för Lilla Edets kommun Innehållsförteckning Biblioteksplan för Lilla Edets kommun... 1 Innehållsförteckning... 2 Syfte... 3 Inledning... 3 Vision... 3 Övergripande mål... 4 Biblioteket som

Läs mer

Biblioteksplan 2012-2015

Biblioteksplan 2012-2015 Biblioteksplan 2012-2015 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Biblioteksplan 2012-2015 Plan/Program 2012-??-?? Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version Senast reviderad

Läs mer

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sörmland. Antagen av bibliotekscheferna i länet vid chefsmötet den 2008-03-06 i Nyköping

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sörmland. Antagen av bibliotekscheferna i länet vid chefsmötet den 2008-03-06 i Nyköping Regional talboksplan 2008 Länsbibliotek Sörmland Antagen av bibliotekscheferna i länet vid chefsmötet den 2008-03-06 i Nyköping 2 Regional talboksplan 2008 Länsbibliotek Sörmland Varför talboksplan?..

Läs mer

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun Biblioteksplan i Karlsborgs kommun Dokumenttyp: Diarienummer: Beslutande: Handlingsplan xxx.xxx Kommunfullmäktige Antagen: 2015-05-25 Giltighetstid: 2015-2017 Dokumentet gäller för: Dokumentansvar: Biblioteksverksamheten

Läs mer

Medieplan på Rinkeby bibliotek

Medieplan på Rinkeby bibliotek Medieplan på Rinkeby bibliotek 1. Beskrivning av nuläget. I Rinkeby bodde 2003 16 053 människor, fördelat på 5 099 hushåll, varav 67 % med utländsk bakgrund, i Tensta 17 463, varav 61% med utländsk bakgrund.

Läs mer

1 Biblioteksplan för Nordmalings kommun 2014-2017. 2 Nordmalings kommun - övergripande vision och mål

1 Biblioteksplan för Nordmalings kommun 2014-2017. 2 Nordmalings kommun - övergripande vision och mål Biblioteksplan för Nordmalings kommun 2015-2017 Innehåll 1 Biblioteksplan för Nordmalings kommun 2014-2017... 3 2 Nordmalings kommun - övergripande vision och mål... 3 2.1 Vision... 3 2.2 Inriktningsmål...

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN för Vaxholms stad 2014-2018. 1. Biblioteksplan bakgrund och syfte. Bakgrund

BIBLIOTEKSPLAN för Vaxholms stad 2014-2018. 1. Biblioteksplan bakgrund och syfte. Bakgrund VAXHOLMS STAD BIBLIOTEKSPLAN för Vaxholms stad 2014-2018 1. Biblioteksplan bakgrund och syfte 2. Biblioteksverksamheten i Vaxholm i dag 3. Biblioteksbehov i framtiden 1. Biblioteksplan bakgrund och syfte

Läs mer

Biblioteksplan för Högsby kommun

Biblioteksplan för Högsby kommun Rev 2007-12-04 Rev 2008-03-06 Rev 2008-09-01 Antagen KF 2009-03-26, 51 Rev KS 2012-03-13 Rev och antagen KF 2012-04-02, 46 Biblioteksplan för Högsby kommun 2011-2015 Inledning Folkbiblioteken står i dag

Läs mer

Förskola och Fritidshem

Förskola och Fritidshem Barn- och ungdomsnämnden Förskola och Fritidshem Regler 2013-01-01 2 I N N E H Å L L sid FÖRSKOLA 3 ERBJUDANDE AV PLATS 4 Barn till förvärvsarbetande och studerande Barn till arbetssökande och föräldralediga

Läs mer

Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur

Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur Syfte Projektets syfte var att utifrån olika marknadsföringsåtgärder motverka en hyllifiering av den statligt stödda litteraturen eller med

Läs mer

Biblioteksplan för Malå bibliotek 2015-2016

Biblioteksplan för Malå bibliotek 2015-2016 MALÅ KOMMUN BIBLIOTEKSPLAN 1 (13) Biblioteksplan för Malå bibliotek 2015-2016 Inledning I Malå kommun finns ett integrerat folk- och skolbibliotek. Biblioteksverksamheten styrs av bibliotekslagen (SFS

Läs mer

STÖD OCH OMSORG HANINGE I SIFFROR * Siffrorna gäller december 2012 till november 2013.

STÖD OCH OMSORG HANINGE I SIFFROR * Siffrorna gäller december 2012 till november 2013. HANINGE I SIFFROR VISSTE DU DET HÄR OM HANINGE? De vanligaste tilltalsnamnen i Haninge är Mikael och Anna, och det vanligaste efternamnet är Andersson. De vanligaste namnen bland nyfödda Haningebor är

Läs mer

Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3

Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3 Birgitta Winlöf 2005-12-21 023-837 38 Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3 Projektets övergripande syften har varit: Förbättra bibliotekens möjligheter att bidra till den regionala viljan att

Läs mer

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling Hej! Välkommen till Sveriges officiella skolbiblioteksstatistik! Även om ni inte har ett skolbibliotek är det några frågor som bör besvaras. Uppe i högra hörnet i enkäten finns en knapp där du kan gå in

Läs mer

1. Mission. 2. Vision. 3. Värderingar. 4. Verksamhetsidé

1. Mission. 2. Vision. 3. Värderingar. 4. Verksamhetsidé Strategisk verksamhetsplan för Kulturförvaltningen Kompletterar Kulturpolitiska mål för Värnamo kommun 2011 2014 och Biblioteksplan för Värnamo kommun 2011 2014. Kn 2014-02-19 19 Bilaga 3 1. Mission Kulturnämnden

Läs mer

Folkbiblioteken i Lund. Årsberättelse 2008

Folkbiblioteken i Lund. Årsberättelse 2008 Folkbiblioteken i Lund Årsberättelse 2008 Viktiga händelser 2008 Ny organisation Från 1 januari trädde en ny organisation i kraft. Biblioteksplan En plan för biblioteksverksamheten i Lunds kommun fastställdes

Läs mer

INKÖPSPOLICY. vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK

INKÖPSPOLICY. vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK Kultur & Fritid Sundsvalls stadsbibliotek Kerstin Sjöström 2006-12-06 INKÖPSPOLICY vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK Mål och riktlinjer 2 Urvalsprinciper 3 Sid. 2 MÅL OCH RIKTLINJER Biblioteket skall värna

Läs mer

VERSION DIARIENUMMER 2012-02-03 2012-2015 KULTURFÖRVALTNINGEN. Biblioteksplan. Kvalitetsgarantier och åtaganden BIBLIOTEK VALLENTUNA

VERSION DIARIENUMMER 2012-02-03 2012-2015 KULTURFÖRVALTNINGEN. Biblioteksplan. Kvalitetsgarantier och åtaganden BIBLIOTEK VALLENTUNA VERSION DIARIENUMMER 2012-02-03 2012-2015 KULTURFÖRVALTNINGEN Biblioteksplan Kvalitetsgarantier och åtaganden BIBLIOTEK VALLENTUNA Innehåll 1. Kvalitetsgarantier för biblioteks- verksamheterna i Vallentuna...

Läs mer

Enkät bibliotek 2013 2013-10-30

Enkät bibliotek 2013 2013-10-30 Enkät bibliotek 2013 2013-10-30 1. Är du kvinna eller man? Är du kvinna eller man? A. Kvinna 103 83,7 B. Man 20 16,3 Total 123 100 100% (123/123) 2. Hur gammal är du? Hur gammal är du? A. 0-18 1 0,8 B.

Läs mer

8. Information om ny organisation för folkhälsa och närvård

8. Information om ny organisation för folkhälsa och närvård KALLELSE 2015-03-16 Kommunstyrelsens kultur- och livmiljöutskott Ledamöter Håkan Welin (FP), ordförande Sabine Noresson (MP) Werner Schubert (S) Ersättare Fred Rydberg (KD) Johan Tolinsson (S) Kommunstyrelsens

Läs mer

Förskola och Fritidshem

Förskola och Fritidshem Barn- och ungdomsnämnden Förskola och Fritidshem Regler 2013-01-01 2 Innehållsförteckning Förskola... 3 Tider i förskolan... 4 Riktlinjer för förskola på obekväm arbetstid... 4 Förskoleklass... 5 Fritidshem...

Läs mer

Kvalitetsredovisning för Biblioteket 2009

Kvalitetsredovisning för Biblioteket 2009 Bildningsnämnden Kvalitetsredovisning för Biblioteket 2009 Hammarö 20010 01 10 Solveig Hagström SÅ HAR VI ARBETAT MED KVALITETSRAPPORTEN Kvalitetsrapporten har tagits fram gemensamt av kulturchefen och

Läs mer

Biblioteksverksamhet. Vid kriminalvårdens anstalter och häkten

Biblioteksverksamhet. Vid kriminalvårdens anstalter och häkten Biblioteksverksamhet Vid kriminalvårdens anstalter och häkten Riktlinjer 2007 1 Förord En bra biblioteksverksamhet på anstalter och häkten samverkar med offentliga bibliotek och leds av en engagerad bibliotekarie

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Biblioteksplan 2010-2014

Biblioteksplan 2010-2014 FÖRFATTNINGSSAMLING (7.22) 2009-09-15 BUN/2009:120 600 Biblioteksplan 2010-2014 Dokumenttyp: Planer Förvaltning: KSF, FO samhällsutveckling Ämnesområde: Bibliotek Dnr: BUN/2009:120 600 Ägare/ansvarig:

Läs mer

Verksamhetsberättelse för Ekebyhovsskolans bibliotek 2012

Verksamhetsberättelse för Ekebyhovsskolans bibliotek 2012 Verksamhetsberättelse för Ekebyhovsskolans bibliotek 2012 Skolbibliotekets två främsta funktioner är att inspirera eleverna att känna läslust samt att hjälpa eleverna att förbättra sin förmåga att söka

Läs mer

Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN

Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN 2 Förord En biblioteksplan är tänkt att vara ett redskap för politiker och tjänstemän att på ett strukturerat sätt ta tillvara befintliga biblioteksresurser,

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN 2008 2015 FÖR TIMRÅ KOMMUN

BIBLIOTEKSPLAN 2008 2015 FÖR TIMRÅ KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KT 30 a 1 (7) BIBLIOTEKSPLAN 2008 2015 FÖR TIMRÅ KOMMUN Fastställd av kommunfullmäktige 2008-03-31, 34 (vision och mål) Inledning och uppdrag Enligt Bibliotekslagen (SFS 1996:1597

Läs mer

Tyresö i siffror 2007

Tyresö i siffror 2007 Tyresö i siffror 2007 1 Innehåll Befolkning 5 Bostäder 7 Miljöstatistik 9 Sysselsättning 10 Social service 13 Barn, skola och utbildning 14 Kultur och fritid 17 Ekonomi 18 Kommunfullmäktige 19 2 3 Befolkning

Läs mer

Att nå ut till talboksläsande barn och unga. Anna Fahlbeck, Linköpings stadsbibliotek Tammerfors 2014-11-27

Att nå ut till talboksläsande barn och unga. Anna Fahlbeck, Linköpings stadsbibliotek Tammerfors 2014-11-27 Att nå ut till talboksläsande barn och unga Anna Fahlbeck, Linköpings stadsbibliotek Tammerfors 2014-11-27 Agenda Introduktion Vem är jag? Hur jobbar jag: Samverka och nätverka Informationskampanjer Kurs

Läs mer

Folkbiblioteken i. Örebro län 2006. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Örebro län 2006. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i regionala förutsättningar för kunskapssamhället 1. Inledning Bibliotek för bildning, information och kultur Folkbiblioteken har ett brett uppdrag där huvuduppgifterna är att garantera

Läs mer

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län Regional talboksplan 2011 Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län Inledning Länsbibliotek Sydost och Regionbibliotek Kalmar län har ett långtgående samarbete som fördjupats genom ett politiskt

Läs mer

Synliggör biblioteket - Identitet, image, profil

Synliggör biblioteket - Identitet, image, profil Synliggör biblioteket - Identitet, image, profil Eskilstuna 25 sep 2012 Eiler Jansson och Lena Angviken Vad ville vi med projektet? Öka medvetenheten hos allmänheten om bibliotekens utbud Öka användningen

Läs mer

Arvika läser Tove Jansson

Arvika läser Tove Jansson Projektbeskrivning Arvika läser Tove Jansson Syfte Projektet "Arvika läser Tove Jansson" avser att lyfta fram skönlitteraturen på olika sätt, med olika aktörer i Arvika kommun, och visa på att litteratur

Läs mer

skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola

skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola Elin Lucassi, Kungl. biblioteket Bakgrund Alla elever i Sverige har rätt att få tillgång till bra skolbiblioteksverksamhet.

Läs mer

Marknadsundersökning Eksjö Stadsbibliotek 2013 (ver1)

Marknadsundersökning Eksjö Stadsbibliotek 2013 (ver1) Marknadsundersökning Eksjö Stadsbibliotek 2013 (ver1) Antal respondenter: 2458 : 378 Svarsfrekvens: 15,38 % Hur ofta besöker du biblioteket? Hur ofta besöker du biblioteket? Minst en gång i veckan 53 (14,1%)

Läs mer

14 kommuner ¼ av Sverige Folkbiblioteken: 38 bibliotek 7 bokbussar 2 webbtjänster

14 kommuner ¼ av Sverige Folkbiblioteken: 38 bibliotek 7 bokbussar 2 webbtjänster 14 kommuner ¼ av Sverige Folkbiblioteken: 38 bibliotek 7 bokbussar 2 webbtjänster Varför marknadsföring? Nätverksarbete med bibliotekscheferna 2005: Vilken är den viktigaste utvecklingsfrågan för biblioteket?

Läs mer

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Vad är vi? Länsbibliotek Sydost arbetar primärt med att utveckla och komplettera kommunbiblioteken

Läs mer

Barn- och ungdomsförvaltning Attestant/budgetansvarig Ersättare 1 Ersättare 2

Barn- och ungdomsförvaltning Attestant/budgetansvarig Ersättare 1 Ersättare 2 Beslutad av Datum Giltighetstid Barn- och ungdomsnämnden Tillsvidare Ansvar för omprövning Omprövning Gäller för Barn- och ungdomsnämnden Vid behov Angivna deleganter Attestreglemente för Barn- och ungdomsnämnden

Läs mer

Läsfrämjandeplan 2015-2016 för Ovanåkers kommun

Läsfrämjandeplan 2015-2016 för Ovanåkers kommun OVANÅKERS KOMMUN Edsbyns bibliotek Box 17 828 21 EDSBYN Läsfrämjandeplan 2015-2016 för Ovanåkers kommun Samarbete mellan BVC/MVC/familjecentraler och folkbibliotek - Gratisböcker De små barnens bok. BVC,

Läs mer

Bemanning i bibliotekets yttre tjänstgöring

Bemanning i bibliotekets yttre tjänstgöring Tjänsteskrivelse 2013-04-26 KFN 2010.0031 Handläggare: Maria Lobell Bemanning i bibliotekets yttre tjänstgöring Sammanfattning Biblioteket har fått i uppdrag att utreda personalsammansättningen (bibliotekarier

Läs mer

Gender budgeting biblioteken i Askersund 2012

Gender budgeting biblioteken i Askersund 2012 Gender budgeting biblioteken i Askersund 212 Sammanfattning: Fler kvinnor än män besöker biblioteken i Askersund. Fler kvinnor än män lånar från biblioteken. Men kvinnorna lånar i högre utsträckning till

Läs mer

Bibliotekets verksamhet med tillgängliga medier för barn. Anna Fahlbeck, bibliotekarie, Linköpings stadsbibliotek

Bibliotekets verksamhet med tillgängliga medier för barn. Anna Fahlbeck, bibliotekarie, Linköpings stadsbibliotek Bibliotekets verksamhet med tillgängliga medier för barn Anna Fahlbeck, bibliotekarie, Linköpings stadsbibliotek Agenda Introduktion Vem är jag? Hur jobbar jag: Samverka och nätverka Informationskampanjer

Läs mer

Medieplan. beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek)

Medieplan. beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek) Medieplan beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek) Beskrivning av biblioteken: Målgrupper och tillgänglighet

Läs mer

Biblioteket ska ha ett allsidigt, aktuellt och lättillgängligt mediabestånd (böcker, tidskrifter, databaser) anpassat efter skolans behov.

Biblioteket ska ha ett allsidigt, aktuellt och lättillgängligt mediabestånd (böcker, tidskrifter, databaser) anpassat efter skolans behov. HANDLINGSPLAN 2009-2010 1. Biblioteket ska vara skolans informationscentrum Biblioteket ska ha ett allsidigt, aktuellt och lättillgängligt mediabestånd (böcker, tidskrifter, databaser) anpassat efter skolans

Läs mer

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för bibliotek i Stockholms stad 2006-2010 1. Uppdraget Kommunfullmäktige

Läs mer

Policy. Biblioteksplan. Sida 1/8

Policy. Biblioteksplan. Sida 1/8 Sida 1/8 Biblioteksplan 1 Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade 2008-12-16 261 att ge Kultur & Turism i uppgift att i samarbete med berörda parter utarbeta en Biblioteksplan för Kungsbacka kommun. (Dnr KT08-00223/88).

Läs mer

Biblioteksplanen förlängs till att gälla 2012-2015, beslutat av Skellefteås kulturnämnd 20140415 Antagen i kommunfullmäktige 2012-06-12.

Biblioteksplanen förlängs till att gälla 2012-2015, beslutat av Skellefteås kulturnämnd 20140415 Antagen i kommunfullmäktige 2012-06-12. Biblioteksplan Skellefteå kommun 2012-2015 Biblioteksplanen förlängs till att gälla 2012-2015, beslutat av Skellefteås kulturnämnd 20140415 Antagen i kommunfullmäktige 2012-06-12. (2012-2014) Foto: Terje

Läs mer

Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24

Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24 Medieplan för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24 Bibliotekets ansvar för högskolans informationsförsörjning Av bibliotekets vision framgår att biblioteket ska erbjuda en miljö där lärande och utveckling

Läs mer

Gemensam e-kampanj i Östergötland. Birgitta Hellman Magnusson, Länsbibliotek Östergötland, maj 2008

Gemensam e-kampanj i Östergötland. Birgitta Hellman Magnusson, Länsbibliotek Östergötland, maj 2008 Gemensam e-kampanj i Östergötland Bakgrund Presskonferens om östgötabibliotekens gemensamma e-tjänster november 2006 Beslut om gemensam handlingsplan för 24- timmarsbiblioteket, april 2007 Lansering av

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Folkbiblioteken i. Region Skåne 2013. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Region Skåne 2013. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i Region Skåne regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Svensk biblioteksförening har sina medlemmars uppdrag att synliggöra bibliotekens verksamhet och därigenom öka förståelsen

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KULTUR OCH FRITIDSUTSKOTTET. Sammanträdesdatum 2014-12-18. Revidering av lokal biblioteksplan, redovisning

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KULTUR OCH FRITIDSUTSKOTTET. Sammanträdesdatum 2014-12-18. Revidering av lokal biblioteksplan, redovisning SALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KULTUR OCH FRITIDSUTSKOTTET Sammanträdesdatum 2014-12-18 4(101 KFU 72 Revidering av lokal biblioteksplan, redovisning Dnr 2014/773 ; INLEDNING Syftet med en biblioteksplan

Läs mer

Kultur- och fritidsplan samt Biblioteksplan 2013-2015 Laxå kommun

Kultur- och fritidsplan samt Biblioteksplan 2013-2015 Laxå kommun Kultur- och fritidsplan samt Biblioteksplan 2013-2015 Laxå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-13 5. Dnr BUN 2012007 012 Innehållsförteckning... 2 Gemensamma mål... 3 Övergripande fokusområden...

Läs mer

Kommunens författningssamling Biblioteksplan 2012-2015 ÖFS 2012:16

Kommunens författningssamling Biblioteksplan 2012-2015 ÖFS 2012:16 Kommunens författningssamling Biblioteksplan 2012-2015 ÖFS 2012:16 Antagen av Kommunfullmäktige 2012-10-01, 155 Dnr KS 2012/310-880 1 Biblioteksplan för Österåker 2012-2015 2 Inledning I december 2004

Läs mer

Celsiusskolans biblioteks verksamhetsberättelse

Celsiusskolans biblioteks verksamhetsberättelse Celsiusskolans biblioteks verksamhetsberättelse Läsåret 2012/2013 Mikael Vikman, Åsa Mattsson Celsiusskolan är Sveriges största idrottsgymnasium med cirka 900 elever. Förutom idrottsklasser (Samhälls-

Läs mer

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun Kommunen i siffror år 2012 Fakta i fickformat Enköpings kommun FOTO Enköpings kommuns bildarkiv, Getty Images Enköpings kommun Enköpings kommun är centralt belägen i Mälardalen, 4 mil från Västerås, 6

Läs mer

FAKTA OM YDRE KOMMUN 2014

FAKTA OM YDRE KOMMUN 2014 FAKTA OM YDRE KOMMUN 2014 Kommunkontorets öppettider Mån-Fre 08:00 16:00 Ydre kommun Telefon: 0381-66 12 00 Kommunkontoret Telefax: 0381-66 11 91 570 60 YDRE Hemsida: www.ydre.se E-post: ydre.kommun@ydre.se

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN för Sollefteå kommun 2008-2011

BIBLIOTEKSPLAN för Sollefteå kommun 2008-2011 BIBLIOTEKSPLAN för Sollefteå kommun 2008-2011 Innehåll Inledning 3 Bakgrund Organisation 4 Nuläge Utveckling av organisationen Bibliotekslagen 5 Så här ska vi arbeta Utmaningar 6 Verksamhet 2008-2011 Utvecklingsområden

Läs mer

Biblioteksplan för Töreboda kommun 1(9)

Biblioteksplan för Töreboda kommun 1(9) Biblioteksplan för Töreboda kommun 1(9) 1.Utgångspunkt Bibliotekslagen föreskriver att kommuner och landsting ska anta planer för biblioteksverksamheten (lag 2004:1261). En biblioteksplan måste hela tiden

Läs mer

VÄLKOMMEN! S:T MATTEUS FÖRSAMLINGSBIBLIOTEK

VÄLKOMMEN! S:T MATTEUS FÖRSAMLINGSBIBLIOTEK VÄLKOMMEN! S:T MATTEUS FÖRSAMLINGSBIBLIOTEK HISTORIK Det var en tid då nästan alla innerstadsförsamlingar hade ett eget bibliotek. Idag finns endast två kvar, det ena är S:t Matteus Församlingsbibliotek

Läs mer

Modersmålsbiblioteket

Modersmålsbiblioteket Nätverk Slutrapport Projektperiod: 2011-09-01 2012-09-01 Modersmålsbiblioteket B Innehållsförteckning 1. Förord...3 2. Bakgrund...4 Modersmålsenhetens organisation...4 Förskola...4 Grundskola...5 Gymnasium...5

Läs mer

Läsfrämjandeplan 2014-2015 för Ovanåkers kommun

Läsfrämjandeplan 2014-2015 för Ovanåkers kommun OVANÅKERS KOMMUN Edsbyns bibliotek Box 17 828 21 EDSBYN Läsfrämjandeplan 2014-2015 för Ovanåkers kommun Samarbete mellan BVC/MVC/familjecentraler och folkbibliotek - Gratisböcker De små barnens bok. BVC,

Läs mer