Nr 3:2014. Solitären. Miljökämpar

Transkript

1 Nr 3:2014 Solitären Miljökämpar

2 Solitären Hej igen! Jag börjar med min krönika på samma sätt som i vår senaste Solitär. Vilken ovanlig vinter! Vi har haft den varmaste marsmånaden på mer än hundra år. En skön, men märklig månad! Möjligheten till ett nytt SM-guld i ishockey innebär också en ovanligt trevlig april. I detta nummer av Solitären har vi fokus på miljö. Att vara aktiv och samarbeta om miljöfrågor med bland annat Tekniska Kontoret på kommunen ger oss möjligheter att skapa viktiga arbetsuppgifter som innebär en hel del nya typer av jobb. Det viktigt för Solkraft, eftersom vi kommer att sluta med legoarbeten under Återbruk och återanvändning är aktuella ord i det här numret. Ordet återanvändning går faktiskt också att tillämpa på oss människor. Vägen mot att vara behövd och ha viktiga arbetsuppgifter är en form av återanvändning av individen. Jag fick en bekräftelse om detta när vi var i Umeå med dokumentärfilmen En plats i Solen se mer om det nedan. Våra relationer med myndigheter i Skellefteå är viktiga. I vår senaste Solitär används vid ett tillfälle uttrycket Arbetsförnedringen och några från personalen på Arbetsförmedlingen har reagerat på detta. Uttrycket beskriver den arbetslöses känsla och ska inte uppfattas som kritik mot myndighetens personal, när de utför sitt uppdrag. Det är ett exempel på att ord kan tolkas helt annorlunda än vad som är avsikten. Vi ses! Per Solkraftfilmen i Umeå Ge människor makt, så kan de också ta ansvar. Det hör ihop! Så sa Karl-Petter Thorwaldsson på Socialpolitiska föreningens sammankomst. Solkrafts pensionerade medarbetare Stig Larsson intervjuades av Leif Stenberg. I slutet av mars visades dokumentärfilmen om Solkraft, En plats i solen, i Frälsningsarméns lokaler i Umeå. Det var Socialpolitiska föreningen som bjöd in, och den som ledde träffen var filmaren Leif Stenberg själv. En knapp busslast solkraftare hade anslutit norrifrån. Ett stort antal engagerade fick ta del av det ideellt arrangerade programmet där Solkraft lyftes fram som en förebild. Inbjuden prominent gäst var LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson, som fick chansen att ge sin syn på vad man kan göra för att stävja utanförskap på arbetsmarknaden. Det är ingen partifråga, utan handlar om människosyn, menade Karl-Petter. Solkraft och liknande verksamheter innebär en enorm samhällsvinst och jag ser inte ett enda argument emot. Teaterpjäsen Verandan, som framfördes av en lokal teatergrupp, underströk att man trots funktionshinder kan göra något stort och viktigt. Lösningen är att man ska äga sitt eget liv. 2

3 Solitären Utedassets vänner Om vattenbrist och miljökämpar Vi befinner oss i östra Afrika, på Etiopiens landsbygd. Toyotan tar sig fram i nästan väglöst land. Jag säger nästan, för trots att ingen asfalterad eller ens grusad väg finns att använda finns det förvånansvärt många människor härute. Bakom varje krök och varje snår dyker det upp någon. Att det kommer en bil är anmärkningsvärt; de flesta går till fots. Det är ganska skönt och friskt i luften, för det är i slutet av regnperioden och inte så varmt så här långt uppe i bergen, trots närheten till ekvatorn. Förr växte det skog här, men nu är ved att elda med en bristvara. Regnen har gjort de böljande kullarna friskt gröna av gräs. I sänkorna tar vår chaufför sats genom pölarna för att komma fram. Det blir rally med fyrhjulsdrift och chickan, den rödbruna lervällingen, sprutar långa vägar. Det går vägen flera gånger, men till slut är leran för tjock. Vi sitter ohjälpligt fast och kommer inte längre. Det är bara att ta av sig skor och strumpor och ta klivet ut i leran. Vi måste hjälpa till att samla ihop kvistar och ruskor att stoppa under hjulen. Vi ska försöka gunga oss loss. Efteråt sitter vi vid vägkanten, leriga upp till knäna. Från en hydda i närheten dyker det upp en kvinna. Hon ska hjälpa oss att tvätta oss. Som brukligt är i den här delen av världen blir vi betjänade genom vatten i en kanna och ett tvättfat i emalj. Hon häller vatten över mina leriga fötter, och jag önskar att jag kunde få lite mer, så att jag kunde få bort varje spår. Men kvinnan har förmodligen burit hem vattnet till fots, kanske i en kruka på huvudet, efter att själv hämtat upp det ur floden eller ur en brunn. Nu bjuder hon det till en främling, en västerlänning som råkade passera på vägen. Mer än tjugo år senare sitter jag här hemma i Skellefteå och reflekterar. Det är ingen självklarhet för alla att som vi ha obegränsad mängd vatten i kranarna. Jag konstaterar att allt handlar om perspektiv. Världen är större än det vi ser mitt framför ögonen för ögonblicket. Sanningen är att det inte finns hur mycket vatten som helst i världen. Då kan man rent av bli ganska upprörd när man tänker på att vi till våra vattentoaletter använder vi dricksvatten, upp till tjugo liter för varje toalettbesök, som sedan går ut i Skellefteälven och göder havet som en sumobrottare utan muskler. Egentligen var det ju bättre när alla använde utedass. Men måste man vara så extrem? Jag måste erkänna, att ibland kan jag bli så trött, så trött. Med åren blir vi lätt avtrubbade av alla larmrapporter om miljöhot. Man orkar ju inte engagera sig i allt. Vi är inte mer än människor. Vår tid, vår ork, vårt liv är begränsat, och vår lust och motivation. Vilken tur då, att det finns kämpar! Med många små åtgärder har en hel del, som för några år sedan ansågs som ganska extremt, idag blivit helt normalt. Vi sopsorterar, utvecklar miljöbilar, vi köper oblekt papper och ekologiska produkter med självklarhet. Mycket har hänt. Okej då, kanske inte alla kan engagera sig lika mycket, och kanske inte just nu. Men vi ska vara tacksamma att det finns folk som vågar sticka ut, tänka själva och agera därefter. Det är det som driver utvecklingen framåt och förbättrar vår värld. Bara döda fiskar följer med strömmen. Christina Liljestrand, redaktör 3

4 Solitären 4

5 Solitären 5

6 Solitären Rondellen - ett mecka för återbrukare Vår vision för framtiden är att bli bäst på miljö! säger Minna Granlund och Maria Markström, arbetsledare på Rondellen. Det mesta som folk skänker går att återbruka! Vi vill medverka till vi att vi skelleftebor undviker att bygga på sopberget och belasta miljön, säger Minna Granlund, arbetsledare och en av initiativtagarna. När Rondellenbutiken öppnades för fem år sedan var visionen att skapa ett återbrukshus med plats för kreativa idéer. I dag har de kommit en bit på väg, men mycket återstår innan Minna och de andra slår sig till ro. Innan Rondellen fanns hade Solkraft verksamheten Återbrukarna, som höll till i Degerbyn, på andra sidan järnvägen från Rosengård sett. I en loge samlades in bortskänkta och överblivna attiraljer. Då föddes visionen om en mer omfattande verksamhet som skulle rymma verkstäder, tvätteri och återvinningssortering, allt för att motverka den dominerande slit- och slängkulturen. Minna Granlund var en av eldsjälarna vars idéer blev grunden till dagens verksamhet på Rondellen; miljötänket kombinerades med målet att skapa en bra och trygg arbetsplats för människor att växa på och så småningom nå den öppna arbetsmarknaden. En rondell är ju en cirkulationsplats, och därmed ett passande namn för ett återbrukshus, men namnet är fyndigt ur flera aspekter. En rondell kan vara flerfilig med flera vägar in, men har en kärna i mitten runt vilken trafiken snurrar runt. Man kan komma in lite olika vägar, och sedan kanske komma ut på andra sidan till annat arbete eller studier. Den fasta punkt som man snurrar på ett tag runt är huset. Den ultimata snurren, som Minna uttrycker det. 6

7 Solitären 1p 2p 3p 4p Solkrafts secondhandbutik engagerar idealister Huset Rondellen är organiserat så, att de varor som lämnats på lastbryggan eller hämtats av lastbil, först granskas för att avgöra vad som kan återbrukas. Rondellen tar emot saker både från kommunens verksamheter, privatpersoner och lokala företag. Mellanlagret är en viktig länk i kedjan. Här finns flera arbetsstationer; tvätteriet som rengör, snickeriet 5 pskruvar och reparerar och kreativa verkstaden som skapar nytt av befintligt material som gamla möbler och som textilier. Det som inte kan repareras och återbrukas källsorteras i olika bingar efter material, och till slut hamnar det på Degermyran för återvinning. Det sista steget före försäljning är prismärkning, sedan placeras sakerna ut i butiken för försäljning. Vi har en strävan att göra hela processen så miljövänlig som möjligt. Därför finns tanken att respektive arbetsstation ska kartlägga vilka kemikalier används i till exempel rengöring och hur processerna påverkar miljön. Så kan vi bli ännu mer helgjutna i vårt beteende och därmed föregå med gott exempel. Arbetsledarna på Rondellen och hela Solkraft har fått utbildning på miljöområdet och ingår i ett norrländskt kommunalt miljönätverk, som organiserar en konferens varje år. Men vi vill att all personal ska få ta del av vidareutbildning och den inspiration som vi får. När man brinner för något så gäller det att kanalisera engagemanget till medarbetarna, annars blir det kanske en eld som brinner lite för hett, så att man förtärs Därför är det viktigt att ta med hela personalen i vår vision anställdes Maria Marklund för att avlasta Minna. Sedan dess har fler verksamhetsgrenar, som varusamordningen och transport flyttats till kontorslokalerna ovanpå Rondellenbutiken. I vår väntar fler omflyttningar, bland annat ska dataansvariga få sitt rum invid receptionen, och till sommaren ska hela Mullbergets verksamhet flytta in här och i grannhuset, gamla Brandservice, när lokalerna vid Idrottens hus lämnas. 7

8 Solitären Agneta är Drottning av källsortering Lättsam och okomplicerad. Agneta Lantto Forsgren passar bra som nyckelperson när skellefteborna ska guidas i avfallshantering. Det är hon som ser till att källsorteringen fungerar. En anspråkslös och engagerad föregångare, som kan lära oss mycket. Agneta titulerar sig sektionschef och är den som basar för sophanteringen på Skellefteå Kommuns miljökontor. Hur sköter sig skellefteborna i fråga om avfall i förhållande till andra kommuner? Det som är bäst är matavfallsinsamlingen: De som sorterar ut matavfall i de bruna kärlen gör till 98 % rätt. Agneta är stolt med rätta. Där ligger vi väldigt bra till! Biogasen som produceras av detta driver våra sopbilar. Men när det gäller sortering i de gröna kärlen, som inte innehåller komposterbart, är vi ungefär som andra kommuner. Enligt analyser är ungefär 20 % felsorterat. Vi kan bli bättre på att sortera ut förpackningar och lägga matavfall i bruna kärl. Där finns det en hel del att göra, faktiskt. Så det finns fortfarande många som inte sorterar sina sopor Vad kan det bero på, tror du? Kanske delvis på bekvämlighet? funderar Agneta. En möglig creme fraiche slänger vi kanske i det brännbara för att vi tycker det är lite äckligt att hantera. Det där tror jag vi behöver försöka komma över. 8

9 Solitären När det gäller hantering av förpackningar har Agneta ett latmanstips. Många drar sig för att diska ur filpaket. Men om man snabbspolar ur dem med kallvatten genast efter frukost och ställer paketen upp och ner så luktar det ALDRIG illa om dem. Filen hinner inte fastna och man behöver inte skrubba med varmvatten. Är det lönt att sortera sina sopor? Man spyr ju ut avgaser för att ta sig till återvinningsstationen, och för att rengöra förpackningar krävs uppvärmning av diskvatten. Det är svårt att veta vad man ska tro! Agneta är glasklar med svaret: Man sparar enormt mycket genom att återvinna! Det går åt så oerhört mycket mer energi att tillverka nytt från jungfrulig råvara. Man skulle kunna transportera återvinningsavfall långt, långt ut i Europa, och det vore ändå lönsamt ur ekologisk synvinkel. Argumentet att låta bli att källsortera för att soporna ändå skickas till Umeå håller inte alls! Agneta förklara att det här kan man räkna ut genom så kallade livscykelanalyser, som görs av forskare och doktorander. I dem tar man redan på hur mycket energi som går åt för att till exempel tillverka och transportera en vara från början till slut. Utifrån det kan man sen bestämma hur det är bäst att bete sig för miljöns skull. Det är lite olika på olika material hur mycket energi man vinner. Metaller, och särskilt aluminium, kan användas hur många gånger som helst, medan pappersfibrer har begränsad hållbarhet, 7-8 återvinningar, så att man sedan måste fälla fler träd till pappersmassa. Men det överlägset bästa är ändå att återbruka! tycker Agneta. Man kan laga och återanvända trasiga saker så mycket mer än vi gör idag. Vad väljer du: Ett svenskt äpple eller ett ekologiskt äpple från en annan del av världen? Är det till exempel smart att köpa en ekologisk kiwi från Nya Zealand?? En ledstjärna för Agneta är att köpa och äta det som odlas nära beroende på säsong. Då undviker man långa transporter från andra sidan jordklotet. Jag tror att vi i Sverige ändå är ganska duktiga på att inte använda miljögifter, så då väljer jag svenskt i första hand, resonerar Agneta. Om det inte finns svenskt så väljer jag däremot alltid ekologiskt. Men jag kan bara säga hur jag själv resonerar, det är inget facit. Agneta ser det som sin arbetsuppgift att påverka folk att göra smarta miljöval och skapa medvetenhet. Jag tänker på mina barn och kommande generationer. Någon gång kraschar det ju om vi fortsätter att accelerera användningen av jordens resurser. Kemikalierna i maten engagerar henne. Man vill ju ha ett så långt liv man kan! Vi styr så mycket som konsumenter! Om alla handlar miljövänligt val så påverkar det efterfrågan. Agneta lyfter fram exemplet med tandkrämstuberna, som för några år sedan hade kartongförpackningar inslagna i plast. Man trodde att konsumenterna ville ha det så, men det visade sig att så var det inte alls. Och nu har inga tandkrämstuber kartonger, tack vare konsumenternas inflytande. Fakta Återbruk inte detsamma som återvinning Va, är det skillnad mellan återbruk och återvinning? utbrister jag dumt. Jojomen, så här säger experterna: Återbruk innebär att man använder befintliga grejer på ett nytt sätt, till exempel tyg blir kasse eller kläder, träbitar blir en låda eller hylla, diverse blir konst. Återbruk är ett miljövänligare alternativ än återvinning, eftersom det hämmar nytillverkning och konsumtion av nya varor. Återvinning å andra sidan innebär till exempel att slå sönder en glasburk, smälta ner den och göra en ny, att riva sönder en tidning, mixa den i vatten och göra nytt papper, att knyckla ihop en aluminiumburk, smälta ner den och forma en ny burk. Det är ett bra alternativ när man inte kan återbruka. Livscykelanalys är något som miljöforskare gör för att ta reda på hur vi ska kunna veta vilka handlingssätt som är mest hållbara, till exempel vilka produkter vi ska köpa. Då analyserar man hur mycket energi som förbrukas för en produkt, från första tillverkning eller odling, till transporter och nedbrytning. 9

10 Solitären Vi låtsas att du får vara kung för en dag och bestämma vad du vill. Vad gör du först då? En vision som jag har är fastighetsnära insamling. Var och en ska kunna sortera och lämna sitt hushållsavfall direkt vid sin bostad, man ska inte behöva åka till en återvinningsstation. En annan sak jag vill satsa på är att utveckla system för återbruk. Jag önskar att vi ska gå till second handaffärer som exempelvis Rondellen och köpa begagnat, och lappa och laga i större omfattning. Kan Solkraft vara en förebild i kommunen?? Ja!! Nu går Agneta igång och berättar om ett studiebesök som gjorts i Göteborg tillsammans med Solkrafts ledning. Följden är att man med inspiration från besöket äskat pengar och fått beviljat att bygga ett sorteringsförråd. När man kommer till Degermyrans återvinningscentral ska personal direkt finnas på plats och visa vad man kan göra med det man kanske tänkt slänga. Allt tas tillvara och sorteras, och det som kan återbrukas tas omhand av Solkraft. Detta roliga projekt startar i höst och man hoppas kunna ro iland det under året. Vad saknar du i miljödebatten idag? Jag skulle önska att miljöhänsyn fick styra i första hand när man fattar beslut. Nu pågår till exempel en stor kretsloppsutredning i Sverige, och man väntar på att en proposition ska formuleras utifrån den. Men eftersom miljödepartementet och näringslivsdepartementet har olika värderingar om vad som ska prioriteras, så har propositionen fördröjts. Agneta vill inte vara extrem, absolut inte, men hon vill att vi i vardagen ska handla utifrån vad som känns rätt. Hon skulle önska att man i stället att tillfredsställa sig genom shoppande av nya prylar kunde ta vara på upplevelser i vardagen, som att ta en skidtur eller sitta på ett utedass och höra fåglarna kvittra. Det är däremot ingen lösning att gå tillbaka till det gamla, så att alla ska ha till exempel utedass och häst och vagn. Som professorn och nobelpristagare i kemi uttryckte det: Vi ska låta utvecklingen gå framåt, men vi ska låta den gå framåt till miljövänlighet! Ett exempel är de biogasfordon som har utvecklats, så att vi kan ta tillvara energi som annars går förlorad. Det är jättehäftigt att vi kör bilar på vårt matavfall! Mera sånt om jag får vara drottning för en dag, avslutar Agneta Lantto. 10

11 Bit för bit - miljö Hur många poäng får du ihop? Svaren hittar du på nästa sida. Solitären En energikälla En person: Ett land En växt Ett grundämne: Åsa Moberg har skrivit en bok om detta med en provocerande titel. Var miljökommissionär i EU Landet sammankopplas med den orangea revolutionen. Heter Ulmus Glabra på latin. Har atomnummer 13. Det tredje vanligaste grundämnet i jordskorpan efter syre och kisel. Tage Danielsson skrev en text om osannolikhet efter att det osannolika just hade inträffat i Harrisburg Har varit utsedd av FN att bevaka kvinnors utsatta situation i krig och andra konflikter Här ligger Tjernobyl, kärnkraftverket som havererade Bladen är stora, dubbelt sågtandade och mycket sträva att ta på. En lättmetall som är oerhört energikrävande att framställa direkt från bauxit. Det hölls folkomröstning om detta i Sverige Föddes i Kåge En kvinna med en karakteristisk fläta på huvudet var premiärminister här Träet används ofta som möbelvirke. Finns inte hos oss här i norr, men väl i Kungsträdgården i Stockholm. Kemisk beteckning är Al. Nedfallet efter haveriet i Tjernobyl 1994 mäts i bequerel och påverkar fortfarande lappmarkens natur. Atomkraft är ett annat namn. Har varit påtänkt som partiledare för Socialdemokraterna många gånger, men tackat nej till uppdraget. Hon heter inte Margit, men nästan. Efternamnet börjar på W. Detta aktuella land där Krim ligger har varit en delrepublik i Sovjetunionen, men är nu självständigt. Huvudstaden heter Kiev. Landets namn börjar på U och slutar på A. Bråket 1971 blev en symbol för miljörörelsen. Man ville fälla dessa hundraåringar för en ny tunnelbaneuppgång. Detta träd med sitt korta namn (tre bokstäver) rimmar på psalm och malm. Kastruller i detta material blir fula om man diskar dem i diskmaskin. Värmeljusbehållare måste sorteras. Används till framställning av hushållsfolie på rulle. Också öl- och drickaburkar är framställda av detta ämne. 11

12 Det händer på Solkraft Manna Ghebresilasie varvar sina SFI-studier med tapetsering och målning, och får på så sätt träna svenska i arbetslivet. Manna har varit ett år i Skellefteå och kommer från Eritrea. Mikael Björk gick in som biträdande platschef på Rondellen 1 mars. Han ska avlasta Anita Larsson under resten av året. Exakt hur organisationen kring hans tidigare arbetsuppgifter ska se ut är inte klart. Under våren kommer personal från Solkraft Skog att vara till hjälp med flyttningarna på Rondellen och Mullberget. Två nyanser av rosa I Rosa huset, ett av Solkrafts renoveringsobjekt, pågår arbete. Huset ska få en ansiktslyftning, först på insidan, och kommer sedan att vara bokningsbart under sommarhalvåret. Här finns bland annat tillgång till kök och en fin, älvsnära miljö med grillplats och båt. Solkraft Öst har ansvaret för renovering och bokning: Ring ! Rosa huset ligger vid Östra Nygatans slut direkt vid skellefteälvens strand (nära järnvägsleden i jämnhöjd Moröskolan). Det är vi som har gjort tidningen: Redaktör: Christina Liljestrand, tel , christina.liljestrand@skelleftea.se Layout: Simon Lundin Foto: Samuel-Elias Nilsson E-post till redaktionen: red.solkraft@gmail.com Besöksadress: Rondellen, Boviksvägen 1, Skellefteå Tryck: Kurt Berglund/Solkraft Tryckeri Ansvarig utgivare: Per Bergman