Senioren. Bodil Mårtensson HELSINGBORGS. Livet i det gröna naturupplevelser i vår stad. Intervju med. Husläkaren tipsar om äldre och hälsa

Transkript

1 Senioren HELSINGBORGS Information från vård- och omsorgsförvaltningen 2013 Livet i det gröna naturupplevelser i vår stad Husläkaren tipsar om äldre och hälsa Lös korsordet och vinn priser! Intervju med Bodil Mårtensson Att skriva deckare är mitt enda intresse

2 Förord Ett år går fort. Det är dags att presentera 2013 års upplaga av Helsingborgs-Senioren. För er nytillkomna läsare, så är det här en årlig tidning från Helsingborgs stad till stadens seniorer. Vad betyder kreativitet för dig? I år berättar Bodil Mårtensson, författaren som inte skulle bli författare, om kreativitet. Att vara kreativ tror jag håller en ung. Läs om hennes spännande resa och syn på ålder. Den stämmer väl överens med vad vi vill att vården och omsorgen i vår stad ska utvecklas till. Att vara kreativ, aktiv och uppleva livskvalitet är förvisso en känsla som är individuell. Vår uppgift är att fundera över hur vi på bästa sätt kan bistå till den känslan för de som behöver vårt stöd. Därför arbetar vi mycket med det som kan bidra till att skjuta vård- och omsorgsbehov framåt i tiden. Aktiviteter vid våra träffpunkter, dagverksamheter och frivilligmedhjälpare är några exempel. Vi berättar dessutom om att Helsingborg, som först ut i Sverige, de senaste åren byggt ett stort antal trygghetsbostäder. Trygghetsboendet är en bostadsform mellan vanligt boende och vårdbostäder, som erbjuder gemenskap, aktiviteter och sociala arrangemang. Från och med i höst införs det fria omsorgsvalet som innebär att man kan välja mellan två leverantörer av hemvård, den kommunala eller Attendo. Detta är ett led i att öka valfriheten för er helsingborgare. Under året införs också värdighetsgarantier i omsorgsarbetet. Det innebär att de som behöver vår omsorg, ska uppleva delaktighet, självbestämmande och trygghet. Ett exempel på det är att alla som får omsorg ska ha en individuell genomförandeplan som upprättas av omsorgstagaren och kontaktpersonen. Du kan påverka vem som blir din kontaktperson utifrån din bakgrund och dina intressen. Att arbeta i en annan människas hem kräver något alldeles extra av oss att visa respekt för integriteten, förståelse för olika önskemål och vanor. Ett arbete som vi är mycket stolta över! Vi vill ge er en inblick i en del av det som är god vård och omsorg i Helsingborgs stad. Trevlig läsning! Richard Lundberg, ordförande vård- och omsorgsnämnden Ingela Andersson, vice ordförande vårdoch omsorgsnämnden Britt-Marie Börjesson, omsorgsdirektör vård- och omsorgsförvaltningen 2

3 Innehåll Bodil Mårtensson Deckarförfattaren som har en kärleksaffär med Helsingborg Lev livet fullt ut även som äldre Aktiviteter på vårdboende Helsingborgs oaser Vacker natur i vår stad Husläkaren tipsar Läkaren Veronica Milos tipsar om hälsa på äldre dagar Kvalitet i äldreomsorgen Så följer staden upp kvalitén på äldreomsorgen 32 Visningslägenhet 33 Hjälpmedel 34 Ökad valfrihet 35 Hemsjukvård 36 Omsorg i hemmet 37 God man och förvaltare 37 Äldreombudet 38 Vårdboende 39 Peppar peppar 40 Bostadsanpassningsbidrag 41 Fixartjänst 42 Förebyggande hembesök 16 Trygghetslarm 17 Värdighetsgarantier 18 Träffpunkter 20 Trygghetsboende 22 Dagverksamhet 23 Frivilligverksamhet 24 Kundcenter 26 Omsorgskrysset 28 Anhörigstöd 30 Hemservice 43 Tandvårdsintyg 43 Färdtjänst 44 Kommunala pensionärsrådet Pensionärsföreningar 45 Kommunala handikapprådet Handikappföreningar Helsingborgs Taltidning 46 Tyck till om vård och omsorg 47 Patientnämnden 47 Register 48 Viktiga telefonnummer Redaktion och skribenter: Maria Cederlund, Thure Gunnarsson, Karin Thorsvad och David Väcklén. Foto: Vård- och omsorgsförvaltningen om inget annat anges. Foto omslag: Rickard Johnsson/studio-e.se Grafisk form: David Väcklén. Adress: Helsingborgs-Senioren, vård- och omsorgsförvaltningen, Helsingborg. E-post: vardomsorg@helsingborg.se 3

4 Bodil Mårtensson Deckarförfattaren som har en kärleksaffär med Helsingborg Text: Karin Thorsvad Foto: Rickard Johnsson/studio-e.se 4

5 Hennes man och hennes bror var författare, så hon tyckte att det räckte med författare i familjen. Visst gillade hon att skriva. Men hon ägnade sig hellre åt att illustrera. Så nej, författare skulle hon inte bli. Idag har Bodil Mårtensson från Rydebäck skrivit elva deckare, en historisk romantrilogi samt sex ungdomsböcker. Möt författaren som inte skulle bli författare, egentligen. Det dröjde till slutet av 90-talet innan Bodil började skriva kriminalromaner. Liza Marklund hade just inlett Sveriges kvinnliga deckarboom, och Bodil fick en fråga från ett förlag i Lund om hon kunde skriva en deckare. Mitt svar var nej, men sedan hände något i mitt liv, som var som rena deckarintrigen. Min svåger dog oväntat och oförklarligt i Rumänien, och jag blev den som gick igenom obduktionsrapporter och polisutredningar för att försöka förstå vad som hänt, berättar Bodil. På något sätt blev det startskottet till den bok som jag började skriva något år senare. Boken kom ut 1999 och heter En chans för mycket. Den blev Bodils deckardebut, och den första boken om kriminalkommissarie Joakim Hill i Helsingborg. Om 1600-talets Helsingborg De senaste åren har Bodil skrivit på Barkhetrilogin, en historisk romantrilogi. Det började med Barkhes döttrar Sedan kom Barkhes son 2012, och nu i juni 2013 kom tredje och avslutande delen Barkhes kors. Böckerna utspelar sig i det ännu danska Helsingborgs slottslän under 1600-talets mitt. Handlingen kretsar kring länsman på Helsingborgs slott, Frans Barkhe och hans familj. Man lär sig mycket om 1600-talets Helsingborg, och den som är helsingborgare känner nog igen sig i miljöerna, trots Jag gillar verkligen feedback från mina läsare. Läsarrespons är viktigt för mig! att mer än 350 år passerat. Jag är historiskt intresserad, medger Bodil. Och jag har fått göra en hel del efterforskningar. Eftersom jag skrivit om brytningstiden mellan det danska och det svenska har jag fått studera både svensk och dansk historia, och sedan jämfört. Att både den historiska trilogin, ungdomsböckerna och Hilldeckarna utspelar sig i Helsingborg har Bodil en enkel förklaring till: Jag är visserligen född i Karlskrona, och har bott en kortare period i Norrland, men jag har en kärleksaffär med Helsingborg! Första gången jag var här hamnade jag vid Pålsjö skog, och när jag sedan efter bokskogens fantastiska salar mötte havet, ja, då var jag ohjälpligt förälskad. Före Helsingborg hade jag alltid en känsla av rotlöshet, men inte här. Kärleken är besvarad, känner Bodil, som är stolt över att 2011 ha utnämnts till Årets Helsingborgspersonlighet av Marknadsföreningen i Helsingborg. Och att hon ofta blir igenkänd här i Helsingborg tycker hon bara är roligt: Jag gillar verkligen feedback från mina läsare. Läsarrespons är viktigt för mig! Hjältinna med Aspergers I den senaste Joakim Hilldeckaren Justine Raschans hämnd introducerar Bodil en ny person. Justine Jansen är en specialutbildad polis som har Aspergers. En egenskap som både hjälper och stjälper Justine Bild: colourbox.com 5

6 Att vara kreativ tror jag håller en ung Foto: colourbox.com i hennes vardagsliv och yrkesutövande, kan man konstatera. Jämför man Justine Jansen med en annan deckarhjältinna som definitivt skulle få någon form av diagnos om hon utreddes, Lisbet Salander, känns Justine mer trovärdig. Det finns en förklaring till att Bodil beskriver en person med Aspergers på ett nyanserat och kunnigt sätt: Min son Nicolas har Aspergers, bekräftar Bodil. Det är klart att det spelade in när jag introducerade Justine Jansen. Vi behöver lära oss att även personer med till exempel Aspergers kan fungera i samhället, och kan tillföra kunskaper och förmågor som andra inte har. Men jag tyckte också att Hilldeckarna mådde bra av att få in lite nytt blod och en ny karaktär i handlingen. Det finns som sagt mycket Helsingborg i Bodils böcker. Hon älskar verkligen hela Helsingborg, berättar hon. Allra mest inspiration har hon fått från Kärnan och området runt Slottshagen. Även Sundet med allt från solglittrande stiltje ut mot Ven till upprört vågsvall under mörka ovädersmoln inspirerar. Men det är inte bara helsingborgsmiljöer som förekommer i böckerna. Det finns en massa trevliga och intressanta människor i Helsingborg. Vissa har hamnat i mina böcker, ler Bodil och nämner läkaren Bo Olin, tidigare på Helsingborgs lasarett, samt bokhandlarna Olle Flodin och Sven-Åke Åhsén. Den sistnämnde förärades till och med en hel scen tillsammans med Joakim Hill i boken Nattportierens historia. Livet en spännande resa Vad händer då framöver? Ja, Bodil som fyllde 60 förra året, har inga planer på att pensionera sig på många år än: Jag har ju ett fritt yrke där jag själv kan bestämma arbetstider och annat. Att vara kreativ tror jag håller en ung, hävdar Bodil, som gärna vill jobba tills hon stupar! Och det är i Helsingborg hon vill leva och så småningom dö. Hon vill gärna få sin aska strödd i Sundet, där flera av hennes nära och kära redan vilar. En rofylld och vacker tanke, tycker hon. Vi pratar om att bli gammal i Helsingborg. Bodil känner viss oro över framtidens äldreomsorg. Livskvalitet på äldre dagar är inte något man får ge avkall på. Vården ska vara bra, oavsett vilket vårdboende man råkar hamna på, och vi mås- 6

7 te verkligen satsa på äldreomsorgen, tycker Bodil. Hon ser mycket positivt med att åldras. Givetvis hoppas hon få förbli frisk. Livet är för henne en spännande resa där varje del av färden bjuder på både för- och nackdelar. Hon citerar en aforism hon en gång skrivit: När man tänder ett ljus är lågan precis lika vacker ända tills ljuset brunnit ner. r Foto: colourbox.com Foto: colourbox.com Foto: Anders Ebefeldt/studio-e.se Foto: colourbox.com 7

8 Text: David Väcklén Lev livet fullt ut även som äldre På vårdboenden i Helsingborg finns många möjligheter till stimulerande sysselsättningar. Vad sägs om en bussutflykt till Österlen? Eller ett besök på biblioteket? Till och med en utfärd med övernattning i en stuga vid sjön är möjlig. Denna soliga fredag är boende från Fredriksdalshemmet på utflykt till Sofiero. Utflykten är en del av Vinna-Vinnaprojektet som går ut på att vårdboendena ska ta till vara de boendes och anhörigas intressen. Kerstin Nilsson, vars mamma Elsa bor på Fredriksdalshemmet, är med på utflykten denna dag. Kerstin och hennes man Bo engagerar sig flitigt i det som händer på Fredriksdalshemmet. Vi brukar gå hit och fika, och ibland är vi med på utflykter som denna. Det är inte bara för mammas skull vi deltar, utan vi har bra kontakt även med de andra som bor här. Varje fredag sitter vi i brasrummet och fikar hembakat vetebröd eller kakor. Alla blir så glada när vi kommer! Jag kallar dem mina töser och pågar, säger Kerstin. Iris, en av de boende på Fredriksdalshemmet, är med på utflykten. Det är jättefint att få komma ut i vårsolen så här. Man får vara glad så länge man klarar av att gå någorlunda bra själv. Gerth Hellstrand på vård- och omsorgsförvaltningen driver Vinna-Vinnaprojektet. Syftet med projektet är att de boendes önskemål ska tas tillvara, säger Gerth. Vi bjuder in de boende och deras anhöriga att vara med och utforma aktivitets- 8

9 Vem säger att man inte kan studera ett nytt språk fast man fyllt 80? Kerstin och Elsa. utbudet. Vi frågar dem vilka aktiviteter de skulle vilja delta i. Handarbete? Träslöjd? Sång? Dans? Listan kan göras lång. Det gäller att tänka utanför ramarna. Genom vårt samarbete med studieförbund kan vi till exempel ordna kurser och studiecirklar i olika ämnen. Vem säger att man inte kan studera ett nytt språk fast man fyllt 80? Tanken är att framöver samarbeta med olika föreningar. Tänkbara aktiviteter är gympa, herr- och damklubb, bakning, vinprovning, manikyr eller målning. Vi har precis dragit igång en kör, där både anhöriga och boende deltar, säger Gerth. Till sist frågar vi Gerth, vad står egentligen namnet Vinna-Vinna för? Det handlar om att alla som engagerar sig får något ut av det. Både boende och anhöriga är vinnare genom att de får ökad livskvalitet! Smørrebrød, snaps och clowner Stattenahemmet är ett annat exempel på ett vårdboende där man väljer att engagera anhöriga och ta tillvara de boendes önskemål. Enhetschef Liss-Marie Nyström berättar att anhöriga alltid är välkomna, men att de blir särskilt inbjudna vid större evenemang såsom midsommar och utflykter. Vi har olika temakvällar, till exempel dansk smørrebrødsafton med snaps och öl, eller pizza med vin. Sedan så har vi en clownrond när en clown besöker vårdboendet en gång i veckan. En ganska ovanlig, men väldigt uppskattad aktivitet. Clownen anpassar sig till varje boendes behov, det kan handla om att spexa eller spela banjo. Vi har också anhörigmöten minst två gånger per år, där anhöriga kan komma med förbättringsförslag. r Foto: Kennet Ruona Foto: colourbox.com Foto: colourbox.com 9

10 Helsingborgs oaser Text: Thure Gunnarsson Vi mår alla bra av att komma bort från vardagens jäkt och våra inomhusmiljöer för att samla kraft ute i naturen. Helsingborg erbjuder rika möjligheter att njuta av friluftsliv. Här finns vackra naturscenerier för rekreation och motion. Nya upplevelser väntar runt hörnet! Naturmiljöerna i Helsingborg har en stor variation med allt från blomstrande ängar och bokskogens lummiga grönska till Öresunds saltstänkta stränder. Helsingborgs-Senioren ger här tips på några av stadens många grönskande oaser. Bruces skog Skogen erbjuder vackra slingrande skogsstigar, men även anpassade sträckor för de med rörelsehinder. Det finns möjlighet att jogga längs motionsslingor av olika längd, eller cykla längs en 5,5 kilometer lång cykelled. På flera ställen i skogen finns vindskydd och grillplatser. I Bruces skog finns även en naturpunkt med information om växt- och djurlivet i skogen. Från fågeltornet finns möjlighet att studera fågellivet. Pålsjö skog Centralt i Helsingborg ligger Pålsjö skog där möjlighet finns att promenera omkring i ett vidsträckt nätverk av slingrande skogsstigar bland de lummiga lövträden. Pålsjöbäcken ringlar genom skogen ner till dammen vid Pålsjö kvarn. Här finns upplysta elljusspår av olika längd för den som Foto: Anders Ebefeldt/studio-e.se 10

11 vill motionera. Men även möjligheten att sitta ner och ta en kaffe med våffla vid skogspaviljongen. Landborgspromenaden Landborgen i Helsingborg höjer sig mellan 20 och 40 meter över havet och är resultatet av landhöjningen efter inlandsisens avsmältning. Från Christinelund i norr, via stadskärnan, till Raus kyrka i söder, bjuder Landborgen på flera skiftande miljöer. Stora delar av Landborgen har aldrig bebyggts och bildar ett sammanhängande grönt band av skogsdungar, åkermark och parker. Framkomligheten för rullstolar och rollatorer längs Landborgspromenaden varierar på olika sträckor. På några ställen finns trappor, brantare backar och grusade smala stigar. Örby ängar I naturreservatet Örby ängar kan besökarna njuta av en flera kilometer lång finkornig sandstrand och vidsträckta strandhedar. Området är en brokig blandning av slåtterängar och betesmarker, sumpskogar och dammar. Örby ängar är Helsingborgs mest artrika område med över 400 växter, 300 svampar och många fågel- och insektsarter. Här har du goda möjligheter till promenad, cykling och ridning. Skåneleden passerar genom området. Rååns dalgång Rååns dalgång är ett vackert naturreservat som sträcker sig ungefär fem kilometer in i landet, från Råå i södra Helsingborg till Gantofta. Här kan du uppleva vacker natur, vandra på stigarna längs åns porlande vatten eller fiska öring. Stigarna på den norra sidan av ån är framkomliga med rullstol, men eftersom terrängen är brant vid vissa partier rekommenderas att ha sällskap med sig. Fler av Helsingborgs vackra naturområden och ytterligare information hittar du på Helsingborgs stads webbplats: r Foto: Anders Ebefeldt/studio-e.se 11

12 Foto: Anders Ebefeldt/studio-e.se Husläkaren tipsar Text: Karin Thorsvad Minst en halvtimmes promenad om dagen, olja i stället för smör, nötter i stället för kaffebröd, frukt och grönt varje dag och socialt umgänge. Ja, det är några faktorer som skulle kunna bidra till ett bättre och längre liv, enligt Veronica Milos, specialist i allmänmedicin på Laröds vårdcentral. Nu är det förstås inte så enkelt, det medger Veronica Milos. Både ärftlighet och miljö påverkar vår livslängd och huruvida vi får vissa sjukdomar. Allt kan vi förstås inte påverka. Vi träffar henne för ett samtal om äldres sjukdomar, livsstil och läkemedel. Men vet man till exempel att det finns benskörhet i släkten, så är det bra att man försöker förebygga just den sjukdomen, genom att exempelvis undvika fall och liknande, säger Veronica. Medicinering Veronica Milos är också doktorand i Lund, och forskar kring läkemedel i primärvården. Hur man egentligen följer rekommendationerna kring läkemedel intresserar henne. Patienterna har frågor om det de läser i tidningar och på nätet, och läkemedelsbolagen pressar på från sitt håll. Däremellan sitter läkaren som ska skriva ut rätt medicin i lagom mängd till patienten. 12

13 Kunde vi undvika fallolyckor i hemmet med benbrott som följd skulle vi spara både lidande och pengar Veronica förespråkar också en läkemedelsgenomgång för den som har många mediciner. Då går man igenom alla mediciner med till exempel sjuksköterska, läkare och apotekare. Efter sådana genomgångar har man funnit att upp till 30% av läkemedlen varit onödiga, och en del har givits i fel doser. Den som vill ha en läkemedelsgenomgång bör tala med sin läkare, tycker Veronica Milos. För den som har många mediciner och svårt att hålla reda på dessa finns den klassiska dosetten. Den kan fyllas en gång i veckan. Men Veronica berättar också om dosdispensering av läkemedel. Då får man tabletterna färdigförpackade i påsar på rulle, och tar en påse per tillfälle, till exempel morgon och kväll. De mediciner man ska ta vid ett tillfälle ligger tillsammans i en påse. Kost, livsstil och fysisk aktivitet Ju äldre man blir, desto större är risken för att drabbas av olika sjukdomar. Men det betyder inte att alla drabbas. Veronica Milos menar att det är mycket man kan påverka själv. Kost, livsstil och fysisk aktivitet har stor betydelse. Och givetvis är det bra att se över sitt hem när man blir äldre. Finns det tjocka mattor man kan snava på, eller kanske trösklar? Behövs spisvakt eller andra hjälpmedel? Vård- och omsorgsförvaltningen erbjuder genom uppsökande verksamhet ett förebyggande hembesök hos personer som fyllt 80 år och inte har hemvård eller hemsjukvård. Har man inte fyllt 80 men ändå vill ha ett besök kan man höra av sig till förvaltningen. Men det kan också handla om något så enkelt som att tänka på att inte resa sig för fort, påpekar Veronica Milos. Kunde vi undvika fallolyckor i hemmet med benbrott som följd skulle vi spara både lidande och pengar! När det gäller maten är det bra om man kan äta lagad mat varje dag, anser Veronica. Orkar man inte laga den själv kan man kanske besöka en träffpunkt och äta lunch där. Då får man ju dessutom umgänge och frisk luft på köpet. Man bör tänka på att man tål alkohol sämre när man blir äldre, och att fallrisken ökar när man dricker alkohol. Men samtidigt kan livskvaliteten höjas om man tar sig ett glas vin till maten, det är Veronica väl medveten om, och vill därför inte avråda från detta. Som med allt annat handlar det om balans i livet, påpekar Veronica. Minnet, synen och hörseln Demenssjukdomar skrämmer många. Veronica tycker inte att man ska tveka att ta kontakt med vårdcentralen om man tycker att minnet sviktar. Det finns mediciner som kan hjälpa, men det gäller att de sätts in i tid. Slutligen pratar vi om bilkörning, som är ett känsligt ämne. Jag förstår att bilkörningen innebär frihet för många, säger Veronica. Men det är ett faktum att reaktionstiden ökar med åren. Sämre syn och hörsel är också riskfaktorer, liksom en eventuell begynnande demens. Jag tycker inte alls att alla seniorer ska sluta köra bil, men jag önskar att var och en tänker till och känner efter om förmågan finns kvar. Det är också ett ämne att ta upp med sin läkare om man känner sig osäker. r 13

14 Så följer staden upp kvalitén för äldre Text: Thure Gunnarsson Dagverksamheter, vård och omsorg i hemmet, trygghetslarm och vårdboende är bara något av allt det stöd som finns för den som är äldre i Helsingborg. Men hur ser vård- och omsorgsnämnden till att allt detta stöd fungerar som det ska? Vård- och omsorgsförvaltningen i Helsingborgs stad stödjer varje dag många människor i deras vardag. För att ge stödet har förvaltningen hjälp av både kommunal personal och personal i de vårdföretag som arbetar på uppdrag åt förvaltningen. När flera tusen helsingborgare möter personal varje dag så är det mycket som måste fungera. Vård- och omsorgsnämnden är ansvarig för stödet till äldre och har olika verktyg för att följa upp hur stödet fungerar. De flesta är nöjda Generellt sett är kunderna nöjda med den vård och omsorg de får. Det är fel att säga att något är riktigt dåligt, däremot upplever kunder brister ibland och då måste verksamheterna åtgärda dessa brister, berättar Wenche Johnsson som arbetar med att följa upp kvaliteten inom vård- och omsorgsförvaltningen. Värdegrunder och värdighetsgarantier För att alla ska få stöd på ett bra sätt har alla utförare en värdegrund som medarbetarna ska arbeta utifrån. Nämnden har också infört en värdighetsgaranti som talar om vad kunderna kan förvänta sig av personalen de möter. Om något inte fungerar som det är tänkt, har kunderna möjlighet att framföra synpunkter eller klago- 14

15 mål. Det är meningen att synpunkter och klagomål sedan ska ligga till grund för att ytterligare förbättra verksamheterna, säger Wenche Johnsson. Uppföljning på individnivå Biståndshandläggarna följer årligen upp stödet genom personliga samtal med alla de som får stöd i hemmet och på vårdboende. På så sätt kan de se till att alla får det stöd som de behöver. Överlag är de flesta nöjda med personalens bemötande och den hjälp de får, berättar Maj Gram Andersson som arbetar på myndigheten som genomför uppföljningarna. Klagomålen från kunderna handlar mest om att personalen ibland är stressad och att det är för stor omsättning på personal. Granskningsgrupp Granskningsgruppen är ett annat sätt för vård- och omsorgsnämnden att se till så att vården fungerar. De gör årligen oanmälda besök där de ser hur det fungerar ute i verksamheterna samtidigt som de ger tips på förbättringar. Efter granskningen skriver gruppen en rapport. Sedan ansvarar enhetschefen för att rätta till de brister som hittats. Vård- och omsorgsnämnden får sedan rapporten och åtgärdsplanen. Uppföljning med vårdföretagen Uppföljningarna och granskningarna görs hos både kommunala och privata utförare. Dessutom har förvaltningen också ständigt möten med de företag som utför uppdrag inom vård och omsorg. Undersökning Varje år gör också Inspektionen för vård och omsorg en kundundersökning för att se vad kunderna tycker om de olika delarna av stödet. På så sätt får vård- och omsorgsnämnden reda på vad kunderna anser fungerar bra och de områden som kunderna tycker att det behöver sättas in åtgärder på. Vad kan bli bättre? På frågan vad som kan utvecklas och bli bättre svarar kvalitetscontroller Wenche Johnsson att mycket fungerar bra, men att personalen kan bli bättre på att ge kunden mer inflytande i sitt dagliga liv på vårdboenden. Personalen behöver också i en del fall bli bättre på att informera om tillfälliga förändringar, till exempel om de inte kommer på utsatt tid eller om det ska komma någon annan personal. Maten och matsituationen på vårdboende är ett ständigt utvecklingsområde som vi måste arbeta med. Arbeta med att höja kvaliteten Både de kommunala och de privata utförarna arbetar ständigt med att på olika sätt förbättra verksamheten och åtgärda de saker som inte har fungerat. De har kvalitetsledningssystem för att säkerställa kvaliteten och hitta brister. Exempel på åtgärder är satsningar på maten på vårdboenden, boenderåd för att ge de boende mer inflytande och genomförandeplaner som görs tillsammans med den som får stöd. En annan satsning är ett schemaplaneringsverktyg som ska göra att det inte kommer så många olika personer till varje kund. Rutiner för information så att alla kunder får den information de behöver är ett annat exempel. Även om de allra flesta av de som får stöd i dag är nöjda, måste arbetet med att följa upp, förbättra och åtgärda saker som inte fungerar fortsätta. Detta är viktigt för att alla de tusen mötena dagligen mellan personal och de äldre som får stöd ska fungera på bästa sätt. r 15

16 Foto: SIA Media Trygghetslarm Trygghetslarm är ett hjälpmedel som du kan ha i ditt hem för att kunna påkalla hjälp vid oförutsedda situationer. När du larmar vet du att hjälpen inte är långt borta. Du måste ha ett fast telefonabonnemang eller internetabonnemang för att kunna ha trygghetslarm. Larmet består av en dosa med inbyggd högtalare och mikrofon, samt ett armband eller halsband med larmknapp. Om något skulle hända och du behöver hjälp trycker du på larmknappen. Du kan utan att lyfta luren prata med Trygghetsjourens personal och förklara vad du vill ha hjälp med. Vid behov kontaktar de personal från hemvården som kommer hem till dig. Du kan använda larmet dygnet runt. Observera att larmet inte fungerar utanför din bostad. Kostnad Avgiften för 2013 är maximalt 136 kronor per månad. Avgiften är inkomstprövad och beräknas när du lämnat in din inkomstoch hyresuppgift. Så ansöker du Om du behöver ett trygghetslarm och är över 67 år ansöker du om detta hos Kundcenter på telefon Om du är under 67 år tar du kontakt med en biståndshandläggare på vård- och omsorgsförvaltningen på telefon Tilläggssortiment Trygghetsjouren AB som sköter trygghetslarmen tillhandahåller även ett tilläggssortiment, till exempel brandlarm, rörelsedetektor och dörrlarm. För att ta del av detta sortiment ansöker du hos enhetschefen för ditt hemvårdsområde. 16

17 S n re io år d- oc h om so rg sf ör Värdighetsgarantier l va tn in ge n Nu inför vård- och omsorgsförvaltningen i Helsingborgs stad värdighetsgarantier i sin strävan efter att göra omsorgen ännu bättre. Från den 1 april 2013 gäller garantierna för boende på vårdboenden och från den 1 oktober 2013 även för de som får hemvård. De tre värdighetsgarantierna gäller områdena delaktighet, självbestämmande och trygghet. Så här ser vård- och omsorgsförvaltningens värdighetsgarantier ut: Delaktighet du får vara med och säga vad du tycker när vi planerar din omsorg. Vi skriver genomförandeplanen tillsammans med dig. h påverka på taktperson. Du får själv vara med och vem det Foto: colourbox.com t d e r! or e rs ris ko nn p mssorg rg ska ha en konsjälvbestämmande alla som får omsorg b blir. T rygghet ygg yg gg gg v ig vad som kommer Trygghet vi berättar tydligt för dig a r det gäller din omsorg, g, så s du vet vad du har r att hända när a att vänta dig. T ycker du inte e att vård- och omsorgsförvaltningen om msorg rgsfförvaltningen lever Tycker u nttierna kontaktar du du chefen ch ch hef effen för vårdboendett upp till garan garantierna elle hem e hemvå vård å d ds m ådet dsområdet. eller hemvårdsområdet. 17

18 Välkommen till träffpunkterna! Alla är välkomna till Helsingborgs stads träffpunkter för en stunds sällskap eller för att delta i de olika aktiviteter som arrangeras. Frivilliga insatser från dig och de andra som deltar är mycket viktigt för träffpunkterna. Du får gärna komma med förslag på nya aktiviteter. Till träffpunkterna kommer du och går som du själv vill. Att besöka träffpunkterna kostar ingenting, men vid vissa arrangemang betalar du. Här bredvid finns en lista med adresser till träffpunkterna. Foto: Per Sjöborg 18

19 Träffpunkt 56:an, Adolfsberg Södra Hunnetorpsvägen 56 Telefon: Telefon kontaktperson: Träffpunkt Bårslöv Snödroppegatan 1, bakom Bårslövs pizzeria Telefon: , Träffpunkt Ringstorp & DHS café Kurirgatan 1 Telefon: Telefon kontaktperson: Träffpunkt Gröna Huset Lybecksgatan 22 Råå Telefon: Telefon kontaktperson: Träffpunkt Liebäcksgården Liebäckskroken 6 Telefon: Telefon kontaktperson: Träffpunkt Elinebergsplatsen Elinebergsplatsen 12 Telefon: Telefon kontaktperson: Träffpunkt Grönkullagatan Grönkullagatan 41 Telefon: Träffpunkt Lundhagen Planavägen 41 Kattarp Telefon: Träffpunkt Lyckoträffen O D Krooksgatan Telefon kontaktperson: Träffpunkt Mariagården Mäster Ernsts gata 2 Telefon kontaktperson: Träffpunkt Norra Hamnen Kranföraregatan 4 Telefon: Telefon kontaktperson: Träffpunkt Norra Husensjö Ludvikagatan 49 A Telefon: Träffpunkt Påarp Lokföraregatan 20 E Telefon: Telefon kontaktperson: Träffpunkt Rosenknoppen Planteringsvägen 36, in på gården Telefon: Träffpunkt Rydebäck Rydebäcks centrum Frösögatan 3 Telefon: Träffpunkt Sköldenborg Hebsackersgatan 6 Telefon: Träffpunkt Söder Nedre Holländaregatan 24 Telefon: Träffpunkt Tågaborg Tågagatan 32 Telefon: Vill du veta mer? Du är välkommen att kontakta någon av träffpunkterna för att få information om program och aktiviteter. Information finns också på stadens webbplats: 19

20 Foto: Anders Ebefeldt/studio-e.se Trygghetsboende Ett trygghetsboende är ett vanligt boende där du kan bo så länge du själv vill eller kan. Det är inte ett vårdboende utan ett boende med utökad service såsom trygghetsvärd och gemensamma utrymmen. Detta bidrar till en trygg och tillgänglig miljö med hög boendekvalitet. Trygghetsboendet har närhet till god kollektivtrafik och/eller samhällsservice. Det finns möjlighet att äta gemensamma måltider. I ett trygghetsboende bor du och sköter dig själv precis som i en vanlig lägenhet, med allt vad det innebär från disk, städ och tvätt till att bjuda hem vänner. Du som redan har hemservice eller andra tjänster kan förflytta dem till trygghetsboendet. Vill du flytta till ett trygghetsboende? Du som har fyllt 65 år kan ställa dig i kö till ett eller flera trygghetsboenden i staden. Du kan tidigast få tillgång till en trygghetslägenhet när du har fyllt 70 år. Du ställer dig i kö genom att fylla i ett ansökningsformulär på stadens webbplats eller kontakta vård- och omsorgsförvaltningens Kundcenter så hjälper de dig med ansökan. Det krävs inget beslut från någon av stadens biståndshandläggare utan fastighetsvärden kontaktar dig när du är aktuell för en lägenhet enligt fastighetsägarens/hyresvärdens rutiner. 20