Iramverket för statligt ägande, som visar ägarstyrningen,
|
|
- Monica Berglund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Implementering av redovisning som styrmetod Om hållbarhetsredovisningens effekter i statligt ägda företag Vilka effekter fick kravet på hållbarhetsredovisningen i de svenska statliga bolagen? Denna fråga har Christer Westermark undersökt inom ramen för en doktorsavhandling. I denna artikel redogör han för de viktigaste slutsatserna. Iramverket för statligt ägande, som visar ägarstyrningen, utsägs att de statligt ägda bolagen ska vara föredömen inom området hållbart företagande: En ansvarsfull och professionell ägare bör bland annat ta ansvar för frågor om hållbar, som till exempel frågor som rör etik, miljö, mänskliga rättigheter, jämställdhet och mångfald. Det är alla företags ansvar, men de statligt ägda företagen ska vara föredömen och ligga i framkant i arbetet med detta. Staten är med sina cirka femtio hel- eller delägda bolag Sveriges största ägare av företag, vilket gör att ägarrollen är av stort allmänt intresse. Det kan vara möjligt att styra mot handling om idéerna, visionen och orden omsätts i form av teknologier. Näringsministern skriver 1 : Arbetet med hållbarhetsfrågor är viktigare än någonsin. Rapportering driver arbetet framåt. Det som måste rapporteras är också det som blir gjort! Men forskning visar att det finns ett inneboende motstånd, mot att påverkas och att även om teknologier (exempelvis strategidokument, organisationsscheman och redovisningsinformation) introduceras så kan vi förutsätta att idéerna inte implementeras. Min avhandling analyserar den svenska regeringens försök att med hjälp av hållbarhetsredovisning implementera hållbar i de statligt ägda företagen och ställer frågan om implementeringen lyckades. När visionen är så pass övergripande som hållbar, en vision för hela mänskligheten, är det sannolikt att rörelsen från ord till handling är kantad med problem. Om hållbar förstås som de aktiviteter som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov så är det svårt att argumentera emot en sådan idé. Den politiskt mest gångbara retoriken handlar om att hållbar uppnås genom tekniska innovationer och omställda konsumtionsmönster och den idén är förenlig med framsteg och framåtskridande. Den andra skolan vänder sig mot ekonomisk tillväxt som motor. ska nås genom att den ekonomiska tillväxten planar ut, upphör eller helst minskar. Först då uppnås välstånd och global överlevnad på sikt. Detta synsätt innehåller kritik av stanken, framåtskridandet och moderniteten. Bakom dessa två motsatta synsätt finns dock idén om att hållbar består av tre komponenter ekonomi, miljö och social hållbarhet. De kan prioriteras på olika sätt bland olika grupper i landet och nationer i världen. En av de centrala institutionella kvaliteterna är demokrati och det finns en potentiell spänning mellan demokrati och hållbar. Näringsministern har stolt deklarerat att regeringen har bland annat inlett ett samarbete med Kina och de kinesiska statligt ägda företagen. 2 Näringsministern har inte sagt något om resultatet av samarbetet vare sig när det gäller ekonomi, miljö eller social hållbarhet. Förverkligandet av regeringsbeslutet aktualiserar att ett aktiebolags syfte är att skapa vinst. Kan detta syfte förenas med att aktiebolaget dessutom ska genomföra politiska beslut som kan komma i konflikt med vinstsyftet? Aktiebolagslagen (3 kap. 3 ) stipulerar att om bolagets verksamhet helt eller delvis ska ha ett annat syfte än att ge vinst till aktieägarna, ska detta anges i bolagsordningen. Ett aktiebolag är primärt organiserat för att producera varor och/eller tjänster på ett lönsamt sätt. Implementering av hållbar genom redovisning Att försöka implementera politik genom redovisning är ett modernt sätt att ta sig an förflyttningen mellan ord och handling. Logiken bottnar i en idé om att redovisning påverkar världen. Det är samma tanke som genomsyrar management-tesen what gets measured gets managed, här förkortat till teleskopordet MEMA. 1
2 Balans Fördjupning #2/2015 författare: Christer Westermark Tesen utsäger att ett företag genom att mäta faktorer som avspeglar situationen för hållbar och rapportera detta också startar en omedelbar automatisk förändring i riktning mot hållbar. Regeringen kompletterade tesen med hänvisning till en redovisningsmall från Global Reporting Initiative, GRI. Skälet till att GRI:s riktlinjer för hållbarhetsredovisning ska utgöra grunden för de statligt ägda företagens hållbarhetsredovisning utvecklas inte i regeringsbeslutet. Men såväl då det gäller införlivande och synlighet på marknaden, acceptans och prestige har organisationen GRI haft unik framgång med sina riktlinjer. GRI hävdar att en hållbarhetsredovisning, som ställer intressenterna i centrum vid strategiska beslut i företaget, leder till hållbar. GRI:s redovisningsriktlinjer är utarbetade primärt av och för stora internationella företag, finansinstitut och konsultföretag. Det är en marknadslösning som enligt New Public Management-filosofi i regeringsbeslutet appliceras på de statligt ägda företagen och som förutsätts lösa politiskt komplicerade och komplexa frågor som ställer krav på prioriteringar i rum och tid. Det uppstår en principiell svårighet då ett politiskt beslut ska implementeras, inte av myndigheter som styrs av politisk logik utan av företag som drivs av företagsekonomisk rationalitet. Det kan förväntas motsättningar mellan att ha hållbar utvecklig som mål och samtidigt leva upp till aktiebolagslagens överordnade vinstsyfte och av staten fastställda lönsamhetskrav. GRI:s intressentfokusering komplicerar bilden ytterligare. företagen ska agera mot ett hållbart samhälle. Specifikt ska företagen rapportera enligt en modell där företagets strategi är i fokus och där företagets intressenter ska vara med i en dialog om och omkring rapporten och företagets inriktning. Det är kravet på hållbarhetsredovisning som är statens metod för att styra mot hållbarhet. Politiken har även tidigare använt redovisning (obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro) som ett sätt att påverka företag att ändra sig så att de politiska ambitionerna kan få fäste i samhället. I fallet med de statliga företagen finns det dock en viktig skillnad, staten är ägare. Regeringen, som har fått makten genom demokratiska val, får fatta beslut om inriktning på företagen genom att ge ägardirektiv och/eller att välja styrelser på bolagsstämmor. Man behöver inte gå omvägar via redovisningskrav. Att regeringen ställer krav på sina företag bör ses som rimligt ur ett ägarperspektiv. Om ägarna vill att företagen ska arbeta för hållbar ter det sig oproblematiskt att styra företaget mot en sådan ambition. Det sker i normalfallet med ägardirektiv till styrelsen, men här har en annan styrmetod valts. Den yttre ramen för denna avhandling kan illustreras på följande sätt: Demokratiskt vald regering Företagets vision och strategi för hållbar Mätning av relevanta indikatorer hets Politiska ambitioner och beslut Teorier om implementering genom redovisning Beslutsimplementering i statliga bolag Intressepåverkan Figur 1. Företagets vision och strategi samt kontinuerlig intressentpåverkan skapar hållbar enligt GRI. Problematisering Det vi kan konstatera är således att: verkar vara en viktig fråga att hantera för politikerna men det är inte självklart hur politikerna ska implementera beslut. Ett flertal möjliga alternativ finns, varav ett är att ställa krav på återrapportering. Staten äger ett antal företag där styrningen traditionellt är tydlig och med möjligheter för ägarna att påverka företagets inriktning. Det kan också konstateras att det finns en allt större acceptans och vilja att offentliga organisationer ägnar sig åt återrapporteringskrav och prestationsmätningar (NPM). Den svenska staten har som första land i världen ställt krav på att de statligt ägda företagen ska producera en hållbarhetsredovisning. Syftet med detta krav är att Regeringsbeslutet syftar till att implementera en politisk ambition genom att applicera en generisk idé från styrningslitteraturen (MEMA). Min avhandling söker svara på frågan: Lyckades det? Eftersträvat mål Regeringsbeslut Val av styridé MEMA Effekt Uppnått mål Figur 2. Modell för en lyckad implementering av beslut om hållbar ; från efterstävat mål till uppnått mål via hållbarhetsredovisning enligt styridén MEMA. hetsredovisning enligt GRI ger dock en ytterligare nyans till MEMA och det är att intressenter är med i implementeringsmodellen. Detta betyder att den demokratiskt valda riksdagen och regeringen väljer att (1) implementera hållbarhet genom att ställa krav byggda på en management-tes och (2) att ge prioritet till intressenterna att utforma hållbarhetsidealen. Denna empiriska ram för politisk implementering av hållbarhetsambitionen möjliggör ett antal teoretiska frågeställningar. 2
3 Sambandet mellan marknad och politik, företagens ansvar, hållbar och hållbarhetsredovisning har engagerat flera forskare och en mängd, ofta divergerande synsätt, har kommit till uttryck. Idén med att använda lyckades i forskningsfrågan grundar sig på att hållbar är en fråga som det finns en allmänt politiskt konsensus kring och att kravet att införa hållbarhetsredovisning ses som ett sätt att implementera denna politik. En lyckad implementering borde i rimlighetens namn ha något med hållbar att göra. Ur ett redovisningsperspektiv är idén om lyckades något mer komplicerad, men i redovisningens grundmodell är hypotesen att lyckades ska förstås som att implementeringen lyckades via vägen what gets measured gets managed, MEMA. Riksrevisionen Näringsministern Näringsdepartementet ÄGAREAKTÖRER Styrelse vd hetsredovisning/ hållbar Statskontoret Ledande företagsledare Konsultföretag Forskare Revisorer Forskningsfrågor Forskningsfrågan är uppdelad för att kunna uppnå syftet med avhandlingen. Exempelvis om de statligt ägda företagen alls publicerade hållbarhetsrapporter i enlighet med regeringsbeslutet. Men förekomsten av en formellt korrekt hållbarhetsredovisning är bara den första delen av en lyckad implementering. Det är ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor. Av större intresse är vad har egentligen åstadkommits? hetsredovisningen var enligt regeringen verktyget för att driva hållbar. Fungerade verktyget i praktiken? Blev det några effekter på hållbar? Konkret kan man exempelvis fråga: Ägnade styrelserna mer tid än tidigare åt att diskutera hållbar? Fattade styrelserna några beslut om konkreta aktiviteter för att främja hållbar? Planerade och/eller genomförde företagens vd:ar konkreta aktiviteter i företagen för att främja hållbar? För att göra den övergripande frågan hanterbar har tre underfrågor formulerats: Hur hanterade de statligt ägda företagen kravet på att redovisa enligt GRI? Denna fråga kan sägas ta hand om ME i MEMA och i extremfallet kan vi dra slutsatsen att om inget redovisas så kan vi inte säga något om relationen mellan ME och MA. Vilka effekter har observerats? Denna fråga fokuserar på MA. Den grundläggande idén är att mätning ska ge effekter (genom handling) och frågan blir då vad som hände efter att kravet på ME infördes. Hur kan resultatet av implementeringen förklaras? Den sista frågan behandlar hur vi kan förstå vad som (inte) händer. Detta gäller både om mätning och rapportering (inte) sker (ME) och om det (inte) uppstår effekter. Den sista frågan är länkad till implementeringsteori och organisationsteori. De effekter som jag fokuserar på finns inom två fält. Det primära och omedelbara fältet gäller företagens hållbarhetsredovisningar och det sekundära fältet det som regeringen åsyftat att påverka gäller företagens arbete med hållbar. hetsredovisningens symbolroll är svårare att värdera i kalla termer än konkreta handlingar på hållbarhetsområdet. Empiri Avhandlingens empiri utgörs av såväl information från företagen som från kontakter med ett antal parter med relationer till dessa företag. kontrollanter Figur 3. Illustration av det empiriska underlaget för avhandlingen. Vad visar studien? Empirin visar att företagen inte hållbarhetsredovisar enligt GRI:s rapportmall. Empirin ger inte stöd för att de redovisade mätningarna av hållbarhetsindikatorer utgår från företagets vision och strategi för hållbar. Empirin ger inte heller stöd för att mätningarna syftar till att avgöra om uppställda mål har nåtts. Empirin visar att företagen inte involverat sina intressenter på det sätt GRI föreskriver. Empirin visar att MEMA inte fungerar som tesen anger; observerbara effekter på hållbar har inte kunnat påvisas oavsett vilken innebörd företagen själva lagt i sistnämnda term. Det finns inget i empirin som visar att MEMA påskyndar styrningen av mätningar mot hållbarhetsrelaterade mätningar, mätningar som mäter i vad mån målet uppnåtts. MEMA har möjligtvis påverkat mätningarnas omfattning eftersom ett bestämt antal indikatorer måste rapporteras enligt GRI:s indikatorlista. Redovisningen får karaktären av en mätningsrapport enligt nedanstående illustration, där mätvärden avrapporteras i hållbarhetsredovisningen utan koppling till företagets vision och strategi och utan utvärdering av uppnått resultat i förhållande till uppsatta mål för de variabler som mäts och rapporteras. Mätning hetsredovisning Figur 4. Företagets fokusering på mätning. hetsredovisning blir då blir ett självändamål. De statligt ägda aktiebolagen levererar årligen avsevärda vinstmedel till statskassan, en väsentlig post i budgetprocessen. Aktiebolagen söker troligtvis lösa situationen genom att implementera den första delen av regeringsbeslutet, nämligen att upprätta och publicera hållbarhetsredovisning. Den andra delen av regeringsbeslutet, ökad hållbarhet, låter man tills vidare anstå i avvaktan på direktiv om ägarens prioriteringar. Enligt Emiliani (2000) finns det ett underförstått antagande i MEMA, nämligen att mätningen blir åtgärdad på ett effektivt sätt vilket innebär att den önskade effekten uppnås. Avhandlingens empiri bekräftar inte förekomsten av detta underför- 3
4 Balans Fördjupning #2/2015 författare: Christer Westermark stådda antagande. Det visar att MEMA inte är en korrekt verklighetsbeskrivning. Regeringsbeslutet grundade sig på en optimistisk tolkning av kända teorier. Ett mätningsfokuserat synsätt leder till att hållbar inte påverkas av hållbarhetsredovisningen eftersom det råder en frikoppling mellan dessa fenomen. Ett redovisningsfokuserat synsätt innebär vidare att intressenterna spelar en odefinierad perifer roll och saknar inflytande på företagets beslutsfattande då det gäller företagets strategi, vision, hållbarhet och hållbarhetsredovisning. Detta hindrar inte företag att rapportera omfattande enkelriktade intressentkontakter exempelvis kundnöjdundersökningar och personalenkäter. Fastän redovisningen uppges vara upprättad enligt GRI:s riktlinjer, får avståendet från att i praktiken tillämpa GRI:s synsätt följande observerade effekter: Styrelsearbetet med hållbar ökar inte till följd av redovisningskravet. hetsredovisning frikopplas från hållbar. hetsredovisning blir konsekvensneutral för företagets hållbara.hetsredovisning möjliggör business as usual. Empirin har visat att även om hållbarhetsredovisningarna inte är upprättade enligt GRI:s riktlinjer så prisar företagen likväl hållbar visserligen utan att själva bidra till den och skriver att man ställer sig helt bakom regeringens synsätt. Det kan förklaras med hjälp av olika teorier om systemiska benägenheter. Den teori som jag funnit mest relevant är informationsinduktans. Prakash och Rappaport (1977) använder beteckningen informationsinduktans som ett formellt distinkt och användbart begrepp för den effekt kravet att lämna information har på den redovisande parten i ett samhällsystem. Utgångspunkten i denna teori är att element i ett samhällssystem relaterar till varandra på grund av sin öppenhet för informationsutbyte. Författarna visar betydelsen av informationsinduktans i företagens redovisning. I praktisk tillämpning förutsäger teorin följande beteende. Grunden för informationsinduktans är att individer i sociala system (t.ex. ett statligt ägt företag) är medvetna om det faktum att all information företaget lämnar ifrån sig kan användas av mottagaren (t.ex. ägaren). Hur hanterar informationsgivaren, bolagsstyrelsen, denna riskmedvetenhet? Den som sänder information tenderar att förutse den tänkbara användningen av informationen hos mottagaren (ägaren) och konsekvenserna. Sändarens (det statligt ägda företaget) förutseende av möjliga konsekvenser beror på vad denne vet eller tror sig veta om de andra systemelementens beteende. Det är faktorer som i sin tur betingas av informationssändarens antaganden, verklighetsbilder och verklighetsmodeller som utgör en del av dennes individualitet. Resultatet av dessa förutseenden är att informationssändaren (företagets styrelse) vidtar vissa anpassningar innan informationen (hållbarhetsredovisningen) publiceras. De möjliga effekterna kan enligt teorin bestå av (a) att sändaren förändrar informationen, (b) att sändaren förändrar sitt beteende eller (c) att sändaren förändrar sina mål. Ytterligare förklaringsfaktorer kan förmodas ha olika innebörd och prioritet beroende på statsmaktens karaktär och att politiska beslut genomdrivs med mer eller mindre kraftfulla metoder. Det är inom den demokratiska ramen implementeringen av regeringsbeslutet ska verkställas. Top-down-synsättet innebär att fokusera på om beslutet effektueras. Det finns även en alternativ implementeringsansats, bottom-up. Den utgår från de faktiska förhållanden på det lokala planet där det politiska beslutet ska effektueras och studerar om förutsättningarna finns att effektuera beslutet. Jag har tillämpat Rothsteins (2010) modell med sex analytiska huvudkategorier. Implementeringen kan uppfattas omfatta de två områden som regeringsbeslutet föreskriver: (1) en formell hållbarhetsredovisning syftande till (2) en reell hållbar. Eftersom områdena är nära förenade med varandra är det naturligt att analysera dem som två sammanhörande beslutsdelar. Empirin visar förutsättningarna för en framgångsrik implementering: Innehåll Organisation Legitimitet Substans veta vad man vill kunskapsorganiserade accepterad styrningsteknik Process att vara tydlig det distinkta ansvaret adekvat administramodell tveksamt Beträffande beslutets substans och innehåll är det klarlagt att regeringen vill ha publicerade hållbarhetsredovisningar med innehåll enligt GRI:s riktlinjer. Utöver detta vill man ha något mer, hållbar, men detta fenomen saknar en definition som gör det möjligt att mäta hur mycket sådan som uppnåtts. Saken kompliceras ytterligare av att hållbar kan syfta på företaget eller på samhället. Regeringen har i sitt beslut inte klarlagt vilket som åsyftas. De förklaringsfaktorer som är kopplade till implementering enligt bottom-up modellen har visat att det har saknats förutsättningar för en framgångsrik implementering av regeringsbeslutet. Det är befogat att påstå att regeringen inte tydliggjort vad man vill med beslutet. Nedanstående formulering i regeringens beslut ger föga konkret stöd på företagsnivå: En ansvarsfull och professionell ägare bör bland annat ta ansvar för frågor om hållbar, som till exempel frågor som rör etik, miljö, mänskliga rättigheter, jämställdhet och mångfald. Det är alla företags ansvar, men de statligt ägda företagen ska vara föredömen och ligga i framkant i arbetet med detta. Med uttrycket ta ansvar för frågor om hållbar kan exempelvis avses att de statligt ägda företagen ska utse en hållbarhetsansvarig person, en hållbarhetschef som tar ansvar för företagets hållbarhetsredovisning. Det kan också innebära att företaget i sin hållbarhetsredovisning skriver att man tar ansvar för hållbar. De två formuleringarna ska vara föredömen och ligga i framkant ger mer intryck av konsultretorikens substanslösa ordsammansättningar än en preciserad viljeyttring. Vad innebär det konkret att vara ett föredöme för hållbar? Föredöme för vem eller vilka? I vilka avseenden? Vilka konkreta mål ska uppnås? Är företaget ett föredöme redan genom att publicera en hållbarhetsredovisning? Det framgår inte vad regeringen avser med framkant, vilket innebär att beslutet i den delen saknar 4
5 mätbar substans och svårligen kan följas upp och stämmas av mot företagens faktiska prestationer. Avhandlingens slutsatser i koncentrat Det korta svaret på forskningsfrågan är att de statligt ägda företagen visserligen har publicerat hållbarhetsredovisningar, men inte enligt GRI:s riktlinjer. Inom området hållbar har inget observerats som har sin grund i redovisningskravet. Implementeringen har inte varit framgångsrik. Eftersom företagen inte rapporterar så som GRI:s modell föreskriver har frågan om giltigheten för GRI:s MEMA-tes inte kunnat besvaras. Studien kan sammanfattas i sju punkter: I. MEMA fungerar inte. a. Det finns hållbarhetsredovisningar men de verkar inte leda mot hållbar. II. GRI:s MEMA är inte genomfört. a. GRI:s ME-del. b. I synnerhet vision och strategi. c. GRI:s MA-del. d. Problem med att tydliggöra effekter på hållbarhet. III. Att MEMA och GRI:s MEMA inte fungerar som ägarinstruktion för att nå hållbar kan bero på: a. Systembenägenheter. b. Informationsinduktans, informationsförvrängning, motstånd mot regler. c. Egenskaper på sub-mikronivå, alltså på individnivå. d. Tillstånd av comfort, bekvämlighet i beslutssituationen. IV. Oklart huruvida hållbar avser företaget eller samhället. a. I regeringsbeslutet. b. I GRI:s riktlinjer. V. Intressenternas medverkan och beslutsinflytande neutraliserat av företagen. VI. Implementeringen har inte fungerat enligt top-down modellens synsätt. a. Detta kan förklaras med punkterna I till V ovan. VII. Implementeringen har visserligen inte fungerat enligt top-down modellens synsätt, men förutsättningarna för en lyckad implementering har enligt bottom-up modellen inte varit optimala. Implementeringen av regeringsbeslutet har inte lyckats. Avhandlingen visar att regeringens metod att styra hållbar genom att ställa krav på hållbarhetsredovisning inte har fungerat. Fotnoter 1) Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande 2008, s ) Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande 2007, s. 3. Christer Westermark är filosofie doktor och skriver om möjliga samband mellan hållbarhetsredovisning och hållbarhet. 5
Vad händer när nya krav på redovisning erhålls? - om redovisade effekter på hållbar utveckling i statligt ägda företag
1 Vad händer när nya krav på redovisning erhålls? - om redovisade effekter på hållbar utveckling i statligt ägda företag Redovisningens roller Redovisning är inget statiskt fenomen. Hopwood (1987, s. 207)
Läs merVad ska Nybros bolagskoncern ha ett moderbolag till?
Vad ska Nybros bolagskoncern ha ett moderbolag till? Kommunen äger bolag och bedriver företagsverksamhet för att förverkliga kommunala ändamål. Verksamheten syftar ytterst till att skapa långsiktig nytta
Läs merStorumans kommun. Ägarpolicy för. Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-24 94
Storumans kommun Ägarpolicy för Storumans kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-24 94 Ägarpolicy för Storumans kommun Allmänt 1. Inledning Delar av Storuman kommuns verksamhet bedrivs i aktiebolagsform.
Läs merUppförandekod för Sjätte AP-fonden
Uppförandekod för Sjätte AP-fonden Inledning Sjätte AP-fonden (AP6) ingår i det svenska allmänna pensionssystemet och förvaltar en del av det så kallade buffertkapitalet (AP1-4 och AP6). Riksdagen har
Läs merREGION GOTLANDS AKTIEÄGARPOLICY
Antagen av regionfullmäktige 2014-06-16, 99. Bakgrund 1. Kommunallagen ställer krav på Region Gotlands inflytande och kontroll över all regionens verksamhet, även den som ägs och bedrivs i privaträttslig
Läs merPolicy för kommunala bolag
Policy för kommunala bolag Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: KS 2018:157 Dokumentet är beslutat av: Kommunfullmäktige Dokumentet beslutades den: 27 september 2018 Dokumentet
Läs merFöretagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag
1 Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag 1 Bakgrund Kommunallagen ställer krav på kommunalt inflytande och kontroll över all kommunal verksamhet, även den som ägs och bedrivs i bolagsform.
Läs merRiktlinjer och mål (ägardirektiv) för Alvesta Energi AB
Riktlinjer och mål (ägardirektiv) för Alvesta Energi AB För Alvesta Energi AB inklusive dotterbolaget Alvesta Elnät AB, nedan kallat bolaget, gäller följande direktiv antagna den 24 november 2015 av styrelsen
Läs merBolagspolicy. Ä garroll och a garstyrning fo r kommunens fo retag. Vision. Program. Policy. Regler. Handlingsplan
Bolagspolicy Ä garroll och a garstyrning fo r kommunens fo retag Vision Program Policy Regler Handlingsplan Riktlinjer Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Nämnd Innehåll 1. Inledning... 3 2. Ägarroll...
Läs merÖverenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka
1(6) Överenskommelsen Botkyrka Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka Gemensam deklaration Vår gemensamma deklaration om samverkan
Läs merFÖRFATTNINGSSAMLING 284.1
VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 284.1 VÄSTERVIKS KOMMUNS ÄGARPOLICY FÖR HEL- OCH DELÄGDA KOMMUNALA BOLAG FASTSTÄLLDA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-12-20, 78 Västerviks Kommuns Förvaltnings AB är moderbolag
Läs merALVESTA KOMMUNFÖRETAG AB Riktlinjer och mål (ägardirektiv) Org.nr
Riktlinjer och mål (ägardirektiv) för Alvesta Renhållnings AB För Alvesta Renhållnings AB, nedan kallat bolaget, gäller följande direktiv antagna den 24 november 2015 av styrelsen för Alvesta Kommunföretag
Läs merBOLAGSSTYRNING I HELSINGBORGS STAD
SID 1(6) BOLAGSSTYRNING I HELSINGBORGS STAD 1. Bakgrund En stor del av stadens verksamhet drivs i aktiebolagsform. En grundförutsättning för stadens bolagsverksamhet är att den liksom stadens övriga verksamhet
Läs merÄgardirektiv för Teater Halland AB
1(5) Datum Diarienummer 2013-02-06 RS130030 Ägardirektiv för Teater Halland AB Detta ägardirektiv ska antas av bolagsstämman i Teater Halland. Det ankommer på bolagets styrelse och verkställande direktör
Läs merÄgarpolicy för kommunägda bolag
Datum 2014-09-18 Ägarpolicy för kommunägda bolag Kommunfullmäktige 2014 Antagen av: Kommunfullmäktige 2014-11-24, 196 Dokumentnamn: Ägarpolicy för kommunägda bolag Ärendebeteckning: Kst/2014:452, Ägarpolicy
Läs merHANDLÄGGNINGSORDNING FÖR STYRDOKUMENT
STYRDOKUMENT Dnr V 2013/970 HANDLÄGGNINGSORDNING FÖR STYRDOKUMENT Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument Rektor Universitetsledningens stab Beslutsdatum 2014-01-20
Läs merFörslag till ägardirektiv för Business Region Göteborg AB
Bilaga E Styrelsen 1 Diarienummer: 0065/17 Handläggare: Peter Berggren Tel: 031-368 54 56 E-post: peter.berggren@gshab.goteborg.se Förslag till ägardirektiv för Business Region Göteborg AB Förslag till
Läs mer2019 Strategisk plan
2019 Strategisk plan Styrmodell Styrmodellen beskriver övergripande hur den kommunala verksamheten i kommunen ska styras, följas upp och utvärderas. Syftet är att vi skall nå de mål som kommunfullmäktige
Läs merNorron AB. Hållbarhetspolicy och policy för ansvarsfulla investeringar. Fastställd av styrelsen i Norron AB, org. nr ( Bolaget )
Norron AB och policy för ansvarsfulla investeringar Fastställd av styrelsen i Norron AB, org. nr 556812-4209 ( Bolaget ) den 11 juni 2018 Riktlinjerna ska, minst en gång per år, föredras och fastställas
Läs merÄgarpolicy för de kommunala bolagen
Ägarpolicy för de kommunala bolagen 1 Bakgrund Kommunallagen ställer krav på kommunalt inflytande och kontroll över all kommunal verksamhet, även den som ägs och bedrivs i bolagsform. De kommunalt ägda
Läs merREGLEMENTE INTERN KONTROLL
REGLEMENTE INTERN KONTROLL Dokumentbeskrivningar Policy En policy ska ange viljeinriktningen för ett specifikt område. Den ska vara vägledande för beslut och styrning. En policy som är av principiell beskaffenhet
Läs merÄGARPOLICY FÖR NORRKÖPINGS KOMMUN. Fastställd av kommunfullmäktige 1999-06-17, 116
ÄGARPOLICY FÖR NORRKÖPINGS KOMMUN Fastställd av kommunfullmäktige 1999-06-17, 116 Bakgrund och syfte Kommunen bedriver verksamhet i såväl nämnd- som bolagsform. Inom kommunen skall en helhets- och samsyn
Läs merBakgrundsinformation, metoder och antaganden för hållbarhetsinformation presenterad i Cybercoms årsredovisning. Kundundersökning, intervjuer
Cybercom GRI-Bilaga Bakgrundsinformation, metoder och antaganden för hållbarhetsinformation presenterad i Cybercoms årsredovisning. Rapporteringen av Cybercoms hållbarhetsarbete följer sedan 2011 riktlinjerna
Läs mer2017 Strategisk plan
2017 Strategisk plan Styrmodell Styrmodellen beskriver övergripande hur den kommunala verksamheten i kommunen ska styras, följas upp och utvärderas. Syftet är att vi skall nå de mål som kommunfullmäktige
Läs merRiktlinjer för ägarstyrning
1(5) Riktlinjer för ägarstyrning Dokumenthistorik: Version Beslutad Datum Koppling till övrig styrdokumentation 1.0 Riktlinjer för intern styrning och kontroll Riktlinjer för placeringsverksamheten Riktlinjer
Läs merSKANDIAS POLICY OM ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE (HÅLLBARHET)
Klassificering Sida Publik 1/8 Skandias Bolagsmanual Regelverkstyp Policy Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt Nr 1.02 SKANDIAS POLICY OM ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE (HÅLLBARHET) Beslutad av Styrelsen
Läs merFörändring av bolagets strategiska inriktning. Skellefteå Kraft AB
www.pwc.se Granskningsredogörelse Förändring av bolagets strategiska inriktning Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor AB Mars 2017 Innehåll Sammanfattning...2 1. Inledning...3 1.1. Bakgrund...3 1.2. Syfte
Läs merVI PÅ SKOGFORSK UPPFÖRANDEKOD
VI PÅ SKOGFORSK UPPFÖRANDEKOD VISION Vi leder hållbar utveckling genom forskning, innovation och kommunikation av kunskap, tjänster och produkter. KOMMUNIKATION Skogforsk vill leda utveckling i nära samarbete
Läs mer2013-12-10 Ks 213/2013. Bolagspolicy ägarroll och ägarstyrning för kommunens bolag
2013-12-10 Ks 213/2013 Bolagspolicy ägarroll och ägarstyrning för kommunens bolag Innehållsförteckning 1. Syfte... 3 2. Tillämpningsområde... 3 3. Ägarroll... 3 3.1 Kommunfullmäktige...3 3.2 Kommunstyrelsen...4
Läs merDelar av Nacka vatten och avfalls varumärkesplattform och logotyp
Delar av Nacka vatten och avfalls varumärkesplattform och logotyp Följande delar ingår Underlaget: - Varumärke - Identitet - Drivkraft - Personlighet - Vision - Varumärkeslöfte - Logotyp Nacka vatten och
Läs merÅrsredovisningsseminarium
Årsredovisningsseminarium Kort om SBAB:s hållbarhetsarbete Hållbarhet ständiga förbättringar Ger sken av ansvarstagande Kosmetiska åtgärder (green washing) Mål och effekter frikopplade från affär Naiva
Läs merREGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN
REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN Syfte med reglementet 1 Syfte Detta reglemente syftar till att säkerställa att kommunstyrelsen, nämnder och bolagsstyrelser upprätthåller en tillfredsställande
Läs merBÄSTA HÅLLBARHETSREDOVISNING
BÄSTA HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013 Agenda Välkomna! Dan Brännström, FARs Generalsekreterare Bästa hållbarhetsredovisning 2013 Åse Bäckström, juryns ordförande Årets pristagare "Hur bra är företags hållbarhetsredovisningar
Läs merReglemente för intern kontroll
Reglemente för intern kontroll Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-06-17 För revidering av reglementet ansvarar: Kommunfullmäktige För
Läs merRiktlinjer för ägarstyrning av kommunens bolag
Riktlinjer för ägarstyrning av kommunens bolag Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner 1 Fastställt av: KF Datum: 2017-03-01 För revidering ansvarar: Kommunledningskontoret För eventuell
Läs merIntressentundersökning bekräftar Vattenfalls prioriterade hållbarhetsområden
2014-03-24 Intressentundersökning bekräftar Vattenfalls prioriterade hållbarhetsområden För Vattenfall är det viktigt att lyssna till företagets intressenter och förstå deras förväntningar på bolaget.
Läs merBolagspolicy för Oskarshamns kommun
Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-02-10 21 Gäller från och med 2014-02-10 Inledning - ägaridé Kommunen äger bolag och driver bolagsverksamhet för att förverkliga kommunala ändamål. Verksamheten som
Läs merRiktlinje för bolagsstyrning i Region Kronoberg
Beslutsunderlag Diarienr: 14LTK1256 Handläggare: Åsa Lupton, Datum: 2015-01-26.. Riktlinje för bolagsstyrning i Region Kronoberg Fastställd av Landstingsfullmäktige 2014-04-29 Reviderad av Regionfullmäktige
Läs merStegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen?
emma corkhill stegen och kuben Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen? Problemet med modeller är att de riskerar att förenkla och kategorisera en komplicerad verklighet till den grad att
Läs merRiktlinjer för extern rapportering för företag med statligt ägande
Riktlinjer för extern rapportering för företag med statligt ägande Staten är en betydande företagsägare i Sverige. Inom Regeringskansliet förvaltas 55 företag, varav 40 ägs helt och 15 ägs tillsammans
Läs merARBOGA KOMMUN. Blad 3. Ksau 204 Dnr 418/
ARBOGA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum 2015-12-08 Blad 3 Ksau 204 Dnr 418/2015-107 Bolagspolicy för Arboga kommuns bolag Kommunstyrelseförvaltningen har i
Läs merFöretagspolicy för Hällefors kommun
Företagspolicy för Hällefors kommun 2(4) I enlighet med bestämmelserna i 3 kapitlet 16-18 Kommunallagen (1991:900), (KL) har Hällefors kommun valt att bedriva viss kommunal verksamhet i aktiebolagsform.
Läs merAtt vara chef Ny roll för chefer och medarbetare
Att vara chef Ny roll för chefer och medarbetare Ny roll för chefer och för medarbetare Vår omvärld förändras i snabb takt och vår verksamhet berörs på många sätt. Det handlar om allt från digitalisering
Läs merFöretagspolicy för Gislaveds kommun
Företagspolicy för Gislaveds kommun 2016-11-02 1. Bakgrund De hel- och delägda kommunala företagen är en del av den samlade kommunala organisationen. Gislaveds kommuns framtidsvision och kommunövergripande
Läs merPOLITISKA RIKTLINJER. för styrmodellen i Norrköpings kommun
POLITISKA RIKTLINJER för styrmodellen i Norrköpings kommun... 10 januari 2011 Politiska riktlinjer för styrmodellen i Norrköpings kommun Beslutade av kommunstyrelsen den 10 januari 2011. Redaktionella
Läs merKommunal Författningssamling
Kommunal Författningssamling Koncernpolicy för Kävlinge kommun Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Kommunstyrelsen Kommunkansliet Antagen 2002-03-14, Kf 12/02:1 Ansvar Kanslichef Koncernpolicy
Läs merÄGARDIREKTIV FÖR UMEÅ UNIVERSITET HOLDING AB
Giltighetstid: Tillsvidare Dnr: FS 1.1-1968-17 Beslutsdatum Sid 1 (5) ÄGARDIREKTIV FÖR UMEÅ UNIVERSITET HOLDING AB Föredragande Biträdande universitetsdirektör Per Ragnarsson Sammanfattning Ägardirektiven
Läs merAtt säkra Europeiska socialfondens och projektens resultat - att arbeta resultatbaserat
Datum: 1 (6) 2015-10-20 Att säkra Europeiska socialfondens och projektens resultat - att arbeta resultatbaserat Svenska ESF-rådet Huvudkontoret Besöksadress: Rosterigränd 12, 3 tr Postadress: Box 47141,
Läs merJonas Iversen, Finansdepartementet
Jonas Iversen, Bakgrund: Över 10 års erfarenhet av bolagsstyrning och styrelsearbete. Ledande befattningar inom statens bolagsförvaltning. Erfarenhet från styrelsearbete och valberedningar: SJ (Ordförande),
Läs merBolagsstyrningsrapport 2018
Bolagsstyrningsrapport 2018 1 2 Bolagsstyrningsrapport 2018 Ägare Swedesurvey Aktiebolag ägs till 100 % av svenska staten. Bolaget verkar på en konkurrensutsatt marknad och har långsiktigt värdeskapande
Läs merBästa hållbarhetsredovisning 2010
Bästa hållbarhetsredovisning 2010 Vad krävs för att göra en riktigt bra hållbarhetsredovisning? Åse Bäckström och Fredrik Ljungdahl, Finforum 6 december 2011 Agenda Vad är Far? Far och hållbar utveckling!
Läs merPolitisk riktlinje för styrmodellen i Norrköpings kommun
181 Riktlinje 2014-12-08 Politisk riktlinje för styrmodellen i Norrköpings kommun KS 2013/0558 Beslutad av kommunstyrelsen den 10 januari 2011. Redaktionella ändringar införda den 10 maj 2011 och den 8
Läs merBästa hållbarhetsredovisning 2011. Dan Brännström & Åse Bäckström, Finforum 4 december 2012
Bästa hållbarhetsredovisning 2011 Dan Brännström & Åse Bäckström, Finforum 4 december 2012 2 En bra hållbarhetsredovisning har kännetecken Tydlig målsättning Rättvisande bild Väsentlig information Transparent
Läs merIndividuellt PM3 Metod del I
Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.
Läs merAKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. CHRISTER NILSSON
AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. Av CHRISTER NILSSON Aktiebolag är en bolagsform som kan vara ett lämpligt val för den näringsverksamhet som
Läs merSOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING
1 Ägardirektiv för Sollentuna Energi AB Antagna av Sollentuna kommunfullmäktige 2010-06-09, 44 Fastställda av bolagsstämman 2010-06-22 att gälla från och med 2011-01-01 Antagna av Sollentuna kommunfullmäktige
Läs merBolagspolicy för Tjörns kommun Antagen av kommunfullmäktige 2009-04-16 (KF 45)
Bolagspolicy för Tjörns kommun Antagen av kommunfullmäktige 2009-04-16 (KF 45) 1 Bakgrund Genom beslut i kommunfullmäktige den 22 december 2008 (KF 175) beslutades att bilda en bolagskoncern med Tjörns
Läs merÄgardirektiv för Göteborg & Co Träffpunkt AB
Bilaga F Styrelsen 1 Diarienummer: 0094/16 Handläggare: Peter Berggren Tel: 031-368 54 56 E-post: peter.berggren@gshab.goteborg.se Ägardirektiv för Göteborg & Co Träffpunkt AB Förslag till beslut i styrelsen
Läs merÄgardirektiv för Göteborg Stads Leasing AB
Bilaga E Styrelsen 1 Diarienummer: 0012/17 Handläggare: Peter Berggren Tel: 031-368 54 56 E-post: peter.berggren@gshab.goteborg.se Ägardirektiv för Göteborg Stads Leasing AB Förslag till beslut i styrelsen
Läs merOm betydelsen av vinstsyftet i aktiebolagslagen
Rolf Skog 140627 Om betydelsen av vinstsyftet i aktiebolagslagen Inledning Affärsverksamhet kan bedrivas i olika associationsformer, däribland i bolag. I svensk lag finns bestämmelser om enkla bolag, handelsbolag
Läs merPolicy för Hållbar utveckling
Policy för Hållbar utveckling Ett normerande dokument som kommunfullmäktige fattade beslut om 2017-03-27 Policy för hållbar utveckling Kommunfullmäktige 2017-03-27 1 (3) Policy för hållbar utveckling i
Läs merRegler för Region Jämtland Härjedalen som ägare i bolag och medlem i föreningar. Version: 1. Beslutsinstans: Regionfullmäktige
Härjedalen som ägare i bolag och Version: 1 Beslutsinstans: Regionfullmäktige ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av 1. 2016-10-19 Nyutgåva Regionfullmäktige 2(7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 3(7)
Läs merSKANDIA LIVS ÄGARPOLICY
SKANDIA LIVS ÄGARPOLICY antagen den 19 december 2005 1. Skandia Livs principer för ägarutövande 1.1 Syfte Skandia Liv har närmare 1,2 miljoner försäkringstagare. För försäkringstagarnas räkning förvaltar
Läs merMedlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23
Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera
Läs merLekmannarevision Midlanda Fastigheter AB
www.pwc.se Revisionsrapport Johan Lidström Lekmannarevision Midlanda Fastigheter AB Sundsvalls Kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Revisionsfråga...
Läs merNytt ägardirektiv för Higab AB
Bilaga J Styrelsen 2016-06-13 1 Diarienummer: 0055/16 Handläggare: Andreja Sarcevic Tel: 031-368 54 61 E-post: andreja.sarcevic@gshab.goteborg.se Nytt ägardirektiv för Higab AB Förslag till beslut i styrelsen
Läs merSamma krav gäller som för ISO 14001
Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS är samma som ingår i ISO 14001. Dessutom
Läs mer5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data
5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data Inledning En bärande idé i Mälardalen Innovation Index (MII) är att innovationsdriven tillväxt skapas i ett
Läs merPolicy för mänskliga rättigheter. Antagen av styrelsen för Luossavaara-Kiirunavaara AB (publ) den 27 oktober 2016
Policy för mänskliga rättigheter Antagen av styrelsen för Luossavaara-Kiirunavaara AB (publ) den 27 oktober 2016 1. Övergripande ställningstagande LKAB accepterar och bejakar de naturliga rättigheter som
Läs merÄgardirektiv för KTH Holding AB
Ägardirektiv för KTH Holding AB Direktiv för bolagsstyrning KTH Holding AB... 2 1.1 KTHHABs verksamhet och affärsidé... 2 1.2 Ägarstyrning i statliga bolag... 2 1.3 Bolagsstämman... 3 1.4 Styrelsen i KTH
Läs merBolagsstyrningsrapport Gävle Energi AB
Bolagsstyrningsrapport 2017 Gävle Energi AB Innehållsförteckning 1 Inledning...3 2 Ägarstyrning...3 3 Uppfyllelse av bolagsordning och ägardirektiv...3 4 Styrelsens och verkställande direktörens arbete...3
Läs merProgram Strategi Policy Riktlinje. Riktlinjer för politiska styrdokument
Program Strategi Policy Riktlinje Riktlinjer för politiska styrdokument Dokumentnamn: Riktlinjer för politiska styrdokument Berörd verksamhet: Alla nämnder och förvaltningar Fastställd av: 2017-12-19 242
Läs mer10 tips för den ansvarsfulla entreprenören
10 tips för den ansvarsfulla entreprenören 2 Att lyckas med sitt hållbarhetsarbete Hållbarhetsarbete kan bedrivas av företag i alla branscher och storlekar. Den enda skillnaden är att det är enklare i
Läs merAtt leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna
Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:
Läs merChefsuppdrag och ledarpolicy för Västerås stad
Chefsuppdrag och ledarpolicy för Västerås stad Antagen av kommunfullmäktige den 8 oktober 2015 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet
Läs merCOOR HÅLLBARHETSPOLICY
Coor-Group 1 (7) COOR HÅLLBARHETSPOLICY Syfte Coors ambition är att ständigt utveckla verksamheten från ett brett och långsiktigt perspektiv att bedriva en lönsam och sund verksamhet idag utan att kompromissa
Läs merHållbar stad öppen för världen
Medarbetar- och arbetsmiljöpolicy Hållbar stad öppen för världen Göteborg en stad för alla Vi som arbetar i Göteborgs Stad har ett gemensamt uppdrag, att tillgodose göteborgarnas behov och rättigheter.
Läs merArbetsgivarpolitisk strategi för Sundsvalls kommun
Arbetsgivarpolitisk strategi för Sundsvalls kommun Strategi (Strategi, Plan, Riktlinje eller Regel) Fastställt av Kommunfullmäktige Datum för fastställande 2019-03-25 70 Giltighetstid Tills vidare. Första
Läs merRiktlinjer för ansvarsfulla investeringar Optimized Portfolio Management Stockholm AB (Bolaget) Antagen den 30 november 2016 OPM
Riktlinjer för ansvarsfulla investeringar Optimized Portfolio Management Stockholm AB (Bolaget) Antagen den 30 november 2016 OPM Optimized Portfolio Management 1 Ansvarsfulla investeringar, inledning OPM
Läs merPrestation Resultat Potential
Arbetsblad Prestation Resultat Potential Ett arbetsblad för att bedöma och skapa dialog om prestation, resultat och potential. Arbetsblad Prestation, resultat och potential För att bedöma prestation och
Läs merDe svenska börsföretagens arbete med miljö och hållbar utveckling CSR värderat utifrån företagens hemsidor
De svenska börsföretagens arbete med miljö och hållbar utveckling CSR värderat utifrån företagens hemsidor Anna Massarsch Människorättsjurist - Globe Forum Business Network och Magnus Enell Hållbarhetsexpert
Läs merDet moderna ledaroch medarbetarskapet
Det moderna ledaroch medarbetarskapet En sammanfattning av de senaste teorierna kring modernt ledar- och medarbetarskap. Skriften bygger på information från rapporten Förändring och utveckling ett konstant
Läs merRiktlinjer för styrning av Kristinehamns kommuns majoritetsägda bolag
Riktlinjer för styrning av Kristinehamns kommuns Antagna kommunfullmäktige 10 2014-02-20 Antal sidor: 9 Innehåll 1. Inledning 1 1.1 Syftet med riktlinjerna 1 2. Lagliga förutsättningar 1 3. Förutsättningar
Läs merKallelse till årsstämma i Swedesurvey Aktiebolag
Svenska staten Näringsdepartementet Enheten för bolag med statligt ägande 103 33 Stockholm Kallelse till årsstämma i Swedesurvey Aktiebolag Härmed kallas till årsstämma i Swedesurvey Aktiebolag, 556469-2530.
Läs merUaFS Blad 1 SPECIFIKT ÄGARDIREKTIV FÖR UDDEVALLA UTVECKLINGS AB. Fastställd av kommunfullmäktige den 14 oktober
Blad 1 SPECIFIKT ÄGARDIREKTIV FÖR UDDEVALLA UTVECKLINGS AB Fastställd av kommunfullmäktige den 14 oktober 2015 248 Innehållsförteckning 1. Bolaget som en del av den kommunala organisationen... 2 2. Föremålet
Läs merKallelse till årsstämma i RISE Research Institutes of Sweden AB 2014
Svenska staten Finansdepartementet Enheten för statlig bolagsförvaltning 103 33 STOCKHOLM Riksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM Stockholm 2014 03 27 Kallelse till årsstämma i RISE Research Institutes
Läs merÄgarstyrning och ägardialog inom stadshuskoncernen
www.pwc.se Granskningsredogörelse Ägarstyrning och ägardialog inom stadshuskoncernen Robert Bergman Mars 2017 Innehåll Sammanfattning...2 1. Inledning...3 1.1. Bakgrund...3 1.2. Syfte och kontrollområden...3
Läs merVård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder
Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-
Läs merRevidering bolagspolicy
TJÄNSTEUTLÅTANDE Ekonomiavdelningen Dnr KS/2017:249-003 2017-04-12 1/2 Handläggare Ulrika Kalfholm Tel. 0152-292 32 Kommunstyrelsen Revidering bolagspolicy Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår
Läs merSOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION
SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Studiehandledning Ledaren och gruppen Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa
Läs merBolagspolicy 1/ , Vid behov
2017-04-12 1/8 Beslutad när: 2017-05-29 116 Beslutad av Kommunfullmäktige Diarienummer: KS/2017:249-003 Ersätter: Bolagspolicy, beslutad av kommunfullmäktige 2015-12- 14 207, Gäller fr o m: 2017-07-01
Läs merBolagsstyrning i Trelleborgs kommun
1 (7) Datum 2018-07-27 Bolagsstyrning i Trelleborgs kommun Trelleborg1000, v 1.0, 2008-09-16 1. Bakgrund En stor del av kommunens verksamhet drivs i aktiebolagsform. En grundförutsättning för kommunens
Läs merIntern kontroll, reglemente och tillämpningsanvisningar,
FÖRFATTNINGSSAMLING KS 2017/92 KS 2016/616 Intern kontroll Reglemente och tillämpningsanvisningar Dokumentnamn Intern kontroll, reglemente och tillämpningsanvisningar, Kommunstyrelsen Diarienummer KS 2017/92,
Läs mermed värdegrundsfrågorna är en självklar del av kvalitetsarbetet. Det är
4 : 1 Barn, elever och föräldrar ska kunna ställa höga krav på kvalitet och insyn i utbildningen. Därför finns i skollagen krav på att varje förskoleoch skolenhet ska arbeta systematiskt och kontinuerligt
Läs merProgram för ungdomars inflytande och verksamhet
Program för ungdomars inflytande och verksamhet 2014-2016 Antaget av kommunfullmäktige 2009-06-24, 179 Reviderat enligt kf beslut 2010-10-27, 255; 2014-03-26, 66 Program för ungdomars inflytande och verksamhet
Läs merPOLICY. Policy för medborgardialog
POLICY Policy för medborgardialog Typ av styrdokument Policy Beslutsinstans Kommunfullmäktige Fastställd 2017-06-26 Diarienummer KS 2016/509 101 Giltighetstid Från och med den 15 juli 2017 och tillsvidare
Läs merArbetsrapport Strömsunds kommun
Arbetsrapport Kommunstyrelsens uppsiktsplikt över bolagen Strömsunds kommun Anneth Nyqvist 2012-10-25 Anneth Nyqvis, projektledare Maj-Britt Åkerström, sakgranskning Strömsunds kommun Innehållsförteckning
Läs merHållbarhet - Fokus social hållbarhet. Therese Berg
Hållbarhet - Fokus social hållbarhet Therese Berg 2016-04-21 2 3 Hållbar utveckling Tid Hållbar utveckling En utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter
Läs merÄgarstyrning och uppsikt. Skellefteå Stadshus AB
www.pwc.se Granskningsredogörelse Ägarstyrning och uppsikt Martin Gandal Skellefteå Stadshus AB Mars 2016 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...3 2.2. Syfte och revisionsfrågor...3
Läs merHärmed kallas till årsstämma i Aktiebolaget Bostadsgaranti, 556071-9048.
Svenska staten Näringsdepartementet Enheten för statlig bolagsförvaltning 103 33 STOCKHOLM Sveriges Byggindustrier Box 5054 102 42 Stockholm Riksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM Kallelse till årsstämma
Läs mer