Äventyrsgruvan Tuna Hästberg. extremt utmanande extremt spännande extremt vacker. Förstudie 3

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Äventyrsgruvan Tuna Hästberg. extremt utmanande extremt spännande extremt vacker. Förstudie 3"

Transkript

1 Äventyrsgruvan Tuna Hästberg extremt utmanande extremt spännande extremt vacker Förstudie 3

2 4

3 ÄVENTYRSGRUVAN TUNA HÄSTBERG Extremt utmanande, extremt spännande, extremt vacker Mer likt Sagan om ringen än så här blir det inte i Sverige. I Dalarna ligger kanske landets mest speciella gruva. Den är till en stor del vattenfylld, vilket i sig inte är så märkligt, men vattnet i gruvan är helt klart och sikten nästan obegränsad. På smala plankor över bråda djup tar sig programledaren Melker Becker och fotografen Kalle Nordberg fram till det som kanske är ett av Sveriges vackraste rum. Presentation av Hemliga Svenska Rum, SVT1,

4 Uppdragsgivare: Dalarnas museum Huvudförfattare: Gunnar Persson Medförfattare: Magnus Bohlin, Örjan Hamrin, Lars Jönses, Fredrik Sandberg, Anna Tägtström Visconti Fotografer: Lars Dahlström, Lars Jönses, Nicklas Myrin, Örjan Hamrin samt ur Stora Ensos bildarkiv. Layout: Anna K Eriksson År 2010 Dalarnas museum samt respektive fotograf 6

5 Innehållsförteckning 1. Sammanfattande förslag 9 2. Förstudien Mål Organisation Metod Tuna Hästbergs gruvsamhälle och omgivningar Tuna Hästbergs historia Gruvområdet ovan jord Omgivande landskap Den nya synen på industrisamhället Upplevelseindustrin Industrisamhället blir historia Turism Besöksgruvor, äventyrsgruvor och dykgruvor i Europa Besöksgruvor Äventyrsgruvor Dykgruvor Äventyrsturism i Tuna Hästberg Slutsatser, möjligheter och argument för en äventyrsgruva Resurser Förslag Vision Namn Organisationsform verksamhet hos parterna Säkerhet Miljöföroreningar Logistik, transporter och tillfartsvägar Markfrågan Kulturhistoriska värden Marknadsföring Ekonomi Utvecklingsplan En trestegsraket Länsmuseets roll...30 Bilaga Besöksgruvor i Europa...31 Bilaga 2. Marknaden för Tuna Hästbergs gruva...36 Bilaga 3. Tuna Hästbergs gruvor. Historia och beskrivning...40 Bilaga 4. Refl ektioner från mitt besök i Tuna Hästbergs gruva

6 8

7 1. Sammanfattande förslag Huvudförfattare Gunnar Persson I Tuna Hästberg i Borlänge kommun finns en nedlagd järngruva med gamla anor som har stora förutsättningar för att bli en äventyrsgruva av internationell klass. Där bedrivs redan gruvdykning och äventyrliga vandringar för besöksgrupper ideellt av föreningen Baggbodykarna. Intresset från Sverige och även andra europeiska länder har stadigt ökat de senaste fem åren. Denna verksamhet skall utvidgas till att bli en öppen kommersiellt driven spjutspetsäventyrsgruva med inriktning primärt på unga äventyrslystna människor. Till att börja med som ett treårigt projekt. Namnet är Äventyrsgruvan Tuna Hästberg Extremt utmanande, extremt spännande, extremt vackert. De som arbetar i den organisation som skall driva gruvan kommer från Baggbodykarna, Tuna Hästbergs Hembygdsförening, Borlänge kommun och Dalarnas museum. Organisationen skall vara en ekonomisk förening. Utbudet kräver spetskompetens av organisation och besökare. Det är avancerad gruvdykning, isklättring i gruvan, bergsklättring i gruvan med stegpinnar (via ferrata), spännande, intressanta och vackra äventyrsslingor med olika innehåll och av olika svårighetsgrader samt utbildnings- och kursverksamhet. Besöken skall resultera i både upplevelser och nya historiska kunskaper. Organisationen skall hitta nya tekniska lösningar för både olika delar av verksamheten och kunskapsförmedlingen. Det kommer också att utvecklas olika besöksslingor ovan jord. Det första året 2010 är en inledningsfas där gruvan öppnas efter en del nödvändiga arbeten i och runt gruvan. Verksamheten öppnas för allmänheten och en ansökan om medel från EU:s strukturfonder för erforderliga investeringar lämnas in. Projektet börjar alltså i liten skala och skall sedan utvecklas i långsam takt. Nästa fas blir för investeringar i byggnader, hiss och utvidgning och konsolidering av verksamheten. Det skall bekostas av EU-ansökningar och sponsorer. Den tredje fasen är att verksamheten skall bära sina egna kostnader, eventuellt behövs bidrag utifrån för nya investeringar, exempelvis ett kunskapscenter och utbyggnad av besöksverksamheten. 9

8 Anriknings- och sovringsverket i Backmossen målning av Eigil Schwab 2. Förstudien 2.1 Mål Förstudien skulle klargöra om förutsättningar för en verksamhet baserad på äventyrsturism i Tuna Hästbergs gruvor var möjlig och i sådana fall utmynna i en projektansökan om att starta verksamheten. Förstudien syftade till att utreda: Förutsättningarna för att utveckla och driva en framgångsrik äventyrsturism. Förutsättningar för att i kombination med äventyrsturism utveckla och driva utbildning kring äventyrssporter samt kunskapsförmedling om och kring gruva och gruvsamhälle. Förutsättningar för samverkan mellan lokala och regionala aktörer för att utveckla det lokala näringslivet och bidra till en uppvärdering av platsen och bostadsorten Tuna Hästberg. Förutsättningar för att driva en ekonomiskt och kulturmiljömässigt hållbar turism. 10

9 2.2 Organisation Huvudman för förstudien var Stiftelsen Dalarnas museum i nära samarbete med Borlänge kommun. Förstudien drevs som ett avgränsat projekt med en verkställande utredare understödd av en projektgrupp ledd av en projektledare. Som utredare och huvudförfattare anlitades Gunnar Persson, Gnesta, kulturutredare och sociolog, tidigare verksam vid Örebro universitet. Till projektet knöts dessutom Magnus Bohlin, professor i kulturgeografi vid institutionen för Turism och resandevetenskap, Högskolan Dalarna. Projektledaren ledde projektgruppen inom ramen för länsmuseets organisation och ekonomiska rutiner och ansvarade för att förstudien utfördes i enlighet med syftet och fastlagd budget. Projektgruppen bestod av en mindre grupp personer med erfarenheter av motsvarande arbeten på annat håll, med kompetens inom turism- och landsbygdsutveckling, industrihistoria, kulturmiljövård, arkeologi, bebyggelsehistoria och allmän kulturhistoria samt en representant från Borlänge kommun. Projektet förutsatte ett mycket nära samarbete med Baggbodykarna samt Tuna Hästbergs Hembygdsförening och Rämshyttans Bygdegårdsförening (Från dokument, Dalarnas museum ). Övriga intressenter i förstudien var markägaren Bergvik AB och Kulturmiljöenheten på Länsstyrelsen Dalarna. Projektgruppen bestod av Örjan Hamrin, projektledare, Fredrik Sandberg och Lars Jönses från Dalarnas museum samt Anna Tägtström Visconti, Hållbar samhällsbyggnad, Borlänge kommun. Dessutom deltog Göran Tägtström, Borlänge kommun i mötena. Projektgruppen hade fyra sammankomster med utredaren hösten 2009 samt en i februari Dessutom deltog alla i ett heldagsmöte i Tuna Hästberg med två andra intressenter, Baggbodykarna och Hembygdsföreningen. 2.3 Metod Arbetet har bedrivits genom litteratur/tidskriftsstudier, internetsökning av texter, bilder och filmklipp från dykningar i gruvor och grottor och gruvbesök, och intervjuer, två besök i Tuna Hästberg och diskussioner i projektgruppen. Intervjuer har gjorts med Daniel Karlsson och Nicklas Myrin, Baggbodykarna; Mats Janols och Holger Rusback, Tuna Hästbergs Hembygdsförening; Anders Genstam, Rämshyttans Bygdegårdsförening; Fredrik Linder, Riksantikvarieämbetet och initiativtagare till Bergslagssatsningen; professor em. Erik Hofrén, Norrköping och professorn i Ekonomisk Historia vid Uppsala Universitet och KTH, Maths Isacson samt samhällsbyggnadschef Steve Johnson, Borlänge kommun. Flera möten med Sture Björk, Bergvik AB om upplåtelseavtal har ägt rum. Även andra myndighetspersoner på Arbetsmiljöverket, Bergsstaten, EU-kontor och Tillväxtverket har kontaktats. År 1994 bildades Tuna Hästbergs Hembygdsförening. Två år senare gav föreningen ut boken Tuna Hästberg, bondby-gruvby. Varje år utges en genomarbetad årsskrift köptes byns gamla skolhus som har rustats och handikappanpassats och som skall inrymma ett kontor för gruvprojektet. Föreningen har för närvarande 350 medlemmar. Styrelsen är starkt engagerad i projektet och framför allt Mats Janols och Holger Rusback har bidragit med många goda synpunkter och idéer till förstudien Den ideella föreningen Baggbodykarna bildades 1998 och har sedan starten haft dykning i gruvor som huvudintresse. Detta år började gruppen bland annat utforska den nedlagda gruvan i Tuna Hästberg. Daniel Karlsson och Nicklas Myrin har bidragit med mycket kunskap om gruvans nuvarande tillstånd och det arbete som nedlagts samt förslag på verksamheter. 11

10 3. Tuna Hästbergs gruvsamhälle och omgivningar 3.1 Tuna Hästbergs historia Längs den gamla vägen som går mellan Ludvika och Borlänge ligger byn Tuna Hästberg, vackert belägen på en höjd med utsikt över Rämen och omgivande berg och sjöar. Byn har som många andra byar i Bergslagen en rik och växlande historia som sträcker sig genom seklers gång. Byns ursprung kan med säkerhet spåras tillbaka till medeltiden. Den första kände inbyggaren var en förmögen finne från Karelen som slog sig ned i trakten under den första hälften av 1600-talet. Denne man som i domboken går under beteckningen Ryke Hindrik Jacobsson i Hessebergeth är idag anfader till många av dem som räknar sitt ursprung tillbaka till Hästberg. Byn hade sin storhetstid under de år då Bergslaget bedrev gruvdrift här. Malmen i Tuna Hästbergs gruvor hade en hög manganhalt och lämpade sig därför väl till bland annat vapentillverkning, vilket fick till följd att gruvan blomstrade under 40-talet. Produktionen omfattade under detta decennium allt från själva brytningen till framställningen av pannsinter för direkt leverans till Domnarvets hyttor. Under denna tid fanns bl.a. två smedjor och två linbanor för gråberg och malm. 12 Malmstrossar i ett brytningsrum på 120 meters avvägning. Foto Sven Berg 1955, Stora Ensos bildarkiv i Dalarnas museum.

11 Under slutet på 60-talet började driften trappas ned, men nedläggningsbeslutet 1968 kom ändå som en smärre chock eftersom direktören något år innan sagt att malmen skulle räcka i minst 100 år. Malmen räckte visserligen, men Domnarvet hade arbetat fram en ny process där malmen från gruvan i Hästberg inte ansågs lämplig. Den 1 juli 1968 kom så slutligen driftstoppet och en epok som sträcker sig från de första fyndigheterna i trakten runt år 1400 till 1968, närmare 600 år gick i graven. (www.tunahastberg.nu) 3.2 Gruvområdet ovan jord av Lars Jönses och Fredrik Sandberg Större delen av den gamla gruvanläggningen uppe på berget revs i samband med gruvans nedläggning I sydväst är området inhägnat och domineras av de två stora dagbrotten från den sista brytningsepoken. Flera brytningsrum går här i dagen med rasbenägna kanter. Den dramatiska terrängen innehåller ett smärre antal lämningar från byggnader eller konstruktioner. I väster finns resterna av en urschaktad gråbergsdeponi och fundamenten till ett makadamverk. Längs vägen ned till gråbergsdeponin ligger de stora fundamenten till krossen avstjälpta. Den nordöstra delen av området är mer 13

12 komplext och varierat med avseende på lämningstyper och kronologi. Uppe på bergets hjässa och i sluttningen ned mot byn finns en mängd mindre brott, schakt, skärpningar, rymningar, husgrunder, fundament, vägar, kanaler, hjulgravar med mera. Den enda bevarade byggnaden är maskinhuset, som uppfördes c:a 1915 av tegel i nygotisk stil, påminnande om en skånsk landsbygdskyrka. Här stod en gång två gruvspel (ett personspel och ett bergspel), två kompressorer för tillverkning av tryckluft samt en transformator. Från spelen gick linor ut genom byggnaden via brytskivor vid lavarna ned till hisskorgarna i schakten. Maskinhuset är idag tömt på innehåll och har minst sagt eftersatt underhåll. De två lavarna vid schakten var byggda i trä och c:a 20 meter höga. I närområdet finns fundament till den linbana som fraktade malmen till anrikningsverket i Bockmossen. 3.3 Omgivande landskap Fyra kilometer från gruvan ligger den anrika Rämshyttans turistgård vackert belägen vid sjön Rämen. Turistgården, som öppnandes 1920 av Skidfrämjandet, var till 1980-talet ett omtyckt turistmål både sommar och vinter. Efter att ha stått övergiven i flera år köpte en tysk familj turistgården Sedan dess har familjen arbetat med att renovera och utvidga anläggningen satsar Länsstyrelsen Dalarna kronor i regionalt bidrag till Rämshyttans Turistgård AB. Kostnaderna är över tre miljoner. Där ingår satsningar i café och restaurang och i en rad aktiviteter, bland annat barnskidbacke med lift, längdskidor, skridskor, fiske, tennis samt bad och kanot. Rämshyttans Bygdegårdsförening bildades 1956 när man av dåvarande Stora Tuna kommun fick överta den tidigare folkskolan i byn. Efter en invändig ombyggnad invigdes Bygdegården Ett par mil från byn ligger Romme Alpin som är Sveriges mest besökta skidanläggningen utanför fjällvärlden. Förutom den övriga servicen finns ett nybyggt hotell i fyra våningar med 89 rum inom anläggningen. De flesta besökarna kommer från Mälardalen. Gyllbergen är Borlänges största naturreservat beläget nära Idkerberget. Det är ett vildmarksområde med fina vandringsleder. Reservatet bildades 1982 främst för att skydda området från kalavverkningar. Det finns ovanliga växter och många fågelarter. Under vintern finns det ca 60 km preparerade leder för skidåkning. I området finns 23 bergstoppar över 400 meter. Vildmarksleden på 30 km passerar fem gamla fäbodvallar, vindskydd och åretrunt-öppna raststugor. Populära utflyktsmål är Prästbodarna, Dragberget och Spånsans fäbodar. 4 Den nya synen på industrisamhället 4.1 Upplevelseindustrin Hösten 1999 kom KK-stiftelsen (Kunskap och kompetens) med en rapport Blandade Upplevelser. Det hade visat sig att näringar som fokuserar på upplevelser hade fått en ökad ekonomisk betydelse sedan början av 1990-talet. Rapporten tog upp att det man kallade upplevelseindustrin (creative industries) var den snabbast växande sektorn i USA och Storbritannien. Även i Sverige kunde samma tendens med en ökad produktion av upplevelser påvisas De branscher som denna sektor består av är: arkitektur, dator- och tv-spel, design, film, foto, konst, litteratur, marknadskommunikation, media, mode, musik, måltid, 14

13 scenkonst, turism/besöksnäring och upplevelsebaserat lärande. Senare rapporter från KK-stiftelsen, som FUNK En tillväxtmodell för upplevelseindustrin (2006) visar att tendensen håller i sig. Författaren till denna rapport; Tobias Nilsén, skriver på sin blogg, Kulturekonomi.se , att en ny studie av sex regioner i Sverige visar att upplevelseindustrin eller den kreativa sektorn som den betecknas i denna rapport står för tio procent av sysselsättningen. Av dessa arbetar 30 % inom området turism/rekreation/sport. Bara media/digitalt har större andel sysselsatta (35 %). Även Bergslagen påverkas av denna samhällsförändring. Ett pressmeddelande från Örebro universitet är exempel på detta. Upplevelseindustrin förändrar Bergslagen. Kultur och turism står för en liten men viktig ekonomisk uppgång i Bergslagen som annars förknippas med nedläggningar och utflyttning. Bilden av Bergslagen förändras sakta från en region i kris till ett attraktivt turistmål med ett värdefullt kulturarv, säger Max Jakobsson, som skrivit en avhandling på detta ämne i kulturgeografi vid Örebro universitet. Pressmeddelandet och Max Jacobsson fortsätter: Genom att använda nedlagda bergsbruk och industrier för att skapa upplevelsecenter lockar man turister till Bergslagen. Numera kan turister få en guidad tur i hyttorna, och gå under jord i gruvorna för att uppleva bergsrummen med interaktiva inslag. Bergslagen erbjuder även nöjen som inte är direkt knutna till Bergslagens historia som måltidsupplevelser, konstutställningar och teater. Insikten hos politiker och lokala tjänstemän om att industrin i regionen inte kommer att hämta sig har lett till besvikelse och uppgivenhet men också nytänkande, och kommunen är en viktig aktör för utvecklingen som vi ser nu. Upplevelseindustrin har en stor betydelse för ekonomisk utveckling i industriregioner som liksom Bergslagen befinner sig i strukturomvandlingsprocess. Det blir ett sätt att locka företag och människor till regionen. Sysselsättningen inom upplevelseindustrin i Bergslagen har ökat med över 30% under 1990-talet 15

14 fram till år % av de som jobbar inom branschen har flyttat till regionen. Till stor del är det låga löner, deltidsarbete och säsongsarbete i den här branschen men det finns tecken på att det kommer fler välbetalda jobb inom kulturnäringen. Men i och med att lämningar från gruvdrift och järn/stålindustri har fått ett ökat symboliskt värde och alltmer ses som resurser för ekonomisk utveckling har konflikter uppstått. Det finns spänningar mellan olika aktörer som har olika syn på hur kulturarv ska användas eller bevaras för framtiden. Dessutom går åsikterna isär om hur man ska bevara den regionala och lokala identiteten. I marknadsföringen förvandlas ofta en miljö som präglats av en stark arbetarkultur till något som ska vara intressant för en kulturellt skolad medelklass. Även nykomna invandrare glöms bort trots att de utgör en väsentlig del inom upplevelseindustrin. De syns knappast i den nya bilden av Bergslagen som formas i dag. 4.2 Industrisamhället blir historia När jordbrukssamhället för mer än ett sekel sedan omvandlades till ett samhälle där allt fler började arbeta i industrin fick denna samhällsform en mer nostalgisk aura och krafter för att bevara och visa upp detta sätt att leva började komma i rörelse. Hembygdsgårdar, samlingar och museer växte fram. I dag när industriarbetet i västvärlden alltmer flyttar till länder främst i Asien där produktionskostnaderna är låga och vi på nytt lever i en brytningstid upprepas detta. Industriarbetets villkor och lämningar möter ett ökande intresse. Platser och byggnader 16 Isklättring kan äga rum i Tuna Hästbergs gruvor. Bilden är dock ej från Tuna Hästberg. Foto: Nicklas Myrin

15 återanvänds som restauranger, kulturhus, mm, dokumenteras och visas upp. Det är inte minst unga människor som är intresserade av det industriella kulturarvet. Det handlar om en industriromantik, industrial gothic och en ny form av ruinturism och ruinromantik. Äventyrsexpeditioner görs till gamla, surrealistiska industrimiljöer som upplevs som spännande och nostalgiska. Nu har övergivna gruvor, gruvlavar, nedlagda industribyggnader, utrymda militärfort m.m. blivit minnesmärken från en tidigare epok. Upprättandet av ett industrikulturarv och industriminnen har det gemensamt med övrigt återbruk av fabriksanläggningar att vissa industriella verksamheter kopplas samman med historien.----estetiseringen av förfall och en ruinromantisk fascinerad blick på ruiner verkar ha fått ett brett genomslag, --- (Willim Robert, Industrial Cool, 2008, sid ). Dessa unga människor är bl.a. intresserade av övergivna stadsmiljöer (urban exploration) och att utforska nedlagda gruvor (mine exploring/mine exploration) och gruvdykning. I denna trend finns också en nostalgi över det svenska folkhemmets upplösning i en ny globaliserad värld, där ruinerna bär vittnesbörd om dess blomstringstid. Den aspekten intresserar en äldre generation. 4.3 Turism Turismen är en växande sektor inom samhällsekonomin. Tillväxtverket visar att turistindustrin i Sverige omsätter 237 miljarder och sysselsätter årsarbeten och under 2008 ökade turistnäringen i Sverige sin totala omsättning med 6,3 procent till drygt 244 miljarder kronor. Sysselsättningen inom många traditionella basnäringar ökar inte i samma takt som inom turistnäringen, som bidragit med nästan nya heltidssysselsatta sedan år Totalt ökade turismkonsumtionen med 50 % mellan 2000 och De senaste tio åren har intäkterna från utländska besökare fördubblats. Exportvärdet är större än både järn och stål och personbilar (pressmeddelande ,www.tillvaxtverket. se). Det sker förändringar inom efterfrågan på aktiviteter i besöksnäringen vilket är intressant för Tuna Hästbergprojektet: Turistdelegationen publicerade under 2005 en analys av över 500 miljoner besök till drygt svenska besöksmål mellan åren 1998 och Ingen sådan undersökning har tidigare gjorts i Sverige. Analysens viktigaste slutsats är att annorlunda upplevelser som till exempel äventyrsbad, utförsåkning och aktivitetshus, lockar fler och fler, och har ökat med 25 procent, medan mer traditionella besöksmål tappar mark. Analysen ger en ny bild av Sverige och vad dagens turister söker. (www.tillvaxtverket.se). Tendensen stöds av denna omvärldsspaning: Färdigrest? Turismen möter nya utmaningar ; LÄNGTAN EFTER DET ÄKTA. Den allt snabbare innovationstakten i världen sätter också tryck på turismindustrins aktörer att ständigt erbjuda nya allt mer spektakulära upplevelser. Spännande illusioner i vardagen bjuder oss på intensiva wow-kickar, skidåkning i Dubai eller bungee-jump får inte längre någon att höja på ögonbrynen. Samtidigt: i bruset av virtuella världar och iscensatta upplevelser växer längtan efter något helt annat fram. Äkta rakt igenom, det är vad vi längtar efter ibland.. (Kairos Futures nyhetsbrev, Watching no , ). Äventyrsturismen är en snabbt växande sektor inom besöksnäringen. Det är en 17

16 form av naturbaserad turism som inkluderar riskelement, fysiska utmaningar och krav på speciella förkunskaper. Det finns ett otal varianter inom utbudet som täcker alla element, luften, vattnet, jordytan och underjorden. Några få exempel är bergsklättring, forsränning, flottfärder, bungee jump, sportdykning, grottdykning och gruvdykning. En googling på adventure tourism ger träffar. En rapport från marknadsinstitutet Euromonitor visar att äventyrsturismen nu är den snabbast ökande sektorn i världen inom resandet. I Storbritannien växte denna marknadsandel med 20 % per år mellan 1999 och Se även Magnus Bohlin, Marknaden för Tuna Hästbergs gruva, bilaga Besöksgruvor, äventyrsgruvor och dykgruvor i Europa Besöksgruvor finns över hela världen. I begreppet inryms både verksamma gruvor, exempelvis LKAB i Kiruna och nedlagda gruvor som Falu Gruva, Flogberget och Sala silvergruva. De flesta besöksgruvorna är nedlagda gruvor. Några nedlagda gruvor riktar sig till en yngre och mer äventyrslysten publik som vill ha större fysiska och emotionella utmaningar. Gruvor som främst riktar sig till denna målgrupp betecknas som äventyrsgruvor. Det finns tills nu sju sådana i Europa. Inom denna målgrupp finns en mindre grupp som uppskattar en extremvariant av dykning, att dyka i nedlagda gruvor. Dykning i grottor är ännu populärare och utbudet av grottor mycket större. Gruvdykning i Europa drivs veterligen ideellt av entusiaster. Än så länge hör Tuna Hästberg till denna kategori. En speciell variant av gruvbesök är mine exploration. Det är amatörer som besöker, utforskar och ibland dokumenterar nedlagda gruvor. Det kan ses som en form av industriarkeologi på amatörnivå av en företrädesvis ung grupp som delar vissa intressen med urban exploration. Att i första hand ta sig in till övergivna och ibland svårtillgängliga platser är ett gemensamt intresse Besöksgruvor I förstudien beskrivs verksamheten översiktligt för 23 besöksgruvor i olika europiska utomnordiska länder. Gruvornas besöksdelar är av olika storlek och karaktär förutom att de är av varierande ålder och typ som kol-, koppar-, skiffer-, silver-, järn-, bly-, tenn och saltgruvor. Besökare kan komma ner i gruvan till fots, med hiss eller tåg. Besöksgruvorna har olika typer av guidning. En vanlig variant är att en f.d. gruvarbetare berättar om gruvans historia, brytningstekniker och arbetsvillkor. Guidningen kan ske till fots, med tåg, motorfordon eller via båt eller färja. Det finns en variation av olika audiovisuella presentationer och ljud- och ljuseffekter. I enstaka fall finns det restaurang, kafé eller konsertsal i gruvan. För en beskrivning av de enskilda gruvorna se bilaga Äventyrsgruvor Vildmarkgruva Varuträsk nära Skellefteå, del i äventyrsplats i Guldriket Besökare kan gå en guidad tur på 20-m nivån som visar mineraler och berättar om gruvans historia. Dessutom erbjuds konferensarrangemang, middag i gruvan, samt andra äventyr som isracing, skotersafari, vildmarksutställning, etc. 18

17 Baggbodykarna. Fotot längst upp till höger är basstationen på 80 m djup. Foto: Nicklas Myrin. 19

18 Sala Silvergruva Besökare erbjuds sex olika guidade turer under jord som ställer olika krav på besökaren. Gruvan används även som dykgruva, se Merkers Äventyrsgruva, Merkers, Thüringen, Tyskland Detta är en väldigt stor kalium-/saltgruva. Besökarna åker hiss ner till 500 m djup. Där är det mellan grader varmt. Sedan företas en färd i öppna fordon (pickup trucks) som är 20 km lång. Första stoppet är ett underjordiskt gruvmuseum där gruvans historia visas. Därefter kommer Grossbunker, ett 250 m långt och 14 m högt f.d. saltförråd som grävdes ut 1989 och som då rymde ton salt. Nästa stopp är en grotta där den tyska riksbankens guld- och valutareserv förvarades i början av 1945 och som sedan konfiskerades av de allierade. En film visas från general Eisenhowers besök i gruvan i samband med konfiskeringen. Höjdpunkten är en sagogrotta som upptäcktes 1980 på 800 m djup och är full av saltkristaller. De största kristallerna är över en meter långa. Det finns en konserthall i gruvan av en katedrals storlek. Äventyrsgruvan Berchtesgaden, Bayern, Tyskland En gammal saltgruva som började brytas i slutet av 1100-talet med the most innovative aventure for salt mining in the world. Besöket börjar med en tågtur på 650 m som slutar i en 17 m hög saltkatedral. Där visas en lasershow i taket. Sedan kommer en saltkammare en med en futuristisk utställning om saltets olika användningsområden. Därefter når besökarna fram till en 100 m lång och 40 m bred spegelsjö (Spiegelsee) 150 m under jord. Där tar en färja besökarna över vattnet samtidigt som man visar artificiella växande saltkristaller i taket tillsammans med ljus- och musikeffekter. Slutligen får besökarna åka en rutschbana i trä (wooden slide) som sedan medeltiden användes av gruvarbetarna för att förflytta sig mellan olika nivåer. De som inte vill kan gå via en trappa. Sonderhausen Äventyrsgruva, Thüringen, Tyskland En gammal salt och kaliumgruva. Där finns stora gruvrum och imponerande teknisk utrustning att se. Besökare får åka hiss till 700 m djup där det finns ett museum. Dessutom kan man ta en båttur i en underjordisk saltsjö samt en rutschbanetur i en tunnel. Från början var det en besöksgruva, men nu kallar man sig äventyrsgruva delvis tack vare olika sportevenemang, t.ex. mountain bike tävlingar i gruvan. Dessutom finns en underjordisk konsertsal och danssalong. Schneeberg Passier, Monteneve, Äventyrsgruva, Sydtyrolen, Italien Det är en högt belägen gammal bly- och zinkgruva. Det finns två guidade turer. Den lilla äventyrsturen på 1-1,5 timmar med besök i gruvgången Himmelreich, samt en heldagstur en dag i veckan som täcker en stor del av gruvområdet. I heldagsturen får besökarna åka tåg, gå en promenad och äta lunch i gruvan Dykgruvor All dykverksamhet i dessa gruvor drivs ideellt. Det finns sju dykgruvor, den sjunde är Tuna Hästberg. Sala silvergruva Sala Silvergruva ger nu genom sin samarbetspartner ett mycket begränsat 20

19 antal dykare möjlighet att uppleva miljön under ytan. Dykning erbjuds under ett begränsat antal tillfällen till grottdykare, men även till mycket erfarna sportdykare eftersom en del av gruvan kan ses som ett dagbrott 155 meter under markytan. I ärlighetens namn ska givetvis erkännas att de allra mest spektakulära upplevelserna är förbehållna grottdykare som kan uppleva en större del av gruvan under vattnet, men de sportdykare som besökt gruvan hittills har varit mycket nöjda. Vi som jobbat med att göra detta möjligt skulle vilja sticka ut hakan och påstå att detta är en av världens absolut mest spektakulära grottdykarmiljöer och samtidigt även en av de mer krävande. Med en konstant vattentemperatur på cirka 2 grader Celsius från ytan och ner och fullständig avsaknad av strömmande vatten är miljön helt oförlåtande, men den som tar sig ner i gruvans undervattensmiljö belönas rikligt med fantastiska intryck (http://www.salasilvergruva.se/aktiviteter/dykning/). Ojamo, Finland Dykningen sker i en nedlagd kalkstensgruva i Lohja, 65 km väster om Helsingfors. Den är organiserad av entusiaster på frivillig grund. Inget upplåtelseavtal med markägaren finns. Säkerheten är ordnad och guider finns på plats. Dykning kostar sju euro. Dyk sker på 28- och 42 m nivåerna. Vattentemperaturen är 4 grader. Det är bra sikt och stora salar enligt uppgift från besökare. Dubnik, Slovakien I Dubnik i Slovakien finns en gruva som öppnades i slutet av 1500-talet. Den stängdes hittades en opal Harlequin som väger 600 gram och som finns att beskåda på ett museum i Wien. På ideell basis kan man i dag dyka i olika nivåer i gruvan året runt, i en vattentemperatur på 2-4 grader. Maximalt dykdjup är 65 meter. Dessutom finns det besöksslingor. Miltitz, Tyskland I en gammal kalkgruva belägen mellan Dresden och Chemnitz i sydöstra tyskland finns både en besöksgruva och en dykgruva. Den öppnades på ideell basis Stora salar på minst 18 m och kristallkart vatten enligt besökare. Skiffergruva, Schwalefeld, Tyskland Gruvan är belägen 46 mil från Berlin, i riktning mot Kassel, nära Zierenberg och Wofhagen. Dykdjupet är 80 m på nivå tre. Det går att dyka från två nivåer i gruvan. Verksamheten drivs ideellt och endast erfarna och certifierade dykare får komma. Skiffergruva Christine, Tyskland Denna gruva ligger i närheten av Schwalefeld, 46 mil från Berlin. Kontaktpersonen är densamma för båda gruvorna, Oliver Hecht i Helminghausen-Messinghausen. Dykdjupet är maximalt 45 m. Det är möjligt att dyka från två nivåer i gruvan. Endast certifierade dykare är välkomna. Förutom att dyka kan besökare delta i en guidad tur i gruvans torra delar. 21

20 22

21 5 Äventyrsturism i Tuna Hästberg 5.1 Slutsatser, möjligheter och argument för en äventyrsgruva Till att börja med passar projektet in i de rådande utvecklingstendenserna i samhället. Ett samhälle där industriproduktion varit den dominerande sysselsättningen håller genom ny kommunikationsteknik och bioteknik på att transformeras till något nytt. I detta nya samhälle blir yta, design och upplevelser allt betydelsefullare. En av de snabbast växande ekonomiska sektorerna i detta nya är vad som kallas upplevelseindustrin eller den kreativa sektorn. Så är även fallet i Bergslagen. En expanderande underavdelning inom upplevelseindustrin är turism/besöksnäring och där inte minst äventyrsturism. Framför allt unga människor söker sig till utmanande och ibland extremt äventyrliga fritidsaktiviteter. Denna samhällsförändring leder till att industrisamhällets materiella lämningar allt mer ses som ett kulturarv. Museer börjar arbeta med industrikulturarv och industriminnen bevaras. Förfallna och övergivna industrimiljöer får ett nostalgiskt och romantiskt skimmer, främst för en yngre generation. Äldre generationer ser det också som lämningar av ett försvinnande folkhem. En ny sorts ruinturism och industriromantik/ruinromantik växer fram. Det finns också ett starkt sug efter äkthet och genuina upplevelser. Jordbrukssamhällets materiella beståndsdelar samlades in till museer och byggnader flyttades till hembygdsgårdar och friluftsmuseer som Skansen, etc. över hela landet för ett sekel sedan. I dag kommer besökare till de övergivna industribyggnader som finns kvar till den plats där arbetet bedrevs. En stånggång, gruvmaskiner och annan utrustning kan givetvis visas på ett museum, men en bevarad nedlagd gruva är inte flyttbar. Där är det lättare att ge besökaren en autentisk helhetsupplevelse. Inom upplevelseindustrin är turismen en expansiv sektor. Omsättningen i Sverige ökade 2008 med 6,3 %. Det har också visat sig att efterfrågan på traditionella besöksmål minskar till förmån för andra mer äventyrliga och spektakulära upplevelser, alltså äventyrsturism. En pågående stort projekt som har anknytning till projektet i Tuna Hästberg är Berslagssatsningen. Det är en kulturhistorisk satsning på 14 industrihistoriska miljöer i fem län i Bergslagen. Riksantikvarieämbetet, länsstyrelserna och KTH leder projektet. Fokus är kultur och turism. Satsningen pågår mellan 2006 och Insatsen är tänkt att vidareutveckla de 14 utvalda miljöerna, kallade noder, till mer attraktiva besöksmål. Ökat besöksantal och en turismdriven tillväxt som breddar näringslivet och samarbete mellan noderna är viktiga mål. Intresseföreningen Bergslaget koordinerar satsningen. I oktober 2009 intervjuades initiativtagaren till Bergslagssatsningen, Fredrik Linder. Enligt Linder är Tuna Hästberg mycket intressant för Bergslagssatsningen. Han har fört fram Tuna Hästberg inom projektets informations- och kommunikationssatsning. Linder tror att Tuna Hästberg kan bli väldigt spektakulärt och en spjutspetsverksamhet samt en attraktiv part inom den stora satsningen om man lyckas. Även om det inte publikt blir lika stort som andra delar av Bergslagssatsningen blir det så att man bidrar till att bilda ett skimmer som i sin tur bidrar till bilden i ett större turistiskt sammanhang. Det koncept som diskuterats i projektgruppen och den sammansättning av intressenter som skall ingå i den organisation som är tänkt att driva gruvan passar in i Bergslagssatsningens grundtankar. I dessa omvärldstrender och satsningar är självklart en spännande, vacker och välbevarad gruva intressant. Det märks också på det ökade intresset för Tuna Hästberg 23

22 och de många besöksgruvor som finns i alla världsdelar. För övrigt finns det ett ökande intresse för historia i många former. (Se exempelvis com/english/) Resurser Under jord Själva gruvan är unik. Den är ansenlig, stabil, torr ner till 80- metersnivån, man slipper alltså pumpa ut vatten, det finns ingen olja eller sot och den är omväxlande med både relativt lättillgängliga och mer svårtillgängliga delar samt temperaturen är stabil året runt. I gruvan finns det många imponerande bergrum. Ett av dessa har kallats ett av Sveriges vackraste rum av TV-teamet i Hemliga Svenska Rum. Där finns tre mil torrlagda gångar av olika svårighetsgrad. Den vattenfyllda delen har ett rent och klart vatten med god sikt att dyka i och med vattenytor och vattenfyllda gångar att färdas på och det finns räls, is och isväggar. Gruvan är nästan intakt som den såg ut vid nedläggningen och under vattenytan helt bevarad. Det finns spår av olika brytningstekniker. Det går inte att cykla med mountain bike nere i Tuna Hästbergsgruvan som i Sonderhausen. Man kommer inte ner till meters djup som i några av gruvorna och det finns inga urkarvade kapell som i ett par saltgruvor och gruvan har veterligen inte haft besök av berömda personer som i Rammelsberg. Men i övrigt finns det en potential i Tuna Hästberg att utveckla nästan alla varianter av aktiviteter som finns i de beskrivna gruvorna. Det kan utvecklas mer eller mindre krävande äventyrsslingor, vanliga besöksslingor, handikappanpassade turer, åka hiss, åka tåg i gruvan, ordna en rutschbana mellan olika nivåer. Vidare möjligheter för kulturevenemang, att njuta av vackra och spännande vyer, att åka färja/båt på vattnet förutom dykning och att ha olika typer av audiovisuella och mer spektakulära teknologiska effekter. Det finns redan planer på isklättring och via ferrata (bergsklättring med stegpinnar), något som jag inte funnit i någon annan gruva. Det speciella med Tuna Hästberg är att det mesta av detta kan pågå samtidigt vilket är en utmaning att lösa logistiskt. Förutom att utforska och dyka i gruvan har Baggbodykarna fraktat bort ca 30 ton skrot och röjt sly runt nedgångar vid gruvan och maskinhuset. Utforskandet har hela tiden fortsatt och besöksantalet växer stadigt. Fram till hösten 2009 har ca personer, dykare och besöksgrupper besökt gruvan, förutom de som tagit sig ner på egen hand. All verksamhet har hittills ägt rum på ideell basis. Hittills har endast 10 % av de potentiella dykmöjligheterna kartlagts. Det är i dagsläget möjligt att ta emot 16 dykare per helg, en fördubbling på sex månader. I dag bedriver Baggbodykarna Sveriges enda utbildning i grottdykning i gruvan, som är den bästa dykplatsen i Sverige med sitt rena och klara vatten. Enligt uppgift från Baggbodykarna finns det ca dykare i Sverige, varav 500 kvalificerade och i övriga Europa, varav kvalificerade. Det är en ung och köpstark målgrupp som till stor del är ny för museer och därför intressant att nå med kunskapsförmedling. Detsamma gäller för många av äventyrsturisterna. Förutom intresserade i och utanför regionen bör besökare i Romme Alpin och studenter vid Högskolan Dalarna kunna utgöra en målgrupp för en unik äventyrsupplevelse. Ovan jord Det vackra maskinhuset kan redan i befintligt skick utnyttjas till att sommartid ställa ut gamla gruvmaskiner och annan utrustning. I renoverat skick kan det exempelvis 24

23 inrymma ett kunskapscenter. I byns gamla skolhus kan kontor, kaféverksamhet, mindre utställningar, föredrag och konferenser, och enklare logi anordnas. I den nyupprustade Rämshyttans turistgård finns större resurser för matservering och övernattning. Det finns möjligheter att anordna flera besöksslingor i anslutning till gruvan och de lämningar som är bevarade. Slutsats Genom Baggbodykarnas nedlagda arbete, redan gjorda investeringar och den sakta växande dyk- och besöksverksamheten samt engagemanget inom hembygdsföreningen är en solid grund lagd. Förutom Baggbodykarna deltar Borlänge kommun, Dalarnas museum och Tuna Hästbergs Hembygdsförening i projektet. Utgångspunkten är den unika välbevarade gruvan med sin omfattning, sitt klara vatten och många vackra bergrum. När sedan alla ovanstående omvärldsfaktorer läggs samman måste slutsatsen bli att det finns goda möjligheter att utveckla en etappvis klokt utbyggd äventyrsgruva med extrema utmaningar som kan byggas ut med allt fler aktiviteter och då skapa ett historieintresse hos nya målgrupper. Med det intresse för gruvan som redan finns och är växande utan att några resurser är lagda på marknadsföring, bör det inte vara svårt att locka besökare till Tuna Hästberg. Projektet kan också förväntas ge bygden ett uppsving. Vidare kommer även varumärket Borlänge att stärkas. 25

24 5.2 Förslag Vision Att utveckla en ny typ av extrem gruvturism i en spjutsspetsäventyrsgruva för nya målgrupper som unga äventyrare, med sikte på en utökning av aktiviteter. Projektet skall sträva mot att bli ett experimentfält för att utveckla nya idéer och nya tekniska lösningar för både dykning och kunskapsförmedling och hitta lösningar för att förena dessa. Besökare skall få både minnesvärda upplevelser och ny kunskap. Allt i och runt en äventyrsgruva där allt fler verksamheter efter hand pågår samtidigt på olika platser, dykning, isklättring, via ferrata (bergsklättring på stegpinnar i gruvan), äventyrsslingor av olika svårighetsgrad, och utbildning/kursverksamhet Namn Projektets namn föreslås vara: Äventyrsgruvan Tuna Hästberg. Äventyr är lockande för besökare. Byns namn bör vara med, dels för att besökare lättare skall hitta dit och dels för att gruvan nu är känd med byns namn Organisationsform verksamhet hos parterna Organisationsformen är ekonomisk förening som bör bildas snarast. Den måste teckna ett upplåtelseavtal med markägaren Bergvik AB och öppna gruvan, samt arbeta på att komma in med en ansökan till EU:s strukturfonder före En ekonomisk förening är mindre byråkratisk och smidigare än aktiebolag. Där bestämmer delägarna själva kapitalinsatsens storlek, i ett aktiebolag är insatsen minst I den ekonomiska föreningen bestämmer delägarna själva hur ekonomiska överskott skall fördelas eller användas, i ett aktiebolag delas vinsten ut efter antal aktier per individ. En ekonomisk förening kan inte heller köpas ut av utomstående intressen. Liksom i ett aktiebolag behöver man inte skatta för den vinst som investeras i verksamheten innan bolagsskatten skall betalas. Den ekonomiska föreningen Äventyrsgruvan Tuna Hästberg är sammansatt av fyra parter: Baggbodykarna som driver äventyrsverksamheten under jord. Tuna Hästbergs Hembygdsförening som håller med lokaler och arrangerar besöksslingor ovan jord. Dalarnas Museum som står för kulturhistoria och kulturturism. Borlänge kommun som stöder byutveckling och företagande, ansvar för planfrågor, naturvård och infrastruktur Säkerhet För närvarande kan tre nergångar användas. Det är schaktet med trapp och hiss, rashålet i skogen med repet och en ingång nere i dagbrottet. De behöver säkras med bättre stängsling. Sedan måste bestämmas om fler gruvhål och nergångar skall användas, säkra dessa och stänga igen de som finns kvar. Baggbodykarna har skrotat området runt dykplatsen i gruvan och på vissa överhängande platser i några av gångtunnlarna. För övrigt måste nedgångar och besöksslingor skrotas i den takt de skall användas i verksamheten. För att förbättra säkerheten har föreningen ordnat mobiltäckning i gruvan, köpt en transformatorstation och dragit in el i gruvan. Vidare har man byggt en hiss för transporter av utrustning som inte är personklassad, men som kan användas som sådan 26

25 i ett nödläge. Dessutom har det byggts en trätrappa bredvid hissen. Ansvarfrågor återstår att klarlägga Miljöföroreningar Baggbodykarna har fraktat bort ca 30 ton skrot och avfall. Under projektets fortsatta förlopp skall allt miljöfarligt avfall tas om hand allteftersom delar av gruvan tas i anspråk samt på de områden ovan jord som utnyttjas Logistik, transporter och tillfartsvägar För närvarande kan besökare bara nå gruvan med motorfordon. Den sista delen av den enda tillfartsvägen är en knagglig grusväg. Det finns ett fåtal platser där besökare kan parkera nedanför schaktet. Grusvägen behöver förbättras och mötesplatser ställas i ordning, samt röja sly nära vägen. Vidare behöver man röja vegetation runt schaktet och maskinhuset, samt ställa i ordning fler och mer tillgängliga parkeringsplatser nära schaktet Markfrågan Markägare är Bergvik AB. Innan gruvan kan öppnas för allmänheten måste ett nyttjanderättsavtal upprättas mellan den ekonomiska föreningen och markägaren. Det finns ett undersökningstillstånd på guld för Laxsjöfältet, ha stort, där Tuna Hästberg ingår. Tillståndet löper ut den 20 juli Det kan förlängas eller upphöra. Detta utgör inget formellt eller praktiskt hinder för att öppna en äventyrs-/besöksgruva enligt besked från Bergsstaten i Falun. 27

26 5.2.8 Kulturhistoriska värden av Fredrik Sandberg Tuna Hästbergs gruvor är registrerade i det nationella fornlämningsregistret som nr 746 i Stora Tuna socken, därtill finns spår efter stånggångar med hjulgravar, fornlämning nr 352, 744 och 747. Gruvområdet är ett komplext område eftersom brytningen pågått under mycket lång tid, med skilda tekniker och förutsättningar. Inom området finns således enskilda lämningar av olika typer och ålder, somliga klassas som lagskyddad fast fornlämning. Man kan säga att den planerade äventyrsturismen lånar den dramatiska kulturhistoriska miljön och miljön i sig utgör äventyrets främsta resurs. Verksamheten är därför inget hot mot fornlämningen som sådan, utan kommer istället att tillgängliggöra området och enskilda lämningar. Gruvlämningar är generellt sett mycket robusta och erbjuder förhållandevis tåliga miljöer för besöksverksamhet. De förändringar som planeras är iordningsställande av parkeringsplatser på gruvberget som tidigare använts för transporter, slyröjning, viss avverkning, stängsling samt säkerhetsåtgärder och installationer nere gruvan. Inga av dessa åtgärder bedöms äventyra de kulturhistoriska värdena eller enskilda fornlämningar. Inför alla fysiska åtgärder inom fornlämningsområdena kommer tillstånd att inhämtas från länsstyrelsen Marknadsföring En hemsida måste skapas innan gruvan öppnas. Ett förslag är att också ansluta till Visit Falun Borlänge AB Ekonomi För att kunna öppna gruvan för allmänheten behövs investeringar göras redan under Exempelvis förbättra grusvägen, röja sly och träd, ordna parkeringsplatser, toalett, kontor och bygga ett räcke till den befintliga trappen, börja ljussätta samt skrota de delar av gruvan som skall användas. Här får organisationen söka pengar från EU:s Leaderprogram. 28

27 Under finns det behov av större investeringar. Det är personklassad hiss, en byggnad över schaktet, renovering av maskinhuset och skrota och ljussätta utvidgade äventyrsslingor. För att klara detta måste en ansökan till EU:s strukturfonder göras under Utvecklingsplan 6.1 En trestegsraket Fas I Verksamheten börjar som ett treårigt projekt indelat i tre faser. Det pågår redan aktiviteter i gruvan som beskrivits tidigare. Eu-medel kan rimligen erhållas tidigast i början av 2011 om en ansökan hinns lämnas in senast Därför måste en organisation bildas snarast och arbetet på att gruvan skall bli offentlig under 2010 påbörjas, samtidigt som arbetet med EU-ansökan pågår. Utbudet är dykning och äventyrsslingor och en eller flera besöksslingor ovan jord, möjligen med isklättring som ett tillskott. År 2010 blir då fas I i projektet. Pengar till denna fas kan sökas vi EU:s Leander-program. Utbyggnaden bör ske långsamt. Om det är något vi lärt oss de senaste 25 åren är det att projekt måste börja i liten skala och utvecklas i långsam takt. (Intervju med Maths Isacson) Verksamheten måste drivas långsiktigt och med kontinuitet och utbyggnaden får också ta hänsyn till den efterfrågan som finns. Trender kommer och går och på lång sikt vet ingen hur länge äventyrsturismen är i ropet. Därför är det bra att skapa brett utbud på sikt. Det är mycket arbete som behöver utföras innan gruvan, även i liten skala, kan öppnas för allmänheten under fas I: Upplåtelseavtal med markägaren. Stängsling av nedgångar som skall användas. Stänga igen eller säkra de nedgångar som inte skall användas. Söka efter miljöfarligt avfall där anställda och besökare rör sig och bortforsling. Skrota nedgångar och slingor i den takt de skall användas. Sätta upp ett räcke i den trappa som Baggbodykarna byggt. Ordna en toalett i/nära gruvan. Börja ljussätta i gruvan. Förbättra den sista delen av uppfarten, d.v.s. grusvägen, ordna mötesplatser och röja. Ordna parkeringsplatser nära nedgångarna. Röja sly på platån och runt maskinhuset. Ha beredskap för ny tillfartsväg runt byn om trafiken till gruvan kommer att uppfattas som störande. Ordna skyltning genom byn. Fas II Etapp II inleds 2011 om och när EU-bidrag kommer och/eller sponsormedel fås. Först uppförs en byggnad ovan nedgångarna. En skiss har redan tagits fram av Hembygdsföreningen. Vidare skall en personhiss byggas, flera äventyrs- och besöksslingor skapas med skrotning och ljussättning av dessa, samt börja med via 29

28 ferrata. Dessutom måste maskinhuset fasadrenoveras och få ett nytt tak. Slutligen kan en ny trälave i gammal stil uppföras bakom nedgångarna. Där har Hembygdsföreningen också tagit fram en skiss. Det bör ta två år att genomföra allt detta. Fas III Driftsfas. Verksamheten bär sina egna kostnader. Fortsatt utvidgning av utbudet. Handikappanpassning och utvidgning av mindre krävande slingor. Om medel kan erhållas kan ett pedagogiskt centrum skapas. 6.2 Länsmuseets roll av Fredrik Sandberg Stiftelsen Dalarnas museum är en regional aktör inom det kulturhistoriska området, med Landstinget Dalarna och Dalarnas fornminnes- och hembygdsförbund som huvudmän. Länsmuseet har under lång tid arbetat tillsammans med lokala aktörer för att på olika sätt lyfta fram historiska miljöer och ge dem en roll och mening för dagens människor. Hur detta skett har varierat kraftigt beroende av de kulturhistoriska miljöerna i sig, de samarbetande aktörernas önskningar, ekonomiska förutsättningar och tidsanda. Nu i början av 2000-talet har upplevelsen hamnat i fokus, att med alla sinnen få känna in en miljö snarare än att genom texter och guider få lära sig historien. Från det upplysande och kollektiva har vi rört oss mot det subjektiva och individuella. Äventyrsgruvan Tuna Hästberg är därmed i hög grad ett barn av nutiden. Man kan fråga sig vad Dalarnas museum har för intresse för äventyrsturism i Tuna Hästberg. Museet ser Tuna Hästberg som ett experimentfält för att förmedla historiska kunskaper och upplevelser på nya sätt. Museet vill bruka kulturmiljöer på olika och nya sätt och därmed nå fler och nya målgrupper. Kunskaper om gruvbrytningens historia når vi indirekt, genom att den fascinerande miljön i sig skapar en vilja att veta mer om de människor och den historia som ligger bakom. Tuna Hästberg erbjuder goda förutsättningar, som det fasta berget, den torra övre delen av gruvan, de säregna och dramatiska gruvrummen och det klara grundvattnet. Men en annan mycket god förutsättning är de samarbetspartners som tillsammans har ett stort kontaktnät, goda kunskaper i säkerhet, organisation och historiska förhållanden samt engagemang och lokala förankring. Museet vill att kulturhistorien ska vara en positiv kraft i samhällsutvecklingen, att historien brukas och är en positiv kraft i människors liv och att den även har en stor potential för att utveckla näringslivet. Att få vara med och utveckla en verksamhet som denna är för Dalarnas museum ett äventyr och utmaning nog så stort som Äventyret i sig själv. 30

29 Bilaga Besöksgruvor i Europa av Gunnar Persson och Örjan Hamrin STORBRITANNIEN Rhondda Heritage Park Gruvan ligger i Rhondda Valley i södra Wales. En besökstur kallas Black Gold Tour. Besökare möter först en multimediapresentation kring gruvans historia. Dockor i naturlig storlek figurerar i omklädningsrummen. Guiden som själv är gruvarbetare tar sedan med gruppen med hiss. I gruvan har man på konstgjord väg använt explosioner, ljud, lukter och besökarna upplever fuktighet som när gruvan drevs. Besöket avslutas med en häftig färd upp ur gruvan ( amazing simulated ride ). I själva verket ligger anläggningen ovan jord och man har skickligt konstruerat en kolgruva. Fusket avslöjas först vid gruvfärdens slut. Då gruvan är konstruerad behöver man aldrig böja rygg i gruvgångarna. Det finns multimedia i ett besökscenter med servering. Kring gruvan finns ett besöksområde med bygator mm. King Arthur s Labyrint, grotta I en skiffergruva från slutet av 1700-talet, belägen i norra Wales, görs en lång 45 minuters båttur med en munkklädd båtförare i underjordiska bergrum och tunnlar med förbluffande ljud- och ljuseffekter. Besökarna passerar ett vattenfall som på ett magiskt sätt upphör under det att båten passerar. Turisterna får höra berättelser om kung Arthur under passagen av olika bergrum. Sygun Copper Mine, Snowdonia Denna koppargruva som slutade brytas 1903 med omgivningar är ett av Wales underverk enligt en presentation. Besökare går en underjordisk säker promenad där hela gruvprocessen beskrivs i ljudpresentationer på walesiska, engelska, tyska och franska via informationstavlor på flera språk med ljud och ljuseffekter. Det finns magnifika stående och hängande droppstenar i gruvan. Llechwedd Slate Caverns, Blaneau Ffestiniog, Gwynedd Denna är den enda kvarvarande av två konkurerande besöksgruvor i Blaneau Ffestiniog i norra Wales. Man åker till staden från Portmadog vid Irländska sjön med en museijärnväg. Denna skiffergruva ligger högt ovanför staden. Det finns två turer. En smalspårig tågtur (Miner s Tramway Tour eller Miners Underground Tramway.) som öppnades 1972 och går in i berget till gruvan som den såg ut 1852, därefter en promenad med beskrivningar av f.d. gruvarbetare om det hårda gruvarbetet i skiffergruvan och om legendariska gruvarbetare. Det hela avslutas med en tågtur tillbaka där man demonstrerar hur skifferplattor gjordes manuellt. Dessutom finns Deep Mine Tour som öppnades 1979 med en donlägshiss på räls ner i en 30-gradig lutning djupt ner i gruvan där två nivåer besöks under en rundtur. 31

30 Det är den starkast lutande järnvägen i Storbritannien. Harpmusik komponerad i mitten av 1800-talet av en gruvarbetare ackompanjerar turen. Höjdpunkten är en underjordisk sjö där man får uppleva ett vackert ljud och ljusspel i vattnet. Dessutom finns en viktoriansk by med värdshus att besöka vid gruvans besöksplan. Big Pit National Coal Museum, Blaenavon Big Pit ligger i Blaenavon i södra Wales där ett större industriområde blivit världsarv. Alla byggnader, även de i dåligt skick, har sparats. Här kan besökarna gå runt på egen hand. Den gamla gruvrestaurangen från 1930-talet fungerar för besökarna. Visningen börjar med en hisstur 90 m ner i gruvan. Där berättar en f.d. kolgruvearbetare om historien och arbetsvillkoren under 50 minuters promenad. Gruvan är på riktigt till skillnad från Rhondda och är ibland besvärlig att gå i p.g.a. låg takhöjd. Museet ovan jord är mycket välgjort och ett bra exempel på hur man visar en relativt modern gruvanläggning. Morwellham Quay Tavistock, Devon Denna plats hade glömts bort innan den togs fram av entusiaster på 1980-talet. Man har rekonstruerat en gruvby kring kopparbrytning samt en hamnanläggning vid en djup havsvik nära gruvan. Ett stort vattenhjul snurrar och folk går klädda i tidsenliga dräkter. Gruvfärden börjar på en järnvägsstation en bit från gruvan. Sedan fortsätter den ner i koppargruvan med ett smalt elektriskt tåg som går in i en stoll. Tåget stannar på olika platser där guiden berättar. Det finns ljud och ljuseffekter för att förstå dåtida arbetsvillkor. Höjdpunken är ett rekonstruerat vattenhjul inne i gruvan. Dudley Canal Tunnel and Limestone Mines, Dudley The Black Country Museum i Dudley nära Birmingham består av en rekonstruerad stadsmiljö vid kanaler och bevarad hamn. Man har gjort stor succé genom att skickligt använda sig av lokalbefolkningen som guider i de olika husen. Besökarna kan betala extra för att i en lokal båtförenings regi tas med på en båttur genom ett vidsträckt område av tunnlar och grottor. Längst inne hamnar man i ett gammalt kalkbrott där ett multimediaspel berättar geologin och om kalkindustrin. Poldark Mine, Helston, Cornwall Denna tenngruva ligger i ett dramatiskt landskap nära kusten. Det finns en guidad entimmestur i one of the two most atmospheric mine tours in Europe enligt en auktoritet på området. Turen innefattar 17 punkter av speciellt intresse. Passager i gruvan är mycket smala. Gruvan började brytas BELGIEN Blegny Mine - Route de Feu, nära Liège En guidad tvåtimmarstur inleds med en video om kolets historia sedan 300 miljoner år. Därefter företas en tur med hiss ner i kolgruvan för att uppleva hur det var att arbeta där. Besökarna får åka i vagnar som dras av en traktor. 32

31 Grottes de Han, grottsystem med underjordisk flod, Ardennerna Grottorna upptäcktes för drygt 100 år sedan och Han utvecklades omedelbart till en av Belgiens största turistorter. Besöksmålet har tre stjärnor i Michelinguiden. Färden börjar ombord på ett gammalt tåg, närmast en spårvagn, till grottmynningen. Därefter vidtar en flerspråkig guidad tur vid i den 4 km långa grottan. Bergformationer och stora salar är ljussatta. Här finns också en ljus- och ljudshow. Vid ett tillfälle släcks ljuset en kort stund. Turen tar 1.5 till 1.45 timmar. Den avslutades tidigare med en båttur på den underjordiska älven. Man får även fika i en uppvärmd bergssal HOLLAND Kolgruvan Valkenburg Det enda underjordiska gruvmuseet i Holland som skapades redan f.d. gruvarbetare demonstrerar och berättar om det hårda arbetet i gruvan. Dessutom finns ett fossilmuseum och ett underjordiskt kafé. FRANKRIKE Museet i järngruvan i Neufchef, Lorraine Museet har en guidat tur på 1, 5 km i en gruvgång. Den beskriver de besvärliga arbetsvillkoren i äldre tid och hur de förbättrades efter hand. Det finns en del gruvmaskiner som fungerar och demonstreras av f.d. gruvarbetare. SCHWEIZ Saltgruva, Bex, 2 mil söder Montreux Några kilometer av de fem mil av de delar av gruvan som är bevarad är öppen för besökare. De får först en fyrspråkig audiovisuell presentation av gruvans trehundraåriga historia i ett gruvrum från Dessutom finns där en utställning. Efter detta åker besökare tåg in i gruvans hjärta. Där vidtar en timmes promenad där besökare kan förstå det hårda arbetet i en saltgruva. Det finns flera besöksslingor. En trappa med 734 trappsteg ingår i alla turer. Dessutom ingår en mer krävande äventyrsdel (mine trekking tour). SLOVENIEN Idrija, gruvmuseum På platsen finns zink och cinnober gruvor och verksamheten började ca En besöksgruva, Anthony s Shaft sägs vara ett av de äldsta bevarade gruvschakten i Europa Det bröts upp ca En guidad tur på m in i gruvan slutar med en audiovisuell visning av olika metoder för gruvarbetet. Dessutom finns ett underjordiskt kapell från gruvans storhetstid vid mitten av 1700-talet. 33

32 ÖSTERRIKE Silvergruva, Oberzeiring Den tusenåriga gruvan är belägen 16 km nordväst om Judenburg i Aauernbergen. Där finns en besöksgruva som öppnades 1958 förutom ett museum. Förutom detta är byn en kurort ( Luftkurort ) med behandlingar för olika lungbesvär, även nere i gruvan i Heilstollen ( Curing Mine ). Silvergruva, Schwaz Denna gruva från 1400-talet ligger drygt två mil nordost om Innsbruck. Besökare tas med på en 90 minuters tur i gruvan som börjar på ett tåg ner i gruvan. Därpå kommer en teaterföreställning där gruvarbetare berättar om sina arbetsvillkor. Dessutom finns en audiovisuell presentation och förevisning av gruvutrustning. POLEN Koplina Zabytkowa Muzeum, Tarnowskie Góry På platsen finns silver och zinkgruvor från medeltiden och framåt, där bolaget i början av 1800-talet anlade ett nätverk av kanaler vilka enligt uppgift är the best- preserved system of underground levels in Europe. Sedan 1958 går det att besöka m av gruvan på 40m-nivån, varav 270 m i en båt. Hela turen tar en och en halv timme. Det påstås vara en av de mest dramatiska upplevelserna man kan ha i någon besöksgruva i Europa. Fyra km därifrån kan man båtledes utforska 600 m av The Black Trout Gallery. Via en trapp tar sig besökaren ner till 25 meters djup där båtturen företas med enbart karbidlampor som belysning i en vattenfylld kanal som grävdes ut Wieliczka saltgruva, nära Krakóv Gruvan är 700 år gammal och den innehåller 200 gruvgångar på nio nivåer. Besökare kan följa en fyra km lång slinga med eller utan guidning där man bl.a. passerar två kapell varav ett från 1689 där det finns bibliska motiv utförda i salt. Det är också möjligt att företa en kort färjetur över en saltsjö. Vidare kan man besöka en underjordisk restaurang samt gå på olika underjordiska kulturevenemang. TYSKLAND Düppenweiler koppargruva, Saarland Besöksgruvan bildar tillsammans med fyra nyöppnade schakt en besöksgruva 18 m under jord. Besöksslingan är 600 m lång genom några gruvgångar med ljuseffekter och ljussatta texter om olika tekniker för att bryta malm, arbetsvillkor m.m. Det kallas mystallica tour. Besöksgruvan i Ehrenfriedersdorf Denna tenngruva är från 1200-talet och är belägen ca tre mil söder om Chemnitz. Besökare åker hiss till gamla arbetsplatser 100 m under jord. Där erbjuds guidade 34

33 turer på två till tre timmar där en underjordisk tågtur ingår. F.d. gruvarbetare guidar. Gruvdriften upphörde Dessutom har den extremt rena luften möjliggjort ett centrum för behandlingar av astma och bronkit ( medicinal galleries for diseases of the upper respiratory tract ). Besöksgruvan i Rammelsberg, nära Goslar, Niedersaschen Gruvan ingår i Goslars världsarv. Här är det till skillnad från Falun staden som med helt bevarad medeltidskärna ses i det första rummet. Rammelsberg ligger nära staden och besökare erbjuds flera olika guidade turer i den världsarvsklassade åriga gruvan. Dels finns en 75 minuters flerspråkig guidad tur som följer vattnets väg förbi vattenhjul m.m. Dels erbjuds en tur med gruvtåg som förevisar arbetet i gruvan under 1900 talet under en timme. En mer ansträngande guidad tur i grupper på max åtta personer till fots i den medeltida delen av gruvan, tar fyra timmar. En guidad tur om gruvor och litteratur på 100 minuter. Besökarna följer i Goethes, von Kleists, Liebnitz, H.C. Andersens och Montesquieus spår i gruvan. Det finns slutligen en speciell tur för pensionärer. Besöksgruvan Grube Wohlfart, Hellental, Nordrhein-Westfalen Blygruvan började brytas på 1500-talet. En guidad tur, 800 m lång erbjuds som beskriver arbetsvillkoren och som följer vattnets väg och då passerar fyra vattenhjul. Turen tar 75 minuter. Röhrigschacht Besöksgruva, Kreis Mansfeld-Südharz, Sachsen Besöksgruvdelen i denna koppargruva är från 1800-talet, men gruvan är ca 800 år gammal. Efter en hissfärd ner till 283 m-nivån följer en utflykt på 1 km på ett gruvtåg till en gammal arbetsplats där f.d. gruvarbetare berättar om brytningsmetoder och arbetsvillkor. Hela turen tar 75 min. 35

34 Bilaga 2. Marknaden för Tuna Hästbergs gruva av Magnus Bohlin, Högskolan Dalarna Som framgår på annan plats i detta dokument är den nuvarande verksamheten vid Tuna Hästbergs nedlagda gruva i allt väsentligt inriktad på dykning. Denna verksamhet, som bedrivs av Baggbodykarna är i dagsläget av ideell karaktär och av begränsad omfattning. Den har dock pågått under en längre tid och lett fram till att en kommersiell produkt med inriktning på dykning inte synes särskilt avlägsen. Denna verksamhet och det faktum att Bergslagen har ett flertal besöksgruvor med i första hand historisk inriktning har medfört att projektet från början haft som utgångspunkt att Tuna Hästbergs gruva skall prövas utifrån idén om att där utveckla en äventyrsinriktad turism. Den historiska delen av gruvbrytningen hamnar då i bakgrunden och det är snarare de fysiska betingelserna i landskapet och i första hand förhållandena under jord som träder i förgrunden, som resurser för en eventuell turismproduktion på platsen. Att forma en uppfattning om efterfrågan på en äventyrsturism som bygger på en gruvmiljö förutsätter att den produkt eller snarare de produkter som kan utvecklas på platsen ges något så när tydliga konturer då det är samspelet mellan produkt och marknad som avgör vilken ekonomi som kan skapas. Produkter som saknar en marknad är som när mineral inte blir malm. Omvänt gäller förstås att om det finns en marknad men inte efterfrågade produkter så går en affärsmöjlighet om intet. Marknad och produkt, i singular eller plural, skall därför förstås som två storheter som existerar i ett symbiotiskt förhållande och som kan utveckla/påverka varandra i en eller annan riktning. Förvisso kan man tänka sig att en utveckling av Tuna Hästberg sker successivt och att delar av verksamheten inledningsvis har ideella inslag, men på sikt är väl det mest rimliga att resonemanget förs utifrån utgångspunkten att de produkter som utvecklas går att torgföra på en marknad och att verksamheten genererar en omsättning som är möjliggör en företagsekonomisk lönsamhet. Diskussionen förs därför här med utgångspunkten att verksamheten skall kunna drivas i företagsform och vara lönsam. Efterfrågan i tid och rum I västvärlden utvecklades turismen starkt efter andra världskriget. Den ekonomiska och teknologiska utvecklingen och folkflertalets delaktighet i detta, bäddade för en massturism av tidigare inte skådade dimensioner. I mer recent tid har denna utveckling avlösts av en tilltagande specialisering. I dag talar vi allt oftare om nischturism eller nischmarknader vilket avser specialiserade produkter som vänder sig till väldefinierade och förhållandevis smala segment på marknaden. Ur ekonomisk synvinkel kan sådana produkter, om de tillhandahålls på en marknad endast existera om de har ett högt förädlingsvärde, då en liten volym kräver en större marginal på varje såld enhet. Ju smalare en produkt är desto färre konsumenter kan man generellt förvänta sig inom ett givet geografiskt upptagningsområde. Konsekvensen av detta är alltså att kunderna måste rekryteras från ett betydligt större omland än som skulle vara fallet om produkten har en bred marknad, som alltså i större utsträckning är att finna i närområdet. För Tuna Hästbergs gruva är en produkt som kretsar kring dykning definitivt att betrakta som en starkt nischad produkt. Marknaden är förmodligen inte tillräckligt stor i Sverige. För 36

35 att få en tillströmning av dykintresserade nog att bära en kommersiell dykprodukt 1 så måste kunderna sökas på en internationell marknad. Bonne Terre Mine 2, i närheten av St. Louis, Missouri, USA, har en stor del internationella besökare som köper dykprodukten även om den amerikanska marknaden dominerar. För mindre nischade produkter, och dit kan man kanske räkna det mesta som inte kräver i förväg inhämtade kunskaper eller behörigheter, som t.ex. gäller olika former av dykning vilka är omgärdade av dokumenterade kunskaper och färdigheter i form av olika certifikat, är marknaden bredare. Tuna Hästbergs läge i Dalarna medför att vi befinner oss en bit från de stora befolkningskoncentrationerna i Sverige. Hela 80 % av Sveriges befolkning bor söder en öst-västlig linje i höjd med Uppsala. All turism förutsätter ju att folk rör sig så frågan är hur långt människor är beredda att åka för att komma till Tuna Hästberg. Kan man inkludera Mälardalen i kundunderlaget för Tuna Hästberg är självfallet mycket vunnet då området är tätbefolkat. De flesta efterfrågefunktioner präglas dock av en påfallande distansfriktion. Det innebär i praktiken att det är närmarknaden som i första hand kommer medan de som bor i omlandets yttre delar är mindre benägna att resa. Om vi tänker oss en uppsättning koncentriska cirklar med Tuna Hästberg i centrum och Mälardalen någonstans i utkanten (se figur 1 och tabell 1 nedan), så kommer befolkningen som finns närmast Tuna Hästberg ha en större andel besökare/befolkningsunderlag från dessa cirklar än det har från de mer perifera cirklarna. Nu är Mälardalen förstås inte den yttre gränsen för räckvidden på turistprodukter baserade på Tuna Hästbergs nedlagda gruva. Det är helt avhängigt hur attraktiva de produkter som formas kommer att vara. Men det man ändå måste hålla i minnet är det generella förhållandet att ju längre bort man söker en marknad desto mindre andel av befolkningen i dessa områden eller platser, kommer de facto att dyka upp som kunder. Denna ofta negativt exponentiella effekt på efterfrågans rumsliga egenskaper bottnar i ett antal orsaker. Mest nära till hands är att peka på att det kostar att resa, att samma eller liknande produkter finns på närmre håll och att kunskapen om utbudet minskar ju längre bort detta är beläget från hemorten, eller där man vistas med viss regelbundenhet. Tabell 1.* Avstånd Befolkning Kumulativt 50 km km km km km Totalt *) Befolkningsdata i tabell 1 bygger på uppgifter från 2004 och skall ses som ungefärliga, därav avrundningen till jämna 1000-tal. 1. Denna kanske kan förfinas och segmenteras på olika vis, men för ett principiellt resonemang är det nog att tala om saken som en produkt. 2. Telefonintervju med företrädare för Bonne Terre Mine den 9 februari 2010 kl

36 Som framgår av tabell 1 återfinns knappt halva Sveriges befolkning inom 250 km fågelvägsavstånd från Tuna Hästberg. Det är förstås en bra utgångspunkt men man måste ha klart för sig att konkurrensen är hård om inte minst den inhemska marknaden och ju längre bort marknaden finns i förhållande till destinationen desto mindre är den alltså värd. Det är alltså värt att notera att det inom 100 km blott finns knappt en halv miljon människor. Produkten När det gäller förhållandet att samma utbud finns att tillgå på närmre håll, lanserade sociologen Stouffer på 1940-talet teorin om s.k. intervening opportunity, som sedan blivit ett centralt begrepp i lokaliseringsanalyser och konkurrens- omvärldsbedömningar. Idén bygger på att människor är rationella och man reser därför alltid till det mest närbelägna utbudet av en vara eller tjänst. Förutsättningen är att produkterna i fråga är jämförbara och därmed utbytbara. I fallet med Tuna Hästberg, även om en kommande produktportfölj ännu inte är bestämd, kan man konstatera att Bergslagen och Sverige har ett antal gruvor som medger nedstigning. Med den inriktning som föreslås för Tuna Hästbergs gruva är dock de mer specialiserade produkterna som dykning, isklättring, via ferrata, och andra äventyrsslingor/turer inte representerade i någon väsentlig utsträckning bland andra gruvor. Det är förmodligen bara Sala Silvergruva som i någon mån kan ses som en direkt konkurrent, men enligt uppgift är dykförhållandena i Tuna Hästberg betydligt bättre som en följd av de bättre siktförhållandena där. Begreppet intervening opportunity (som vi möjligen skulle kunna översätta med begreppet närmre utbud) är kanske inte så kristallklart när vi kopplar detta till människors beteende. Det förhåller sig ju så att individers disponibla inkomst fördelas över en rad olika utgiftsposter. Det gäller både inom sektorn fritidsaktiviteter och mellan denna och andra utgiftsslag. Det är rimligt att anta att en besöksgruva/äventyrsgruva där möter konkurrens med inte bara produkter som är mycket lika utan att också från helt andra produkter. Det är möjligt att denna utbytbarhet ökar ju längre man har till resmålet, och detta skulle kunna förstås i termer av en nyttofunktion där marginalnyttan för andra aktiviteter eller inköp bedöms vara högre av konsumenten. I Bonne Terre Mine förekommer flera av de produkter som förespeglas för Tuna Hästberg. Där måste dykarna också använda = hyra utrustning av företaget som driver verksamheten på plats. Sannolikt har detta regelverk att göra med försäkringsfrågor och ansvarsförhållanden vid ev. olyckor. Verksamhetens största intäktskälla är dock vandringsturer i gruvan och båtturer under jord, alltså turer som är mindre nischade och som har en bredare marknad. Företagsmarknaden har dock ringa omfattning, vilket är liktydigt med att marknaden i allt väsentligt är privatkunder. Denna erfarenhet har sannolikt bäring också på möjligheterna att starta en verksamhet i Tuna Hästberg. På senare tid har företagsbaserad turism i form av konferenser och utbildningar vuxit. Till denna grupp av produkter kan man också räkna diverse aktiviteter som har till syfte att roa personal och att stärka sammanhållningen på en arbetsplats. Dessa produkter har i samtidens anglofila anda försetts med produktnamn som exv. Team- Buildning och Kick-Offs. I förstone kan det kanske synas tänkbart att en nedstigning och tur i gruvan skulle kunna ha detta syfte och att man skulle kunna förena detta även med aktiviteter ovan jord. Här finns dock en betydande hake, nämligen att det finns personer som tycker att det är obehagligt, och inte sällan så motbjudande att de faktiskt under inga omständigheter överväger att gå ner i en gruva. En sådan produkt riskerar då att fallera som företagsprodukt för ingen vill köpa en upplevelse 38

37 som utesluter delar av personalen när huvudtanken är att svetsa ihop ett arbetslag. Av denna anledning är det nog rimligt att bara fundera över privatmarknaden för Tuna Hästbergs vidkommande. Detta är förstås en påtaglig nackdel då företagsmarknaden inte är lika priskänslig då den betalar med oskattade pengar. Den är kanske dock mer konjunkturkänslig an privatmarknaden och när det gäller konferenser, där Tuna Hästberg skulle kunna ha varit en tänkbar produkt, så kan man konstatera att marknaden i det närmaste imploderade redan vid den förra konjunkturnedgången. Företagen fick ett annat sätt att se på sitt konfererande och därför blev avstånds och tidskänsligheten mycket större. Dalarna ligger i dag därför för det mesta alldeles för långt bort för stockholmsmarknaden. Allt fler konferenser äger rum över dagen utan övernattning. Prispressen är hård och lönsamheten inte vad den en gång var. Att jämställa Tuna Hästberg med besöksgruvor i allmänhet för att utifrån dessa göra bedömningar av hur rimlig en satsning skulle kunna vara är kanske inte fullt så meningsfullt. Dessa ligger merendels i utlandet och har oftast helt andra marknadsförutsättningar. Det är dock de nischade produkterna som kan säljas utomlands medan de breda produkterna, som vandringar och båtturer som i första hand finner en lokal marknad. Om den utländska turismen växer i Dalarna av andra orsaker kan förstås även sådana breddprodukter få utländska köpare men då har man inte primärt haft Tuna Hästberg som resmål, vilket däremot kan gälla dem som dyker. Hur en möjlig produktportfölj kan se ut återstår att utröna. I allmänhet kan man säga att dagens och morgondagens turister överlag söker upplevelser av olika slag. Det är genom den egna aktiviteten dessa upplevelser i stor utsträckning formas. Kravet på produkterna är därför deltagande och inte passivitet. Att själv sjunga i kör nere i gruvan är förmodligen långt mer spännande än att lyssna till en professionell kör för att bara ta ett exempel. 39

38 Bilaga 3. Tuna Hästbergs gruvor. Historia och beskrivning av Lars Jönses Tuna Hästbergs gruvor ligger i ett 800 meter långt mineralstråk som sträcker sig i sydvästlig-nordostlig riktning. Stråket stupar mot sydost mellan 30º och 45º från horisontalplanet för att ned mot meters djup plana ut till 20º till 25º lutning. Mineralfyndigheten består av en järn- och manganrik blandning av kalkspat och dolomit i sex parallella lager. Från gruvans liggvägg i riktning mot dess hängvägg har malmlagren följande namn: Liggväggsmalmen, Undre mellanmalmen, Övre mellanmalmen, Hängväggsmalmen, Pellemalmen och Krongruvemalmen. Gruvans historia I liten omfattning påbörjades brytning redan under medeltiden. Gruvan har genom tiderna tillhört flera olika företag såsom Schisshyttan, Rämshyttan och Stora Kopparberg. Kring år 1800 lades stora utmål över gruvorna och brytningen kom därefter att utvecklas mer intensivt. Brytningen var främst inriktad på den rika Krongruvemalmen eftersom de övriga manganrika malmerna inte efterfrågades på grund av svårigheter med anrikning och smältning. Brytningen av Krongruvemalmen lämnade uppe på berget ett stort antal gruvhål med ett största djup om meter. Under och 80-talen var verksamheten omfattande med anläggande av sovringsverk och kanaler för vattendrivna maskiner. Brytningen nedlades dock Grufaktiebolaget Dalarna köpte gruvan 1904 och inledde stora investeringar med två nya donlägiga schakt, lavar, maskinhus, sovringsverk och ett nytt anrikningsverk i Bockmossen, som förbands med en linbana. Gruvan återstartades 1917 och brytningen gick in i en omfattande fas, som stundom stördes av arbetskonflikter och bristande avsättningsmöjligheter. På 1930-talet påträffade man en stor granitintrusion på 120 meters nivå vilket ledde till den som det skulle visa sig - felaktiga slutsatsen att gruvan var utbruten. Gruvan såldes 1937 till Stora Kopparbergs Bergslag, som på andra sidan granitintrusionen lyckades hitta malmstråkets fortsättning. Undersökningarna visade på malmfyndigheter ned till 550 meters djup. En helt ny gruvanläggning byggdes upp vid landsvägen nedanför bergssluttningen och togs i bruk Produktionen levererades enbart till Domnarvets järnverk där malmtyperna var lämpliga i ståltillverkningsprocessen. Efterfrågan på de manganrika malmerna, Övre och Undre mellanmalmerna, medförde att dessa nu också bröts i gruvans äldre delar kring 80 meters avvägning. Från 1959 bröts även utifrån högst upp på berget stora kvantiteter bra malm, som vid äldre tiders brytning lämnats kvar. De stora dagbrott som idag skär rakt igenom västra delen av gruvområdet är spår från den tiden. I och med anläggandet av en ny stålfärskningsprocess vid Domnarvet upphörde efterfrågan på den manganrika järnmalmen och gruvan lades ned Gruvan under jord: det starka berget och de stora brytningsrummen Gruvans säregna utseende under jord har uppkommit genom brytningsmetoderna. I sin tur berodde metoderna på malmlagrens lutning, deras inbördes läge och mäktighet samt på bergets hållfasthet. 40

39 Brytningsrum med pelare. Foto i Brulin 1950 Malmerna och gråbergets hållfasthet har under brytningsepokerna bedömts som mycket gott. På grund av seghet och fasthet är berget mycket starkt. Hängväggen, som alltid är en gruvas svaga punkt, har i Tuna Hästberg karakteriserats som mycket stark. Så kallade släppar och skölar har ur hållfasthetssynpunkt bedömts vara av godartad natur. Utvecklingen av brytningstekniken medförde att gruvbolaget vid återstarten 1917 kunde utveckla en egen speciell brytningsmetod med rum- och pelarbrytning. Malmlagrens sammanhängande höjd varierade från 5 à 10 meter upp till 30 à 40 meter eller mer. Brytningen skedde genom att driva stigorter upp genom malmen varifrån så kallade strossar sprängdes i etapper nedåt. Med hjälp av skrapspel och släpskopor skrapades det nedskjutna berget fram till närliggande störtschakt för vidare transport via utfraktsorter till schaktet och uppfordring till dagen. Etagehöjden är 40 meter men på grund av diabaser och förkastningar bröts rummen vanligen ut till mellan 1,5 och 15 meters höjd. Det förekom att rum bröts ut ovanpå varandra skilda åt av en skiva om c:a 5 meters tjocklek. På sina håll kan detta skådas i gruvan då två rum ovanpå varandra kan övergå i ett enda rum med full takhöjd. De högsta rumshöjder som nämns i handlingar fram till 1950 var 45 meter. För att staga upp rummen lämnades i diabaser eller i speciella svaghetszoner stora 41

40 pelare med meters avstånd. Pelarnas storlek byggdes på nedåt och är dels beroende av bergets styrka, dels av malmens mäktighet. Stämplingar med stockar för att hålla upp tak förekom i undantagsfall. Längden på brytningsrummen bestämdes av den ekonomiska längden för skrapningen av malmen, som var upp till c:a 50 meter. Taken i rummen har med mycket stor omsorg skrotats från lösa stenar beroende på att rummen skulle kvarstå under lång tid. Horisontalorterna i gruvan är vanligen av två typer. Stororter tjänade vanligen som utfraktsorter belagda med räls. Utfrakten företogs med Norbergsvagnar som drogs av tryckluftsdrivna lok. I orterna kan man emellanåt se så kallade tappslasar där nedskjutet berg tappades från störtschakt och schaktfickor ned i vagnarna. Därutöver finns gångorter som har en mindre tvärsektion. Bergets styrka medförde att inbyggnader i orterna på det hela taget var onödiga. Dock kan sulor av grovt rundvirke förekomma. På 80 meters nivå finns ett sprängämnesförråd. Tryckluft för drivning av maskiner leddes i grova galvaniserade ledningar medan vatten för kylning transporterades i tunnare ledningar. En luftklocka för lagring av tryckluft kan skådas på 80 meters nivå. Rören och elledningar sattes fast längs vägg eller i tak. Från den gamla gruvanläggningen ovan jord leder två parallella donlägiga schakt ned i berget. Schakten, som alltså lutar 45º, har vardera dimensionen 5 x 2,5 meter. Det norra schaktet var för personbefordran och det södra för uppfordring av berg. Bergets mycket goda hållfasthet har gjort att schaktinbyggnad betraktades som onödig. Hisskorgar, linor och spel har efter nedläggningen skrotats medan rälsuppbyggnaden lämnades kvar. I och med nedläggningen slutade gruvan att pumpas på vatten. Läget på bergssluttningen och avrinningen har dock medfört att gruvan endast fylls med vatten upp till c:a 80 meters avvägning. Vattnet i gruvan är mycket rent och klart med stort siktdjup och mycket gynnsamma förutsättningar för bevarande av lämningar. De torra delarna ovan vattnet är vidsträckta med ett stort antal bevarade brytningsrum, schakt, orter och lämningar. Litteratur Brulin, Erik J. G. 1950: Beskrivning över gruva och anrikningsverk vid Tuna Hästberg. (Opublicerat manuskript hos Tuna Hästbergs hembygdsförening.) Liljeroth, Einar 1958: Det gamla Tuna Hästberg, i: Bergslaget. Stora Kopparbergs personaltidning 1958:1 Rutberg, Karl 1958: Tuna Hästbergs gruvor, i: Bergslaget. Stora Kopparbergs personaltidning 1958:1 Rydberg, Sven 1992: Dalarnas industrihistoria Några huvudlinjer. Tuna Hästberg. Bondby gruvby, utgiven av Tuna Hästbergs hembygdsförening

41 Bilaga 4. Reflektioner från mitt besök i Tuna Hästbergs gruva. av Anna Tägtström Visconti Dagen är fin, det är varmt och skönt och jag njuter av solen som glittrar i sjön Hästsvedens vatten när vi åker förbi på vår väg till Tuna Hästberg. Väl framme börjar vår lilla grupp sin tur med att titta på det gamla pumphuset på toppen av berget. Så vackert huset är trots många års förfall och vilken imponerande servicebyggnad till besöksgruvan den skulle bli! Så är det då dags att stiga ner i underjorden. Vår väg till rätt öppning går genom buskar och snår. Här måste röjas och rensas upp, tänker jag samtidigt som jag fascineras av den lite vilda naturen som på något sätt ändå passar ihop med det äventyr jag förstår att jag nu står inför. - Här ska vi går ner säger Daniel, vår guide. Framför mig ser jag plötsligt en grop som slutar i ett svart hål. En lina fastbunden i ett träd är det enda hjälpmedlet för att ta sig ner. Hjälp, vad har jag gett mig in på! Med skräckblandad förtjusning (en känsla som för övrigt stannar kvar under hela vandringen ner till 80 m djup) stirrar jag på avgrundshålet i vilket de övriga gruppmedlemmarna redan har börjat försvinna. Snart är det min tur. Nerifrån mörkret hörs någon ropa Repet fritt!, nu börjar det. Vi färdas genom gångar och rum, längre och längre ner. Vår vandring är stundvis inte lätt och inte heller helt riskfri. Jag måste vara försiktig och hela tiden koncentrera mig på var jag sätter fötterna samtidigt som jag med min lilla pannlampa nyfiket försöker uppfatta så mycket som möjligt av den miljö som omger mig. Daniel är en duktig guide. Han anpassar turen efter vår fysiska förmåga, gör små pauser när så behövs och stannar till ibland vid särskilt intressanta platser. Han är också en duktig berättare. Jag slås av att här inte finns många spår av människan förutom några ledningar och några förmultnande rester. Går vi i magiska gångar bortom mänsklighetens åverkan? 43

42 Helt plötsligt öppnar sig en stor sal framför oss, Bergakungens sal! Jag hade rätt, vi befinner oss i sagovärlden! Detta är verkligen en mäktig syn! Jag tror nu att vi nått klimax på vår tur men jag misstar mig, det är inte förrän jag kommer ännu längre ner, till vattnet, som jag förstår varför jag kommit hit! Vattnet! Daniel lyser med sin strålkastare och berättar. Miljön är otroligt suggestiv. Som en glasskiva skiftande i blågrönt breder denna underjordiska och helt klara vattenvärld ut sig framför oss, nedanför oss. Jag lockas otroligt av det, vill dyka ner i det, vill åka båt på det, vill röra det! Men vår grupp fortsätter framåt och jag tvingar mig själv att gå vidare. Så helt plötsligt byter gruvmiljön skepnad. Från och med nu kommer vi ständigt att påminnas om att det är människan som skapat denna värld. Gamla skyltar, lampor, räls, verktyg och annan utrustning gör oss påminda om gruvarbetarnas dagliga slit och hårda arbetsmiljö. Daniel fyller i med sin kunskap om gruvdriften. Jag ser en modern träbänk, vi har kommit fram till Baggbodykarnas dykplats. Jag imponeras av hur fint de har ordnat den, särskilt med räddningsmöjligheter om någon olycka skulle hända. Vi visas in i ett rum med bänkar, elektriskt ljus och kokplatta. En fläkt ger oss värme och vi har det ganska mysigt när vi här intar vår lunch. Jag är hungrig och fascineras av att äta 80 m under jord. Sällan har mat smakat bättre! Efter en intressant stund för samtal och frågor börjar vi vår färd uppåt. Nu är det blötare och jag har inga stövlar men jag klarar fötterna ganska bra ändå genom att hoppa mig fram på rester av gamla syllar. Vi stannar till, Daniel lämnar oss en stund och vi ges friheten att röra oss på egen hand. Nyfiket undersöker vi den intressanta miljön, bl.a. hittar vi en vägg full med borrhål. Vi funderar varför man gjort så, kikar in i hålen, tar kort på väggen som faktiskt ser ganska lustig ut, medan vi skojar om vad vi ska göra om Daniel lämnar oss här. Men snart är han tillbaka igen. Han har förberett en överraskning åt oss. Daniel leder oss in i en stor sal som Baggbodykarna har döpt efter Indiana Jones. Här går vi på en smal liten ås som på vänster sida sluttar ner i vattnet medan det till höger är torrlagt. Det är högt till tak. Daniel ber oss släcka våra pannlampor. Det är inte farligt om ni står stilla, säger han och försvinner bort från oss igen för att senare dyka upp ovanför oss till höger. Tystnaden och mörkret omsluter oss. Det enda som hörs är det klingande ljudet från en gruvarbetares verktyg när han arbetar sig fram i berget. Jag står som förstenad och vågar knappt röra på huvudet av rädsla för att ramla åt något håll. Ur intet börjar en högtalarröst berätta för oss om den forna verksamheten i gruvan. Akustiken är god och tillsammans med olika ljuseffekter under berättelsens gång får jag en mycket fin upplevelse. Under tiden känner jag mig mer och mer bekväm och insuper tagen miljön omkring mig medan jag intresserat lyssnar till berättelsen. Stunden avslutas med musik. Daniel tänder facklor längs efter väggen där han står och stämningen stiger. Vattnet drar hela tiden min uppmärksamhet till sig, talar till mig, lockar mig, elden lyser upp salen och dansar efter väggarna och den suggestiva musiken trollbinder mig. Jag står som fastväxt! Så småningom börjar vårt sällskap röra sig framåt igen men jag och en annan gruppmedlem tvekar. Vi vill gärna dröja kvar i denna vackra miljö, men inser naturligtvis att det är dags att stiga upp i solljuset igen och skyndar oss så småningom fram till de andra innan de försvinner helt ur sikte. Resten av vår stigning upp till ovanjorden går i snabbare takt är tidigare. Jag tänker på hur gruvan måste ha sett ut när driften fortfarande var igång och på byn och gruvarbetarna och deras familjer. Jag är också imponerad av Baggbodykarnas 44

43 driftighet och målmedvetenhet och hur de, som Maths Isacson uttrycker det, åter har erövrat gruvan. Vi ser solen skina in genom en öppning längre fram. Det är dit vi ska nå. När vi kommer alldeles under öppningen märker jag att vi går på något gråvitt. Jag tittar upp och ser en isgata framför mig. Kanske är den bara några meter, kanske är den mycket längre, men den ser oändlig ut och är så vacker i kontrast till solen, värmen och de gröna trädtopparna ovanför oss. Gruvan ger mig alltså ännu en fin upplevelse innan jag klättrar upp och ut ur öppningen till dagbrottet som badar i solsken. Utan att vara expert inom varken gruvdrift eller gruvturism är jag övertygad om att Tuna Hästbergs gruva har stor besökspotential. Jag är, som redan nämnt, även imponerad av Baggbodykarna, vad de redan gjort för gruvan och deras tankar kring gruvans framtid. Jag är också glad att Baggbodykarna poängterar den viktiga kopplingen mellan gruvan, byn och dess invånare. Om gruvan ska bli ett nytt besöksmål finns det möjligheter till både aktiviteter och sevärdheter också ovan jord (både direkt och indirekt kopplade till gruvan) som bygdens invånare kan vara med att påverka, bygga upp och dra nytta av. Behovet av service kommer också att öka. Byn kommer samtidigt att behöva snyggas till (röjning av sly mm) och infrastrukturen kommer att behöva ses över. Rätt hanterat kan en fin turistprodukt, nya arbetstillfällen och en god utveckling av hela bygden skapas. Intressant är tanken på turistproduktens utformning. Ska upplevelsen endast läggas på äventyrsnivå eller är det möjligt och önskvärt att nå fler målgrupper. Ska fokus ligga på en skildring av gruvdriften förr och gruvarbetarnas tillvaro eller ska inriktningen vara en annan, t ex Baggbodykarnas tid i gruvan? Kan båtturer, utställningar, konserter och t o m bröllop anordnas? Vad har gruvan att ge framtiden? Hur kan ljud och ljus användas för att förhöja upplevelsen? Det finns naturligtvis många sidor att beakta (inte minst den som rör säkerheten och den ekonomiska), många frågor att besvara och mycket arbete att utföra innan målet är nått. Jag ser därför med spänning fram emot höstens förstudie som jag hoppas ska leda ännu ett steg på väg i processen att utveckla en fin produkt och därmed även Borlänges landsbygd. 45

Internt PM Tuna Hästbergs hembygdsförening, Baggbodykarna, Borlänge kommun, Dalarnas museum 2010-03-22

Internt PM Tuna Hästbergs hembygdsförening, Baggbodykarna, Borlänge kommun, Dalarnas museum 2010-03-22 Projektplan för Leaderansökan Äventyrsgruvan Tuna Hästberg - försöksverksamhet Projektidé Att kontinuerligt utveckla och driva en äventyrsturism i och kring Tuna Hästbergs gruvor, baserad på avancerade

Läs mer

industrihistoriskt forum 2009 22 23 oktober dalarnas museum

industrihistoriskt forum 2009 22 23 oktober dalarnas museum industrihistoriskt forum 2009 22 23 oktober dalarnas museum Varmt välkommen till Industrihistoriskt forum 2009. För andra året i rad har vi nöjet att inbjuda till denna nationella konferens som vänder

Läs mer

GRUVSOMMAR 2006. Turistgruvor och gruvmuséer i Sverige. sammanställt av Bergsbruk.se

GRUVSOMMAR 2006. Turistgruvor och gruvmuséer i Sverige. sammanställt av Bergsbruk.se GRUVSOMMAR 2006 Turistgruvor och gruvmuséer i Sverige sammanställt av Bergsbruk.se Gruvsommar - vägen till nya upplevelser Gruvbrytningen var för bara ett halvsekel sedan en av de större näringsgrenarna

Läs mer

GRUVSOMMAR 2005. Turistgruvor och gruvmuséer i Sverige. sammanställt av Bergsbruk.se

GRUVSOMMAR 2005. Turistgruvor och gruvmuséer i Sverige. sammanställt av Bergsbruk.se GRUVSOMMAR 2005 Turistgruvor och gruvmuséer i Sverige sammanställt av Bergsbruk.se Gruvsommar - vägen till nya upplevelser Gruvbrytningen var för bara ett halvsekel sedan en av de större näringsgrenarna

Läs mer

Slutrapport för projekt Båtmöjlighet i Rämenbygden

Slutrapport för projekt Båtmöjlighet i Rämenbygden Leader Falun-Borlänge Slutrapport för projekt Båtmöjlighet i Rämenbygden 1. STÖDMOTTAGARE Sökande: Rämshyttans bygdegårdsförening Postadress: Rämshyttan 364, 781 99 Idkerberget Organisationsnummer: 802433-3570

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

HÄLLEFORS KOMMUN. Hällefors Grythyttan Loka

HÄLLEFORS KOMMUN. Hällefors Grythyttan Loka HÄLLEFORS KOMMUN Hällefors Grythyttan Loka Hällefors kommun Hällefors kommun har ett fantastiskt läge i natursköna Bergslagen. Centralt belägen mellan storstad och landsbygd, omkring 3 timmar ifrån Stockholm,

Läs mer

SPF 010 alltid på väg!

SPF 010 alltid på väg! 24/5-2/6 Det gemytliga och gästvänliga Tyrolen i Österrike Upplev den romantiska Tyrolen där de vackra dalgångarna slingrar sig fram mellan snöklädda alptoppar. Här njuter vi av Salzkammerguts bedårande

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsprojekt. Namn på förslaget: Vandringsturism i Vindelfjällen Journalnummer: 2010-1118 Namn på länsstyrelse

Läs mer

industrihistoriskt forum 2008 11 12 september innovatum i trollhättan

industrihistoriskt forum 2008 11 12 september innovatum i trollhättan industrihistoriskt forum 2008 11 12 september innovatum i trollhättan 14 föredrag och 1 exkursion om industrisamhällets kulturarv Välkommen till Industrihistoriskt forum 2008. Konferensen vänder sig till

Läs mer

Råtjärn. Liftgatan Råtjärnsvägen. Toppstugevägen

Råtjärn. Liftgatan Råtjärnsvägen. Toppstugevägen Råtjärn Liftgatan Råtjärnsvägen Toppstugevägen 19 natursköna tomter till salu i grönklitt TOMT CA M 2 AREAL UTGÅNGSPRIS 1 1320 300 OOO KR 2 1160 400 OOO KR 3 1480 400 OOO KR 4 1150 650 OOO KR 5 1370 650

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Alsace & Bourgogne. Guidad Rundresa Max. 8 resenärer. www.vespucci-tours.com

Alsace & Bourgogne. Guidad Rundresa Max. 8 resenärer. www.vespucci-tours.com Alsace & Bourgogne Guidad Rundresa Max. 8 resenärer www.vespucci-tours.com G u i d a d R e s a - A l s a c e o c h B o u r g o g n e Alsace och Bourgogne - Guidad Rundresa Upptäck de pittoreska vinregionerna

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Hälsingegårdarna och projekten

Hälsingegårdarna och projekten Sveriges 15:e världsarv 1 juli 2012 Hälsingegårdarna och projekten Kultur och kulturarv som drivkraft för regional utveckling och tillväxt 14 mars 2013 Lena Landström Världsarvskoordinator Länsstyrelsen

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

5ammanträdesdatum 2011-03-10

5ammanträdesdatum 2011-03-10 -=. ~;1 ~'" SALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN 5ammanträdesdatum 2011-03-10 KF:s HANDLING NR 14 2011 13 (22) 50 Handlingsplan för Sala Silvergruva AB Dnr 2010/189 INLEDNING Kommunfullmäktige

Läs mer

Vinresa till Niederösterreich Österrike

Vinresa till Niederösterreich Österrike Vinresa till Niederösterreich Österrike Slutet av september, början på oktober 2015 med Munskänkarna Otterbäcken 2015 är Niederösterreich i Österrike utsedd till årets vinort/region av Munskänkarna centralt.

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den

Läs mer

Svensk trä- och skogsindustris framtid i Sverige

Svensk trä- och skogsindustris framtid i Sverige www.avesta.se/traskog Avestasamtalen: Svensk trä- och skogsindustris framtid i Sverige Trä- och skogsindustrin är hörnstenar för svensk export. Tillväxten är hög och landets växande skogar är viktiga kuggar

Läs mer

RUTTFÖRSLAG FÖR EN VECKAS SEGLING NORR OCH SÖDER FRÅN SPLIT

RUTTFÖRSLAG FÖR EN VECKAS SEGLING NORR OCH SÖDER FRÅN SPLIT RUTTFÖRSLAG FÖR EN VECKAS SEGLING NORR OCH SÖDER FRÅN SPLIT 7 DAGAR SÖDER UT: Dag 1 - Trogir Vi rekommenderar er att segla norr ut er under första dag till staden Trogir. Trogir är en riktig pärla och

Läs mer

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Gustav Thane, renovering och anpassning av smedja Journalnummer:

Läs mer

Förstudie Ljusne vid Ljusnans mynning. Ljusne Kultur och konstcentrum - skapar mervärden! Konstföreningen Ljusnan 2011-03-30

Förstudie Ljusne vid Ljusnans mynning. Ljusne Kultur och konstcentrum - skapar mervärden! Konstföreningen Ljusnan 2011-03-30 Förstudie Ljusne vid Ljusnans mynning Ljusne Kultur och konstcentrum - skapar mervärden! Konstföreningen Ljusnan 2011-03-30 2 INNEHÅLL Sid Inledning 4 Kulturen skapar mervärden 5 Kultur- o konstcentrum

Läs mer

Provence. Guidad Rundresa Max. 8 resenärer. www.vespucci-tours.com

Provence. Guidad Rundresa Max. 8 resenärer. www.vespucci-tours.com Provence Guidad Rundresa Max. 8 resenärer www.vespucci-tours.com G u i d a d R e s a - P r o v e n c e Provence - Guidad Rundresa Uppfyll din dröm om pittoreska lavendelfält, fantastiska vingårdar och

Läs mer

Premiär för WeBerGIS! Bergskrafts unika kartportal

Premiär för WeBerGIS! Bergskrafts unika kartportal Nyhetsbrev nummer 7 23 Juni 2009 Premiär för WeBerGIS! Bergskrafts unika kartportal Nu ligger en testversion av Bergskrafts unika kartportal på plats ute på nätet! Enklast når man den via en länk på www.bergskraft.se.

Läs mer

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Rapport 2011:15 Arkeologisk förundersökning Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Intill RAÄ 16 Unnerstad 2:1 Gammalkils socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S M U

Läs mer

Projektnamn. Kontonr. / Bankgiro

Projektnamn. Kontonr. / Bankgiro _xtwxü _ ÇÇ Projektplan Det är obligatoriskt att ta fram en projektplan för projektet. Projektplanen utgör underlag för prioritering mellan ansökningar och för beslut om stöd. Projektplanen ska ha följande

Läs mer

Kallmora bergtäkt ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1

Kallmora bergtäkt ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 Kallmora bergtäkt Kallmora 1:112, Norbergs socken och kommun, Västmanland Helmut Bergold ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09

Läs mer

Uppmärksamma kulturella byggnader i Österåkers kommun genom skyltar

Uppmärksamma kulturella byggnader i Österåkers kommun genom skyltar Gösi jlf Kommunkansliet Till Kommunstyrelsen Datum 2015-09-01 Dnr KS 2015/0280 Uppmärksamma kulturella byggnader i Österåkers kommun genom skyltar Beslutsförslag Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår

Läs mer

Konferera i en kulturhistorisk oas mitt i Lund

Konferera i en kulturhistorisk oas mitt i Lund Konferera i en kulturhistorisk oas mitt i Lund Välkommen till Kulturen! Välkommen till en annorlunda konferensanläggning mitt i centrala Lund. Här kan du välja mellan ett stort modernt auditorium, ett

Läs mer

Förstudie Utbyggnad av Gotlands Hesselby Jernväg, GHJ

Förstudie Utbyggnad av Gotlands Hesselby Jernväg, GHJ Förstudie Utbyggnad av Gotlands Hesselby Jernväg, GHJ Målen är att: Skapa en bild av vilka kostnader en utbyggnad av järnvägen Eken Tule Roma skulle innebära. Finna en bra placering för den tänkta stationen

Läs mer

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 Lyckebyån som resurs: Arkeologiska lämningar, husgrunder, efter en borganläggning från 1200-talet, exempel på ett tidigt utnyttjande av det strategiska läget. Slåttermader

Läs mer

Naturturism. Turism i Örebroregionen. En möjlighet till utveckling av Örebroregionen. Ökning i Örebroregionen från många länder under 2006-2008

Naturturism. Turism i Örebroregionen. En möjlighet till utveckling av Örebroregionen. Ökning i Örebroregionen från många länder under 2006-2008 Naturturism En möjlighet till utveckling av Örebroregionen Turism i Örebroregionen Ökning i Örebroregionen från många länder under 2006-2008 Norge + 30 % Finland + 30 % Holland + 34 % Ryssland + 17 % Italien

Läs mer

Vision och Verksamhetsidé Luftfartsmuseum på Arlanda PM

Vision och Verksamhetsidé Luftfartsmuseum på Arlanda PM Vision och Verksamhetsidé Luftfartsmuseum på Arlanda PM Vision Att i bred samverkan bygga ett nytt Nationellt Civilt Luftfartsmuseum av internationell toppklass; som håller högsta kulturella kvalitet,

Läs mer

Att skapa möjligheter för erfarenhets- och kompetensutbyten mellan parkerna och trädgårdarna

Att skapa möjligheter för erfarenhets- och kompetensutbyten mellan parkerna och trädgårdarna Vision Sverige ska vara en självklar destination för trädgårdsturism och vara en medpart i flera europeiska sammanhang när det gäller tillvaratagandet och utvecklingen av det gemensamma trädgårdskulturarvet.

Läs mer

Vattnet och atmosfären

Vattnet och atmosfären Vattnet och atmosfären Platsen för en konferens är ofta avgörande, många vill byta miljö och samlas någonstans där deltagarna bjuds både inspiration och upplevelser. Gävle Konserthus är allt annat än en

Läs mer

Upplevelseindustrin. i Sverige 2002. Näringsliv och utbildningar

Upplevelseindustrin. i Sverige 2002. Näringsliv och utbildningar Upplevelseindustrin i Sverige 2002 Näringsliv och utbildningar 1 Innehållsförteckning Upplevelseindustrin i Sverige 2002 Förord 4 Rapporten 5 Definition av upplevelseindustrin 7 Näringsliv inom upplevelseindustrin

Läs mer

Nära konferens i unik miljö beläget med härlig utsikt över Rådasjön mitt i Värmlands kulturvagga.

Nära konferens i unik miljö beläget med härlig utsikt över Rådasjön mitt i Värmlands kulturvagga. Nära konferens i unik miljö beläget med härlig utsikt över Rådasjön mitt i Värmlands kulturvagga. Till Företaget/I jobbet Uddeholms Hotell & Konferens ligger 9 mil norr om Karlstad, 1 tim med bil, mitt

Läs mer

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande - jämställdhetspolitisk arena - för de invandrakvinnor som vill och kan arbeta

Läs mer

Marockos kungliga städer

Marockos kungliga städer . Resefakta Var: Marrakech, Casablanca, Fes, Meknes, Rabat När: Året runt Längd: 7 nätter/8 dagar Visum krävs: Nej Pris från: 8590 SEK per person i delat dubbelrum. Marockos kungliga städer Om resan Marrakech,

Läs mer

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING VA-ledning mellan Kärsta och Orresta Schaktningsövervakning invid fornlämningarna Björksta 8:1 och 556,

Läs mer

Stockholm Waterfront Congress Centre presenterar möjligheternas arena

Stockholm Waterfront Congress Centre presenterar möjligheternas arena Stockholm Waterfront Congress Centre presenterar möjligheternas arena Stockholm Waterfront Congress Centre är Sveriges nyaste och mest mångsidiga arena för större möten och evenemang. Med den djärva arkitekturen

Läs mer

Fantastiska Georgien. 12 dagars rundresa

Fantastiska Georgien. 12 dagars rundresa Ltd georgien Fantastiska Georgien 12 dagars rundresa Dag 1: avresa: Från Stockholm eller Köpenhamn. Dag 2: Tbilisi Tidigt på morgonen anländer vi till Georgien och huvudstaden Tbilisi. Vi möts på flygplatsen

Läs mer

Tjeckien. Guidad Rundresa Max. 8 resenärer. www.vespucci-tours.com

Tjeckien. Guidad Rundresa Max. 8 resenärer. www.vespucci-tours.com Tjeckien Guidad Rundresa Max. 8 resenärer www.vespucci-tours.com G u i d a d R e s a - T j e c k i e n Tjeckien - Guidad Resa Upplev arkitektoniska mästerverk från medeltida, renässans och barocktiden

Läs mer

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse

Läs mer

Island är ett land som lämnar sina turister alltjämt förvånade och förundrade, hänförda och förtrollade.

Island är ett land som lämnar sina turister alltjämt förvånade och förundrade, hänförda och förtrollade. ISLANDSRESA ISLAND ETT SAGOLIKT LANDSKAP Island är ett land som lämnar sina turister alltjämt förvånade och förundrade, hänförda och förtrollade. Än i dag syns spåren tydligt efter hur naturen har format

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halmstad g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halmstad Workshop i Halmstad kommun Den 3 oktober 2013 samlades 26 personer på Kvibille Gästgivaregård

Läs mer

Arkeologisk förundersökning i källare, Kirsten Munk 1, Halmstad stad

Arkeologisk förundersökning i källare, Kirsten Munk 1, Halmstad stad A R K E O L O G I S K F Ö R U N D E R S Ö K N I N G 2 0 14 Fredrik Larsson Arkeologisk förundersökning i källare, Kirsten Munk 1, Halmstad stad Halland, Halmstad stad, Kirsten Munk 1, Kv. Kirsten Munk,

Läs mer

Roadbook för BMW eventet Vättern runt 2012. Datum: 18-19:e Augusti.

Roadbook för BMW eventet Vättern runt 2012. Datum: 18-19:e Augusti. Roadbook för BMW eventet Vättern runt 2012. Datum: 18-19:e Augusti. Bakgrund: Liksom förra året är även 2012 års upplaga ett 2 dagars event. Övernattningen sker i år på Aspa Herrgård som ligger ca 13 km

Läs mer

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie 2013-01-29 Karlshamns Kommun Marianne Westerberg och Maria Hjelm Nilsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 2 3. Projektets syfte... 2

Läs mer

Flyingebygden ett Öresund i miniatyr

Flyingebygden ett Öresund i miniatyr Flyingebygden ett Öresund i miniatyr 2003-01-01 av Gunnar Petersson, ordförande Flyinge Utveckling www.flyinge.nu Sammanfattning Föreningen Flyinge Utveckling (FU) vill skapa en väl integrerad bygd inom

Läs mer

av projektet Attraktiv logi för turister i NEDA-området Typritningar och mallar för projektering och tillståndsprövning tas fram i projektets regi.

av projektet Attraktiv logi för turister i NEDA-området Typritningar och mallar för projektering och tillståndsprövning tas fram i projektets regi. Utvärdering av projektet Attraktiv logi för turister i NEDA-området Utdrag ur projektbeskrivningen 1. Sammanfattning Det finns stor efterfrågan på logi för turism kopplat till naturupplevelser i Nedre

Läs mer

ÅRE ÅRET RUNT Therese Sjölundh, VD Åre Destination FJÄLLLKONFERENSEN, SÄLEN 27-28 JAN 2015

ÅRE ÅRET RUNT Therese Sjölundh, VD Åre Destination FJÄLLLKONFERENSEN, SÄLEN 27-28 JAN 2015 ÅRE ÅRET RUNT Therese Sjölundh, VD Åre Destination FJÄLLLKONFERENSEN, SÄLEN 27-28 JAN 2015 Adrenalin. Äventyr. Frihet. Natur. Utmaning. Syre. Härproducerat. Upplevelse. Njutning. Puls. Upplevelse. Nöje.

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Samverkan i byn Journalnummer: Namn på LAG grupp som nominerar: Leader Gästrikebygden Kontaktperson

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Bakgrundsinformation Utställningslokaler i samband till Åtvidabergs 600-års jubileum

Bakgrundsinformation Utställningslokaler i samband till Åtvidabergs 600-års jubileum MOTTAGARE Linköpings Universitet Utbildningen inom gestaltning och utställningsproduktion inom samtida konstnärliga fält. ADRESS Johanna Johnsson Bakgrundsinformation Utställningslokaler i samband till

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

rapport från konferensen Kulturmiljön en resurs idag och för framtiden Malmfältens folkhögskola, Kiruna 30-31 augusti 2013

rapport från konferensen Kulturmiljön en resurs idag och för framtiden Malmfältens folkhögskola, Kiruna 30-31 augusti 2013 rapport från konferensen Kulturmiljön en resurs idag och för framtiden Malmfältens folkhögskola, Kiruna 30-31 augusti 2013 Text & foto: Kjell Öberg, Norrbottens museum Medborgardialogen viktig om kulturarvets

Läs mer

Kulturarvsturism och regional utveckling

Kulturarvsturism och regional utveckling 2013-03-14 Maria Agestam Den vetenskapliga definitionen: Kulturarv avser såväl materiella som immateriella uttryck. Kulturarv omfattar traditioner, språk, konstnärliga verk, historiska lämningar, arkiv-

Läs mer

SVERIGE UNDER MARK SWEDEN UNDERGROUND

SVERIGE UNDER MARK SWEDEN UNDERGROUND SVERIGE UNDER MARK SWEDEN UNDERGROUND Kungliga biblioteket Kungliga biblioteket är Sveriges nationalbibliotek, beläget i Humlegården i Stockholm, och är sedan 1936 ett statligt byggnadsminne. År 1997 återinvigdes

Läs mer

Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17

Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17 Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17 Dialogmöten och workshops Enskildas förslag Tidigare utredningar Verksamhetsidén styr det fortsatta arbetet i projektet Cecilia Larsson,

Läs mer

BESÖKSNÄRINGENS FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSAGENDA

BESÖKSNÄRINGENS FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSAGENDA BESÖKSNÄRINGENS FORSKNINGS OCH INNOVATIONSAGENDA INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1/ REKOMMENDERADE NYCKELINITIATIV 3 2/ UTGÅNGSPUNKT OCH SYFTE 4 3/ VISION OCH MÅL 5 4/ BESÖKSNÄRINGENS BIDRAG TILL INNOVATION OCH SAMHÄLLSUTVECKLING

Läs mer

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:11 TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Gnarps-Berge 3:10 RAÄ 37 Gnarps socken Nordanstigs kommun Hälsingland 2015 Inga

Läs mer

Idé och tanke från Anders Ahlgren. Krav från Visit Falun Borlänge AB - Vill näringen? - Varumärkesundersökning. - Hedemora och Avesta med!

Idé och tanke från Anders Ahlgren. Krav från Visit Falun Borlänge AB - Vill näringen? - Varumärkesundersökning. - Hedemora och Avesta med! Samordning av utvecklingen av besöksnäringen inom Södra Dalarna Gagnef, Falun, Borlänge, Säter, Hedemora, Ludvika, Avesta och Smedjebacken Idé och tanke från Anders Ahlgren Krav från Visit Falun Borlänge

Läs mer

Hjuleberg Vindkraftpark

Hjuleberg Vindkraftpark Hjuleberg Vindkraftpark Hjuleberg vindkraftpark Hjuleberg vindkraftpark byggdes under 2013-2014 och ligger i Falkenbergs kommun i Hallands län. Vindkraftparken består av tolv Siemens turbiner med en effekt

Läs mer

LAOS. Vi reser i slutet av november 2016.

LAOS. Vi reser i slutet av november 2016. LAOS. Resan startar i Unescos världsarv Luang Prabang. Här skall vi upptäcka omgivningarna till fots och från elefantryggen innan vi åker österut till de mystiska Plain of Jars. Vidare till det underbara

Läs mer

FÄRGFABRIKEN / Petra Gipp arkitektur

FÄRGFABRIKEN / Petra Gipp arkitektur Grovkornig minimalism på Färgfabriken Utställningshallen Färgfabriken i Stockholm har genomgått en totalrenovering. RUM har träffat arkitekten Petra Gipp som ritat det mesta. Ett helhetsansvar man sällan

Läs mer

Ansökan Starthjälpen Gå gärna in på vår hemsida och titta på beviljade stöd inom Starthjälpen för att se hur ansökan kan skrivas.

Ansökan Starthjälpen Gå gärna in på vår hemsida och titta på beviljade stöd inom Starthjälpen för att se hur ansökan kan skrivas. Ansökan Starthjälpen Gå gärna in på vår hemsida och titta på beviljade stöd inom Starthjälpen för att se hur ansökan kan skrivas. 1. Namn på projektet: Mooseum 2. Kontaktperson för projektet (projektledare):

Läs mer

Ulvö museum Besökscentrum för Ulvöarnas kulturarv

Ulvö museum Besökscentrum för Ulvöarnas kulturarv Ulvö museum Besökscentrum för Ulvöarnas kulturarv Maj 2015 En gammal fråga. 1947: Hembygdsgården anordnas genom att ett äldre kokhus utrustas med insamlade inventarier 1980: I Länsstyrelsens utvecklingsplan

Läs mer

Säbytown. Skala:1:500

Säbytown. Skala:1:500 Säbytown Skala:1:500 I vår stad använder vi oss bara av förnybar energi från sol, vind och vatten. Vi ska utnyttja denna energi effektivare genom att bygga ut nätverket. Med ett nytt slags elnät blir det

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

A s t e r n 3 Söker ditt företag nya lokaler? Astern Fastighets AB

A s t e r n 3 Söker ditt företag nya lokaler? Astern Fastighets AB Astern 3 Söker ditt företag nya lokaler? Astern Fastighets AB Astern 3 A s t e r n 3 Roger Albrecht Ägare Astern 3 & 7 Andra verksamheter: Kvalitetshem Sommarhus Andreas Gahne Ägare Astern 3 & 7 Andra

Läs mer

12 Industriminnen- Falukorv, telegram och krigsminnnen

12 Industriminnen- Falukorv, telegram och krigsminnnen 12 Industriminnen- Falukorv, telegram och krigsminnnen Tolv industriminnen sammanfattar industrialismen i Sverige. Det är Riksantikvarieämbetet som valt ut tolv svenska industrimiljöer, som var och en

Läs mer

Programförslag Gruppresa Amsterdam. Tre nätter för grupper från 10 personer

Programförslag Gruppresa Amsterdam. Tre nätter för grupper från 10 personer Programförslag Gruppresa Amsterdam Tre nätter för grupper från 10 personer Varmt välkomna till Amsterdam! Upptäck Europas mest pittoreska huvudstad. De mysiga kanalerna och upplysta broarna, kantade av

Läs mer

Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård Arkeologisk förundersökning

Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård Arkeologisk förundersökning Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård STOCKHOLM RAÄ 103 Arkeologisk förundersökning Kerstin Söderlund, John Wändesjö (foto) Kerstin Söderlund (text) Omslagsbild: Karta över Kungsholmens församling 1847. Stadsmuseet

Läs mer

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halland g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halland Workshops i Halland Under september och oktober 2013 genomfördes 6 workshops i Halland, en i

Läs mer

Till salu i Stöten. Inbjudan att köpa boende med absolut bästa läge i Sälen. PISTBYN FJÄLLBYN YRSJÖBYN RANCHEN

Till salu i Stöten. Inbjudan att köpa boende med absolut bästa läge i Sälen. PISTBYN FJÄLLBYN YRSJÖBYN RANCHEN Till salu i Stöten Inbjudan att köpa boende med absolut bästa läge i Sälen. PISTBYN FJÄLLBYN YRSJÖBYN RANCHEN Investera i Stöten Pistbyn Fjällbyn Ranc Projekterad golfbana Lite fakta: Stöten ligger i Sälenområdet

Läs mer

Kryssa rätt - Hur bör Stockholm ta emot kryssningsresenärerna?

Kryssa rätt - Hur bör Stockholm ta emot kryssningsresenärerna? 2009 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Kryssa rätt - Hur bör Stockholm ta emot kryssningsresenärerna? Stockholm är en sjöfartsstad och kryssningsresenärer till stadens hamnar är en viktig

Läs mer

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets landsbygdsföretagare: Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Hans Wiklander Journalnummer:

Läs mer

På Grönklittsgruppens tre konferensanläggningar Orsa Grönklitt, Tänndalen och Mora Parken ger vi dig möjlighet att skapa unika, effektiva och roliga

På Grönklittsgruppens tre konferensanläggningar Orsa Grönklitt, Tänndalen och Mora Parken ger vi dig möjlighet att skapa unika, effektiva och roliga TR MÖTESPLATSER3 1 På Grönklittsgruppens tre konferensanläggningar Orsa Grönklitt, Tänndalen och Mora Parken ger vi dig möjlighet att skapa unika, effektiva och roliga konferenser. Vi hjälper dig att ge

Läs mer

Slutrapport: Projekt Uppstart byutveckling i Holmsjö

Slutrapport: Projekt Uppstart byutveckling i Holmsjö Slutrapport: Projekt Uppstart byutveckling i Holmsjö Journalnummer: 2008-5618 Projektägare: Karlskrona kommun Näringslivsenheten 2011-09-28 1. Slutrapport: Projekt Uppstart byutveckling i Holmsjö Journalnummer:

Läs mer

Knäred MAGASIN. UTSIKTSPUNKTER Fantastiska vyer. FISKE Populär fritidsaktivitet. PARKEN Härligt landskap. VINDKRAFTSSAFARI Upplev på nära håll

Knäred MAGASIN. UTSIKTSPUNKTER Fantastiska vyer. FISKE Populär fritidsaktivitet. PARKEN Härligt landskap. VINDKRAFTSSAFARI Upplev på nära håll UTSIKTSPUNKTER Fantastiska vyer Nummer 4 1/2015 FISKE Populär fritidsaktivitet PARKEN Härligt landskap VINDKRAFTSSAFARI Upplev på nära håll BROPROJEKTET Ny bro över Krokån Digitalt magasin med information

Läs mer

KFUK-KFUM. Huvudbudskap är som tidigare: Var med och skapa mening för stunden och framtiden.

KFUK-KFUM. Huvudbudskap är som tidigare: Var med och skapa mening för stunden och framtiden. KFUK-KFUM Idéförklaring Kampanj 2011 Arbetsdokument senast uppdaterad 2011-03-07 Bakgrund och syfte Kampanjidén för KFUK-KFUM utgår från verksamhetsidén: Vi erbjuder mötesplatser där unga människor kan

Läs mer

Välkommen att spela på Heurekas utställning Gå under jorden! att vattnet avdunstar, kondenseras till moln och regnar ner.

Välkommen att spela på Heurekas utställning Gå under jorden! att vattnet avdunstar, kondenseras till moln och regnar ner. JÄRNRALLY Välkommen att spela på Heurekas utställning Gå under jorden! I järnrallyt ska du på utställningen försöka hitta verkliga järnportioner av information som gäller geologi, gruvverksamhet och underjordiska

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Sep Samma utfall som åren 200809 Det totala antalet gästnätter under september i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 41.000 i Uppsala.

Läs mer

historien om jaktvillans resa nedför berget

historien om jaktvillans resa nedför berget historien om jaktvillans resa nedför berget Det var en gång... Runt förra sekelskiftet var jakt och friluftsliv mycket populärt bland överklassen. På den tiden var Åre en kurort. Högsäsong var sommartid

Läs mer

Vänner för livet Sommarläger 2013

Vänner för livet Sommarläger 2013 Vänner för livet Sommarläger 2013 På Brevik får många vänner för livet Våra läger Få ett välkomstkit till dig och din vän! Har du varit på Brevik tidigare? Tipsa en vän som inte varit här, så får ni båda

Läs mer

Arkeologisk förundersökning 2013. Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING. Malmö stad, Malmö kommun Skåne län. Skånearkeologi Rapport 2013:11.

Arkeologisk förundersökning 2013. Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING. Malmö stad, Malmö kommun Skåne län. Skånearkeologi Rapport 2013:11. Arkeologisk förundersökning 2013 Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING Malmö stad, Malmö kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2013:11 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2013 Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING

Läs mer

Edsberg kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Edsberg 9:1 Edsberg socken Närke. Ulf Alström

Edsberg kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Edsberg 9:1 Edsberg socken Närke. Ulf Alström Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:6 Edsberg kyrka Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Edsberg 9:1 Edsberg socken Närke Ulf Alström Edsberg kyrka Särskild arkeologisk

Läs mer

Visst vore det kul... om du kunde tjäna mer pengar på det du brinner för?

Visst vore det kul... om du kunde tjäna mer pengar på det du brinner för? Visst vore det kul... om du kunde tjäna mer pengar på det du brinner för? Kerstin Sahlin Sahlins Struts 2010/2011 Omsättning: +50 % Besökare: +40 % Med inspiration från Kurbits införde vi dagliga guidade

Läs mer

Riktlinjer för hägnader. - Plank, mur, staket, spaljé, häck och pergola

Riktlinjer för hägnader. - Plank, mur, staket, spaljé, häck och pergola Riktlinjer för hägnader - Plank, mur, staket, spaljé, häck och pergola Inledning Hägnader av olika slag har länge använts i mänskliga samhällen. Dess främsta funktion har alltid varit att markera eller

Läs mer

Projekt. Sörmlands museum Spelhagen

Projekt. Sörmlands museum Spelhagen Projekt Sörmlands museum Spelhagen vision maj 2010 Ett öppet hus för mångfald, möten och delaktighet där många olika människor kan mötas, delta, göra och uppleva. Ett hus för möten mellan historia, nutid

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland Länsplan för Västmanland ska säkra en långsiktigt hållbar tillväxt för hela länet - satsningar utifrån gemensamma mål och prioriteringar ger

Läs mer

Estland. Guidad Rundresa Max. 8 resenärer. www.vespucci-tours.com

Estland. Guidad Rundresa Max. 8 resenärer. www.vespucci-tours.com Estland Guidad Rundresa Max. 8 resenärer www.vespucci-tours.com G u i d a d R e s a - E s t l a n d Estland Intensiv - Guidad Rundresa Utforksa det kulturella och historiska arvet i Estland på vår 8-dagars

Läs mer

Bli medlem i marknadsförings& destinationsutvecklingpaket DESTINATION LÄCKÖ-KINNEKULLE AB

Bli medlem i marknadsförings& destinationsutvecklingpaket DESTINATION LÄCKÖ-KINNEKULLE AB Bli medlem i marknadsförings& destinationsutvecklingpaket DESTINATION LÄCKÖ-KINNEKULLE AB Destination Läckö-Kinnekulle AB Destination Läckö-Kinnekulle AB har mångårig kunskap, erfarenhet och bred kompetens

Läs mer