Robert Nyqvist. Typsättning med L A TEX

Transkript

1 Robert Nyqvist Typsättning med L A TEX

2

3 Innehåll Förord v 1 Grunderna Installation 1, 1.2 Arbetsproceduren 2, 1.3 Mer information 3, 1.4 Syntax 4, 1.5 Grundstommen 6, 1.6 Felhantering 8, 1.7 Stöd för olika språk 9, 1.8 Ombrytning 11, 1.9 Rubriker och bilagor 13, 1.10 Titel, författare och datum 14, 1.11 Sammanfattningar 15, 1.12 Typsnitt 16, 1.13 Justering av text 19, 1.14 Citat 22, 1.15 Fotnoter 23, 1.16 Maginaltext 24, 1.17 Uppställningar 24, 1.18 Långa dokument 25, 1.19 Brev 26, 1.20 Lite av varje Grafik Externa bilder 29, 2.2 Omgivningen picture 33, 2.3 Färger 37, 2.4 PSTricks 38, 2.5 Tik Z/PGF Tabeller och flytande objekt Tabeller 47, 3.2 Paketet array 51, 3.3 Tabbulering 52, 3.4 Flytande objekt 53, 3.5 Korshänvisningar Matematik Paktet amsmath 57, 4.2 Formler inne i texten 57, 4.3 Enkla fristående formler 58, 4.4 Korshänvisningar till formler 58, 4.5 Expontenter och index 59, 4.6 Skärningar 59, 4.7 Accenter 59, 4.8 Symboler 60, 4.9 Operatorer 61, 4.10 Binära operatorer 62, 4.11 Relationer 63, 4.12 Sigmasymboler 66, 4.13 Parenteser 67, 4.14 Ellipser och skiljetecken 69, 4.15 Matriser 69, 4.16 Rationella uttryck 71, 4.17 Rottecken 72, 4.18 Finjustering i höjdled 72, 4.19 Horisontella avstånd 73, 4.20 Fristående formler över flera rader 73, 4.21 Satser och bevis 76, 4.22 XY-pic Referenser och databaser Manuell hantering av referenslistor 81, 5.2 Hänvisning till referenser 83, 5.3 BibTEX Programmering Nya kommandon 91, 6.2 Boxar 92, 6.3 Räknare 94, 6.4 Längder 95, 6.5 Aritmetik 95, 6.6 Selektioner och iterationer 96, 6.7 Layout 97. Lösningsförslag 99 Referenser 101 Litteratur 101, Internet 102, Programvara 107. iii

4

5 Förord Hur många läser egentligen en manual? Troligtvis inte så många. Oftast vill man helt enkelt komma i gång snabbt och få saker och ting uträttat. Det där med att helt förstå och behärska alla finesser i ett program får vänta till senare förhoppningsvis blir man litet av en expert under tiden som man brottas med programmet. Istället för att skriva en manual där minsta detalj av L A TEX gås igenom och förklaras (in i minsta detalj), har jag valt att sätta samman en samling av korta förklaringar med exempel och övningsuppgifter. Kod skrivs med tecken som har en fast teckenbredd, d vs med en skärning där samtliga tecken har samma bredd (brukar ibland kallas för skrivmaskinsstil). Då kommandon och deras syntax introduceras sätts en ram runt på följande sätt: \section{rubriktext} Text i kursiv stil markerar en parameter. Då koden i ett exempel genererar ett resultat placeras resultat och kod sida vid sida, med koden till höger: En kort mening, skriven i L A TEX. En kort mening, skriven i \LaTeX. Då exempel där koden eller resultatet kräver så mycket utrymme att de inte få plats jämte varandra, ges först resultatet och därefter motsvarande kod: En något längre mening som inte tar slut än på ett tag, utan håller på och håller på tills den tar slut relativt snart, faktiskt i detta nu. En något längre mening som inte tar slut än på ett tag, utan håller på och håller på tills den tar slut relativt snart, faktiskt i detta nu. Även kod som inte producerar något resultat redovisas på sistnämnda sätt. Programkörning av bla L A TEX görs oftast i en terminal (kommandotolken i Windows) och därför sätts sådana exempel med svart bakgrund: $ latex filnamn[.tex] Här markerar dollartecknet prompten och hakparentesen sådant som kan utelämnas. v

6

7 Kapitel 1 Grunderna L A TEX är ett typsättningsprogram. I motsats till orbehandlingsprogram i vilka man visuellt skapar sitt dokument, programmerar man i L A TEX sitt dokument. Programmet bygger på TEX, ett typsättningsprogram utvecklat av Donald E. Knuth. L A TEX i sin tur utvecklades av Leslie Lamport. Namnet TEX kommer från de tre första bokstäverna i det grekiska ordet för teknologi:τεχνολογια, som också betyder konst. Grundtanken i L A TEX är att man under skrivandet ska kunna fokusera på innehållet och inte på layouten. De standardinställningar av marginaler, graden på brödtexten mm är oftast tillfredsställande. Men om man vill kan man givetvis ändra dessa och då är det bättre att man gör så antingen före eller efter författandet, inte under. Övning 1.1. Hur L A TEX ska uttalas är omtvistat. Personligen tycker jag [leıtex] eller [leıtek] låter bäst (eı som i day [deı] och x:et som i Bach, dvs ett ach-ljud). Bara man inte säger [la:teks], kolon betyder här lång vokal. Finn det uttal som passar dig bäst och öva några gånger så att du kan uttala L A TEX utan problem. 1.1 Installation Att här beskriva hur installationen av L A TEX samt nödvändiga extraprogram går till är inte möjligt. Huvudskälet är att installationsproceduren är så olika beroende på vilkat operativsystem som man använder. Till att börja med behöver du installera L A TEX, vilken ingår i en sk distribution. Välj i följande tabell den distribution som passar ditt operativsystem. Linux/Unix Mac OS X Microsoft Windows TEX Live MacTEX MiKTEX Ett alternativ till MiKTEX är protext (egentligen är MiKTEX en del av protext). Nästa steg är att installera ett program för textfilredigering och då helst ett program som är anpassat för att skriva just L A TEX-kod: Linux/Unix Mac OS X Microsoft Windows GNU Emacs TEXShop TEXnicCenter Notera att i MacTEX och protext ingår TEXShop respektive TEXnicCenter. GNU Emacs tillsammans med AUCTEX och RefTEX fungerar i samtliga tre operativsystem och är en oslagbar kombination som underlätta kodningen avsevärt (tyvärr är inlärningströskeln hög). Ett populärt alternativ till TEXnicCenter är WinEdt. Till sist behöver du kunna hantera och läsa PostScript-filer och för det rekommenderas Ghostscript och GSview (som ingår i MacTEX och protext). För fler extra program och alternativ till de som nämnts se s 107 ff. 1

8 Kapitel 1. Grunderna Format Build Current File View Output Kompileringsfönster Figur 1.1: TEXnicCenter 1.2 Arbetsproceduren Ctrl + F7 Det finns många skillnader mellan ordbehandlingsprogrammen och L A TEX. Den största är också den första som en nybörjare ställs inför, nämligen själva arbetsproceduren, där man ofta växlar fram och tillbaka mellan olika program. Låt oss studera arbetsgången med hjälp av ett exempel. Starta det progam för textredigering som du valt och skriv in följande kod ordagrant, se även figur 1.1. \documentclass[a4paper]{article} \begin{document} Hello world! \end{document} Spara filen med filnamnet hello.tex. Det är inte nödvändigt att använda filändelsen tex, men det är att föredra eftersom det underlättar bla vissa programanrop. Nästa steg är att generera en typsatt version av koden. Det gör vi genom att kompilera vår fil med L A TEX. I TEXnicCenter klickar man på Build Current File, se figur 1.1. I ett terminalfönster anropar man L A TEX med hello.tex som indata: $ latex hello.tex Använder man filändelsen tex kan den utelämnas. Under kompileringen kommer flera meddelande att skrivas ut. I ett terminalfönster kan de se ut så här: This is pdftex, Version alpha (MiKTeX 2.7) (preloaded format=latex ) 4 MAY :43 entering extended mode (hello.tex LaTeX2e <2005/12/01> Babel <v3.8j> and hyphenation patterns for english, dumylang, nohyphenation, german, ngerman, french, swedish, loaded. 2

9 1.3. Mer information ("C:\Program Files\MiKTeX 2.7\tex\latex\base\article.cls" Document Class: article 2005/09/16 v1.4f Standard LaTeX document class ("C:\Program Files\MiKTeX 2.7\tex\latex\base\size10.clo" File: size10.clo 2005/09/16 v1.4f Standard LaTeX file (size option)) (hello.aux) [1] (hello.aux) ) Output written on hello.dvi (1 page, 232 bytes). Transcript witten on hello.log. Anropar man kompilatorn via tex TEXnicCenter skrivs dessa meddelande ut i kompileringsfönstret, se figur 1.1. Av ovanstående utskrift kan vi bla utläsa att det skapats tre filer: hello.aux en fil som kompilatorn behöver för att bla hålla koll på korshänvisningar hello.log innehåller mer detaljerad information om själva kompileringen, bla det oven hello.dvi den typsatta resultatet, dvs den fil vi är ute efter. För mer omfattande dokument kommer kompilatorn oftast skapa betydligt fler filer, tex en fil för innehållsförteckningen (filändelsen för en sådan fil är toc). Tips. Eftersom ett dokument består av flera olika filer är det lämpligt att man strukturerar sina filer på så sätt att varje dokument sparas i en egen mapp. Så är det då dags att ta en titt på resultatet. I TEXnicCenter klickar man på knappen View Output. Då öppnas hello.dvi i programmet Yap (i Linux och Unix heter mostavarande program Xdvi). Du kan förminska och förstora dokumentet på skärmen med minusrespektive plustangenten. Muspekaren kan användas som ett förstoringsglas för att förstora delar av dokumentet. Notera att förutom texten Hello world! så fick du automatiskt med pagineringen längst ned på sidan. Växla tillbaka till TEXnicCenter, men avsluta inte Yap. Lägg till en egen mening direkt efter Hello world!. Tänk på att å, ä och ö inte fungerar (se avsnitt 1.7 på sidan 9). Spara om filen och kompilera. Om allt gick bra växlar du tillbaka till Yap. Notera hur Yap automatiskt uppdaterar innehållet. Detta exempel visar hur man arbeta med L A TEX: skriv några rader, spara filen, kompilera och titta på resultatet. Om allt ser bra ut, skriv ytterligare några rader, spara filen, osv. Vill du generera en pdf-fil istället ändrar du i rutan Format i TEXnicCenter, se figur 1.1, till LaTeX => PDF. Nästa gång du kompilerar genereras en pdf-fil. I ett terminalfönster exekverar du följande: $ pdflatex hello Ibland måste man först generera en PostScript-fil innan man kan skapa en pdf-fil, bla blir det aktuellt om man använder paketet PSTricks (se avsnitt 2.4 på sidan 38). För att konvertera en dvi-fil till PostScript och därefter till pdf exekverar man i tur och ordning: $ dvips hello.dvi $ ps2pdf hello.ps F5 1.3 Mer information Två bra böcker för nybörjaren är Jacobsson (2004) och Kopka och Daly (1995), där den senare också är användbar när du inte längre är nybörjare. Mittlebach mfl (2004) är ett måste för de som vill ha så stor kontroll som möjligt över L A TEX. För grafik av olika slag se Goossens mfl (2008). 3

10 Kapitel 1. Grunderna Det finns mängder med material på internet. Två utmärkta manualer är Krishnan (2003) och Oetiker mfl (2008). Idag finns det en stor uppsättning s k paket, som utökar möjligheterna i L A TEX, se avsnitt 1.5. En förteckning över dessa finner du på The TEX Catalogue Online. Två andra hemsidor värda ett besök är TEX Frequently Asked Questions och comp.text.tex. För fler referenser, både böcker och material på internet se s 101 ff. När du installerar L A TEX så medföljer också många manualer, både övergripande om L A TEX och om olika paket. I ett terminalfönster kommer du åt dessa med kommandottexdoc. $ texdoc manual tex manualen för MiKTEX öppnar du med kommandot: $ texdoc miktex Vill du vet hur man använder ett specifikt paket fungerar det ofta att låta manual vara paketets namn. Men det är inte alltid så uppenbart. Den officiella manualen för L A TEX2ε tex öppnar du med: $ texdoc usrguide Övning 1.2. Använd The TEX Catalogue Online för att hitta paket med vilka du kan typsätta kemiska symboler, musik respektive korrespondensschack. När använder du vxu? Övning 1.3. Öppna, med texdoc, manualerna till paketen beamer, fancyhdr, lettrine, mathtools och psnfss2e. När har du nytta av dessa paket? Övning 1.4. Du kan givetvis leta bland de installerade manualerna på egen hand. Du bör hitta dessa i mappendoc där L A TEX installerades. Leta upp mappen och leta upp manualerna till programmet Dvips, typsnitten allrunes samt paketen gauss och mlist. 1.4 Syntax Följande tecken kan du alltid använda i ditt dokument. a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z , : ;?! ( ) [ ] - / Notera att bokstäverna å, ä och ö inte är med i listan. I avsnitt 1.7 löser vi detta. Utöver tecknen ovan finns det tio specialtecken: \ % { } ~ & $ ^ _ # Med dessa styr man L A TEX på olika sätt. De fem första studerar vi i detta avsnitt. Et-tecknet används för att typsätta tabeller och flerradiga formler, se kapitel 3 och 4. Dollartecknet, understreck och cirkumflex används i huvudsak vid formler, se kapitel 4. Nummertecknets funktion är kopplat till programmering, se kapitel 6. För att kunna markera i ett dokument att tex en rubrik är just en rubrik och ska behandlas som en sådan använder man kommandon (eng. control sequence). Dessa inleds alltid med ett omvänt snedstreck (\) följt av en eller flera bokstäver (a-z och A-Z). Första tecknet därefter som inte är en bokstav markera slut på kommandonamnet. Kompileringsdag: 28 oktober L A TEX3 är nästa version av L A TEX. Kompileringsdag: \today.\\ \LaTeX3 är nästa version av \LaTeX. Observera att L A TEX skiljer mellan versaler och gemener, tex är inte \LaTeX och \latex samma kommando, den senare finns inte ens. Om mellanslag avslutar ett kommando äts det upp av kommandot och det hjälper inte att skriva flera mellanslag i rad. 4

11 1.4. Syntax L A TEXär roligt! \LaTeX är roligt! En andra grupp av kommandon är de som inleds med omvänt snedstreck följt av ett tecken som inte är en bokstav. Omvänt snedstreck följt av mellanslag ger ett hårt mellanslag. L A TEX är roligt! \LaTeX\ är \ \ \ roligt! För att infoga ett av specialtecknen i ditt dokument måste du skriva motsvarande kommando enligt följande tabell. \ \textbackslash % \% { \{ } \} ~ \textasciitilde & \& $ \$ ^ \textasciicircum _ \_ # \# Allt på en rad efter ett procenttecken ignoreras av L A TEX. Flera mellanslag efter varandra tolkas alltid som ett mellanslag. Om en rad i koden inleds med mellanslag ignoreras dessa. Ett procenttecken betyder så mycket, men på var du placerar det. Ett procent% tecken betyder så mycket, men %tänk på var du placerar det. % Att göra: ta bort % ovan Med tilde infogar du ett hårt mellanslag där radbrytning inte får ske, d vs ett mellanslag med klister. Gustav III mördades år Gustav~III mördades år~1792. Två omvända snedstreck betyder radbrytning och används främst i tabeller. Tänk på att det måste finnas en rad att bryta, annars kommer \\ att generera ett fel. Tips. Använd \\ så lite som möjligt. Det är ett vanligt fel vana användare av ordbehandlingsprogram gör, ty där infogar man ofta vertikala mellanrum med flera returslag i rad. Ibland vill man att flera tecken, ord eller andra redaktionella objekt ska behandlas på samma sätt. Då måste vi kunna gruppera dem och det man enklast genom placerar dem en klammerparentes: {objekt} Många kommandon tar någon form av indata och denna skrivs då i en klammerparantes direkt efter kommandot. Viktig text sätts i fet stil. Viktig text sätts i \textbf{fet stil}. Andra kommandon ändra inställning och för att ändringen ska ske lokalt, placerar man det i en klammerparentes. Ett litet och ettstort ord. Ett {\tiny litet} och ett {\Huge stort} ord. Ett kommando kan ta från noll upp till nio argument som indata. Var och en av dessa argument placeras i en egen klammerparentes (om argumentet inte får utelömnas) eller i en hakparantes (om argumentet får utelämans). En röd text \textcolor{red}{en röd text.}\\ $\sqrt{1234}$\\ $\sqrt[5]{1234}$ 5

12 Kapitel 1. Grunderna Utelämnar man en klammerparentes för ett argument, ser kommandot endast första tecknet som indata. En annan grupperingsmetod är att använda något som i L A TEX kallas för omgivning (eng. environment). En sådan ser ut på följande sätt: \begin{namn} Det som ska grupperas. \end{namn} Varje omgivning har ett namn, som tex center eller equation, vilket skrivs inom klammerparentes direkt efter \begin och \end. Dessa två kommando måsta allid komma i par. Det går bra att infoga en omgivning inne i en annnan, tänk bara på att avsluta sk nästlade omgivningar i rätt ordning. Följande konstruktion är alltså inte korrekt: \begin{omgivning 1 } \begin{omgivning 2 } Detta fungerar inte! \end{omgivning 1 } \end{omgivning 2 } Det på grund av att den yttersta omgivningen avslutas innan den innersta (jämförbart med att låta en parentes börja i en mening och sluta i en annan). Många omgivningar möjliggör mer komplicerade konstruktioner, såsom tabeller och listor, och till dem finns det oftast speciella kommandon som endast fungerar inne i dessa omgivningar. Övning 1.5. Varför fungerar det inte att skriva följande? En meing som avslutar ett stycke.\\ \\ Nästa stycke, med ett radavstånd upptill föregående. Övning 1.6. Vad blir resultatet av \section{rubrik} respektive \section Rubrik? 1.5 Grundstommen \documentclass[klassalternativ]{dokumentklass} deklarationsdel \begin{document} innehåll \end{document} De tre kommandona ovan är obligatoriska. I deklarationsdelen (eng. preamble) laddar man paket, se nedan, definiera nya kommandon och ändra inställningar. Ingen kod som direkt genererar någon form av typsatt resultat får förekomma i deklarationsdelen, sådan kod måste placeras i innehåll. Allt efter \end{document} ignoreras. Det finns flera standardklasserna att välja mellan: article Artiklar book Böcker letter Brev minimal Avsedd för felsökning. proc Konferensprublikationer report Rapporter slides Overheadpresdentationer 6

13 1.5. Grundstommen 10pt 11pt 12pt letterpaper legalpaper excutivepaper a4paper a5paper b5paper landscape onecolumn twocolumn oneside twoside openright openany titlepage notitlepage leqno fleqn openbib draft, final Grad på brödtexten Pappersformat Liggande pappersformat Antal kolumner Enkel- eller dubbelsidigt Anger på vilka sidor ett kapitel får börjar Egen titelsida eller inte Formelnumrering till vänster Vänsterställda fristående formler Glesare format på referenser Arbetskopia eller slutversion Tabell 1.1: Klassalternativ Tips. Två klasser med mängder av inställningsmöjligheter är KOMA-Script och memoir. Se tabell 1.1 för samtliga klassalternativ till standardklasserna. Flera värden i klassalternativ separeras med komma. Anger man fler värden från samma grupp av klassalternativ, så används endast ett. Skriver man tex följande: \documentclass[12pt,a4paper]{article} så anger vi att vi vill typsätta en artikel, där graden på brödtextens ska vara 12 punkter och pappersformatet A4. \usepackage[alternativ]{paket} Laddar paketet paket. Måste placeras i deklarationsdelen. Med alternativ styr man hur paketet ska agera under och efter inladdning, tex \usepackage{amsmath} \usepackage[swedish]{babel} laddar paketen amsmath och babel, den senare med alternativet swedsih som ger oss stöd för svenska, se avsnitt 1.7. Övning 1.7. Varför fungerar inte koden nedan? \documentclass{article} En kort mening. \begin{document} En mening till. \usepackage{amsmath} \end{document} Vad måste rättas till för att det ska fungera? Övning 1.8. Vad händer när man skriver följande? \documentclass[11pt,a4paper,12pt,letterpaper]{article} 7

14 Kapitel 1. Grunderna 1.6 Felhantering Ibland blir det fel när man skriver, tex kanske man stavar ett kommadnonamn fel eller glömmer en klammerparentes. I sådana fall kommer L A TEX att klaga. Låt oss ta ett exempel: Ändra \end{document} till \en{document} i hello.tex, se avsnitt 1.2 på sidan 2. Vid en kompilering i ett terminalfösnetr kommer vi får följande felmeddelande:! Undefined control sequence. l.4 \en {document}? Alltså har L A TEX stött på ett okänt kommando på rad 4 i koden. Frågetecknet innebär att kompilator väntar på instruktioner vad den ska göra härnäst. Prova någon av följande: H Enter Ger mer information, tack. Två gånger i följd ger ett roligt meddelande. R Enter Fortsätt som om ingenting hänt. Kommer troligen generera flera följdfel. X Enter Avbryt kompileringen omedelbart. Oavsett vilket av alternative ovan som du väljer, är nästa steg att leta upp felet och åtgärda det. TEXnicCenter anropa kompilatorn på sådant sätt att den inte stannar då ett fel uppkommer. Kompilerar vi den nya versionen av hello.tex i TEXnicCenter så kommer kompileringsfönstret se ut så här: Att vi får två fel och inte ett beror på att första felet, dvs det som vi medvetet infört genererar följdfel då kompileringen fortsätter förbi första felet. Alltså behöver inte följdfelen vara några fel överhuvudtaget. Rulla upp en bit i kompileringsfönstret och dubbelklicka på det översta vita krysset i en röd cirkel. Då hoppar markören till den rad i dokumentet där felet är, se pilarna i figur 1.2 på motstående sida. Utöver felmeddelanden finns även sk varningsmeddelanden. Dessa är inte lika allvarliga och stannar heller inte kompileringen. De indikerar att något inte ser helt perfekt ut i det typsatta doument. De två vanligaste är: Overfull \hbox En rad går ut i marginalen, eftersom L A TEX inte kunde hitta en bra rabrytning. Underfull \hbox För att får en rad tillräckligt lång, var L A TEX tvungen att spärra texten, dvs infoga stora ordmellanrum. Tips. En omformulering eller en rättstavning av texten brukar trolla bort de två typerna av varningsmeddelanden ovan. Övning 1.9. Hitta samtliga fel i koden nedan samt ger förslag på ändringar. $x^n^2 + y^{n + 1 = z^n För mer information, se kapitel 4 på sidan 57. 8

15 1.7. Stöd för olika språk Figur 1.2: Felhantering i TEXnicCenter Övning Vad är fel i följande kod? \begin{center} \emphh{bröderna Johansson & Son} \end{cenetr} 1.7 Stöd för olika språk \usepackage[språk]{babel} Laddar paketet babel och anpassar L A TEX till språket språk bla för avstavning, datumrepresentation enligt gängse standard och att olika fördefinierade rubriker översätts autoamtiskt, tex rubriken för innehållsförteckning. Se tabell 1.2 för tillgängliga språk. Det går att ladda flera språk: \usepackage[english,german,swedish]{babel} Det språk som anges sist är det som används som standard. \selectlanguage{språk} Växlar till ett annat språk. I babel definieras även flera andra användbara kommandon för flerspråkiga dokument, se tex Mittlebach mfl (2004) och Syropoulos, Tsolomitis och Sofroniou (2003). Det räcker sällan att enbart ladda babel för att anpassa L A TEX för det språk man skriver i, utan man bör även ladda flera andra paket. Skriver man på svenska behövs tre paket: \usepackage[t1]{fontenc} \usepackage[swedish]{babel} \usepackage[latin1]{inputenc} Paketet fontenc gör att L A TEX använder en variant för teckenkodning som ger bättre avstavning i europeiska språk. Paketet inputenc gör det möjligt att skriva de svenska bokstäverna å, ä och ö direkt i koden, istället för dess motsvarande L A TEX-kommandon: \aa, \"a 9

16 Kapitel 1. Grunderna acadian croatian indonesian portuges afrikaans czech indon portuguese albanian danish interlingua romanian american dutch irish russian australian english italian samin austrian esperanto latin scottish bahasa estonian lowersorbian serbian bahasai finnish magyar slovak bahasam francais malay slovene basque french meyalu spanish brazil frenchb naustrian swedish brazilian galician newzealand turkish breton german ngerman ukrainian british germanb norsk UKenglish bulgarian greek nynorsk uppersorbian canadian hebrew polish USenglish canadien hungarian polutonikogreek welsh catalan icelandic Tabell 1.2: Språk som stöds av babel respektive \"o. De som använder Macintosh eller Windows byter ut latin1 mot applemac respektive ansinew. Med ligaturer avses bokstavskombinationera ff, ffi, ffl, fi och fl. När dessa förekommer mellan två ord i ett sammansatt ord kan det uppstå problem vid avstavning. Detta beror på att L A TEX tolkar en ligatur som ett tecken. Laddar man paketet babel med parametern swedish får man flera möjligheter att styra bla avstavning. Med "tt avstavas tt som tt-t. Används för sammansatta ord. Fungerar även för bokstäverna b, d, f, g, l, m, n, p, r och s. bla blabla bla blablabla blabla måttteori bla blabla bla blablabla blabla må"tteori Ett tumtecken upphäver en ligatur: staffinrättning staffinrättning staffinrättning\\ sta"ffinrättning Med "- respektive "~ infogas en explicit devis där avstavning är tillåten i resten av ordet och där den senare inte tillåter radbrytning vid devisen. blabla blabla bla bla blabla bla x-axeln blabla blabla bla bla blabla bla $x$"-axeln Paketet innehåller också tre datumkommandon som definierar om \today: 28 oktober / \dateswedish \today\\ \datesymd \today\\ \datesdmy \today \- Används då L A TEX inte på egen hand hittar en lämplig avstavning och anger då en möjlig avstavning. Då swedish är vald så tillåter \- avstavning i resten av ordet. bla blabla blabla blabla kanariefågelhane bla blabla blabla blabla kan\-arie\-fågel\-hane 10

17 1.8. Ombrytning \hyphenation{ord} \indent \\*[längd] En rad För global definition av hur specifika ord ska avstavas. Måste placeras i defintionsdelen. Använd bindestreck för markera tillåtna avstavningar och mellanslag mellan olika ord. \hyphenation{e-miss-ions-spektr-um kan-arie-fågel-hane} Övning Ladda babel med tre valfria språk, som din installation av L A TEX stöder. Växla mellan de olika spårken och undersök vad \contentsname ger för resutlat. 1.8 Ombrytning En tom rad i koden markerar nytt stycke. Flera tomma rader efter varandra tolkas som en. Bla blbablab bla bla. Bla blbablab bla bla blablabla bla. Bla blbablab bla bla blablabla bla. Bla blbablab bla bla. Här slutar ett stycke. Här börjar nästa stycke. Bla blabla bla bla blablabla. Bla blbablab bla bla. Bla blbablab bla bla blablabla bla. Bla blbablab bla bla blablabla bla. Bla blbablabro. Bla blbablab bla bla. Bla blbablab bla bla blablabla bla. Bla blbablab bla bla blablabla bla. Bla blbablab bla bla. Här slutar ett stycke. Här börjar nästa stycke. Bla blabla bla bla blablabla. Bla blbablab bla bla. Bla blbablab bla bla blablabla bla. Bla blbablab bla bla blablabla bla. Bla blbablabro. Ett alternativ för att markera nytt stycke är kommandot \par, vilket är användbart vid programemring. Returslag i koden tolkas, i de flesta fall som ett mellanslag. Som standard sätts texten med rak högerkant. I det typsatta dokumentet markeras stycle med ny rad och indrag. \noindent Infogar respektive undertrycker indrag av efterföljande stycke. \newline Infogar en radbrytning, där längd anger avståndet mellan raderna, se tabell 1.5 på sidan 20. Asterisken undertrycker eventuella sidbrytning precis innan radbrytningen. och en rad till. Det går bra med negativa längder: En rad och en rad till. En rad\\[0.5cm] och en rad till. En rad\\[-3mm] och en rad till. \linebreak[n] \nolinebreak[n] Understödjer eller undertrycker en radbrytning, där n är en av siffrorna 0, 1, 2, 3 eller 4. Ju högre värde desto mer tvingande respektive hindrande är kommandona. \fussy \sloppy \begin{sloppypar} text \end{sloppypar} 11

18 Kapitel 1. Grunderna Som standard försöker L A TEX undvika alltför stora ordmellanrum i texten, med bieffekten att ibland går en rad ut i högermarginalen, då ingen lämplig radbryning hittas. Detta standardläge motsvaras av \fussy. Med \sloppy sker alltid radbryning vid högerkanten, men man tillåter stora ordmellanrum. Omgivningen parsloppy typsätter text med \sloppy aktiv. \newpage \clearpage \cleardoublepage Infogar en sidbrytning. De två senare ser till att eventuella flytande objekt som väntar på att typsättas gör det innan sidbrytning. Det tredje kommandot är endast av intresse för dubbelsidiga dokument, då den infogar så många sidbryningar som behövs så att man är säker på att nästa sida en högersida. \pagebreak[n] \nopagebreak[n] Liknande kommandon som \linebreak och \nolinebreak, fast för sidbrytningar istället. \enlargethispage*{löngd} Ökar höjden på den aktuell sidans satsyta med längd. Användbar då allt man vill ska vara på en sida inte får plats. Argumentet längd kan vara negativ. Med asterisken tvingar man vertikala mellanrum på sidan att minska så mycket att mer får plats. Vill man tex göra en satsyta två textrader sida längre, skrive man: \enlargethispage{2\baselineskip} \flushbottom \raggedbottom Med \fluschbottom lägger L A TEX till så mycket vertikalt mellarum mellan olika redaktionella strukturer att alla helsidor blir lika höga, vilket är att föredra i dubbelsidiga dokument. Det andra kommandot stänger av denna funktion. Båda ska placeras i deklarationsdelen. \frenchspacing \nonfrenchspacing Som standard adderar L A TEX ett extra mellanrum efter en punkt, vilket motsvaras av kommandot \nonfrenchspacing. Med \frenchspacing undertrycker man detta. Då stödet för svenska laddas med hjälp av babel, anropas \frenchspacing. Följande exempel är alltså inte av intresse då du skriver på svenska. En meing. En mening till. En meing. En mening till. En meing. En mening till.\\ \nonfrenchspacing En meing. En mening till. Punkt som avslutar en förkortning men inte en mening ska efterföljas av omvänt snedstreck och mellanslag. Gauss m.fl. bevisade LoQR. Gauss m.fl. bevisade LoQR. \nonfrenchspacing Gauss m.fl.\ bevisade LoQR.\\ Gauss m.fl. bevisade LoQR. En punkt som följer efter en versal tolkas som att den hör till en förkortning. Om punkten efter en versal faktiskt avslutar en mening, infogar man \@ före punkten. LoQR. Antalet bevis ökar LoQR. Antalet bevis ökar \nonfrenchspacing LoQR\@. Antalet bevis ökar\\ LoQR. Antalet bevis ökar 12

19 1.9. Rubriker och bilagor Övning Testa följande kod och förklara resultatet. \noindent En rad\\[-\baselineskip] En rad till. Om du inte förstår koden ovan, kanske nedanstående kan hjälpa till. \noindent En rad\\[-\baselineskip] En rad till.\\[-2\baselineskip] Ytterligare en rad. Övning Efter \cleardoublepage vet vi alltid att vi börjar på en högersida. Vad kan du säga om sidnumret för en sådan sida? Övning Vad händer om du skriver något i stil med nedanstående? En textrad.\\*[\textheight] En textrad till. Kommandot \textheight är en längd som motsvarar satsytans höjd. 1.9 Rubriker och bilagor \part*[kort rubriktext]{rubriktext} \chapter*[kort rubriktext]{rubriktext} \section*[kort rubriktext]{rubriktext} \subsection*[kort rubriktext]{rubriktext} \subsubsection*[kort rubriktext]{rubriktext} \paragraph*[kort rubriktext]{rubriktext} \subparagraph*[kort rubriktext]{rubriktext} \appendix För rubriker på olika nivåer i rubrikhierarkin. Notera att några av kommandona saknas i vissa standardpaket, tex saknas \chapter i article. Med asterisken undertrycker man numreringen av rubriken. Onumrerade rubriker hamnar inte automatiskt i innehållsförteckningen. Vid långa rubriktexter anger man en kortare variant inom hakparentes, denna kommer sedan att användas i innehållsföreteckningen och i eventuell kolumntitel. Detta kan man utnyttja då man tvingas manuellt radbryta en lång rubrik (man ska aldrig avstava en rubrik), ty kommandot \\ kan inte skickas till innehållsförteckningen. Rubriken till aktuellt kapitel och avsnitt infogades med följande kod. \chapter{grunderna} \section{rubriker och bilagor} För att rubriken till förordet ska komma med i innehållsförteckningen skriver man: \chapter*{förord} \addcontentsline{toc}{chapter}{förord} Här är toc en förkortning för table of contents. Andra argumentet till\addtocontents anger rubriknivån. Inleder bilagorna. Alla rubriker efter detta kommando numreras som bilagor, vanligtvis med versala bokstäver. 13

20 Kapitel 1. Grunderna \tableofcontents \listoffigures \listoftables Infogar innehållsförteckning för rubriker, figurer respektive tabeller. Efter varje ny rubrik eller ändring i befintlig rubrik, måste man kompilera minst två gånger för att ändringen ska slå igenom i innehällsförteckningen. secnumdepth tocdepth Heltalsvariabler som används för att globalt styra vilka rubriker som ska numreras respektive komma med i inehållsförteckningen. Beror i hög grad på vilken klass som används. I book gör följande kod att rubriker av typen \subsection och däröver numreras och att rubriker av typen \section och däröver kommer med i innehållsförteckningen. \setcounter{secnumdepth}{2} \setcounter{tocdepth}{1} \frontmatter \mainmatter \backamtter Endast tillgängliga i klassen book och används för att markera var startsidor, huvudtexten respektive eventuella slutsidor startar. Påverkar först och främst kolumntitel och talrepresentation av sidnumreringen, tex gemena romerska siffror för \frontmatte. Övning Undersök vilka kommandon för rubriker som fungerar i de tre klasserna article, book och report. Övning Skapa ett dokuemnt med en rubrik och innehållsförteckning. Kompilera en gång och notera att rubriken inte kom med i innehållsförteckningen. Kompilera en gång till och titta på resultatet. Gör en ändring i rubriktexten och kontrollera att det krävs två kompileringar för att ändringen ska slå igenom. Övning Skapa ett längre dokument med klassen book. Använd så många olika rubriknivåer som är möjligt. Notera vad som händer med numreringen av rubriker och hur innehållsförteckningen ser ut. Försök styra globalt vilka rubriker som ska numreras och vilka som ska komma med i innehållsförteckningen. För att slippa skriva alltför mycket text kan du ladda paketet lipsum som, via kommandot \lipsum, ger tillgång till 150 textstycken ur den latinska nonsenstexten Lorem ipsum. Femte till och med tjugotredje stycket fås tex med \lipsum[5-23]. Övning Prova att radbryta en lång rubrik. Vad händer om du infogar en innehållsförteckning? Hur löser du problemet? 1.10 Titel, författare och datum \title{titel} \author{namn} \date{datum} \thanks{text} \maketitle För att infoga titel, författare och datum. Med de tre första deklarerar man titel, namn och datum. Kommandot \date kan utelämnas och då används dagens datum. Argumentet text till\thanks sätts som en fotnot och kan användas i argumenten till de tre först kommandona. Med \maketitle typsätts själva titeln. 14