Vägledning 2001:7 Version 10. Omprövning, ändring och överklagande av Försäkringskassans beslut

Transkript

1 Omprövning, ändring och överklagande av Försäkringskassans beslut

2 Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller på ett visst område och är ett stöd i handläggningen. En vägledning kan innehålla beskrivningar av författningsbestämmelser allmänna råd förarbeten rättspraxis JO:s beslut En vägledning kan även innehålla beskrivningar av hur man ska handlägga ärenden på det aktuella området och vilka metoder som då ska användas. Vägledningarna uppdateras fortlöpande. Omtryck görs bara vid större ändringar. Mindre ändringar arbetas in i den elektroniska versionen. Den elektroniska versionen hittar du på försäkringskassan/ Ladda ner vägledningar. Du som arbetar på Försäkringskassan hittar dem också på Fia. Upplysningar: Försäkringskassan Verksamhetsområde Processjuridik Version 10. Beslutad Finns ej i tryckt form

3 Innehåll Förkortningar... 5 Sammanfattning... 6 Läsanvisningar Omprövning enligt 113 kap. 7 SFB Inledning Beslut som kan omprövas Begäran om omprövning Vem får begära omprövning? Hur omprövning begärs Övrigt Metodstöd Hantering av begäran om omprövning m.m. samt upprättande av omprövningsakt Metodstöd Bildande av omprövningsakt Formell prövning Rättidsprövning Avvisning och avskrivning Prövning i sak Beslut Metodstöd Hantering av handlingar som kommit in i samband med begäran om omprövning, vid överklagande eller under processen i domstol Metodstöd Hantering av omprövningsbeslut Metodstöd arkivering Ändring enligt 113 kap. 3 SFB Inledning Beslut som kan ändras Impulser till prövning Tidsfrist Formell prövning Skyndsam handläggning och kommunicering Förutsättningar för ändring Första punkten: Förbiseendefel Andra punkten: Fel i beslutsunderlag Tredje punkten: Oriktig rättstillämpning Ändring till nackdel för den försäkrade Beslut Laga kraft, rättskraft, verkställighet och inhibition Överklagande av Försäkringskassans beslut Inledning Beslut som får överklagas Vem som får överklaga ett beslut Metodstöd Bildandet av akt för processföring Rätt förvaltningsrätt Tidsfrister

4 4.6 Handläggning hos Försäkringskassan Formell prövning Annan prövning Övrigt Processen i de allmänna förvaltningsdomstolarna Inledning Parter Rollen som part Metodstöd Hantering av handlingar som kommit in i samband med begäran om omprövning, vid överklagande eller under processen i domstol Muntlig förhandling Domstolens avgörande Metodstöd Hantering av domar och beslut från domstolarna Överklagande av domar och beslut Metodstöd arkivering Resning och återställande av försutten tid Metodstöd - Diarieföring av ärenden om resning och återställande av försutten tid Källförteckning Sakregister Bilaga 1: Metodstöd Anvisade texter i Åtgärdsraden i Diabas avseende omprövning och processföring

5 Förkortningar AFL AO FB FKAR FKRS Lagen (1962:381) om allmän försäkring Allmänna ombudet för socialförsäkringen Föräldrabalken Försäkringskassans allmänna råd Försäkringskassans rättsliga ställningstagande FL Förvaltningslagen (1986:223) FMR Fordringshanteringen Försäkringsmedicinsk rådgivare Verksamheten inom NFC Östersund som handlägger statliga fordringar FPL Förvaltningsprocesslagen (1971:291) FÖD Hellners HFD JO LAFD LFC NFC Norström Prop. RAD RAV RÅ SFB Rättsfall från Försäkringsöverdomstolen Hellners och Malmqvist, Förvaltningslagen med kommentarer, Norstedts Juridik AB (2010) Högsta förvaltningsdomstolen Justitieombudsmannen Lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar Lokalt försäkringscenter Nationellt försäkringscenter Norström, Förvaltningsförfarandet hos Försäkringskassan, Pride Consult AB, 1999 Regeringens proposition Verksamhetsområde processjuridik Verksamhetsområde verksjuridik Regeringsrättens årsbok Socialförsäkringsbalken 5

6 Sammanfattning Omprövning enligt 113 kap. 7 SFB Om den försäkrade är missnöjd med ett beslut i ett ärende om förmåner enligt socialförsäkringsbalken (SFB) kan han eller hon begära omprövning av beslutet. Den försäkrade kan inte överklaga beslutet direkt till förvaltningsrätten. Omprövningen innebär en ny fullständig prövning av sakfrågan. Det allmänna ombudet för socialförsäkringen (AO) kan inte begära omprövning utan överklagar direkt till förvaltningsrätten. Prövning enligt 113 kap. 3 SFB Försäkringskassan är i vissa fall skyldig att ändra ett oriktigt beslut om förmåner enligt SFB. Detta gäller om beslutet blivit oriktigt på grund av någon omständighet som anges i 113 kap. 3 SFB. Ett beslut ska ändras i följande fall 1. Om det har blivit uppenbart oriktigt på grund av skrivfel, räknefel eller något annat sådant förbiseende 2. Om det har fattats på ett uppenbart felaktigt eller ofullständigt underlag. För att kunna ändra ett beslut enligt den här punkten krävs att Försäkringskassan kan konstatera att beslutet var fel när det fattades. Felet ska ha uppkommit genom att omständigheter som fanns vid tiden för beslutet blev kända för myndigheten först efter att beslutet fattats. 3. Om det har blivit oriktigt på grund av uppenbart felaktig rättstillämpning eller annan liknande orsak. Processen i de allmänna förvaltningsdomstolarna i mål enligt SFB Försäkringskassans beslut kan överklagas hos förvaltningsrätt av såväl den försäkrade som av AO. Förvaltningsrättens avgörande kan i sin tur överklagas hos kammarrätt och kammarrättens avgörande kan överklagas hos Högsta förvaltningsdomstolen. Om den försäkrade överklagar ett beslut av Försäkringskassan, som inte också AO har överklagat, är Försäkringskassan den försäkrades motpart såväl i förvaltningsrätt som i högre instanser. Försäkringskassan företräds i dessa fall av processförare från någon av de processjuridiska enheterna. Har AO överklagat Försäkringskassans beslut behåller AO sin ställning som part även hos kammarrätten och Högsta förvaltningsdomstolen. 6

7 Läsanvisningar Denna vägledning ska vara ett hjälpmedel för Försäkringskassans medarbetare i handläggning, omprövning och processföring. Den kan också vara ett stöd vid utbildning av Försäkringskassans personal. Vägledningen redovisar och förklarar lagar och andra bestämmelser. Den redogör för de delar av lagens förarbeten som är särskilt viktiga för att förstå hur lagen ska tillämpas. Den redogör också för rättspraxis samt för Försäkringskassans rättsliga ställningstaganden. Vägledningen innehåller också i vissa fall en beskrivning av hur man ska handlägga ändringar, omprövningar och processföring och vilka metoder som då ska användas för att åstadkomma både effektivitet och kvalitet i handläggningen. Rubriken till sådana avsnitt inleds med ordet Metodstöd. Hänvisningar I vägledningen finns hänvisningar till lagar, förordningar, föreskrifter, allmänna råd, Försäkringskassans rättsliga ställningstaganden och interna styrdokument, förarbeten, rättsfall, JO-beslut och andra vägledningar. Hänvisningen finns antingen angiven i löpande text eller inom parentes i direkt anslutning till den mening eller det stycke den avser. I en bilaga till vägledningen finns en källförteckning som redovisar de lagar, förordningar, domar etc. som nämns i vägledningen. Historikbilaga Denna vägledning har reviderats. I en bilaga till vägledningen finns en historikbilaga. Den innehåller en kortfattad beskrivning av de sakliga ändringar som gjorts i respektive version av vägledningen. Genom att läsa historikinformationen får man en överblick över de viktigaste nyheterna i denna version av vägledningen. Att hitta rätt i vägledningen I vägledningen finns en innehållsförteckning och ett alfabetiskt sakregister. Innehållsförteckningen är placerad först och ger en översiktsbild av vägledningens kapitel och avsnitt. Sakregistret finns sist i vägledningen och innehåller sökord med sidhänvisningar. 7

8 1 Omprövning enligt 113 kap. 7 SFB 1.1 Inledning Ett beslut om förmåner enligt SFB ska enligt 113 kap. 7 SFB omprövas av Försäkringskassan om det begärs av en enskild som beslutet angår. En enskild får inte överklaga beslutet innan det har omprövats (113 kap. 10 andra stycket SFB). Det innebär att om till exempel en socialnämnd begär ändring av ett beslut, ska det handläggas som ett överklagande enligt 113 kap. 10 första stycket SFB. Det beror på att socialnämnden inte anses vara en enskild. För att en begäran ska leda till en omprövning enligt 113 kap. 7 SFB ska den ske på visst sätt och inom viss tid. Om den försäkrade begär omprövning av ett beslut och AO överklagar samma beslut ska Försäkringskassan inte ompröva beslutet. Den försäkrades begäran anses i den situationen som ett överklagande och överlämnas därför till förvaltningsrätten (113 kap. 9 SFB). Om ett beslut delvis har ändrats med stöd av 113 kap. 3 SFB och den försäkrade kommer in med en missnöjesyttring måste Försäkringskassan utreda om den försäkrade är missnöjd med ändringen enligt 113 kap. 3 SFB eller med den del av beslutet som inte har ändrats. Om den försäkrade är missnöjd med den del av beslutet som inte har ändrats ska missnöjesyttringen anses vara en begäran om omprövning av den delen av beslutet. En omprövning innebär en ny fullständig prövning av sakfrågan, t.ex. den ansökan som prövades i det ursprungliga beslutet. Det innebär att Försäkringskassan på nytt prövar sakfrågan med den utredning som finns i ärendet och beaktar det eventuella nya material som har tillkommit i samband med utredningen inför beslutet efter omprövning, se vidare avsnitt 1.6. Vid en omprövning får beslutet inte ändras till den enskildes nackdel (113 kap. 8 SFB). I avsnitten ges en närmare redogörelse för vad som gäller i fråga om sådan omprövning som nu sagts beträffande vilka beslut som kan omprövas, vem som kan begära omprövning, hur omprövningen går till, vilken prövningsram som gäller och om beslutet. 1.2 Beslut som kan omprövas Skyldigheten att ompröva gäller alla beslut om förmåner enligt SFB med vissa undantag. Ett beslut efter omprövning enligt 113 kap. 7 SFB, ska inte omprövas. Beslut som har meddelats med stöd av 113 kap. 3 SFB eller har prövats av domstol ska inte heller omprövas. Som beslut om förmåner räknas alla beslut med anknytning till förmåner som t.ex. kvitt- 8

9 ning, återkrav och indragning (prop. 2008/09:200 s. 577). Beslut enligt lagen (1950:261) om ersättning i anledning av kroppsskada ådragen under militärtjänstgöring och lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring ska inte omprövas, jfr KRNG , Domsnytt 2013:028. Avvisningsbeslut ska i regel omprövas, men avvisningsbeslut som grundas på att en begäran om omprövning eller ett överklagande kommit in för sent ska inte omprövas, jämför med 113 kap. 2, 7, 10,11 och 21 SFB se även Kammarrätten i Göteborgs beslut i mål nr , , och Skyldigheten att ompröva gäller oavsett om Försäkringskassan lämnat omprövningshänvisning. Skyldigheten att ompröva gäller även interimistiska beslut. Skyldigheten att ompröva enligt detta lagrum gäller inte beslut enligt förvaltningslagen. 1.3 Begäran om omprövning Vem får begära omprövning? En omprövning enligt 113 kap. 7 SFB förutsätter en begäran från en enskild part. Det är endast den som beslutet angår som är behörig att begära omprövning. Om AO anser att ett beslut bör ändras får AO i stället överklaga beslutet. AO kan således inte begära omprövning (113 kap. 9 SFB). Ett beslut om underhållsstöd för ett barn innebär att den som är underhållsskyldig för barnet ska återbetala ett belopp till staten som helt eller delvis motsvarar underhållsstödet. Den underhållsskyldige har därför rätt att få beslutet om underhållsstöd omprövat. Avser ett beslut om underhållsstöd endast utfyllnadsbidrag har den underhållsskyldige däremot inte någon rätt att få beslutet omprövat, eftersom ett sådant beslut inte rör henne eller honom. Omprövning får begäras genom ett ombud (9 FL). Om ett ombud har fullmakt att vidta rättshandlingar blir de bindande för den som har lämnat fullmakten. Se vidare om fullmakt i vägledningen Försäkringskassan och förvaltningslagen 2004:7. Om ombudet, trots att Försäkringskassan har upplyst om det, inte lämnar in någon fullmakt kan Försäkringskassan avvisa ombudets begäran om omprövning. En förutsättning för att begäran ska kunna avvisas är att Försäkringskassan har upplyst ombudet om att begäran kan komma att avvisas om han eller hon inte lämnar in någon fullmakt (jfr Hellners s ). Ett sådant beslut ska omprövas om det begärs av det avvisade ombudet 9

10 (113 kap. 10, 11 och 21 SFB, jfr prop. 2008/09:200 s. 579 avsnittet: 113 kap. 11 ). Om den försäkrade är under 18 år ska en omprövning begäras av den underåriges förmyndare (9 kap. 1 föräldrabalken [FB]). Har det förordnats en god man eller en förvaltare för den försäkrade, på grund av dennes sjukdom eller liknande, kan den gode mannen eller förvaltaren inom ramen för förordnandet begära en omprövning. Den gode mannens eller förvaltarens behörighet framgår av förordnandet. Även om en god man får begära en omprövning utgör detta inte något hinder mot att den försäkrade själv begär en omprövning, jfr förvaltare (11 kap. 4, 5, 7 och 11 FB). Generellt gäller vid dödsfall att dödsboet inträder i den avlidnes ställe. I praxis har därför dödsbo ansetts kunna begära en omprövning av ett beslut som gäller den avlidna personen (jfr RFV Anser 1998:8, Regeringsrättens domar juli 1995 juni 1998, s ). Det framgår av bouppteckningen vilka som är dödsbodelägare Hur omprövning begärs En begäran om omprövning ska vara skriftlig och ha kommit in till Försäkringskassan inom två månader från det att den försäkrade fått del av Försäkringskassans beslut (113 kap. 7 och 19 SFB). Det finns inte något krav på att en skrivelse med begäran om omprövning ska vara egenhändigt undertecknad, dvs. undertecknad i original. Saknar skrivelsen namnteckning, av t.ex. det skälet att den sänts per elektronisk post, kan Försäkringskassan begära att den försäkrade bekräftar skrivelsen genom en egenhändig namnteckning (10 FL). Detta ska endast göras om det finns anledning att ifrågasätta om rätt person begärt omprövning. Är det fråga om en telefaxkopia av en undertecknad skrivelse och är den försäkrades underskrift känd för Försäkringskassan kan Försäkringskassan ofta undvara en bekräftelse. Om en skrivelse som kommer in till Försäkringskassan innan tidsfristen för omprövning har löpt ut visar att den försäkrade är missnöjd med ett beslut, får skrivelsen regelmässigt anses som en begäran om omprövning enligt 113 kap. 7 SFB. Det gäller även om den försäkrade har betecknat skrivelsen som ett överklagande eller som en begäran om ändring (jfr KRNJ , Domsnytt 2011:77). Den försäkrade får nämligen inte överklaga beslutet innan det har omprövats (113 kap. 10 SFB) Övrigt Som beskrivits ovan ska en begäran om omprövning göras skriftligen. Om den försäkrade muntligen begär en omprövning av ett beslut ska Försäkringskassan, enligt den allmänna serviceplikten, hänvisa henne eller honom att komma in med en skriftlig begäran innan tidsfristens utgång (4 FL). I rättsfallet FÖD 1986:28 II hade den försäkrade lämnat in ett läkarutlåtande innan tidsfristen för omprövning hade löpt ut. Samma dag kontaktade den försäkrade Försäkringskassan och begärde per telefon att få ett beslut om 10

11 sjukpenning omprövat. Försäkringsöverdomstolen ansåg att Försäkringskassan då borde ha upplyst den försäkrade om att läkarutlåtandet och den muntliga begäran om omprövning inte var ett fullständigt underlag för omprövning enligt dåvarande 20 kap. 10 AFL, nuvarande 113 kap. 7 SFB. Om Försäkringskassan hade väglett den försäkrade utgick domstolen från att den försäkrade hade kommit in med en skriftlig begäran till Försäkringskassan. Eftersom det saknades vägledning från Försäkringskassan ansåg Försäkringsöverdomstolen att den försäkrade hade uppfyllt förutsättningarna för att få beslutet omprövat. Om den försäkrade begär omprövning av ett beslut som AO har överklagat ska Försäkringskassan inte ompröva beslutet. Den försäkrades skrivelse betraktas under förutsättning att den inkommit i rätt tid i den situationen som ett överklagande och skickas därför till förvaltningsrätten (113 kap. 9 SFB). Någon prövning enligt 113 kap. 3 ska i det fallet inte göras. Om den försäkrade först begär omprövning av ett beslut som AO senare överklagar, innan det har omprövats, ska även den situationen hanteras på det sätt som anges ovan. Det vill säga att den försäkrades skrivelse betraktas som ett överklagande under förutsättning att den har kommit in i rätt tid. Framgår det inte av en begäran om omprövning vilken ändring som den försäkrade begär, är det lämpligt att Försäkringskassan ger henne eller honom tillfälle att klargöra detta. Kommer det inte fram vilken ändring som begärs får Försäkringskassan utgå från att den försäkrade vill ha den förmån eller liknande, som han eller hon ursprungligen begärt hos Försäkringskassan Metodstöd Hantering av begäran om omprövning m.m. samt upprättande av omprövningsakt Handläggning när begäran om omprövning kommer in till fel enhet När en begäran om omprövning kommer in till fel enhet inom Försäkringskassan är det viktigt att den enhet som tagit emot begäran snarast sänder begäran till rätt enhet, dvs. till den enhet som har fattat det beslut som begäran om omprövning avser. Innan handlingen skickas till rätt enhet ska den diarieföras, ett ärende ska skapas i Diabas. Man får alltså inte vänta med att diarieföra handlingen till dess att den kommit in till rätt enhet. Prövningen av om beslutet kan ändras helt enligt 113 kap. 3 SFB görs först när begäran om omprövning har kommit in till den enhet som har fattat det beslut som begäran om omprövning avser. Om begäran om omprövning kommer in till fel enhet ska den enheten göra så här: Identifiera skrivelsen som en missnöjesyttring. Ankomststämpla skrivelsen och spara kuvertet. Kontrollera i Diabas om det finns ett pågående omprövningsärende som skrivelsen kan avse. I så fall registrerar du åtgärden KOMP i det ärendet i Diabas och skickar skrivelsen direkt till omprövningsenheten. 11

12 Om det inte finns något ärende skapat i Diabas för missnöjesyttringen skapar du ett nytt ärende i Diabas. Sedan skickar du skrivelsen till det kontor som har fattat det beslut som missnöjesyttringen avser. Skicka med ett ärendeutdrag från Diabas och ett följemeddelande där du anger att missnöjesyttringen har lämnats in till fel enhet. Registrera i Diabas till vilken enhet skrivelsen har skickats. För mer information om hur du diarieför ärenden i Diabas se Stödprocess 2012:01 för diarieföring i IT-stödet Diabas samt hantering av diarieförda handlingar, användarhandledning Diabas 5.1 och riktlinjerna (2005:5) för hantering och diarieföring av allmänna handlingar. Handläggning på LFC/NFC Den försäkrade ska sända sin begäran om omprövning till den enhet hos LFC/NFC där det beslut som begärs omprövat fattades. Där ska en specialist eller en särskilt utsedd beslutsfattare avgöra om beslutet ska ändras med stöd av 113 kap. 3 SFB eller inte. Specialisten eller den särskilt utsedde beslutsfattaren, meddelar ett ändringsbeslut bara om beslutet kan ändras helt enligt den försäkrades begäran. Om en hel ändring inte kan ske ska begäran i stället omgående skickas till aktuell omprövningsenhet. Detsamma gäller om en ändring till nackdel för den försäkrade kan vara aktuell. Ett ställningstagande till om det är möjligt att ändra beslutet med stöd av 113 kap. 3 SFB ska göras inom två dagar, eftersom en begäran om omprövning ska diarieföras i Diabas samma dag som den kom in eller senast dagen efter. Om specialisten eller den särskilt utsedde beslutsfattaren anser att en ändring kan göras enligt 113 kap. 3 SFB kan det formella beslutet komma att fattas någon dag senare. Även om tvådagarsfristen har löpt ut, ska en prövning enligt 113 kap. 3 SFB göras. Kan den försäkrade få sina intressen helt tillgodosedda genom en sådan ändring ska ett beslut om ändring fattas. Försäkringskassan är skyldig att ändra ett beslut som har blivit oriktigt av en sådan anledning som anges i 113 kap. 3 SFB. En sådan ändring kommer också att göras snabbare än om begäran om omprövning ska skickas till aktuell omprövningsenhet. Om begäran om omprövning har skickats till fel enhet är den diarieförd i Diabas när den kommer in till rätt enhet. Om specialisten eller den särskilt utsedde beslutsfattaren ändrar beslutet helt enligt den försäkrades yrkande med stöd av 113 kap. 3 SFB ska det ärende som har skapats i Diabas makuleras. Hur man går tillväga för att makulera ett ärende framgår av Stödprocess (2012:10) för diarieföring i IT-stödet Diabas samt hantering av diarieförda handlingar. Begäran om omprövning ses då i stället som en begäran om ändring, där den enskilde får fullt ut vad han eller hon har begärt. Det som anges om specialisten i det som anges under punkten 1-3 i detta metodstöd kan avse den särskilt utsedde beslutsfattaren om det gäller ett beslut enligt den särskilda beslutsordningen. 12

13 När handlingen kommer till LFC/NFC ska följande åtgärder vidtas: 1. En specialist tar emot och identifierar skrivelsen som en missnöjesyttring. Skrivelsen ska ankomststämplas och kuvertet sparas. Om skrivelsen har lämnats in på fel enhet har detta arbetsmoment redan gjorts. 2. En specialist läser skrivelsen och identifierar vilket eller vilka beslut som den försäkrade är missnöjd med. Vad som sägs om översättning i vägledning Försäkringskassan och förvaltningslagen 2004:7 gäller också här. Om det är oklart vad skrivelsen/handlingen handlar om måste den försäkrade kontaktas för att inhämta mer information. Är skrivelsen ett överklagande av ett omprövningsbeslut ska skrivelsen diarieföras och omgående skickas till den omprövningsenhet som handlagt omprövningsärendet. Är skrivelsen ett överklagande av beslut som har meddelats med stöd av 113 kap. 3 SFB ska den hanteras enligt metodstödet i avsnitt Om något beslut som skrivelsen kan avse inte kan identifieras ska skrivelsen överlämnas till berörd ärendeprocess eller till ledningen för berörd verksamhet för åtgärd. Observera att handlingen ska hanteras i särskild ordning om den helt eller delvis avser begäran om skadestånd den helt eller delvis gäller klagomål på handläggare eller handläggning, se riktlinjerna 2011:17 Hanteringen av skrivelser det finns en begäran om utlämnande av allmän handling, se riktlinjerna 2011:07 Riktlinjer för utlämnande av allmänna handlingar och uppgifter AO har överklagat samma ursprungsbeslut (se avsnitt 4.6.3). Det är viktigt att specialisten informerar omprövningsenheten om vilka åtgärder som har vidtagits eller kommer att vidtas. Blanketten 9207 kan användas för det. 3. Kontrollera i Diabas om det finns ett pågående ärende om omprövning för samma beslut. Om det redan finns ett pågående ärende och åtgärdskoden TIOMP finns registrerad i ärendet registrerar du handlingen som en komplettering KOMP och skickar den till omprövningsenheten. Om koden TIOMP inte finns registrerad i Diabas är det troligen så att skrivelsen har lämnats in till fel enhet och den enheten har diariefört handlingen enligt vad som sägs i avsnittet Om begäran om omprövning lämnas in på fel enhet. För att avgöra om det är så kan du också jämföra öppningsdatumet i Diabas med ankomstdatumet på handlingen, missnöjesyttringen. Om det är samma datum går du vidare till punkten 4. Om skrivelsen har lämnats in på fel enhet ska det dessutom framgå av det bifogade ärendeutdraget att handlingen är diarieförd och av följemeddelandet ska det framgå att handlingen har lämnats in på fel enhet. 4. Om en specialist eller en särskilt utsedd beslutsfattare bedömer att beslutet helt kan ändras enligt den försäkrades begäran, ska ett beslut om ändring 13

14 enligt 113 kap. 3 SFB skrivas (Wimi eller, om det är ett SGIärende, Wimi ). Det är inte tillräckligt att endast göra en utbetalning eller att endast skriva ändringsbeslutet direkt på ursprungsbeslutet. Beslutet skickas till den försäkrade med central utskrift. Om den försäkrade har ett ombud skrivs beslutet ut lokalt och skickas med vanlig post från kontoret till ombudet. Om beslutet gäller återbetalning skickas en kopia till enheterna för fordringshantering i Östersund (Statlig fordran) tillsammans med blankett FK I ÄHS-ärenden skannas den försäkrades skrivelse in tillsammans med ändringsbeslutet, eventuella journalanteckningar och övriga handlingar. För detta ändamål skapas ett ROD-ärende (Rättelse-Omprövning-Dom) om det är möjligt. I annat fall arkiveras handlingarna i ursprungsakten. Tandvårdsärenden som handläggs i IT-stödet Tanden hanteras genom att ett ärende om omprövning skapas för detta ändamål, som döps till Ändring 113 kap. 3 SFB. Om ärendet handlagts i en pappersakt arkiveras samtliga handlingar i originalakten. Om specialisten eller den särskilt utsedde beslutsfattaren ändrar beslutet helt med stöd av 113 kap. 3 SFB och begäran om omprövning har lämnats in på fel enhet ska det skapade ärendet i Diabas makuleras. Hur man går tillväga för att makulera ett ärende framgår av Stödprocess (2012:10) för diarieföring i IT-stödet Diabas samt hantering av diarieförda handlingar. 5. Om specialisten eller den särskilt utsedde beslutsfattaren bedömer att beslutet inte kan ändras helt enligt den försäkrades begäran ska det antecknas på begäran om omprövning. I anteckningen ska det anges att det inte finns förutsättningar för ändring helt i enlighet med den försäkrades begäran med stöd av 113 kap. 3 SFB. Anteckningen ska dateras och signeras med namnförtydligande. Därefter ska ett omprövningsärende skapas i Diabas. Av registreringen ska det framgå vilket beslut som omprövningen gäller och diarienumret noteras på skrivelsen. Det kan redan finnas ett ärende skapat i Diabas om begäran om omprövning har lämnats in på fel enhet. I så fall skapas inte något ärende men däremot ska diarienumret noteras på skrivelsen. Om skrivelsen gäller ett beslut om återkrav ska återkravsenheten meddelas, som i sin tur meddelar fordringshanteringen om att den försäkrade har begärt omprövning. Begäran om omprövning skickas därefter till rätt omprövningsenhet. Uppgifter om adresser till omprövningsenheterna finns på Försäkringskassans intranät Fia under Försäkring/Omprövning och Överklagande /Kontakter/Processjuridik och omprövningar. I Diabas registreras vart ärendet har skickats. Slutligen skrivs ett ärendeutdrag ut från Diabas. Ett nytt ärendeutdrag skrivs ut om det gäller ett 14

15 ärende där begäran har lämnats in på fel enhet eftersom ytterligare registrering i Diabas har gjorts. Ärendeutdraget läggs överst i akten. Nytillkomna handlingar som kan få betydelse för pågående eller kommande ärenden kopieras och behålls på den enhet som handlägger förmånen. Information, åtgärder som har vidtagits eller dokumenterade kontakter som bedöms kunna ha betydelse för pågående eller kommande ärenden ska vidarebefordras till aktuell enhet. Tänk på att informationen även kan behöva vidarebefordras till omprövningsenheten. För att vidarebefordra sådan information används blankett Om det kommer in information eller handlingar till den enhet som fattat grundbeslutet efter att ärendet har skickats till omprövningsenheten då ska grundenheten överväga om informationen eller handlingen behövs i den prövning som omprövningsenheten ska göra. Om man är osäker på om handlingarna har betydelse kan man kontakta omprövningsenheten innan handlingarna översänds. När dessa handlingar översänds används blankett Om det däremot framgår av handlingen att den har inlämnats i omprövningsärendet, till exempel om ett svar på kommunicering i omprövningsärendet har lämnats på den enhet som fattat grundbeslutet, ska handlingen omgående diarieföras, registreras i Diabas, samt översändas till omprövningsenheten. Alla handlingar i omprövningsärenden ska diarieföras, se vägledningen Försäkringskassan och förvaltningslagen, avsnittet Diarieföring av handlingar i pågående omprövnings och överklagandeärenden. Se även JO-nytt och JO:s beslut, dnr I de fall beslutet gäller en förmån som fortfarande handläggs med en pappersakt ska även kopior av samtliga handlingar inklusive journalen med bilageförteckning från akten skickas tillsammans med begäran om omprövning till rätt omprövningsenhet (se avsnitt 1.4). Handläggning på omprövningsenheterna De elektroniska akterna skrivs ut av omprövningsenheterna. 1.4 Metodstöd Bildande av omprövningsakt Omprövningsakt är den pappersakt som bildas då den försäkrade begär omprövning av ett beslut. Omprövningsakter ska ha grönt aktomslag och ett försättsblad (blankett 5201). Grönt aktomslag är en markering om att akten är en omprövningsakt som ska bevaras. Förmåner med pappersakt Den enhet som fattade det beslut som begärs omprövat ska skicka kopior av samtliga handlingar i ärendet från originalakten till omprövningsenheten. Något urval av materialet i aktuellt ärende de handlingar som ligger till grund för det beslut som ska omprövas får inte göras. 15

16 Ärendets journal/bilageförteckning bifogas så att det i efterhand exempelvis för domstolarna går att se att alla handlingar i ärendet finns med. På journalen/bilageförteckningen ska den som upprättat akten med kopior (kopieakten) skriva Fullständig kopieakt och signera anteckningen. Det är viktigt att uppmärksamma om handlingen som kopieras är dubbelsidig. Tänk också på att kvaliteten måste var god hos det kopierade exemplaret. Vid behov av komplettering av ytterligare handlingar kontaktar omprövaren aktuell enhet med en begäran om kopior av dessa handlingar. De kopierade handlingarna från originalakten bildar tillsammans med de handlingar som tillkommer under omprövningsförfarandet omprövningsakten. Orginalakten behålls på den enhet som ansvarar för försäkringsärendet. Förmåner med elektronisk akt En kopieakt i pappersform bildas genom att omprövningsenheten skriver ut innehållsförteckningen och alla handlingar som enligt innehållsförteckningen finns i ärendet från ÄHS samt relevanta handlingar från andra handläggningssystem. Innehållsförteckning skrivs ut så att det i efterhand går att se att alla handlingar finns med i kopieakten. På innehållsförteckningen ska den som skrivit ut handlingarna skriva Fullständig kopieakt och signera anteckningen. Huvudregeln är alltså att alla handlingar ska finnas med. I vissa fall kan undantag från detta göras. Det kan exempelvis vara fallet när ärendet rör rätten till sjukpenning under utlandsvistelse i ett långt sjukfall. Av journalen i omprövningsärendet ska det då framgå att kopieakten endast innehåller de handlingar från originalakten som är relevanta för det beslut som ska omprövas, dvs. rätten till sjukpenning under utlandsvistelse. De kopierade handlingarna från ÄHS bildar tillsammans med de handlingar som tillkommer under omprövningsförfarandet omprövningsakten. 1.5 Formell prövning Försäkringskassan ska pröva om begäran om omprövning avser ett beslut som får omprövas (se avsnitt 1.2), om begäran gjorts på rätt sätt (se avsnitt och 1.3.2) och i rätt tid Rättidsprövning Tidsfristen om två månader räknas från den dag den försäkrade fick del av en skriftlig underrättelse om beslutet. Bedömningen av om skrivelsen har kommit in i rätt tid antecknas på skrivelsen med begäran om omprövning eller i journalen i omprövningsakten. Anteckningen ska innehålla datum, en signatur och ett namnförtydligande. 16

17 Eftersom en underrättelse om Försäkringskassans beslut i regel sker genom ett vanligt brev finns det inte något bevis om vilken dag den försäkrade fått del av beslutet. Försäkringskassan bör därför i allmänhet utgå från att skrivelsen med begäran om omprövning kommit in i rätt tid. Men finns det anledning att tro att skrivelsen kommit in för sent bör Försäkringskassan göra en utredning om detta (prop. 1985/86:80, avsnitt 4.1, s. 74 och RÅ 2007 not. 34). Tvåmånadersfristen räknas på så sätt att börjar fristen den 4 mars löper den ut den 4 maj. Om det inte finns någon motsvarande dag i slutmånaden ska den månadens sista dag anses som sista dag för begäran om omprövning (1 lagen [1930:173] om beräkning av lagstadgad tid). Om en försäkrad fått del av Försäkringskassans beslut den 31 december 2004 ska alltså begäran ha kommit in till kassan senast den 28 februari Om den sista dagen för en begäran om omprövning är en söndag, annan allmän helgdag, lördag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton får en begäran om omprövning vara inkommen senast nästa vardag (2 lagen om beräkning av lagstadgad tid). Om en skrivelse med begäran om omprövning, eller en avi om skrivelsen, överlämnats till Försäkringskassan eller till en tjänsteman hos myndigheten före klockan en viss dag ska skrivelsen anses inkommen till Försäkringskassan denna dag. Detsamma gäller om skrivelsen den dagen avskilts för Försäkringskassan på en postanstalt och överlämnas till en tjänsteman hos kassan påföljande dag (10 FL). En handling anses inte vara avskild för myndigheten enligt 10 andra stycket förvaltningslagen så länge den är under postbefordran (se HFD 2011 ref. 59). Ett elektroniskt dokument anses inkommet till en myndighet i den mening som avses i tryckfrihetsförordningen (TF) när det har nått behörigt mottagningsställe (se vägledning Försäkringskassan och förvaltningslagen 2004:7, avsnitt 2.1.2) Det finns däremot inte någon bestämmelse i SFB eller FL som reglerar när en begäran som lämnas med e-post ska anses ha kommit in till en myndighet. En begäran om omprövning som finns tillgänglig i Försäkringskassans e-postsystem får dock anses som inkommen till Försäkringskassan även i den mening som det här är fråga om Avvisning och avskrivning Visar Försäkringskassans utredning att en begäran om omprövning kommit in för sent ska begäran avvisas. Begäran ska avvisas även om Försäkringskassan försummat att förse beslutet med en anvisning om hur omprövning begärs (RÅ 1973 ref. 59). I det fallet kan det vara lämpligt att Försäkringskassan upplyser den försäkrade om möjligheten att hos kammarrätten ansöka om återställande av försutten tid. Detsamma gäller om den försäkrade på grund av sjukdom saknat förmåga att begära omprövning i rätt tid, se kapitel 6. Exempel på andra fall då Försäkringskassan ska avvisa en begäran om omprövning är då ett uppgivet ombud trots erinran inte lämnar fullmakt eller då den som begär omprövning inte är berörd av beslutet. Läs mer om 17

18 situationer när det kan var aktuellt med avvisning i avsnitt 5.3 i vägledning Försäkringskassan och förvaltningslagen 2004:7. Om den försäkrade återkallar sin begäran om omprövning ska Försäkringskassan meddela ett beslut om avskrivning. En annan situation då ett avskrivningsbeslut ska meddelas är då den försäkrade begärt omprövning av ett interimistiskt beslut och Försäkringskassan, innan den omprövat beslutet, meddelar ett slutligt beslut om den aktuella förmånen. Avvisnings- och avskrivningsbeslut utfärdas av praktiska skäl skriftligt. Avvisningsbeslut ska förses med en anvisning om hur man begär omprövning (113 kap SFB). Det gäller emellertid inte om grunden för avvisningen är att begäran om omprövning har kommit in för sent. Det gäller inte heller när grunden för avvisningen är att ett överklagande har kommit in för sent. Sådana avvisningsbeslut ska förses med en anvisning om hur man överklagar (jfr 113 kap. 21 och 113 kap SFB). I samband med att Försäkringskassan fattar beslut om avvisning, därför att en begäran om omprövning kommit in för sent, bör kassan pröva om det ursprungliga beslutet kan ändras med stöd av 113 kap. 3 SFB (FKAR 2010:7 om omprövning och ändring enligt SFB). I SFB saknas regler om avskrivning. Ett beslut om avskrivning hanteras därför enligt reglerna i FL. Överklagandetiden är då tre veckor (23 FL). Dessa beslut går som regel inte den försäkrade emot. Man måste dock alltid överväga om beslutet ska förses med överklagandehänvisning, se vägledning Försäkringskassan och förvaltningslagen 2004:7, avsnitt Prövning i sak En begäran om omprövning innebär att myndigheten ska göra en ny fullständig prövning av sakfrågan. Ett beslut efter omprövning ska grunda sig på utredningen i ärendet och de eventuellt nya omständigheter den försäkrade åberopat. En ny fullständig prövning av sakfrågan ska göras även om den försäkrade inte åberopat något nytt. Det kan även bli aktuellt att komplettera utredningen i ärendet. Det finns vid en omprövning ingen bundenhet till det tidigare grundbeslutet. Vid omprövningen ska den aktuella sakfrågan på nytt prövas förutsättningslöst. Vid prövningen är det viktigt att beakta att bedömningsutrymmet i det aktuella ärendet både vid grundbeslutet och vid beslut efter omprövning är detsamma och bestäms förutom av lagar, förordningar, förarbeten, föreskrifter och allmänna råd även av Försäkringskassans interna styrdokument som rättsliga ställningstaganden och domsnytt/rättsfallsöversikter 18

19 om ett beslut ska ändras det gäller både i de fall ändringen innebär ett bifall vid ett tidigare avslag, men också vid en utökning av en redan beviljad förmån ska omprövningsbeslutet klart motiveras så att den försäkrade kan se vilka omständigheter det är som har gjort att Försäkringskassan i omprövningsärendet kommit fram till en annan slutsats än i grundbeslutet, se riktlinjerna 2005:14, Att skriva beslut i Försäkringskassan. I Domsnytt 2013:014 framgår hur begäran om omprövning ska hanteras när den enskilde har fått sin ansökan avvisad i grundbeslutet och har kompletterat sin ansökan i samband med att omprövning begärs. Enligt FKAR 2010:7 till 113 kap. 7 SFB bör en omprövning göras inom sex veckor från det att begäran om omprövning kom in till Försäkringskassan, om det inte finns särskilda skäl mot det. Sådana särskilda skäl kan vara att den försäkrade behöver anstånd för att komma in med en kompletterande utredning. JO har vid ett flertal tillfällen understrukit betydelsen av detta och också betonat att varken omorganisation eller ökad ärendeinströmning utgör sådana särskilda skäl som motiverar en utdragen handläggning (JO:s beslut, dnr ). Den enskilde måste ha möjlighet att inom en rimlig tid få sin sak prövad av domstol och det är därför av stor vikt att Försäkringskassan driver ärendet framåt och omprövar ärendet inom en godtagbar tid (se t.ex. JO:s ämbetsberättelse 2004/05 s. 323). Enligt förarbetena till bestämmelsen i 20 kap. 10 AFL, som numera ersatts av 113 kap. 7 SFB, bör en omprövning göras av en annan tjänsteman än den som fattat det beslut som begärs omprövat (prop. 1981/82: 88, s. 33 jfr. prop. 1977/78:20, s. 99). Försäkringskassan ska vid en omprövning göra den ytterligare utredning som behövs och i förekommande fall kommunicera utredningen med den försäkrade (4, 7 och 17 FL). Se närmare i vägledning Försäkringskassan och förvaltningslagen 2004:7, avsnitt 4. Vid en omprövning får beslutet inte ändras till nackdel för den försäkrade (113 kap. 8 SFB). Har en regeländring skett sedan det beslutet som begärs omprövat fattades och saknas det övergångsbestämmelser ska i regel de nya bestämmelserna tillämpas vid en omprövning. Om Försäkringskassan tagit fram ett rättsligt ställningstagande eller Domsnytt som är tillämpligt på ett beslut som ska omprövas ska den tolkning som Försäkringskassans ställningstagande ger uttryck för användas. 1.7 Beslut En underrättelse om ett beslut efter omprövning ska vara skriftlig. Innebär beslutet att det tidigare beslutet ändras ska det klart framgå hur det ändras. 19

20 Om Försäkringskassan inte ändrar sitt tidigare beslut ska beslutet innehålla en motivering som tar sikte på den argumentation som den försäkrade har åberopat i sin begäran om omprövning. Även om en omprövning inte lett till någon ändring kan en utförlig beslutsmotivering leda till att den försäkrade, förstår beslutet bättre och därför avstår från att överklaga (jfr prop. 1981/82:88 s. 20). Beslutsunderrättelsen ska vara försedd med en anvisning om hur beslutet överklagas. Detta behövs dock inte om den försäkrade genom beslutet efter omprövning fått fullt ut vad han eller hon begärt (21 FL). Ett överklagande ska göras inom två månader från den dag den försäkrade fick del av beslutet. Om AO överklagar beslutet ska det ske inom två månader från den dag då beslutet meddelades (113 kap. 20 SFB). Om laga kraft, verkställighet och inhibition, se kapitel Metodstöd Hantering av handlingar som kommit in i samband med begäran om omprövning, vid överklagande eller under processen i domstol Handlingar som innehåller viktig information för bedömningen av den försäkrades rätt till ersättning eller kommande ansökan om ersättning, kan lämnas eller hämtas in i samband med begäran om omprövning, vid överklagande till domstol eller under processen i domstol. Dessa handlingar ska kopieras och skickas till den enhet som handlägger den aktuella förmånen för den försäkrade. Exempel på sådana handlingar är nya medicinska underlag eller ett nytt försäkringsmedicinskt yttrande. Om handlingarna inte gäller en förmån utan innehåller information till exempel om den försäkrade kan anses försäkrad i den svenska socialförsäkringen, lämnas informationen till den enhet som handlägger det. I beslutet efter omprövning redovisas de nytillkomna handlingar som beslutet har grundats på. Dessa handlingar förvaras i pappersform i omprövnings- respektive processföringsakterna. Handläggaren på LFC/NFC har möjlighet att få en kopia av dessa handlingar. För de handlingar som nämns ovan gäller följande: Omprövaren eller processföraren kopierar handlingen/handlingarna och skickar dem direkt med missiv (blankett 9205) till enhetschefen för den enhet som handlägger den aktuella förmånen för den försäkrade Metodstöd Hantering av omprövningsbeslut Den enhet som ska verkställa ett beslut efter omprövning kan behöva ha tillgång till handlingar från omprövningsakten. Kopior av dessa handlingar kan rekvireras från respektive omprövningsenhet. 20

21 Omprövningsenheten ska med blankett 9204 skicka en kopia av omprövningsbeslutet för verkställighet till chefen för den enhet som handlägger den omprövade förmånen för den försäkrade vid behov bifoga nya handlingar som är nödvändiga för verkställigheten eller som kan vara intressanta för handläggningen av kommande anspråk, till den enhet som handlägger den aktuella förmånen för den försäkrade registrera beslutet efter omprövning i Diabas och notera vart kopian av beslutet har skickats avsluta ärendet i Diabas arkivera omprövningsakten i sitt närarkiv. Rör ärendet återkrav ska omprövningsenheten alltid skicka en kopia av beslutet efter omprövning med missiv till den aktuella återkravsenheten. Den underrättar i sin tur fordringshanteringen. Om beslutet innebär en ändring bifogar återkravsenheten blankett Det finns en särskild hantering när ett beslut efter omprövning gäller återkrav vid beslut om slutligt bostadsbidrag. Då ska beslutet inte skickas till den aktuella återkravsenheten. Om beslutet inte innebär en ändring skickas en kopia av beslutet direkt till fordringshanteringen. I det fall beslutet ändras vid omprövning skickas beslutet till den enhet som handlägger förmånen bostadsbidrag. Det finns en överenskommelse att dessa beslut skickas till de NFC som handlägger bostadsbidrag utifrån en dagindelning beroende på vilken dag i månaden den försäkrade är född. Tänk på att den särskilda hanteringen enbart gäller ärenden där återkrav har beslutats i samband med beslut om slutligt bostadsbidrag. Läs mer under avsnitt När omprövningsbeslutet verkställts ska verkställande kontor registrera verkställigheten i Diabas. En verkställighet kan ske i två led där flera enheter är inblandade, som till exempel inom återkrav där återkravsenheten upprättar ett underlag som fordringshanteringen sedan använder för att korrigera skulduppgifter i Kåntra. Registreringar av en sådan verkställighet i Diabas görs därför av den enhet som matar in verkställigheten, vilket i detta fall är fordringshanteringen. Diarieföring i Diabas sker enligt Metodstöd Anvisade texter i Åtgärdsraden i Diabas avseende omprövning, (se bilaga 1) Metodstöd arkivering Omprövningsakter ska arkiveras på den enhet där beslutet efter omprövning meddelades. Leverans till Försäkringskassans Centralarkiv kan tidigast ske efter överklagandetidens utgång och då efter överenskommelse med Centralarkivet. 21

22 2 Ändring enligt 113 kap. 3 SFB 2.1 Inledning Försäkringskassan är enligt 113 kap. 3 SFB skyldig att ändra ett beslut som Försäkringskassan fattat och som inte har prövats av domstol, om beslutet blivit oriktigt av en sådan anledning som anges i lagrummet. Skyldigheten gäller bara Försäkringskassans beslut i ett ärende om förmåner enligt SFB. Notera att bestämmelserna för vissa förmåner hänvisar till SFB (se 113 kap. 2 SFB). Ett beslut ska ändras om det 1. innehåller uppenbara oriktigheter på grund av skrivfel, räknefel eller något annat liknande fel 2. har fattats på uppenbart felaktigt eller ofullständigt underlag 3. har blivit oriktigt på grund av uppenbart felaktig rättstillämpning eller annan liknande orsak För att en ändring enligt punkt 2 ska kunna göras krävs att Försäkringskassan kan konstatera att beslutet var fel när det fattades. Felet ska ha uppkommit genom att omständigheter som fanns vid tiden för beslutet blev kända för myndigheten först efter att beslutet fattats. Skyldigheten att ändra gäller oavsett om det är den försäkrade eller någon annan som påpekar oriktigheten eller om Försäkringskassan själv uppmärksammar den. Försäkringskassan kan ändra ett beslut enligt 113 kap. 3 SFB såväl till den försäkrades fördel som till hans eller hennes nackdel. I fråga om ändring av ett beslut till den försäkrades nackdel finns vissa begränsningar (113 kap. 5 SFB). I avsnitten ges en närmare redogörelse för vad som gäller vid prövning om ändring av tidigare fattade beslut. Bestämmelserna om ändring innebär inte någon inskränkning i reglerna som finns om omprövning, indragning, nedsättning och återkrav. 2.2 Beslut som kan ändras Alla beslut i ärenden om förmåner enligt SFB kan ändras med stöd av 113 kap. 3 SFB. Skyldigheten gäller Försäkringskassans beslut i ett ärende, beslutet efter omprövning enligt 113 kap. 7 SFB, beslut om ändring enligt 113 kap. 3 SFB och interimistiska beslut. Ett beslut kan i och för sig vara riktigt, men det kan ha tillkommit på ett felaktigt sätt, t.ex. genom att den försäkrade inte kommunicerats vissa 22

23 uppgifter. Sådana fel kan inte rättas med stöd av 113 kap. 3 SFB, som endast tar sikte på att själva beslutet inte är korrekt. Av förarbetena till SFB (prop. 2008/09:200, s. 577) framgår att även avvisningsbeslut enligt balken kan ändras. Detta medför en förändring i förhållande till Försäkringskassans tillämpning av tidigare gällande 20 kap. 10 a AFL. Att Försäkringskassan tidigare prövat om ett beslut ska ändras enligt 113 kap. 3 SFB innebär inte något hinder mot att Försäkringskassan på nytt prövar om beslutet ska ändras med stöd av detta lagrum. När ett överklagande har överlämnats till domstol får Försäkringskassan endast ändra det överklagade beslutet till förmån för den försäkrade. Försäkringskassan måste därför kontakta domstolen för att kontrollera om målet är avgjort. Om Försäkringskassan därefter ändrar beslutet måste domstolen omedelbart underrättas om beslutet (JO:s beslut dnr ). Den processjuridiska enheten som har hand om ärendet i domstolen ska också underrättas om en sådan ändring. Ändringen ska noteras i Diabas med åtgärd BESL. När domstolen har avgjort målet får Försäkringskassan ändra det överklagade beslutet såväl till fördel som till nackdel för den försäkrade i de delar som domstolen inte prövat ärendet. Om det gäller ändringar till den försäkrades nackdel finns det dock vissa begränsningar (se avsnitt 2.7.4). 2.3 Impulser till prövning Om den försäkrade, AO eller någon annan behörig begär en ändring av beslutet ska Försäkringskassan pröva om beslutet ska ändras (113 kap. 3 och 4 SFB). Även när en obehörig person begär en ändring ska Försäkringskassan ta ställning till om beslutet ska ändras. En eventuell ändring efter en sådan impuls görs på Försäkringskassans eget initiativ. En begäran om ändring kan vara såväl skriftlig som muntlig. Angående ombuds och ställföreträdares behörighet, se avsnitt Angående prövning om ändring enligt 113 kap. 3 SFB vid begäran om omprövning, se avsnitt Försäkringskassan prövar också på eget initiativ om ett tidigare fattat beslut ska ändras. Om Försäkringskassan själv vid sitt kontrollarbete eller på annat sätt upptäcker att ett beslut innehåller en sådan oriktighet som ska ändras, är Försäkringskassan skyldig att ändra beslutet om felet inte kan anses som ringa. Begär den försäkrade hos Försäkringskassan att ett beslut ska ändras och har tidsfristen för begäran om omprövning löpt ut bör Försäkringskassan pröva om beslutet kan ändras enligt 113 kap. 3 SFB (FKAR 2010:7), se avsnitt Har ett beslut överklagats bör Försäkringskassan pröva om det beslut som överklagandet avser ska ändras enligt 113 kap. 3 SFB, se avsnitt

24 2.4 Tidsfrist Försäkringskassan får i regel inte ändra ett beslut med stöd av 113 kap. 3 SFB sedan två år förflutit från beslutsdagen (113 kap. 6 SFB). Efter utgången av tvåårsperioden får Försäkringskassan ändra ett beslut, om beslutet fattats på ett uppenbart felaktigt eller ofullständigt underlag (se avsnitt 2.7.2) och först därefter kommit fram till att beslutet fattats på uppenbart felaktigt eller ofullständigt underlag. Försäkringskassan får också ändra ett beslut efter tvåårsperiodens utgång om det finns andra synnerliga skäl för ändring. I ett livränteärende har Försäkringskassan tagit in en inkomstuppgift från den försäkrades arbetsgivare och kommunicerat uppgiften med henne. Eftersom den försäkrade inte hört av sig har Försäkringskassan meddelat ett livräntebeslut, i vilket inkomsten efter skadan bestämts i enlighet med arbetsgivarens uppgift. Sedan mer än två år gått begär den försäkrade att beslutet ska ändras på grund av att inkomsten efter skadan blivit felaktigt bestämd. Genom Försäkringskassans utredning framkommer att hon redan då arbetsgivarens inkomstuppgift kommunicerades med henne kände till att uppgiften var fel. Eftersom den försäkrade känt till att inkomstuppgiften varit fel innan tvåårsperiodens utgång men inte dessförinnan begärt ändring ska, då inte några andra synnerliga skäl för ändring framkommit, någon prövning inte göras. Försäkringskassan ska därför meddela beslut om att avslå hennes begäran om ändring. 2.5 Formell prövning Om det finns skäl att anta att en begäran om ändring innebär att den försäkrade vill göra en ny ansökan eller tror att han eller hon genom sin begäran gjort en ny ansökan ligger det i Försäkringskassans serviceskyldighet att upplysa den försäkrade om vilka formkrav som gäller för ansökan (4 FL och RÅ 2005 ref. 16). Försäkringskassan ska i regel avslå en begäran om ändring som kommer in sedan två år förflutit från det att beslutet meddelades. Men avslag ska inte meddelas om beslutet, trots den tid som gått, får ändras, se avsnitt 2.4. Försäkringskassan ska avvisa en begäran om ändring när beslutet tidigare prövats av domstol. Om den försäkrade återkallar sin begäran om ändring ska ärendet avskrivas. Vad som sagts om avvisnings- och avskrivningsbeslut i avsnitt gäller också här. 24