1: Introduktion 2: Människans ursprung & utveckling 3: Neolitiska revolutionen (Hirs, Hövdingar & Hierarkier)

Transkript

1 Historia 01 Välkommna till Historia 01! Lärare: Viktor Andersson Litteratur: Labyrint 1 av Tom Gullberg & Sture Lindholm (inte obligatorisk)

2 Kursens innehåll 1: Introduktion 2: Människans ursprung & utveckling 3: Neolitiska revolutionen (Hirs, Hövdingar & Hierarkier) 4: Vetenskaplig uppsats och skrivregler (Fakta, Fotnoter & Flit) 5: Uppsatsarbete 6: Antikens Grekland (Demokrati, Dagdrömmare & Demigudar) 7: Aten & Sparta (Stadsstater, Soldater & Samarbete) 8: Romarriket (Slavar, Silver & Sexualitet) 9: Romarrikets kollaps (Kejsare, Kristendom & Kaos) 10: Uppsatsarbete

3 Kursens innehåll forts. 11: Medeltiden (Helgon, Hertigar & Häxor) 12: Medeltidens slut (Pesten, Präster & Parasiter) 13: Renässansen (Seglatser, Skulptörer & Schismer) 14: Upptäcktsresor & Triangelhandel 15: Upplysningen (Musik, Medicin & Maktfördelning) 16: Upplysningen forts. 17: Revolutioner! (Lön, Lag & Liberalism) 18: Provförberedelse

4 Studier på gymnasiet Varför valde ni gymnasiestudier? Varför blev det Mattliden? Vad förväntar ni er av era gymnasiestudier?

5 Historia? Vilka erfarenheter har du av historia från låg-/högstadiet? Är historia viktigt? Varför/varför inte? Vad är era förhoppningar inför den här kursen?

6 Historia! Vad handlar historia i gymnasiet om? Vad historiaundervisningen INTE handlar om är att memorera en massa specifika årtal. Det vi ska sträva efter tillsammans är att försöka förstå de stora helheterna av vår historia. Hur vi människor har utvecklats och varför vårt samhälle ser ut som det gör idag. Källkritik och självständigt tänkande är något som är väldigt viktigt och det kommer vi att träna mycket på under historiaundervisningen.

7 Ordningsregler Förseningar: Elever som anländer försenade till föreläsningar förväntas komma in i klassrummet så tyst som möjligt. Efter lektionen ändrar läraren frånvaron till en försening på elevens begäran. Förseningar på mer än 30 minuter räknas alltid som frånvaro. Flera förseningar leder till sänkt slutvitsord. Frånvaro: All frånvaro som inte redogörts för räknas som olovlig frånvaro. Tre olovliga frånvaron leder till sänkt kursvitsord eller alternativt extra uppgifter, fem olovliga frånvaron leder till avbruten kurs. Ett flertal lovliga frånvaron kan leda till extra komppleteringsuppgifter som bör utföras för att bli godkänd i kursen. Ifall lovlig frånvaro i form av resa planeras ska läraren underrättas och eleven får kompletterande uppgifter att utföra. Vitsord: Slutvitsordet i kurserna baserar sig på en kombination av provresultat, eventuella projekt och uppgifter och allmänt deltagande under kursen. Deadline: Arbeten eller projekt som inte lämnas in i utgiven tid leder till sänkt vitsord i det arbetet. Arbeten som inte lämnas in före förnyat förhörsdatum leder till underkänd kurs

8 Lektion 2: Den första människan Ursprung & Utveckling Skapad av gud för ca 6000 år sedan Utvecklats långsamt under miljontals år

9 Människans ursprung Mycket omtvistat bland historiker (finns inga klara bevis) men troligen var det för ungefär 30 miljoner år sedan som människorna började utvecklas från apsläktet. Denna process var dock mycket långsam. För cirka 9 miljoner år sedan hade människosläktet utvecklats så pass långt att käkbenet mellan människor och apor var klart olika. När arter utvecklas brukar det handla om att de mest lämpade överlever. De som är snabbast, starkast eller smidigast lever vidare för att fortplanta sig. Vad var det som människosläktet utvecklade?

10 Människans ursprung forts. I människans fall handlar det om utvecklingen av vårt intellekt. Abstrakt tänkande, Pincettgreppet, avancerad kommunikation, handel mm. Användningen av redskap: För cirka fem miljoner år sedan började människorna använda redskap. För två miljoner år sedan finns det bevis på att människorna redan kunde förbättra, skapa och modifiera sina verktyg.

11 Kommunikation Handel Abstrakt tänkande Pincettgrepp

12 Verktyg Att människor lärde sig att de kunde använda sig av verktyg för att underlätta det dagliga livet var det första stora genombrottet för mänskligheten. Hur tror ni att den första grottmänniskan eller förmänniskan kom på att använda sig av verktyg för första gången?

13 Elden Det nästa stora genombrottet var elden. Historiker tror att människor lärde sig att behärska elden för ungefär år sedan. Det tog dock mycket lång tid före förmänniskorna kunskaper gick från att behärska elden till att själv kunna skapa eld. Hur tror ni att stenåldersmänniskorna kom i kontakt med elden och hur insåg de att de kunde använda sig av elden? Tips! De hade inte tillgång till dessa:

14 Människan börjar sprida på sig Människan härstammar från östra Afrika och under hela utvecklingsfasen (verktyg, eld) var de flesta förmänniskorna bosatta i Afrika. När människan hade utvecklats till Homo Sapiens (den kloka människan) för ungefär år sedan började människorna sprida på sig. Tack vare verktyg, elden samt ett högt utvecklat intellekt kunde människorna överleva på platser som människorna egentligen inte var lämpade för. (Till exempel Finland)

15

16 Neolitiska revolutionen Hirs, Hövdingar & Hierarkier

17 Människan lär sig bruka jorden Människor hade levt som nomader. Små skaror med männniskor (30-50 individer) som hade flyttat efter maten. Vad som händer nu när man börjar bruka jorden och odla sin egen mat är att livet blir mer stationärt. Man överger livsstilen att hela tiden flytta på sig. Eftersom ni under den här kursen ska skriva en uppsats ska vi idag öva på hur man besvarar en historisk frågeställning. Vi ska gå igenom den neolitiska revolutionen genom att svara på följande frågor: När?, Var?, Hur?, Varför? Och vilka konsekvenser fick revolutionen? Om ni kan svara på dessa frågor kan ni i princip svara på vilken historisk fråga som helst.

18 När uppkom de första jordbruken? De första tecknen vi har på organiserat jordbruk är ungefär år gamla. Med organiserat jordbruk syftar jag på växter som sköttes om och skördades på årsbasis. Mycket möjligt att människorna som tog hand om dessa tidigaste jordbruk fortfarande levde helt- eller delvis som nomader. Så småningom blev jordbruket dock allt viktigare men detta var en process som tog väldigt lång tid och skedde i små steg.

19 Var? Det första organiserade och permanenta jordbruket uppkom vid den bördiga halvmånen som är ett område som sträcker sig från Nildeltat (Egypten) upp genom dagens Isreal och ner genom floderna Eufrat och Tigris. (Irak och Iran). Jordbruket uppkom dock på tre andra ställen nästan samtidigt (skiljde bara några tusen år). Indusdalen i dagens Indien, Yangtsefloden i dagens Kina samt invid de stora vattendragen i dagens Mexiko bildades det också permanenta odlingar.

20 Hur och vem? I de nomadiska samhällena var uppdelningen (nästan) alltid den att männen jagade och kvinnorna samlade rötter, nötter, växter, svampar och bär. De små nomadiska folkgrupperna följde i regel efter någon viss djurhjord och flyttade efter djuren och proteinkällan. Detta betydde att människorna ofta hade ett vinterläger och ett sommarläger. Kvinnorna som var ute och plockade ätbara växter märkte att de kunde påverka växternas utspridning genom att med flit sprida ut av växtens frön och på detta sätt få tillgång till mer mat över tid. Kvinnorna var också de som led mest av att flytta långa vägar (gravida, eller med småbarn) de tvingade därmed fram en förändring eftersom de ändå var de som samlade mest mat. Det ironiska är dock att i och med att jordbruket uppstod och att det var kvinnorna som kommit på hela idén så försämrades kvinnornas position i samhället enormt mycket.

21

22 Varför bli jordbrukare? Det fanns både bra och dåliga aspekter med att lämna den gamla nomadiska livsstilen. Säkrare källa till mat! Bättre säkerhet! Grupperna kunde växa sig större eftersom det fanns mer mat. Inte lika mycket tillgång till protein! Katastrof om skörden misslyckades

23 Varför skedde neolitiska revolutionen för ca år sedan? Varför började det hela för år sedan och hur kom det sig att det skedde nästan samtidigt på fyra platser? Jordklotets klimat blev varmare och mer lämpat för odling. Medeltemperaturen steg med cirka en grad!

24 Vilka blev långtidskonsekvenserna? Större byar och småningom städer kunde bildas. Trots att befolkningen växte så var det en mycket långsam utveckling. Det fanns mer mat men problem så som sjukdomsepidemier och bristande hygien höll medellivslängden nere. Teknologisk utveckling: Man lärde sig att kombinera säd och vatten för att göra [.] och senare även tillsätta värme (eld) för att få [.] Jordbruket utvecklades: Folk blev skickligare på att bruka jorden vilket ledde till bättre skördar och att inte alla behövde arbeta med matproduktion. Folk kunde börja specialisera sig.

25 Konsekvenser forts. Samhällsklasser började växa fram och hierarkier skapades. Vissa familjer fick mycket makt och andra förpassades till fattigdom. Organiserad handel blev nu möjlig mellan städer eftersom olika städer kunde specialisera sig på vissa produkter och handelsmännen visste var städerna låg. När vissa individer i städerna blev rika och mäktiga byggde de stora villor, palats eller monument för att visa upp/förvara sina värdesaker. När det fanns mycket rikedom i en stad blev den ett mål för rövare eller andra städers arméer att plundra. Soldater behövdes som försvar.

26 Lektion 4: Vetenskaplig uppsats Fakta, Flit & Fotnoter I den här kursen ska ni skriva en vetenskaplig uppsats. Uppsatsen ska vara cirka 10 sidor lång medräknat titelblad, innehålls-, källförteckning. Ni kommer att få ett par lektioner på er att arbeta med uppsatsen MEN största delen förväntas ni göra på egen hand. + Ni lär en viktig färdighet för er framtid. - Ni har mindre tid åt Pokemon GO

27 Planeringen av uppsatsen Uppsatsen ska handla om en av de första högkulturerna (kallas också för floddalskulturer). Det första ni bör göra när ni planerar er uppsats är att ni väljer en frågeställning. Det här är kärnan och motorn i er uppsats. En frågeställning är en fråga som ni ställer till uppsatsen och uppsatsens syfte blir därmed att besvara den frågan. Ni är vana med att läraren ställer frågor till er, nu har ni möjligheten att välja frågan själv.

28 Hur ska jag formulera min frågeställning. Uppsatsens innehåll kan varjera väldigt mycke beroende på hur ni ställer er fråga. Om ni vill skriva om till exempel pyramiderna så kan uppsatsens innehåll vara fullständigt olika om ni frågar: Hur byggdes pyramiderna eller Varför byggdes pyramiderna. Hur byggdes pyramiderna så ska ni fokusera på byggnadsmaterial, arkitektur, fraktande av material etc. Varför byggdes pyramiderna så ska ni i stället fokusera på kulturen, kungens behov av en gravplats, monumentens betydelse etc.

29 Fokus! När ni valt er frågeställning: var konsekventa! Satsa på att besvara er frågeställning och flumma inte iväg på sidospår. Alla slutsatser ni drar ska vara baserade på fakta och bevis som ni ska kunna hänvisa till! Använd er inte av snömos = ifyllnadsmaterial som inte är relevant för er uppsats! TIPS! När ni valt frågeställning: skriv ner frågeställningen på en liten lapp och när ni skriver er uppsats ha lappen bredvid datorn och för varje stycke ni skriver funderar ni över: Besvarar jag min frågeställning nu?

30 Språket Det här är en uppsats i historia först och främst och jag kommer inte att försämra ert vitsord på grund av små skrivfel. Däremot ska ni göra ert bästa för att undvika syftningsfel. Om jag inte förstår vad ni menar i er text kan jag inte heller bedöma den i er favör. Undvik också finlandismer, engelska, finska eller slang.

31 Källor Det finns många olika former av källor som en historiker kan använda sig av. Primära källor: Uppkom under samma tid som man studerar. Till exempel brev, dagböcker, loggböcker eller domböcker. Sekundära källor: En färdig tolkning av det som ni studerar. Till exempel böcker, dokumentärer eller forskning skulle klassas som sekundära källor. Ni ska också använda fotnoter för att hela tiden visa läsaren (mig) vilka källor ni använt.

32 Källkritik Det är viktigt att tillämpa källkritik på sina källor. Det betyder att man ska ställa ett par frågor till sina källor för att försäkra sig om att de är tillförlitliga. Frågor du bör ställa dina källor: Vilken sorts av källa är det frågan om? Vem har skapat källan och vilka baktankar kan finnas bakom? Hur skapades källan? I vilken position var upphovsmakaren till källan? Har jag förstått källan?

33 Utseende och uppbyggnad Titelblad (ditt namn, handledarens namn, datum, kursen & skolans namn). Innehållsförteckning Avhandling Avslutning Källförteckning

34 Inledningen Förklara din rubrik och presentera frågeställningen. (Vad du gör?) Om du utgår från en hypotes så redogör för den. Metod ( Hur har jag gjort?) Din målsättning ( Varför har du valt just detta tema och varför är det viktigt?) Kom ihåg att inledningen inte ska vara för lång!

35 Avhandlingen Detta är uppsatsens kropp. Längsta delen av uppsatsen. Dela upp avhandlingen i kapitel för att göra läsningen enklare. Kom ihåg att hålla materialet väsentligt.

36 Avslutning Presentera uppsatsens resultat (slutsats). Redogör för processen. Hur var det att skriva uppsatsen, vad gjorde du bra, vad är du kanske inte helt nöjd med? Kom ihåg! Ingen NY information i det här skedet.

37 Litteratur och källförteckning Den sista biten du skriver i uppsatsen. Den är kort men kom ihåg att vara den är viktig! Här redogör du för alla de källor du använt dig av. Separera: Litteratur ( författare, titel på boken, tryckår) Websidor Otryckta källor Intervjuer

38 När uppsatsen är klar Kom ihåg att vara stolt över din färdiga produkt. Fråga gärna under kursens gång om det är något som du är osäker på eller behöver hjälp med. Börja i tid!

39 Lektion 6: Antikens Grekland Antiken är en väldigt lång tidsperiod som i princip inleds när större, organiserade stater och samhällen börjar formas. Medelhavet var den geografiska kärnan till antiken. De flesta rikena var beroende av medelhavet för handel och matproduktion. Medelhavet blev en sammanbindande faktor, inte ett geografiskt hinder som vi ser på hav idag. En medelhavskultur grundades där språk, religion och kulturer smälte samman hos alla de folken som hade tillgång till medelhavet. En person som bodde i Italien hade troligtvis mycket mer gemensamt med en person från dagens Egypten än en person från dagens Frankrike.

40 Karta över grekiska kolonier under antiken.

41 Medelhavskulturen Eftersom medelhavet och de floder som mynnade ut i medelhavet var de absolut bästa transportlederna var det också naturligt att sjöfartstekniken utvecklades. Vissa städer blev handelscentran och kunde växa snabbt och bli rika. Vilka städer som blev handelscentrum berodde på geografiskt läge, politiskt inflytande och stadens storlek. Exempel på handelscentran: Knossos på ön Kreta, Aten i Grekland, Karthago och Rom. Ekonomin var fortfarande jordbruksbaserad men det fanns mycket utrymme för hantverkare och specialister att utveckla sina produkter.

42 Hellenismen Hellenismen är den grekiska kulturen under antiken. Grekland heter Hellas på grekiska och därför blev kallades kulturen naturligt nog för HELLENism. Uppstod i medelhavsområdet ca år 1000 f.vt. Och var dominerande ända fram till ca 200 f.vt. Då romarna tog över det mesta av medelhavet. Romarnas kultur var dock starkt påverkad av hellenismen.

43 Stadsstaten Den grekiska antika världen dominerades av tanken om stadsstaten. Stadsstaten eller (polis) var en stad som också fungerade som en liten stat. Idén var att när en del av befolkningen inte längre var nöjd i staden skulle de ta sina familjer och skapa en ny polis någon annan stans. På detta sättet koloniserade grekerna mycker av medelhavsområdet. Till en början styrdes städerna ofta av kungar men ganska tidigt blev den rådande normen demokrati. (demos) folk (kratia) styre. Alla vuxna, fria och bemädlade män kunde rösta. Kvinnor, barn, slavar, fattiga män eller män födda i en annan stadsstat fick inte rösta. I de flesta städer var det ca 5-10% av människorna som fick rösta.

44 Varför bildas inte ett kungarike i Grekland? I Egypten och de andra floddalskulturerna var terrängen fördelaktig för att bilda stora kungariken och uppehålla kontrollen i riket. Grekland är ett bergigt örike och detta betyder att det inte är naturligt lätt att bilda kungariken. På grund av detta blir stadsstaten den rådande normen. Stadsstaten är en stad som också är en stat. Grekerna anser ganska snabbt att stadsstaten är den mest civiliserade formen av samhälle och ser ner på stora kungariken.

45 Likheter och samarbete Grekerna krigar ofta mot varandra och krig anses som ett legitimt politiskt medel. De har ändå likheter och samarbetar ofta med varandra. Grekerna delar bland annat: Språk, Kultur, Handel, Religion, Stadsstatsidealet & Olympiska spelen.

46 Varför studerar vi Grekland? De grekiska stadsstaterna är intressanta MEN vad är det som gör Grekland så viktigt att vi verkligen lägger ner flera lektioner på just Grekand? I grekland utvecklade man flera idéal som har blivit förevigade i den västerländska mentaliteten. Den viktigaste av dessa är givetvis demokratin. Utöver demokratin utvecklade grekerna också bland annat: grunderna till västerländsk filosofi, den rationella vetenskapen, dramatik och teaterkonst, historia :)

47 Rivalerna! De grekiska stadsstaterna var inte alls likvärdiga. Det fanns vissa polis som var enorma med hundratusentals medborgare och så fanns det minimala polis med ca 100 invånare. Så småningom framstod två stycken stater som dominerade. I centrala och norra Grekland dominerade Aten och på den södra halvön peloponnessos härskade soldatstaten Sparta.

48 Lektion 7: Aten & Sparta ATEN Aten grundade sin position på handel och var en förkämpe för demokrati (hade grundats 508 f.kr. I staden). Den största staden med ungefär medborgare ( invånare). Vetenskapen och filosofin florerade i staden och några av de kändaste filosoferna kom från Aten: Sokrates, Platon och Aristoteles) SPARTA Sparta var en samling av fem stycker byar i södra Grekland som gick ihop och erövrade området Helós och förslavade befolkningen som blev kända som heloter = slavar. Sparta grundade den hänsynslösaste krigarkulturen i historien. Alla män i Sparta hade en enda uppgift och det var krigsföring. Spartanska män jobbade inte med något annat än att uppehålla och förbättra sina kunskaper i strid. Pojkarna blev tränade att inte känna rädsla, hunger, smärta eller trötthet. Det enda de skulle tänka på var att hedra sin nation och sin egen heder.

49 Aten & Sparta

50 Aten & Sparta Gemensamt: Skillnader: Religion Ekonomin Språk Statsskick Försvar Krigsföring Kvinnans ställning Filosofi Rädsla mot det stora perserriket Olympiska spelen

51 Statsskick Aten Fria män väljer gemensamt landets representanter. Demokrati! Kvinnor, Barn, Slavar Sparta Två kungar Den egentliga makten hölls av de gamla alla fria spartanska man över 60 år. Kvinnor, barn, slavar, och män fran andra män under 60 har inget städer har ingen röst. inflytande.

52 Kvinnans ställning Aten Väldigt stränga utseendeideal. Skulle synas (om vacker) men inte höras. Inget inflytande. Ä ktenskap ingicks av fadern. Inte tillträde till politik, sportevenemang, filosofi mm. Om mannen dog eller skilde sig sa blev kvinnan utstött. Sparta Skolning i matematik, ekonomi, retorik och krigskonst. Ansvarade for hushållets ekonomi. Främsta uppgiften var att föda barn (helst pojkar) och att inspirera sina söner/män att strida väl. Kom hem med din sköld eller ovanpå den Om en kvinnas man dog på slagsfältet fick hon gifta om sig (om ung) annors tog staden hand om henne.

53 Uppfostran Aten Väldigt olika beroende på föräldrarnas position/ekonomi. Pojkar: fick gå i skola och lärde sig retorik, matematik och filosofi. Barnen bodde hemma tills de grundade eget hushåll. Föraldrarna var ansvariga for uppfostran. Sparta Veklingar dödades vid födseln. Pojkar togs av sin mor vid 6-7 års ålder och sattes i skola (agoge). Flickor vid 8 års ålder. Pojkarnas utbildning till 20 års ålder (bara krigskonst). Mandomsprovet var att mannen skulle döda minst en helot (slav). Flickorna utbildades i 2 år och sedan fick de återvanda hem. Staten var ansvarig for uppfostran.

54 Ekonomi Aten Handelsbaserad ekonomi. Sparta Slavekonomi. Mannen jobbade inte, slavarna såg till att jorden Sjöfarare. bearbetades. Staten var beroende av importerad mat. Var och en var sin egen lyckas smed. Handeln sköttes av fria män från andra städer. Staten såg till att alla spartaner hade mat och husrum.

55 Sammarbete Sparta & Aten var varandras konkurrenter och rivaler. När det enorma perserriket invaderade Grekland tvingades de två staterna att sammarbeta. Två persiska invasioner slås tillbaka först vid Marathon och senare en större invasion som besegras vid Plateia. Första invasionen: perser mot Atenare. Andra invasionen perser mot Greker. Slaget vid Thermopylae 1000 Greker dör och ca perser mister livet.

56 Exempel på litteratur som inspirerats av de persiska invasionerna.

57 Vänner blir ovänner Perserna börjar använda sina ekonomiska tillgångar för att se till att Aten och Sparta ska kriga mot varandra. Aten och Sparta samlar båda mindre stater kring sig detta leder snabbt till krig mellan de två staterna. Kriget pågår i tjugo år och till slut segrar Sparta. Båda staterna är dock totalt slut och kriget innebär i princip att båda staterna misster sin styrka att styra i Grekland. Ganska snabbt kommer det Makedonska kungariket och erövrar hela Grekland. Makedoniens kung Alexander den store tar sedan också över hela perserriket och sprider hellenismen till hela den kända världen. Alexander dör dock ganska tidigt (32år gammal) och hans rike splittras.

58 Lektion 9: Romarriket Till en början var romarriket endast en samling med fem byar i närheten av varandra som småningom växte ihop till en stad. Denna stad fick namnet Rom och var (är) belägen på Italiens västra kust. Rom styrdes av en kung och ansågs vara en obetydlig och liten stat. Roms befolkning kallade sig själv för folket från Latium. De var omringade av mäktigare folkslag som etrusker, umbrer, greker och kartagenare som alla bodde i dagens Italien.

59 Romarnas framgång Trots att romarna inte hade lika mycket område som sina grannfolk hade de vissa övertag inom vissa områden. Rom låg på en väldigt bra plats (den blev ett handlingscentrum) och detta ledde till att folk och pengar flödade in i staden. Folket hade vant sig att slåss för att överleva och romarna var vana med krig. Salthandeln gick igenom Rom. Detta drog in stora mängder pengar till roms statskassa. Romarna var inte rädda att för förändringar. Tyckte de att någon annan kultur hade en bra idé så stal man den omedelbart.

60 Roms statsskick Romarna blev tidigt irriterade på att en kung styrde och installerade istället en republik som styrdes av en senat. Senaten skulle i teorin representera hela folket men i praktiken hölls alla platserna av de rika och mäktiga familjerna. Senaten valde alltid ut två consuler som styrde rom tillsammans. Senaten hade makten att utse en dictator för ett år i kristider. Uppdelning mellan folket: De rika adeln var patricier och det vanliga folket var plebejer.

61 Roms militär Rom baserde sin tidiga militär på militär tjänstgöring av männen i republiken. Varje man skulle tjänstgöra 20 år! I militären. Soldaterna skulle själva betala för sin utrustning och delades sedan in i olika vapengrenar utgående från hur bra utrustning de hade. Soldaterna arbetade med statliga projekt när de inte krigade (byggde vägar eller hjälpte till som poliser) Rom förde en väldigt aggressiv politik mot sina grannar! Inga kompromisser! När Rom erövrade en stad så tillämpade de en strategi som de kallade för divide et impera (söndra och härska). De städer som betedde sig bra fick det bättre men de som var missnöjda med romarna fick det sämre.

62 De puniska krigen När Romarriket tog över Italien var deras närmaste allierade Kartago. Kartago var det mäktigaste riket i mellanhavet. Rom och Kartago började gräla om vem som skulle äga den sicilianska ön. De två nationerna började kriga och krigade i över tjugo år ( f.vt.). Till en början gick det bra för Kartago som hade bättre skepp men romarna kopierade skeppen och vann så småningom kriget.

63 Det andra puniska kriget Efter det första puniska kriget var Rom den mäktigaste staten i medelhavet. Kartago var dock inte ännu slaget och efter att ha byggt upp sin ekonomi och sina armeér började det andra puniska kriget 218 f.vt. Kartagos general Hannibal shockerade romarna genom att leda sina elefanter över alperna och anföll romarna norrifrån. Hannibal vann alla sina strider men lyckades inte ta Rom. Till slut pressades Hannibal ut ur Italien och besegrades slutligen 201 f.vt. Rom förgör Kartago slutgiltigt år 146 f.vt. Efter det tredje puniska kriget. v=i5v6hpr6l7u

64 Romarriket efter det tredje puniska kriget.

65 Romarriket förändrar Europa De områden som Rom tog över evaluerades omedelbart och började sedan användas till det som provinsen ansågs vara mest lämpad för. Detta betydde att olika delar av Europa blev ytterst specialiserade på produktion av en viss produkt. Erövringarna i Afrika ledde till att priset på vardagliga jordbruksprodukter som vete sjönk kraftigt i hela riket. Detta ledde till att flera små jordbruk i Italien inte gick runt längre och sålde sina ägor till rika adelsmän som började odla bland annat oliver. Priset på arbetskraft sjönk också kraftigt i och med att de stora erövringarna förde in stora mängder slavar i den romerska ekonomin.

66 Miljöproblem under romarriket Det intensiva jordbruket försämrade jorden. För att skapa mera åkerjord dränerade man sumpmarker och högg ner skog. Skogen avverkades också för att bygga fartyg för handel och krigsföring. Vartefter att järn blev vanligare i riket brändes också väldiga mängder trä för att framställa järn. Gruvdriften förorenade också vattendragen omkring i riket. Ingen återvinning, ibland enorma sopberg runt städerna.

67 Lektion 10: Romarriket förändras Med allt mer bönder som inte kunde livnära sig inom jordbruket eller i städerna växte ett problem fram med stölder och rån i Rom. Samtidigt saknade armén soldater för att kunna uppehålla lag och ordning i riket. En romersk general vid namn Marius införde militära reformer som avskaffade militär tjänstgöring och professionaliserade armén. Soldat var nu ett jobb som man blev betald för. ->Vem som helst kunde vara soldat. Problemet var att vem var soldaterna nu lojala till? Staten de stred för eller generalen som betalade dem?

68 Slavarna i Rom Romarrikets ekonomi var helt beroende av slavarbetskraft. Slavar skaffades vid erövringar. I många fall fanns det inga andra orsaker att anfalla ett land än det faktum att romarriket behövde slavar. Slavar användes i många former: i jordbruket, i gruvorna, i hemmen, i flottan, och som gladiatorer. Aldrig som soldater! En slav kunde köpa eller förtjäna sin frihet till ett skeligt pris.

69 Slavuppror Lokala slavuppror var vanliga inom romarriket men det var ett uppror som skilde sig från resten. Spartacusupproret f.vt. Spartacus var en gladiatorslav från Thrakien (dagens Bulgarien) som gjorde uppror med 500 gladiatorer. Upproret spred sig snabbt och som mest hade Spartacus över slavar med sig. Integjorde flera legioner före upproret slutligen kuvades.

70 Republikens nergång Rom kastas in i ett brutalt inbördeskrig när två konsuler börjar kriga om makten i republiken. Caesar mot Pompeijus Efter några år segrar Caesar och förbereder sig på att ta makten. Många anser att han är en tyrann (orättmätig härskare) och han mördas i senaten av sina kolleger och vänner. Hans sista ord lär ha varit Även du min brutus? syftande på att Brutus var en av hans närmaste vänner.

71 Rom blir kejsarrike Efter Caesers död fortsätter inbördeskrigen. En trio tar makten efter ett tag Octavian (caesers systerson), Marc Antony (Caesers general) och Lepidus (senatens favorit). Trion bryts snabbt upp och nya krig bryter ut. Octavian och Marc Antony börjar kriga! Octavian segrar och ser till att ingen ska kunna hota honom. Döper om sig från Octavian till Augustus och utropar sig själv som Roms första medborgare (inte kejsare) I praktiken styr han som en kejsare!

72 Pax Romana Folket i Rom är trötta på krig och nya kejsaren Augustus ger dem det de vill ha: Fred och rikedom! Pax Romana = den romerska freden Från 27 f.vt. Till 180 e.vt. (200 år) Givetvis krigas det en del men kärnprovinserna är oberörda av kriget. Kejsarna kan fokusera på att integrera landet. Få bort lokala skillnader!

73 Kristendomens frammarsch! Romarriket innehöll en massa olika religioner inom riket. De flesta var lagliga men om de ansågs vara en våldsam eller skadlig religion brukade den förbjudas. I rikets periferi (långt bort från kärnan) började en ny och farlig religion spridas! Denna religion var farlig eftersom den undergrävde alla andra religioner och dess anhängare ofta var våldsamma. Kristendomen hade uppstått! Till en början försökte statsmakten hindra kristendomen men till slut så konverterade till och med kejsaren och kristendomen blev statsreligion.

74

75 Riket i kris! Efter tiden med den romerska freden började saker och ting småningom gå snett för romarriket. Runt år 300 var läget så illa att den dåvarande kejsaren bestämde sig för att dela upp riket i två halvor för att bättre kunna styra riket. Västrom hade Rom som huvudstad. Östrom hade Konstantinopel som huvudstad. Delningen var menad som en tillfällig lösning men blev permanent! Östrom var rikare och hade starkare armé. Kristendomen var den dominerande religionen i båda rikshalvorna men kristendomen började gå åt olika håll. Katolikt i väst, Ortodoxt i öst.

76

77 Västrom i fortsatt trubbel Efter delningen började Östrom fungera som det skulle men Västrom hade stora problem. Riket pressades i hörnen av folkstammar som ofta betedde sig krigiskt. Pest- och andra sjukdomsepidemier härjade med jämna mellanrum i landet. Ekonomin höll på att kollapsa eftersom man hade brist på ädelmetaller. De klarare reglerna i kristendomen gjorde det svårare för centralmakten att reagera på olika problem. Klimatet blev kallare och skördarna blev mindre, dessutom hade Östrom fått områdena kring Nilen vilket var de bästa odlingsmarkerna i det gamla romarriket.

78 Slutet på Rom! Det dåliga ekonomiska läget gjorde soldaterna missnöjda eftersom de inte fick betalt som de hade lovats. Västrom tvingades nöja sig med färre soldater än de skulle villa. Folkstammar norrifrån sökte sig söderut för område att leva på och plundra. Dessa folkrörelser var ibland väldigt aggressiva. Goter, Kelter, Germaner, Hunner, Lombarder och Vandaler! Till slut kunde inte armén hålla emot trycket mera och germaner plundrade Rom år 455 och år 476 avsattes kejsaren och Västrom slutade existera. Man brukar räkna med att medeltiden började år 476!

79 Lektion 11: Medeltiden ca e.vt Börjar när Västromerska riket kollapsar och tar slut i och med renässansen. Indelad i tre epoker: Tidig-, Hög-, och Senmedeltid. Ordet Medeltid är en efterkonstruktion. Människorna som levde under den här tiden talade inte om medeltiden. Negativ klang.

80 Världen förändras Klimatförändringen och överbefolkning leder till att stora mängder människor rör sig söderut och västerut i Europa. Dessa folkgrupper krossar gamla riken och bildar sina egna. Detta leder bland annat till att folken överger städerna eftersom det inte finns tillräckligt med överlopps mat Fler behövs i primärproduktionen. Penningekonomin försvinner och ersätts av naturahushållning.

81 Folkvandringarna Kungariken som grundas av de vandrande folken är bland annat: Frankernas rike (Frankrike), Vandalernas rike (norra Afrika), Lombarderna (Norra Italien). Den ena institutionen som verkligen överlever och frodas i alla de nya rikena är: DEN KRISTNA TRON!

82 Tidig medeltid Pengar som betalningsmedel försvinner. Fjärrhandeln dör ut och endast småskalig lokal handel finns kvar. Städerna avbefolkas. Infrastrukturen faller samman.

83 Reaktionen från statsmakten När städerna avbefolkas och infrastrukturen faller samman behövs ett nytt sätt att styra. FEODALSYSTEMET uppkommer. Bygger på idén att decentralisera (dela ut) makten. Kungen har ett par Hertigar under sig, varje Hertig har ett par grevar och dessa i sin tur har kontroll över ett par städer/byar som leds av en länsman.

84

85 Lektion 12: Islams expansion

86 Islam formas Allting börjar med en handelsman vid namn Muhammed från staden Mecka på den arabiska halvön år 622. Muhammed upplever att Gud talar till honom och efter en rad syner och religiösa upplevelser börjar han sprida guds ord. Muhammeds familj hjälper honom att sammanfatta Guds budord i en bok: Koranen!

87 Fördrivning och triumf Muhammed ses som en trubbelmakare och tvingas fly från Mecka till en liten by som heter Yathrib (senare Medina). I Medina samlar Muhammed medlemmar till sig och samlar allierade i form av en stor grupp judar. Muhammed återvänder till Mecka år 629, tar över kontrollen i staden och börjar grunda ett litet kungarike på arabiska halvön. Det första muslimska riket har bildats! Riket expanderar fram till Muhammeds död år 632.

88 Efter profetens död Efter profeten Muhammeds död grundas den första regelrätta muslimska armén. Armén utmanar de enorma imperierna Bysans och Sasanidiska riket. Enorm framgång! Tack vare bland annat: tydliga målsättningar (sprida Islam) erfaren armé svaga motståndare det vanliga folkets stöd för Islam

89

90 Förskjutning av makten Efter att muslimerna erövrat det persiska riket (sasaniderna) förskjuts makten snabbt till de folkrika provinserna i dagens Irak & Iran. Folk konverterar gladeligen till den nya religionen, främst eftersom de som är muslimer slipper betala extra skatt folk tänker med plånboken. Islam etablerar sig i mellanöstern, norra Afrika och mindre Asien (Turkiet). Börjar så småningom trycka in i Europa från öst & väst (Spanien)

91 Islams utbredning 632 (mörkrött),661 (rött) och 750 (gult)

92 Motstånd i Europa I Frankrike avstannar expansionen då Charles Martell och hans kristna armé stoppar muslimerna vid Poitiers år 732. Efter detta upphör muslimska erövringståg från Spanien och de fokuserar i stället på att trycka bakåt Bysans och erövra områden i östra Europa i stället. Kristna tar långsamt tillbaka Spanien (kallas reconquistan) och muslimerna tar över Bysans (Turkiet) bit för bit. Påven i Rom uppmanar också till korståg till det heliga landet och under en period upprättar och håller kristna riken stora delar av dagens Israel med Jerusalem som huvudstad. Bysans faller 1453 efter att muslimerna tar över Konstantinopel. På grund av muslimernas framfart i östra Europa har vi en tradition i västeuropa att förknippa öst som hotfullt. stöds av litteraturen.

93 Exempel på en fiktiv berättelse där hotet kommer från öster.

94 Islam i media idag Det som är väldigt viktigt när man ser på Islam idag är att komma ihåg att media fokuserar på en liten minoritet bråkmakare som kallar sig för muslimer och kräver ensamrätt på Islams budskap. Detta är inte sanningen! Islam är baserad på tolerans och en kärlek till gud på samma sätt som kristendomen. v=g1qfgdkfr5e

95 Lektion 13: Digerdöden Digerdöden var en pestepidem som spred sig från Asien och nådde Italien via handelsrutter år Från Italien spred sig den otroligt dödliga sjukdomen snabbt norrut. /watch?v=huiruty4rle

96 En tredjedel av Europas befolkning dör Pestepidemier var inte helt ovanliga i Europa men smittorna brukade alltid vara någotlunda avgränsade. Vi vet inte exakt varför digerdöden var så speciell men vi vet att det var någon sort av superpest som visade upp symptom av böld-, blod-, och lungpest. Möjligt att det var flera olika pestepidemier som bröt ut samtidigt.

97 Samtida förklaringar till pesten Folk försökte hitta på orsaker till varför Gud hade skickat pesten på dem. En stor del av befolkningen skyllde på judarna judar förföljdes, torterades och mördades. En studie som Frankrikes kung beställde av sina akademiker förklarade pesten med att en dödsstråle hade träffat Afrika fem år tidigare. En präst förklarade varför det var mest bönder, och inte adel som dog av pesten. Adelsmannen hade ätit så mycket mat att pesten inte fick plats i kroppen.

98 Smittans framfart

99 Människors beteende förändras Eftersom människor inte förstod orsakerna till pesten försökte man vad som helst för att undvika att själv falla offer. Vissa tydde sig till kyrkan, fastade och försökte leva ett så moraliskt korrekt liv som möjligt. Andra ansåg att om de ändå skulle dö så kunde de lika väl spendera sin tid med att supa, ha sex och festa.

100 Konsten förändras Döden var konstant närvarande och människor reagerade också på detta genom att skydda sig med att ta till sig döden. Humor är en väldigt stark försvarsmekanism lättare att skratta åt en enorm tragedi än att verkligen försöka förstå det som hänt.

101 Pestens konsekvenser Vilka konsekvenser tror ni det har för Europa när befolkningsmängden minskar från ca 90 miljoner till 60 miljoner?

102 Lektion 14: Det hundraåriga kriget Riddarens sista strid En rad krig mellan Frankrike och England som håller på Handlade i grunden om vem som var den rättmätige härskaren/monarken över Frankrike. När kriget börjar kan vi nog säga att medeltidens normer ännu gäller men efter krigsslutet är medeltiden definitivt över. Frankrike segrar!

103 Vapenteknologiska framsteg Från och med att det tunga kavalleriet hade introducerats i Europa (Riddare på häst) hade de dominerat krigsföringen. Det fanns helt enkelt INGET som kunde stoppa dem med undantag av en annan riddare. Så småningom utvecklades det vapen som kunde bita på riddarens rustning. Långbågen med pansarbrytande pilar, stridskroken och armborstet var vapen som kunde användas av vanliga människor (bönder) och var farliga för riddarna.

104 Riddarens lek på liv och död Riddarna löste det här problemet genom att göra rustningen ännu tjockare och ännu bättre. Skölden blev också i och med detta onödig. För riddarna som följde ridderliga koder (chivalry) var krig och stora slag ett spel. Man förväntade sig inte att dö i krig. Man vann ära och pengar eller så förlorade man och betala en lösensumma till sin överman. En riddare = 100 vanliga soldater

105 Allting förändras vid Agincourt En liten engelskt styrka med ca soldater varav 80% är långbågsskyttar = vanliga bönder möter hela den franska eliten på ca riddare. De franska riddarna tror på en snabb och lätt seger och anfaller direkt. Det blir en massaker ca franska riddare dör och bir tillfångatagna. Ett enormt slag mot den franska adeln som de aldrig riktigt återhämtar sig från. Riddarens tid är förbi.

106 Efter Agincourt Engelsmännen erövrar stora delar av Frankrike men tar inte hela landet. Den franska armén moderniseras långsamt med nya vapen så som kanoner och effektivare armborst. Joan of Arc blir en symbol för det nya Frankrike och börjar återta städer åt fransmännen. Joan blir dock fångad av engelsmännen och bränd på bål som häxa. Detta stoppar inte den franska armén som kastar ut engelsmännen från stad efter stad med sin nya moderna armé. Frankrike vinner kriget och engelsmännen flyr hem. Under kriget förändras det dominerande vapnet från den tunga riddaren till kannonen.

107

108 Lektion 15: Renässansen Renässansen är tiden direkt efter medeltiden. Ingen klar brytningsperiod en förändring i samhället under lång tid. Renässansen kan förknippas med nya tekniska innovationer i Europa som bland annat: kompassen, boktryckarkonsten och krutet (alla gamla kinesiska uppfinningar) Teman för renässansen i den här kursen är: upptäcktsresorna, reformationen och religionskrigen.

109 Kända konstnärer från renässansen

110 Kändaste konstverken av de fyra konstnärer vi känner från TMNT

111 Renässansens arkitektur Den gotiska stilen ( ) Stora skelettartade stenstrukturer och mycket glasytor. Höga, smala och raka torn och spiror. Valvstruktur.

112 Renässansens arkitektur del II Barockarkitekturen (ca. 1600) Inspirerad av antikens arkitektur. Pelare och kolonner förekom mycket. Skulle vara låga men stora byggnader. Skulle vara teatraliskt och pampigt.

113 Lektion 16: Upptäcktsresorna Alla känner till historien om Kristoffer Kolumbus och upptäckten av den amerikanska kontinenten. Upptäcktsresorna hade dock börjat långt tidigare! Vilket land/område tror ni var det första som vågade sig iväg på livsfarliga äventyr? Motivation för resorna: pengar, ära, pengar, berömmelse, pengar, guld, pengar och pengar!

114 Vem började med upptäcktsresorna? Och varför?

115 Portugal! Det lilla och fattiga kungariket Portugal i sydvästra Europa var ett sjöfararfolk som var skickliga seglare. Tekniska innovationer inom skeppsbygge möjliggjorde längre resor. Det fanns en enorm rikedom att hämta genom sjöhandel produkter som endast venedig kunde sälja. Idén var att gå runt venedig och segla direkt till Indien och handla direkt med dem.

116 Första målsättningen för handel Portugals första mål var att handla direkt med de mäktiga Afrikanska kungarikena. De ville ta reda på hur långt söderut islam hade spridit sig i Afrika och ville undgå att handla med dem. De ville hitta ett myomspunnet kristet rike som skulle finnas i Afrika. Hittade det aldrig! Fanns på östkusten. De portugisiska köpmännen hittade inte de guldgruvorna de sökte efter men kom alltid hem med tillräckligt för att inspirera till flera resor. Småningom gjorde de resor längre och längre söderut. Koloniserade ögrupperna Azorerna och Madeira. Började odla socker.

117

118 Spanien kommer med i spelet Portugal insåg potentialen för sina handelsrutter och försökte skrämma andra nationer. Berättade skräckhistorier om vad de stött på i Afrika. Bland annat: kannibaler, jättar och drakar! Spaninen började dock intressera sig för de rikedomar Portugal skaffade sig. Spanjorernas första erövringar blev kanarieöarna. De började också odla socker på öarna och använde sig av slavarbetskraft.

119 Till Amerika När reconquistan var avslutad och de sista muslimerna hade fördrivits från Spanien skickade drottning Isabella ut en Italiensk äventyrare vid namn Kolumbus på en resa västerut. Kolumbus seglade västerut och upptäckte den karibiska ön Kuba år Han uppfattade det som paradiset på jorden. De träffade invånare på ön som Kolumbus kallade för Indianer (eftersom han trodde att han seglat till Indien). Han döpte också området till Västindien?? eftersom han seglar västerut för att hitta området. Nuförtiden kallas området vanligtvis för Karibien.

120 Problemet med det nya paradiset Det fanns ett problem med de nya paradiset. Ingen tycktes veta var Indien låg så man insåg att man de facto inte kommit till Indien. Det fanns också en massa vildar i området som man tvingades göra något med. Ingen visste riktigt om man skulle klassa folket där som människor eller som djur. Detta ledde till att man behandlade dem på det sätt som var mest nyttosamt för Spanjorerna. man dehumaniserade dem inte människor

121 Genom att neka indianerna deras mänskliga värde kunde man mörda, fördriva eller förslava dem så gott man ville. Man såg indianerna som: Aggressiva människoliknande djur som var kapabla att kommunicera i någon mån och hade konstiga kläder och dyrkade en brutal gud! Man hade full rätt att hugga huvudet av dem och fråga frågor senare!

122 Erövringar Genom att använda sig av krutvapen, hästar och hundar drev de spanska conquistadorerna genom Syd-och centralamerika och erövrade hela kontinenten. De var drivna av guldet de hittade hos indianerna! Portugal tog också över dagens Brasilien och de två länderna delade därmed på hela sydamerika. Tordesillasfördraget från 1494 delade världen på hälft mellan Spanien och Portugal.

123

124 Nya utmanare Spanien och Portugal fick inte hålla sitt monopol någon längre tid. Nya sjömakter kom in på marknaden på 1500talet: England, Frankrike, Holland och Danmark ville alla ha sin del av kakan. De nya länderna var motiverade av de stora mängderna guld och silver som Spanien forslade till Europa.

125 Lektion 17: Reformationen Grunden till reformationen var att renässansens vetenskapsmän började ifrågasätta de sanningar som den katolska kyrkan haft monopol på under medeltiden. Dessutom var den katolska kyrkan extremt korrupt och den kyrkliga eliten levde inte enligt sina egna riktlinjer. För att tjäna mer pengar hade den katolska kyrkan börjat ta betalt för olika synder. Du kunde köpa sig fri från dina synder och få fri lejd till himlen.

126 Luther En universitetsprofessor som hetter Martin Luther motsatte sig kraftigt att kyrkan tjänade pengar på att sälja absolutioner. Han lär ska ha spikat upp en lista på reformer som kyrkan borde annamma på slottsdörren i Wittenberg där alla kunde se dem. Påven blev rasanade och skickade en påvlig bulla till Luther där han krävde att Luther offentligt drog tillbaka sina krav. Luther brände Bullan offentligt och blev därefter exkommunicerad! (Utesluten ur den kristna samhörigheten)

127 Luthers budskap Luther ansåg att det enda som var gudomligt och sammansvetsande för kristendomen var bibeln. Var och ens tro var därmed hens personliga sak. Folk borde läsa guds ord på egen hand och ha direkt kontakt med skaparen. Luther översatte också Bibeln till tyska och den fick snabb spridning tack vare boktryckarkonsten som möjliggjorde att man snabbt gjorde nya exemplar.

128 Lutheranismen växer Det var många regenter som tyckte om Luthers läror eftersom de förespråkade förminskad kyrklig makt. regenterna skulle få mer makt över folk En hel del regenter deklarerade offentligt att de stödde Luther och bytte till Lutheranismen. Bland annat Sverige, Danmark, England, Holland, Mecklandburg och Böhmen sållade sig till Luther. Dessa länder kunde beslagta kyrkans egendom och på så sätt få en stor summa pengar. Vissa länder bröt också med den katolska kyrkan men följde sina egna versioner av kristendomen. Bland annat Zwingli (teokratin) och John Calvin (Calvinismen).

129 Lektion 18: Religionskrigen Den katolska kyrkans reagerade på denna nya religion på flera olika sätt. De granskade sin egen verksamhet och försökte införa nya läror och verksamheter men tyvärr var det för sent och de stater som brutit från katolicismen återvände inte. Spänningen mellan katoliker och lutheraner ökade och lokala krig mellan regenter blev vanligare. I början av 1600-talet blossade ett enormt religionskrig ut där så gott som hela den katolska världen ställdes mot den protestantiska (lutheranerna+de övriga mindre grupperna)

130 Trettioåriga kriget Började 1618 då den protestantiska unionen och den katolska ligan råkade i krig mot varandra i centraleuropa. Kriget drog dock till sig fler och fler stater och regenter och kriget drog ut på tiden. Den katolska ligan var extremt nära en total seger 1630 men då anslöt sig Sverige till den protestantiska sidan. Den svenska armén var enormt framgångsrik och ändrade egenhändigt kriget. Det katolska landet Frankrike anslöt sig också till den protestantiska sidan 1635.

131 Kriget tar slut Kriget tar slut 1648 i en protestantisk seger. Kriget kommer därmed att kallas för det trettioåriga kriget Drygt offer! Hela Centraleuropa (Tyskland) är mer eller mindre förstört. Sverige & Frankrie vinner stort och blir de dominerande makterna i Europa tillsammans med England. England har också haft ett inbördeskrig samtidigt som trettioåriga kriget (Kungen mot parlamentet). Parlamentet vinner och halshugger kungen. England tar sedan över både Skottland och Irland.