H ankeiten. Markus Lampinen. Leadership Svenska handelshögskolans studentkår. Entreprenören som fick Anders Walls stipendium s.

Transkript

1 02/2011 H ankeiten Svenska handelshögskolans studentkår Markus Lampinen Entreprenören som fick Anders Walls stipendium s. 24 Leadership 2011 Vad önskas av framtidens chefer? s.22 Studiestödet i höst Snabbare takt krävs för att lyfta stöd från och med hösten s. 6 Utbytesrapport Erik Johansson rapporterar från Sydkorea s. 9 Casa Nostra Vad sysslar de egentligen med? s. 15

2 9 INNEHÅLL Styrelsens hälsning Studiestödet förändras Utbytesrapport Hanken/Handels Catering à la CN Stambytet på kåren Framtidens chefer Personporträtt: Markus Lampinen 2 Hankeiten 02/2011

3 Ledare Intresset är en viktig drivkraft TEXT Sara Brännäs FOTO Niklas Ahlqvist Att studera på en högskola har sina utmaningar. Akademiska studier kräver först och främst ambitioner och intresse. Att kunna njuta av livet och samtidigt gå framåt är ju den ideala kombinationen. Men det finns inte något entydigt svar på hur man ska gå tillväga för att uppnå detta balanserade tillstånd. Vägen till självförverkligande ser olika ut för alla människor, eftersom vi alla har olika värderingar, intressen och drivkrafter. Varför studerar vi och för vilket ändamål? För vissa är frågan självklar, men för väldigt många är framtiden ännu rätt så oklar och drömmarna är många. Det handlar ändå inte bara om att få jobb i framtiden, det handlar om att få ett visst jobb, att skaffa sig de förutsättningar som krävs för att uppnå ett visst mål. Det talas ofta om att välja en bra kombination av ämnen, att till exempel kombinera kvantitativa konkreta ämnen med mer abstrakta studier. Och visst har det sina fördelar att studera ämnen som passar bra ihop och ger en bredare och mer mångsidig kunskapsbas. Men vi måste ju komma ihåg att en sådan bra kombination inte nödvändigtvis är den kombination som lyfter fram de bästa sidorna hos en människa. Med det här menar jag att studiehelheter nog kan planeras från ett objektiv perspektiv, men huruvida det är ändamålsenligt är en svårare nöt att knäcka. att vi går omkring och försöker bli något vi aldrig kan bli bra på. Det är heller ingen idé att vi slösar bort vår studietid på att läsa något vi inte tycker om. Det slutar inte bra då. Även om jag vore den bästa redovisaren i världen, skulle resultatet inte vara gott om jag avskydde mitt arbete som redovisare. Det är självklart att studierna kan vara jobbiga trots att de är intressanta, vissa saker är nödvändiga att lära sig trots brist på intresse. Men också där är målsättningen viktig, dessa studier är små delar i det som bildar en helhet vår framtid. Om vi verkligen känner att vi är på rätt ställe för att kunna komma dit vi vill, om vi gör det vi kan och vet varför vi gör det, borde vi satsa. Vägen till framgång kräver också arbete. Och har vi verkligen hittat rätt plats, borde det inte kännas så svårt. Vad jag försöker säga är att vi måste känna oss själva för att kunna göra rätt saker och använda vår tid på rätt sätt. Med intresse kommer vi långt, vilket bland annat entreprenören Markus Lampinen poängterar. Det finns helt enkelt ingen annan som kan skapa vår framtid. Den ligger i våra egna händer. Sara Brännäs Hankeitens chefredaktör 2011 CHEFREDAKTÖR Sara Brännäs chefred@shs.fi REDAKTÖRER Amanda Lindqvist Anneli Nylund Lukas Eriksson Carolina Karvonen Isabell Mattsson FOTOGRAFER Max Edin LAYOUT Sara Brännäs Max Edin ÖVRIGA MEDVERKANDE Rasmus Savander Lasse Öhman Erik Johansson Richard Varis Pärmfoto Max Edin ANSVARIG UTGIVARE Svenska handelshögskolans studentkår Sanduddsgatan 7 A, II vån HELSINGFORS UPPLAGA 2050 TRYCKERI PAGROUP Det har också inom ramarna för undervisningen konstaterats att var och en borde satsa på sina styrkor. Det är ingen idé 3 Hankeiten 02/2011 3

4 4 Hankeiten 02/2011

5 >> Ett aktivt Finland, ett framtida Finland TEXT Rasmus Savander, Högskolepolitiskt ansvarig, Styrelsen 2011 FOTO Max Edin På söndag kväll den 17 april satt säkert flera av oss fastklistrade vid TVn eller/ och datorn och följde med ett mycket intressant riksdagsval. Politiskt sett står Finland inför stora omvälvningar. Detta gör min uppgift som en av studentkårstyrelsens intressebevakare ytterst intressant. Under våren, inför riksdagsvalet, har jag varit med i lobbyverksamheten som koordinerats av FSF Finlands Studentkårers Förbund. Jobbet har varit intensivt men mycket intressant. Valresultatet var långt ifrån väntat och flera skeptiska och oroade röster har höjts i både den akademiska världen och från näringslivet. Från FSF synvinkel är valresultatet av särskilt intresse eftersom endast två kandidater i den nyvalda riksdagen på förhand motsatt sig indexbindning av studiestödet. Jag väntar m.a.o. med iver för att se ifall de nyblivna riksdagsledamöterna kan hålla vad de på förhand lovat. Hyppen inför riksdagsvalet var av sällan tidigare skådat kaliber och fast Sannfinländarna väntades stärka sin position var valresultatet en chock för många minst sagt Center partiet och de Gröna som förlorade en stor del av sina mandat. Finländarna röstade aktivare än senaste då endast 67,9 % av finländarna röstade, det lägsta röstdeltagande i efterkrigstid. I riksdagsvalet 2011 röstade 70, 4 % av finländarna och det här är ett fenomen som aldrig upphör att fascinera mig. För mig är rätten att rösta lika mycket en skyldighet och därför skulle jag vilja lyfta fram vikten i att vi, som hankeiter och finländska ungdomar även i framtiden är aktiva. När pressen blir allt större att förlänga pensionsåldern i och med Finlands åldrande befolkning kan man därför inte nog poängtera vikten av att vi kan föra detta land framåt. Och till det hjälper all sorts aktivitet, vare sig du är med i organ och klubbverksamhet vid SHS, aktiv vid din lokala nation, politiskt aktiv, aktiv inom någon kör eller aktiv inom en idrottsförening. Avslutningsvis skulle jag ta avstamp i de diverse seriösa och mindre seriösa kampanjer som genomstrålar de sociala medierna där det talas om att p.g.a. valresultatet flytta eller fly utomlands. Jag förstår bra humorn i inläggen och själv har jag även skrattat åt flera av dem men jag skulle vilja lyfta fram vikten av att nu om någonsin behövs vi i vårt fosterland. Endast genom att vara aktiva kan vi säkra vår framtid. Önskar alla lycka till i de sista tenterna och en trevlig början på sommaren, Rasmus Savander Högskolepolitiskt ansvarig, Styrelsen 2011 På senaste tiden har flera undersökningar visat att personer som under studietiden varit aktiva vid sidan om studierna mår bättre och på så sätt orkar arbeta längre. Kårföretag Kårsponsor 5 Hankeiten 02/2011 5

6 >> Så förändras studiestödet i höst Hör du till dem som årligen med nöd och näppe klarar dig över studiepoängsgränsen för att få studiestöd? Då bör du se upp: från och med första augusti gäller nya regler och poänggränser! Text och foto Isabell Mattsson I allmänhet ändras inte det maximala antal stödmånader som du som nu är hankeit får. De kommer fortsättningsvis att vara 55, med möjlighet att söka ytterligare 9 månader stöd ifall det finns orsak till detta (läs: sjukdom eller annat synnerligen vägande skäl som inverkat på studierna dessutom ska du kunna bli färdig efter ett läsårs heltidsstudier!). Dock ändras poänggränserna för att studiestöd ska beviljas, men ett plus är att du få mer fyrk (läs: lån) när du far på utbyte yippie! NYHET #1 Vid kontroll av studieframgång och maximitid för studiestöd kommer att som stödmånad räknas sådana månader då en studerande lyft antingen studiestöd eller bostadstillägg eller båda. Med andra ord: genom att lyfta endast bostadstillägg förlorar du en stödmånad! Det genomsnittliga antalet studiepoäng per stödmånad för att du ska anses framskrida i rätt takt Minsta genomsnittliga antal studiepoäng per stödmånad som krävs för att studiestöd ska beviljas och utbetalas * /mån statsgaranti för studielån för studier utomlands (för inhemska studier är denna gräns 360 /mån) Nu 5,5 4,8 440 Efter , Hankeiten 02/2011 * till detta räknas inte studieprestationer som den studerande får tillgodoräknade.

7 Nu Efter NYHET #2 Minsta antal studiepoäng per stödmånad som krävs under det senaste läsåret OM studieprestationerna för hela studietiden understiger kraven 4,8 5 Den totala mängden stödmånader delas upp i lägre och högre högskoleexamen (men detta gäller endast nya studerande). Med andra ord: när du lyft 37 stödmånader blir det knapert tills du har kandidatpapprena i handen! Dessutom kan nya studerande (som alltså börjar hösten 2011) beviljas maximalt 9 stödmånader extra, antingen för lägre eller högre högskoleexamen. Trots att genomsnittet för hela studietiden uppgår till 4,8 måste den studerande ha avklarat denna mängd sp per stödmånad under det senaste läsåret 1,5 2 Antalet sp som måste avklaras under 6 månader före ansökan ifall studiestödet har dragits in (dock får den maximala stödtiden inte överskridas) Vad säger studiebyrån? Studieframgången följs upp årligen för att kolla att alla studerande framskrider i sina studier. I uppföljningen finns det ytterligare gränser som gäller för det senast avslutade läsåret ( uppföljningsåret ) och hela studietiden. Studiestödssekreterare Sara Schultz tror att de nya poänggränserna inte kommer att orsaka några större problem då höjningen är ganska liten, men att uppdelningen av studiestödet för lägre och högre examen kan kräva en del förändringar: På Studiebyrån funderar vi på att betygsutdelningar borde ordnas oftare, gärna en gång i månaden, så att inte avsaknad av betygsutdelningstillfälle blir ett problem för att få ut en examen. Hankeiter har haft en tendens att utan egentlig orsak vänta med att ansöka om betyg, men nya studerande (som just denna uppdelning av studiestödet i två steg gäller) kan tänkas vara mer sporrade att faktiskt bli kandidater snabbare då man på sätt och vis tvingas ta ut sitt betyg. Det här är en effektiviseringsåtgärd som kommer från ministeriet och på sätt och vis är det ju bra att studerande kommer framåt. Nackdelen är att studierna även blir striktare. Uppdelningen av studiestödet i två steg matchar indelningen i lägre och högre högskoleexamen enligt Bolognaprocessen, även om tanken med Bologna enligt Sara var att göra studier så smidiga som möjligt. Sara tror även att studiestödsnämnden kommer att ha mer arbete att göra i samband med uppföljning av studieframgången. Hur passar det här ihop med utbytesterminen? Meningen med utbytet är att alla studiepoäng ska kunna räknas tillgodo och att studierna inte borde förlängas, men sen är det en annan sak hur snabbt utbytespoängen rapporteras från värduniversitetet och kan föras in i WebOodi. Centret håller dock på att utveckla processerna med tillgodoräknandena hela tiden. Sen en annan sak: har hankeiter koll på studiestödsreglerna eller finns det missuppfattningar om vad som gäller? Informationen står i varje beslut och meddelande så alla studerande borde vara medvetna om vad som gäller. Vi har en strikt linje som vi följer på ett konsekvent sätt och som är alldeles bra enligt besvärsinstansen, men sen är det en annan sak om det finns muntliga traditioner som vi inte kan påverka. 7 Hankeiten 02/2011 7

8 8 Hankeiten 02/2011

9 TEXT Erik Johansson FOTO Petter Bengtsson Sydkorea På äventyr i en utbytesrapport Är du inte orolig över vad Nordkorea kommer att ta sig till? En av frågorna jag fick höra många gånger innan jag åkte hit och som jag nu själv ställer till mina koreanska vänner. Svaren varierar från vi tänker inte så mycket på det till det är oundvikligt att de kommer anfalla inom min livstid. Få koreaner tror på en fredlig lösning men att de skulle vara oroliga syns inte. Några månader före jag skall åka iväg bombarderar Nordkorea en ö i Sydkorea. Jag får ett brev från Hanken var de skriver att det är möjligt att byta skola i och med oroligheterna. Inte en chans, tänker jag. Det här blir ett äventyr! Världens mest dynamiska region? Sydkorea ligger mitt i en av världens mest spännande regioner och erbjuder en utmärkt plats för att beskåda hur globalisering påverkar världen. Korea är hem till internationella jättar som LG, Samsung och Hyundai, företag som blivit världsledande tack vare Koreas målmedvetna tillväxtpolitik. I år övertog Kina platsen från Japan som världens näststörsta ekonomi och har redan tagit sikte på förstaplatsen. Hur ett starkt Kina kommer att forma världen är en fråga som länge sysselsatt världens statsvetare. Några månader före jag skall åka iväg bombarderar Nordkorea en ö i Sydkorea Nyheterna från Japan har under våren präglats av jordbävningen. På skolan efter katastrofen kunde man se studenter samla in pengar till sina vänner i Japan som fått sina hus förstörda. Japanska varor har också försvunnit från butikerna och vi varnas för radioaktivt regn. En metropol fylld med äventyr Här är ju lika kallt som i Finland är det första jag tänker när jag stiger ut från flygplasten i Seoul, Sydkorea, i slutet på februari. När jag anländer till Korea har de just upplevt sin värsta snöstorm någonsin. Som tur är kommer våren tidigt och vädret börjar så småningom bli nära på olidligt varmt. Under min tid här har jag upptäckt tre saker som gör att jag vill återvända till Korea i framtiden: nattlivet, människorna och naturen. 9 Hankeiten 02/2011 9

10 >> Utsikten från söndagsbrunchen på vår takterass FOTO Petter Bengtsson Seoul har ett sprakande nattliv. Då menar jag inte enbart kombinationen av hemtrevliga ölhak i Anam och enorma nattklubbar i Appujong med världskända DJ:s. Det som gör Seoul verkligt speciellt är att staden aldrig tar ledigt. Den som behöver ta en paus från dansgolvet kan alltid spela pingis, playstation eller gå på nattshopping, fast klockan skulle vara fyra på morgonen. Efter en natt på stan kan man besöka en chimchilbang, ett koreanskt spa med bastutemperaturer som håller finsk klass och världens bästa body scrubs. Den trötte kan till och med välja att bli kvar där över natten i deras sovsalar. Japanska varor har också försvunnit från butikerna och vi varnas för radioaktivt regn. Efter en sådan sen natt på stan så bestämmer vi oss för att vi vill pröva på attskida i Korea. Sagt och gjort, vi tar bussen ut till Vivaldi Park för att se om Koreas backar håller måttet. Väl framme så möts vi av en mycket Koreansk skidanläggning. Vi är de enda utlänningarna bland barnfamiljer och semesterfirare. Innan vi hinner försöka oss på att förklara vad vi vill i biljettkassan så kommer en artig man fram och presenterar sig som arméofficer, tar tag i min rockärm och leder oss handfast runt till de olika luckorna för att hyra skidor, stämpla papper och betala. Sådana är Koreanerna, vänliga och bestämda. Här är ju mer trafik än inne i stan, utbrister min italienska vän när vi når toppen av Bukhansan. Koreaner älskar att vandra och på söndagar blir det trångt uppe på bergstopparna. Inne i världens näststörsta stad finns en enorm nationalpark där vi går ut och klättrar i berg när vi behöver en paus från nattlivet. Det finns flera klubbar som lär ut klättring och tar oss med upp för Koreas bergstoppar. Det är särskilt vackert under våren då körsbärsträden står i blom. Runtom i landet finns det sceniska miljöer att beskåda. I öster rinner bäckar längs med bergsstigarna. Den vulkaniska ön Jeju är särskilt vacker med vattenfall, bergstoppar med sjöar och långa stränder av svart sand. Att leva i Korea som utbyteselev Korea University är en framstående skola i Korea med alumner på topp-positioner i landet som den nuvarande presidenten Lee Myung Back och den olympiska guldmedaljören Kim Yu-Na. Ekonomiutbildningen är särskilt populär och en stor andel av utbyteseleverna studerar ekonomi här. Utbildningen är strukturerad enligt amerikansk modell med midterms efter halva tiden, grupparbeten under terminens gång och en slutexamen. De flesta lärarna pratar bra engelska och är skickliga föreläsare. Att studera vid Korea University innebär också goda möjligheter att studera ämnen som inte har direkt att göra med ekonomi. Jag har själv valt att fördjupa mig i Östasiatisk historia och politik för att få en bättre förståelse för hur regionen fungerar. Den som studerar här bör också ta tillfället i att besöka företagen som verkar här. Den som inte vill lämna landet efter terminen kan söka till Samsung som erbjuder praktikantplatser för internationella studerande. 10 Hankeiten 02/2011

11 Trängsel uppe på toppen av Bukhansan då alla vill ta en bild. FOTO Petter Bengtsson >> 11 Hankeiten 02/

12 12 Hankeiten 02/2011

13 Hanken Handels Helsingfors Stockholm TEXT och FOTO Lukas Eriksson Studerande från Handelshögskolan i Stockholm brukar komma och gå på diverse evenemang på Hanken under året, likaledes brukar diverse Hanken-organ avlägga visit till den kungliga huvudstaden i väst med jämna mellanrum. Samarbetet skolarna emellan, trots att det oftast är begränsat till vissa organ och grupper, verkar också öka; vilket förstås är trevligt. I termer av studieinriktning skiljer sig Handels och Hanken inte mycket från varandra. De är båda ledande ekonomiutbildningar med säte i respektive lands huvudstad. De har till och med exakt lika gamla anor då båda är grundade Intressant är dock huruvida det finns skillnader inom denna, tämligen snäva genre. Jag har själv en drös med goda vänner som studerar i Stockholm på Handelshögskolan, både från Sverige och Finland, och därigenom också haft möjligheten att bekanta mig med ifrågavarande omgivning. Efter flertalet besök har jag fått en viss uppfattning om de normer som gäller på andra sidan Östersjön. Skumpa på Stureplan? Då man kombinerar Stockholm, Handels och uteliv så är det troligen ett ord som först poppar upp i huvudet: Stureplan. - Och ja, visst hänger många oftast där; men nog väljer vissa också andra ställen, menar en av mina svenska vänner. Detta betyder dock inte att det skulle förekomma några sprut- eller vaskningstendenser etc., förklarar han vidare. Handels studentkår har dock också sin egen motsvarighet till Casa, den så kallade Pubben. Där anordnas sitzar (sv. sittningar) med likartad frekvens som hos oss på Hanken. - någon gång/några gånger i månaden, menar en annan av mina kompisar. Principen med att bara komma på eftersläppet fungerar också enligt samma mönster som här i öst. I övrigt går sitzarna i liknande stil. Barköerna brukar i allmänhet vara kortare än de gånger jag varit på Casa, menar en av mina mera Helsingforsvana vänner. Detta tror jag dock själv är ett resultat av en ren och skär kulturskillnad, vad törstighet beträffar. Studielivet? Den kanske mest klarlysande skillnaden, rent studielivsmässigt, mellan de två orterna är den att Helsingfors är en mera utpräglad studiestad än Stockholm. Jag upplever det själv som att studerande givits en större plats i samhället i Helsingfors, och kanske även i Finland överlag, än i Stockholm. Denna uppfattning får även medhåll från de av mina Handels-vänner som också är bekanta med Hanken och Helsingfors. För att gardera min relativt amatörmässiga analys bör det poängteras att det i Sverige också finns utpräglade studiestäder där situationen är en annan, t.ex. Uppsala och Lund. Ett exempel skulle vara att the place to be på Vappen, eller Valborg som det heter i Sverige, inte 13 Hankeiten 02/

14 är Stockholm; de studerande vallfärdar då i regel till Uppsala. Även halarkulturen, som i övriga studiestäder i Sverige förekommer med samma framtoning som här i Finland, har just i Stockholm en ganska dämpad ställning. Åtminstone på handels har det blivit en utpräglad kårgrej för de verkligt aktiva, förklarar mina vänner. En annan skillnad som också hänför sig till det att Helsingfors är en mera explicit studiestad är förekomsten av nationer och övriga studerandeställen. Vi känner alla till situationen i Helsingfors, men i Stockholm finns det egentligen inga studerandeställen eller -barer. - Detta, å sin sida, leder till att man också ofta går ut på Stureplan; de gånger det inte anordnas något på Handels, förklarar en av mina kompisar. Om man då väljer att förfriska sig på patenterat Casa-manér så är min egen erfarenhet den att det, naturligen, medför ett hål i minnet; om än ett ännu större i plånboken Skillnader i studier? I skrivande stund kan man läsa i HBL att den svenska ekonomin växer så det knakar, på Hanken anordnas seminarier med rubriceringar som Vad kan vi lära oss av den svenska tigern?. Det går bra för Sverige. Detta har förstås många orsaker som också faller utanför ramen för denna lilla artikel. Men, aningen (eller ja, väldigt) långsökt kan man dock dra paralleller mellan studier etc. och ekonomisk frammarsch. Finns det då specifika skillnader i det rent studiemässiga de två handelshögskolorna emellan? Då jag är i Stockholm brukar jag alltid reagera på (och bli aningen stressad av ) att samma kursböcker som jag själv gnetar på med i Helsingfors blänger på mig från mina kompisars bokhyllor. Några på det sättet fundamentala skillnader i studiematerialet finns alltså inte. Vad gäller de löpande studierna så finns det en del skiljaktigheter. En tämligen markant avvikelse skolorna emellan gör sig gällande redan innan det att studierna börjar; medan Hankens antagningsprocess långt baserar sig på ett inträdesprov, så sker antagningen på Handels endast utifrån antingen gymnasiebetyg eller högskoleprovsresultat(i viss mån motsvarighet till studentskrivningarna). Konkurrensen till Handels är hård, och ifall studieplatserna inte kan fördelas på antalet sökande tillämpas lottning, vilket kan kännas lite prekärt. I motsats till Hanken, där grundkurserna som bekant är begränsade endast till det första året, så utgörs de två första åren på Handels av obligatoriska kurser, d.v.s. alla läser samma kurser. Det tredje året (enligt rekommenderad studietakt, också kallat specialiseringsåret) väljs sedan två likställda inriktningar och en kandidatuppsats skrivs sedan i någotdera av dessa två inriktningar; man har alltså inte helt samma indelning i huvud- och biämne som på Hanken. I magisterskedet väljer man på Handels sedan en av de inriktningar man valt under det tredje året. Alla studerande har på magisternivå, liksom på Hanken, en garanterad studieplats på någon av de inriktningar man valt under specialiseringsåret, dock inte nödvändigtvis på förstavalet. Det hör dock till ovanligheterna att man inte får den inriktning man önskar. Systemet är också ganska nytt, får jag förklarat för mig. Hankens obligatoriska utlandstermin inom kandidatexamen utgör också det en skillnad; på Handels har man inte något utlandsobligatorium. Kan jag höja kursen? En principiell, och relativt betydelsefull, olikhet mellan Handels och Hanken är den att man i Stockholm inte får tenta om en kurs som man redan fått godkänt i, d.v.s. man kan alltså inte höja en kurs om man redan kommit igenom denna. -Det är därför praxis att man inte lämnar in tenten om man inte är fullt nöjd med hur det gått och vill ha möjligheten till ett bättre vitsord längre fram. På Handels antas ca 275 nya studerande per år. Handels och Hanken är därför, om man räknar in Vasa, inte speciellt olika till storleken sätt. Sverige har dock ingen ankdam, så andelen studerande som känner varandra, eller åtminstone känner till varandra, före man inleder sina studier är större på Hanken. Detta bidar också till en lite annorlunda studiemiljö. Jag hoppas personligen på ett vidare utökat samarbete skolarna emellan, så länge det inte rör sig om ishockeylandskamper så brukar svenskar (och svenskor, förstås) vara trevliga. Från en rent ekonomisk synvinkel kan detta också vara rent fördelaktigt då det växt, och växer, fram många finsk-svenska företag: Stora Enso, Telia- Sonera, Nordea m.fl. 14 Hankeiten 02/2011

15 Catering à la CN Text Carolina Karvonen Foto Max Edin & Carolina Karvonen Studentkårens festkommitté Casa Nostra, CN, har sedan 1977 haft som mål att ordna de bästa festerna på Casa. Varje år har CN ett nytt namn och en ny maskot. Årets CN heter Caterva Nitor och maskoten Johnny Bravo. Delegationen väljer CNs ordförande och skattmästare. De övriga 20 medlemmarna ansöker till CN i slutet av året. På basen av intervjuer ger ordförande ett förslag av nya CN som sedan måste godkännas av fyramannarådet. Ordförande utser även en vice-ordförande som stöder och hjälper till att hålla i trådarna vid behov. För att effektivera arbetet finns det olika ansvarsområden inom CN. PR-teamet marknadsför evenemangen. Proggisarna ansvarar för program och dekorerar salen. Värdinnorna och värdarna tillreder maten och spritisarna ser till att ingen är törstig under sitzen. Utöver dessa team utses en som musikansvarig och några som ansvarar för att skaffa sponsorer. Varför CN? Anna Wallin, huvudvärdinna, räknar snabbt upp några orsaker till varför just hon valde CN. Det är nice att ordna fester! Känslan av lycka och CN-gruppandan är några andra orsaker, säger hon. Jag var med i Gekko och tyckte att CN är en naturlig fortsättning på gemenskapskänslan, tillägger värden Jockum Backman. För att så många som möjligt skall få chansen att ta del av CN gemenskapen får man bara vara med i två år. 15 Hankeiten 02/

16 Det är mer tidskrävande att ordna fester än folk tror. Några dagar före festen får man räkna med att man inte hinner sova många timmar per natt. Trots det skall batterierna laddas ordentligt till själva sitzdagen med förberedelser, sitz, efterfest och städning. Vi jobbade 24,5h i streck på lördagen för Herr & Dam, säger Vicco. Vad är ert hemliga vapen för att orka städa efter att festen är slut? Regnbågar & enhörningar, skrattar Vicco. Det är fine att städa, lugnande när stress sidan är över. Det är bra att en del fortsätter i två år för att infon skall gå vidare, säger Victor Vicco Degerlund, vice-ordförande för CN. Han blev intresserad av CN på halarutdelningen 2009 och ville fortsätta p.g.a. den goda fiilisen. Nina Ylistö var med i proggis-teamet ifjol. I år ställde hon upp i ordförandevalet för att hon ville ha mer ansvar och leda gruppen. Hon är väldigt glad att delegationen valde henne till ordförande. Det är spännande att övervaka fester och hålla i alla trådar. Organisering is my thing, säger hon. CN ordnar 11 fester varav Herr & Dam middagen är den största och mest efterlängtade festen under året. Det är en stor utmaning att ordna en sitz som äger rum på två ställen, Casa och Hanken, för närmare 400 personer. Öppen efterfest lockar ytterligare några hundra gäster till Casa. Det krävs en hel del planering, kreativitet, time management, kommunikation, och samspel mellan teamen, samt nya synvinklar och idéer för att ordna en lyckad fest. Hur går det egentligen till i praktiken? CN ordnar möten en gång i veckan. Utöver det har alla team egna möten. I slutskedet har vi även möten med toastisarna så att de vet vad som pågår. Planeringen sätter igång några månader före evenemanget och de sista veckorna är väldigt Från vänster: Nina, Anna, Vicco och Jockum tidskrävande då fixande börjar på allvar. Det är tunga dagar! konstaterar Nina. Platsen och tidpunkten är fastslagna ett halvt år tidigare, vilket underlättar planeringen. Proggisarna ansvarar för temat, som är nyckeln för festen. Temat avgör dekorationen, programmet, dukningen, halarmärket och menyn. Samarbete med toastisarna och PR teamet är också viktigt för att få en bra helhet. Då temat är fastslaget kan PR teamet börja designa planscher, banners, samt marknadsföra festen på shsweb och på facebook. PR pusslar också ihop sittordningen. Önskemål beaktas så långt det går. Det är viktigt att önskemålen kommer i god tid och till rätt personer, klargör Nina. Herr & Dam är en extra utmaning för värdinnorna och värdarna. Maten skall lagas på Casa och sedan roudas till Hanken. Begränsade förvaringsutrymmen och köksredskap försvårar matlagningen. Det är inte lätt att få det smidigt och samtidigt hålla maten varm, säger Anna. Värdinnorna och värdarna har inte så mycket planering på förhand, som de övriga teamen. Allting händer samtidigt. Vi lagade mat från torsdag till lördag, 12h per dag, säger Jockum. Dessutom ser vi till att CN har frukost och lunch så att de orkar jobba, tillägger Anna. Gruppandan och vännerna! säger Anna. Tänk nu att man gör det här gratis! Städa spyor och diska ugnsformer efter varje fest, tillägger hon. Däremot påpekar Jockum att good feedback makes you happy! Många frågar ofta Nina: Hur, varför gör du det här?. Det är svårt att förklara. Det ger väldigt mycket samtidigt som man lär sig att organisera, säger hon. Diskussionsforumet på shsweb väckte många olika åsikter om Herr & Dam. Det gick bra med tanke på omständigheterna. Det är en mega stor fest. Största festen för det här nya gänget, säger Nina. Allting gick som planerat, tillägger Jockum. De långa körna som bildas verkar vara det som stör gästerna mest. Vi försökte lösa problemet med kön genom att dela den i två delar så att Damerna som deltagit på Dammiddagen på Hanken kommer in först. Trots info om det nya systemet på shsweb dagen innan, fungerade det här inte, säger Nina. Tyvärr är det som det är. Narikkan är inte optimal och just nu finns det inte pengar för en ny narikka, som annars kunde vara en bra lösning för kortare köer, upplyser Vicco. För lite personal är det andra som irriterar gästerna. Vi hade duktiga abiturienter som hjälpte till under sitzen och med städandet. 16 Hankeiten 02/2011

17 Problemet med de långa köerna på Casa är att en del CNiter tillsammans med abiturienterna städar på Hanken. Enligt skolans regler skall allting vara städat före kl så vi kan inte lämna det till senare, förklarar Nina. Nina poängterar att praktikanterna till middagen redan jobbade i 10h och var till stor hjälp under middagen. Nya praktikanter till efterfesten skulle kräva kontroll och i sin tur mera arbete för CNiterna. Kanske ändå något att fundera på i framtiden Har ni fått nya idéer för organisering av evenemang i framtiden? 1000 tals idéer har vi funderat länge på. Rör renoveringen sätter käppar i hjulen. Rökrutan är vad den är, vi kan inte riva ner väggar. Det eviga kö-problemet har vi försökt lösa i flera år och denna gång försökte vi med en tudelad kö. Får se vad vi testar på till nästa gång, säger Nina. Det är inte som om vi tycker det är roligt när det uppstår köer. Vi försöker utveckla, avslutar Jockum med. >> Vad tycker du om CN? Alexander Livman 2:a årets studerande Finansiell ekonomi Vad innebär det att ordna fester? En hel del planering kring tema. Inte tror jag att det är så svårt, kan inte vara krävande, 3 dagar samlas och fundera Skulle du kunna tänka dig att ordna fester på Casa? Varför? Nej. Jag är inte bra på att organisera något, CN gör det bra! Jag festar hellre. Behövs CN? Ja, bra att någon ordnar. Uppskattar arbetet och tycker att de lyckats bra! Vad skulle du förbättra? Hur? Kö-problemet, svårt Barkön planering, öka personal enligt behov beroende på festernas storlek. Janna Pollari 1:a årests studerande Vad innebär det att ordna fester? Mycket planerande, organisering, tidskrävande. Skulle du kunna tänka dig att ordna fester på Casa? Varför? Ja, man får mycket ut av det själv. Fast det kräver mycket ger det också mycket. Behövs CN? Ja, bra att det organiseras fester för medlemmarna. Vad skulle du förbättra? Hur? Köerna. Mera personal på plats vid bardisken. Flera poken som ser till att det är ordning vid dörren. Anna Forsström 5:e årets studerande Redovisning Vad innebär det att ordna fester? Organisering, marknadsföring, jobba under festen och inte själv festa loss för mycket. Skulle du kunna tänka dig att ordna fester på Casa? Varför? Nej, tidsbrist och andra intressen. Behövs CN? Såklart! Någon måste ordna festerna. Vad skulle du förbättra? Hur? Köandet. Mera personal. Lösa problemet med rökrutan och ingången. 17 Hankeiten 02/

18 Vad är en rörrenovering? En rörrenovering (rörsanering) innebär att man förnyar eller restaurerar en byggnads vatten-och avloppsrör. Kortfattat betyder det att man antingen byter ut rören helt, vilket då tar en längre tid, eller fixar till rörens insida med plast (kallas VVS=värme, ventilation, sanitet) vilket är en snabb metod som dock endast kan tillämpas på avloppsrör. Detta höjer fastighetens värde avsevärt, eftersom dylika restaureringar måste göras relativt sällan. En traditionell rörrenovering inkluderar att man förnyar bruksvatten-och varmvattenledningarna, avloppsrören, våtutrymmenas tätskikt, kakel och vattenarmatur. Dessutom fixar man till byggnadens konstruktion enligt behov. I Finland görs ungefär rörsaneringar per år (siffran berör främst privata bostäder). I bostadshus görs rörrenoveringar med års mellanrum (gäller då vatten-och avloppsrör) men batteriuppvärmningssystemen håller betydligt längre. På grund av den dåliga kvalitet som dominerar i hus som byggts rekordsnabbt på 1970-talet, har det uppkommit ett behov av att förnya rören i dessa redan i början av 2000-talet. Kostnaden för en rörrenovering brukar ligga mellan 300 och 600 /m², och i huvudstadsregionen kan man räkna med ett högre pris än i resten av landet. En tredjedel av alla rörrenoveringar blir dyrare än man förutspått givetvis och 40% av dem drar ut på tiden p.g.a. diverse överraskningar i samband med saneringen. 18 Hankeiten 02/2011

19 Casa Academica får nya lungor Text och Foto Amanda Lindqvist Tisdagen den 15 mars dök en oväntad nyhet upp på Shswebben och diverse sociala medier; Legenda is dead. Från och med den kvällen har hankeiternas favorittillhåll varit stängt och kårmedlemmarna har tampats med problem gällande bl.a. placeringen av mappar från arkivet i källaren samt Legendas möblering. Vad är det egentligen som tvingar oss att gå törstiga på onsdagskvällar och hur länge kommer detta att pågå? Styrelsens Niklas Korhonen svarar på hankeiternas frågor. Nåja Niklas, vi börjar med den mest grundläggande frågan: Vad pågår egentligen på kåren? -En rörrenovering har varit i full gång sedan den Rörens basstomme förnyas i hela huset och för hankeiternas del berör detta, som det ser ut nu, källaren och kårsidan. KPMG-salen kommer m.a.o. inte att påverkas, eftersom rörens knytpunkter som bör förnyas inte finns just där, säger Korhonen. Kårhuset är ju inte särskilt gammalt. Varför görs renoveringen nu? -Kårhuset Casa Academica är byggt år Rören har alltså varit de samma i närmare 40 år, så en renovering är nog på sin plats och kommer säkert att bidra till ökad trivsel i kårens utrymmen. Hur länge kommer detta att ta? -Enligt tidtabellen borde allt vara klart den 31 augusti. Det är dock sällan man hör talas om byggprojekt som följer tidtabeller till punkt och pricka så det är bara att vänta och se, säger Korhonen med en axelryckning. Vi hoppas givetvis på det bästa. Vad kostar projektet och hur finansieras det? -Hmm, det är väl ingen hemlighet att det är Understödsföreningen som står bakom renoveringen. Budgeten är 1,2 miljoner euro, men även detta kan säkert kasta beroende på rörens skick och eventuella problem. Hur påverkas kåren? -Om tidtabellen bara håller så påverkas kåren inte så mycket, Legenda är givetvis stängt men annars fungerar verksamheten normalt. På hösten kan det däremot bli lite problematiskt om renoveringen drar mycket ut på tiden, då kan vi i värsta fall vara tvungna att hålla exempelvis Gulismiddagen någon annanstans än på Casa. Hur kom renoveringen så plötsligt? -Nja, inte kom den egentligen så plötsligt, vi var nog medvetna om att renoveringen skulle börja i något skede. Problemet var det att husbolaget inte informerade oss om vilka utrymmen som skulle komma att påverkas, och därför blev det lite stressigt när vi fick en notis om att tömma hela källaren endast 4 dagar på förhand. Och nu till något som säkert intresserar många, kommer Legendas badrum att förnyas? -Det är ju ingen komplett renovering så t.ex. Legenda kommer nog ganska långt att se ut som förut. Utrymmena är ju förknippade med många goda minnen, så bl.a. dörren vi lånade från Nylle är vi väldigt angelägna att behålla! Men gällande badrummet vågar jag nästan lova att vi kan vänta oss något nytt. Var är alla saker från källaren nu? -Först bar vi upp allt till Café Niord. Sedan stod vi inför ett dilemma gällande att hitta ett långvarigt förvaringsställe, och som tur fick vi snabbt hyra ett utrymme i KY-huset några kvarter från kåren. Styrelsen hyrde sedan en paketbil som vi körde mellan Casa och KY-huset och förde över alla saker. Värst var ändå arkivet där det verkade finnas mer damm än papper: alla dokument som var över 10 år gamla skulle ges till Svenska litteratursällskapet så sorteringen av dem var ett projekt i sig. Men ett stort tack till KY, ni gjorde arbetet betydligt lättare tack vare förrådet vi fick hyra! Rörrenovering steg för steg Ett husbolags rörsanering börjar med att kartlägga nuläget samt behovet av reparation. På basis av detta görs en projektplan. Denna plan förs sedan till en rörmokare som gör en mer detaljerad plan av renoveringen. Efter att man valt en entreprenör för arbetet kan man börja förbereda inför renoveringen inom husbolaget. Projektet börjar oftast med att man avlägsnar asbestisoleringen från huvudrören, då asbest kräver specialutbildade arbetare p.g.a. dess cancerframkallande egenskaper. Asbest kan också finnas i bl.a. badrumskakel, golvutjämningsprodukter och fogmassa. När själva reparationen kommer igång framskrider arbetet vanligen en vertikal linje av rör i taget. Vanligen finns det 3-5 huvudlinjer i ett hus, men det varierar givetvis beroende på husets storlek. En rörsanering försvårar boendet i huset i fråga rejält, eftersom vattnet stängs av i 4-6 veckor då renoveringen görs. Det är därför vanligt och rekommenderat att flytta ut ur en bostad där rörrenovering pågår. Har du några egna reflektioner kring renoveringen? -Ja så länge tidtabellen håller är jag nöjd, vi lobbar hela tiden för att allt ska bli färdigt i tid. Styrelsen har givetvis också lov på sommaren, men vi kommer ändå att vara i kontakt med husbolaget och hålla oss uppdaterade om hur arbetet framskrider. Det blir verkligt intressant sen i augusti att se hur läget är, förhoppningsvis är det en färdigrenoverad kår vi får återvända till efter sommarlovet, säger Korhonen med ett leende. 19 Hankeiten 02/

20 Kårhuset En historisk tillbakablick Casa Academica, eller kort och gott kåren som de flesta hankeiter kallar byggnaden, har i snart 40 år varit sätet för Svenska handelshögskolans studentkår. I dessa lokaler har otaliga möten och fester ägt rum, och förhoppningsvis kommer det att hållas många fler dylika tillställningar på denna adress. Hur kom det då sig att kåren idag finns på Sanduddsgatan? Och var fanns kåren före det? Text Amanda Lindqvist Föregångaren till studentkåren, dvs. Kamratförbundet, hade sitt första möte år 1909 vid nygrundade Högre Svenska Handelsläroverket i Helsingfors på Unionsgatan. När läroverket flyttade till Sjömansgatan år 1914 blev studentkåren utan en egen lokal och måste därför träffas i skolhuset, i Nylands-och Åbo nations utrymmen, i en restaurang på Alexandersgatan samt i Teknologföreningens lokaler. Under krigstiden hade förbundet en paus i sin verksamhet (läs det finns ingen dokumentation från eventuella möten under dessa år) p.g.a. de oroliga omständigheter, men efter Finlands självständighet växte sig förbundet starkare och man började tänka på att skaffa sig en egen lokal. När resten av världen led av en ekonomisk depression i slutet av 1920-talet blev Kamratförbundet till kår och började blomma upp ordentligt, bl.a. tack vare den för kåren hyrda lokalen på Lilla Robertsgatan. Studentkåren fick flytta in i mars år Detta utrymme hade en totalarea på 222m² och innefattade en festsal för 130 personer, ett klubbrum, en hall och en tambur. I maj år 1950 gjordes beslutet om att bygga en ny högskolebyggnad vid Runebergsgatans och Arkadiagatans korsning, i vilken även studentkåren skulle få egna utrymmen. Hösten 1953 invigdes kårens 300m² stora lokaler som den delade med Ekonomföreningen Niord. Kårrummet var 120m² och utrymmet är idag en del av den utvidgade matsalen. Till kårens utrymmen hörde också en ölkällare, Ölcci, som fanns i högskolans källare intill dagens IB. Runt år 1960 börjades diskussioner om ett eget kårhus igen till följd av diverse meningsskiljaktigheter mellan kåren och högskolan. Dessa två parters intressen var inte alltid de samma, och det var uppenbart att en studentkår gärna bör ta ett visst avstånd till högskolan. Bristen på utrymme var också ett problem som blev allt svårare att hantera då kåren växte. I januari år 1963 lämnade kåren in en ansökan till Helsingfors stad om att få arrendera en tomt på Sanduddsgatan. Konkurrensen om tomten var dock hård, eftersom både Etelä- Suomalainen Osakunta och Savolainen Osakunta hade spanat in samma tomt. Problemet löstes dock så att alla parter fick dela på tomten. De lämnade in varsin precisering av utrymmesbehovet (SHS landade på 1200m² plus 900m² gemensamma utrymmen). Efter omfattande penninginsamlingar samt en betydande insats av Understödsföreningen stod Casa Academica äntligen klart hösten Studentkåren flyttade officiellt till sin nya adress den 1 januari Under senare år har utrymmena kåren verkat i varierat och p.g.a.relativt hårt slitage även renoverats med jämna mellanrum. Den största renoveringen skedde i början av 2000-talet. I februari år 2003 påbörjades projektet Pub Legenda, som hade som mål att göra om Casa Academicas källare till en efterföljare till den älskade ölkällaren Ölcci, som funnits i högskolans källare. Invigningen av Legenda skedde i december samma år, och har i sin helhet varit ett väldigt lyckat projekt. 20 Hankeiten 02/2011