Jyväskylä. o Brist på sammanhang finns åtminstone i tre dimensioner.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Jyväskylä. o Brist på sammanhang finns åtminstone i tre dimensioner."

Transkript

1 Jyväskylä Kyrkans problem o Minskande antal medlemmar minskade intäkter minskande inflytande och minskande intresse i samhället. o Inre strid: konservativa mot liberala? o Men jag tror det finns en viktigare indelning som kan komma att bli avgörande för kyrkan i framtiden, nämligen mellan Fredags, lördags och söndagskristna. Söndagskristna ser högmässan som det viktigaste i kyrkans liv. Lördagskristna ser kyrkans förrättningar som det viktigaste, dop, bröllop och begravningar mycket vanligt bland präster men också bland många så kallade vanliga medlemmar av kyrkan. I numerär är med säkerhet denna grupp störst i vår kyrka. Fredagskristna är de som ser kyrkans övriga verksamhet, här symboliserad av ungdomssamlingen på fredag kväll, som det viktiga, alla de grupper, körer, kretsar som kyrkan håller igång. o Jag tror vi alla kan se att med krympande ekonomiska ramar är det här en potentiellt mycket svår indelning för kyrkan, för det kan handla om var kyrkan skall spara: ska församlingen sparka ungdomsledaren, börja ta betalt för dop i hemmen, eller börja fira högmässa varannan söndag? o På ett teoretiskt plan är det inte svårt att få ihop dessa tre Vi kan alla se att alla dessa uttryck för vad kyrkan gör har något slags samband. Ändå verkar dessa tre grupper allt mera glida isär. Och det är katastrofalt för kyrkan. Hur komma vidare från dessa problem? o Olika grupper inom kyrkan intalar sig att lösningen är att de vinner och de som de är emot förlorar. Vi måste vara tydliga här och vara på det klara med att sådant beteende är skamligt för en kyrka som tror på en Gud som är kärlek. o Så hur kan vi tänka kring kyrkan på ett sätt som 1. Hjälper oss komma ur känslan av att allt håller på att gå illa 2. Förmår förena oss snarare än splittra oss 3. Är teologiskt genomtänkt 4. Är möjligt för framtidens kyrka att genomföra Jag tror att jag inte är kontroversiell när jag säger att människorna i Norden mer än något annat lider av brist på sammanhang. o Brist på sammanhang finns åtminstone i tre dimensioner. 1

2 Inte bara är fler människor än någonsin ensamma, de som lever i nära relation lever i rätt små nätverk där engagemanget snabbt minskar när vi går utanför de närmaste familjerelationerna. Det här innebär att människorna är väldigt sårbara, och att vissa centrala personliga relationer, som den mellan föräldrar i en kärnfamilj, utsetts för orimligt hård press. Men vi lider också av en brist på sammanhang i ett tidsligt perspektiv vi känner inte att vi är del i något pågående skeende som är större än oss själva, något som ger våra liv en mening och en riktning, utom möjlighen att se våra barn och barn-barn växa upp. Ni vet den postmoderna klichén om de stora berättelsernas död hur förtryckande och begränsande vissa av dessa stora narrativer än må ha varit, så hade de en central funktion för människan, nämligen att ge folk något som de kunde relatera sin egna liv till. Alternativet vi har idag, den ständiga tävlan mellan individer som försöker projicera intressanta personligheter är med säkerhet roten till att så många människor mår dåligt idag. För det tredje lider vi av något slags filosofisk brist på sammanhang. Vi håller på att bli en civilisation av nördar, där en vet allt om progressiv 70-tals rock, en annan vet exakt hur man skall äta när man tränar för att springa maraton, en tredje har perfekt koll på alla förvecklingarna i Game of Thrones, ytterligare någon är expert på surdegsbakning eller hur man bör brygga öl. Men vi vet inte hur vi ska kunna foga samman all denna kunskap till något som skulle kunna ge oss en adekvat förståelse av vår värld, oss själva eller varandra. Det är därför konspirationsteorierna börjar få en så skrämmande stor betydelse i vår tid, om det så handlar om klimatskeptiker, Tea Party-rörelsen i USA eller Breivik och andra liknande figurer här hos oss. Det är lätt att ta till sig idéer som tycks förklara allt utifrån några få påståenden, så kallade silver bullet-lösningar. Det som slarvigt brukar kallas religiös fundamentalism sorterar väl också in här. 2

3 o Jag tror ni alla inser att om vi tänker oss att vi lever i ett samhälle där det råder brist på sammanhang så är kyrkan, kristendomen, den kristna traditionen, är väldigt relevant. Kyrkan som Kristi kropp är fundamentalt en gemenskap av människor, men den är också en tradition som sträcker sig tillbaka tusentals år i tiden, och den förfogar över en teologisk tradition som precis handlar om detta: att se helheten hur allting hänger ihop: det här är ju orsaken till att teologin en gång kallades för vetenskapernas drottning inte för att den gick in och bestämde vad de andra vetenskaperna skulle komma fram till, även om det hände några gånger, utan för att det var den vetenskap som hade som uppgift att foga ihop alla vetenskaper till en helhet. Bakgrunden var förstås tron på att skapelsen det vill säga det som alla andra vetenskaper studerade ytterst gav oss kunskap om dess skapare, Gud. (11:15) Orsaken att jag vill lyfta fram den här bristen på sammanhang och kyrkans möjlighet att vara ett sammanhang för människor i en splittrad tid är att vi på det här sättet kan komma vidare från det här låsta diskussionsklimatet i kyrkan, där vi på ena sidan har de som villa att kyrkan skall vara kyrka vilket iofs kan betyda väldigt olika saker, och de på andra sidan, som vill fokusera på hur kyrkan kan betjäna människorna. Om vi ser att det kunde vara kyrkans uppgift att skapa dessa sammanhang kan vi se att de här två i sig goda tendenserna behöver varandra. Det här är också ett sätt att lösa problemet med fredags, lördags och söndagskristna, vilket jag nu ska försöka visa. o Biskop Björn Vikström har beskrivit folkkyrkans dillemma som en balansgång mellan öppenhet och tydlighet, en dubbel lojalitet mot dels mot kyrkans bekännelsetraditionen, dels mot de människor som hör till kyrkan och bor på dess verksamhetsområde. Jag tänker mig att de flesta känner igen sig i detta. Men går det att förena dessa två strävanden efter en å ena sidan tydlig och å andra sidan öppen kyrka? Går det att möta människornas behov utan att det leder till kompromisser med kyrkans identitet som Kristi kyrka? 3

4 Jag tror att den här frågan har fått status av evighetsfråga för att den grundar sig på två andra dilemman som folkkyrkan dras med och som är relaterat till frågan om öppenhet och tydlighet. Men dessa problem diskuteras mycket mindre. o Det handlar för det första om frågan om hur medlemskap och kristen identitet är relaterade till varandra. Folkkyrkan har ett evigt problem kring frågan om vem som egentligen är kristen, där man hela tiden riskerar att dra gränsen antingen för snävt eller för vitt, ibland båda sakerna på en gång. o Direkt uttryckt: kommer man till himlen bara för att man betalar kyrkoskatt? o Kopplingen till frågan om öppenhet och tydlighet torde vara uppenbar: skall kyrkan ha en öppen syn som välkomnar alla och bejakar alla uttryck av tro, oberoende av hur svaga de må se ut; eller skall kyrkan vara tydlig om frälsningen som något som hänger samman med ett liv i Jesu fotspår? Folkkyrkan är av förståeliga skäl ovillig att ta i denna frågeställning, helt enkelt för att det är en fråga som klart visar på de teologiska spänningar som finns inom kyrkan. Om vi för mycket börjar peta i denna fråga kanske splittringar och spänningar som vi inte vill kännas vid kommer upp i ljuset. Men det vi diskuterar mer än något annat är en annan fråga, nämligen frågan om det minskande medlemsantalet. Och det är givetvis också en viktig fråga. Men medan diskussionen om gränsen mellan de som är kristna och de som inte (ännu) är det mest förs i slutna rum, så har frågan om var gränsen mellan de som är medlemmar och de som inte (mera) är det, blivit en fråga som kommit att bestämma mycket av kyrkans verksamhet allt fler vittnar om att olika verksamhetstyper bedöms utgående från vad man tror kan bidra till att människor väljer att lämna eller inte lämna kyrkan. Men det finns en annan indelning som jag tror är både viktigare och mer problematisk för kyrkan men som nästan inte diskuteras alls, nämligen frågan om gränsen mellan de som är anställda i kyrkan och de som inte är det. Jag tror att en viktig orsak till att den här frågan om vem som egentligen är kristen blir så svåra att hantera på grund av att den här indelningen mellan anställda och icke-anställda, som helt saknar teologisk motivering, tas för given. 4

5 Den här gränsen handlar ju rätt långt om gränsen mellan dem som gör och dem som inte gör, mellan de aktiva och de passiva. Det betyder att frågan om vem som är kristen, och frågan om vem som hör till kyrkan, med nödvändighet handla om andra saker än sådant som har med konkret handlande att göra. T.ex. om tro som en personlig, inre verklighet, personlig moral, och vissa övertygelser. En stor del av kyrkans problem i vår tid går tillbaka på denna problematik. När det är kyrkans anställda som förväntas vara aktiva så får frågan om öppenhet och tydlighet sin speciella karaktär. Tydlighet blir då mera fråga om hur dessa anställda kommunicerar med omgivningen än en fråga om hur kyrkans tradition och teologi formar och formas av kyrkans verksamhet. Öppenhet blir snarare fråga om en attityd hos de anställda än om gästfrihet som en kristen dygd. Annorlunda uttryckt: öppenhet och tydlighet blir svåra att förena när de blir egenskaper som en individ skall prestera, en individ som i kraft av sin yrkesroll skall representera kyrkan. Så: eftersom kristen identitet inte kan handla om hur vi handlar eftersom det är de anställda som har ansvaret för att göra kristna saker, måste kristen identitet handla om något annat än handlingar. Det här passar väldigt bra ihop med den moderna synen på religion som något inre, personligt och privat och det är också där vi tenderar lokalisera vår kristenhet. Så här är folkkyrkans dilemma i ett nötskal: den här betoningen på kristen identitet som något inre i kombination med en betoning på att alla döpta medlemmar är kristna innebär att en sådan här minimalistiska syn på kristen identitet blir norm. Kyrkan tvingas in i en situation där man måste säga att kristen tro inte alls kan synas utåt. Eftersom kristna handlingar är uteslutet blir det enda yttre tecknet på kristen tro kyrkan kan peka på dopet och medlemskapet i kyrkan. o Problemet här är inte att kyrkan vill bejaka små glimtar av tro på oväntade ställen det är en viktig och sann aspekt av kyrkans uppgift Jesu verksamhet är full av sådant bejakande. o Problemet är att när denna minimalistiska syn på kristen identitet blir norm så kan kyrkan inte förklara varför människan skall exempelvis gå i kyrkan, be eller läsa bibeln denna typ av sysselsättningar kan bara förstås som personliga preferenser, ja, som konsumtionsval jämförbara med coka-cola eller pepsi, mac eller pc. o Följaktligen blir den kristna identiteten otydlig eftersom vi lokaliserar den i människor inre, som vi per definition inte kan se. Och: vi ser att den skrala uppslutningen vid kyrkans gudstjänster har en grundläggande teologisk orsak. 5

6 Orsaken till att folkkyrkorna börjat fungera med denna starka fokus på de anställda som de som är aktiva kan vi inte behandla uttömmande här jag diskuterar frågan närmare i min bok. Men det kanske lite överraskande svaret är att det handlar om hur vi ser på gudstjänsten. o Kort kunde man säga att det hela går tillbaka ungefär 1000 år i tiden när kyrkans syn på gudstjänsten förändrades, så att den mer och mer blev en angelägenhet för prästerna, i stället för något som engagerade hela församlingen. o I den tidiga kyrkan var gudstjänsten något man gjorde tillsammans, och den var denna gemensamma handling som skapade församlingen, gjorde den till en unik gemenskap. Det är till den här synen på gudstjänsten och kyrkan som vi behöver hitta tillbaka och jag kommer berätta mera om det här i min grupp efter den här sessionen. Jag tror alltså att för att vi ska komma åt hela detta komplex av problem som jag talat om här idag så måste vi alltså våga sätta gudstjänstgemenskapen i fokus för kyrkans liv, men inte som objekt för verksamheten utan som subjekt. Det vill säga, vi måste gå från en kyrka där de anställda är subjektet som handlar och gudstjänstgemenskapen är ett av objekten för de anställdas handlande, till att utgå från att när något i kyrkan behöver göras så är det gemenskapen som samlas till gudstjänst som skall göra det. Jag vill försöka vara tydlig här, för detta med att sätta gudstjänsten i fokus kan betyda väldigt olika saker. Det handlar uttryckligen inte om att kyrkan vänder sig inåt, eller ger upp sin ambition att tjäna hela samhället. Inte heller handlar det om att fokusera på det andliga i motsats till mera politiska sidor av det kristna budskapet. o Snarare handlar det om att betro vanliga kristna att i högre grad utföra kyrkans arbete och i förlängningen se att kyrkans viktigaste arbete kanske är just sådant som kan utföras av vanliga kristna, nämligen skapandet och uppehållandet av gemenskaper som bjuder in människorna att finna ett sammanhang för sina liv. o För det är ju i sådana gemenskaper, som gör något, som förs samman av en gemensam vision och ett gemensamt arbete som alla dessa tre dimensioner av sammanhang som jag pratade om finns närvarande. Kyrkokören (social grupp, sjunger sånger ur kyrkans tradition, deltar i kyrkans liturgiska liv som binder samman). 6

7 Loppis (social grupp, praktiserar kyrkans tro på att skapade saker är viktiga, visar på samband mellan vår konsumtion, fattigdom i samhället och miljöfrågor). Det här innebär en förändring i de anställdas sätt att arbeta, som jag tyvärr inte hinner säga så mycket här om idag. Det handlar givetvis om att stöda gudstjänstgemenskapen i dess arbete, att stå för kontinuitet och helhetsblick. Det här är säkert ett område där ni kan vilja diskutera när jag talat färdigt. Det mera omgripande förändringen handlar om synen på kristen identitet. Vi är vana att se på kristen identitet som något relativt statiskt, något som jag har i lägre eller högre grad, men ungefär i lika hög grad hela tiden. Mitt förslag är att vi i stället för att koppla identitet någon inre kvalitet som jag har eller inte har, skulle fokusera på kristna handlingar som det viktiga. Vad är en kristen handling? o Det kan vara väldigt olika saker. Det är viktigt att vi inte skapar onödiga problem här, det vi kallar kristna handlingar behöver inte vara unikt kristna handlingar. Att ge mat åt fattiga blir inte mindre en kristen handling för att också andra gör det. o Det mönster vi har för hur en kristen handling ser ut är ändå nattvarden, och det är orsaken till att det är den gudstjänstfirande gemenskapen som måste vara fokus och subjekt i kyrkan. Det är den gemenskapen som söndag efter söndag tränar sig i att känna igen kristna handlingar, kristet liv, och tillsammans eftersträvar att leva så i sin vardag, och därmed uppfyller folkkyrkotraditionens med rätta högt ställda ideal att vara en kyrka som tjänar hela samhället. o Det är alltså nattvarden som skapar kyrkan Det är när vi firar nattvard tillsammans som kyrkan blir kyrka. Det kanske är mera sällan vi tänker på kyrkan så i praktiken, vi tänker mera på kyrkan som en institution med byggnader och anställda men tänk om vi skulle pröva? Vad händer till exempel när vi med det perspektivet återvänder till frågan om folkkyrkans dilemma med tydlighet och öppenhet? o Till att börja med bryter tanken på kristna handlingar som det som är grunden för kristen identitet upp tudelning kristen/icke-kristen till en glidande skala där inte bara olika människor placerar sig utgående från i hur pass stor grad de utför kristna handlingar, utan där varje människa för sig i olika tidpunkter placerar sig på olika ställen. 7

8 o Och här är det väl värt att understryka att jag talar om kristna handlingar som grunden för kristen identitet, inte som det som frälser oss det är en annan, om än inte orelaterad fråga, som vi får ta en annan gång. Ett sådant synsätt innebär att folkkyrkan kan fortsätta bejaka det värdefulla och kristna i relativt anspråkslösa handlingar, så som t.ex. att betala kyrkoskatt, men utan att denna minimalistiska syn på kristen identitet blir normerande för kyrkan som helhet. Tvärtom blir i detta perspektiv gediget kristna handlingar, framför allt nattvardsfirandet, normerande, men inte så att den som regelbundet firar nattvard automatiskt är en sann kristen. o Eftersom det är handlingen som är normerande, så kan ingen göra anspråk på en fullkomligt stabil kristen identitet eftersom ingen firar nattvard varje stund hela sitt liv. Våra liv förblir styckverk. o Och handen på hjärtat motsvarar inte detta bättre vår vardagserfarenhet av vad det är att vara kristen? Vissa dagar och vissa perioder är vi mindre kristna än andra i betydelsen att vi är bättre eller sämre exempel på hur ett kristet liv der ut. Kanske vi borde fundera mindre på vem som är kristen och vem som inte är det det är ju sist och slutligen inte vår sak att avgöra. Men det vi som kyrka behöver är att kunna peka på vissa typer av handlingar, vissa sätt att bete sig, som är tydligt kristna. Vi måste kunna säga: så här ser kristet liv ut. Det innebär att den är kristen som gör kristna saker, med denna aktivitet kommer delvis ta sig andra uttryck än de kristna handlingar som är förebehållna kyrkans anställda. I stället blir det den gudstjänstfirande församlingen som blir kyrkans kärna, den gemenskap som utgör kyrkans subjekt och lever för att tjäna hela samhället. Det här betyder alltså att en öppen folkkyrka jag tror faktiskt att vi kan hålla fast vid det uttrycket inte behöver ha karaktären av en myndighetskyrka eller en tjänstemannakyrka. Det behöver inte finnas någon motsats mellan öppenhet och tydlighet eller gemenskap och välkomnande. Tvärtom det är bara in i en gemenskap man kan välkomna och välkomnas. En öppenhet som inte förenas med tydlighet är bara en tomhet. Däremot är det möjligt att ha både gemenskap och tydlighet utan välkomnande och öppenhet och det är frestelsen som kyrkan måste bygga upp strukturer för att motarbeta. I sista hand är kyrkan just detta: en tradition, en organisation, ett sammanhang som gör det möjligt att välkomna främlingen in i gemenskapen. 8

9 o Framför allt: Vi måste komma ihåg vad som är kyrkans syfte: att vara en bild av Guds rike. o Tack. Inte att berätta om Guds rike, inte att undervisa om Guds rike, utan att i alla sin bristfällighet och tvetydighet visa världen hurudan Guds tanke om kärleksfull gemenskap ser ut. Hur jag än vrider och vänder på det kan jag inte se annat än att den process kyrkan nu är inne, där vi förlorar pengar och makt, är en process mot en kyrka som har större möjligheter att vara den bilden. Inte mindre. Och hur skulle jag kunna se annat? Det vore att förneka att Guds Ande leder sin kyrka. 9

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4 Pingstkyrkans Vision Vi vill forma Alingsås framtid genom att vara en stor kyrka som har avgörande betydelse i stan. I vardagen vill vi lyssna, höras och vara en given tillgång. Söndagens gudstjänst och

Läs mer

Religion = Organiserad tro på Gud med gemensamma traditioner och högtider.

Religion = Organiserad tro på Gud med gemensamma traditioner och högtider. Religion = Organiserad tro på Gud med gemensamma traditioner och högtider. 2 saker religioner håller på med: Existentiella frågor = Livsfrågor, t.ex. meningen med livet, vad händer när man dör, hur började

Läs mer

Därför vill jag som inledning läsa en text från Hebréerbrevet (12:2):

Därför vill jag som inledning läsa en text från Hebréerbrevet (12:2): TAL vid sommarfest i Pörtom kyrka 9.8.2008 Bön Om sakramenten och vi kristna Käre himmelske Fader. Vi tackar dig för att du har sänt oss Jesus Kristus. Vi tackar dig för frälsningen genom hans blod. Öppna

Läs mer

FÖRSAMLINGENS VISION. Sammanfattning av predikoserie i tre delar: INÅT UPPÅT -UTÅT. Stefan W Sternmo

FÖRSAMLINGENS VISION. Sammanfattning av predikoserie i tre delar: INÅT UPPÅT -UTÅT. Stefan W Sternmo FÖRSAMLINGENS VISION Sammanfattning av predikoserie i tre delar: INÅT UPPÅT -UTÅT Stefan W Sternmo FÖRSAMLINGENS VISION Vad är församlingens vision, väg och värderingar? Enligt vår församlingsordning är

Läs mer

5 i påsktiden. Psalmer: 470, 707 (Ps 67), 715, 94, 72, 200:7-8 Texter: Hos 14:5-9, 1 Joh 3:18-24, Joh 15:9-17

5 i påsktiden. Psalmer: 470, 707 (Ps 67), 715, 94, 72, 200:7-8 Texter: Hos 14:5-9, 1 Joh 3:18-24, Joh 15:9-17 1/5 5 i påsktiden Dagens bön: Kärlekens Gud, du som formar dina troende så att de blir ens till sinnes. Lär oss att älska din vilja och längta efter det du lovar oss så att vi i denna föränderliga värld

Läs mer

Gud rör vid oss. Dop och nattvard. Nr 8 i serien Kristusvägen

Gud rör vid oss. Dop och nattvard. Nr 8 i serien Kristusvägen Gud rör vid oss Dop och nattvard Nr 8 i serien Kristusvägen 1 Det kristna livet Dop och nattvard är heliga handlingar och synliga tecken på att Gud kommer oss till mötes och rör vid oss. DOPET Både barn

Läs mer

Välkommen till 100% konfirmand

Välkommen till 100% konfirmand Välkommen! 2016-2017 2 Välkommen till 100% konfirmand Så här fungerar det! Du som konfirmand skall samla ihop minst 100 poäng! Det finns 4 olika block. se sida 5, blocken har mellan 40-50 möjliga poäng

Läs mer

Välkomnande av nya medlemmar

Välkomnande av nya medlemmar Välkomnande av nya medlemmar Anvisningar Församlingen välkomnar som medlem var och en som bekänner Jesus Kristus som Frälsare och Herre samt är döpt. Församlingen kan ge möjlighet till medlemskap i väntan

Läs mer

EFS FALKÖPING, WARENBERGSKYRKAN

EFS FALKÖPING, WARENBERGSKYRKAN EFS FALKÖPING, WARENBERGSKYRKAN Vi i Warenbergskyrkan tillhör EFS som är en missionsrörelse i Svenska kyrkan. EFS är en del av den världsvida Kyrkan och en del av Kristi kropp på jorden, vi bekänner därför

Läs mer

KRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner

KRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner KRISTENDOM KRISTENDOM Introducera ämnet - 6 lektioner 1: Jesus kristendomens centralperson 2:Treenigheten 3: Påsken 4: Kristen livsstil, nattvarden, dopet 5: Kristendomens historia, de olika kyrkorna 6:

Läs mer

Tio tumregler för god ekumenik

Tio tumregler för god ekumenik Tio tumregler för god ekumenik Att leva som kristen är att leva befriad. Ändå reser vi murar, misstänkliggör och skyggar för varandra också kristna syskon emellan. Gud kallar oss att bryta upp från dessa

Läs mer

Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22

Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22 Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22 Guds mål är att rädda människorna Människans väg till räddning Det är 4 steg du som människa tar för att bli räddad. 1. Du möter på olika sätt budskapet om

Läs mer

Dina första steg på trons väg

Dina första steg på trons väg Dina första steg på trons väg En liten hjälp för dig som precis har tagit emot Jesus och blivit frälst! Av Christer Åberg Inledning Till att börja med vill jag gratulera dig över att du har tagit emot

Läs mer

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN JESUS Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängel sa att Maria skulle föda Guds son. Jesus föddes i ett stall i staden Betlehem. 3 vise män kom med gåvor

Läs mer

Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen

Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen 1/5 17 sön e Trefaldighet Guds kärlek till oss Psalmer: 18, Ps 111, 242, 28, 157, L211 Texter: Pred 12:1-7, 1 Joh 4:13-21, Matt 6:19-24 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus.

Läs mer

Församlingen är en fri församling och medlem i Pingst fria församlingar i samverkan och i Trossamfundet

Församlingen är en fri församling och medlem i Pingst fria församlingar i samverkan och i Trossamfundet FÖRSAMLINGSORDNING Församlingens existens och grund vilar på Jesus Kristus. Från Bibeln, som vi tror är Guds ord, hämtar vi vår tro och vår lära. Vi är en del av den världs- vida kyrkan och bekänner en

Läs mer

Vad Gud säger om Sig Själv

Vad Gud säger om Sig Själv Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn

Läs mer

Bön för vår kyrka och vår värld

Bön för vår kyrka och vår värld Bön för vår kyrka och vår värld Bönen Vår viktigaste uppgift som kristna är att söka Gud, att låta hans kärleks eld tändas och brinna i våra hjärtan. Bön är att befinna sig i den älskande Gudens ansiktes

Läs mer

1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3. 4 Vår gemensamma tro 3. 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4.

1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3. 4 Vår gemensamma tro 3. 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4. Församlingsordning Innehållsförteckning 1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3 4 Vår gemensamma tro 3 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4.5 Mission 5 5 Gemensamma handlingar 6

Läs mer

Kristendomen. Mikael C. Svensson

Kristendomen. Mikael C. Svensson Kristendomen Mikael C. Svensson Jesus Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Maria och Josef kan inte få barn. Ängeln Gabriel visar sig för Maria och säger att hon ska föda guds son. Jesus

Läs mer

BÖNEOKTAV FÖR DE KRISTNAS ENHET, JANUARI (Anders Arborelius)

BÖNEOKTAV FÖR DE KRISTNAS ENHET, JANUARI (Anders Arborelius) BÖNEOKTAV FÖR DE KRISTNAS ENHET, 18-25 JANUARI (Anders Arborelius) Ut unum sint det är Jesu bön att alla som tror på honom skall vara ett i honom. Genom dopet är vi redan ett i honom och med varandra.

Läs mer

Att backa in i framtiden

Att backa in i framtiden Ledare SPT nr 9 2012 Att backa in i framtiden 2010 GJORDES EN STOR enkätundersökning av Svenska kyrkans medlemmar. Den beskrivs och redovisas av Jonas Bromander i en bok på Verbum: Svenska kyrkans medlemmar

Läs mer

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning Barnvälsignelse Anvisningar Den teologiska grunden för barnvälsignelsen grundar sig i att Jesus tog barnen i famnen och välsignade dem. Jesus visade att Guds rike hör barnen till. Det är en del av Guds

Läs mer

Skrivet av Rune Andréasson - Senast uppdaterad Söndag 03 november :11

Skrivet av Rune Andréasson - Senast uppdaterad Söndag 03 november :11 * Sammanfattning av predikan den 8/9 Vem är den helige Ande? - Tredje personen i Guds treenighet - Är Faderns och Jesu/Kristi ande Tittade på några bilder vi har för Anden: Duva, Eld, Vind, Källa Anden

Läs mer

Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt)

Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt) Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt) Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling antagen vid årsmöte 2013-03- XX Abrahamsbergskyrkans församling har antagit

Läs mer

GRATTIS TILL DITT BARN

GRATTIS TILL DITT BARN GRATTIS TILL DITT BARN Information till er föräldrar inför ert barns dop från Vänersborg och Väne-Ryrs församling Jag vill lyckönska till ert barn och inbjuda till dop När vi står med ett nyfött barn i

Läs mer

Sjunde Påsksöndagen - år B Ingångsantifon Inledning Kollektbön

Sjunde Påsksöndagen - år B Ingångsantifon Inledning Kollektbön 691 Sjunde Påsksöndagen - år B Ingångsantifon (jfr Ps 27:7-9) Herre, hör min röst, när jag ropar till dig. Mitt hjärta tänker på ditt ord: "Sök mitt ansikte". Ja, ditt ansikte, Herre, söker jag. Dölj inte

Läs mer

Hoppet. Nr 9 i serien Kristusvägen

Hoppet. Nr 9 i serien Kristusvägen Hoppet Nr 9 i serien Kristusvägen 1 KÄRLEKEN ÄR STARKARE ÄN DÖDEN Kärleken övervinner allt! Det är påskens budskap om Jesu död och uppståndelse. Eftersom döden inte är det sista i Jesu historia, är inte

Läs mer

KRISTENDOMEN. Grundare: Jesus

KRISTENDOMEN. Grundare: Jesus KRISTENDOMEN Grundare: Jesus Världens största religion med minst 2 miljarder troende. Utvecklades som en egen religion ur judendomen ungefär mellan åren 40-100 e Kr. I länderna som lyser lila är mer än

Läs mer

Grunddokument för Kyrkan i Enebyberg

Grunddokument för Kyrkan i Enebyberg Kyrkan i Enebyberg I originaldokumentet användes det dåvarande samfundsnamnet Svenska Missionskyrkan, men i denna webbversion har detta ersatts med det nya namnet Equmeniakyrkan. På samma sätt användes

Läs mer

DEL AV GEMENSKAPEN. Kyrkan är Guds famn och familj

DEL AV GEMENSKAPEN. Kyrkan är Guds famn och familj Medlemskap DEL AV GEMENSKAPEN Kyrkan är Guds famn och familj Varje år finns en majoritet av kyrkans nära sju miljoner medlemmar med i något av kyrkans sammanhang. Det kan vara i den lilla kören på landet,

Läs mer

Kristendomen kyrka och kristen tro. Ht 2010 Jonas

Kristendomen kyrka och kristen tro. Ht 2010 Jonas Kristendomen kyrka och kristen tro Ht 2010 Jonas Idestrom@teol.uu.se Några utgångspunkter Kristendom/kristen tro är inte en ideologi. Tron formas och tar sig uttryck både i handlingar och idéer. En stor

Läs mer

KRISTENDOMEN. Grundare: Jesus

KRISTENDOMEN. Grundare: Jesus KRISTENDOMEN Grundare: Jesus Världens största religion med minst 2 miljarder troende. Utvecklades som en egen religion ur judendomen ungefär mellan åren 40-100 e Kr. I länderna som lyser lila är mer än

Läs mer

Missförstånd KAPITEL 1

Missförstånd KAPITEL 1 KAPITEL 1 Missförstånd J ag vill berätta historien om hur världen började, hur den slutar och allt det viktiga som händer däremellan. Det är en berättelse som många redan känner till men som inte många

Läs mer

FÖR DEN HÄR VÄRLDENS SKULL. Om vår kallelse att förmedla evangelium till världen

FÖR DEN HÄR VÄRLDENS SKULL. Om vår kallelse att förmedla evangelium till världen FÖR DEN HÄR VÄRLDENS SKULL Om vår kallelse att förmedla evangelium till världen EVANGELIUM ÄR: - Det glada budskapet om vår Frälsare Jesus Kristus (Mark 1:14-15). - Något som skall presenteras klart och

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

VÄGLEDNINGSDOKUMENT för ledare i Baptistförsamlingen Korskyrkan i Uppsala

VÄGLEDNINGSDOKUMENT för ledare i Baptistförsamlingen Korskyrkan i Uppsala Inledning... 1 Vad är ledarskap?... 2 Bibeln om ledarskap... 2 Församlingsordningen... 3 Vad innebär det här i mitt liv och för min roll som ledare?... 3 Inledning Syftet med det här dokumentet är att:

Läs mer

B. På årsdagen av dopet

B. På årsdagen av dopet B. På årsdagen av dopet På årsdagen av dopet kan man hålla andakt. Detta formulär kan i tillämpad form användas också i sådana situationer, där dopets betydelse betonas, t.ex. på läger vid andra församlingstillställningar.

Läs mer

Tunadalskyrkan Tema: Att vara lärjunge del 3 1 Petr 2:4-10 Vår andliga identitet

Tunadalskyrkan Tema: Att vara lärjunge del 3 1 Petr 2:4-10 Vår andliga identitet 1 Tunadalskyrkan 160925 Tema: Att vara lärjunge del 3 1 Petr 2:4-10 Vår andliga identitet Dotter, syster, hustru, svärmor, svärdotter, mormor, pastor, kantor, körsångare ja listan kan göras lång på vem

Läs mer

Nattvardsfirande utanför kyrkorummet

Nattvardsfirande utanför kyrkorummet Nattvardsfirande utanför kyrkorummet Anvisningar Delandet av brödet och vinet har sin grund i passionsberättelsen. I sin sista måltid visade Jesus hur han genom att ge sitt liv räcker liv till människorna.

Läs mer

Med öppet hjärta. Församlingsinstruktion för Varbergs församling

Med öppet hjärta. Församlingsinstruktion för Varbergs församling Med öppet hjärta Församlingsinstruktion för Varbergs församling Innehåll Vision...3 Sammanhang och prioriteringar...3 Omvärldsfaktorer att ta fasta på...4 Övergripande prioriteringar...5 Strategiska prioriteringar...5

Läs mer

Hur blir man kristen? Christian Mölk

Hur blir man kristen? Christian Mölk Hur blir man kristen? Christian Mölk 1. Guds avbild Gud skapade ursprungligen människan som sin avbild. Gud vill ha en kärleksfull gemenskap med oss och till en början hade människan en fridfull tillvaro

Läs mer

Tunadalskyrkan e tref. Förlorad och återfunnen II ep Ef 2:1-10

Tunadalskyrkan e tref. Förlorad och återfunnen II ep Ef 2:1-10 1 Tunadalskyrkan 160612 3 e tref. Förlorad och återfunnen II ep Ef 2:1-10 Ett brev kan se ut på många sätt, skrivet i ett automatiskt dataprogram med tryckt adress; i ett brunt eller orange kuvert från

Läs mer

Och alla dessa frågor bottnar i den här, grundläggande frågan: Vad är en församling? Hur ofta försöker vi att formulera ett svar på den frågan?

Och alla dessa frågor bottnar i den här, grundläggande frågan: Vad är en församling? Hur ofta försöker vi att formulera ett svar på den frågan? Predikan Rönnekyrkan 26 januari 2014: Årshögtid Tema: Vad är en församling? Introduktion: Vad är en församling? Många här har levt med en församling i många år, i stort sett hela livet. Några har varit

Läs mer

Första söndagen i fastan - år B

Första söndagen i fastan - år B 285 Första söndagen i fastan - år B Ingångsantifon (jfr Ps 91:15-16) När han åkallar mig, skall jag svara honom. Jag är med honom i nöden. Jag skall rädda honom och låta honom bli ärad. Jag skall mätta

Läs mer

Tillsammans. Studiehäfte av Henrik Steen

Tillsammans. Studiehäfte av Henrik Steen Tillsammans Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 5 Samling 1 Varför tillsammans? 6 1. Att ha gudstjänst tillsammans Samling 2 Varför samlas till gudstjänst? 8 Samling 3 Varför lovsjunga Gud

Läs mer

Kärlek nu och för alltid. Studiehäfte av Henrik Steen

Kärlek nu och för alltid. Studiehäfte av Henrik Steen Kärlek nu och för alltid Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 4 Helt älskad älska helt 5 1. Helt älskad älska helt / Synen 5 2. Smaken / Hörseln 7 3. Känseln / Lukten 9 Fördjupningsruta:

Läs mer

Biskop Anders predikan. Den Heliga Familjens Fest. 30 december S:t Olai, Norrköping

Biskop Anders predikan. Den Heliga Familjens Fest. 30 december S:t Olai, Norrköping Biskop Anders predikan Den Heliga Familjens Fest 30 december 2013 S:t Olai, Norrköping På juldagen firade vi med stor glädje att Gud har blivit människa för vår skull. Idag på söndagen efter jul firar

Läs mer

Fo rsamlingsinstruktion fo r Landeryds fo rsamling 2012 2015

Fo rsamlingsinstruktion fo r Landeryds fo rsamling 2012 2015 Församlingsbeskrivning och Omvärldsanalys Församlingsbeskrivning Landeryds församling har de senaste 40 åren utvecklats från en landsbygdsförsamling utanför Linköping till en förortsförsamling med den

Läs mer

Om livet, Jesus och gemenskap

Om livet, Jesus och gemenskap #Lärjunge Om livet, Jesus och gemenskap Barnhäfte Frälsningsarméns Programkontor 2018 #Lärjunge En lärjunge är en person som tror på Jesus och vill ha honom som sin förebild. Du kan vara en lärjunge till

Läs mer

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla Kristendomen Grunden till kristendomen Fyra evangelier (budskap, goda nyheter ) som berättar Jesu liv och lära. Traditionellt säger man att tre av författarna (Markus, Matteus och Johannes) kände Jesus

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Kristendom, Heliga rum

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Kristendom, Heliga rum L Ä R A R H A N D L E D N I N G M E D I A I N M O T I O N Lärarhandledning: Kristendom, Heliga rum Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen

Läs mer

HUR ARBETA MED KYRKANS KLIMATPROGRAM FÖRSAMLINGEN? Studiematerial för församlingarna

HUR ARBETA MED KYRKANS KLIMATPROGRAM FÖRSAMLINGEN? Studiematerial för församlingarna HURARBETAMEDKYRKANS KLIMATPROGRAM FÖRSAMLINGEN? Studiematerialförförsamlingarna PubliceratavKyrkanscentralfördetsvenskaarbetet Helsingfors November2009 1 Introduktion På Bibelns första sidor får människan

Läs mer

Att leda ideella medarbetare

Att leda ideella medarbetare Att leda ideella medarbetare Delaktighet I Bibeln framställs kyrkan bland annat som ett träd, vilket symboliserar visionen om människors gemenskap med varandra och Gud. När många människor inser att de

Läs mer

Ande och gemenskap. Nr 5 i serien Kristusvägen

Ande och gemenskap. Nr 5 i serien Kristusvägen Ande och gemenskap Nr 5 i serien Kristusvägen 1 Det kristna livet GEMENSKAP Människan är skapad till gemenskap med andra människor och med Gud. Vi är med i många gemenskaper: i familjen, i skolan eller

Läs mer

Församlingsordning. * 2 Tim 3:16 17, Apg 15

Församlingsordning. * 2 Tim 3:16 17, Apg 15 Församlingsordning Version 2013-11-24 Identitet Vi är en kristen kyrka som bekänner sig till Jesus Kristus och den världsvida allmänna kyrkan, som växte fram under det första århundradet efter Jesus födelse.

Läs mer

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR?

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR? PER PULSGRUP CH VARFÖR? HUR GÖR MAN O VARFÖR PULS? PULSGRUPP- VAD ÄR DET? Och varför ska vi ha det? Två relevanta och bra frågor som vi som jobbar med Puls-Tro och Idrott får ganska ofta. De frågorna försöker

Läs mer

Tunadalskyrkan, Köping Lärjungskap del 7, Alla har något att bidra med 1 Kor 14:26

Tunadalskyrkan, Köping Lärjungskap del 7, Alla har något att bidra med 1 Kor 14:26 1 Tunadalskyrkan, Köping 161204 Lärjungskap del 7, Alla har något att bidra med 1 Kor 14:26 Jag fick ett telefonsamtal häromdagen från någon som höll på med en uppgift i religion och som skulle jämföra

Läs mer

Kyrkan och samhället i dag. Nordiska diakonidagar Biskop Björn Vikström

Kyrkan och samhället i dag. Nordiska diakonidagar Biskop Björn Vikström Kyrkan och samhället i dag Nordiska diakonidagar 17.8.2016 Biskop Björn Vikström Kyrkan är på väg och dess identitet är stadd i förändring. (Jonas Ideström) Vandringen som bibliskt motiv Abraham Moses

Läs mer

Församlingen lever i denna mission genom: evangelisation, att föra glädjebudet om Jesus Kristus till alla människor,

Församlingen lever i denna mission genom: evangelisation, att föra glädjebudet om Jesus Kristus till alla människor, Församlingskonstitution Församlingens konstitution består av Teologisk grund för Equmeniakyrkan samt Församlingsordning och Församlingsstadgar antagna av Fristads Missionskyrka 2014 09 29 och 2014 09 --.

Läs mer

KRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner

KRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner KRISTENDOM KRISTENDOM Introducera ämnet - 6 lektioner 1: Jesus kristendomens centralperson 2:Treenigheten 3: Påsken 4: Uppståndelsen, nattvarden, dopet 5: Kristendomens historia, de olika kyrkorna 6: Reformationen

Läs mer

en vägledning för föräldrar

en vägledning för föräldrar BARNEN OCH NATTVARDEN en vägledning för föräldrar Ibland blir barnen välsignade i samband med nattvarden och ibland tar hela barnfamiljen del av både bröd och vin. Hur ska man som förälder förhålla sig

Läs mer

Kliva från Outvecklad till mogen

Kliva från Outvecklad till mogen Kliva från Outvecklad till mogen LEDAR VERSIONEN TANKEN BAKOM Alla kristna behöver vara del i eller befinna sig i en miljö som karakteriseras av bra relationer med Gud och andra kristna så väl som okristna,

Läs mer

Dramatisering kristendomen

Dramatisering kristendomen Dramatisering kristendomen Ni ska, i indelade grupper, dramatisera olika viktiga händelser under kristendomens utveckling. Er uppgift består av att sätta upp en dramatisering i två till flera akter där

Läs mer

Första söndagen i Advent Lars B Stenström

Första söndagen i Advent Lars B Stenström 111127 Första söndagen i Advent Lars B Stenström Predikotexter: Matteusevangeliet 21:1-9 och Lukasevangeliet 4:16-22 Jag har varit på studiebesök på Kvinnerstaskolan i veckan och sett miniåsnan Lilleman!

Läs mer

Kors och kärlek. Nr 4 i serien Kristusvägen

Kors och kärlek. Nr 4 i serien Kristusvägen Kors och kärlek Nr 4 i serien Kristusvägen 1 Det kristna livet KORSET När man går in i en kyrka ser man ofta ett kors över altaret eller på något annat ställe i kyrkorummet. Korset är en symbol för Jesu

Läs mer

Så som det var tänkt OM GUD, LIVET OCH KRISTEN TRO DAN SARKAR VÄG TRONS

Så som det var tänkt OM GUD, LIVET OCH KRISTEN TRO DAN SARKAR VÄG TRONS PÅ TRONS VÄG Så som det var tänkt OM GUD, LIVET OCH KRISTEN TRO DAN SARKAR SAMTALSFRÅGOR I detta häfte hittar ni frågor till samtliga avsnitt i serien. Vår förhoppning är att de ska bidra till att skapa

Läs mer

Församlingsordning för Uppsala Missionsförsamling

Församlingsordning för Uppsala Missionsförsamling Församlingsordning för Uppsala Missionsförsamling Församlingsordning för Uppsala Missionsförsamling antagen vid årsmöte 2008-03-01 och församlingsmöte 2008-05-25 samt ändrad vid årsmöte 2009-03-07 och

Läs mer

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång Ordning vid dop på egen bekännelse Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens

Läs mer

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting.

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting. Allting nytt Påskdagen 100403 1 Att hitta ingenting kan det va nå`t Det var ju det man gjorde den första påskdagsmorgonen. Man gick till graven där man lagt Jesus och man hittade ingenting. Ibland är det

Läs mer

Predikan. 5 i påsktiden 2010, årg. 2.

Predikan. 5 i påsktiden 2010, årg. 2. Predikan 5 i påsktiden 2010, årg. 2. När man läser dagens evangelietext står man som nutidssvensk lite förundrad över vissa av Jesu formuleringar. Jag provade dem på en vän till mig, jag sade: Du är min

Läs mer

Tro och liv. Det viktigaste i den kristna tron på lättläst svenska. EVANGELISK-LUTHERSKA KYRKAN I FINLANDπ

Tro och liv. Det viktigaste i den kristna tron på lättläst svenska. EVANGELISK-LUTHERSKA KYRKAN I FINLANDπ Tro och liv Det viktigaste i den kristna tron på lättläst svenska EVANGELISK-LUTHERSKA KYRKAN I FINLANDπ Tro och liv Det viktigaste i den kristna tron på lättläst svenska Publikationer från Evangelisk-lutherska

Läs mer

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser: 2. Kulturrelativism KR har flera problematiska konsekvenser: Ingen samhällelig praxis kan fördömas moraliskt, oavsett hur avskyvärd vi finner den. T.ex. slaveri. Vi kan inte heller meningsfullt kritisera

Läs mer

KUNSKAPENS KATEDRAL DOMKYRKANS PROGRAM FÖR LINKÖPINGS GYMNASIESKOLOR

KUNSKAPENS KATEDRAL DOMKYRKANS PROGRAM FÖR LINKÖPINGS GYMNASIESKOLOR KUNSKAPENS KATEDRAL DOMKYRKANS PROGRAM FÖR LINKÖPINGS GYMNASIESKOLOR Flytta en lektion till Katedralen! Nu vill vi satsa lite extra på gymnasieskolorna i Linköping och Katedralen i Linköping vill erbjuda

Läs mer

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt

Läs mer

Tunadalskyrkan Friheten i Kristus Luk

Tunadalskyrkan Friheten i Kristus Luk 1 Tunadalskyrkan 170903 Friheten i Kristus Luk 4 16-21 Han kom till Nasaret, där han hade växt upp, och på sabbaten gick han till synagogan, som han brukade. Han reste sig för att läsa, 17och man gav honom

Läs mer

Ad fontes! Ledare SPT nr

Ad fontes! Ledare SPT nr Ledare SPT nr 1 2012 Ad fontes! SPT GENOMGÅR FRÅN och med detta nummer en lätt yttre förnyelse, med bl.a. ett nytt utseende på omslaget och en ny font för tidningens brödtext, det klassiska svenska typsnittet

Läs mer

LERKIL. Hälsning från pastorn. Axplock ur innehållet: Varmt och hjärtligt välkommen till kyrkan. Alla samlingar är självklart öppna för alla.

LERKIL. Hälsning från pastorn. Axplock ur innehållet: Varmt och hjärtligt välkommen till kyrkan. Alla samlingar är självklart öppna för alla. LERKIL Hälsning från pastorn I bibeln i Predikaren kap. 3:11 så står det så här: Allt vad Gud har gjort är skönt i rättan stund. Han låter människor urskilja ett sammanhang, men aldrig kan de fatta Guds

Läs mer

4 texter om Dopet. Gudstjänster 27 maj-17 juni. Equmeniakyrkan Fiskebäck

4 texter om Dopet. Gudstjänster 27 maj-17 juni. Equmeniakyrkan Fiskebäck 4 texter om Dopet Gudstjänster 27 maj-17 juni Equmeniakyrkan Fiskebäck Söndag 27 maj Vattnet som skiljer och förenar Predikan: Peter Baric Text: Mark 16:15-16 Apg 16:25-34 Han sade till dem: Gå ut överallt

Läs mer

En given ordning. En traktat om Kyrkans ämbete

En given ordning. En traktat om Kyrkans ämbete En given ordning En traktat om Kyrkans ämbete en utvecklingen har ju gått vidare. Paulus skrev brev M för 2000 år sedan! utbrast min granne när vi talade om Bibeln. Jag förstod hur han tänkte. Utvecklingen

Läs mer

LÄRJUNGASKAP & EKONOMI. Vad har Bibeln att säga om pengar?

LÄRJUNGASKAP & EKONOMI. Vad har Bibeln att säga om pengar? LÄRJUNGASKAP & EKONOMI Vad har Bibeln att säga om pengar? Matt 28:18-20 Då trädde Jesus fram och talade till dem och sade: "Jag har fått all makt i himlen och på jorden. Gå därför ut och gör alla folk

Läs mer

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer

11 sön e Trefaldighet. Psalmer ur sommarens lägerhäfte: 9, 4, 22, 13, 31, 20 Texter: Amos 5:21-24; Rom 7:14-25; Matt 21:28-32; 1 Joh 1:5-2:2

11 sön e Trefaldighet. Psalmer ur sommarens lägerhäfte: 9, 4, 22, 13, 31, 20 Texter: Amos 5:21-24; Rom 7:14-25; Matt 21:28-32; 1 Joh 1:5-2:2 1/5 11 sön e Trefaldighet Psalmer ur sommarens lägerhäfte: 9, 4, 22, 13, 31, 20 Texter: Amos 5:21-24; Rom 7:14-25; Matt 21:28-32; 1 Joh 1:5-2:2 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus

Läs mer

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer

Tunadalskyrkan Tema: Lärjungaskap del 4 Andens utrustning Rom 12:1-8, Kor 12:27-31, Ef 4;11-13

Tunadalskyrkan Tema: Lärjungaskap del 4 Andens utrustning Rom 12:1-8, Kor 12:27-31, Ef 4;11-13 Tunadalskyrkan 161002 Tema: Lärjungaskap del 4 Andens utrustning Rom 12:1-8, Kor 12:27-31, Ef 4;11-13 Längst fram här i kyrkan har vi en kopia av skulptur ursprungligen gjord av den danske konstnären Thorvaldsen.

Läs mer

Samtalsfrågor. Alpha. Kungsportskyrkan

Samtalsfrågor. Alpha. Kungsportskyrkan Samtalsfrågor Alpha Kungsportskyrkan 1. Finns det mer att upptäcka i livet? 1. Gör en presentationsrunda. Be alla att få berätta vilken historisk person de hade velat träffa. 2. Vart går du om du har stora

Läs mer

Program september - december 2018

Program september - december 2018 Strängnäs Kår Program september - december 2018 Frälsningsarmén Hospitalsgatan 18, 654 30 Strängnäs Telefon: 0152-10286 Plusgiro: 69 46 02-4 E-post: strangnas@fralsningsarmen.se; Hemsida: fralsningsarmen.se/strangnas;

Läs mer

Kanava 8, 3.10.2012 Patrik Hagman Vi måste säga något föredrag vid prästdagarna 2012

Kanava 8, 3.10.2012 Patrik Hagman Vi måste säga något föredrag vid prästdagarna 2012 Kanava 8, 3.10.2012 Patrik Hagman Vi måste säga något föredrag vid prästdagarna 2012 Jag har tagit rubriken till detta föredrag från ett uttalande av evangelisten Frank Mangs, som Peter Haldorf har nedtecknat

Läs mer

De abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam.

De abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam. De abrahamitiska religionerna Kristendom, Judendom, Islam. Tre religioner som hör ihop Judendom, Kristendom och Islam kallas för de abrahamitiska religioner. Det är för att religionernas grundare (personer

Läs mer

Församlingsinstruktion för Haparanda församling

Församlingsinstruktion för Haparanda församling Församlingsinstruktion för Haparanda församling Församlingspresentation Haparanda församling står inför utmaningar i sitt dagliga församlingsarbete. Vi vill möta människor i olika livssituationer vilket

Läs mer

KLIVA FRÅN ATT VARA OFÖRBERED D TILL UTRUSTAD LEDAR VERSIONEN

KLIVA FRÅN ATT VARA OFÖRBERED D TILL UTRUSTAD LEDAR VERSIONEN KLIVA FRÅN ATT VARA OFÖRBERED D TILL UTRUSTAD LEDAR VERSIONEN TANKEN BAKOM Som kristen är det viktigt att vara medveten och förbereda sig på den inre kamp som kommer ske i och med att vi dras emellan vårt

Läs mer

FÖRSAMLINGS ORDNING. Förslag till församlingsordning i Equmeniakyrkan

FÖRSAMLINGS ORDNING. Förslag till församlingsordning i Equmeniakyrkan FÖRSAMLINGS ORDNING Förslag till församlingsordning i Equmeniakyrkan FÖRSAMLINGSORDNING 2014 Utgångspunkter och identitet Equmeniakyrkan är både ny och gammal. Vår identitet präglas av att tre kyrkosamfund

Läs mer

En relevant kyrka? 11 APRIL 2012. Consultants for Strategic Futures.

En relevant kyrka? 11 APRIL 2012. Consultants for Strategic Futures. En relevant kyrka? 11 APRIL 2012 Consultants for Strategic Futures. FÖRORD Är kyrkan relevant och i så fall på vilket sätt? Vilka förväntningar och förhoppningar har enskilda på kyrkans roll i samhället

Läs mer

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE.

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Kristendom lektion 4 Den katolska kyrkan Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Påven Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Dagens

Läs mer

Tro Hopp - Kärlek 3. HOPP. Jesu uppståndelse: (1 Kor. 15:1-58. Vägen till ett förvandlat liv!

Tro Hopp - Kärlek 3. HOPP. Jesu uppståndelse: (1 Kor. 15:1-58. Vägen till ett förvandlat liv! Tro Hopp - Kärlek 3. HOPP Jesu uppståndelse: Vägen till ett förvandlat liv! (1 Kor. 15:1-58 ) 1. Två missförstånd som hör samman När Paulus nu närmar sig slutet av sitt brev, så vill han visa att Kristi

Läs mer

Gud blev människa. Nr 3 i serien Kristusvägen

Gud blev människa. Nr 3 i serien Kristusvägen Gud blev människa Nr 3 i serien Kristusvägen 1 Det kristna livet GUD UPPENBARAR SIG FÖR OSS Kristna tror att Gud söker oss människor i alla tider och överallt på jorden. Gud har visat oss vem han är genom

Läs mer

Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426.

Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426. Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426. Ovanför våran säng där hemma så hänger det en gammal tavla. Den föreställer den gode herden som i en kuslig och farlig terräng sträcker sig efter det förlorade

Läs mer

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius I Kära bröder och systrar i Kristus! Genom hela Bibeln möter vi den: splittringen inom Guds folk, splittringen som skapar strid

Läs mer

Ett stort under Plan för konfirmandarbetet Att leva inför Guds ansikte

Ett stort under Plan för konfirmandarbetet Att leva inför Guds ansikte Ett stort under Plan för konfirmandarbetet 2017 Att leva inför Guds ansikte Hösten 2017 2 Maria Björkgren-Vikström och Stefan Myrskog KCSA Konfirmandarbetet i vår kyrka 85,9 % av 15-åringarna deltog 2016

Läs mer