kultur Årsredovisning s t i f t e l s e n framtidens

Transkript

1 kultur Årsredovisning 2010 s t i f t e l s e n framtidens kultur

2

3 3

4 "Tri Art Film" Ett film- och kulturpolitiskt projekt Tri Art Film, 10/56 4

5 Innehåll Vd:s kommentar med tillbakablick 6 Stiftelsens styrelse avger följande årsredovisning Förvaltningsberättelse 14 Stiftelsens uppdrag 14 Stiftelsens styrelse 15 Stiftelsens avvecklingsår Prioriterade områden 17 Kvalitetsprövning under avvecklingsperioden 20 Bidragsgivningens omfattning 20 Erfarenhetsspridning 20 Projekt som har beviljats bidrag 22 Redovisade projekt 34 Ekonomisk förvaltning 48 Ekonomisk utveckling för Stiftelsen 48 Tillsyn 50 Revision 50 Information 50 Stiftelsens kansli 51 Resultaträkning 55 Balansräkning 56 Noter 59 Revisionsberättelse 65 5

6 Vd:s kommentar Den 30 november 2010 fattade Stiftelsen framtidens kultur de sista besluten om stöd till konst- och kulturprojekt. Stiftelsens uppdrag att under minst tio år ge bidrag till långsiktiga och nyskapande kulturprojekt är därmed efter 16 år slutfört. Tillbakablick För att ge en bild av hur Stiftelsens verksamhet utvecklats över tid och för att visa vilka frågor och problem som vid skilda tidpunkter var aktuella, följer här några sammanfattande utdrag från inledningarna till de årsredovisningar som Stiftelsen har avgivit. Var för sig kan dessa texter förefalla triviala, men helheten speglar en utveckling och en tidsanda Startfas De erfarenheter vi efter ett år fått av arbetet med bidragsansökningar är blandade. Många eldsjälars aktiva engagemang blandas i ansökningarna med relativt triviala försök att hitta nya finansieringsformer för pågående verksamheter. Mycket kraft har under det första året måst läggas på det inre arbetet. Stiftelsen kommer nu att vända sig mer utåt i det fortsatta utvecklingsarbetet med att främja ett vitalt kulturliv Den stora mängden ansökningar Av de första två årens ansökningar har endast ungefär 300, eller 7 procent, resulterat i insatser från Stiftelsens sida. Stiftelsen övergår nu som planerat successivt till att arbeta mer med initiativ, i första hand inom uttalade programområden. Stiftelsen kommer även att ägna intresse åt utveckling av befintliga kulturinstitutioner. Med mera samlade insatser hoppas Stiftelsen kunna initiera processer av mer långsiktig karaktär än vad som är möjligt med enbart ren bidragsgivning. 6

7 1997 Vägval om verksamhetstidens längd Gör Stiftelsen största möjliga nytta för svenskt kulturliv genom att koncentrera insatserna till endast denna dryga tioårsperiod eller ska Stiftelsen överväga riksdagens rekommendation från 1994, att förlänga verksamhetstiden med hänsyn till de erfarenheter som de första åren givit? Det finns vissa risker för att Stiftelsen genom relativt massiva insatser, under så kort tid som tio år, kan verka kontraproduktivt i den meningen att övriga finansiärer får allt svårare att leva upp till de krav på motprestationer som Stiftelsens bidrag kan medföra. Det är möjligt att en förlängning av verksamhetstiden skulle medföra att Stiftelsens insatser långsiktigt gör större nytta Reflektioner och lite besvikelse Två områden står i fokus: att bidra till förnyelse och utveckling av kulturliv och kulturinstitutioner samt att utveckla kontakten mellan kulturliv och skola. Ansökningarna har över tid utvecklats kvalitetsmässigt. Det ligger dock nära till hands att efterlysa en större lyhördhet för de nya möjligheter som ligger i t.ex. samverkan över traditionella sektorsgränser, i användande av ny teknik eller kanske rentav i en utveckling av konstarterna baserad på de nya metaforer som ligger i tiden, skapade av bl.a. ny teknik. Bidragsansökningarna utgör basen för Stiftelsens verksamhet och vi räknar med en fortsatt positiv utveckling av kvaliteten på ansökningarna. Till denna förväntan kopplas en stilla förhoppning om att även få bli överraskad vid något fler tillfällen vid läsning av ansökningarna Initiativ och seminarier Stiftelsen kommer att fortsatt arbeta med att utveckla arbetsformerna. Den redan inledda processen med att successivt ta allt fler initiativ kommer att utvecklas mer systematiskt i dialog med konst- och kulturlivet. Stiftelsen kommer även att fortsatt bjuda in till seminarier och andra typer av samtal för att erbjuda konstruktiva mötesplatser. Den konstnärliga, kreativa och skapande kompetensen efterlyses på många arenor; Stiftelsen noterar en märkbart ökande efterfrågan på mötesplatser och diskussioner i gränssnitten mellan kultur, konstnärligt skapande, vetenskap och näringsliv. 7

8 2000 Nätverk En viktig förändring är att mer resurser måste läggas på att informera om Stiftelsens verksamhet och om de erfarenheter Stiftelsen kan bidra med. Något förenklat kan man säga att Stiftelsen ingår i allt fler lokala, regionala och nationella nätverk. Under det kommande året kommer fokus att fortsatt ligga på bl.a. skolfrågor. Där räknar vi med att gå vidare med konkreta initiativ. Stiftelsen kommer att fortsätta att årligen utveckla och förtydliga riktlinjerna för bidragsgivning. Utvecklingen baseras på erfarenheter av föregående års ansökningsomgång och på de prioriteringar Stiftelsen väljer att göra. Det förtjänar därför att upprepat påpekas att en bidragsansökare gör klokt i att använda de riktlinjer som gäller vid det tillfälle man söker Redovisningar och utvärdering När man beviljas ett bidrag sluter man i praktiken ett avtal med Stiftelsen. När man så småningom redovisar bidragsanvändningen jämförs projektbeskrivningen i ansökan med projektredovisningen. De båda beskrivningarna skiljer sig ofta åt; det goda projektet kännetecknas närmast undantagslöst av att något händer under resans gång, av att projektet utvecklas över tid. Detta är inget problem så länge man håller Stiftelsen underrättad om utvecklingen. Utveckling och förändring är möjlig. En parallell till detta finner vi bland slutsatserna i den nu publicerade vetenskapliga utvärderingen av Stiftelsen. Stiftelsen började sin verksamhet i en tid då diskussionen om stiftelser som bildats av löntagarfondskapitalet var intensiv, så intensiv att den ibland skymde sikten. I utvärderingen konstateras nu att den diskussionen är överspelad. Vidare redovisas iakttagelsen att, i likhet med andra projekt, så har projektet Framtidens kultur över tid förändrats till innehåll och form men trots detta bibehållit verksamhetens kärna Stiftelsen visar sig naturligt nog ha utvecklats i takt med samtiden Primärt och sekundärt nyskapande Stiftelsen ska ge bidrag till långsiktiga och nyskapande kulturprojekt, men det som är långsiktigt låter sig inte alltid förenas med det som är nyskapande. Vi arbetar därför i analys och bedömning av projekt med termer som primärt och sekundärt nyskapande, dvs att en företeelse kan vara nyskapande i ett annat sammanhang än det i vilket den först 8

9 framträdde. Det som t.ex. är nyskapande i Stockholm kan ju ha varit nyskapande på annan plats i världen tidigare, för att så småningom bli tertiärt nyskapande på en annan ort i Sverige. Detta lätt banala konstaterande har stor relevans för vår verksamhet nationellt Stiftelsens uppgift är ju att verka i hela landet. I forskningsrapporten The Nordic Cultural Model, med Peter Duelund som huvudredaktör, konstateras att kulturpolitiken i norden alltsedan talet blivit mer instrumentell, kulturen ska göra nytta. Framtidens kultur bildas under en tid när detta synsätt dominerar. För att värja sig mot detta har Stiftelsen konsekvent kraftigt markerat kvalitetskraven i kriterierna för bidragsgivning, det instrumentella synsättet får inte ta överhanden. En annan slutsats i rapporten är att behovet av medel till det fria konstoch kulturlivet ökar. I ljuset av detta har Stiftelsens verksamhet, genom det i grunden instrumentella upplägget vid stiftelsebildningen, varit en del av en nordisk kulturpolitisk utveckling. Samtidigt kan Stiftelsens roll att tillhandahålla just fria medel ses som ett nationellt svar på det generella behov som Peter Duelund tycker sig se Med en oberoende ställning verka över hela kulturfältet Att Stiftelsen inte ska verka för evigt är ett faktum. Vad som ska följa efter nedläggningen är en fråga som kan vara värd att diskutera. Två faktorer som utgör Stiftelsens kännemärke förtjänar att uppmärksammas. Dels att Stiftelsen verkar över hela kulturområdet även inom det i vid mening icke-etablerade vilket medför att Stiftelsen kan överbrygga sektoriella gränser som annars kan verka hämmande, dels att Stiftelsens egna kapital utgör en garant för den oberoende ställningen. Dessa faktorer betyder mer än nivån på de summor som Stiftelsen kan bidra med. Stiftelsen kommer under de närmaste åren att fokusera på utvecklingen av lokal och regional kultur. Siktet är inställt på ett flerårigt programarbete vars innehåll ska vara så pass öppet formulerat att det kan utvecklas löpande i takt med de erfarenheter som vinns under arbetet. Samtidigt kommer arbetet med avveckling av den egna verksamheten att påbörjas Utväxling och initiativ Sedan 1995 har Stiftelsen fördelat 615 miljoner kronor till ca projekt. Många väsentliga konsthändelser och 9

10 kulturprojekt har tack vare detta kunnat genomföras. En uppräkning kan göras lång men är i sig mindre intressant. En viktig punkt att notera är dock att de flesta av Stiftelsens insatser för just kulturprojekt har resulterat i avsevärda matchande insatser från berörda kommuners och regioners sida Stiftelsens bidrag har därmed haft en väsentlig ekonomisk utväxling. Viktigast är kanske det fria och relativt okonventionella sätt som Stiftelsen arbetar på, med ett uttalat oberoende i förhållande till andra aktörer. En uppsökande verksamhet tillåter nya idéer och tankar att växa fram och få en första grogrund. Som ett led i utvecklingen av arbetsformerna har Stiftelsens kvalitetsgranskare Ad hoc-gruppen från 2004 ett utvecklat mandat att utöver att granska ansökningar även presentera förslag till alternativ bidragsgivning. Stiftelsen fortsätter därmed att, även i avvecklingsfasen, utveckla arbetsformerna Programarbeten Vid sidan av bidragsgivningen finns även andra sätt att mer systematiskt verka. Stiftelsen har alltmer fördjupat arbetat med konkret programverksamhet där kulturpolitiskt viktiga frågor behandlas under varierande former. Så har t.ex. det avslutade programarbetet Utveckling av kulturinstitutioner kommit att påverka bidragsgivningen under senare år. Det pågående arbetet inom programmen Lokal kultur, Regional kultur och inom området Kultur och Skola pågår med fortsatt kraft. Effekterna av dessa programarbeten kommer troligen att vara ett av de bestående avtryck Stiftelsen gör Hur bör Framtidens kultur ersättas Stiftelsen framtidens kultur började sin utåtriktade verksamhet Eftersom uppdraget var tidsbegränsat organiserades kansliets arbete i form av en småskalig projektorganisation som successivt utvecklade sina arbetsformer. Kansliet har konsekvent arbetat med den kommande avvecklingen som en naturlig faktor; en avveckling under utveckling. Det är rimligt att anta att Stiftelsens avveckling inte kommer att gå obemärkt förbi. En förhoppning är att en ny oberoende verksamhet motsvarande Framtidens kultur kan tillskapas, gärna i tidsbegränsad form, för att inte riskera att stelna i myndighetslika former. Den stora vinsten med en ny aktör skulle vara att det aktiva konst- och kulturlivet skulle fortsatt kunna ha en 10

11 nyfiken, rörlig och oberoende bidragsgivare att sätta sitt hopp till. De bidragsgivande instanser som idag delar ut medel på kulturområdet kommer alltid, oavsett om de arbetar centralt, regionalt eller lokalt, att vara till stor del tvingade att ta ansvar för det bestående och etablerade. En oberoende aktör skulle inte behöva ta ansvar i den meningen Armslängds avstånd När detta skrivs i maj 2008 pågår kansliets beredning av årets bidragsansökningar den sista ansökningsomgången! Landets konst- och kulturliv har därmed vid 15 tillfällen kunnat söka stöd för att utveckla och genomföra idéer och projekt av de mest skiftande slag. Den möjligheten upphör nu. Att Stiftelsen som planerat lägger ner i enlighet med det uppdrag Stiftelsen haft är inte så dramatiskt. Men en efterföljare behövs. En viktig effekt av att skapa en sådan skulle vara att det på central kulturpolitisk nivå är värdefullt att kunna hänvisa till en oberoende stödform, som arbetar på armslängds avstånd, på riktigt. En sådan hypotetisk konstruktion borde vara tidsbegränsad till sin form allt för att man löpande ska kunna ompröva och diskutera hur stöd till utvecklingsverksamhet på kulturområdet ska formeras under skiftande tider och förhållanden Avveckling och proaktivitet Vi kommer under avvecklingsperioden att koncentrera Stiftelsens arbete på att följa upp, sammanfatta och avsluta verksamheten. I detta ingår proaktiv verksamhet med utvecklingsstöd, kompetensstöd, seminarier och kunskapsöverföring. Arbetet koncentreras på konstnärlig utveckling, utveckling av kulturinstitutioner och på regional utveckling. Viss uppföljning av tidigare gjorda insatser på dessa områden kommer att ske. Till följd av lyckosam kapitalförvaltning står Stiftelsen ekonomiskt något starkare rustad än planerat under avvecklingsperioden. Det är glädjande att kunna iaktta de olika former av förnyelse av bidragsgivning på kulturområdet som börjar växa fram på den regionala nivån Avveckling och valår Under 2009 har vår proaktiva verksamhet inneburit att vi beviljat bidrag till 130 projekt totalt har 42 miljoner kronor fördelats. Denna bidragsgivning i 11

12 "Tri Art Film" Ett film- och kulturpolitiskt projekt Tri Art Film, 10/56 initiativform kommer att avslutas under 2010 varefter resterande tid helt ägnas åt att avsluta och följa upp gjorda insatser. I början av 2011 övergår kansliet till en helt nomadiserande tillvaro när kanslilokalerna i Uppsala avvecklas seminarieverksamhet och kompetensöverförande behöver inget eget kontor. Det har sagts att kulturen ska bli en valfråga Låt oss hoppas på det. Och låt oss hoppas att den kulturpolitiska diskussionen leder fram till att stödet till utveckling av det fria konstoch kulturlivet förstärks både centralt, regionalt och lokalt. Det blir allt mer angeläget när Framtidens kultur nu fasar ut. n Nu skriver vi 2011 och kulturen blev inte den stora valfrågan. Sammanfattning Att Stiftelsen verkade under längre tid än den först planerade tioårsperioden kan förklaras med den goda utvecklingen av Stiftelsens kapital. Bidrog gjorde även att arbetet efter några år förändrades i en mer proaktiv riktning med flera små, ofta snabbt beslutade, strategiska insatser snarare än stora bidrag till elaborerade ansökningar. Någon utvärdering av Stiftelsens arbete har inte gjorts sedan 2002, då den av Stiftelsen initierade vetenskapliga utvärderingen avseende de första verksamhetsåren publicerades 1. Ingen externt initierad utvärdering eller granskning har gjorts. Man kan dock konstatera att Kulturutredningen 2009 betonade vikten av Stiftelsens verksamhet. Detta bekräftades i 2009 års kulturproposition som ledde till inrättandet av Kulturbryggan, som börjar verka vid ingången av 2011, samtidigt som Framtidens kulturs avveckling genomförs. Inrättandet av Kulturbryggan visar att statsmakterna har uppmärksammat behovet av fria medel till konst och kultur. Att behovet ses av flera styrks även av de försöksverksamheter av liknande slag som nu bedrivs: Innovativ Kultur i Stockholm, Frispel i Västra 12

13 Götaland och Framtidens Lund i Lund. Också på andra orter pågår diskussioner om initiativ med liknande inriktning. Praktiska frågor runt avvecklingen Framtidens kultur stänger sitt kansli i mars Under resten av året slutbehandlas alla ännu inte redovisade projekt. Man kan komma i kontakt med Stiftelsen även under denna tid adresser finns på sidan 51. Att avveckla en stiftelse låter sig inte göras så enkelt. När en stiftelses förmögenhet är förbrukad upphör den i formell mening att existera. Detta leder till en del praktiska problem under avvecklingsfasen. Forskningsförberedelser Stiftelsens databas omfattar ca projektansökningar av många skilda slag. Databasen innehåller dessutom en mer omfattande dokumentation kring de ca projekt som har beviljats medel. Under 2011 förbereder en grupp forskare från skilda discipliner ett större forskningsprojekt. Den första fasen är en forskningsförberedande genomgång av databasen och förberedelser för att digitalisera annat material rörande projekten. När databasen är komplett kommer den tillsammans med Stiftelsens övriga arkiv att levereras till Riksarkivet. Om alla planer går i lås kommer Stiftelsens webbplats att fortsatt hållas öppen i Riksarkivets regi. Detta betyder att de rapporter som idag finns på webbplatsen fortsatt kommer att vara tillgängliga. 1 Utvärdering av Stiftelsen framtidens kultur, Skövde Utvärderingen kan laddas ner från Nu avslutar Stiftelsen framtidens kultur sin verksamhet. Det har varit en stor glädje för oss som arbetat med Stiftelsen att få bygga en ny struktur och därvid utveckla konstruktiva arbetsformer för att stödja konst och kultur. Det är vår förhoppning att denna modell kan komma andra till del. Vi tackar för det förtroende som kulturlivet visat oss. 13

14 "Tri Art Film" Ett film- och kulturpolitiskt projekt Tri Art Film, 10/56 Förvaltningsberättelse Stiftelsens uppdrag Stiftelsens uppdrag har varit att ge ekonomiskt stöd till långsiktiga och nyskapande kulturprojekt. Stiftelsen bildades av svenska staten år 1994 med ett kapital om 529 miljoner kronor och har under perioden fördelat cirka 860 miljoner kronor, till drygt skilda kulturprojekt, och har därutöver satsat väsentliga medel på programverksamhet, seminarier och dialogmöten. Vid utgången av år 2010 var marknadsvärdet på det egna kapitalet 14,1 miljoner kronor. 14

15 Stiftelsens styrelse Stiftelsens styrelse, som utses av regeringen, bestod under 2010 av: Eva Redhe Ridderstad senior advisor, Stockholm, ordförande Lars Hjertén f.d. riksdagsledamot, Tidaholm, vice ordförande Zanyar Adami skribent och filmare, Stockholm Jan P Bordahl verkställande direktör, Borås Gertrud Sandqvist professor, Malmö 15

16 16

17 Smålands Konstarkiv till Vandalorum Smålands Konstarkiv, 10/71 Stiftelsens avvecklingsår Stiftelsen har ett tidsbegränsat uppdrag och ska förbruka stiftelsekapitalet. Verksamheten planeras att vara avvecklad under nästa räkenskapsår. Under året påbörjar den av statsmakterna bildade Kulturbryggan sitt arbete. Verksamheten under avvecklingsperioden Under avvecklingsåren koncentreras arbetet på att följa upp, sammanfatta och avsluta verksamheten. I detta ingår även proaktiv verksamhet med utvecklingsstöd, kompetensstöd, seminarier och kunskapsöverföring. Av särskilt intresse är de olika former av förnyelse av bidragsgivning på kulturområdet som prövas lokalt och regionalt, t. ex. Frispel i Västra Götalandsregionen, Innovativ Kultur i Stockholm och Framtidens Lund i Lund. De uppmärksammar alla behovet av fria medel till konst- och kulturområdet, dvs. behovet av sådana resurser som Stiftelsen har representerat. En nära nog enhetlig remissopinion sade samma sak i sina kommentarer till den senaste kulturutredningen. Fokus för Stiftelsen låg på konstnärlig utveckling, utveckling av kulturinstitutioner, regional utveckling och på uppföljning av tidigare gjorda insatser. De sista besluten om bidragsgivning fattades den 30 november Under 2011 fasas Stiftelsens verksamhet ut och beräknas att vara avvecklad vid årets utgång. Riktlinjer för den proaktiva bidragsgivningen Riktlinjerna för bidragsgivning utgår från de av statsmakterna angivna förutsättningarna för Stiftelsens verksamhet. Riktlinjernas innehåll kan i korthet beskrivas som följer: Stiftelsen ger stöd till långsiktiga och nyskapande kulturprojekt och prioriterar därvid förslag som prövar nya former och vägar för kulturell verksamhet och konstnärligt skapande. Stiftelsen fäster stor vikt vid det kvalitativa innehållet. Prioriterade områden Regional utveckling I Stiftelsens uppdrag ingår att verka för regional utveckling. Området är inte okomplicerat. Samhället satsar betydande summor på att stödja nyskapande kulturinitiativ. Inte minst Stiftelsen har under åren bidragit till att ett antal kulturprojekt har kunnat realiseras. När inflödet av friska pengar sinar riskerar både 17

18 Smålands Konstarkiv till Vandalorum Smålands Konstarkiv, 10/71 idé- och kunskapskapital att skingras. Även om konsekvenserna blir extra tydliga vid stora satsningar är problemet generellt. Är mottagningskapaciteten tillräckligt hög i de nationella, regionala respektive de lokala systemen eller ska man sträva efter att finna andra långsiktiga lösningar? Den nya samverkansmodellen har här en intressant fråga att förhålla sig till. Nya kulturverksamheter söker ofta alternativa vägar för sin organisation och finansiering. De anpassar sig inte efter befintliga stödstrukturer, vilka ofta passar illa för deras behov. Hybridformer växer fram vilka med ett mindre verksamhetsbidrag som bas bygger merparten av sin driftsbudget på tillfälliga externa medel. Det här är ofta små, rörliga enheter som kan befinna sig i flera sfärer samtidigt och mäkla mellan olika sektorsintressen och samhällsområden. De verkar i ett gränsland med nya roller och inriktningar som kan vara svåra att förstå för det omgivande samhället. Stiftelsen följer och stöder sådana processer. Utveckling av kulturinstitutioner Stiftelsen har konsekvent arbetat med att bidra till utveckling och förnyelse, inte minst vad gäller kulturlivets institutioner och organisationer. Arbetet inom ramen för ett särskilt programområde, Utveckling av kulturinstitutioner, bedrevs under en flerårsperiod huvudsakligen i seminarieform. Rapporten Förnyelse är möjligt (Uppsala 2000) utgör en samlad reflektion över frågan. Denna rapport med underliggande dokumentation finns att hämta från Lokal kultur Frågor om entreprenörskap inom ramen för mer lokala kulturprojekt har fortsatt uppmärksammats, bland annat genom seminarieserien Lokal kultur. Aktiva samtal används som metod för att påbörja eller stärka en process av nytänkande i relationen mellan kulturens aktörer på lokal, regional och central nivå. Deltagarna representerar projektgrupper, kulturadministratörer, utövande konstnärer och producenter. Under 2010 genomfördes ett avslutande seminarium: Ett kulturellt landskap i förändring, Undersåker, juni. Därutöver genomfördes tre tankesmedjor/dialogmöten 2 där en mindre grupp (omkring 15 personer) förde ett fördjupande samtal kring ett givet tema: Rollerna i lokal och regional konst och kultur, Märsta, februari, Ett kulturellt 18

19 2 Ordet tankesmedja kan möjligen leda tanken i fel riktning. Tankesmedjornas uppgift är att problematisera och idéutveckla frågor kring särskilda ämnen eller projekt betydelsen är snarare tankeverkstad. 3 Studien kan laddas ned från landskap i förändring, Undersåker, april samt Ett kulturellt landskap i förändring om roller och förutsättningar, Undersåker, juni. Därmed har 25 seminarier genomförts och närmare personer har deltagit i samtalen kring Lokal kultur sedan starten år Arbetet inom programområdet avslutades Under året publicerades Lokal kultur en kulturpolitisk berättelse 3, en studie finansierad av Stiftelsen men tillkommen på armslängds avstånd. Ytterligare seminarier Några exempel på tankesmedjor/dialogmöten och seminarier som har genomförts under året: Nya berättelser, nya sätt att gestalta, Landskrona, januari Om kultur och regional utveckling, Kalmar, 1 mars Ljungbergsmuseets framtida roller och expansionsplaner, Ljungby, mars Fäbodkulturen och det immateriella kulturarvet, Kilafors, mars Att värdera det ovärderliga, Nora, Hällefors, Lindesberg och Ljusnarsberg, april Seminarium om offentlighet och upphovsrätt, i samverkan med Nätverkstan Kultur i väst, Bok- och biblioteksmässan och Kungliga Biblioteket, Stockholm, 24 maj Konsten att berätta om ett företag, Företagsekonomiska institutionen vid Göteborgs universitet, Göteborg, 25 maj Google och framtiden, Botkyrka/Sånga Säby, september, i samverkan med Nätverkstan Kultur i väst och Bok- och biblioteksmässan m.fl., Göteborg, 22 september Distanssamhällets nya möjligheter, Sundsvall, 5 6 oktober Dialogmöte om Spiritus Mundi, Malmö, 20 oktober Nya möjliga relationer bibliotek digitalitet, Hudiksvall, 26 oktober Kulturföreningen Magasinet, Falun, 17 november Hybridkultur, mångkultur och interkulturell dialog, Skärholmen, 24 november. CLAS, Cultural Leadership Award in Sweden, Stockholm, 30 november. Därutöver har ett antal mindre seminarier av mer informell karaktär genomförts. 19

20 Smålands Konstarkiv till Vandalorum Smålands Konstarkiv, 10/71 4 Materialet kommer att bevaras på Riksarkivet. 5 En så gott som komplett uppräkning av medlemmarna i samtliga Ad hocgrupper över tid föreligger i publikationen Kraftfält (Malmö 2009) samt årsvis i Stiftelsens årsredovisningar, de senare är mer fullständiga. Att utveckla kontakten mellan kulturliv och skola Under året publicerades Skola i gränsland (Malmö 2010) författad av läraren och projektledaren Peter Skogsberg. I boken beskrivs arbetet med kulturprocessat lärande; ett långsiktigt arbete där Stiftelsen relativt ingående följt och över tid stöttat utvecklingen. Våren 2011 kommer ytterligare en rapport om Stiftelsens programverksamhet Kultur och Skola att publiceras. Vetenskaplig dokumentation Stiftelsen verkar för att underlätta kommande vetenskapliga undersökningar i det arkiv och i den projektdatabas som Stiftelsen efterlämnar 4. Samtal förs med företrädare för skilda forskningsdiscipliner om hur databasen på bästa sätt ska kunna struktureras för forskningsändamål och kompletteras med icke-digitaliserat material i Stiftelsens arkivbildning runt projekten och uppföljningen av desamma. Det konkreta arbetet påbörjas Kvalitetsprövning under avvecklingsperioden Eftersom Stiftelsen inte längre arbetar med bidrag efter ansökan har den systematiska parallella kvalitetsprövningen upphört. Under kvalitetsprövar Stiftelsen istället med hjälp av medlemmar ur de senaste årens Ad hoc-grupper 5. Dels bidrar de med att kvalitetssäkra förslag till insatser som Stiftelsen överväger, dels kan de genom den initiativrätt medlemmar i gruppen haft sedan 2004 lämna förslag till insatser. Bidragsgivningens omfattning Under året har 30,9 miljoner kronor fördelats till 111 kulturprojekt, seminarier, rapporter m.m., se nästa uppslag. Erfarenhetsspridning Eftersom Stiftelsens uppgift är att stödja utvecklingsverksamhet ligger det i sakens natur att sprida kännedom om de erfarenheter som görs. Här kan även projekt som inte har uppnått sina mål ge viktiga lärdomar. Aktuell information om Stiftelsens verksamhet återfinns enklast på En fullständig förteckning över projekt som lämnat slutlig resultatredovisning under 2010 redovisas på sidan

21 21

22

23 Uppstart av kulturverksamhet på Moriska Paviljongen, Malmö, Re:Orient, 10/55 Projekt som har beviljats bidrag Förklaring till uppställningen: Projektets namn och diarienummer Projektansvarig Kommun och bidrag i kronor Förstudie Samisk Filmkoordinator på svensk sida av Sápmi 10/99 Hiwak Produktioner Kiruna Curator Vision Conference 10/32 Bildmuseet, Umeå universitet Umeå Bandjoun Station ett kamerunsktsvenskt biennalsamarbete 10/65 Jan-Erik Lundström Umeå Kulturkvällar på Färgfabriken Norr 10/13 Länskulturen Jämtlands läns landsting Östersund Mobil musikdialog 10/39 Murberget Länsmuseet Västernorrland Härnösand Konstnärlig fiberoptisk testbädd 2 10/60 Fiber Optic Valley Hudiksvall Utvecklingsstrategier för Hälsinglands museum 10/114 Hälsinglands museum Hudiksvall Förstudiemodell: Det växande slottet Ockelbo 10/1 Stiftelsen Wij trädgårdar Ockelbo Vildrosfestivalen 10/23 Föreningen Konnsjögården Avesta Migrerande Museum 10/101 Skådebanan i Dalarna Falun Gagnef Art/Galleri och atelje 10/9 Kulturföreningen Skankaloss Gagnef Norm, nation och kultur 10/107 Örebro läns museum Örebro TAWOTWS Take A Walk On The Wild Side 10/61 Alma Löv Museum Sunne

24 Community Teater och Dans, Botkyrka Community Dans 10/96 Almabegravning /120 Alma Löv Museum Sunne Framtidens kultur: De röda husen i Gårdsjö 10/68 Gullspångs kommun Gullspång kvadrat en klon på vift 10/80 Dance Across Borders/24 kvadrat Gullspång Not Quite Agent 10/130 Not Quite Åmål Kalv, utvecklingsplats för kultur och människa 10/100 Föreningen Kalvfestivalen Svenljunga Seminarieserie: Det kulturcertifierade företaget och Kulturkonceptet 10/36 Kultur och Näringsliv Service Göteborg Dance n Bass 10/63 Atalante Göteborg System för internationella spanare och agenter 10/64 Föreningen Aktör (aktör & vänner) Göteborg Utvidgade arbetsfält och mobila verktyg 10/106 Föreningen Aktör (aktör & vänner) Göteborg Samverkansprojekt för nationella turnéer av konstmusik 10/76 RANK Göteborg Artists In Motion Goes Region 10/77 RANK Göteborg Nordic Delight, Svenska Institutet i Paris 10/83 Sinziana Ravini Göteborg

25 TILLT Europe 10/90 Skådebanan Västra Götaland/TILLT Göteborg Konstnärlig utveckling och ökad tillgänglighet av HBTQ-festivalen 10/110 HBTQ-FESTIVALEN Göteborg Salongen 10/113 Bokförlaget Daidalos Göteborg TeaterTerrassen 10/118 Cinnober Teaterförening Göteborg Rusta danskonsten för framtiden 10/127 Centrum för Ögonblickets Konst Göteborg The Participatory Museum 10/132 Sjöfartsmuseet Akvariet Göteborg Projektering för en fast nutida konstmusikscen i Göteborg 10/133 Föreningen Levande Musik Göteborg Sharea/Idépedia 10/15 Navid Modiri Göteborg PIXEL LAB 10/24 Pitbull Ideell Filmarförening Göteborg Varieté Hercules In Between The Chairs 10/70 Centrum för scenisk rörelse och eget skapande Tanum Brygga inom barn- och ungdomskultur 10/7 Nordiska Akvarellmuseet Tjörn

26 Community Teater och Dans, Botkyrka Community Dans 10/96 Outreach Helsingborg 10/42 Helsingborgs Stadsteater Helsingborg Framtidens Lund 10/35 Lunds kommun, kulturförvaltningen Lund Muscle And Hate 10/18 Susanna Leibovici Produktion Tjörn Gränsöverskridande samarbete mellan barn, unga och konstnärer kring fredsbudskap och trådlös kommunikation 10/119 Teater Halland Varberg Afrika Berättar. En organisatorisk förstudie 10/10 Teater Albatross Falkenberg Teater Albatross i Kongo och Rwanda 10/34 Teater Albatross Falkenberg Kvarnofoni 10/66 Mikael Ericsson Halmstad Uppstart av kulturverksamhet på Moriska Paviljongen 10/55 Re:Orient Malmö Invisible Empire 10/67 Institutet Malmö Potentialen i ett kollektivt curatoriskt arbete 10/73 Signal Center för samtidskonst Malmö Minne och manipulation II, Ryssland och den sakrala tiden 10/75 Citizens Without Boundaries Malmö Memory and Manipulation. Religion as Politics in the Balkans 10/108 Citizens Without Boundaries Malmö

27 Scenkonstfestival, förberedelsearbete 10/92 Inkonst Malmö Residenscentrum för nutida musik och ljudkonst i Skåne 10/111 Kanal Syd Malmö SELF 10/131 Teater Foratt Malmö Lilith Performance Studio 10/14 Lilith Performance Studio Malmö boarderline 10/19 Sardine Sauvage Malmö Rapport: Unga Danskompaniet/Det Unge Dansekompagni 10/62 Unga Danskompaniet Ängelholm Bioinspired Forum 10/38 Bioinspired Forum Simrishamn Mötesplats MusikTeaterLandskap 10/16 Himlabacken Simrishamn Mötesplats MusikTeaterLandskap 10/109 Himlabacken Simrishamn Seminarium om gröna strategier för konstlivet 10/20 Stiftelsen Wanås Utställningar Östra Göinge Wanåsguiden till konsten 10/134 Stiftelsen Wanås Utställningar Östra Göinge Megafon 10/87 Kulturföreningen Roxy Gotland Syns man inte så finns man inte 10/129 Länsteatrarna i Sverige Gotland Bröllopet mellan konst och jordbruk 10/28 Kultivator Borgholm

28 28

29 W.I.S.P. Open Art, W.I.S.P. 10/98 Framtidens Virserums Konsthall 10/31 Virserums Konsthall Hultsfred Memories of migration 10/123 Kulturparken Småland, Smålands museum Växjö Smålands Konstarkiv till Vandalorum 10/71 Smålands Konstarkiv Värnamo Spunk, forum för folklig och visionär konst 10/8 Torun Ekstrand Nässjö Utställning och nätverksbyggande på OIDFA-kongressen i Japan 10/21 Föreningen Svenska Spetsar Vadstena En känsla av samhörighet 10/33 Nina Svensson, Ingela Johansson Norrköping Mellan skratt och allvar. Utställning av satirteckningar 10/125 Föreningen/Museet för Glömska Norrköping Kultur Sverige 2011, om framtidens samhälle och kultur 10/11 SweCult, Linköpings universitet Linköping Seminarium inom Grönsööprojektet 10/17 Grönsöö Kulturhistoriska stiftelse Enköping Friktioner reflektion och dokumentation 10/27 Mon no Kai Uppsala TUPP 10/43 Uppsala Stadsteater Uppsala Tiden är en dröm 10/124 Studio Ladan Vaxholm Skugg-spel 10/128 Neohouse Lidingö World Wide Cinema 10/29 Folkets Hus och Parker Stockholm

30 W.I.S.P. Open Art, W.I.S.P. 10/98 World Wide Cinema (WWC) 10/85 Riksorganisationen Folkets Hus och Parker Stockholm Fylkingens ombyggnad 10/30 Fylkingen Stockholm Salong Giraff på Orionteatern 10/37 Orionteatern Stockholm Syntjuntan år 2 10/40 Syntjuntan Stockholm MAP i en övergångsfas 10/46 MAP, Mobile Art Production Stockholm Samtidens dramatiker 10/51 Jacob Hirdwall Produktion Stockholm Slakthusateljéerna 10/52 Slakthusateljéerna Stockholm Slakthusateljéernas Recidency Pilotprojekt 10/117 Slakthusateljéernas ekonomiska förening Stockholm Tri Art Film, ett film- och kulturpolitiskt projekt 10/56 Tri Art Film Stockholm Förproduktion Gränslandet 10/59 The Story Lab Stockholm Urban Academy 10/69 Kungl. Akademien för de fria konsterna Stockholm Änglastämman: Änglaskåpet, visningar och publikarbete 10/74 Secher & Svenstedt SouthernSweden Stockholm Writers and Literary Translators International Congress 10/78 Sveriges Författarförbund Stockholm correct me if i m critical 10/79 Sveriges ambassad i Berlin Stockholm

31 Stöd till utveckling av verksamheten 10/81 Konsthall C Stockholm Utveckling av konceptet Bastard Gallery 10/82 Bastard Gallery Stockholm Index internationella program 10/84 INDEX The Swedish Contemporary Art Foundation Stockholm Idé- och verksamhetsutveckling av internationell scen i Gasverket 10/88 Internationell scen i Gasverket Stockholm Darkness 10/89 Peter Bryngelsson Stockholm Jerusalem, en bok till utställningen med samma namn 10/91 Fotograf Elisabeth Ohlson AB Stockholm Den Pedagogiska Designbyrån 10/93 Den Pedagogiska Designbyrån Stockholm W.I.S.P. Open Art 10/98 W.I.S.P. Stockholm Penetrating Issues 10/102 Sara Kaaman Stockholm Crowd culture c/o Filmbasen 10/121 Filmbasen/Film Stockholm Stockholm Samirs raketramp 10/122 Stockholms Stadsteater Skärholmen Stockholm Funded By Me, plattform för kompletterande finansiering 10/126 Dabber AB FundedByMe Stockholm Simulations 10/135 Simulator IF Stockholm Nya krafttag och vägvisningar 10/3 Stockholms Musikpedagogiska Institut SMI Stockholm

32 Smålands Konstarkiv till Vandalorum Smålands Konstarkiv, 10/71 Sambomba 10/12 Yakumbé Förening Stockholm BLINK 10/25 Föreningen BLINK Stockholm Aiolos blir Ipad 10/26 Aiolos tidskrift Stockholm Sällskap I 10/136 Dunér Freiij HB Stockholm Kunskapsateljer på MKC, ett omställningsprojekt 10/5 Mångkulturellt Centrum Botkyrka Community Teater och Dans 10/96 Botkyrka Community Dans Botkyrka samt till seminarier, rapporter, m.m. Summa Exil identitet, kreativitet och politik. Seminariedokumentation 10/72 Mångkulturellt Centrum Botkyrka

33 33

34 Redovisade projekt Under 2010 har nedan redovisade projekt lämnat slutlig resultatredovisning. Förklaring till uppställningen: Projektets namn och diarienummer Projektansvarig Kommun och bidrag i kronor Dansväxthus i Skellefteå 05/117 Kultur Skellefteå Skellefteå SMELL, skapande i mellanstadiet 08/979 Scenkonstbolaget Örnsköldsvik LJUDliga LAByrinter 07/957 Murberget, Länsmuseet Västernorrland Härnösand

35 Uppstart av kulturverksamhet på Moriska Paviljongen, Malmö, Re:Orient, 10/55 Kulturbanken fas 2 08/752 Hudiksvalls kommun, Kulturen Hudiksvall Konstnärlig fiberoptisk testbädd 09/32 Fiber Optic Valley Hudiksvall Konstnärlig fiberoptisk testbädd 2 10/60 Fiber Optic Valley Hudiksvall Förstudiemodell: Det växande slottet Ockelbo 10/1 Stiftelsen Wij trädgårdar Ockelbo Vildrosfestivalen 10/23 Föreningen Konnsjögården Avesta De 600 stegen 09/53 Dalarnas forskningsråd Falun Utveckling av Dalhalla Opera 08/203 Föreningen Dalhallas vänner Rättvik Framtidens skolbibliotek med verkstäder och e-bibliotek 05/373 Västerås stad proaros Västerås Förstudie: Nya kompositioner, kreativa möten i västmanländsk historia 07/953 Västmanlands läns museum Västerås Nordic Delight 07/127 Himlajorden AB Nora Sempre avanti, ständigt framåt! 09/36 Cirkustältet/Stadra Sommarscen Nora Havet, en teknisk innovativ visning 09/27 Svenska Memo Karlstad Utveckling av Paleis Oranjestraat 08/40 Alma löv Museum Paleis Oranjestraat Sunne Ringar på vattnet 09/6 Nya Västanå Teater Sunne

36 36

37 Slakthusateljéerna 10/52, 10/117 Organisationssamverkan 08/1039 Forshaga kommun Forshaga Lito-ny 08/1050 Litografiska akademin Tidaholm Utopia, Göteborg 08/382 Kultur Ungdom Alingsås Frispel! 09/58 Västra GötalandsRegionen Uddevalla kvadrat på regional turné 06/ kvadrat Göteborg Mobila filmskolan för gymnasieelever från Västra Götalandsregionen 07/575 Bergsjöns Kultur & Mediaverkstad Radar 72 Göteborg Scenkonstkritiken bygger nät 08/9 Svenska Teaterkritikers förening Göteborg Kultur i vården som nytt kompetensområde för frilansande musiker 08/28 Gunnar Petersson Göteborg Radio Femkul 08/535 Femkul Göteborg Scenkonstens byggnader, seminarier och utställningar november /5 Svensk Scenkonst, Servicebolag AB Göteborg saker du kan göra 09/9 Navid Modiri Göteborg TILLT Europé 09/55 TILLT, Skådebanan VG Göteborg Framtidsverkstad för Göteborgs stadsmuseum 09/66 Göteborgs Kulturförvaltning, Göteborgs stadsmuseum Göteborg

38 Framtidens kultur: Kreativ allmänning och kommersiell öken? 09/81 Mikael Löfgren Göteborg saker du kan göra, 09/83 Navid Modiri Göteborg Ska följa rytmen genom en annans trumma, en annans rytm skall bredvid mig vandra 09/107 Possible Magical Göteborg Sharea, Idépedia 10/15 Navid Modiri Göteborg Seminarieserie: Det kulturcertifierade företaget och Kulturkonceptet 10/36 Kultur och Näringsliv Service Göteborg Dance n Bass 10/63 Atalante Göteborg Rusta danskonsten för framtiden 10/127 Centrum för Ögonblickets Konst Göteborg En kulturinstitution, en dynamisk kraft i en regions utveckling 04/1262 Nordiska Akvarellmuseet Tjörn Tjörns plats i kulturbilden 08/995 Nordiska Akvarellmuseet Tjörn Muscle And Hate 10/18 Susanna Leibovici Produktion Tjörn JAG SER DEM, ansikten och röster om flyktingskap 08/963 Eva Skogar Varberg Kvarnofoni 10/66 Mikael Ericsson Halmstad Utrustning av filmgalleriet och kortfilmsvideoteket 08/1051 Cudos Filmpartner AB, Cineteket Ystad Strategies for Art Critics Now 04/266 Svenska konstkritikersamfundet Lund

39 Slakthusateljéerna 10/52, 10/117 Kulturportal LUND 08/1056 Kulturportal LUND Lund Kulturarena at Lund punkt se 09/23 Kulturcentrum Skåne Lund MINO, Lunds internationella festival och symposium för minoritetsspråkteatrar 09/54 Anders Lerner Lund Ny musik av skolbarn! 04/393 Musik i Syd Malmö Centrum för ny musik i Malmö 06/1092 Ars Nova Malmö Parallell historia 07/955 Kulturföreningen Signal Malmö OHpen Surface, The Art of the Overhead 08/724 The Art the Overhead Malmö

40 Slakthusateljéerna 10/52, 10/117 Nätbokhandel för artist s books 08/774 Sjön Books Malmö Global manifestation öppet för alla, alla kan delta 08/907 Folkbildningsföreningen i Malmö Malmö Den oberoende curatorns roll i konstlivet. Verklighet och visioner 08/1021 Farawaysoclose Malmö Internationalisering av Lilith Performance Studio 08/1048 Lilith Perfomance Studio Malmö Etablering av KHVC i Skåne 09/13 Stiftelsen konsthantverkscentrum, KHVC Malmö Konsolidering Seriecenter 09/33 Seriefrämjandet Malmö Kulturentreprenörer 09/43 Teater Inc Malmö

41 Vi vill lära oss genom att lära andra 98/1677 Lotta Paulson Malmö Unga Danskompaniet 08/336 MBT Dans HB Ängelholm ESPERANZA! 09/44 Föreningen Unga Danskompaniet Ängelholm För konsten i tiden (F.K.I.T) 07/146 Ars & Modus Simrishamn Lokala mötesrum för ny musik 09/50 Blom & Breitenstein Simrishamn International Soundart Festival Övraby 08/980 Au Art Tomelilla Hunstad, konceptutveckling under /47 Neon Tomelilla Fotavtryck: Konst och ekologi 09/52 Stiftelsen Wanås Utställningar Östra Göinge Community Teater 06/1148 Länsteatern på Gotland Gotland Rum för kultur, Kultur och lärande 07/948 Kulturföreningen Roxy Gotland Förstudie: Bergman Center, etapp 2 08/65 Fårö Framtid, Bergmanveckan Gotland SWAP, i full frihet 08/123 Visby Internationella Tonsättarcentrum Gotland Samtida villkor och framtida förutsättningar för konstproduktion 09/11 Baltic Art Center Gotland VICC, Boken 09/18 Visby Internationella Tonsättarcentrum Gotland

42 Syns man inte så finns man inte 10/129 Länsteatrarna i Sverige Gotland Opera i Slottsruinen 09/109 Föreningen för Främjande av Kulturturism på Öland Borgholm Gryning över Kalahari 08/931 Byteatern, Kalmar Läns teater Kalmar Lokal kultur, fas 11, /110 Eureka AB Mörbylånga Förstudie: Vision /25 Sven o Ann Margret Ljungbergs stiftelse Ljungby Listen to the World! ISCM World New Music Days /367 CoMA, Musik i Syd Växjö The Story of Subway 09/91 Kulturparken Småland Växjö Sextiotalsparadiset Tyrolen 09/17 Tyrolens vänner Alvesta

43 World Wide Cinema (WWC) Riksorganisationen Folkets Hus och Parker 10/85 SPUNK, forum för folklig konst 09/26 Artland Nässjö SPUNK, forum för folklig och visionär konst 10/8 Torun Ekstrand Nässjö Craftwerk 2.0 Nya tekniker och tekniker inom det folkliga 08/376 Jönköpings läns museum Jönköping Utställning och nätverksbyggande på OIDFA-kongressen i Japan 10/21 Föreningen Svenska Spetsar Vadstena Kulturvetenskapligt utvecklingsprojekt 09/69 Kupol Flen Grönsöö, metodobjekt för bevarande av historiska parkmiljöer 99/1308 Grönsöö Kulturhistoriska Stiftelse Enköping Rötter och Vingar, ett nyskapande dansprojekt för ungdomar 04/1022 Musik Gävleborg, Landstinget Gävleborg Uppsala Sameland 08/307 Fyrisskolan, Uppsala kommun Uppsala Våra sånger 08/966 Teater C Uppsala Strategisk utveckling av varumärket Reginateatern 09/41 Reginateatern, UVB Kultur Uppsala kommun Uppsala Converging Pathways to New Knowledge 09/63 European Cultural Foundation, LabforCulture Uppsala The Greenhouse Dance Project /111 Marie K. Dansproduktioner/Focus Dance Uppsala

44 World Wide Cinema (WWC) Riksorganisationen Folkets Hus och Parker 10/85 Stöd för bildandet av ett museibolag för driften av Vaxholms Fästnings Museum 09/67 Vaxholms stad Vaxholm Tiden är en dröm 10/124 Studio Ladan AB Vaxholm Landscapes lost and beautified 00/670 Linda Västrik Stockholm Det öppna samtalet 01/1264 Vertix AB Stockholm Måndagsteatern 05/123 Effect Film Production KB Stockholm Patterns of Violence, Våld 05/607 Project Plantage/Riot Reel AB Stockholm Små kamelerna 05/1013 New Moon kulturorganisation Stockholm Skotten på Vasaplatsen 05/1126 Göran du Rées Stockholm Att gestalta kön 06/26 Teaterhögskolan i Stockholm Stockholm FRAM-STEG, Folk- och världsdans, golv och scen, nutid och framtid 06/41 Riksföreningen för Folkmusik och dans, RFoD Stockholm Moderna dansteatern c/o, ett kunskapsprojekt om samtidsdans 06/873 Stiftelsen Moderna Dansteatern Stockholm Ung Berättarscen 06/1130 Fabula Storytelling/Tre Berättare Stockholm LKÅB/BÅNK 07/871 Lennart Åberg Stockholm a Children s Crusade 08/4 Orionteatern AB Stockholm

45 Editions in Craft 08/68 Renée Padt Stockholm Barnkulturhuset PALATSET 08/111 ZINGO film & tv AB Stockholm Från biograf till upplevelsehus. Digitala Hus-lyftet, från 1,4K till 2K 08/204 Folkets Hus och Parker Stockholm Crystal, ett mobilt internationellt varuhus 08/256 Crystal Palace Stockholm DLN, Dramatic Laboratory Network 08/266 Dramalabbet Stockholm Distribuerad Konsttjänst 08/325 Mejan Labs Stockholm PP Teaterfestival 08/551 Perfect Performance Stockholm Artists in motion 08/570 RANK Stockholm Perfect Harmony 08/911 Impra Stockholm Spelet, ett äventyrsspel för framtidens bibliotek 08/987 Stockholms stadsbibliotek Stockholm Kontra 08/1013 Studio 53 Stockholm Demokratins villkor i en postmodern tid 08/1015 Erik Pauser Stockholm Myter förr och nu, förstudie till en lärarhandledning 08/1026 Helen Egardt Stockholm Nordiska konstkritikernätet 08/1038 Konsten, Anders Olofsson Stockholm

46 Community Teater och Dans, Botkyrka Community Dans 10/ /ett treårigt projekt, år tre 08/1044 Stiftelsen Tensta Konsthall Stockholm Gökboet turné England, lansering av Bounce utomlands 09/10 Freaky Flow AB Stockholm Fördjupningsstudie av samarbetsprojekt 09/19 Orionteatern AB Stockholm Förstudie: Förorten i Centrum 09/39 Svenska Röda Korset Stockholm Nationella arkivet för nutida dans och koreografi 09/48 Studion för Digital dans och Rörelsearkiv Stockholm Syntjuntan, år 1 09/73 Syntjuntan Stockholm Konferens inför förbundets omorganisation /85 Sveriges Körförbund Stockholm Offentlig debatt, kommunicerande skulpturer, ODKS 09/90 Max Valentin Stockholm Kedja + Valvet Underground + Sweet & Tender 09/112 Stiftelsen Moderna Dansteatern Stockholm Undersöka förutsättningar för en ny plattform för konst 09/117 Splintermind Stockholm Lajv, samtid, framtid 09/124 Interacting Arts Stockholm Förstudie: Den svenska friheten 09/131 Nu-Institutet Stockholm

47 Salong Giraff på Orionteatern 10/37 Orionteatern AB Stockholm Slakthusateljéerna 10/52 Slakthusateljéerna Stockholm Framtidens kulturarv: Att minnas migrationen 08/605 Mångkulturellt centrum Botkyrka Regionalt centrum för arrangörer av nutida konstmusik i Stockholmsregionen 07/316 Samtida Musik Botkyrka

48 Community Teater och Dans, Botkyrka Community Dans 10/96 Ekonomisk förvaltning Stiftelsen erhöll 529 miljoner kronor vid bildandet den 1 augusti Tillgångarna bestod till cirka 80 procent av svenska aktier och till cirka 20 procent av likvida medel. Kammarkollegiet förvaltar Stiftelsens kapital i enlighet med av Stiftelsen beslutade riktlinjer. Vid utgången av 2010 var marknadsvärdet på det placerade kapitalet cirka 42 miljoner kronor. Skuld för beviljade, ännu ej utbetalda, bidrag uppgår till cirka 29 miljoner kronor. Placeringsinriktning Under avvecklingsperioden är Stiftelsens tillgångar placerade i Kammarkollegiets räntekonsortium. Placeringsinriktningen bygger på en långsiktig fundamental analys med aktiv förvaltning i svenska obligationer. Förvaltningen kännetecknas av placeringar i bostads- och kreditobligationer i syfte att nå en hög avkastning till en begränsad risk. Förvaltningen i räntekonsortiet har som primärt mål att slå jämförelseindex varje år samt leverera en positiv informationskvot 6. Räntekonsortiets placeringar bestod vid slutet av året av cirka 70 procent bostadsobligationer, 15 procent företagsobligationer och 15 procent övriga obligationer. Till den senare gruppen hör exempelvis Sveaskog och Vasakronan. Avkastning Stiftelsens avkastning under kalenderåret blev 1,2 procent. Jämförelseindex steg under samma period med 0,7 procent dvs. Stiftelsen presterade en meravkastning på drygt 0,5 procentenheter i förhållande till jämförelseindex. Det betyder även att informationskvoten var positiv för 2010 (ca 2,0). Inflationstakten var 2,3 procent. Således blev den reala avkastningen i Stiftelsen 2010 minus 1,1 procent. 6 Informationskvoten är ett mått på förvaltarens skicklighet i förhållande till risken. Ju högre kvot, desto bättre avkastning har konsortiet givit. Mäts som överavkastning i förhållande till Tracking error. 48

49 Kostnader Eget kapital till marknadsvärde n Externa bidrag n Administrations- och förvaltningskostnader 94/ o mkr 94/ o mkr RESULTATRÄKNINGAR (mkr)* /95 Intäkter Direktavkastning 4,3 5,3 9,3 7,1 7,1 8,3 10,5 10,9 14,1 17,9 32,1 23,2 24,5 33,0 41,4 40,0 Realisationsresultat/värdereglering 0,0 0,0-1,0 4,9 13,3 26,1 17,3 29,7-79,6-31,7 1,1 23,1 82,5 44,8 44,2 37,9 S:a intäkter 4,3 5,3 8,3 12,0 20,4 34,4 27,8 40,6-65,5-13,8 33,2 46,3 107,0 77,8 85,6 77,9 Kostnader Ändamålskostnader Externa bidrag* -30,9-41,9-65,7-41,9-35,5-38,7-44,2-44,5-44,1-44,6-66,7-64,7-94,9-72,0-82,6-52,7 Egna ändamålskostnader -0,7-0,7-1,6-2,1-3,0-3,2-3,2-1,9-3,0-1,9-2,9-4,6-3,1-2,3-1,4-1,4 S:a ändamålskostnader -31,6-42,6-67,3-44,0-38,5-41,9-47,4-46,4-47,1-46,5-69,6-69,3-98,0-74,3-84,0-54,1 Administrations- och förvaltningskostnader -7,1-7,8-8,1-7,6-7,1-6,9-7,2-6,9-6,6-6,6-6,0-5,7-5,4-4,8-4,5-4,0 Bokslutsdispositioner och skatt 0,0 0,0 0,0 0,0-0,3-0,3-0,3-0,4-0,4-0,6-0,6-0,1-2,3-0,9 4,0-9,9 S:a kostnader -38,7-50,4-75,4-51,6-45,9-49,1-54,9-53,7-54,1-53,7-76,2-75,1-105,7-80,0-84,5-68,0 Förändring bokfört eget kapital -34,4-45,1-87,1-39,6-25,5-14,7-27,1-13,1-119,6-67,5-43,0-28,8 1,3-2,2 1,1 9,9 UTVECKLING EGET KAPITAL (mkr) Bokfört eget kapital 13,4 47,8 92,9 160,0 199,6 225,1 239,8 266,9 279,9 399,5 467,0 510,0 538,8 537,5 539,7 538,6 Över-/undervärden i värdepapper 0,7 3,9 3,3-0,2 3,9 6,5 4,4 2,0 3,2 2,4-2,1 11,1 19,3 77,2 78,4 35,7 Eget kapital till marknadsvärde 14,1 51,7 96,2 159,8 203,5 231,6 244,2 268,9 283,1 401,9 464,9 521,1 558,1 614,7 618,1 574,3 Överlämnat stiftelsekapital : 528,7 mkr Långsiktiga värdepapper, fördelning på aktier, hedgefonder och obligationer (marknadsvärden)** Aktier 28% 42% 39% 46% 42% 44% 37% 14% 6% 23% 37% 32% Hedgefonder 12% 11% Obligationer 88% 61% 58% 61% 54% 58% 56% 63% 86% 94% 77% 63% 68% * Externa bidrag redovisas i bokföringen över eget kapital. ** Redovisade värden är utgångsvärden respektive år. Sedan utgången av 2008 är kapitalet placerat i ränterelaterade värdepapper (Kammarkollegiets räntekonsortium) som redovisas som omsättningstillgång. 49