INLEDNING TILL. Föregångare: Kongl. maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, Täckningsår: /55.

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. H, Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser, jämte Sammandrag för åren på Nådigaste befallning utarbetat och utgivet af Statistiska centralbyrån Stockholm, Täckningsår: 1856/ /05 = N.F., [1]-10. Kungl. Maj:ts befallninghavande i Stockholms stad och i rikets 24 län avger underdåniga femårsberättelser av statistiskt innehåll. Berättelserna består av två avdelningar. Första avdelning består av följande rubriker: 1. Länets indelning och naturbeskaffenhet i allmänhet 2. Innevånare 3. Näringar 4. Kommunikationsanstalter och varubyten 5. Kameralförhållanden 6. Politi. Andra avdelning är en tabellbilaga. Statistiska centralbyrån samlar in och utgiver ett sammandrag för hela riket av samtliga femårsberättelsernas huvudsakliga innehåll. Föregångare: Kongl. maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, Täckningsår: /55. BISOS H digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, Vid digitaliseringen har en innehållsförteckning skapats och lags till. urn:nbn:se:scb-bi-h0-6613_

3 Innehållsförteckning. Sid. Underdånig berättelse Länets indelning och naturbeskaffenhet i allmänhet Länets innevånare Näringarna 1. Tab. Litt. A. Spanmålspris.. 2. Tab. Litt. B. Skogsprodukter utskeppade 1:o) Från Varbergs hamn, :o) Från Falkenbergs hamn och 3. 3:o) Från Halmstads hamn Kommunikationsanstalter och varubyten Kameralförhållanden 6. Tab. Litt. C. Bränvinsförsäljningsafgifter Politi. 7. Tabellbilagor Tab. N:o 1. Folkmängd 11. Tabb. N:is 2 o 3. Jordbruk och Boskapsskötsel, år Tab. N:o 4. Skogshushållning. 13. Tab. N:o 5. Dödade rofdjur. 13. Tab. N:o 6. Af rofdjur dödade husdjur 13. Tab. N:o 7 a. Bruk, fabriker och manufaktur-inrättningar, år Tab. N:o 7 b. Handtverkerin, år Tab. N:o 8. Allmänna vägar, gästgifverin och skjutsning Tab. N:o 9 a. Sjöfart, år Tab. N:o 9 b. Handlande och deras betjening, år Tab. N:o 10 a. Hemman och jordlägenheter m.m. å landsbygden, år Tab. N:o 10 b. Jordområde och egendomar i städerna. 18. Tab. N:o 11. Laga skiften under åren Tab. N:o 12. Krono-uppbörden Tab. N:o 13. Sparbanker 22. Tab. N:o 14. Fattigvården.. 23.

4

5 BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK, H) Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes femårsberättelser. Ny foljd. 3. ÅREN HALLANDS LÄN. 1. Länets indelning och naturbeskaffenhet i allmänhet. Öedan sista berättelsen afgafs, har ingen annan förändring egt rum, än att, enligt Kongl. Maj:ts Nådiga Bref den 6 Maj 1870, hemmanen ett mantal N:o 1 och ett fjerdedels mantal N:o 2 Skogaby blifvit så väl -i ecklesiastikt som i administrativt hän- seende förlagda från' Laholms till Veinge socken och pastorat; dock att denna förändring i administrativt hänseende icke komme att träda i verkställigliet förr än den 1 Januari Länets innevånare. N:o 1. Af bilagde tabell N:o 1 inhemtas, att befolkningens antal vid 1870 års slut enligt mantalslängderna uppgick å landsbygden till 115,927 och i städerna till 11,398 eller i hela länet till 127,325 personer; och har presterskapet hos Kongl. Statistiska Centralbyrån uppgifvit befolkningen vid nämnda års slut utgöra: å landsbygden 115,818, och i städerna 11,403, eller i hela länet 127,221. Icke heller under nu ifrågavarande period hafva erfordrats serskilda administrativa åtgärder för främmande språk talande innevånare; och några egentliga skismatiska rörelser äro ej att anmärka. I afseende på byggnader, klädedrägt och Jefnadssätt åberopas äldre berättelser. Sockenbibliotek finnas endast i fjorton socknar. För öfning i vapnens bruk finnas inom länet tre frivilliga skarpskytteföreningar, bildade i enlighet med hufvudgrunderna i Kongl. Maj:ts Nådiga Kungörelse af den 8 Mars 1861, nemligen : l:o) Mellersta Hallands, till hvilken i sista berättelsen omförmälda Skällinge skarpskytteförening under år 1870 sig anslutit. Medlemmarnes antal utgjorde vid nämnda års slut 514; 2:o) Södra Hallands med en styrka af 510 personer vid sistlidet års slut; och 3:o) Norra Hallands, hvars medlemmars antal vid 1870 års slut utgjorde 360 man. A) och B) Jordbruket och Boskapsskötseln. För åren åberopas hushållningssällskapets sammandrag, intagna i»bidrag till Sveriges officiela statistik» för nämnda år. î:o2o.3. Beträffande år 1870 har hushållnings-sällskapets sekreterare meddelat upplysningar, sammanfattade i tabellen N:o 2 och Näringarna. K. il.ts Befallningshafvandes femårsierättelser 18SS Kallands län. Bemälde sekreterare har förklarat, att upplysning icke kunnat vinnas om skördebeloppet af spånadsämnen samt gräs och andra foderväxter. Angående jordens beståndsdelar och brukningssätt åberopas den sist afgifna berättelsen. 1

6 2 Hallands län. Jordbruk och Boskapsskötsel. Tabb. N:is 2 o. 3. Att jordbruket under de senare åren erhållit en ganska betydlig utveckling, kan skönjas äfven deraf, att lagsökningarnas antal i hög grad minskats. Enligt uppgift från Tullkamrarne i Varberg, Falkenberg och Halmstad hafva från nämnda städer utskeppats: som räntefria lån utlemnas till de socknar, som deraf vore mest i behof, emot socknemännens gemensamma ansvarighet för lånens återgäldande med en tredjedel vid hvardera af uppbördsstämmorna under åren 1871, 1872 och 1873, hvilka medel blifvit af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande sålunda fördelade, att deraf anvisats: I afseende på införsel af spanmål har blifvit upplyst, att, sedan Tullkammaren i Falkenberg öppnats den 1 November 1870, dit under återstående delen af året införts: Hvarförutan till Halmstad införts majs, år' 1869: 2,598 kub.fot och år 1870: 725 kub.fot. Tab. Litt. A. Handelsprisen upptagas här nedan i Tab. Litt. A. Understöd af allmänna medel har beviljats: l:o) Enligt Kongl. Maj:ts Nådiga bref af den 26 Oktober 1866, till belopp af 200 r:dr utan återbetalningsskyldighet till 5 personer inom Krogsereds socken för liden hagelskada å växande gröda; och 2:o) Enligt Kongl. Maj:ts Nådiga bref den 26 Februari 1869, till undsättning i följd af 1868 års missväxt, dels 5,000 r:dr utan återbetalningsskyldighet och dels 16,000 r:dr att så- Sistberörde 500 r:dr hafva dock icke blifvit lyftade. Arbetet för sänkning af Stensån i Skummeslöfs, Östra Karups, Hasslöfs och Voxtorps socknar är fullbordadt. Genom detta arbete, hvilket kostat omkring 45,000 ndr, har, enligt vederbörande landtmätares uträkning, en landvinning af odlingsbar jord blifvit beredd, uppskattad till 1,417 qvadratref 69 qv.-stänger 4 qv.-fot. Någon farsot bland husdjuren har icke under perioden förekommit. I brist af goda afvelsdjur har hästrasernas förbättring gått långsamt; men ett annat förhållande kan förväntas, emedan hushållningssällskapet under de senare åren utlemnat räntefria lån till personer, hvilka åtagit sig anskaffa och tillhandahålla dugliga och passande afvelshingstar. Tab. Litt. A. Spanmålspris.

7 Skogshushållning. Tab. N:o 4. Hallands län. 3 God afsättning af och hög betalning för ladugårdsprodukter under de senare åren har fördelaktigt inverkat på boskapsskötseln. Bymejerin äro på flere ställen inrättade. Det i sista berättelsen omförmälda genom hushållningssällskapets föranstaltande å egendomen Heagården nära Halmstad förlagda holländeri befinnes i serdeles godt skick. Prisen å husdjur och ladugårdsprodukter hafva sålunda angifvits: hästar 100 à 350 r:dr stycket, oxar 150 à 350 r:dr paret, kor 25 à 100 r:dr stycket, svin 20 à 50 r:dr stycket, får 3 à 12 r:dr, gäss 1,50 à 3 r:dr, 20 «fläsk 4 à 7 r:dr, 20 % kött 2 à 6 r:dr, 20 % talg 7 à 11 r:dr, 20 ÎE smör 7,40 à 12 r:dr, 20 ÎE ost 3,33 à 10 r:dr, en kanna mjölk 12 à 25 öre, ett tjog ägg 37 à 80 öre, 10 «ull 15 à 30 r:dr och hudar 9 à 12 r:dr stycket. Ehuru icke obetydlig utvandring till Tyskland och Amerika egt rum, har dock funnits tillräcklig tillgång på arbetare, hvilka vanligen anskaffats genom antagande af jordtorpare och tjenare i husbondens bröd enligt tjenstehjonsstadgan. Dagsverksprisen hafva i allmänhet varit: för mansdagsverke 0,67 à 1 r:dr 25 öre samt för qvinsdagsverke 33 à 83 öre. C) Skogshushållning jemte JJ) rofdjnrs ntödande. Nedannämnde (Tab. Litt. B.) skogsprodukter hafva blifvit Tab. Litt. B. utskeppade. Tab. Litt. B. l:o) Från Varbergs hamn: 2:o) Från Falkenbergs hamn:*) 3:o) Från Halmstads hamn:

8 4 Hallands län. Skogshushållning. Fabriker Tabb. N:is 4, 5, 6 o. 7. Någon förändring i prisen å skogsprodukter är ej anmäld. Tab. N:o 4. Uppgift om skogshushållningen har lemnats på sätt, Tab. N:o 4 visar. Derjemte är vordet omförtnäldt, att, utom de enskildes fält, finnas 8,665,50 qvadratref, hvilka fordom varit besvärade af flygsand. Upplysning om afverkningsbeloppet för de serskilda åren har icke kunnat vinnas, utan är samma belopp uppgifvet i en summa till 1,450 lass å de enskildes flygsandsfält med ett värde af 3,179 r:dr 95 öre. För öfrigt åberopas rörande fly g sandsfälten sista berättelsen, med tillkännagifvande, att lagfart å de till Kongl. Maj:t och Kronan upplåtna Skummeslöfs- och Snapparpsfälten påbörjats, men i fråga om det senare icke afslutats; att å Kronans samtliga fält en areal af 1,192 qvadratref blifvit besådd med barrträfrön, och att större delen af den mark, som varit vattensjuk, afdikats; att ny stängsel anbringats kring en del af fälten; att ytterligare två planteringsvaktare eller kronojägare antagits; samt att å de enskildes fält 731 qvadratref blifvit besådda med barrträfrön, äfvensom betydliga afdikningar skett; i följd hvaraf riklig sjelfsådd af björk visat sig å den torrlagda marken. Jägeristatens antal vid 1870 års slut utgjorde: en jägmästare med 1,500 r:dr i lön och 200 r:dr i resepenningar, samt fyra kronojägare med 300 r:dr lön hvardera. Skogsplantering har i allmänhet icke egt rum; men på Stjernarps fideikommiss och egendomen Oringe finnas ganska vackra planteringar, om hvilkas areal Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande dock icke är i tillfälle att meddela närmare uppgift. För öfrigt är vården om de privata skogarne i hög grad försummad och stor skada åstadkommes medelst ljungbränning. Skogseldar hafva härjat: år 1868 dels å Tostarps, Agarps, Bala och Torareds skogar i Tönnersjö socken, hvarvid på hvartdera hemmanet förstördes omkring 25 tunnland skog, dels å Björkholmens och Jonsjö säterin i Veddige socken, då en icke obetydlig del skog gick förlorad, dels å indragna landshöfdingebostället Biskopstorp, der på en areal af 269 qvadratref en del vacker ung tallskog förstördes, dels ock i Holms, Qvibille, Slättåkra, Vessige och Krogsereds socknar, hvarvid omkring 570 tunnland skog skadades, äfvensom å en mosse i Steninge och Eftra socknar eld öfvergått 200 à 300 tunnland, utan att dock orsaka någon egentlig skada; samt år 1869 i Abilds socken, då ungefär tre tunnland skog skadades. Stångseln kring inrösningsjord försvinner småningom, och der den bibehålles, användes hufvudsakligen sten och jordvallar. Tillgång finnes på stora och goda torfmossar; och har flerstädes ett ändamålsenligare sätt än hittills gjort sig gällande vid torfvens upptagning och beredning. Tab. N:o 5. Uppgift om antalet dödade rofdjur Iemnas i Tab. N:o 5. Under år 1870 liar icke någon belöning blifvit utbetald. Tab. N:o 6. Om antalet husdjur, dödade af rofdjur finnes uppgift i Tab. N:o 6. E) Fabriker, manufakturer och handtverk. Tabb. N:is la o. Ib. Bilagde tabeller N:is 7a och 76 åberopas, med upplysning, att dessa tabeller blifvit upprättade efter samma formulär, som de hvilka af Eders Kongl. Maj:ts Kommerse-Kollegium för dess redogörelser begagnas. De egentliga fabrikerna äro: Anderstorps mekaniska bomullsspinneri i Lindome socken, Fjäre härad; en klädesfabrik å stadslägenheten Slottsmöllan vid Halmstad; och en mekanisk verkstad i Varberg. Under år 1870 hafva vid Anderstorps spinneri tillverkats 415,000 skålpund bomullsgarn i värde till 421,445 r:dr; och utgjorde bevillningen i och för rörelsen 50 r:dr. A Slottsmöllan äro under nämnda år tillverkade 8,113 st. olika slags kläden, innehållande i längd 622,529 fot och 308 st. filtar; allt i värde till 1,327,165 r:dr 84 öre. Bevillningen utgjorde 1,114 r:dr 35 öre. Mekaniska verkstaden i Varberg bar varit i gång endast under halfva året Tillverkningen har utgjorts af plogar för 2,000 r:dr, öfriga landtbruksredskap för 1,500 r:dr, gjutgods och maskiner för 1,200 r:dr, grafstaket, kors och kyrkogårdsportar för 750 ndr; eller ett sammanlagdt värde af 5,440 r:dr. Vid det s. k. Appeltofftska bryggeriet i Halmstad har under tiden från och med den 1 Oktober 1869 till och med den 30 September 1870, då räkenskaperna afslutats, tillverkats 73,766 kannor bajerskt öl, 12,750 kannor dricka, biprodukter efter brygden 11,052 kannor, 77,75 kannor jäst, 19,50 kannor vört samt 965 tunnor mäsk och maltgroddar. Sedan malt, brännmaterial, räntor och aflöningar m. m. beräknats bland tillverkningskostnaden, har priset uppgått för bajerskt öl till 35V 3 öre kannan och för dricka till 9 3 / 4 öre kannan. Under samma tid hafva blifvit sålda 40,079,50 kannor bajerskt öl, 79,859 helbuteljer dito, 159,764 halfbuteljer dito, 23,802 kannor dricka, 77,75 d:o jäst, 19,so d:o vört samt 965 tunnor mäsk och maltgroddar. Enligt styrelsens räkning är såsom bolagets vinst för året upptaget ett belopp af 14,267 r:dr 88 öre. Från styrelsen för Östra Bryggeriaktiebolaget, som, ehuru bryggeriet är beläget i Snöstorps socken, har sitt säte i Halmstads stad, är vordet meddeladt, att från den 1 September 1869 till den 1 September 1870 tillverkats 63,300 kannor bajerskt öl, 850 kannor s. k. sötöl, 36,400 kannor dricka, 460 kannor jäst, 5,200 kubikfot mäsk och 300 kubikfot maltgroddar, tillhopa för ett brutto-värde af 40,900 r:dr. Ångsågar finnas å följande ställen: vid Nyebro i Värö socken; å Forsbacka i Vinbergs socken, hvarest någon tillverkning under 1870 icke egt rum; vid Herting i Skrea socken; och vid Mared, Oskarsström kalladt, i Slättåkra socken; äfvensom å Laholms Kungsladugård, i Laholms socken, med vatten drifves ett större sågverk. Tillverkningen är sålunda för år 1870 uppgifven: vid Nyebro 907 tolfter plank och 18,842 tolfter bräder; vid Herting 2,000 tolfter plank till värde af 6,400 r:dr, 8,000 tolfter bräder, värde 12,000 r:dr och 200,000 stafämnen i värde till 2,000 r:dr; vid Oskarsström 10,000 tolfter bräder; samt vid Laholm 350 tolfter plank, 350 tolfter bräder och 3 millioner takspån; och är tillverkningen vid sistnämnda sågverk uppskattad i värde till sammanlagdt 98,500 r:dr. Råprodukterna hafva till största delen blifvit hemtade från Småland. Bränvinsbränning har bedrifvits: år 1866 i 9; 1867 i 9; 1868 i 8; 1869 i 8; och 1870 i 8 brännerin. Tillverkningen inom Lindome socken af möbler, hvilka afsättas hufvudsakligen i Göteborg, har under år 1870 varit betydlig.

9 Husslöjd. Kommunikationsanstalter. Tab. N:o 8. Hallands län. 5 Linnevåfnad idkas i de flesta socknarna- af Fjäre fögderi. Under nyssnämnda år har tillverkningen uppgått till omkring 20,000 fot med ett värde af ungefär 37,000 r:dr. I Elfsåkers socken tillverkas hvarjehanda smiclen. Förfärdigandet af yllevaror har i Varbergs fögderi märkbart aftagit. Tillverkningen är sålunda angifven: 1866: 70 à 80,000 fot vadmal i värde till 35 à 40,000 r:dr. hästtäcken och golfmattor 4 à 5,000» 1867: 50 à 60,000 fot vadmal,. 25 à 30,000» hästtäcken och golfmattor 2,500» 1868: 25 à 30,000 fot vadmal 12 à 15,000» hästtäcken och golfmattor ;. 1,800» 18< n 6,000 fot vadmal 3,000» h. [ hästtäcken och golfmattor 1,000» Försålda linneväfnader antagas hafva utgjort under alla ifrågavarande fem åren 480,000 fot i värde till 96,000 r:dr. Från Halmstads fögderi är uppgifvet, att någon nämnvärd hus-slöjd under perioden icke egt rum. Angående hus-slöjden i Laholms fögderi är någon väsentlig förändring, sedan sista berättelsen afgafs, icke att anmärka. För upphjelpande af laxfisket i Nissa å har emellan vederbörande träffats öfverenskommelse om borttagande af inrättningar, som hindra laxens uppgång. Å dammen vid Oskarsströms sågverk anbringades sistlidet år en s. k. laxtrappa för fiskens obehindrade framkomst till lekplats; hvarjemte anlades en laxodlingsanstalt. I denna, som är afsedd för femhundratusen romkorn, befruktades i 12 lådor endast 250,000 korn, enär tillräcklig moderfisk ej kunde erhållas. Utkläckningen visar ett gynnsamt resultat. Afven på några andra ställen i länet äro laxodlingsanstalter inrättade. Saltsjöfisket här för öfrigt vunnit icke obetydlig utveckling, serdeles i mellersta delen af länet. Från Träslöfs fiskeläge hafva under ifrågavarande period årligen blifvit sålde omkring 2,500 à 3,000 centner helgeflundra, långor, torsk och koljor jemte andra fiskslag, till medelpris af 4 r:dr per centner. Sillfisket antages, den egna förbrukningen oberäknad, hafva lemnat årligen omkring 3 à 4,000 valar, i värde af 2 à 2,50 valen. Hummerfisket, som något aftagit, uppskattas hafva årligen inbringat 800 à 1,200 r:dr. Vid Båtsviken i Träslöfs socken blef sistlidet år af enskildt bolag anlagdt ett fisksalteri, hvarest insaltats omkring 200,000 skålpund storfisk, till största delen såld i Göteborg. A) Landkommunikationer: Genom Nådigt Bref af den 23 Mars 1869 har Eders Kongl. Maj:t i Nåder medgifvit, att ett statsanslag af 4,000 r:dr finge användas till anläggning enligt upprättad plan af väg mellan Sjönevads gästgifvaregård och Orsedala hemman; och skulle Vessige, Abilds och Krogsereds socknar enligt åtagande för allmän trafik underhålla vägen, intill dess den framtida underhållsskyldigheten kunde varda i behörig ordning andra vederbörande ålagd och emellan dem fördelad. Vägen var ej till afsyning färdig vid 1870 års slut. Någon ny vägbyggnad för öfrigt eller omläggning och förbättring af större omfång har ej förekommit. Längden af vägarne, hvilka i allmänhet äro försvarligt underhållne, är lika med den i sista berättelsen uppgifna. Tab. N:o 8. Uppgift om gästgifverin och skjutsning lemnas i Tab. N:o 8; dock anmärkes, att, enär icke alla resande i dagboken inskrifvit sig och det antal hästar, de begagnat, flere hästar, än de i tabellen angifna till gästgifveriskjuts antecknade, utgått. Posterna fortskaffas inom länet hufvudsakligen efter serskildt beting och eljest med gästgifveriskjuts. Kronobrefbåringsskyldighet är ordnad på samma sätt som föregående år. Ersättning för brefbäringen har utgått: i Varbergs fögderi med 1,042 r:dr 7 öre årligen; i Halmstads fögderi år 1866 med 1,801 r:dr 42 öre och hvartdera af åren med 1,630 r:dr 98 öre; samt i Laholms fögderi med 1,142 r:dr 50 "öre årligen och hvartdera af åren med 1,315 r:dr. Från Fjäre fögderi är anmärkt, att ersättningen uppgår till 1,706 r:dr 50 öre. B) Sjökommunikationer: Ångfartygen»Halland»,»Najaden» och»ellida» samt de senare 'åren»falken» hafva gjort regelbundna turer emellan Göteborg, Köpenhamn och Liibeck med anlöpande af Varberg, Falkenberg och Halmstad. Angående de för inrikes sjöfarten ankomna och afgångna fartygen hafva sjötullkamrarne i Varberg och Halmstad meddelat följande uppgifter: 4. Kommunikationsanstaller och varubyten. l:o) Sjötullkammaren i Varberg: 2:o) Sjötullkammaren i Halmstad:

10 6 Hallands län. Handel och Sjöfart. Tab. N:o 9. Kameralförhållanden. Enligt Kongl. Maj:ts Nådiga Bref den 28 December 1866 har staden Falkenberg beviljats de fri- och rättigheter, som Rikets stapelstäder i allmänhet tillkomma; och sedan dels år 1868 inrättats sjömanshus, dels ock 1870 blifvit uppfördt tulloch packhus samt till tullverket upplåtits för tullförvaltningen erforderliga lägenheter, är sjötullkaramare öppnad den 1 November sistnämnda år'. Eders Kongl. Maj:t, som ansett fullbordandet och förbättrandet af den genom intressenter i orten påbörjade mindre hamn vid Busören, hvarför kostnaden beräknats till 8,400 r:dr, vara förtjent att med statsbidrag understödjas, har enligt Nådigt Bref den 30 November 1869 funnit godt att för omförmälda arbete bevilja ett statsbidrag af sextusen r:dr, att utgå från 1870 års fond för mindre hamnarbeten samt smärre farledsförbättringars understödjande. Arbetet var ej fullbordadt vid periodens slut. I fråga om ofri ga hamnar åberopas förra berättelserna, med upplysning, att hamnen vid Tylön helt oi-h hållet fått förfalla, samt att efter muddring i Falkenbergs hamn densamnias djup utgör 9 à 10 fot, äfvensom s. k. dragväg fullbordats. Chefen i vestra lotsdistriktet har tillkännngifvit, att å Tylön blifvit uppfördt ett fyrtorn af jernplåt på fot af huggen gråsten, i hvilket torn anbringats en omgående "Linsfyr-apparat" af tredje ordningen för fotogénolja till lysämne; äfvensom nödiga boningsoch uthus blifvit byggda och brunn gräfts, samt att vid fyren äro anställde en fyrmästare, en fyrvaktare och ett fyrbiträde. Afven vid Halmstads hainn är fyr inrättad. Sedan sista berättelsen afgafs, äro poststationer inrättade vid Nyebro, Viskabro kallad, i Värö socken af Fjäre fögderi, i Gunnarp, Gunnarps socken, Halmstads fögderi, och i Östra Karup, Laholms fögderi. Telegrafstationer finnas och Halmstad. Kongsbacka, Varberg, Falkenberg C. Sjöfart OCh handel. I detta afseende åbe- Tabb. Nås 9 o o ropas tabellerna N:is 9 a och 96. Under åren hafva 37 fartyg förolyckats eller skadats, hvarvid hela besättningen å tre fartyg gått förlorad samt för öfrigt två matroser omkommit. Vid marknader och torgdagar å landet har idkats handel hufvudsäkligen med spanmål, kreatur, skogsprodukter, väfhader och smiden. Bränvin och andra spritdrycker höllos 1870 till försäljning å lofgifna 3 minuterings- och 20 utskänkningsställen å landet samt 8 minuterings- och 21 utskänkningsställen i städerna. I en del af städerna hafva bolag öfvertagit minuthandeln med och utskänkning af bränvin. Angående det i Halmstad bildade bolaget har den upplysning meddelats, att bolagets nettobehållning för åren utgjort 101,627 r:dr, hvilket belopp blifvit sålunda användt, att deraf anslagits: till stadens s. k. Tivoli 5,045 r:dr, till brandredskap 3,314 rdr, till kallvatten-kuranstalten 2,400 r:dr, till inköp af tomter för stadens bästa 4,500 r:dr, för anskaffande af ny orgel i stadskyrkan 11,000 r:dr, till elementar-iäroverkshuset 35,000 r:dr, samt för jernvägs-undersökning 2,868 r:dr, hvarförutan 37,000 r:dr reserverats för bidrag till blifvande jernvägsbyggnad. Afgifter för minuthandel med och utskänkning af spritdrycker under åren hafva uppgått till de i nedanstående tab. Litt. C. angifna belopp. På många ställen har tillhandahållits mot betalning vin, öl och andra icke spirituösa drycker. Någon svårare oordning på sådana ställen är ej anmäld. 5. Kameralförhållanden. Under åren 1866 med 1870 har icke något hemman råkat i ödesmål och något under frihetsår upplåtet ödesheniman har icke heller, efter frihetsårens förlopp, åter i skatt ingått. Något nybygge på kronoallmänning är icke heller upptaget. Skattläggnings-undersökningar hafva deremot blifvit förrättade för verkställande af räntefördelning, jemlikt Kongl. Kungörelsen den 30 December 1863 angående upphörande af grundräntors utgörande af mjöl- och sågqvarnar, mellan efternämnda lägenhet och hemman och de å dessa belägna qvarnar, hvilka sistnämnda haft gemensam ränta med sjelfva lägenheten eller hemmanen, nemligen: Pigemöllan, lägenhet, i Renneslöfs socken, Höks härad; Mostorp, N:o 2, \ mantal, i Getinge socken, Halmstads härad; Berte, N:o 2, \ mantal, i Slöinge socken, Arstads härad; Hal- Tab. Litt. C. Bränvinsförsäljningsafgifter.

11 Kameralförhållanden. Tabb. N:is 10, 11 o. 12. Politi. Hallands län. 7 lame, N:o 1, J mantal, i Eftra socken, Årstads härad; Herting, N:o 1, 1 mantal, i Skrea socken, Arstads härad; Vessige kyrkoqvarn, N:o 10, mantal i Vessige socken, Arstads härad; och Morups qvarngård, N:o 1, 4 mantal, i Morups socken, Faurås härad. Tionde har blifvit åsätt kronoskattelägenheten Kullbergslyckan, i Träslöfs socken, Himble härad. Ordinarie votering är ålagd och i författningsenlig ordning bestämd för Kronobetet N:o 1, -fe mantal, i Skummeslöfs socken, Höks härad. Vid 1865 års slut utgjorde de uti jordeboken under kolumnen "Krono" uppförda hemman enligt samma års jordeboksförändringsextrakter 24<± r fä mantal, som dock ökas med förenämnda kronobetes hemmantal, hvilket först i 1867 års jordeboksförändrings-extrakt upptagits, utgörande " -^ mantal, så att totalsumman rätteligen utgjorde ^ mantal. Häraf har under ifrågavarande period till skatte försålts dels rena kronohemman: Ar serskilda delar, tillhopa 4/ g mtl.» »,,» 5$>,»» »»» 2-jffj»» »»» 7 2 T 2»» »»» Hg mtl. 15^ mtl, dels ock så kallade "Halländska kyrkohemman": Ar serskilda delar,tillhopa 26^ mtl.» »»» 10»» »»» 3}J»» \»» serskilda delar, tillhopa 14,» iij, E 4i #» 56H&mtl. Återstoden af krpnohemmanen var således vid 1870 års slut 1871$ mtl, deruti dock inbegripne kungsladugårdar och Halmstads slottsjord, tillsammans 17^ mantal, samt boställen, preste-, stom- och mensal-hemman, jemte en del af de så kallade "Halländska kyrkohemmanen", af hvilka, utom ofvan upptagna 41fJ mantal, till skatte försålts 7f mantal utsocknes frälse. Af landtstats-boställena inom länet äro 3 stycken, om tillsammans 2i mantal, till kronan indragna och för statsverkets räkning utarrenderade. Hemmansklyfningar hafva icke synnerligen märkbart till eller aftagit. Förväntningar och jordafsöndringar under såväl vissa år som för alltid från skattlagda hemman synas deremot hafva skett mera allmänt. Dock är endast efternämnda ringa antal jordafsöndringar, efter anmälan af vederbörande, af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande faststäldt, med årlig afgäld till stamhemmanen, nemligen: år stycken,» » år stycken,» >, eller tillsammans 9 stycken. Medföljande af Landskontoret upprättade Tabb. N:is 10a, 106 o. 12. tabeller, N:is 10a, \0b och 12, utvisa: ho) Förhållandet vid 1870 års slut med såväl antalet af hemman och lågenheter som brukningsdelar och uppskattningsvärden. 2:o) Antalet af Städernas tomter och jordar jemte dessas uppskattningsvärden, och 3:o) summa uppbörd af debiterade kronoatskylder jemte afkortningar, anordningar och restantier dera; äfvensom att restantierna vid hvarje uppbördsårs slut icke utgjort några betydliga belopp och att uppbörden således med drift och ordning blifvit handlagd. Upplysning om skiftesverkets fortgång inhemtas af tabellen Tab. N:o 11. N:o 11, hvarjemte, enligt från Förste landtmätaren i länet inkommen uppgift, meddelas: att sökta skiftens antal under ifrågavarande period minskats med 40, hvilket förhållande antagligen härledt sig af skiftesverkets i länet närmande till slut; att den betydliga minskningen i antalet sökta och beträffande egobeloppet afslutade laga skiften under år 1869 påtagligen vore en följd af 1868 års missväxt, som vållat stor penningebrist under påföljande året; att anledningen, hvarföre under rubriken "skiftade mantal" de oförmedlade visade mindre summa än de "nuvarande", vore- att finna i föreskriften uti 34 punkten af Kongl. Landtmäteri-Styrelsens cirkulär N:o 23 af den 4 November 1867; att skiftesverket i länet så fortskridit, att, enligt af Förste landtmätaren efter noggranna detalj-undersökningar upprättad tablå öfver dess ställning vid 1869 års slut, 2,289 förmedlade mantal då undergått enskifte eller laga skifte på alla egorna och 13 mantal på endast inegorna; hvartill komme under år 1870 afslutade laga skiften på alla egorna till 20 mantal och på ensamt inegorna till 1 mantal; att då 1825 års härvid begagnade jordebok upptoge länets hemmantal till 2,917 förmedlade mantal, återstode oskiftade 594 mantal, af hvilka omkring 20 mantal vore under laga skiftes behandling, samt omkring 300 mantal, såsom enstaka hemman, herregårdar och boställen m. fl. sannolikt icke komme att undergå skifte; att likväl sistnämnda hemmantal kunde anses endast såsom "provisionelt", enär det visat sig, att flere enstaka hemman blifvit delade och andra, lydande under större egendomar, efter försäljning vore underkastade laga skifte; att hela den s. k. slättbygden eller länets vestra socknar, med undantag af en del herregårdar, hvilka sedan forna tider haft bestämda gränser, och några få andra hemman, undergått enskifte eller laga skifte, så att de oskiftade hemmanen tillhörde länets östra socknar eller skogsbygden; samt att skiftesverket utöfvat ett högst välgörande inflytande på jordbruket, hvartill i väsentlig mån kunde räknas tillgodogörandet af raergel. 6. Politi. Af tillämpningsskolor och uppfostrings-anstalter, utom elementarläroverken och folkskolorna, finnas fortfarande: l:o) Länets landtbruksskola, som 1870 års höst förflyttades från Vrangelsro till egendomen Lindhult i Stafsinge socken al

12 8 Hallands län. Skolor. Banker. Sparbanker. Tab. N:o 13. Sjukvård. Faurås härad. Angående denna skola i öfrigt åberopas sista berättelsen. 2:o) Slöjdskola för flickor i Halmstad. Lärarinnan har årligen undervisat 30 flickor i hvarjehanda fruntinnnersslöjder. Skolans inkomster och utgifter hafva i medeltal utgjort, de förra 583 r:dr 5 öre och de senare 554 r:dr 2 öre. 3:o) En skola för handtverkslärlingar, likaledes i Halmstad. Intill 1868 lemnade två lärare under 2 timmar hvarje Söndag undervisning i kristendom, skrifning och räkning. Lärarnes årliga lön 150 r:dr. Under åren 1868, 1869 och 1870 har skolan hållits öppen jemväl under 2 timmar hvarje Onsdag. Undervisning har meddelats i teckning af en tredje lärare. Lärarnes löner hafva för nämnda tre år utgått med 375 r:dr årligen. Liirjungarne hafva i medeltal utgjort 30. 4:o) Den i Halmstad år 1841 stiftade småbarnsskola, i hvilken undervisning och tillsyn meddelats af en lärarinna. Barnens antal har i medeltal utgjort 60. Skolans årliga inkomster och utgifter hafva uppgått till belopp af 820 r:dr. En andra småbarnsskola, inrättad i Halmstad år 1864 och omförmäld i sista berättelsen, lärer rätteligen böra hänföras till folkskolan. Beträffande de uti berättelsen för upptagna i Eldsberga och Snöstorps socknar inrättade slöjdskolor åberopas samma berättelse. I Falkenbergs slöjdskola har af en lärarinna årligen undervisats 12 till 15 flickor. Enligt anmälan af Magistraten i Varberg finnas der fortfarande en slöjdskola för flickor samt en söndagsskola för tjenstefolk och. handtverksarbetare. Ar 1867 bildades vid Slottsmöllans fabrik en sjuk- och begrafningskassa, som är arbetarnes tillhörighet. Dess tillgångar hafva uppstått dels genom inträdes-afgift af hvarje person och dels medelst 2 procent afdrag af arbetsförtjensten, hvilket afdrag sker vid hvarje aflöning. Kassans behållning vid bokslutet den 1 Oktober 1870 utgjorde 4,728 r:dr 33 öre. Enligt uppgift af Magistraten i Halmstad finnas derstädes Sjömanshuskassan, med en behållning af 18,850 r:dr, Handelsföreningens kassa, uppgående till 1,350 r:dr 45 öre, och Handtverksföreningens kassa med behållning af 2,600 r:dr, allt vid 1870 års slut. Den i förra berättelsen omförmälda, af Ryttmästaren m. m. von Möller inrättade sparkassa har fortfarande varit i verksamhet. Smålands m. fl. provinsers Hypoteksförening likasom Hallands enskilda bank hafva under ifrågavarande 5 års period verkat välgörande för orten. Sedan September 1869 har Göteborgs enskilda bank hållit kommissionskontor i Kongsbacka. _ Tab. N:o 13. Befintlige sparbankers ställning upptages å tabellen N:o 13. Slottsmöllans sparbank, stiftad i Maj 1864 hufvudsakligen för fabriksarbetarne, har sedermera vunnit den utsträckning, att äfven andra personer fått begagna sparbanken. Vid bokslutet den 30 Juni 1870 voro insatte 60,556 r:dr 28 öre. Under påföljande räkenskapsår utgjorde insättningarna tillhopa med nyssnämnda belopp 69,673 r:dr 62 öre, hvarå ränta beräknats till 3,984 r:dr 87 öre; 41,701 r:dr 83 öre äro uttagne. Länets gemensamma brandstodsbolag har blifvit upplöst, hvaremot andra föreningar till ersättning af fast och lös egendom, som genom brand förloras eller skadas, äro pastorats- och häradsvis bildade, dels med fonder, samlade medelst inträdesafgift och årliga tillskott i mån af försäkringsvärde, dels ock med förbindelse för delegarne att, då brandskada.inträffar, densamma godtgöra med kontanta penningar, spanmål och foder samt körslor och dagsverken; men om dessa föreningars verksamhet saknas upplysningar. En mängd af länets innevånare försäkrar sin egendom i bolagen "Skandia" och "Svea", hvilkas verksamhet medfört stor nytta för orten. För brandskador i länets städer under åren har styrelsen vid städernas allmänna brandstodsbolag utbetalt sammanlagdt 138,273 r:dr 90 öre. Af dessa skador hafva de betydligaste inträffat: l:o) den 3 September 1866 i Halmstad, då tre gårdar dels nedbrunno samt dels i mer och mindre mån skadades. Ersättningen utgjorde 32,300 r:dr; och 2:o) den 9 Januari 1869 i Varberg, då 6 gårdar nedbrunno eller skadades. Skadan godtgjord med 73,663 r:dr. Direktionen vid allmänna Brandförsäkringsverket för byggnader å landet har under förenämnda femårs-period för timade brandskador i länets socknar utgifvit tillhopa 64,838 ndr 36 öre. I afseende på föreningen till ersättande af förluster genom hagel å utestående gröda åberopas berättelsen för åren Såvidt till Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes kännedom kommit, finnas sockenmagasin endast i Fjärås och Veinge församlingar, hvarjemte i Eldsberga socken år 1866 genom frivilliga sammanskott bildades en nödhjelpsförening för anskaffande och försäljning af bröd till billigt pris. Föreningen eger ett kapital af 200 r:dr, innestående i Halmstads sparbank. Särö och Varberg äro fortfarande de enda orter, som allmänneligen varit' besökte för saltsjöbad. A sistnämnda ställe hafva nu mera fullbordats badhus och Ijassiner, hvilka till alla delar motsvara billiga anspråk. Kallvattenkur-anstalten i Halmstad har varit besökt af följande antal patienter: 1866, 90; 1867, 121; 1868, 121; 1869, 110 och 1870, 125, af hvilka en stor mängd tillfrisknat eller förbättrats. Genom serskild af badgäster bildad fond och årliga bidrag har hvarje af de senare åren lemnats fribad i 5 veckor åt 10 behöfvande personer från olika län; hvarjemte medgifvits fria bad under lika tid åt 10 af Halmstads fattigare personer, som varit, i behof och kunnat draga nytta af baden. Lasarett och kurhus finnas fortfarande för södra Halland vid Halmstad och för norra delen af länet i Varberg. Ar 1866 lades grund till nytt lasarett och kurhus för södra Halland i stället för det gamla. Påföljande året uppfördes och år 1868 inreddes sjukhusbyggnaden, som, bestående af tegel, är täckt med skiffer. Den är belägen söder utom Halmstad, 110 fot från Nissa-ån, på fast och sandig grund. Byggnaden, 153 fot lång och 43 fot bred, i sträckning från öster till vester, har tva våningar med sjukrummen belägna mot söder och korridorer mot norr. Från östra gafveln utspringa vertikalt två flyglar, hvardera en våning, afsedde till boställsrum för läkaren och syslomannen, samt innehållande kök m. m. På ett afstånd af 68 fot från lasarettet är uppförd en s. k. ekonomi-byggnad med rum för ångmaskin och maskinist, kolbod, bagarstuga, tvättanstalt, torkinrättning och två afträden. Denna byggnad likasom ångmaskinen afsynades i September 1869, hvarefter senare på hösten sjukhuset upplåtits till begagnande.

13 Sjukvård. Fattigvård. Tab. N:o 14. Kostnaden för sjukhuset och ekonomi-byggnaden med inredning och ångmaskin har uppgått till 65,443 r:dr 73 öre, hvaraf upplånats 24,443 r:dr 73 öre, landstinget anslagit '25,000 r:dr, samt 16,000 r:dr besparade medel blifvit använda. Halmstads sparbank har under år 1870 till inköp af inventariipersedlar och instrument till lasarettet skänkt saramanlagdt 5,000 r:dr. Förhållandet rörande antalet tillgängliga sängplatser m. m. inhemtas af följande tabeller: l:o) Lasarettet och kurhuset vid Halmstad: Hallands län. 2:o) Lasarettet och kurhuset i Varberg: 9 Betalande patienter å lasarettet hafva under ifrågavarande år varit fördelade i 3 klasser, med skyldighet att dagligen betala: första klassen, personer ej tillhörande distriktet, en r:dr; andra klassen 50 öre och tredje klassen 25 öre; hvarjemte patienter, som under 1870 begagnat enskildt rum, fått dagligen erlägga två riksdaler. Kurhusafgiften har årligen beräknats till 25 öre af hvarje inom distriktet inantalsskrifven person. Legosängs-afgiften å lasarettet har årligen utgjort för dag: för enskildt rum 1 r:dr 20 öre, utom distriktet boende 1 r:dr, patient i första klassen 50 öre och i andra klassen 25 öre. Kurhusafgift årligen påförd hvarje inom distriktet mantalsskriven person 20 öre., Det öfverskott, som uppstått enligt hvad ofvanintagne tablåer visa, har blifvit användt dels till afbetalning på sjukhusinrättningarnas skuld och dels till nybyggnader. I afseende k fattigvården åberopas tabellen N:o 14. Tab. N:o 14. Det anmärkes, att ordföranden i Vapnö sockens fattigvårdsstyrelse landtbrukaren Karl Göran Sperling Staël von Holstein, oaktadt förelagde viten, icke kunnat förmås afgifva någon uppgift angående fattigvården i nämnda socken; hvarför densamma ej är i tabellen N:o 14 beräknad. Halmstads slott den 23 Augusti F. W. LEIJONANCKEK. C. G. Lindgren. K. N. Godehmius. K. JU:tt Befaltningshafvandes femårsberättelter 186t Hallands lån. 2

14

15 Tab. N:o 1. Hallands län. 11 Tab. N:o 1. FOLKMÄNGD.

16 12 Hallands län. Tabb. N:is 2 och 3. Tabb N:is 2 och 3. JORDBRUK OCH BOSKAPSSKÖTSEL, ÅR 1870.

17 Tabb. N:is 4, 5 och 6. Hallands län. 13 Tab. N:o 4. SKOGSHUSHÅLLNING. Tab. N:o 5. DÖDADE ROFDJUR. Tab. N:o 6. AF ROFDJUR DÖDADE HUSDJUR.

18 14 Hallands län. Tab. N:o 7 a. Tab. N:o 7 a. BRUK, FABRIKER OCH MANUFAKTUR-INRÄTTNINGAR, ÅR 1870.

19 Tabb. N:is 7 b och 8. Hallands län. 15 Tab. N:o 7 b. HANDTVERKERIN, ÅR Tab. N:o 8. ALLMÄNNA VÄGAR, GÄSTGIFVERIN OCH SKJUTSNING.

20 16 Hallands län. Tabb. N:is 9 a och 9 b. Tab. N:o 9 a. SJÖFART, ÅR Tab. N:o 9 b. HANDLANDE OCH DERAS BETJENING, ÅR 1870.

21 Tab. N:o 10 a. Hallands län. 17 Tab. N:o 10 a. HEMMAN OCH JORDLÄGENHETER M. M. Å LANDSBYGDEN, ÅR K. M:tt Btfallningihafvandei femårtberätiehtr 1866^ Hallands län. 3

22 18 Halllands län. Tab. N:o 10 b. Tab. N:o 10 b. JORDOMRÅDE OCH EGENDOMAR I STÄDERNA.

23 Tab. N:o 11. Hallands län. 19 Tab. N:o 11. LAGA SKIFTEN UNDER ÅREN

24 20 Hallands län. Tab. N:o 12. Tab. KRONO -

25 Tab. N:o 12. Hallands län. 21 N:o 12. UPPBÖRDEN.

26 Tab. N:o 13. SPARBANKER. 22 Hallands län. Tab. N:o 13.

27 Stockholm, P. A. Norstedt & Söner. Tab. N:o 14. FATTIGVÅRDEN. Tab. N:o 14. Hallands län. 23

28