2. Översiktsplan för Kalmar kommun antagande. Översiktsplanen finns att läsa på:

Transkript

1 KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 1(12) Reviderad 11 juni 2013 Kommunfullmäktige Tid Måndagen den 17 juni 2013 kl. 11:00 Obs tiden! Plats Stora konferenssalen, Brofästet Hotell & Konferens Förhinder att närvara meddelas i första hand till respektive parti, i andra hand till kommunledningskontoret (tfn ) Enligt uppdrag Jonas Sverkén Föredragningslista 1. Val av protokolljusterare 2. Översiktsplan för Kalmar kommun antagande Översiktsplanen finns att läsa på: Översiktsplanen kommer att delas ut på sammanträdet. Den finns även för avhämtning på kanslienheten. Kommunstyrelsens förslag till beslut: Kommunfullmäktige antar förslag till översiktsplan för Kalmar kommun samt tillhörande miljökonsekvens-beskrivning. I kommunstyrelsen redovisade Inger Hilmansson (FP) och Björn Brändewall (FP) en protokollsanteckning, se bilaga. 3. Interpellationer och frågor

2 Kommunfullmäktige KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 2 (12) 4. Revisionsberättelse för räkenskapsåret 2012 samt revisorernas granskning av årsredovisningen 2012 Förslag till beslut redovisas senare. 5. Revisorernas utvärderingsberättelse för år 2011 och årsrapport för år 2012 Förslag till beslut: Kommunfullmäktige överlämnar årsrapport 2012 till kommunstyrelsen och berörda nämnder med begäran om svar till kommunens revisorer om hittills vidtagna åtgärder med anledning av följande revisionsrapporter senast 15 september 2013: - Granskning av det systematiska arbetsmiljöarbetet - Granskning av arbetsmiljön inom hemtjänsten - Granskning av kultur- och fritidsnämndens interna kontroll avseende kommunens hantering av konst - Underhåll av gator och vägar - Granskning av upphandling och avtal med externa utövare samt tillämpning i praktiken - Granskning av kravrutinen och föreningsbidragen inom kultur- och fritidsnämnden - Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete - IT-kontinuitetsplaner 6. Årsredovisning 2012 Kalmar kommun Handlingar är utdelad tidigare. Årsredovisningen finns även på kanslienheten för avhämtning eller i den elektroniska kallelsen på Förslag till beslut: Kommunfullmäktige godkänner årsredovisningen Program inför detaljplan för Fredriksskansområdet Kommunstyrelsens förslag till beslut: Kommunfullmäktige godkänner program inför detaljplan för Fredriksskansområdet som underlag för fortsatt detaljplanearbete. I kommunstyrelsen redovisade Inger Hilmansson (FP) och Björn Brändewall (FP) en protokollsanteckning, se bilaga.

3 Kommunfullmäktige KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 3 (12) 8. Exploateringsavtal för genomförande av detaljplan för Bergagården, Rapsen 4 m.fl. fastigheter Kommunstyrelsens förslag till beslut: Kommunfullmäktige godkänner exploateringsavtalet med Bergagårdshöjdens Fastighets AB (org nr ). Kommunstyrelsen får träffa exploateringsavtal med Bergagårdshöjdens Fastighets AB (org nr ) enligt det avtalsförslag som har undertecknats av bolaget. 9. Detaljplan för Bergagården, Rapsen 4 m.fl. fastigheter Kommunstyrelsens förslag till beslut: Kommunfullmäktige antar ny detaljplan för Bergagården, Rapsen 4 m.fl. fastigheter. 10. Detaljplan för del av fastigheterna Svensknabben 1, Berga 10:5 m.fl. (Svensknabbenområdet) Kommunstyrelsens förslag till beslut: Kommunfullmäktige antar ny detaljplan för del av fastigheterna Svensknabben 1, Berga 10:5 m.fl.(svensknabbenområdet). I kommunstyrelsen redovisade Inger Hilmansson (FP) och Björn Brändewall (FP) en protokollsanteckning, se bilaga. 11. Ändring av detaljplaner (byggnadsplaner) för delar av Trekanten Kommunstyrelsens förslag till beslut: Kommunfullmäktige antar ändring av detaljplaner (byggnadsplaner) för delar av Trekanten. 12. Översyn av den fysiska planprocessen samt ändringar i kommunstyrelsens och samhällsbyggnadsnämndens reglementen Kommunstyrelsens förslag till beslut: 1. Kommunfullmäktige godkänner översynen av planprocessen. 2. Kommunfullmäktige godkänner kommunlednings-kontorets förslag till ändrad ansvarsfördelning mellan kommunstyrelsen och samhällsbyggnadsnämnden.

4 Kommunfullmäktige KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 4 (12) 3. Kommunfullmäktige antar ändringar och tillägg i reglementet för kommunstyrelsen i 18, 21 och 22 samt i reglementet för samhällsbyggnadsnämnden i 1, enligt kommunledningskontorets förslag med följande ändringar: - sista strecksatsen i 18 ska ha lydelsen mark- och exploateringsfrågor - det ska förtydligas i samhällsbyggnadsnämndens reglemente att nämnden är ansvariga för fördjupade översiktsplaner. 4. Ändringarna ska gälla från och med den 1 januari Kommunstyrelsen och samhällsbyggnadsnämnden får i uppdrag att ändra sin organisation i enlighet med de ändrade ansvaren. 6. Kommunstyrelsen får i budgetförslaget för 2014 göra de förändringar som krävs till följd av de ändrade ansvaren. Besluten gäller under förutsättning att samhällsbyggnadsnämnden tillstyrker förslaget. 13. Begäran om extra medel till beläggningsåtgärder - ökad budgetram 2013 Kommunstyrelsens förslag till beslut: Servicenämndens budgetram 2013 utökas, för beläggningsåtgärder, med 8,2 miljoner kronor. Vidare utökas servicenämndens budgetram 2013 med 2 miljoner kronor till enskilda vägar samt 0,8 miljoner kronor till gång- och cykelvägar. Begäran om tillfälligt utökad budgetram för åren behandlas i kommande budgetarbete. Inger Hilmansson (FP) redovisade en protokollsanteckning i kommunstyrelsen, se bilaga. 14. Uppdrag att ta fram ett belysningsprogram Kommunstyrelsens förslag till beslut: Samhällsbyggnadsnämnden får i uppdrag att ta fram ett belysningsprogram i samarbete med servicenämnden och Kalmar Energi AB. Uppdraget ska redovisas i kommunfullmäktige senast december 2013.

5 Kommunfullmäktige KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 5 (12) Uppdraget att ta fram belysningsprogram ska även gälla tätorterna i kommunen utifrån aspekterna trygghet, trafiksäkerhet, energiförbrukning, utveckling och gestaltning. 15. Utökad investeringsbudget för energitjänsteprojekt Kommunstyrelsens förslag till beslut: Kommunfullmäktige beslutar att utöka investeringsbudgeten för energitjänsteprojekt med 53 miljoner kronor, från 80 miljoner kronor till 133 miljoner kronor. Kommunledningskontorets ekonomienhet får i uppdrag att i kommande budgetarbete redovisa underlag och metod för hur nämndernas budgetram ska justeras mot bakgrund av projektets räntabla investeringar. 16. Budgetuppföljning april 2013 med prognos för helåret 2013 Förslag till beslut: Kommunfullmäktige lägger budgetuppföljning april 2013 med prognos för helåret 2013 till handlingarna. 17. Uppföljning efter april 2013 med prognos för bokslutet 2013 för koncernen Kalmar Kommunbolag AB Kommunstyrelsens förslag till beslut: Kommunfullmäktige lägger Kalmar Kommunbolag AB:s uppföljning efter april 2013 med prognos för bokslutet 2013 till handlingarna. 18. Försäljning av del av fastigheten Berga 10:2, Funkabo (Bovieran AB) Kommunstyrelsens förslag till beslut: Kalmar kommun får sälja del av fastigheten Berga 10:2, enligt kommunledningskontorets förslag, till Bovieran AB (org.nr ) för kronor. Anläggningsavgift för vatten och avlopp tillkommer enligt den taxa som gäller då bygglov beviljas.

6 Kommunfullmäktige KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 6 (12) 19. Motion från Tamás Lakatos (M) om kontaktvänligare hemsida Kommunstyrelsens förslag till beslut: Kommunfullmäktige beslutar att kommunledningskontorets yttrande från den 26 april 2013 ska utgöra svar på Tamás Lakatos (M) motion om en kontaktvänligare hemsida. Motionen ska härmed anses vara besvarad. 20. Motion från Jonas Löhnn (MP): Hänvisa Linnéuniversitetet till områdena kring befintliga lokaler Kommunstyrelsens förslag till beslut: Kommunfullmäktige avslår motionen om att hänvisa Linnéuniversitetet till områdena kring befintliga lokaler. Inger Hilmansson (FP) redovisade protokollsanteckning i kommunstyrelsen, se bilaga. Christopher Dywik redovisade en protokollsanteckning. 21. Motion från FP om att bjuda in till företagsfrukost Kommunstyrelsens förslag till beslut: Kommunfullmäktige beslutar att kommunledningskontorets yttrande från den 23 maj 2013 ska utgöra svar på Folkpartiets motion om att bjuda in till företagsfrukost. Inger Hilmansson (FP) reserverade sig mot beslutet till förmån för eget förslag att kommunstyrelsens ledamöter och ersättare informeras om och erbjuds att anmäla sig till kommande företagsfrukostar. 22. Regionförbundet i Kalmar läns årsredovisning 2012 Kommunstyrelsens förslag till beslut: Kalmar kommun beviljar för sin del Regionförbundets styrelse och de förtroendevalda i dessa organ ansvarsfrihet för 2012 och godkänner årsredovisningen Kalmarsunds Gymnasieförbunds årsredovisning 2012 Kommunstyrelsens förslag till beslut: Kalmar kommun beslutar för sin del styrelsen (förbundsdirektionen) för Kalmarsunds Gymnasieförbund och enskilda

7 Kommunfullmäktige KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 7 (12) förtroendevalda i detta organ ansvarsfrihet för 2012 och godkänner årsredovisning Valärenden 25. Anmälningsärenden - Kommunstyrelsens protokoll den 4 juni 2013 (kommer att delas ut på sammanträdet) - Genomlysning av fritidsgårdsverksamheten i Kalmar och Södermöre - Beslut från Socialstyrelsen gällande tillsyn av kommunens insatser till personer med psykisk funktionsnedsättning - Medborgarförslag om plank mot Stena på Södra vägen samt samhällsbyggnadsnämndens svar - Beslut från länsstyrelsen om ny ledamot i kommunfullmäktige efter Jessica Rydell (MP) - Motion från Anna Thore (MP): Försök med nolltaxa i lokal busstrafik på lördagar - Motion från Björn Brändewall (FP) om mer insyn och delaktighet i kommunfullmäktige - Medborgarförslag om samarbete mellan Kalmarsunds-regionens renhållare och kommunens skolor och förskolor - Medborgarförslag om aktivitetsområde för hundar - Medborgarförslag om grusad löparbana på Lindö - Medborgarförslag att göra Kalmar till rosornas huvudstad - Medborgarförslag om att göra en lekplats i Drag - Medborgarförslag om ett ställe i Smedby där ungdomar som utövar actionsport kan vara

8 Kommunfullmäktige KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 8 (12) Bilaga Protokollsanteckningar från kommunstyrelsen den 4 juni Ärende 2, Översiktsplan för Kalmar kommun antagande Protokollsanteckning från Inger Hilmansson (FP) och Björn Brändewall (FP): Vi vill börja med att lyfta fram en del punkter som Folkpartiet hade synpunkter på under utställningen och som tydligt förbättrats sedan dess. Kommunövergripande kartor har tillförts och ger bra överblick, likalydande kartor med tydliga områden för bostads- och verksamhetsutveckling över tätorterna gör det mycket tydligt var man vill att utveckling ska ske. Översiktsplanen ska vara ett tydligt inriktningsdokument för medborgare, näringsliv och samhällsplanerare. Vi välkomnar vidare att man höjer blicken något och ser värdet av att Kalmarsundskommunerna arbetar tillsammans som en part i Östersjöregionen. Även skrivningar om resvanor och arbetspendling har tillförts vilket ger en bild av kommunikationsproblemen som finns. Dessa visar dock bara restid från stationen i Kalmar till andra orter. För många börjar resan långt ifrån stationen med helt andra restider vilket gör det svårt att välja kollektiva färdsätt. Detta kunde belysas bättre. Vi hade också velat se en skarpare skrivning om KLT:s roll i arbetet med att uppnå många av de ställningstaganden som formuleras i ÖP: n. Vi välkomnar att man mildrar skrivningen om biltrafik på Kvarnholmen och att denna snarare minskar än hindras helt, stopp för biltrafik på Kvarnholmen skulle varit mycket olycklig för bl.a. handeln på Kvarnholmen. Vi hävdar också fortsatt hamnverksamheternas möjligheter att utvecklas. Folkpartiet välkomnar att Lindö utpekas som ett rekreationsområde. Vi anser Lindö ska utvecklas som en Hyde Park i den framväxande staden och att ytterligare bebyggelse inte bör ske här. Vi vill vidare vädja om att man inför nästa Översiktsplan sänker ambitionsnivån vad gäller grafisk layout, förskönande bilder, målande historiska beskrivningar och annat som tynger dokumentet. Detta försvårar att Översiktplanen kan användas som ett arbetsdokument. Flera tematiska tillägg tillkommer också vilket försvårar överblicken och tynger ner dokumentet. Översiktplan ska upprättas varje mandatperiod. Senaste översiktplan före denna var från 1999.

9 Kommunfullmäktige KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 9 (12) I övrigt hänvisar vi till vårt yttrande under utställningen. Ärende 7, Program inför detaljplan för Fredriksskansområdet Protokollsanteckning från Inger Hilmansson (FP) och Björn Brändewall (FP): För ett år sedan var Fredriksskans i fokus för Linnéuniversitetets placering, därav det nu aktuella planprogrammet. Plötsligt, utan närmare motivering, flyttade fokus för lokaliseringen till Ölandshamnen. Ett arkitektförslag för Linneuniversitetets placering på Fredriksskans var presenterat för styrgruppen, men inte för övriga förtroendevalda och det är rimligt att det förslaget läggs ut på hemsidan före beslut i kommunfullmäktige. Då kan alla skapa sig en uppfattning om vilka direktiv och begränsningar som kommer att ligga till grund för bebyggelse inom detta område. Friidrotten och skolidrotten behöver utvecklingsmöjligheter och en multihall är utlovad i anslutning till en kommande exploatering. Kalmars ungdomar ska ha samma möjligheter att utvecklas i sin idrott, som ungdomar i andra liknande kommuner har. På Lindö bör organiserad idrott undvikas då det kommer att medföra krav på omklädningsrum och inhägnader som inte är förenligt med Lindös vilda karaktär. Det är hög tid att ta in barnperspektivet i stadsutvecklingen. Lindös vilda karaktär förutsätter att ingen ytterligare exploatering sker där. Markvärdet innebär att en exploatering måste bli omfattande för att täcka kostnader för mark m.m. Folkpartiet är positiv till att bygga samman Kalmar tätort och Norra stadsdelen. Därför vill vi värna Lindö som stadens gröna lunga, där naturliga möten och rekreation kan ske utan krav på arrangerade aktiviteter. En strandpromenad kring hela fjärden, med framkomlighet för t.ex. rullator och permobil, välkomnar vi. Grundvattnet finns mellan 1-1,5 meter under markytan, och kraven för bebyggelse med hänsyn till både klimat och miljö kommer sannolikt att skärpas. Föroreningar finns och de ekonomiska konsekvenserna för kompenserande åtgärder på Fredriksskans måste bli tydliga i det fortsatta arbetet. Parkeringsförutsättningarna i området är redan idag ansträngda, och måste förbättras. Ett badbart vatten och behovet av muddring är en förutsättning för en attraktiv stad och bebyggelse i området. Vattengenomströmningen bör underlättas- inte begränsas ytterligare. De ekonomiska konsekvenserna för Kalmar kommun på både kort och längre sikt måste redovisas tidigt i planeringen. Vi betonar vikten av insyn och öppenhet då beslutsunderlag med konsekvensanalyser för bebyggelse och lokalisering ska presenteras.

10 Kommunfullmäktige KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 10 (12) Ärende 10, Detaljplan för del av fastigheten Svensknabben 1, Berga 10:5 m.fl. (Svensknabbenområdet) Protokollsanteckning från Inger Hilmansson (FP) och Björn Brändewall (FP): Att utveckla Svensknabben till ett besöksmål må vara en smaklig ambition men det blir lite svårt att förstå när de stora förändringarna inom området avser byggande av kontor och bostäder. Fram för allt de två (?) hus som planeras vid infarten strax öster om ridskolan verkar utmanande på den karaktär som området har och den verksamhet som bedrivs i området. Ridskolan må missköta hagar etc. men det fråntar inte verksamheten den positiva tillgång den är för häst- och ridintresserade i Kalmar. Lokaliseringen till Svensknabben är inte oproblematiskt men man bör hålla det historiska i minnet och ha respekt för de beslut som fattats vid lokaliseringen. Svensknabben är minst lika värdefull som kontext till häst- och ridverksamhet som värde för boende, särskilt med tanke på eventuell havsytehöjning. Ridskolan har idag en unik placering (stads- och kommunikationsnära; jfr LNU!) som är svår att ersätta. De andra ridskolorna i Kalmartrakten har helt andra förhållanden (är mer beroende av att föräldrar kan skjutsa till och från). En ytterligare expansion av Svensknabbenbebyggelse västerut bör inte tillåtas förrän ridskoleverksamheten på Svensknabben är utredd och fått en långsiktig status tydliggjord och fastlagd av Kalmar kommun. Ärende 13, Begäran om extra medel till beläggningsåtgärder ökad budgetram 2013 Protokollsanteckning från Inger Hilmansson (FP): Servicenämnden begärde våren 2012 att få utnyttja resultatutjämningsfonden till förstärkning av budget för bl.a. beläggningsunderhåll. Som underlag togs en beräkning fram som visade, att med nuvarande budget åtgärdas i genomsnitt m2 per år av gator och vägar i Kalmar kommun, vilket utgör 1,6 % av det totala vägnätet och motsvarar en åtgärdstid på ca 64 år. Mellan åren 2007 till 2011 har budgeten för beläggningsunderhåll i jämförelse med skötselytan minskat. Under samma period har nettobudgeten för vinterväghållningen varit oförändrat 3,5 mnkr och beloppet räcker i princip för en snöfri vinter. Majoriteten avslår då servicenämndens begäran med hänvisning till det osäkra ekonomiska läget, och lågt budgeterade resultatnivån för år December 2012 utökas servicenämndens budget i ett tillägg för 2012 med 3 miljoner kronor.

11 Kommunfullmäktige KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 11 (12) I januari år 2013 betonar kommunstyrelsen, med anledning av revisorernas granskningsrapport, att kommunstyrelsens uppsikt över övriga nämnders verksamhet sker utifrån de av kommunfullmäktige fastställda principerna för ekonomistyrning- budgetprocess och uppföljning av ekonomi och verksamhet. Revisorernas rapport, visar på stora brister på långsiktig planering av vägunderhållet. En långsiktig planering förutsätter dock en långsiktig och hållbar ekonomi. Budgetuppföljningen efter april 2013 visar att inte ens, det från början dystra resultatet ser ut att hålla året ut. Det är därför illavarslande att majoriteten nu spenderar ytterligare medel efter indikationer om nya AFA- pengar. Man tar alltså av pengar som ännu inte kommit in till Kalmar kommun. Det finns många eftersatta behov i Kalmar kommun som behöver lösas mera långsiktigt och vägunderhållet är ett av dem. Flera osäkerhetsfaktorer har inneburit att majoriteten avbrutit budgetprocessen för budget år 2014 och skjuter den från junisammanträdet i kommunfullmäktige till obestämd tid i höst. Folkpartiets krav på åtgärdsplan för en hållbar ekonomi i Kalmar kommun blir alltmer akut! Ärende 20, Motion från Jonas Löhnn (MP): Hänvisa Linnéuniversitetet till områdena kring befintliga lokaler Protokollsanteckning från Inger Hilmansson (FP): Som skattebetalare är det självklart viktigt att få veta hur pengar ska fördelas mellan forskning, undervisning och den fysiska studiemiljön. Folkpartiet liberalerna uppmuntrar fler öppna informationsmöten och vi har, för att åstadkomma största möjliga delaktighet, ställt oss bakom ett lokalt folkomröstningsinitiativ. För oss är fusionen med Växjö och ett gemensamt universitet en möjlighet och ett led i det samarbete som nu utvecklas inom flera områden i vår region. Att så stort fokus lagts på lokaliseringen är olyckligt. Kommunen har ett planmonopol och ska anvisa lämplig mark som också ger övriga befintliga och planerade verksamheter i kommunen utrymme och goda utvecklingsmöjligheter på både kort och lång sikt. Det har tydligt framgått att Folkpartiet liberalerna anser, att både Malmen och Brofästet är integrerade i staden och har närhet till både kommunikationer och vatten. Inför beslut om avsiktsförklaring undanhöll majoriteten oss allt beslutsunderlag och vi begärde därför en återremiss. Därefter har vi framhållit att Folkpartiet, av respekt för den demokratiska processen, ska invänta alla beslutsunderlag i frågan innan vi fattar beslut om lokalisering. Vi har, i anslutning till det samråd som nu pågår, i en protokollsanteckning i samhällsbyggnadsnämnden, pekat på ett antal faktorer som gör det tveksamt med en etablering i hamnen.

12 Kommunfullmäktige KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 12 (12) Att, i enlighet med motionen, avbryta allt arbete mitt i den demokratiska samrådsprocessen, vore att lämna Kalmars invånare utan möjlighet till svar på alla de frågor som kommer att ställas i den här samrådsprocessen. Som ansvarsfullt parti anser vi att alla frågor och svar ska upp på bordet, så att alla partier kan motivera sina beslut och också förklara dem för kommunens invånare.

13 Kalmar kommun SAMHALLSBYGGNADSNAMNDEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Ärende: Handläggare: Rebecka Sandelius Dnr: Ändring av detaljplaner (byggnadsplaner) för delar av Trekanten, Kalmar kommun Beskrivning: Handling: BESLUT: Planändringens syfte är att införa kommunalt huvudmannaskap för allmänna platser i hela Trekanten. Det görs formellt genom att det införs en administrativ bestämmelse i de gällande detaljplanerna. Planändringen ska gälla jämsides med underliggande detaljplaner. Udåtande Förslag till detaljplan senast reviderad Samhällsbyggnadsnämnden godkänner udåtandet som kommunens och föreslår kommunfullmäktige att anta förslaget till detaljplan senast reviderat Samtidigt ger samhällsbyggnadsnämnden samhällsbyggnadskontoret i uppdrag att påbörja arbetet med detaljplaner för de privatäga fastigheterna, som påverkas av ändringen och är planlagda för allmän plats, men inte används tiu det. Del av Harby 3:150 m fl 8 Harby 3:37 och 3:90 m fl o Harby 1:93 m fl «Harby 22:1 m fl e Harby 5:51 m fl o Harby 4:47 m fl G:\Samhällsbyggnaclskontorel\Kontorel\Nämnd\Sammanträden\2013C \Prolokoll docx Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Protokollet har anslagits på kommunens anslagstavla

14 Utlåtande 1(4) Avdelning/Handläggare Datum Ärendebeteckning Plan-, bygg- och trafikavdelningen Rebecka Sandelius Ändring av detaljplaner (byggnadsplaner) för delar av Trekanten Kalmar kommun Planförslaget senast reviderat har varit utställt på samhällsbyggnadskontoret och Trekantenbiblioteket samt på kommunens hemsida under tiden till Nedan sammanfattas och kommenteras inkomna skriftliga synpunkter. Inkomna synpunkter Länsstyrelsen Kalmar län Enligt 11 kap 10 PBL ska länsstyrelsen pröva kommunens beslut att anta en detaljplan om det kan antas att beslutet innebär att riksintressen enligt MB inte tillgodoses eller om planen är olämplig med hänsyn till mellankommunala frågor, miljökvalitetsnormer, strandskydd eller hälsa och säkerhet och risken för olyckor, översvämning och erosion. Länsstyrelsen har samrådsyttrande ( ) gjort bedömningen att planförslaget inte aktualiserar någon prövning enligt ovan. Med nuvarande kännedom om ärendet gör länsstyrelsen samma bedömning i granskningsskedet. Kommentar: Synpunkterna noteras. Harby 3:34 Gunilla Göransson Wahlmark Det är tyvärr omöjligt för mig att gå med på förslaget. Det behöver lösas på ett för mig säkrare sätt. Kommunen har fortfartande möjlighet att lösa in den planlagda marken. Det står ingenstans att kommunen inte kommer göra detta. Jag vill att båda förslagen träder ikraft vid samma tidpunkt efter det att jag godkänt den nya planen som gäller min tomt. Alternativt löser det på något sätt som gör att kommunen inte blir huvudman och därmed har rätt att lösa in den planlagda marken som jag äger. Kommentar: I samrådsredogörelsen står det: För de privatägda fastigheterna, som är planlagda för allmän plats, men inte används till det, kommer kommunen att ta initiativ Adress Besök Telefon Telefax Box 611 Storgatan 35 A Kalmar Epost: sam.byggnadskontoret@kalmar.se

15 Samhällsbyggnadskontoret Utlåtande 2 (4) till att upprätta nya detaljplaner, eftersom kommunen inte har för avsikt att lösa in och genomföra de gamla planerna eller har något intresse av att vara huvudman för privatägda fastigheter. För att lugna oroliga fastighetsägare kan kommunen vänta med att ta upp ändringen av detaljplaner (byggnadsplaner) för antagande i kommunfullmäktige och påbörja arbetet med nya detaljplaner för de privatägda fastigheter som påverkas av ändringen. Men kommunen kan inte styra tidpunkten när en detaljplan vinner laga kraft. En detaljplan vinner laga kraft tre veckor efter att antagandebeslutet har anslagits på kommunens anslagstavla, om ingen överklagar beslutet. Harby 3:113 Helena Larson och Jörgen Strömberg Vi har synpunkter på och ifrågasätter varför kommunen väljer att basera sitt övertagande som huvudman av allmänplatsmark på detaljplaner år gamla. Om syftet är att ställa till rätta, så känns turordningen inte logisk ur ett samhälls- och fastighetsperspektiv om det dessutom krävs nya detaljplaner för byte av väghållningsansvar med Trafikverket och upphävande av Trekantens vägförening. Framtagande av nya detaljplaner bör vara steg 1 i stället för ändring av befintliga för att införa kommunalt huvudmannaskap. Parallellt med framtagande av nya detaljplaner borde inlösen av privatägd allmän platsmark som i dagsläget nyttjas för vägar, GC-vägar eller andra allmänna ändamål och är av intresse för kommunen att äga kunna ske. Kommentar: Om kommunen gör en ändring av gamla detaljplaner behöver inte några nya detaljplaner upprättas för de delar som är kommunägda. Eftersom det till största delen är kommunal mark som berörs av ändringen, bedömer kommunen att detta är ett smidigare sätt, trots att det också kommer att krävas nya detaljplaner. Ändring till kommunalt huvudmannaskap anser vi ska baseras på nya värderingar utifrån dagens behov och förutsättningar, dvs på nya detaljplaner ur ett helhetsperspektiv för samhället. Mark som idag inte används som allmän platsmark anser vi inte kommunen ska överta eller ha huvudmannaskapet för. Övertagande av huvudmannaskapet baseras på befintliga detaljplaner kan innebära kostnader för kommunen för mark som kanske inte kommer att ha något värde för samhällets utveckling och behov. Kostnader för övertagande av mark, anläggning av park/grönytor samt drift och skötsel av dessa. Kommentar: Eftersom kommunen redan 1985 i ett beslut i dåvarande gatunämnden tog beslut om att ta över skötsel och underhåll av allmänna platser innebär inte ändringen av detaljplaner någon förändring i driftkostnader. Kommunen har inte för avsikt att ta över eller vara huvudman för privatägd mark som inte används för allmänna platser. Vi anser att det primära för Trekantens samhälle och dess utveckling är nya detaljplaner baserade på dagens behov och förutsättningar ur ett helhetsperspektiv. Nu gällande detaljplaner och mindre ändringar av dessa för att lösa dagsproblem har inte tillgodosett samhällets nya behov och förutsättningar, vilket successivt blivit tydligt vid större förändringar såsom ny dragning av Rv25 och centrums förflyttning från Gamla vägen till Nya vägen. Och tillgodoses inte genom att Kalmar kommun övertar huvudmannaskapet, varför vi är emot ett generellt övertagande av huvudmannaskapet för allmän platsmark enligt nu gällande detaljplaner.

16 Samhällsbyggnadskontoret Utlåtande 3 (4) Kommentar: Syftet med den här ändringen av detaljplanerna är bara att införa kommunalt huvudmannaskap för allmänna platser. I andra planer arbetar kommunen med helhetsperspektiv t ex i översiktsplan för Kalmar kommun, som kommer att prövas för antagande i början av Under 2013 kommer även arbetet med Utvecklingsdialog för Trekanten att påbörjas där utvecklingsfrågorna för samhället kommer att tas upp. Harby 3:216 Madeleine och Christoffer Klingstedt Vi kan inte gå med på förslaget angående vår tomt Harby 3:216. Kommentar: Synpunkterna noteras. (Se kommentar till Harby 3:34) Trafikverket Region Syd Trafikverket anser att ändringen av detaljplanerna är bra och det är även en förutsättning för att framtida förändringsarbete gällande väghållarskap inom Trekanten ska kunna ske på ett smidigt sätt. Trafikverket har inget att erinra mot planförslaget. Kommentar: Synpunkterna noteras. E.ON Elnät Sverige AB E:ON Elnät Sverige AB har tagit del av inkomna handlingar och har inget att erinra. Kommentar: Synpunkterna noteras. Ändringar efter utställning Efter utställningen har planförslaget inte ändrats, endast redaktionella ändringar i texterna har gjorts. Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden godkänner utlåtandet som kommunens och föreslår kommunfullmäktige att anta förslaget till detaljplan senast reviderat Samtidigt ger samhällsbyggnadsnämnden samhällsbyggnadskontoret i uppdrag att påbörja arbetet med detaljplaner för de privatägda fastigheterna, som påverkas av ändringen och är planlagda för allmän plats, men inte används till det. Del av Harby 3:150 m fl Harby 3:37 och 3:90 m fl Harby 1:93 m fl Harby 22:1 m fl Harby 5:51 m fl Harby 4:47 m fl

17 Samhällsbyggnadskontoret Utlåtande 4 (4) Rebecka Sandelius Planarkitekt Bifogas: Samrådsredogörelse daterad Följande sakägare och likställda har senast inkommit med skriftliga synpunkter som ej blivit tillgodosedda (delges beslutet tillsammans med blanketten Hur man överklagar ). Harby 3:37, Johan Wallander, Gamla vägen 59, Trekanten Harby 3:34, Gunilla Göransson Wahlmark, Vipgatan 9, Trekanten Harby 3:216, Madeleine och Christoffer Klingstedt, Vipgatan 11, Trekanten Harby 3:113, Helena Larson och Jörgen Strömberg, Mellangatan 13, Trekanten

18 Samrådsredogörelse 1(7) Avdelning/Handläggare Datum Ärendebeteckning Plan-, bygg- och trafikavdelningen Rebecka Sandelius Ändring av detaljplaner (byggnadsplaner) för delar av Trekanten Kalmar kommun Planförslaget har varit på samråd under tiden till Förslaget har sänts till berörda myndigheter och förvaltningar enligt sändlista och till fastighetsägare enligt fastighetsförteckning. Nedan sammanfattas och kommenteras inkomna skriftliga synpunkter. Sammanfattning Under samrådstiden har ca hälften av sakägarna hört av sig via telefon och e-post med funderingar om hur ändringen av detaljplanerna (byggnadsplanerna) kommer att påverka dem. Både genom samrådssvar och telefonsamtal har vi fått ta del av värdefull information och fått förslag till det fortsatta arbetet med detaljplaneringen. Flera fastighetsägare har uttryckt oro för att kommunen i och med ändringen av detaljplaner (byggnadsplaner) blir huvudman för deras fastighet och vad som kan hända då. Formellt är Trekantens vägförening huvudman för de allmänna platserna idag. Ändringen av detaljplaner innebär att kommunen tar över huvudmannaskapet för all allmän platsmark. För de privatägda fastigheterna, som är planlagda för allmän plats, men inte används till det, kommer kommunen att ta initiativ till att upprätta nya detaljplaner, eftersom kommunen inte har för avsikt att lösa in och genomföra de gamla planerna eller har något intresse av att vara huvudman för privatägda fastigheter. Så snart ändringen av detaljplaner (byggnadsplaner) har antagits och vunnit laga kraft kan detaljplanearbetet påbörjas med följande prioritering som utgångspunkt 1. Detaljplan för att kommunen ska kunna byta väghållningsansvar med Trafikverket Del av Kristvallavägen 2. Detaljplaner för att kommunen inte ska vara huvudman för privatägd tomtmark Del av Hanna Sahls väg Adress Besök Telefon Telefax Box 611 Storgatan 35 A Kalmar Epost: sam.byggnadskontoret@kalmar.se

19 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse 2 (7) Harby 3:150 m fl Harby 5:30 och 5:81 Harby 5:53 och 5:54 Del av sidoområden längs Nya vägen 3. Detaljplaner för att kunna upphäva Trekantens vägförening Del av Mejerigatan Östra delen av Pappenhagens väg Västra och Östra Brogatan samt västra delen av Pappenhagens väg Infart till Harby 3:144 och 3:70 Del av Kvillbacken Ev parkområden norr om korsningen Nya vägen-nya Kristvallavägen och norr om östra delen av Pappenhagens väg 4. Detaljplaner för att kommunen inte ska vara huvudman för övrig privatägd mark Harby 5:59 Dela av Harby 16:1, Algatan Del av Harby 16:1, Tvebetsgatan-Munkens väg Inkomna synpunkter Länsstyrelsen Kalmar län Detaljplanen aktualiserar sannolikt inga frågor som kan föranleda prövning enligt plan- och bygglagen 11 kap 10 vad gäller mellankommunala frågor, miljökvalitetsnormer, strandskydd samt hälsa och säkerhet eller risken för olyckor, översvämning eller erosion. Länsstyrelsen instämmer i kommunens bedömning att genomförandet av planen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan och att en miljöbedömning därför inte behöver upprättas. Kommentar: Synpunkterna noteras. Lantmäterimyndigheten i Kalmar kommun Planbeskrivning Avtal eller andra överenskommelser Kommunen ska ta över väghållningsansvaret för Kristvallavägen, Gamla vägen och Lokförargatan. Är inte Lokförargatan samt del av Gamla vägen redan kommunalt ansvar (kommunalt huvudmannaskap i dp)? Kommentar: Texten förtydligas. Sidan 3 I uppräkning av bpl saknas 0880K-II:147. Planen har visserligen ingen allmänplats-mark men ska vara med ändå, huvudmannaskapet påverkar ändå, t ex genom kommunens rätt att ta ut ersättning för gatukostnader av fastighetsägarna. Kommentar: Planbeskrivningen kompletteras.

20 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse 3 (7) Sidan 4 Delar av Trekantens vägförenings vägar och parkmark ligger utanför planlagt område, och Del av Kristvallavägen är inte vägföreningens ansvarsområde. Beträffande Kvillbacken ska det väl vara del av? Är inte heller klar med vilket Parkområde norr om korsningen Gamla vägen-nya vägen som avses? Kommentar: Texten förtydligas Genomförandebeskrivning Fastighetsrättsliga frågor Komplettera med att fastighetsbildningen söks hos lantmäterimyndigheten i Kalmar kommun. Kommentar: Texten kompletteras. Bra att förtydliga vilka nya detaljplaner som behövs för att vägföreningen ska kunna upphävas. Kommentar: Kartan i Konsekvensbeskrivningen visar vilka områden som behöver planläggas och ett förslag på detaljplanernas omfattning. Konsekvensbeskrivning Kartan på sista sidan, lite svårt att se vilken blå färg som använts på de smala remsorna. Kommentar: Färgerna byts så att det blir tydligare. Harby 3:51 - Ulla Årestedt och Jean Welander Vi önskar att kommunen löser in vår del av vägmarken som tillhör Harby 3:51. Kommentar: När ändringen av detaljplaner (byggnadsplaner) är antagen och har vunnit laga kraft finns möjlighet för kommunen att lösa in fastigheten. Harby 3:37 - Johan Wallander Jag emotser mig detaljplanen 0880K-II:91. Vill överhuvudtaget inte ha en väg utanför min fastighet. Räcker med cykelvägen som finns idag. Finns inte en chans att ett godkännande kommer från mig under den tiden vi äger huset. Kommentar: Detaljplanen som idag gäller för Harby 3:37 är 0880K-II:91. Enligt den planen är östra delen av fastigheten planlagd för vägmark, som är allmän platsmark. Idag är formellt Trekantens vägförening huvudman för vägmarken. Denna ändring av detaljplaner är ett tillägg till befintliga planer och innebär att kommunen tar över huvudmannaskapet för all allmän platsmark. (Se under Sammanfattning på sidan 1)

21 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse 4 (7) Harby 3:90 - Göran och Kristina Nilsson Som ägare till fastigheten Harby 3:90 Trekanten, vill vi att i den detaljplanen framgår att den del av fastigheten som är markerad, används som tomtmark, vilket den nu gör. Huvudman för den markerade delen bör vara fastighetsägaren. Den del av Hanna Sahls väg, som idag är gång- och cykelväg, även i fortsättningen får vara gång- och cykelväg. Kommentar: I tabellen i Konsekvensbeskrivningen framgår att den delen av Harby 3:90 används som tomtmark. Kommunen har inget intresse av att vara huvudman för privatägda fastigheter och kommer därför att upprätta nya detaljplaner för de privatägda fastigheter som berörs. (Se under Sammanfattning på sidan 1) Harby 3:34, Gunilla Göransson Wahlmark Jag som ägare till tomten går inte med på förslaget enligt planen som presenteras. Detta genomförs inte på ett för mig tryggt sätt. Vad som spelar roll är att kommunen efter detta genomförandet har rätt att tvångsinlösa delen. Beroende på hur nästa plan ser ut kan detta få negativa följder för mig. Kommentar: Idag är formellt Trekantens vägförening huvudman för den park- och vägmark, som enligt gällande detaljplan finns på Harby 3:34. Ändringen av detaljplaner innebär att kommunen tar över huvudmannaskapet för dessa. Kommunen har inget intresse av att vara huvudman för privatägda fastigheter och kommer därför att upprätta nya detaljplaner för de privatägda fastigheter som berörs. (Se under Sammanfattning på sidan 1) Harby 4:40 och 4:99, Bengt Petersson Vid eventuell framtida detaljplaneläggning hemställes om att allmän platsmark som nu och ända sedan 1956 utnyttjas som jordbruksmark åter får sin status som jordbruksmark och att byggnadsplanen i denna del upphävs. Fastigheten Harby 4:40 och 4:99 har samma ägare. Kommentar: Synpunkterna noteras och kommer att uppmärksammas i det fortsatta arbetet med att upprätta detaljplaner för de privatägda fastigheter som berörs. (Se under Sammanfattning på sidan 1) Henrik Albrektsson, Byggnads AB O G Ohlsson, Harby 5:59 Den föreslagna åtgärden gör att rubricerad fastighet inte får någon kommunikation med vare sig Stavhoppsgatan eller Nya vägen vilket i sin tur kommer att försvåra framtida exploatering, särskilt för de fall kommunen väljer att lösa in marken. Vi föreslår istället att gräns för park/naturmark flyttas enligt bifogad karta.

22 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse 5 (7) Kommentar: Ändringen av detaljplaner (byggnadsplaner) är ett tillägg till de redan gällande planerna. Enligt den gällande planen för Harby 5:59 är marken längs Nya vägen och Stavhoppsgatan planlagd för Park/Plantering, som är allmän platsmark. Idag är formellt Trekantens vägförening huvudman för vägmarken. Ändringen av detaljplaner innebär att kommunen tar över huvudmannaskapet för all allmän platsmark. Kommunen har inget intresse av att vara huvudman för privatägda fastigheter och kommer därför att upprätta nya detaljplaner för de fastigheter som berörs. (Se under Sammanfattning på sidan 1) Madeleine och Christoffer Klingstedt Vi går ej med på ändringar på detaljplanen rörande Harby 3:216. Kommentar: Idag är formellt Trekantens vägförening huvudman för den park- och vägmark, som enligt gällande detaljplan finns på Harby 3:216. Ändringen av detaljplaner innebär att kommunen tar över huvudmannaskapet för dessa. Kommunen har inget intresse av att vara huvudman för privatägda fastigheter och kommer därför att upprätta nya detaljplaner för de fastigheter som berörs. (Se under Sammanfattning på sidan 1) Helena Larson, Harby 3:113 (Utdrag ur synpunkter och förslag) Vi har synpunkter på och ifrågasätter varför kommunen väljer att basera sitt övertagande som huvudman av allmän platsmark på detaljplaner år gamla. Då flera ytor för allmänna ändamål inte blivit realiserade under denna tid samt att ändringar skett på delar av nuvarande planer under årens lopp t ex vid utbyggnad av området Fruktodlingen (Äppel-/Päron-/Plommonvägen/Ängsgatan), området där nya mataffären är uppförd och skolområdets ökade behov av mark etc. Är det rätt/samma mark som är allmän platsmark på dessa gamla planer som är det med dagens förutsättningar? Ändring till kommunalt huvudmannaskap borde baseras på nya värderingar utifrån dagens behov och förutsättningar, nya detaljplaner för områden som detta samråd gäller men även översyn av övriga gällande detaljplaner borde genomföras, ur ett helhetsperspektiv för samhället.

23 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse 6 (7) Självklart borde allmän platsmark som idag nyttjas som allmänna vägar, gång och cykelvägar och är privatägd mark ställas tillrätta och övergå i kommunal ägo, vilket vore bra ur flera aspekter t ex gällande drift och skötsel, säkerhet och ansvar mm. Därtill finns ytterligare markområden som idag upplevs som kommunal mark, dessutom sköts den förmodligen redan idag av kommunen t ex gräsyta längs med Algatan, gång- och cykelstråk mellan Magister Haralds väg och Munkens väg. Men mark som idag inte används som allmän platsmark bör lyftas bort och hanteras i samband med nya detaljplaner. Om övertagande sker baserat på befintliga detaljplaner innebär detta kostnader för kommunen för mark som kanske inte kommer att ha något värde för samhällets utveckling och behov. Kommentar: Anledningarna till att kommunen gör detta tillägg till de gamla planerna är för att fullt ut kunna ta över ansvaret för alla allmänna platser i Trekanten från Trekantens vägförening och upphäva den, samt för att kunna byta väghållningsansvar för vissa vägar med Trafikverket. Kommunen har valt att göra denna ändring för planerna i sin helhet för att all mark med enskilt huvudmannaskap, samtidigt ändras till kommunalt huvudmannaskap. Till största delen är marken som berörs kommunal. För de privatägda fastigheterna, som är planlagda för allmän plats, men inte används till det, kommer nya detaljplaner att upprättas, eftersom kommunen inte har för avsikt att lösa in och genomföra de gamla planerna. (Se under Sammanfattning på sidan 1) Dina synpunkter och förslag kommer att uppmärksammas i det fortsatta detaljplanearbetet. Dessutom har förslagen vidarebefordrats till Kommunledningskontorets landsbygdsutvecklare, som under 2013 kommer att påbörja arbetet med utvecklingsdialog för Trekanten. Hanna Klingstedt, Harby 3:108 Det känns olustigt att det inte finns något beslut om när detaljplanen ändras och att kommunen under tiden står som huvudman för vår tomt. Tidigare har vi ringt och pratat om ev bygglov på vår tomt mot Nya vägen. Fick då beskedet att det ej gick ändrar detta något? Ökad trafik på Nya vägen, inga gatlysen och dåligt skyltat att det är 50. Är kommunen huvudman över vägen? Om inte vilket ansvar har kommunen ändå över en väg som delar samhället? Kommentar: Idag är formellt Trekantens vägförening huvudman för den parkmark, som enligt gällande detaljplan finns på Harby 3:108. Ändringen av detaljplaner innebär att kommunen tar över huvudmannaskapet för den delen av fastigheten. Kommunen har inget intresse av att vara huvudman för privatägda fastigheter och kommer därför att upprätta nya detaljplaner för de fastigheter som berörs. (Se under Sammanfattning på sidan 1) I arbetet med nya detaljplaner kan man t ex se över byggrätten för fastigheterna, men om och i så fall hur det skulle kunna ändras är för tidigt att säga nu. Trafikverket är väghållare för Nya vägen. Nya vägen omfattas inte av avtalet mellan Trafikverket och kommunen utan väghållningsansvaret förblir Trafikverkets även efter ändringen av detaljplaner (byggnadsplaner).

24 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse 7 (7) TeliaSonera Skanova Access AB Om inte Skanovas teleanläggningar/rättigheter berörs inte/påverkas inte av rubricerat planförslag. Har vi därför inget att invända mot gällande detaljplaneförslag. Kommentar: Synpunkterna noteras. E.ON Elnät Sverige AB E.ON har tagit del av inkomna handlingar och då syftet med detaljplanen är att kommunen ska bli huvudman för allmänna platser så har E.ON inter att erinra. Kommentar: Synpunkterna noteras. Följande har godkänt planförslaget skriftligt Svenska Skogsplantor AB Kjell Bard, Harby 5:21 Kalmar Brandkår Kalmar Vatten AB Följande sakägare har inte fått sina synpunkter tillgodosedda Johan Wallander, Harby 3:37 Gunilla Göransson Wahlmark, Harby 3:34 Madeleine och Christoffer Klingstedt, Harby 3:216 Ändringar efter samråd Efter samrådet har planområdet utökats med ytterligare en detaljplan (byggnadsplan), 0880K-II:147, som gäller för fastigheterna söder om Längdhoppsgatan och norr om Apollovägen. Redaktionella ändringar i texterna har också gjorts. Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden godkänner samrådsredogörelsen som kommunens och beslutar att ställa ut det reviderade planförslaget. Rebecka Sandelius Planarkitekt

25 Tillägg till planbeskrivning 1(5) Antagandehandling Avdelning/Handläggare Datum Ärendebeteckning Plan-, bygg- och trafikavdelningen Upprättad Rebecka Sandelius senast reviderad Ändring av detaljplaner (byggnadsplaner) för delar av Trekanten Kalmar kommun Handlingar Planhandlingarna består av: Tillägg till planbestämmelser Tillägg till planbeskrivning med karta som visar vilka områden som berörs av ändringen Tillägg till genomförandebeskrivning Till planen hör också: Fastighetsförteckning Konsekvensbeskrivning Samrådsredogörelse Utlåtande Planens syfte och huvuddrag Planändringens syfte är att införa kommunalt huvudmannaskap för allmänna platser i hela Trekanten. Det görs formellt genom att det införs en administrativ bestämmelse i de gällande detaljplanerna (byggnadsplanerna). Planändringen ska gälla jämsides med underliggande detaljplaner. Plandata Planändringen berör stora delar av Trekanten. (Se kartan sidan 3) Behovsbedömning Syftet med en behovsbedömning är att ta reda på om en betydande miljöpåverkan uppstår till följd av detaljplanen. Eftersom det enda syftet med ändringen av detaljplanen är att införa kommunalt huvudmannaskap för allmänna platser i redan gällande planer bedöms ändringen inte medföra någon betydande miljöpåverkan. Miljöbedömning med miljökonsekvensbeskrivning kommer därför inte att göras. Adress Besök Telefon Telefax Box 611 Storgatan 35 A Kalmar Epost: sam.byggnadskontoret@kalmar.se

26 Samhällsbyggnadskontoret Tillägg till planbeskrivning 2 (5) Upprättad senast reviderad Tidigare ställningstaganden Översiktsplan Gällande översiktsplan antogs En ny översiktsplan håller på att arbetas fram och samråd hölls under våren 2011 (Unika Kalmar, Översiktsplan för Kalmar kommun, samrådshandling, ). Ändringen för detaljplaner i Trekanten påverkar inte översiktsplanens intentioner. Detaljplaner (byggnadsplaner) Planändringen berör delar av sex av Trekantens gällande detaljplaner (byggnadsplaner). (Se kartan sidan 3) 0880K-II:90 - del av Trekantens stationssamhälle, K-II:91 - del av Trekantens stationssamhälle, K-II:94 - Trekantens samhälle, K-II:96 - del av Trekantens stationssamhälle fastigheten Brogården 1:74 m fl, K-II:97 - Harby 3:150 m fl, K-II:99 - Harby 5:26 m fl, De gällande detaljplanerna (byggnadsplanerna) fortsätter att gälla i sin helhet förutom huvudmannaskapet. Kommunala beslut i övrigt Gatunämnden beslutade att överta ansvaret från Trekantens vägförening (Dnr 33/85-351). Formellt och juridiskt har dock vägföreningen fortfarande ansvar för de allmänna platserna. Avtal eller andra överenskommelser Kommunen och Trafikverket Region Syd har i avtal kommit överens om att Trafikverket ska ta över väghållningsansvaret för Nya Kristvallavägen. Kommunen ska i stället ta över väghållningsansvaret för hela Kristvallavägen, Gamla vägen och Lokförargatan. Utöver ändringen av detaljplanerna krävs att en ny detaljplan upprättas för Kristvallavägen för att bytet ska kunna genomföras. Nya Kristvallavägen Kristvallavägen Lokförargatan Gamla vägen Trafikverket tar över väghållningsansvaret Kommunen tar över väghållningsansvaret

27 Samhällsbyggnadskontoret Tillägg till planbeskrivning 3 (5) Upprättad senast reviderad Förutsättningar och förändringar För delar av Trekanten gäller äldre detaljplaner (byggnadsplaner), där kommunen inte är huvudman för allmänna platser. I Trekanten har Trekantens vägförening haft ansvaret för vägar och parkmark. Formellt och juridiskt har vägföreningen fortfarande ansvar för de allmänna platserna, trots att kommunen har skött vägarna sedan 1985, när dåvarande gatunämnden beslutade om övertagande. Gällande detaljplaner (byggnadsplaner) som omfattas av ändringen Ändringen av detaljplanerna innebär att kommunen blir huvudman för all allmän platsmark inom markerade områden. Områden markerade med brunt på kartan (se karta nästa sida) ägs av kommunen och de rosamarkerade områdena är privatägda. (Se vidare i Konsekvensbeskrivning)

28 Samhällsbyggnadskontoret Tillägg till planbeskrivning 4 (5) Upprättad senast reviderad Allmänna platser där kommunen genom ändringen av detaljplanerna (byggnadsplanerna) blir huvudman Delar av Trekantens vägförenings vägar och parkmark ligger utanför planlagt område, och omfattas därför inte av denna ändring av detaljplaner. Mejerigatan, östra delen Pappenhagens väg, öster om Nya Kristvallavägen Pappenhagens väg, väster om Nya Kristvallavägen Västra Brogårdsgatan Infart till fastigheterna Harby 3:144 och 3:70 Östra Brogårdsgatan Del av Kvillbacken Parkområde norr om korsningen Nya Vägen-Nya Kristvallavägen Parkområde norr om Pappenhagens väg, öster om Nya Kristvallavägen

29 Samhällsbyggnadskontoret Tillägg till planbeskrivning 5 (5) Upprättad senast reviderad För att kunna upphäva Trekantens vägförening och kommunen ska kunna ta över drift och underhåll för hela Trekantens vägförening, måste nya detaljplaner upprättas där kommunen är huvudman för allmän platsmark. (Se vidare i Konsekvensbeskrivning) Planförfarande och tidsplan Utställning/ Ändringen av detaljplanerna handläggs med normalt planförfarande och förväntas ha följande preliminära tidsplan Samråd - 4:e kvartalet 2012 Utställning - 4:e kvartalet 2012 Godkännandeprövning i samhällsbyggnadsnämnden 1:a kvartalet 2013 Antagandeprövning i kommunfullmäktige 1:a kvartalet 2013 Medverkande tjänstemän Planen har upprättats på samhällsbyggnadskontoret i samarbete med kommunledningskontoret och Lantmäterimyndigheten i Kalmar kommun med undertecknad som handläggare. Rebecka Sandelius Planarkitekt

30 Tillägg till genomförandebeskrivning 1(2) Antagandehandling Avdelning/Handläggare Datum Ärendebeteckning Plan-, bygg- och trafikavdelningen Upprättad Rebecka Sandelius senast reviderad Ändring av detaljplaner (byggnadsplaner) för delar av Trekanten Kalmar kommun Organisatoriska frågor Genomförandetid Genomförandetiden för ändringen är fem år. I detta fall saknar genomförandetiden betydelse, eftersom ändringen bara avser huvudmannaskapet för allmän platsmark. Kommunens huvudmannaskap inträder när ändringen vinner laga kraft och är inte kopplad till genomförandetiden, d v s kommunens ansvar som huvudman för allmänna platser fortsätter även efter genomförandetiden. För de underliggande detaljplanerna har genomförandetiden gått ut och ändringen ger dem inte någon förnyad genomförandetid. Huvudmannaskap Kommunen blir i och med ändringen av detaljplanerna huvudman för allmän platsmark. Det innebär att kommunen ska ansvara för drift, underhåll och utbyggnad av allmän platsmark, t ex gator och parkmark inom planområdena. Övertagandet gäller inte eventuella gemensamhetsanläggningar eller servitut bildade på kvartersmark för vägändamål. Vid kommunalt huvudmannaskap är dock fastighetsägaren skyldig att vinterväghålla eventuella gångbanor utmed sin fastighet. Fastighetsrättsliga frågor Att kommunen blir huvudman för allmänna platser ger kommunen rätt att lösa privatägd mark som är planlagd för allmän plats, men även en skyldighet att lösa allmän platsmark om fastighetsägaren begär det. Frivilliga överenskommelser med fastighetsägarna eftersträvas. Ersättningen för sådan mark kan förväntas bli liten, eftersom den inte har något större värde för Adress Besök Telefon Telefax Box 611 Storgatan 35 A Kalmar Epost: sam.byggnadskontoret@kalmar.se

31 Samhällsbyggnadskontoret Tillägg till genomförandebeskrivning 2 (2) Upprättad senast reviderad fastighetsägaren som gatumark. Kommunen står för kostnaden för fastighetsbildning då kommunen avser att förvärva marken. Fastighetsbildning söks hos Lantmäterimyndigheten i Kalmar kommun. När denna ändring av detaljplaner samt de nya detaljplaner som kommer att behövas (se Konsekvensbeskrivning) har vunnit laga kraft, kommer kommunen att ansöka om att Trekantens vägförening upphävs. Rättigheter Inom planområdet finns rättigheter t ex ledningsrätt för vatten- och avloppsledning samt servitut för väg. Rättigheterna påverkas inte av ändringen av detaljplaner. Tekniska frågor Gator och anläggningar inom planområdet är till största delen utbyggda och avses inte ändras. Ekonomiska frågor Ändringen av detaljplanerna innebär att kommunen får utgifter för planupprättande fastighetsbildning Medverkande tjänstemän Planen har upprättats på samhällsbyggnadskontoret i samarbete med kommunledningskontoret och Lantmäterimyndigheten i Kalmar kommun med undertecknad som handläggare. Rebecka Sandelius Planarkitekt

32 Tillägg till planbestämmelser 1(1) Antagandehandling Avdelning/Handläggare Datum Ärendebeteckning Plan-, bygg- och trafikavdelningen Upprättad Rebecka Sandelius senast reviderad Ändring av detaljplaner (byggnadsplaner) för delar av Trekanten Kalmar kommun Syfte och bakgrund till ändringen av detaljplanen framgår av Tillägg till planbeskrivning. Vilka detaljplaner (byggnadsplaner) som omfattas av ändringen framgår av kartor i Tillägg till planbeskrivning. Ändringen gäller jämsides med underliggande detaljplaner (byggnadsplaner). Planbestämmelser som införs Administrativa bestämmelser Kommunen är huvudman för allmän plats. Genomförandetiden för de tillagda bestämmelserna är fem år från den dag beslutet att anta ändringen vunnit laga kraft. Medverkande tjänstemän Planen har upprättats på samhällsbyggnadskontoret i samarbete med kommunledningskontoret och Lantmäterimyndigheten i Kalmar kommun med undertecknad som handläggare. Rebecka Sandelius Planarkitekt Adress Besök Telefon Telefax Box 611 Storgatan 35 A Kalmar Epost: sam.byggnadskontoret@kalmar.se

33 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Anders Saur KS 2013/ Kommunstyrelsens arbetsutskott Översyn av fysiska planprocessen Förslag till beslut Kommunfullmäktige godkänner översynen av planprocessen. Kommunfullmäktige godkänner kommunledningskontorets förslag till ändrad ansvarsfördelning mellan kommunstyrelsen och samhällsbyggnadsnämnden. Kommunfullmäktige antar ändringar och tillägg i reglementet för kommunstyrelsen i 18, 21 och 22 samt i reglementet för samhällsbyggnadsnämnden i 1, enligt bilagor. Ändringarna ska gälla från och med den 1 januari Kommunstyrelsen och samhällsbyggnadsnämnden får i uppdrag att ändra sin organisation i enlighet med de ändrade ansvaren. Kommunstyrelsen får i budgetförslaget för 2014 göra de förändringar som krävs till följd av de ändrade ansvaren. Besluten gäller under förutsättning att samhällsbyggnadsnämnden tillstyrkt förslaget. Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade den 29 oktober 2012 i samband med omorganisationen på kommunledningskontoret att ge kommunstyrelsen i uppdrag att i samverkan med samhällsbyggnadsnämnden göra en översyn av hela planprocessen och utifrån översynen föreslå nödvändiga åtgärder. Uppdraget skulle redovisas till kommunfullmäktige senast juni Consultus AB har på uppdrag genomfört en översyn av planprocessen, se bilaga. Översynen beskriver en uttalad samsyn bland alla berörda av vad som bör och kan förbättras. Kommunledningskontoret Kansli- Och Omvärldsenheten Adress Box 611, Kalmar Besök Tel vx Fax Klicka här för att ange text. Anders.Saur@kalmar.se

34 KS 2013/ (2) Baserat på översynen föreslås att ansvaret för översiktsplanering ligger kvar på kommunstyrelsen men att samhällsbyggnadsnämnden tillförs alla planeringsresurser och tar fram översiktsplan. Kommunstyrelsen inrättar ett planutskott som beslutar om prioritering av i vilken ordning arbetet med olika planer ska startas. Planutskottet bereder frågor till KS som rör översiktlig planering och övriga markfrågor. Samhällsbyggnadsnämnden startar arbete med planer enbart efter prioritering av planutskottet. Samhällsbyggnadsnämnden behandlar detta förslag vid sitt sammanträde den 13 juni Tillägg i reglementena är i förslaget kursiverade och det som är borttaget genomstruket. Där ändringar föreslagits finns ett streck i kanten. Anders Saur verksamhetsutvecklare Bilagor Reglementen för kommunstyrelsen och samhällsbyggnadsnämnden. Slutrapport översyn av planprocessen

35 Reglemente för kommunstyrelsen Antaget av kommunfullmäktige den 27 februari 1995, 25. Tillägg och ändringar beslutade av kommunfullmäktige den 26 augusti 1996, 130, den 21 december 1998, 173, den 21 juni 1999, 127, den 25 mars 2002, 46, den16 december 2002, 196, den 24 november 2003, 180, den 15 december 2003, 207, den 31 januari 2005, 9, den 29 mars 2005, 44, den 25 maj 2009, 76, den 21 december 2009, 189, den 27 september 2010, 109, den 1 november 2010, 137 och den 17 december 2012, 282. Kommunstyrelsens uppgifter och befogenheter samt övriga bestämmelser för kommunstyrelsen anges i kommunallagen och detta reglemente. Kommunstyrelsens övergripande uppgifter 1 Kommunstyrelsen är under kommunfullmäktige kommunens ledande politiska organ och har ett särskilt ansvar för kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Kommunstyrelsen leder och samordnar planeringen och uppföljningen av kommunens ekonomi och verksamheter. Kommunstyrelsen ska ha uppsikt över nämndernas verksamhet, liksom över den kommunala verksamhet som bedrivs i företag som kommunen helt eller delvis äger eller annars har intresse i. 2 I kommunstyrelsens uppgifter ingår bl.a. att leda och samordna arbetet med att ta fram och fortlöpande följa upp övergripande mål, riktlinjer och ramar för den verksamhet som bedrivs av kommunen och de kommunägda företagen se till att kommunens intressen tillvaratas i de företag som kommunen helt eller delvis äger eller har intresse i verka för att utveckla den kommunala demokratin ha det övergripande ansvaret för informationsverksamheten med undantag för information till besökare som Destination Kalmar AB ansvarar för ha det övergripande ansvaret för personalpolitiken arbeta för ständiga förbättringar genom att effektivisera och förenkla regler, rutiner och administration Adress Box 611, Kalmar Besök Östra Sjögatan 18 Tel vx

36 arbeta för att främja näringsliv och sysselsättning i kommunen planera för hur mark och vatten ska användas på lång sikt se till att det upprätthålls en markberedskap och främja bostadsförsörjningen och samhällsbyggandet ansvara för utbyggnaden av exploateringsområden ha det övergripande ansvaret för energiplaneringen och främja energihushållningen verka för en tillfredsställande trafikförsörjning 3 Kommunstyrelsen ansvarar för att verksamheten drivs i enlighet med arbetsmiljölagen och föreskrifterna för arbetsmiljön. Kommunstyrelsen ansvarar också för att skriftligt fördela uppgifter i det systematiska arbetsmiljöarbetet till kommundirektören. Kommundirektören kan i sin tur fördela arbetsmiljöuppgifter inom organisationen. Andra uppgifter för kommunstyrelsen Ekonomisk förvaltning 4 Kommunstyrelsen ska ha hand om kommunens medelsförvaltning och följa de föreskrifter som fullmäktige meddelar. Medelsförvaltningen omfattar placering och upplåning. I uppgiften ingår också att bevaka att kommunens inkomster kommer in och att betalningar görs i tid samt vidta de åtgärder som behövs för att driva in förfallna fordringar. Kommunstyrelsen har också hand om övrig ekonomisk förvaltning och som inte handhas av annan nämnd. I denna uppgift ingår bl.a. att tillse att kommunens behov av försäkringsskydd är tillgodosett ha hand om förvaltningen av kommunens stiftelser och donationer. Personalpolitik 5 Kommunstyrelsen ska ha hand om frågor som rör förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare och har därvid bl.a. att med bindande verkan för kommunen genom kollektivavtal reglera frågor som gäller förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare förhandla på kommunens vägnar enligt gällande lagstiftning om förhandlingsrätt utom vad gäller och 38 lagen om medbestämmande i arbetslivet inom andra nämnders verksamhetsområden

37 besluta om stridsåtgärd avgöra frågor om tolkning och tillämpning av lag, avtal och andra bestämmelser som gäller förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare lämna uppdrag som avses i lag om vissa kommunala befogenheter (delegera uppdrag som gäller anställningsvillkor till kommunal arbetsgivarorganisation). Kommunstyrelsen utser och entledigar samtliga förvaltningschefer samt räddningschefen i kommunen. Andra uppgifter för kommunstyrelsen Övrig förvaltning och verksamhet 6 Kommunstyrelsen ska även vara arbetslöshetsnämnd och beredskapsnämnd Arkivmyndighet Hamnmyndighet Ansvarig för företagshälsovård registeransvarig för de personregister som kommunstyrelsen för och förfogar över. Kommunstyrelsen ska ansvara för räddningstjänsten och de uppgifter som kommunen har enligt lag eller annan författning inom detta område, dock endast med avseende på kommunens egna fastigheter, anläggningar och livräddningsredskap. Kommunstyrelsen ska ansvara för kommunens uppgifter enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor, dock endast i de fall där verksamheter inom servicenämnden söker tillstånd eller är föremål för tillsyn enligt samma lag. Kommunstyrelsen ska också ansvara för tillsyn enligt miljöbalken över brandkårens verksamhet. Kommunstyrelsen ansvarar för kommunens upphandlingar. Kommunstyrelsen ska vidare ha hand om de övriga uppgifter som kommunfullmäktige inte uppdragit åt annan nämnd att svara för.

38 Rätt för kommunstyrelsen att besluta i vissa grupper av ärenden 7 Kommunstyrelsen får 1. ta upp lån inom den beloppsram och de riktlinjer som kommunfullmäktige beslutat om 2. teckna borgen och andra förbindelser till stöd för bostadsförsörjningen enligt kommunfullmäktiges beslut 3. försälja eller med tomträtt upplåta mark för kontor, handel och industri 4. försälja annan mark och andra byggnader (än under punkt 3) upp till ett värde av hundrafemtio gånger prisbasbeloppet 5. upplåta mark för bostäder med tomträtt 6. reglera tomträttsavgäld när överenskommelse kan träffas med tomträttshavaren 7. hyra och arrendera mark, byggnader, lägenheter eller motsvarande 8. upplåta mark och byggnader med nyttjanderätt för högst tjugo år 9. förvärva mark och byggnader upp till ett värde av hundrafemtio gånger prisbasbeloppet 10. medge rätt till servitut i kommunens fastigheter 11. träffa avtal om servitut som ger kommunen rätt att anlägga vatten- och avloppsledningar, pumpstationer, gator, vägar och dylikt 12. ansöka om förrättning och bevaka kommunens intressen i ärenden om fastighetsplan, fastighetsbildning, fastighetsbestämning, gemensamhetsanläggningar, enskilda vägar, ledningsrätt och andra liknande ärenden 13. godkänna utredning om gatukostnadsersättningar 14. besluta om markreservationer 15. träffa överenskommelse om betalning av fordran, anta ackord, ingå förlikning eller sluta annat avtal och detta gäller i de fall då det ankommer på kommunstyrelsen att föra kommunens talan 16. avskriva fordran inom kommunstyrelsens förvaltningsområde 17. teckna avtal om köp av varor och tjänster 18. ansöka om permutation av kommunens fonder och stiftelser 19. besluta i ärenden om tillstånd att få använda kommunens heraldiska vapen 20. avge yttranden över betänkanden, utredningar m.m.

39 21. utfärda tjänstekort för personal i kommunens tjänst utom för socialnämndens personal. 22. handlägga frågor om bidrag till djursjukvård och djurskyddsändamål. 23. Tillstyrka eller avstyrka tillstånd för vindkraftsanläggning enligt miljöbalken För samtliga ärendegrupperna gäller att kommunstyrelsen inte får besluta i ärenden som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen. Sådana ärenden ska överlämnas till kommunfullmäktige för beslut. Rätt att delegera ärenden inom kommunstyrelsen 8 Kommunstyrelsen får delegera beslutanderätt. Sådant uppdrag att fatta beslut på kommunstyrelsens vägnar får ges till * utskott eller delegation inom kommunstyrelsen * ledamot eller ersättare i kommunstyrelsen * anställd hos kommunen. Beslutanderätten får inte delegeras i följande slag av ärenden: Ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet. Framställningar eller yttranden till kommunfullmäktige, liksom yttranden med anledning av att beslut av kommunstyrelsen i dess helhet eller av fullmäktige överklagats. Ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. Uppföljning av verksamheter och ekonomi 9 Kommunstyrelsen ska se till att verksamheten bedrivs enligt de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt, de föreskrifter som kan finnas i lag eller förordning samt bestämmelser i detta reglemente. Kommunstyrelsen ska till fullmäktige redovisa hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret. Kommunstyrelsens arbetsformer Sammansättning 10 Kommunstyrelsen består av femton ledamöter och nio ersättare.

40 Sammanträden Kallelser 11 Ordföranden ansvarar för att kallelse, föredragningslista och handlingar skickas ut till kommunstyrelsens ledamöter och ersättare. Kallelsen ska innehålla tid och plats för sammanträdet. Förhinder att delta 12 En ledamot som inte kan delta i ett sammanträde eller i del av detta ska se till att en ersättare kallas in. Ersättare 13 Ersättarna ska underrättas om kommunstyrelsens sammanträden och de har rätt att yttra sig på dessa sammanträden. De får bara delta i besluten då de tjänstgör och detta gör de i den ordning som kommunfullmäktige bestämt vid valet. Ersättare som ordföranden 14 Om varken ordföranden, 1:e vice ordföranden eller 2:e vice ordföranden kan delta i sammanträdet utser kommunstyrelsen en annan ledamot att tillfälligt vara ordförande. Den till åldern äldste ledamoten tjänstgör som ordförande till dess att den tillfällige ordföranden har utsetts. Om ordföranden på grund av sjukdom eller av annat skäl är förhindrad att fullgöra uppdraget för en längre tid får kommunstyrelsen utse en annan ledamot att under denna tid vara ordförande. Jäv 15 Den som är jävig i ett ärende får inte delta eller närvara vid handläggningen av detta ärende. Justering av protokoll 16 Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot. Kommunstyrelsen kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen bör redovisas skriftligt innan kommunstyrelsen justerar den.

41 Reservation 17 Om en ledamot reserverar sig mot ett beslut ska detta göras innan sammanträdet är slut. Vill ledamoten dessutom motivera reservationen ska detta göras skriftligt och lämnas in innan protokollet justeras. Kommunstyrelsens arbetsutskott, och personaldelegation och planutskott 18 Inom kommunstyrelsen ska finnas ett arbetsutskott, och en personaldelegation och ett planutskott. Arbetsutskottet ska vara kommunstyrelsens beredande organ för ekonomisk planering övergripande fysisk planering miljö- och naturresursplanering personal- och organisationsutveckling. Personaldelegationen svarar för löne- och avtalsfrågor som rör förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare. Personaldelegationen bereder frågor om jämställdhet och personalutveckling och utgör också arvodeskommitté som bereder förslag till kommunfullmäktige om arvodesbestämmelser för förtroendevalda. Planutskottet beslutar om prioritering av planarbete. Utskottet ska vara kommunstyrelsens beredande organ för - översiktsplan - miljö- och naturresursplanering - mark- och exploateringsfrågor. 19 Arbetsutskottet består av fem ledamöter och två ersättare. Som ledamöter ska ingå kommunalråden och oppositionsråden. De två ersättarna väljs av kommunstyrelsen för samma tid som de är invalda i kommunstyrelsen. Ledamöterna och ersättarna bör inte tillhöra annan nämnd än kommunstyrelsen. Ordförande och vice ordförande i arbetsutskottet väljs av kommunstyrelsen. 20 Personaldelegationen består av tre ledamöter och två ersättare. De väljs av kommunstyrelsen för samma tid som de är invalda i kommunstyrelsen. Ordföranden och vice ordföranden i personaldelegationen ska vara ledamöter i arbetsutskottet. 21 Planutskottet består av fem ledamöter och två ersättare. De väljs av kommunstyrelsen för samma tid som de är invalda i kommunstyrelsen. Ordföranden och vice ordföranden väljs av kommunstyrelsen.

42 212 Arbetsutskottet, och personaldelegationen och planutskottet sammanträder på dag och tid som de bestämmer. Sammanträden kan också hållas när ordföranden anser att det behövs eller när en majoritet av ledamöterna begär det. Ordföranden ansvarar för att kallelse, föredragningslista och handlingar skickas ut till ledamöterna och ersättarna. Kallelsen ska innehålla tid och plats för sammanträdena. 223 Ersättarna har rätt att yttra sig på sammanträdena. De får bara delta i besluten då de tjänstgör och detta gör de i samma ordning som gäller för kommunstyrelsen. Kommunstyrelsens ordförande 234 Ett av kommunalråden är ordförande i kommunstyrelsen. Det åligger kommunstyrelsens ordförande särskilt * att med uppmärksamhet följa och ta initiativ i frågor av betydelse för kommunens utveckling och ekonomiska intressen effektiviteten i verksamheten * att främja samverkan mellan kommunstyrelse, kommunens nämnder och de kommunägda företagen samt ta initiativ i dessa frågor * att representera kommunstyrelsen vid uppvaktningar, konferenser och sammanträden om inte annat bestämts. Heltidsengagerade förtroendevalda 245 För kommunalråd, oppositionsråd och annan ledamot i kommunstyrelsen som har uppdrag som förtroendevald på heltid gäller följande: De ska i sin egenskap av förtroendevalda ägna sig åt kommunen och dess uppgifter, i samverkan med kommunens nämnder/kommunägda företag och de anställda främja kommunens utveckling och ekonomiska intressen samt verka för effektivitet och samordning av den kommunala verksamheten. En viktig uppgift är också att ha kontakt och dialog med allmänheten, de politiska partierna och andra som berörs av kommunens verksamhet. De ska redovisa till kommunfullmäktige hur de kommer att fördela ansvar och arbetsuppgifter. De får inte utan kommunstyrelsens medgivande bedriva verksamhet i förvärvssyfte, ha anställning eller ha annat jämförligt uppdrag. Däremot har de rätt att ha förtroendeuppdrag inom fackliga, politiska, ideella eller liknande organisationer. De har rätt att få kallelser, föredragningslistor, handlingar och protokoll som gäller

43 kommunens nämnder och de kommunägda företagen i samma utsträckning som ledamöterna. De har också rätt att av anställda i kommunen och de kommunägda företagen få de upplysningar som behövs för att kunna fullgöra sina uppdrag. De har rätt att närvara vid sammanträden med kommunens nämnder och styrelserna för kommunägda företag. Detta gäller dock inte om lag eller författning utgör hinder för detta. De får delta i överläggningarna men inte i besluten. De har vidare rätt att på begäran få sin mening antecknad till protokollet. De ska som förtroendevalda tillse att initiativ, påtalanden m.m. på lämpligt sätt framförs till den nämnd, förvaltning eller kommunägt företag som enligt gällande organisation handlägger det ärende som aktualiserats. Kommunstyrelsens kontor 256 Kommunstyrelsens kontor är kommunledningskontoret. Övergångsbestämmelser De av kommunfullmäktige den 21 december 1998, 173, beslutade ändringarna ska gälla fr.o.m. den 1 januari Det av kommunfullmäktige den 21 juni 1999, 127, beslutade tillägget till 2 ska gälla fr.o.m. den 1 januari Av kommunfullmäktige den 25 mars 2002, 46, beslutad ändring av 20 ska gälla fr.o.m. den 1 januari Av kommunfullmäktige den 16 december 2002, 196, beslutat tillägg till 7 ska gälla fr.o.m. den 1 januari Av kommunfullmäktige den 24 november 2003, 180, beslutad ändring i 7 ska gälla från beslutstidpunkten. Av kommunfullmäktige den 15 december 2003, 207, beslutat tillägg till 3 ska gälla fr.o.m. den 1 januari Av kommunfullmäktige den 29 mars 2005, 44, beslutat tillägg till 8 ska gälla fr.o.m. den 1 juli Av kommunfullmäktige den 21 december 2009, 189, beslutad ändring ska gälla fr.o.m. den 1 januari Av kommunfullmäktige den 17 december 2012, 282, beslutad ändring ska gälla fr.o.m. den 1 januari 2013.

44 Reglemente för samhällsbyggnadsnämnden Antaget av kommunfullmäktige den 21 december 1998, 172. Tillägg till 14 beslutad av kommunfull- mäktige den 25 mars 2002, 46. Ändringar beslutade av kommunfullmäktige den 30 september 2002, 142, den 31 januari 2005, 9, den 25 maj 2009, 76, den 21 december 2009, 189, den 21 juni 2010, 89 och den 1 november 2010, 137. Samhällsbyggnadsnämndens uppgifter 1 Nämnden ansvarar för de uppgifter som kommunen har inom miljöoch hälsoskyddsområdet samt plan- och byggnadsväsendet, dock med undantag för den översiktsplangripande fysiska planeringen. Planarbete startas enbart efter prioritering som beslutats av kommunstyrelsens planutskott. Nämnden fullgör också de uppgifter som kommunen har enligt lag eller annan författning inom dessa områden. Nämnden ska åt kommunstyrelsen planera för hur mark och vatten ska användas på lång sikt. Nämnden ansvarar för kommunens trafikplanering och övergripande frågor om trafiksäkerhet. Nämnden ska också ge servicenämnden ett underlag gällande trafikplanering inför förslag till taxa för parkering. Vidare fullgör nämnden de trafikuppgifter som avses i 1 lagen om nämnder för vissa trafikfrågor, utom vad gäller tillfälliga föreskrifter, undantag från trafikförordningen, undantag från lokala trafikföreskrifter eller om parkeringstillstånd på grund av sådana föreskrifter. Nämnden ansvarar för frågor som gäller den kommunala lantmäterimyndighetens organisation, personal och ekonomi. Nämnden ansvarar för kommunens tillsyn enligt tobakslagen, med undantag för tillsyn av handel enligt c i tobakslagen och anmälan av försäljning av tobaksvaror enligt 12 c i samma lag. Nämnden ansvarar för ärenden om bostadsanpassningsbidrag. Nämnden ansvarar även för kommunens uppgifter enligt lag (2006:378) om lägenhetsregister. Detta gäller dock inte i de fall då kommunfullmäktige uppdragit åt annan att ansvara för dessa uppgifter.

45 2 Nämnden ska uppmärksamt följa frågorna inom sitt ansvarsområde och göra de framställningar som behövs lämna information till allmänheten om sin verksamhet arbeta för att effektivisera och förenkla regler, rutiner och administration vara registeransvarig för de personregister som nämnden för och förfogar över. 3 Nämnden ansvarar för att verksamheten drivs i enlighet med arbetsmiljölagen och föreskrifterna för arbetsmiljö. Nämnden ansvarar också för att skriftligt fördela uppgifter i det systematiska arbetsmiljöansvaret till förvaltningschefen. Förvaltningschefen kan i sin tur fördela arbetsuppgifter inom organisationen. Rätt för nämnden att besluta i vissa grupper av ärenden 4 Nämnden får fatta beslut i de grupper av ärenden som kommunfullmäktige eller statlig myndighet beslutat delegera till nämnden. Nämnden får teckna avtal om köp och försäljning av varor och tjänster. Nämnden får också avskriva fordran. Rätt att delegera inom nämnden 5 Nämnden får delegera beslutanderätt. Sådant uppdrag att fatta beslut på nämndens vägnar får ges till utskott inom nämnden ledamot eller ersättare i nämnden anställd hos kommunen. Beslutanderätten får inte delegeras i följande slag av ärenden: Ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet. Framställningar eller yttranden till kommunfullmäktige, liksom yttranden med anledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller av fullmäktige har överklagats. Ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. Uppföljning av verksamhet och ekonomi 6

46 Nämnden ska bedriva verksamheten enligt de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som kan finnas i lagar eller förordningar. Nämnden ska till fullmäktige redovisa hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret. Nämndens arbetsformer Sammansättning 7 Nämnden består av elva ledamöter och sju ersättare. Sammanträden Kallelse 8 Ordföranden ansvarar för att kallelse, föredragningslista och handlingar skickas ut till nämn- dens ledamöter och ersättare. Kallelsen ska innehålla tid och plats för sammanträdet. Förhinder att delta 9 En ledamot som inte kan delta i ett sammanträde eller i del av detta ska se till att en ersättare kallas in. Ersättare 10 Ersättarna ska underrättas om nämndens sammanträden och de har rätt att yttra sig på dessa sammanträden. De får bara delta i besluten då de tjänstgör och detta gör de i den ordning som kommunfullmäktige bestämt vid valet. Ersättare för ordföranden 11 Om varken ordföranden, 1:e vice ordföranden eller 2:e vice ordföranden kan delta i sammanträdet utser nämnden en annan ledamot att tillfälligt vara ordförande. Den till åldern äldste ledamoten tjänstgör som ordförande till dess att den tillfällige ordföranden har utsetts. Om ordföranden på grund av sjukdom eller av annat skäl är förhindrad att fullgöra uppdraget för en längre tid får nämnden utse en annan ledamot att under denna tid vara ordförande. Jäv

47 12 Den som är jävig i ett ärende får inte delta eller närvara vid behandlingen av detta ärende. Justering av protokoll 13 Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot. Nämnden kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen bör re- dovisas skriftligt innan nämnden justerar den. Reservation 14 Om en ledamot reserverar sig mot ett beslut ska detta göras innan sammanträdet är slut. Vill ledamoten dessutom motivera reservationen ska detta göras skriftligt och lämnas in innan protokollet justeras. Personal 15 Förvaltningschefen anställs och entledigas av kommunstyrelsen. Övriga personalfrågor handläggs av nämnden. Övriga bestämmelser 16 Nämnden ska nära samarbeta med kommunstyrelsen och servicenämnden, särskilt i frågor som gäller den fysiska och ekonomiska planeringen. Nämnden ska även i övrigt samarbeta med andra kommunala organ, myndigheter och övriga som berörs av nämndens verksamhet. Nämnden har rätt att begära yttrande från kommunala nämnder, förvaltningar samt bolag och är i sin tur skyldig att på motsvarande sätt yttra sig till dessa. Övergångsbestämmelser Detta reglemente ska gälla fr.o.m. den 1 januari Av kommunfullmäktige den 30 septem- ber 2002, 142 beslutad ändring i 1 skall gälla fr.o.m. den 1 oktober Av kommunfullmäktige den 21 december 2009, 189, beslutad ändring ska gälla fr.o.m. den 1 januari 2010.

48 Slutrapport Översyn av den fysiska planprocessen inom Kalmar kommun. Genomlysningens huvudsakliga ämnesområde: Ledning och styrning Process Arbetssätt (rutiner & standard) Organisationsstruktur Kalmar Kommun Översyn av den fysiska planprocessen Consultus AB Huvudkonsult: Jan Larsson. Medverkande konsult: Ursula Brofors Consultus AB Östra Promenaden 7A, SE Malmö Tel: , Fax:

49 Innehållsförteckning Sida 1. Inledning 2 2. Rapportsammanfattning 3 3. Uppdragsbeskrivning Bakgrund 3.2 Uppdraget 3:3 Syfte 3:4 Projektplan 3:5 Projektorganisation 3:6 Metodik 3:7 Förkortningar & begrepp 4 Analysresultat & konklusioner 14 4:1 Ledning & styrning 14 4:1:1 Ledning & styrning generellt 4:1:2 Strategisk Styrning 4:1.3 Operativ styrning 4:1.4 Ekonomisk styrning 4:1:5 Processtyrning 4:1:6 Ledarskapet 4:1:7 Summering för ämnesområdet ledning & styrning 4:2 Processframdrift/ arbetssätt 28 4:2:1 Processframdrift 4:2:2 Projektledning/ projektgenomförande 4:2:3 Processens leveransförmåga 4:2.4 Samverkansintressenters uppfattning 4:2:5 Summering av ämnesområdet processframdrift/ arbetssätt 4:3 Organisationsstruktur 38 4:3:1 Nuläge organisationsstruktur 4:3:2 Börläge organisationsstruktur 4:3:3 Summering ämnesområdet organisationsstruktur 4:4 Svar på översynens direkta frågeställningar 40 5 Förbättringsförslag konsultens rekommendationer 42 5:1: Förbättringsförslag 42 5:1:1 Förbättringsförslag - Ledning & styrning 5:1:2 Förbättringsförslag Processframdrift/ arbetssätt 5:1:3 Förbättringsförslag - Organisationsstruktur 5:2 Rekommenderad handlingsplan 49 Appendix Kalmar kommun: Översyn av den fysiska planprocessen

50 1. INLEDNING I Kalmar ska bostadspolitiken vara offensiv. Alla invånare ska kunna bo i bra bostäder till rimliga kostnader. Under de senaste åren har det gjorts en kraftig satsning på kommunens del av bostadsbyggandet, nämligen på planarbetet. Detta för att få fart på bostadsbyggandet i hela kommunen, såväl i centrala Kalmar som i de mindre orterna på landsbygden. Man har ansett detta vara av stor vikt för att locka fler invånare till kommunen. Omvärlden ställer också allt tydligare krav på och önskemål om kortare plan- och byggprocesser! Byggandet skall ske på marknadens villkor men kommunen ger genom ansvaret för planeringen förutsättningar för att marknaden kan fungera. Övergripande mål (nuläget) Kalmar ska växa med 300 bostäder varav 100 villor per år. För att ha en god planberedskap ska kommunen ta fram 40 detaljplaner per år. Man ansåg nu tiden mogen för att lägga grunden till ett fortsatt förbättringsarbete vilket är anledningen till att man beslutade att genomföra nu genomförd översyn av verksamheten. Syftet var att denna skulle leda till förslag på förbättringsåtgärder, framtida organisation och arbetssätt. Översynen har omfattat hela den sammantagna samhällsbyggnadsprocessen inom Kalmar kommun och belyst aktuella/ berörda verksamhetsdelar. Framförallt inom följande nämnder och förvaltningar: Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret enheten mark & plan Samhälsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadskontoret Servicenämnden Serviceförvaltningen I genomförd översyn har stor vikt lagts på ledning & styrning, mål & strategier, processflöde, organisationsstruktur, roller och samverkan. Vi vill understryka att uppdraget utformas i dialog med vår uppdragsgivare. Vi har även under projektets gång strävat efter en hög medverkan och acceptans från belysta organisationers medarbetare och chefer. Översynen har fokuserat på att belysa förbättringsmöjligheter och rapporten kan därigenom uppfattas som övervägande kritisk i sin karaktär. Noteras bör att analysarbetet även synliggjort tydliga styrkor och möjligheter inom verksamhetsområdena och i det system som dessa verkar inom. Man har gripit sig an uppgiften med ett positivt förhållningssätt för att trots komplexiteten lösa uppgiften. Organisationen (processen) präglas av ambitionen att verkligen skapa kund-/medborgarvärde. Framtidstron, engagemanget finns och man vill fortsätta utvecklas. Vår förhoppning är att denna rapport skall kunna ligga till grund för en fortsatt positiv utveckling av den sammantagna samhällsplaneringsprocessen inom Kalmar kommun. Kalmar kommun: Översyn av den fysiska planprocessen

51 2. RAPPORTSAMMANFATTNING Den gemensamma uppfattningen är att den fysiska planprocessens förutsättningar och genomförandeförmåga har förbättrats, men att det trots detta föreligger förbättringsmöjligheter. En genomgående iakttagelse har varit att samtliga berörda har en uttalad samsyn av vad som bör och kan förbättras. Detta lägger en god grund för ett framgångsrikt förbättringsarbete samtidigt som det understryker behovet av en framtida solid och förankrad handlingsplan. Man bör även överväga vilket stöd man kan behöva för att få genomslag och för att nå resultat i förändringsarbetet. Översynen har fokuserat på att belysa förbättringsmöjligheter och rapporten kan av denna anledning uppfattas som övervägande kritisk i sin karaktär. Detta är en effekt av denna typ av analysarbete. Vi vill därför understryka att analysarbetet även har synliggjort tydliga styrkor och möjligheter inom verksamhetsområdena och i det system som dessa verkar inom. Man har gripit sig an uppgiften med ett positivt förhållningssätt Organisationen (processen) präglas av ambitionen att verkligen skapa kund- /medborgarvärde. Viljan är tydligt uttalad. Framtidstron, engagemanget finns och man vill fortsätta utvecklas. Genomlysningens huvudsakliga ämnesområde har varit: Ledning och styrning Processframdrift/ arbetssätt Organisationsstruktur Översynen skulle och har även belyst ett antal specifika frågeställningar. I denna rapportsammanfattning redogör vi kort för analysresultatet och hänvisar samtidigt till övrigt material i rapporten för fördjupning och mer detaljerad återkoppling. Huvudspår mot ett framtida Börläge! o o o o o o o o o o Svara på frågan vart är vi på väg (vision/ strategi) Öka styrningen och skapa ett proaktivt förhållningssätt (inte bli styrd) Skapa tydlighet i roller, ansvar, befogenhet, process och struktur Förtydliga beslutsprocessen. Ekonomiskt fokus genom hela processen Prioritera tydligare Förenkla, begränsa Öka effektiviteten Utveckla resurssamverkan Förbättra samverkan med externa intressenter Kalmar kommun: Översyn av den fysiska planprocessen

52 Ledning & styrning Det strategiska ledningsfundamentet är inte färdigutvecklat och inte fullt ut accepterat i organisationen. Visions och strategiarbetet kan utvecklas. Mål och målprocessen förbättras. Det bör nämnas, att belyst verksamhet, i jämförelse står sig väl vad gäller struktur och ambitioner inom målstyrning. Man har en målstruktur. Ambitionen har varit god men resultatet/ innehållet är i nuläget inte fullt ut optimalt. Målinnehållet i nuläget underbygger och konserverar till viss del ett för högt kvantitativt fokus på bekostnad av det kvalitativa. Man ifrågasätter och utmanar även de tydliga kvantitativa målen om 40 detaljplaner/år och 300 bostäder/år. Man anser att man tappat fokus på kvalité och att nuvarande målsättningar driver fram beteenden och aktiviteter som inte skapar bäst möjliga kund/medborgarvärde på sikt. Man är inte nöjd med faktiskt utfall. Samtliga respondenter anser att man har ett för lågt ekonomiskt fokus och att ekonomiska överväganden och bedömningar kommer in för sent i processen. Detta område är av största vikt att förbättra i ett kommande utvecklingsarbete. Det kvartstår även ett arbete i att vidarutveckla och implementera sammanlänkade mätpunkter, mätetal och styrande målvärde för hela samhällsbyggnadsprocessen. Samverkan mellan den politiska ledningen och tjänstemannaorganisationen anses fungera väl. Samtidigt föreligger ett behov av att ytterligare förtydliga vad de olika ledningsnivåerna ska ha som huvudfokus. Den långsiktiga strategiska agendan och det ramverk som tjänstemannaorganisationen skall verka inom bör vara politikens huvudfokus. Operativ framdrift, taktik och verkställande bör åligga tjänstemannaorganisationen. Medarbetare och externa intressenter upplever ledarskapet som otydligt i nuläget. Många beslut och processteg upplevs ha ett högt inslag av strävan efter konsensus. Beslutsvånda och oklarheter om vem som faktiskt har rätt att fatta beslut och vem som faktiskt ansvarar för vad man kommit överens om, i de fall beslut har fattats. Detta hämmar framdriften, samverkan och ytterst effektiviteten. Kommunens nuvarande ledarfilosofi är uttalad och dokumenterad men har inte omsatts fullt ut som ett levande förhållningssätt. Nuvarande innehåll är omfattande och skapat för att tillgodose ett brett behov. Uppfattningen är att den behöver förenklas och förtydligas. Detta försvårar arbetet som chef. Det behövs även en större tydlighet kring såväl horisontell som vertikal ledning, uppgifter, behörighet, gränser och roller i organisationen. Värdegrund och en gemensam ledarskapsfilosofi är två viktiga delar i en fungerande verksamhetsstyrning. Befintlig värdegrund upplevs som positiv. Det man framförallt bör lägga ytterligare kraft på är att vidarutveckla, anpassa och förankra verksamhetens ledarskapsfilosofi. Den sammanhållande styrningen och ledningen av processen kan bli tydligare och synliggöras. Ansvar och befogenheter kan klargöras och styrningen vad gäller samverkan/resursfördelning inom den fysiska planprocessen förbättras. Beslutsförmågan bör utvecklas. Allt utifrån kundnytta och ett effektivitetsperspektiv. Konklusion Förtydliga de olika ledningsnivåernas (politiken & tjänstemän) huvudfokus. Utveckla det startegiska ledningsfundamentet ge svar på frågan vart är vi på väg. Begränsa, förenkla, förtydliga och sträva efter en ännu högre grad av medverkan och acceptans bland medarbetarna i målarbetet. Skapa balans mellan kvantitet och kvalitet och täck in samtliga väsentliga perspektiv; medborgare (kund), verksamhet, ekonomi, medarbetare, utveckling (se metodbild pkt 4:1). Implementera sammanlänkade mätpunkter, Kalmar kommun: Översyn av den fysiska planprocessen

53 mätetal och styrande målvärde för hela samhällsbyggnadsprocessen. Öka ekonomiskt fokus genom hela samhällsbyggnadsprocessen. Klargör roller, ansvar & befogenheter för de olika funktionerna i processen. Utveckla en proaktiv, styrande och tydlig ledarfilosofi. För en mer detaljerad återkoppling av analysresultat och förslag till åtgärder, för ämnesområdet, hänvisar vi till pkt. 4.1 (hela avsnittet) & 5:1:1 i denna rapport. Processframdrift/ arbetssätt I detta sammanhang är det viktigt att belysa det faktiska värdeflödet och resultatet av detta. Effektivitet, kvalité och ekonomiskt resursutnyttjande är viktiga parametrar. Hur väl har vi formerat oss för att kunna leverera bäst möjliga kundnytta? Organisationen påvisar högt kundfokus. Man har tydliga ambitioner och vill få saker gjorda. Resurserna och viljan finns. Man vill leverera ett högt kundvärde med balans i både kvantitet och kvalité. Man har ett gott anseende vad gäller kompetens och fackkunskap. Den samlade uppfattningen är att samverkan och sambandet mellan den politiska beslutsprocessen kontra planprocessen fungerar men kan förbättras ytterligare både på det formella som på det informella planet. Det finns strukturer och rutiner men dessa efterleves inte alltid. En hög ambitionen har troligen lett till att man prioriterar och planerar för mer arbete än vad man sedan orkat med att leda/styra, fokusera och skapa adekvata resurser till. Förenkla, förtydliga och begränsa bör vara framtida nyckelord! Nyvarande styrningen och ledningen av processen kan förbättras och göras tydligare. Det är framförallt dessa brister som man anser leder till att flaskhalsar uppstår i flödet. Med en tydligare prioritering, planering och styrning anses dessa effekter i hög grad kunna motverkas. Externa intressenter ser den fysiska planprocessen som en process med en engagerad personal som brinner för sina frågor och att samverkan under senare tid succesivt har förbättrats. Viljan till samverkan känns uttalad. Samtidigt anser man att det finns mycket kvar att förbättra. För långa handläggningstider och utdragna processer inom detaljplanearbetet var ett återkommande tema. Oklara beslutgångar, företrädare för planprocessen med olika uppfattningar i sakfrågor och motparter i projekten utan rätt mandat upplevdes som betungande. Arbetet upplevs krångligt, omständigt och i vissa fall överarbetat jämfört med erfarenheter från andra kommuner. Man efterfrågar ett tydligare ledarskap med en uttalad vision och riktning Vägen in till FPP upplevs som otydlig. Det finns många olika alternativ. Man efterfrågar någon som ansvarar för hela processen, en sammanhållen projektledning genom hela processen. Konklusion Tongivande processer och rutiner är kartlagda och utvecklade. Det som kvarstår är att genomföra nödvändiga förbättringar. Förbättra standards för olika arbetsmoment och Kalmar kommun: Översyn av den fysiska planprocessen

54 processteg och att skapa efterlevnad för rutiner och processer såväl bland chefer, medarbetare som bland politiker. Nyvarande styrningen och ledningen av processen kan förbättras och göras tydligare. De områden som bör förbättras för att nå en bättre effektivitet är framförallt; prioritering, planering, ansvarsfördelning (tydliga ansvar& mandat), balans i planerade projekt kontra resursallokering/ tillgång. Även samverkan inom processen kan förbättras och processmognaden kan höjas. Samverkan med externa intressenter kan förbättras. Analysresultatet pekar också mot att man i framtiden bör skapa en tydligare projektled processframdrift med en uttalad projektledning och resursallokering. För en mer detaljerad återkoppling av analysresultat och förslag till åtgärder, för ämnesområdet, hänvisar vi till pkt. 4.2 (hela avsnittet) & 5:1:2 i denna rapport. Organisationsstruktur Organisationer är värdeskapande system. En organisation har till uppgift att fånga upp sina olika intressenters behov, krav och förväntningar och omvandla allt detta till nytta och värde. Organisationsstrukturen för nuvarande planprocess beslutades Den sammantagna uppfattningen bland berörda analysrespondenter är att man vid detta tillfälle, av olika anledningar, inte gick hela vägen och formade en för uppgiften optimal organisation. Översynen och det samlade analysresultat pekar på att man bör genomföra även strukturella organisationsförandringar för att få en förbättrad processframdrift. Det som bör förtydligas/förstärkas genom denna åtgärd är: o o o o o o o o o Strategiskt ansvar/fokus kontra operativt ansvar/ fokus Besluts- och prioriteringsprocess. Ansvar & befogenheter Ekonomiskt fokus. Samlat processansvar. Projektled processframdrift. Samverkan (tvärsektoriellt). Effektivitet En struktur som genererar ständiga förbättringar. Vi föreslår att man genomför en del organisatoriska justeringar och uppnår följande struktur. Se efterföljande bild. Vi har endast noterat förändringar & förtydliganden. Övrigt kvartstår enligt den struktur som gäller i nuläget. Kalmar kommun: Översyn av den fysiska planprocessen

55 Den sammantagna samhällsbyggnadsprocessen En väg in Medborgare Företag Kommun Beredning-/ styrgrupp - Avstämning mot ÖP -Planeringssamordning -Ek. förkalkyl. -Förslag till prio. Projektstyrning. Utskott: Beslut/prio - Avstämning mot ÖP Prioritering -Beslut om start -Beslut projektledning -Beslut resursallokering. -Beslut förkalkyl samt tillåten avvikelse. Kalmar Vision Beställare Kommunledningskontoret -Stadsarkitekt/kommunstrateg (100% tjänst) -Mark & exploatering -Ärende: Planeringssamordning/ beredning -Processägare (processchef) -Projektledning Process: (processägare) Uppstart ÖP+FÖP DP Bygglov Genomförande Exploatering Uppföljning Återkoppling Utförare x = Grindsystem processframdrift. Markeringarna endast exempel! Plankontoret -Projektering -ÖP, FÖP, DP -Miljö -Lantmäteri/GIS Serviceförvaltningen -Projektering -Genomförande -Drift & underhåll Kommunbolag Vatten, energi, etc. En väg in Oavsett om det är medborgaren företagaren eller kommunen initiativ som påverkar FPP så finns endast en väg in. Denna går över en beredningsgrupp som leds av KLK. Beredning-/ styrgrupp Denna grupp bör samlat representera följande ansvars-/ kompetensområden; Strategi, kvalité, ÖP, DP, ekonomi, resursplanering och genomförande kompetens. Gruppens uppgift är att samordna planering, beredda förslag till prioritering av ärende (markreservation, försäljning av mark, genomförande/exploatering och DP). Gruppen har även det övergripande projektstyrningsansvaret. Utskott: Beslut/prioritering KS- arbetsutskott som består av övergripande politisk ledning och föredragande tjänstemän. Gruppen fattar formella beslut om och prioritering/start av ärende (markreservation, försäljning av mark, genomförande/exploatering och DP). Efter beslut och prioritering överlämnas ärendena till beredning-/ styrgruppen som ansvarar för verkställandet. Kommunledningskontoret Här samlas det övergripande ägarskapet för ÖP och ansvaret och resurserna för arbetat med strategi, mark/exploatering, projektledning och projektgenomförande. Stadsarkitektfunktionen får även sin 100 % placering här. Funktionen vitaliseras och utvidgas med ansvaret som kommunstrateg. Kalmar kommun: Översyn av den fysiska planprocessen

56 Plankontoret (namnändras- tidigare Samhällsbyggnadskontoret) Här samlas ansvaret och resurserna för allt arbete med planer (ÖP, FÖP, områden och DP). Bygglov, projektering, miljö, lantmäteri och GIS kvarstår som tidigare. Serviceförvaltningen/ kommunbolag Efter fördjupad behovsanalys kan projektledningsresurser eventuellt komma att överflyttas till KLK. I övrigt ingen förändring. Processägare (processchef) Skapa funktionen processägare/ processchef. Denna funktion ansvarar för en sammahållande utveckling och förbättring av processen det tvärsektoriella flödet. Placering KLK. Grindsystem - processframdrift Bygg in tydliga avstämningspunkter (grindar) i processen. Utveckla tydliga kriterier för statuskrav för dessa avstämningspunkter. Inför ett rondelsystem, vägval vid olika statusutfall. Övrigt Skapa en proaktiv kultur som styr och vidmakthåller en väg in till FPP. För en mer detaljerad återkoppling av analysresultat och förslag till åtgärder, för ämnesområdet, hänvisar vi till pkt. 4.3 (hela avsnittet) & 5:1:3 i denna rapport. Svar på översynens direkta frågeställningar Översynen skulle även belysa och ge svar på följande specifika frågor. Här återges endast ett komprimerat svar. Mer utförligt svar ges under pkt 4:4. Fråga Samarbetet mellan kommunledningskontorets mark- och planeringsenhet och samhällsbyggnadskontoret För- och nackdelar med ett respektive två kontor och i samband med detta föreslå var ansvaret för översiktsplaneringen ska ligga Svar Viljan till samarbete finns. Har blivit bättre. Otakt i framdrift. Förekomst av suboptimering. Fördelar: - Tydlig rollfördelning/ fokus - Strategiskt & operativt perspektiv uppdelat. - Nackdelar: - Ledning & styrning otydlig - Två viljor kampen om mittfältet! - Suboptimering - dubbelarbete Hur projektorientering och projektstyrning kan påverka planprocesserna och dess ledtider Den samlade uppfattningen är att samtliga planfrågor ÖP+DP bör hanteras inom samma organisation. Förslagvis inom SBK. Analysresultatet pekar mot att man skulle uppnå en högre effektivitet (kortare ledtider) och förbättrad kvalité med en högre grad av projektled framdrift av den fysiska planprocessen. Detta kommer också medföra Kalmar kommun: Översyn av den fysiska planprocessen

57 Hur vi ytterligare förstärker våra tankar om en väg in för mark- och planfrågor Hur vi förstärker kunskap om och kontakter med marknadsaktörerna och vår omvärld Sambandet mellan planeringen och de politiska beslutsprocesserna, både vad gäller formella och informella beslut Beställning av planer och arbetet med dem Hur kopplingen mellan den fysiska planeringen och den långsiktiga ekonomiska planeringen kan utvecklas och göras tydlig Hur samarbetet kan förbättras mellan kommunala förvaltningar och bolag när det gäller genomförande och exploatering. att man skapar en mognad för att i framtiden uppnå en än mer processorienterad kultur. Förstärk efterlevnad till redan befintliga rutiner och processer (kulturfråga). Avser samtliga parter. Formalisera beslutprocessen för start av DP. Tydliggör rätt väg in. Skapa balans i samverkan kulturförändring. Förbättrad styrning & planering. Ökad lyhördhet. Vidarutveckla former för kontaktforum. Otydligt. Den långsiktiga strategiska agendan behöver förtydligas. Hög grad av ad hoc informella vägar/beslut. Kan bli mer proaktivt i nuläget reaktivt. Efterlev processer & rutiner. Den formella beslutsgången bör utvecklas. Mycket bred frågeställning - i övrigt se rapporten. Samlat ekonomiskt ansvar för både exploatering & investeringsanslag. Tydliga för och efterkalkyler. Förstärkt ekonomiskt fokus i processframdriftse förbättringsförslag pkt 5. (grindmetodik) Projektled processframdrift. Tydliga rutiner och processer för samverkan. Rätt kompetens på rätt plats i rätt tid (i de olika projekten/ processtegen) För ytterligare fördjupande analys och resultatmaterial ber vi er att ta del av fortsättningen i föreliggande rapport. Här redovisas också mer utförliga förslag till förbättringsåtgärder och val av metodik. Kalmar kommun: Översyn av den fysiska planprocessen

58 3. UPPDRAGSBESKRIVNING 3:1 Bakgrund Den fysiska planprocessen spelar en viktig roll i Kalmar stads utveckling och i arbetet att profilera sig som en attraktiv stad för kalmarbon, besökare och övriga intressenter till staden. Man har de senaste åren genomgått en transformering. Senaste omorganisationen var i januari Ambitionsnivån för stadens utveckling bedöms fortsatt ligga på en hög nivå samtidigt som man även anser att underhållsskulden är en utmaning som också bör beaktas. För att skapa en plattform och ett avstamp för det fortsatta utvecklings-/förbättringsarbetet kontrakterade man Consultus AB för att göra en översyn av verksamheten utifrån vissa givna ämnesområde och frågeställningar. 3:2 Uppdraget Managementkonsulttjänst för översyn av den fysiska planprocessens organisation och verksamhet. Genomlysningens huvudsakliga ämnesområde: Ledning och styrning Processframdrift/ arbetssätt Organisationsstruktur Översynen skulle även belysa följande specifika frågeställningar: samarbetet mellan kommunledningskontorets mark- och planeringsenhet och samhällsbyggnadskontoret för- och nackdelar med ett respektive två kontor och i samband med detta föreslå var ansvaret för översiktsplaneringen ska ligga hur projektorientering och projektstyrning kan påverka planprocesserna och dess ledtider hur vi ytterligare förstärker våra tankar om en väg in för mark- och planfrågor hur vi förstärker kunskap om och kontakter med marknadsaktörerna och vår omvärld sambandet mellan planeringen och de politiska beslutsprocesserna, både vad gäller formella och informella beslut beställning av planer och arbetet med dem hur kopplingen mellan den fysiska planeringen och den långsiktiga ekonomiska planeringen kan utvecklas och göras tydlig hur samarbetet kan förbättras mellan kommunala förvaltningar och bolag när det gäller genomförande och exploatering. Uppdraget skulle avslutas med en skriftlig slutrapport med analyser och rekommenderade förbättringsområde/- åtgärder. Vi vill understryka att uppdraget utformats i samverkan med vår uppdragsgivare. Vi har även under projektets gång strävat efter en hög medverkan och acceptans från både chefer, medarbetare och den politiska ledningen. Kalmar kommun: Översyn av den fysiska planprocessen

59 3:3 Syfte Syftet för aktuell översyn var att skapa ett underlag för fortsatt utveckling av process, organisation, styrning och arbetssätt (rutiner och standards) med hänsyn tagit till de utmaningar som verksamheten står inför. 3:4 Projektplan Uppdraget har detaljutformats i samverkan med uppdragsgivaren och har tagit hänsyn till specifika behov och situationer. Vi har i programgenomförandet lagt stor vikt vid att löpande skapa medverkan och acceptans från organisationen. Framförallt under de fördjupande moment som genomförts under steg 3 (se nedan). Vi har löpande skapat en kvalitetssäkring så att de förslag till förbättringar som översynen utmynnat i är realistiska, genomförbara och förankrade i organisationen. Översynen har genomförts i fem steg: Steg 1: Inledande övergripande analysarbete (översikt och underlag för fortsatt fokus). Steg 2: Konklusioner och detaljplanering av fortsatta steg. Steg 3: Data insamling. Individuella intervjuer, gruppintervjuer. Fokusgrupper. Kvalitetsäkring av analysresultat genom 3 möten med en tvärsektoriell arbetsgrupp. Steg 4. Analyssummering, konklusioner och utveckling av förslag till förbättringar. Steg 5. Slutdokumentation + slutredovisning. Under projektets gång har det även genomförts planeringsmöten, arbetsmöten och styrgruppsmöten. Detta för att kalibrera arbetet och kvalitetssäkra resultatet. 3:5 Projektorganisation Projektorganisation Beställare Styrgrupp Projektkoordinator Konsulter Kvalitetssäkring Namn Stadsdirektör: Kenneth Condrup Kenneth Condrup, Ann-Sofie Dejke, Anders Saur, Ann-Mari Nilsson Ann-Mari Nilsson Huvudkonsult: Jan Larsson. Medverkande konsult: Ursula Brofors Tvärsektoriell arbetsgrupp Kalmar kommun: Översyn av den fysiska planprocessen

60 3:6 Metodik Frågan var var finns de framtida förbättringspotentialerna? Efterföljande bild åskådliggör vårt övergripande synsätt som låg till grund för vald metodik. (Organisations-)kultur Värderingar Normer Beteende Känslor Behov Strategi & önskemål Strategi Strategi Mål & effekt Processer Organisation System Rutiner (Organisations-)struktur Det är viktigt med en helhetssyn vid effektiviserings-/förbättringsarbeten såväl i analysfasen som i genomförandefasen. Samtliga perspektiv bör omfattas - det strategiska, strukturella och mänskliga perspektivet. I aktuell översyn har tyngdpunkten lagts på det strategiska och det strukturella perspektivet. Huvudsakliga kriterier för genomförandet av aktuell översyn har varit följande: Inifrånperspektiv Utifrånperspektiv Kvalitativa inslag Kvantitativa inslag Nuläge-börläge-förbättringsförslag Organisationsnivå (inte individnivå) Bred informationsinsamling Acceptans & förankring Vi har även strävat efter en hög grad av medverkan från chefer och medarbetare i att identifiera och kvalitetssäkra analysresultat och förslag till framtida förbättringsinsatser. Arbetet inleddes med ett antal kvalitativa intervjuer med frågeställningar som omfattade samtliga ämnesområde som skulle belysas. Därefter har vi i workshopsform, med representanter som återspeglat ett tvärsnitt av organisationen, fördjupat och kvalitetssäkrat analysresultaten. Inom vissa utvalda kritiska områden har vi även valt att göra kompletterande studier och arbetsmöten. För de flesta specifika frågeställningarna har vi genomfört en GAP analys - nuläge, börläge och gap att förbättra. Underlag till rapporten har samlats in genom: Dokumentstudier. Kvalitativa intervjuer med strukturerade frågeunderlag. Kalmar kommun: Översyn av den fysiska planprocessen

61 21 st. individuella intervjuer med chefer. Ett representativt urval från berörda organisationer. 4 st. gruppintervjuer med medarbetare. Medverkan - ett representativt urval från berörda organisationer. 1 st. Fokusgruppsmöte fokus ekonomisk styrning. Medverkan - ett representativt urval från berörda förvaltningar. 1 st. Fokusgruppsmöte fokus samverkan. Medverkan- ett representativt urval från berörda externa intressenter. Gruppintervju med ordförande inom kommunstyrelsen, servicenämnden och samhällsbyggnadsnämnden. Gruppintervju med vice ordföranden inom kommunstyrelsen, servicenämnden och samhällsbyggnadsnämnden. 3 st. Kvalitetssäkringsmöte av analysresultat med en tvärsektoriell arbetsgrupp. 3 st. Styrgruppsmöten. Vi har i samband med ovan beskrivna intervjuer och arbetsmöten även genomfört kvantitativ datainsamling, via att intervjupersonen genom självskattning fått avge sitt betyg avseende upplevd nulägesstatus i ett antal för översynen aktuella parametrar. Vi har gjort detta med alla vi möt så att en allsidig bild skapats. Vi redovisar de kvantitativa resultaten genom en betygsättning i en skala 1-5. Hur de olika s.k. rollerna bedömer nuläget ger en fingervisning om var de intervjuade står i samma frågor, vi kan jämföra en upplevelse i ett antal speciella frågeställningar. Vi valde att inte genomföra en riktad frågeenkät. Anledningen till detta var att en omfattande enkät redan genomförts under hösten Resultatet från denna har studerats och även använts som komplement till översynens konklusioner och förslag till åtgärder. 3:6 Förkortningar & begrepp Vi kommer i efterföljande text använda en del förkortningar och begrepp. För att underlätta för läsaren väljer vi att redogöra för dessa: Den sammantagna samhällsbyggnadsprocessen/ den fysiska planprocessen = FPP Kommunstyrelsen= KS Kommunledningskontoret= KLK Enheten mark & plan inom kommunledningskontoret= MOP Samhälsbyggnadsnämnden= SBN Samhällsbyggnadskontoret= SBK Servicenämnden= SN Serviceförvaltningen= SF Kritiska framgångsfaktorer= KFF Kalmar kommun: Översyn av den fysiska planprocessen

62 4. ANALYS & KONKLUSIONER Översynen har fokuserat på att belysa förbättringsmöjligheter och efterföljande rapportering kan av denna anledning uppfattas som övervägande kritisk i sin karaktär. Analysarbetet har även synliggjort tydliga styrkor och möjligheter inom verksamhetsområdena och i det system som dessa verkar inom. o Man har gripit sig an uppgiften med ett positivt förhållningssätt o Organisationen (processen) präglas av ambitionen att verkligen skapa kund- /medborgarvärde. o Framtidstron, engagemanget finns och man vill fortsätta utvecklas. Den samlade uppfattningen är att den fysiska planprocessens förutsättningar och genomförandeförmåga har förbättrats, men att det trots detta föreligger förbättringsmöjligheter. 4:1 Ledning & styrning Att detta område är väl anpassat till uppdraget, utvecklat, strukturerat och förankrat inom organisationen är av stor vikt för att man skall kunna leverera bästa möjliga kundnytta. Genom ett strukturerat angrepps- och arbetssätt uppnås en balans mellan: historik och framtid strategisk och operationell verksamhet mål, prioriteringar och styrning resursallokering finansiella och icke finansiella mål och områden olika nivåer i organisationen mål och mått (nyckeltal) Man får då också effekter som: drivkraft för de ambitioner och engagemang som finns inom organisationen flöde en genomströmning av uppgifter och en effektiv output balans mellan kvantitet och kvalité ekonomisk fokus att hela organisationen använder samma språk förbättrad kommunikation både internt och externt Det gäller att bygga en solid grund (fundament) för att hela bygget skall bli stabilt! se efterföljande metodbild (Consultus). Kalmar kommun: Översyn av den fysiska planprocessen

63 Fundamentet (ledningsstruktur & innehåll) Uppdrag Vision Omvärldsanalys Verksamhetsidé Analys av egen verksamhet Kritiska framgångsfaktorer strategisk nivå Perspektiv: Medborgare (kund) Verksamhet Utveckling Medarbetare Ekonomi Inriktningsmål Strategier Kritiska framgångsfaktorer operativ nivå Effektmål och Indikatorer (Nyckeltal) Aktivitetsplaner 4:1:1 Ledning & styrning generellt. För att sätta ledning & styrning i sitt totala sammanhang för den process vi har belyst måste man förstå i vilken kontext denna befinner sig i. Vi har lagt fokus på processen men av denna anledning även belyst förutsättningarna i de förvaltningar (verksamheter) som verkar inom FPP. Vi har under översynen belyst följande frågeställningar: Strategisk styrning Operativ styrning Ekonomisk styrning Processtyrning Ledarskapet Utöver att vi belyste samtliga ovanstående punkter genom direkta frågor under intervjuerna så bad vi även samtliga respondenter (chefer, medarbetare och politiker) som intervjuades att genom självskattning avge sitt betyg avseende upplevd nulägesstatus för de parametrar som bör ingå i ett välutbyggt ledningsfundament. Man kunde sätta ett betyg inom skalan 1-5 där 1 stod för ett lågt betyg och 5 för en högt. Följande utfall (graf) och efterföljande kommentarer är en spegling av vad man anser. Kalmar kommun: Översyn av den fysiska planprocessen

64 Ledning & styrning självskattning. För en mer detaljerad redovisning för kategorierna politiker, chefer och medarbetare hänvisar vi till appendix pkt 2. Kommentar: Politikerna är genomgående mer positiva i sin betygssättning kontra medarbetare och chefer. Det är medarbetarna som ser störst förbättringsmöjligheter. Positivt är att samtliga kategorier ger ett bra betyg till kundfokus. Det är ju här allt börjar! I övrigt pekar resultatet på att man efterfrågar en större tydlighet i långsiktiga mål och strategier och att ledningsrutinerna förbättras. 4:1:2 Strategisk styrning Samverkan mellan den politiska ledningen och tjänstemannaorganisationen anses fungera väl. Samtliga parter understryker detta. Samtidigt pekar analysresultatet i övrigt på att vad som kan förtydligas ytterligare är vad de olika ledningsnivåerna bör ha som huvudfokus. Den långsiktiga strategiska agendan och det ramverk som tjänstemannaorganisationen skall verka inom bör vara politikens huvudfokus. Operativ framdrift, taktik och verkställande bör åligga tjänstemannaorganisationen. Planeringshorisonten har varit relativt kortsiktig med ett starkt fokus på kvantitet. Detta till viss del på bekostnad av det kvalitativa. Så här långt har detta varit ett medvetet val från den Kalmar kommun: Översyn av den fysiska planprocessen

65 politiska ledningen. Man ville motverka långa kötider i planarbetet och bygga upp en god planberedskap inom kommunen. Den breda uppfattningen i nuläget är att den framtida visionen är relativt oklar. Man ser inte riktigt vilka långsiktiga mål man jobbar mot (vad) och vilka strategier som gäller (hur). Samtidigt anser man detta vara viktiga styrparametrar för att leda och utveckla verksamheten långsiktigt. Även individens krav på motivation och långsiktig vilja till engagemang stärks av att man får tydliga svar på de dessa mer långsiktiga frågeställningar. Konklusion Det efterfrågas ett förtydligande av långsiktiga mål, strategier och handlingsplaner. Bättre balans mellan kvantitet och kvalitet och att samtliga väsentliga perspektiv täcks upp; medborgare (kund), verksamhet, ekonomi, medarbetare, utveckling (se tidigare metodbild). 4:1:3 Operativ styrning Mål Man arbetar med ett målprogram inom kommunen med följande uppbyggnad. Nivå Kommunfullmäktige Förvaltning Målområde 1. Prioriterade område 2. Prioriterade delområde 3. Övergripande mål 4. Detaljerade mål 5. Aktivitetsplaner Målarbetet har de senaste åren utvecklats och förbättrats. I senaste medarbetarenkäten (2012) fick parametrarna arbetssätt & mål dock ett relativt sett sämre utfall (skala 1-5) än övriga frågeställningar i enkäten vilket understryker vikten av att fortsätta sina ansträngningar inom målarbetet. Parameter MOP SBK SF Kalmar NMI sammantaget Arbetssätt & mål 3,1 3,3 3,8 3,7 4,0 Medarbetarenkäten genomfördes 2012 under veckorna Svarsfrekvensen totalt sätt blev 79,7%. Återkopplingen under översynen bekräftar utfallet i medarbetarundersökningen. Man anser att målarbetet varit för mycket topp down. Man efterfrågar högre grad av medverkan. Man känner till målen men anser inte dessa som tillräckligt levande och styrande. Man ifrågasätter och utmanar även de tydliga kvantitativa målen om 40 detaljplaner/år och 300 bostäder/år. Man anser att man tappat fokus på kvalité och att nuvarande målsättningar driver fram beteenden och aktiviteter som inte skapar bäst möjliga kund/medborgarvärde på sikt. Man är inte nöjd med faktiskt utfall. Kalmar kommun: Översyn av den fysiska planprocessen

66 Konklusion: Det operativa målarbetet kan utvecklats och förbättrats ytterligare. Fokusera på kritiska framgångsfaktorer för operativ nivå. Begränsa, förenkla, förtydliga och sträva efter en ännu högre grad av medverkan och acceptans bland medarbetarna. Bättre balans mellan kvantitet och kvalitet och att samtliga väsentliga perspektiv täcks upp; medborgare (kund), verksamhet, ekonomi, medarbetare, utveckling (se tidigare metodbild). 4:1:4 Ekonomisk styrning Frågeställningen har berörts med samtliga intervjuade. Utöver detta har ett fokusgruppsmöte (ekonomi) genomförts med ett representativt urval av ekonomiansvariga från berörda förvaltningar. Samtliga respondenter anser att man inom FPP har ett för lågt ekonomiskt fokus och att ekonomiska överväganden och bedömningar kommer in för sent i FPP. Man jobbar inte adekvat med ekonomiska för och efterkalkyler. Ekonomifrågorna är inte tillräckligt starkt kopplat till planarbetet. Ekonomin påverkar inte prioriteringen i tillräcklig omfattning. Se efterföljande bild. Översiktsplaneringen - ÖP Fördjupad översiktsplanering - FÖP Handlingsplaner utifrån FÖP Program Detaljplaner Investeringsbudget allmän platsmark Exploateringsbudget Genomförs av: KL, Markoch plan Kopplas till budget: Nej Genomförs av: MOP Kopplas till budget: Ibland Genomförs av: MOP Kopplas till budget:? Genomförs av: Plangrupp/SBK Kopplas till budget: Nej Genomförs av: Plangrupp/SBK Kopplas till budget: Ej vid beslut, i investeringsprocessen, om det fångas upp! Genomförs av: FC på SF i samarbete med FC/SBK och EC/MoP Tidshorisont: Årligen Genomförs av: KL Ekonomi och MOP Tidshorisont: Årligen Start ekonomifokus! Koppla samman samtliga planprocesser med ekonomiprocesserna Effekten av detta blir att man senare i processen får göra omprioriteringar etc. vilket skapa störningar både intern som externt (intressenter). Man anser att investeringsbudgeten och planprocessen kör i två parallella spår. Investeringsprocessen ligger och släpar efter. Investeringsbudgeten ligger huvudsakligen under SN ansvar och exploateringsbudgeten under KS ansvar. Denna uppdelning försvårar ett sammanhållet ansvar och rätt balans. Kalmar kommun: Översyn av den fysiska planprocessen

67 Man belyser även följande. Investeringstakten har de senaste åren varit hög och i den kommande framtiden bedöms den inte att minska. Se efterföljande graf! Det kommer fortsatt vara en stor utmaning att planera, projektera, projektleda och bygga allt det nya och samtidigt skapa resurser och organisera för de drift- och underhållsåtaganden som detta medför. I jämförelse med andra kommuner så ligger Kalmar i topp. Se efterföljande grafer. Kalmar kommun: Översyn av den fysiska planprocessen

68 Självfinansieringsgrad När den löpande driften har finansierats anser man att kvarvarande överskott bör räcka för att större delen av investeringarna skall kunna finansieras med egna medel. Målet om 100 % självfinansieringsgrad bedömer man inte kommer att uppnås under perioden Varken för det enskilda året eller sett över en rullande femårsperiod ( ). Allt enligt kommunens egna beräkningar och förutsatt att nuvarande planering kvarstår. Bedömningen är också att det på flera områden krävs ytterligare resurser för att inte underhållsberget skall växa sig oöverstigligt. Dagvatten, gator, vägar och fastigheter är några områden där det planerade underhålls- och reinvesteringsbehovet är stort. Investeringsmodell - nuläget Serviceförvaltningens förvaltningschef ansvarar för att samla in beslutsunderlag och sammanställa förslagen av investeringar i lokaler och infrastruktur. Servicenämnden hanterar investeringar i infrastruktur på samma sätt. Ekonomiansvariga lämnar ett samlat förslag till majoriteten. Incitament till att hålla nere investeringarnas omfattning uppnås via det gemensamma ansvaret hos förvaltningscheferna. Majoriteten behandlar förslaget till prioritering och sätter sitt förslag till investeringsramar. Ekonomi- och verksamhetsuppföljning - nuläget Respektive nämnd ansvarar för uppföljning av verksamhet och ekonomi inom sitt verksamhetsområde. Varje förvaltning ansvarar för att kontinuerlig avrapportering sker till nämnden vid fastställda tidpunkter. Rapporteringen till nämnden utgör i sammanfattad form även underlag för avrapportering till central nivå. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret att följa hur verksamhet och ekonomi utvecklas för hela kommun koncernen. Nuvarande rutinuppbyggnad (investeringsmodell & verksamhetsuppföljning) har ett organisatoriskt funktionellt fokus vilket inte gynnar ett sammanhållande perspektiv som skulle omfatta hela FPP. Stuprörs tendenser med negativa processmässiga effekter kan uppstå. Man har inte etablerade tydliga mätpunkter och mätvärden (rutiner) i FPP och ingen Kalmar kommun: Översyn av den fysiska planprocessen

69 samlad löpande processuppföljning som kan kopplas till parametrarna; effektivitet, ekonomi och kvalité. Ett samlat ekonomiskt processansvar saknas. Fokusgrupp (ekonomi) - upplevda brister Fas 1 Brister i nuläget Fas 2 Brister i nuläget Fas 3 Brister i nuläget ÖP, FÖP, program + beställning DP o o o o o o o DP o o o o Realistisk budget Alternativa planer (ambitionsnivåer) Koppling till investeringsbudget Koppling till driftsbudget Realistisk finansiering Avsaknad av ekonomiska ramar/förutsättningar för ÖParbete. Avsaknad av ekonomiskt regelverk/struktur/rutiner. Avsaknad av tydliga mål/syfte och ekonomiska ramar för aktuell detaljplanebeställning. Lågt fokus på good enough -lösningar. Alternativa planer (kvalité/ekonomi). Rutiner och strukturer för att hantera revideringar avseende mål, syfte och ekonomiska ramar. Exploatering/ genomförande o o o o Avsaknad av efterkalkyl Avsaknad av rutin för efterkalkyl Gamla budgets (kostnadsökningar, tillkommande detaljer) när projekten börjar byggas (gäller investeringsbudgeten) Tre olika typer av investeringsbudget (lokaler, infrastruktur och exploatering) med olika struktur och rutin för uppföljning Övrigt o Hyfsat nöjda med projektstyrning i fallande skala; lokaler, infrastruktur, exploatering. Fokusgrupp (ekonomi) förslag på förbättringsmöjligheter Kort sikt Förbättringspotential Ekonomisk medvetenhet i alla led. Högt ekonomiskt fokus. Stark koppling mellan budget (ekonomi processen) och FPP. Ekonomiskt fokus genom hela FPP från start till mål. Skapa tydliga rutiner/regler för hur/när ekonomifrågorna skall hanteras. Skapa rutin för och arbeta med ekonomiska för och efterkalkyler. Kalmar kommun: Översyn av den fysiska planprocessen

70 Inga beslutade planer innan ekonomin belysts. Ambitionsnivåer i balans med ekonomin. Strukturerad ekonomisk uppföljning (skapa lärande). Återkoppling vid avvikelser från ekonomisk plan nya beslut! Tydligare koppling mellan drift & investeringsbudgeten kontra FPP. Förtydliga ansvar & mandat för att infria satta ekonomiska ramar. Lång sikt Förbättringspotential Samsyn politiker/ tjänstemän om övergripande mål för FPP och de ekonomiska konsekvenserna av dessa. Mål & ambitioner med tydliga ekonomiska kalkyler. Längre perspektiv än 3 år för planer och budgetar. Projektledningssystem. Prioritering av projekt utifrån vad ekonomin tillåter. Process & projektmodeller som efterlevs. Konklusion: Samtliga respondenter anser att man inom FPP har ett för lågt ekonomiskt fokus och att ekonomiska överväganden och bedömningar kommer in för sent i processen. Investeringstakten har de senaste åren varit hög. I jämförelse med andra kommuner ligger Kalmar i topp. Underhålls- och reinvesteringsbehovet är stort. Allt sammantaget pekar på att detta område är av största vikt att belysa och förbättra i ett kommande utvecklingsarbete. Kraft bör läggas på: o o o o o o o o Samsyn mellan politiker/ tjänstemän om övergripande mål för FPP och de ekonomiska konsekvenserna av dessa. Ambitionsnivåer i balans med ekonomin. Skapa ekonomisk medvetenhet i alla led. Högt ekonomiskt fokus. Starkare koppling mellan budget (ekonomi processen) och FPP. Prioritering byggd på ekonomisk fakta. Ekonomiskt fokus genom hela FPP från start till mål. Ett samlat ekonomiskt grepp (ansvar & befogenheter) för hela FPP. 4:1:5 Processtyrning Processen för prioritering och samordning av fysisk planering Nedan beskrivs processens inledande steg fram till start av planarbetet. Kalmar kommun: Översyn av den fysiska planprocessen

71 Bereda ärenden Plan- och exploaterings -beredning, var 14:e dag Administreras av mark- och planeringsenheten Prioritera ärenden Plangrupp, 1g/mån Administreras av mark- och planeringsenheten Beställa detaljplan Beställa kommunal detaljplan Mark- och planeringsenheten och samhällsbyggnadskontoret Besluta att starta Fördjupad översiktsplan (Översiktsplan) Kommunstyrelsen Fördjupad översiktsplan Program för Detaljplan Områdesbestämmelser, m.m. Ta fram planer Detaljplan Informera om plan och exploatering Informationsgrupp om plan och exploatering, 1 g/kvartal Administreras av mark- och planeringsenheten Beslutsprocess/ Prioritering Beredningen av ärende görs i plan och exploateringsgruppen. Man lämnar en rekommendation om ärende och prioritering till plangruppen. Denna grupp beslutar sedan om hur ärendena skall prioriteras. Beslutsprocessen upplevs som otydlig. Plangruppen har ingen formell beslutanderätt. Vad gäller privata beställningar av DP så fattas formella beslut om start i SBN. I övriga fall så är det först efter det att DP arbetet faktiskt startats upp och dragit resurser som någon form av formellt beslut fattas. Detta i SBN i samband med att DP skall ut på samråd och därefter när man tar det slutliga formella beslutet att godkänna DP. Detta medför att mycket resurser har lagts ner innan något formellt beslut faktiskt tas. Som tidigare nämnts så bör ekonomiska övervägande komma in tidigare i FPP och ligga till grund för formella beslut om prioritering och resurssatsning. Beslutsmandaten i den fortsatta processframdriften upplevs också som otydliga både internt och externt. Prioritering av DP arbetet sker i plangruppen. Som logg för beslut och framdrift använder man ett webbaserat dokument benämnt uppdragskatalogen. Denna rutin anses fungera bra. Prioriteringen upplevs dock som otydlig. Allt prioriteras. Bl.a. som ett resultat av en för hög grad av ad hoc mentalitet i kombination med ett reaktivt agerande. Även arbetat i beredningsfasen anses kunna förbättras. Närvaron, kompetenssammansättning, och förberedelsearbetet inför PEB gruppens arbeta anses kunna förbättras. Man efterfrågar även en stramare prioritering, en högre grad av proaktivitet och större tydlighet i vad kommunen strategiskt långsiktigt vill uppnå och att man håller fast vid detta. Effekten av nuvarande prioriteringsagerande blir att man de facto fråntar sig ansvaret och trycker ner prioriteringsansvaret i organisationen. Processtyrning självskattning. Vi bad samtliga respondenter inom kategorierna politiker, chefer och medarbetare att sätta betyg på vilken status de upplevde för de parametrar som bör ingå i ett välutbyggt ledningsfundament. Man kunde sätta ett betyg inom skalan 1-5 där 1 stod för ett lågt betyg (hög förbättringspotential) och 5 för ett högt betyg (låg förbättringspotential). I efterföljande diagram återges resultatet. Kalmar kommun: Översyn av den fysiska planprocessen

72 För en detaljerad redovisning för kategorierna politiker, chefer och medarbetare hänvisar vi till appendix pkt 2. Kommentar: Återigen är politikerna genomgående mer positiva i sin betygssättning kontra medarbetare och chefer. Det är framförallt medarbetarna som ser störst förbättringsmöjligheter. Tydligast är efterfrågan om förbättringar inom prioriterings-/beslutsprocessen och strukturen för hur man leder och styr verksamheten. Även processeffektiviteten anses kunna förbättras. Styrning/ Ansvar Otydliga beslutsprocesser i kombination med en överprioritering får negativa återverkningar på möjligheten att styra och leda verksamheten adekvat. Även det faktum att ansvaret passerar igenom ett antal olika förvaltningar försvårar. Där uppstår problem i gränssnitten. Framförallt upplever man att roll & ansvarsfördelningen mellan MOP och SBK är otydlig. Man efterfrågar även ett förtydligande av ansvar & mandat inom hela FPP. En övergripande sammanhållande styrning av hela FPP saknas. Behovet av en samlad planering och ett samlat kvalitetsansvar föreligger. Man efterfrågar ett övergripande och samlat ansvar för genomförandet (en sammanhållande planering & projektledning). Som tidigare nämnts (under rubriken ekonomisk styrning) finns inte etablerade tydliga mätpunkter och mätvärden (rutiner) i FPP och ingen samlad löpande processuppföljning som Kalmar kommun: Översyn av den fysiska planprocessen

73 kan kopplas till parametrarna; effektivitet, ekonomi och kvalité. Ett samlat ekonomiskt processansvar saknas också. Organisationen efterfrågar även en förbättrad återkoppling/ utvärdering av planer och att en lärande process skapas. Konklusion: Vi saknar en tydlig sammanhållande plan och långsiktig kommunicerad planering för den totala insatsen. Den sammanhållande styrningen och ledningen kan bli tydligare och synliggöras. Vi ser inget sammanhållande ansvar för hela FPP. Prioritering, planering och resursallokering kan förbättras. Den höga ambitionen har troligen lett till att man prioriterar och planerar för mer arbete än vad man sedan orkat med att leda/styra, fokusera och skapa adekvata resurser till. Man tappar fokus på vägen. Det gäller att inte försöka omfatta för mycket samtidigt. Förenkla, förtydliga och begränsa! 4:1:6 Ledarskapet Vision, verksamhetsidé, långsiktiga mål, strategier och värdegrund är viktiga utgångspunkter för ledarskapsfrågorna inom en organisation och utgör den bas från vilken många chefer och ledare hämtar energi. Vilket tidigare påpekats så föreligger det en efterfrågan om större tydlighet inom dessa delar. Kommunens nuvarande ledarfilosofi är uttalad och dokumenterad men har inte omsatts fullt ut som ett levande förhållningssätt. Nuvarande innehåll är omfattande och skapat för att tillgodose ett brett behov. Uppfattningen är att den behöver förenklas och förtydligas. Detta försvårar arbetet som chef. Det behövs även en större tydlighet kring såväl horisontell som vertikal ledning, uppgifter, behörighet, gränser och roller i organisationen. Medarbetare och externa intressenter upplever ledarskapet som otydligt i nuläget. Många beslut och processteg upplevs ha ett högt inslag av strävan efter konsensus. Beslutsvånda och oklarheter om vem som faktiskt har rätt att fatta beslut och vem som faktiskt ansvarar för vad man kommit överens om, i de fall beslut har fattats. Även efterlevnad och lojaliteten till fattade beslut anses kunna förbättras. Allt sammantaget hämmar framdriften, samverkan och ytterst effektiviteten. I senaste medarbetarenkäten (2012) fick parametern ledarskap ett relativt sett sämre utfall (skala 1-5) än övriga frågeställningar i enkäten vilket understryker vikten av att fortsätta sina ansträngningar inom detta område. Parameter MOP SBK SF Kalmar NMI sammantaget Ledarskap 3,3 3,5 3,8 3,8 4,0 Medarbetarenkäten genomfördes 2012 under veckorna Svarsfrekvensen totalt sätt blev 79,7%. Konklusion: Där föreligger ett behov av att med bred förankring vidarutveckla och omsätta ledarfilosofin i det dagliga ledarskapet. Man bör i samband med detta ta hänsyn till att det framtida ledarskap som framförallt framträder som önskvärt utifrån analysresultatet är: Beslutsfattande och uppföljande ledarskap Kalmar kommun: Översyn av den fysiska planprocessen

74 Rörlighet Strategiskt ledarskap Utvecklande ledarskap Den del i ledarskapet som upplevs som mest utvecklad i nuläget är Kommunikativt och coachande ledarskap Ledarskap Prestation Kommunikativt & coachande förhållningssätt och färdigheter Beslutsfattande & uppföljande förhållningssätt och färdigheter Stabilitet Utvecklande förhållningssätt och färdigheter Strategiskt förhållningssätt och färdigheter Reflektion Ledarskapet behöver bli mer synligt och tydligt med tydliga gränser för ansvar och befogenheter. Motverka konsensuskulturen som till vissa delar hämmar ett effektivt genomförande. 4:1:7 Summering för ämnesområdet ledning & styrning Det strategiska ledningsfundamentet är inte färdigutvecklat och inte fullt ut accepterat i organisationen. Visions och strategiarbetet kan utvecklas. Mål och målprocessen förtydligas. Det bör nämnas, att belysta verksamheter, i jämförelse står sig väl vad gäller struktur och ambitioner inom målstyrning. Man har en målstruktur. Ambitionen har varit god men resultatet/ innehållet är i nuläget inte fullt ut optimalt. Målprocessen har inte varit tillräckligt förankrad i organisationen vilket gjort att resultatet mer kan ses som ett svar på en uppgift än som ett resultat baserat på ambitioner format av det uppdrag man är satt att utföra. Man har startat resan och har en inarbetad kommunicerad struktur. Men man har inte nått ända fram. Målinnehållet i nuläget underbygger och konserverar till viss del ett kvantitativt fokus på bekostnad av det kvalitativa. Ambitionen bör vara att man täcker in samtliga väsentliga perspektiv (se tidigare metodbild). Det kvartstår även ett arbete i att vidarutveckla och implementera sammanlänkade mätpunkter, mätetal och styrande målvärde för den fysiska planprocessen. Samtliga respondenter anser att man inom FPP har ett för lågt ekonomiskt fokus och att ekonomiska överväganden och bedömningar kommer in för sent i processen. Detta område är av största vikt att förbättra i ett kommande utvecklingsarbete. Kalmar kommun: Översyn av den fysiska planprocessen

75 Även verksamhetsplaner upprättas. Dessa har framförallt ett funktionellt organisatoriskt fokus. Frågan är hur väl anpassade dessa är i och för den löpande styrningen och uppföljningen av den fysiska planprocessen. Den sammanhållande styrningen och ledningen av processen kan bli tydligare och synliggöras. Ansvar och befogenheter bör klargöras och styrningen vad gäller samverkan/resursfördelning inom den fysiska planprocessen förbättras. Beslutsförmågan bör utvecklas likväl som att man följer och står fast vid tagna beslut. Allt utifrån ett kundnytta och effektivitetsperspektiv. Värdegrund och en gemensam ledarskapsfilosofi är två viktiga delar i en fungerande verksamhetsstyrning. Det man framförallt bör lägga ytterligare kraft på är att vidarutveckla ledarskapsfilosofin så att den anpassas, förankras och återspeglas i det dagliga ledarskapet. Frågor som bör utmanas är följande: o o o o o o o o o o o o o Är långsiktiga mål och strategier tydliga? Har man identifierat den fysiska planprocessens faktiska kritiska framgångsfaktorer? Har man ett tillräckligt ekonomiskt fokus? Prioriterar man rätt? Är ledningen synlig, tydlig och enhetlig? Vidmakthåller de olika ledningsnivåerna (politiken & tjänstemannaorganisationen) rätt huvudfokus i framdriften. Strategiskt kontra operativt. Var när och hur fattas beslut? Omfattning i målsättningar? Tydlighet i målsättningar? Målprocessen - acceptans/ förankring av aktuella mål? Har man identifierat och implementerat viktiga mätpunkter och mättetal i processen? Har man i nuläget en bra bas och process för rätt prioritering och resursallokering? Fungerar nuvarande målstruktur och innehåll för aktiv målstyrning av den fysiska planprocessen? Kalmar kommun: Översyn av den fysiska planprocessen

76 4:2 Processframdrift/ arbetssätt I detta sammanhang är det viktigt att belysa det faktiska värdeflödet och resultatet av detta. Effektivitet, kvalité och ekonomiskt resursutnyttjande är viktiga parametrar. Hur väl har vi formerat oss för att kunna leverera bäst möjliga kundnytta? Efterföljande metodbild (Lean), som sammanfattar viktiga frågeställningar vad gäller processframdrift, har bl.a. legat till grund för våra analysfrågor inom detta område. Schematisk bild av Consultus Leanhus Kundfokus Ökat kundvärde: Kostnad, kvalité, ledtid. Etablera flöde JIT Takt Dragande Ständiga förbättringar Eliminera Slöseri Inbyggd kvalité Stopp vid fel Förbättringar genom medarbetarna! Matcha insatsen mot kundbehov Trimma & delegera styrningen Synliggör Mål & nyckeltal Skapa standarder Tydliggör ansvaret 4:2:1 Processframdrift Den samlade uppfattningen är att samverkan och sambandet mellan den politiska beslutsprocessen kontra planprocessen fungerar men kan förbättras ytterligare både på det formella som på det informella planet. Det finns strukturer och rutiner men dessa efterleves inte alltid. Mycket beroende på en stark vilja till att skapa resultat vilket även avspeglas i ett ad hoc och reaktivt beteende. Tongivande processer och rutiner inom FPP är kartlagda och utvecklade. Det som kvarstår är att genomföra nödvändiga förbättringar, förbättra standards för olika arbetsmoment och processteg och att skapa efterlevnad för rutiner och processer såväl bland chefer, medarbetare som bland politiker. FPP kan beskrivas med efterföljande schematiskt bild Översiktplan Fördjupad översiktsplan Samordning av alla planfrågor, PEB Prioritering av dp, Plangruppen Kommunal beställning av dp Göra detaljplan Exploatera mark Privat beställning av dp Föp Genomförandebeskrivning Sälja kommunens mark Frågor från medborgare och företag Handlingsplan per föp/område Budgetera investeringar Prioritera servicenämndens investeringsbudget Bygga kommunala lokaler Utveckla (investera) i allmän platsmark Informera om plan och exploatering Kalmar kommun: Översyn av den fysiska planprocessen

77 Nyvarande styrningen och ledningen av processen (vilket vi mer utvecklat redogjort för under pkt 4:1: Ledning och styrning ) anses också kunna förbättras och göras tydligare. Det är framförallt dessa brister som man anser leder till att flaskhalsar uppstår i flödet. Med en bättre prioritering, planering och styrning anses dessa effekter i hög grad kunna motverkas. Utöver detta har det även framkommit följande avseende sårbarhet och flaskhalsar i processen: Målet med 40 DP/ år anses inte ligga i balans med ekonomin och stoppar upp i processen. För lågt fokus på ekonomi. Svårt att resurs sätta allt planarbete ojämnt flöde. Man planerar mer än vad som sedan faktiskt genomförs. Många DP står i vänteläge. Avsaknad av plan B när det av olika anledningar blir stopp i planarbetet. Långa ledtider. Omkast i planeringen med för mycket stopp och start tid ineffektivt. Ekonominkopplingen till exploatering/ genomförande. Ändrade beslut. Mer rätt kompetens i de olika processtegen inte bara chefer. Kompetensförsörjning framtida generationsskifte + svårighet att rekrytera. Erfarenhet många nya medarbetare. Låg samverkan och flexibilitet i resursanvändning över förvaltningsgränser. Projektledarkompetensen ojämn. För mycket resurser anses ha allokerats till MOP och att fokus framöver bör läggas på övriga delar i processen. Funktionerna Trafikplanerare och Landskapsarkitekter upplevs underbemannade. Man anser generellt att både effektiviteten och det kvalitativa utfallet kan förbättras. SWOT För att säkra analysresultatet så bad vi den tvärsektoriella arbetsgruppen genomföra en SWOT analys av nuläget inom FPP. Deras resultat kan summeras enligt följande: Styrkor: Vilja, kompetens och resurser. Svagheter: Ekonomisk styrning, samverkan, ansvarsfördelning, rollfördelning, ledtider och faktiskt resultat (det byggs för lite) Möjligheter: Viljan, nettoinflyttning och det händer mycket i Kalmar. Hot: Obalans mellan plan/ekonomi, otydligt processansvar, kompetensbrist och att viljan avtar (p.g.a. upplevda brister) Totalt SWOT resultat finns i appendix pkt 3. Processframdrift - Arbetssätt (rutiner & standard) 4:2:2 Projektledning/ projektgenomförande Organisationen karaktäriseras av att en hög grad av verksamheten bedrivs i projektform. Detta understryker vikten av en professionell projektledning, effektivt projektgenomförande och nyttan av ett bra stöd i form av en väl utvecklad projektmetod. De strukturella delarna (projektmodell & rutiner) är framtagna och implementerade. Kalmar kommun: Översyn av den fysiska planprocessen

78 Det finns resurser för projektledning. Analysresultatet pekar mot att man i framtiden bör skapa en tydligare projektled processframdrift med en uttalad projektledning och resursallokering. Det som anses behövas förbättras i framtiden för möjliggöra detta och för att skapa ett effektivt projektgenomföranade är: Att man klargör När skall projektled (projektform) framdrift användas. Vilka ärenden skall projektledas altternativt enbart hanteras i process/linje. Balans i ansvar & befogenheter. Ekonomiska ramar kopplat till ett tydligt ansvar. Förbättrar: Prioritering vilka projekt skall vi starta upp. Projektuppföljning (rutiner & struktur). Projektutfall skapa lärande. Effektiviteten i projektgenomförandet. Efterlevnad av rutiner, regler i projektmodell/ rutiner. Förstärker: Projektledningskompetensen Ett projektlednings/redovisningssystem som möjliggör löpander projektstyrning och uppföljning. 4:2:3 Processens leveransförmåga Respondenterna ombads att svara på en skala 1-5 (5= 100 %) på vilket betyg de gav FPP i nuläget avseende tre olika parametrar. Servicegrad, kundnytta och genomförandekraft. Efterföljande är ett sammandrag av de svar som erhölls. Parameter/ Svar 1-5 Chefer Medarbetare Politiker Planprocessens servicegrad? 3,2 2,6 3,5 Planprocessens förmåga att skapa kundnytta/ medborgarnytta? Hur god är genomförandekraften i org. Genomförs alla beslutade projekt? 3,5 2,6 3,4 3,0 2,2 2,4 Kommentar: Medarbetarna ger genomgående ett lägre betyg. Samtliga respondenter understryker med sina betyg att där föreligger förbättringsmöjligheter. Man är mer nöjd med utfallet för kulturellt betingade delar (vilja och serviceanda) än de strukturellt betingade, faktiskt utfall (leverans). Parameter Planprocessens servicegrad? Kommentar till betyg Arbetsviljan positiv. Godkänt resultat. Kompetenta tjänstemän möjliggör detta Blivit bättre, men mkt. Kvarstår. Kalmar kommun: Översyn av den fysiska planprocessen

79 Planprocessens förmåga att skapa kundnytta/ medborgarnytta? Hur god är genomförandekraften i org. Genomförs alla beslutade projekt? Kommunikationen mellan berörda parter kan förbättras. Processen fortfarande tungarbetad. Ibland lovar vi mer än vad vi kan hålla. Vi skapar planer för något annat än vad marknaden efterfrågar. Prioriteringen kan förbättras - mer fokus. Oklara roller. Man är lyhörd. Man har uppfattat sitt uppdrag. Bra men ibland ojämnt. Planer överarbetas ibland. Svårt att hålla tider Stort avstånd mellan plan och verklighet. Planerna måste formas på en vilja/ intresse av att bygga! Kundnytta= bygga - All time high vad gäller DP men låg byggnation! Egenintresset ibland högre än kundfokuset. Fungerar inte tillräckligt bra! Effektiviteten inte tillräckligt bra för att ge ett högt betyg. Stark vilja. Splittrad organisation. Otydlig ansvarsfördelning. Får många skall vara med och bestämma tungarbetad process. För mycket som är prioriterat. Tydligar koppling plan- investeringar. Obalans mellan resurser i FPP olika skeden. Takt och tempo kan förbättras. Vi prioriterar DP arbetet men inte lika tydligt genomförande arbetet. Vi gör många planer men det stannar upp i genomförandet. Många projekt genomförs bra. Vissa omfattande projekt tidskrävande. Alla projekt avslutas inte. En del projekt får läggas på is. Saknar återkoppling när planerna är genomförda det löpande lärandet kan förbättras. För en mer detaljerad redovisning, uppdelat för kategorierna politiker, chefer och medarbetare, hänvisar vi till Appendix pkt 3. Topp Tre Vi avslutade samtliga intervjuer med såväl chefer, medarbetare och politiker med följande uppmaning. Ange de tre största problemen (förbättringsmöjligheterna) som enligt din uppfattning föreligger inom FPP. Följande sammanfattande svar/resultat gavs uppdelat på kort och lång sikt: Kalmar kommun: Översyn av den fysiska planprocessen

80 Kort sikt Förbättringspotential Tydligare prioritering. Tydligare målbild (mätbara bra mål). Tydligare beslut. Tydligare ledning. Högre ekonomiskt fokus. Ekonomi kopplat till planprocessen Förbättrad prioritering av projekt. Förtydliga ansvar & mandat. En övergripande styrgrupp för en samlad prioritering. Inför en övergripande planeringsstrateg. En kvalitetsansvarig för hela FPP (Stadsarkitekt eller motsvarande funktion). Skapa en tydlig genomförandeorganisation - en samlad projektledning.(projektledningskontor/avdelning) Mer sammanhållen process (mark, plan, investeringar, genomförande) Gemensamt kontor för allt planarbete. Fokus på kvalité istället för enbart på kvantitet. Ta bort målet med 40 DP mer kvalité och mindre kvantitet i fokus. Prioritera utifrån mål och resurstillgång. Flexibla planer. Högre ekonomiskt fokus täckning för projekten/ uppdragen. Samla ekonomin under ett ansvar. Red ut rollfördelningen mellan MOP och SBK. Tydliggör roller ansvar & mandat. Skapa återkoppling/ utvärdering av planer/ en lärande process Utveckla samarbetat och kunskapsöverföringen mellan de förvaltningar som verkar inom FPP. Motverka kompetensbrist/ resursbrist inom viktiga funktioner. Standardisera arbetet. Lång sikt Förbättringspotential Tydlig framtidsbild för regionen (vart är vi på väg) Tydliga målsättningar/ övergripande mål (realism!) Tydligare strategier för den långsiktiga utvecklingen av kommunen. Strategier och långsiktiga mål förankrade i kunskap, ekonomi och verklighet. Kalmar kommun: Översyn av den fysiska planprocessen

81 Proaktivt agerande baserat på en långsiktig planering styr kommunens utveckling. En hållbar ekonomi. Förbättrad ledningsstruktur Förenkla, förtydliga beslutsprocesser. Förenkla och förtydliga rutiner, ansvar och mandat. En ägare av FPP. Tydliga mål. Motverka målkonflikter. Ett målarbete som är bottom up. Mer fokus på kvalité kontra kvantitet. Samlat ekonomiskt ansvar genom hela processen Prioritering enligt analys. Ad hoc planering bör motverkas. Uppdaterat bostadsförsörjningsprogram. 5 årsplaner med byggherrar (med ömsesidiga kravställningar). Tydligare regelverk kring markanvisningar. Tydliga strategier för markanvisningar. Rollfördelning (Politik, marknad och myndighet). Frigör resurser och planera för förbättringsarbete. Utbilda politikerna och skapa större förståelse för vilka konsekvenser det blir vid olika beslut. För en uppdelad redovisning för kategorierna politiker, chefer och medarbetare hänvisar vi till Appendix pkt 3 4:2:4 Samverkansintressenternas uppfattning. I ett genomfört fokusgruppsmöte med inbjudna intressenter och i analysarbetet i övrigt har följande framkommit. Man ser den fysiska planprocessen som en process med en engagerad personal som brinner för sina frågor och att samverkan under senare tid succesivt har förbättrats. Bl.a. nämns bygglovshanteringen som ett positivt exempel. Samtidigt anser man att det finns mycket kvar att förbättra. För långa handläggningstider och utdragna processer inom DP arbetet var ett återkommande tema. Oklara beslutgångar, företrädare för planprocessen med olika uppfattningar i sakfrågor och motparter i projekten utan rätt mandat upplevdes som betungande. Arbetet upplevs som krångligt, omständigt och i vissa fall överarbetat jämfört med erfarenheter från andra kommuner. Man efterfrågar ett tydligare ledarskap med en uttalad vision, riktning och med ett högre ekonomiskt fokus. Vägen in till FPP upplevs som otydlig. Det finns många olika alternativ. Man efterfrågar någon som ansvarar för hela processen, en sammanhållen projektledning genom hela processen. Vem ansvarar egentligen? Man upplever det som svårt att komma in i processen och faktiskt få medverka. Kommunens tjänstemän upplevs som svåra att påverka. Man Kalmar kommun: Översyn av den fysiska planprocessen

82 uttalar som farhåga att på sikt kan detta reducera entreprenörernas drivkraft och engagemang. Man vill ha en bättre balans mellan de kommersiella intressena och kommunens ambitioner. Högre fokus på rätt projekt som är kommersiellt gångbara. Leveransförmåga Respondenterna (totalt 11 respondenter) ombads att svara på en skala 1-5 (5= 100 %) på vilket betyg de gav FPP i nuläget avseende tre olika parametrar. Servicegrad, kundnytta och genomförandekraft. Efterföljande är ett sammandrag av de svar som erhölls. Parameter Svar 1-5 Kommentar till betyg Planprocessens servicegrad? Det har blivit bättre! Genomsnitt 2,5 Mycket kvar att förbättra. Man vill väl men är för vaga i sin uppfattning. Alltid trevliga och bemötande men har svårt att komma till beslut. Man byter handläggare under processens gång. Detta skapar osäkerhet. Det tar för lång tid. Planprocessens förmåga att skapa kundnytta/ medborgarnytta? Hur god är genomförandekraften i org. Genomförs alla beslutade projekt? Genomsnitt 2,0 Genomsnitt 1,6 Det saknas en tydlig målbild och samsyn runt denna. Bromsande kultur. Ser exploatören mer som en motståndare och mindre som en medspelare. Inte lyhörda. Det måste fattas rätt beslut. Man måste skapa tillväxt! Kritiska! Anser att det som bör ta 8-14 månader kan ta upp till månader. Handläggningstider på allt från 4 år till 9 år nämndes. Får många skall vara med och bestämma. Ingen uttalad projektledning vilket får återverkningar för hela processen. Kommentar: Lämnat betyg understryker att det föreligger förbättringsmöjligheter. Man är mer nöjd med utfallet för de kulturellt betingade insatserna (vilja och serviceanda) en de strukturellt betingade, faktiskt utfall (leverans). Motsvarande bedömning som även gjordes internt inom organisationen. Mao man tolkar viljan och servicefokuset positivt men är mindre nöjd med faktiskt resultat. Samverkansbetyg Fokusgruppen fick även till uppgift att utgå ifrån jämförbara samverkansparter och sätta sitt betyg (1-5), där bästa samverkansparten får betyg 5 och sämsta får betyg 1. Följande betyg gavs till FPP i Kalmar. Kalmar kommun: Översyn av den fysiska planprocessen

83 Parameter Betyg: Vägt snitt Service ,6 Kvalité ,0 Planering (projekt/ samverkan) ,0 Genomförande (projekt/ samverkan) ,1 Ledning/styrning av projekt/ samverkan ,9 Beslutsprocess ,5 Effektivitet ,9 Kapacitet ,3 Kompetens ,5 Generell samverkansförmåga ,5 Kommentar: Respondenter understryker med sina betyg att där föreligger förbättringsmöjligheter. Man är mer nöjd med kompetens, kapacitet och kvalité. Mindre nöjda med ledning & styrning, planering och effektivitet. Topp Tre Vi avslutade genomfört fokusgruppsmöte med följande uppmaning. Ange de tre största problemen (utmaningar) som enligt din uppfattning föreligger i ert pågående och fortsatta samarbete. Följande sammanfattande svar/resultat gavs uppdelat på kort och lång sikt: Kort sikt Förbättringspotential Ledningsstrukturen bör förbättras. Gemensam målbild. Prioritering. Intern samordning. Skapa tydlig projektledning med ansvar/ befogenheter Styrning av projekt. Tydliga handlings-/ tidplaner. Bättre balans i samverkan. Högre medverkan från intressenterna i DP arbetet. Effektivare möte. Attityd Testa nya former för DP arbetet. Lång sikt Förbättringspotential Tydlig strategisk målbild. Se exploatören som ett lokomotiv som drar! Gemensam målbild för nedbrutna projektplaner. Förenkla processen. Färre men bättre utredningar. Kalmar kommun: Översyn av den fysiska planprocessen

84 Genomförande av projekt. Planering av projekt (prioritera) Tydlighet mot byggherre. Framförhållning i ÖP. Konklusion: Samarbetsförmågan anser man generellt sett kan förbättras. Mest uttalat inom följande område; ledning/styrning, planering, samordning, genomförande och sammantagen effektivitet. För många projekt löpande. Brister i fokus, uthållighet. Beslutsvånda (konsensuskultur) och otydlighet om var, när och hur beslut fattas är andra tydliga kritikpunkter. Trots att man påtalar brister och förbättringsmöjligheter så understryker man samtidigt att viljan till samverkan är uttalad. Man upplever förvaltningen som kompetent och som ett bra stöd. Man ser också en tydlig förbättring i samverkan jämfört med tidigare. Man anser att den största utmaningen är kulturellt betingad inte strukturellt. Övriga analysiakttagelser pekar på det omvända förhållandet. Man ger troligen utryck för en upplevd känsla utan att se igenom på bakomliggande orsaker och faktorer. Man gav en hel del konkreta förbättringsförslag. Det som tydligast framkom var: o o o o Skapa en sammanhållen styrning och planering av processen. Utveckla en projektled processframdrift. Utse tydliga projektledare som ansvarar från start till mål (hela den fysiska planprocessen). Ge tydliga mandat till dem som leder projekten. Förbättra balansen i samverkan. Skapa en högre medverkandegrad för de externa intressenterna. 4:2:5 Summering för ämnesområdet processframdrift/ arbetssätt Organisationen påvisar högt kundfokus. Man har tydliga ambitioner och vill få saker gjorda. Resurserna, kompetensen och viljan finns. Man vill leverera ett högt kundvärde med balans i både kvantitet och kvalité. Man har ett gott anseende vad gäller kompetens och fackkunskap. Vilket tidigare nämnts och som också framkommer under detta avsnitt, är att den höga ambitionen troligen lett till att man prioriterar och planerar för mer arbete än vad man sedan orkat med att leda/styra, fokusera och skapa adekvata resurser till. Förenkla, förtydliga och begränsa bör vara framtida nyckelord! Balansen mellan ansvar och befogenheter och samverkan inom processen kan förbättras. Processmognaden kan höjas. Samverkan med externa intressenter kan förbättras. De områden som bör förbättras för att nå en bättre effektivitet är framförallt; prioritering, planering, ledning/ styrning, ansvarsfördelning, tydliga ansvar& mandat, samarbete, balans i planerade projekt och resursallokering/ tillgång. Analysresultatet pekar också mot att man i framtiden bör skapa en tydligare projektled processframdrift med en uttalad projektledning och resursallokering. Detta kommer också medföra att man skapar en mognad för att i framtiden skapa en än mer processorienterad kultur. Kalmar kommun: Översyn av den fysiska planprocessen

85 Frågor som bör utmanas i framtiden är: o o o o o o o Hur skall vi forma ledning & styrningsstruktur för att på bästa sätt leda och forma en effektiv processframdrift? Hur prioriterar vi för att skapa bäst möjliga kundnytta? Hur allokerar vi våra resurser på bästa sätt? Hur skapar vi en effektivare process som samtidigt levererar en hög kvalité? Hur stärker vi vår förmåga att samverka & samarbeta? Hur uppnår vi fortlöpande ständiga förbättringar i verksamheten? Hur skapar vi ännu bättre kundvärden? Kalmar kommun: Översyn av den fysiska planprocessen

86 4:3 Organisationsstruktur En organisation har till uppgift att fånga upp sina olika intressenters behov, krav och förväntningar och omvandla allt detta till nytta och värde. Organisationsstrukturen för nuvarande planprocess beslutades Den sammantagna uppfattningen bland berörda respondenter är att man vid detta tillfälle, av olika anledningar, inte gick hela vägen och formade en för uppgiften optimal organisation. 4:3:1 Nuläge organisationsstruktur Aktuell organisation kan ge följande: Fördelar möjliggör specialisering och fokusering tydligt resultatansvar förenklar koordinering inom produktområdena besluten tas närmare problemområdet Nackdelar problem kan uppstå vid samarbete över verksamhets, avdelning, enhet eller funktionsgränser kan leda till dubbelarbete mellan verksamheter, avdelning, enhet och funktioner kan leda till felaktig konkurrens mellan verksamhets/produktområden tendenser till suboptimering Skulle man i framtiden utvecklas mot en mer processorienterad organisationskultur bör följande beaktas: Fördelar underlättar koordinering mellan funktioner ledningen avlastas koordineringsuppgifter utvecklar flexibilitet, snabba reaktioner, och förbättrar kommunikation ekonomisk användning av resurser stimulerar motivation viktig för socialisering och upplärning av yngre medarbetare Nackdelar lång intrimningstid utlöser många konflikter svårt att lokalisera ansvar, dubbla lojaliteter inledningsvis ökad stress och förvirring för anställda (2 chefer/ dubbla lojaliteter etc.) Frågor som man i nuläget bär ställa sig är. Har man den mest ändamålsenliga strukturen i nuläget och för framtida utmaningar. Är man effektiv. Fungerar samverkan tvärsektoriellt. Har man en tydlig fördelning av ansvar och mandat. Har man tillräckliga kompetenser och erfarenheter. Finns de karriärvägar som behövs för att attrahera och behålla medarbetare? Hur kan man anpassas för att hantera den förlust av nyckelkompetenser som sker både genom en ökad rörlighet på arbetsmarknaden och genom framtida pensionsavgångar? Detta är frågeställningar som bör hanteras. Kalmar kommun: Översyn av den fysiska planprocessen

87 4:3:2 Börläge organisationsstruktur Översynen och det samlade analysresultat pekar på att man bör genomföra även strukturella organisationsförandringar för att få en förbättrad processframdrift. Det som bör förtydligas/förstärkas genom denna åtgärd är: o o o o o o o o o Strategiskt ansvar/fokus kontra operativt ansvar/ fokus Besluts- och prioriteringsprocess. Ansvar & befogenheter Ökat ekonomiskt fokus. Samlat processansvar. Projektled processframdrift. Samverkan (tvärsektoriellt). Effektivitet En struktur som genererar ständiga förbättringar. 4:3:3 Summering för ämnesområdet organisationsstruktur Organisationer är värdeskapande system. En organisation, med sina strukturer, processer, värderingar, attityder och beteenden, har till uppgift att fånga upp sina intressenters behov, krav och förväntningar och omvandla allt detta till nytta och värde. Det samlade analysresultat pekar på att man bör genomföra strukturella organisationsförandringar för att få en förbättrad och effektivare processframdrift. Kalmar kommun: Översyn av den fysiska planprocessen

88 4:4 Svar på översynens direkta frågeställningar Översynen skulle även belysa och ge svar på följande specifika frågeställningar: Fråga Samarbetet mellan kommunledningskontorets mark- och planeringsenhet och samhällsbyggnadskontoret För- och nackdelar med ett respektive två kontor och i samband med detta föreslå var ansvaret för översiktsplaneringen ska ligga Svar Viljan till samarbete finns. Har blivit bättre sedan flytt, fysisk placering. Upplevs att MOP går allt mer in på SBK domäner. Delat chefskap medför komplikationer. Otakt i framdrift. Förekomst av suboptimering. Effektiviteten kan förbättras genom ännu högre grad av samverkan/ samplanering. Fördelar: - Strategiskt & operativt perspektiv uppdelat - Tydlig rollfördelning (beställare/ utförare) - Exploatering & markfrågor ligger nära den strategiska agendan (ÖP). Nackdelar: - Ansvarsfrågor - Ledning & styrning otydlig - Otakt i projekten. - Vem gör vad - Två viljor kampen om mittfältet! - Tröghet i resursfördelning/ insats - Suboptimering - dubbelarbete Hur projektorientering och projektstyrning kan påverka planprocesserna och dess ledtider Hur vi ytterligare förstärker våra tankar om en väg in för mark- och planfrågor Den samlade uppfattningen (respondenter + konsult) är att samtliga planfrågor ÖP+DP bör hanteras inom samma organisation. Förslag inom SBK. ÖP +DP utförs på uppdrag av KLK. Mark & exploateringsfrågor och ägarskapet för den långsiktiga strategiska agendan kvarstår inom KLK. Analysresultatet pekar mot att man skulle uppnå en högre effektivitet (kortare ledtider) och förbättrad kvalité med en högre grad av projektled framdrift av den fysiska planprocessen. Detta kommer också medföra att man skapar en mognad för att i framtiden uppnå en än mer processorienterad kultur. Där finns i nuläget processer och rutiner för en väg in. Förstärk efterlevnad viljan att följa uppgjorda processer och rutiner (kulturfråga). Detta omfattar samtliga inblandade parter; politiker, tjänstemän och intressenter. Formalisera beslutprocessen för all start av DP. Se över information etc. på kommunens hemsida och genomför förtydliganden där behov föreligger. Utveckla, utbilda och förtydliga samverkan med Kalmar kommun: Översyn av den fysiska planprocessen

89 Hur vi förstärker kunskap om och kontakter med marknadsaktörerna och vår omvärld Sambandet mellan planeringen och de politiska beslutsprocesserna, både vad gäller formella och informella beslut Beställning av planer och arbetet med dem Hur kopplingen mellan den fysiska planeringen och den långsiktiga ekonomiska planeringen kan utvecklas och göras tydlig Hur samarbetet kan förbättras mellan kommunala förvaltningar och bolag när det gäller genomförande och exploatering. nuvarande kontaktcenter så att samtliga intressenter hänvisas till en och samma part. Tydliggör rätt väg in. Skapa balans i samverkan kulturförändring. Samlat ansvar för processen + intern samordning. Förbättrad styrning & planering Ökad lyhördhet. Ännu högre fokus på kommersiellt förankrade projekt/ planer. Vidarutveckla former för kontaktforum. Otydligt. Den långsiktiga strategiska agendan behöver förtydligas. Hög grad av ad hoc informella vägar/beslut. Kan bli mer proaktivt i nuläget reaktivt. Den samlade uppfattningen är att samverkan och sambandet mellan den politiska beslutsprocessen kontra planprocessen fungerar men kan förbättras ytterligare både på det formella som på det informella planet. Det finns strukturer och rutiner men dessa efterleves inte alltid. Efterlev processer & rutiner. Den formella beslutsgången bör utvecklas se förbättringsförslag pkt 5. Bred frågeställning i övrigt se rapporten i stort. Samlat ekonomiskat ansvar för både exploatering & investeringsanslag. Tydliga för- och efterkalkyler. Förstärkt ekonomiskt fokus i processframdrift se förbättringsförslag pkt.5 (grindmetodik) Projektfokus + samlad projektledning (styrgrupp). Projektled processframdrift. Tydliga rutiner och processer för samverkan. Rätt kompetens på rätt plats i rätt tid (i de olika processtegen) Kostnadseffektiv resurssammansättning i varje ärende/ projekt. Kalmar kommun: Översyn av den fysiska planprocessen

90 5. FÖRBÄTTRINGSFÖRSLAG KONSULTENS REKOMMENDATIONER Den gemensamma uppfattningen är att den fysiska planprocessens förutsättningar och genomförandeförmåga har förbättrats, men att det trots detta föreligger förbättringsmöjligheter. En genomgående iakttagelse har varit att samtliga berörda har en uttalad samsyn av vad som bör och kan förbättras. Detta lägger en god grund för framgångsrikt förbättringsarbete samtidigt som det understryker behovet av en framtida solid och förankrad handlingsplan. Huvudspår mot ett framtida Börläge! o o o o o o o o o o Svara på frågan vart är vi på väg (vision/ strategi) Öka styrningen och skapa ett proaktivt förhållningssätt (inte bli styrd) Skapa tydlighet i roller, ansvar, befogenhet, process och struktur Förtydliga beslutsprocessen. Ekonomiskt fokus genom hela processen Prioritera tydligare Förenkla, begränsa Öka effektiviteten Utveckla resurssamverkan Förbättra samverkan med externa intressenter 5:1 Förbättringsförslag 5:1:1 Förbättringsförslag - Ledning & styrning Samverkan mellan den politiska ledningen och tjänstemannaorganisationen anses fungera väl. Samtidigt föreligger ett behov av att ytterligare förtydliga vad de olika ledningsnivåerna ska ha som huvudfokus. Den långsiktiga strategiska agendan och det ramverk som tjänstemannaorganisationen skall verka inom bör vara politikens huvudfokus. Operativ framdrift, taktik och verkställande bör åligga tjänstemannaorganisationen. Det strategiska ledningsfundamentet är inte färdigutvecklat och inte fullt ut accepterat i organisationen. Visions och strategiarbetet kan utvecklas. Mål och målprocessen förtydligas. Förbättringsförslag nedbrutet under följande huvudrubriker. Ledningsfundamentet Revidera, kalibrera och förtydliga o Vision för FPP o Kritiska framgångsfaktorer o Inriktningsmål (långsiktiga mål inom samtliga perspektiv) (se metodbild sid 15) o Strategier Kalmar kommun: Översyn av den fysiska planprocessen

91 o o o o o o o o Operativa mål (balans mellan kvantitet & kvalité) inom samtliga perspektiv. Utveckla operativa mål som ger rätt resultat. (se metodbild sid 15) Skapa mer balans mellan kvantitativa & kvalitativa målsättningar Bättre balans på ute & inne perspektiven. Öka inne fokus (verksamhetsutveckling) Förbättra prioritering av ärende/uppdrag med ett högre fokus på tillgängliga resurser och ekonomiska möjligheter. Skapa balans i vad & hur frågor. Inför tydliga mätpunkter och mätvärden för kritiska moment i hela processen Utveckla samverkan och ledningsstruktur/ rutiner mellan process och funktionsstruktur. Skapa en sammanlänkad struktur för ledning och styrning av den fysiska planprocessen såväl på strategisk som på operativ nivå. Förbättra rutiner för uppföljning, kvalitetssäkring och återkoppling. Utveckla och implementera rutiner för ett reviderat ledningssystem. Se över mötesstrukturen (omfattning, syfte, innehåll, medverkan). Utveckla dessa punkter så att de förstärker samverkan och genomförandet inom FPP. Förenkla, förtydliga och begränsa omfattningen. o Kalibrera och vidarutveckla processer och rutiner för kommande strategi och målarbete. Vidarutveckla er s.k. årsklocka så att denna tydligt beskriver processen för strategi, mål, budget och verksamhetsplaneringsarbetet och hur detta länkar detta till FPP. Skapa 100 % ägarskap för ledningsfundamentet : o Steg 1 Ledning (chefer) o Steg 2 Den politiska ledningen o Steg 3 Medarbetare o Makulera och skrota inaktuella ledningsdokument & rutiner (informera) Beslut och rollfördelning o Klargör rollfördelning och samverkansprocesser med politiken. (Vem ansvar för vad? Vem gör vad) o Formaliserade beslut om start av alla DP o Tydliggör beslutsprocessen/ beslutsfattandet inom FPP. ( se förslag till ny organisationsstruktur under pkt 5:1:3) o Fastlägg ansvar och befogenheter för föreslagen ny funktion, processägare/ processchef. ( se förslag till ny organisationsstruktur under pkt 5:1:3) Prioritering & resursallokering o Skapa en funktion för övergripande samordnad verksamhetsplanering. o Förtydliga prioritering och kopplingen i prioriteringsarbetet mot resurstillgång o Vidarutveckla och rutinsätt en ännu tydligare prioriteringsklassificering. Ekonomisk styrning o Skapa ett ekonomiskt fokus och rutiner så att ekonomiska överväganden och bedömningar kommer in tidigt FPP. o Arbeta aktivt med ekonomiska för och efterkalkyler. o Koppla ekonomiprocesserna tydligt till FPP Kalmar kommun: Översyn av den fysiska planprocessen

92 o Låt ekonomin i hög grad påverka prioritering. Allt sammantaget säkrar upp genomförandet och att idéer och planer faktiskt kan genomföras. Ledning o Vidarutveckla, förenkla och förtydliga nuvarande ledarfilosofi. Omsätt den i det dagliga ledarskapet. o Skapa genom föreslagna organisationsförändringar en tydligare balans mellan ansvar och befogenheter. ( se förslag till ny organisationsstruktur under pkt 5:1:3) o Inför en projektled processframdrift. ( se förslag till ny organisationsstruktur under pkt 5:1:3) o Sträva efter en fortsatt tydlig målstyrd ledning av verksamheten. Utveckla/ säkra: o Samsyn mellan politiker/ tjänstemän om övergripande mål för FPP och de ekonomiska konsekvenserna av dessa. o Ambitionsnivåer i balans med ekonomin. o Prioritering byggd på ekonomisk fakta. o Ekonomiskt fokus genom hela FPP från start till mål. o Ekonomisk medvetenhet i alla led och en kultur med ett högt ekonomiskt fokus. o Starkare koppling mellan budget (ekonomi processen) och FPP. o Ett samlat ekonomiskt grepp (ansvar & befogenheter) för FPP arbetet. Samla de ekonomiska resurserna, exploaterings & investeringsmedel under ett ansvar. Förslagvis inom ramen för KLK:s mark, exploaterings och projektledningsansvar (se förslag till ny organisationsstruktur under pkt 5:1:3). Utveckla i detta sammanhang en beställarroll gentemot övriga förvaltningar som medverkar inom FPP. 5:1:2 Förbättringsförslag Processframdrift/Arbetssätt Förbättra processeffektiviteten o o o o o o o o o Skapa en sammanhållen styrning och ledning av processen.. (Se även pkt 5:1:1 ovan) Utveckla en projektled processframdrift. (Se även pkt 5:1:1 ovan) Tillsätt funktionen planeringssamordning (för hela FPP). Tillsätt en processägare (processchef) Utveckla och implementera tydliga mätpunkter, mätvärden och uppföljningsrutiner genom hela FPP. Följ upp och genomför löpande förbättringar. Utveckla och besluta om ramar, statusnivåer och rondeller i föreslagen grindmetodik för löpande avstämningar i processframdriften (se efterföljande förslag under pkt 5:1:3 Förbättringsförslag Organisationsstruktur) Reducera allt processlöseri som inte skapar kundvärde. Förbättra och förtydliga standards (rutiner & arbetssätt)? Utveckla ett samlat strukturerat arbete för hur man löpande skall uppnå s.k. ständiga förbättringar i verksamheten. Kalmar kommun: Översyn av den fysiska planprocessen

93 o o o Skapa lärande arbetsformer mellan alla i processen (även de externa aktörerna), skapa feedback loopar under processens gång. Ständig utveckling av samverkan. Kommunicera den långsiktiga planeringen så att de skiftande intressenterna har chans till anpassningar (internt & externt). Skapa forum för erfarenhetsutbyte med externa parter (rätt fokus och pedagogik). Metodförslag förbättring av processframdrift Som metod i ert framtida förbättringsarbete, med att förbättra processframdriften, rekommenderar vi att ni startar och genomför ett samlat långsiktigt processorienterat förbättringsarbete baserat på adekvata/ passande delar inom er befintliga ISO struktur. Vi ger dessa rekommendationen trots att ni i nuläget är ISO certifierade och har de rutiner för ständiga förbättringar som där ingår. Utgå från Leanmetodiken (se efterföljande metodbild) Kundfokus Ökat kundvärde: Kostnad, kvalité, ledtid. Etablera flöde JIT Takt Dragande Ständiga förbättringar Eliminera Slöseri Inbyggd kvalité Stopp vid fel Förbättringar genom medarbetarna! Matcha insatsen mot kundbehov Trimma & delegera styrningen Synliggör Mål & nyckeltal Skapa standarder Tydliggör ansvaret när ni planerar kommande aktiviteter. Med detta strukturfokus levandegör ni förbättringsarbetet än tydligare och säkrar att väsentliga områden täcks in. Med rätt aktiviteter, omfattning och planering berörs flertalet av de förbättringsmöjligheter som översynen påvisat. Man kommer att: Bygga den framtida processen utifrån det som är värdeadderande. Identifiera och motverka slöserier, variation, etc.). Ifrågasätta dagens arbetssätt, säkra kvalitet vid överlämning. Skapa standards (rätt från början) Skapa som tidigare nämnts tydliga mål/ mätpunkter/ mätetal i processen. Identifierade och eliminera en mängd övriga problem. Allt görs utifrån ett kundperspektiv, där kundnytta och effekt för kunden är ledstjärnorna. Man undviker ett internt fokus. Risken finns att ett internt fokus (flöde) befäster ett effektivitetshämmande stuprörstänk. Identifiera era kundgrupper och deras behov av era tjänster. Inkludera myndighetsutövning i detta. Kalmar kommun: Översyn av den fysiska planprocessen

94 Alla momenten som syns i figuren ovan bör göras i en väl ordnad takt. Samordnat över hela verksamheten. Initierat av ledningen. Organisationen blir med denna metodik involverad på bred front. Skapa även kunskap och förståelse för metodiken bland politiken, så skapas en gemensam trygghet i genomförandet. Följ ett systematiskt arbetssätt, där tidigare identifierade och kartlagda processer endast är en initial åtgärd och som skapar bas för ett efterföljande förbättringsarbete. Starta eventuellt med två pilotprocesser. Lär er av erfarenheter under resan. Skapa på detta sätt en plattform för ett fortsatt strukturerat processorienterat förbättringsarbete som i sin tur leder till att mognadsgraden och efterfrågan för en framtida processorienterad organisationsstruktur ökar. Förbättra projektgenomförandet De områden som bör förbättras för att nå en bättre effektivitet i projektframdriften är framförallt; prioritering (balans i planerade projekt och resursallokering/ tillgång), planering, ledning/ styrning, ansvarsfördelning och samverkan. Förbättringsförslag specifikt för projektframdrift och projektmodell uppdelat på fyra områden: Roller, ansvar & mandat o Utse tydliga projektledare som ansvarar från start till mål (hela FPP). Ge tydliga roller, mandat och ansvar till de som leder projekten. Prioritering o Definiera projekt kontra linje-/processuppdrag. o Skapa en gemensam prioriteringsprocess/ filter för vad som skall projektledas kontra planeras som linje-/processarbete. o Tydligare prioritering i uppdragskatalogen. Inför som tidigare nämnts en prioriteringsklassificering. o Skapa s.k. väntelista för projekt. Genomförandestöd o Implementera/ förankra den projektmodell som finns i nuläget till en levande modell. o Utbilda berörda i de rutiner och dokument som vederbörande bör känna till och förhålla sig till. o Inventera och prioritera behovet för fortsatt utveckling av IT stöd. Styrning/ genomförande/ resurssättning o Linjeuppdrag styrs av linjechef. Projekt styrs av berednings-/styrgrupp (se förslag organisationsstruktur) o Projekten leds av projektledare. o Tydliggör projektledarens roll/ ansvar/ befogenheter och träna i samverkan mellan styrgrupp och projektledare. o o Förbättra prioritering och bedömning/ hänsyn till faktisk resurstillgång/ fördelning redan under idéfasen. Utveckla ett tid & resursplaneringssystem och fastlägg rutiner för användandet av detta. Kalmar kommun: Översyn av den fysiska planprocessen

95 o o o Skapa rutiner, system och resursallokering till kalkylarbete (förkalkyl/ efterkalkyl). Planera och avdela tid och resurser för att avsluta projekt enligt fastlagda rutiner. Starta större och komplexa projekt med ett uppstartsmöte där man gemensamt utformar planering och kvalitetskrav för projekten och reder ut de svårigheter som man kan komma att ställas inför. Hög samverkan tvärsektoriellt innan allt låsts i projektet. 5:1:3 Förbättringsförslag - Organisationsstruktur Vi föreslår att man genomför en del organisatoriska justeringar och uppnår följande struktur. Vi har endast noterat förändringar & förtydliganden. Övrigt kvartstår enligt strukturen i nuläget. Se efterföljande bild. Den sammantagna samhällsbyggnadsprocessen En väg in Medborgare Företag Kommun Beredning-/ styrgrupp - Avstämning mot ÖP -Planeringssamordning -Ek. förkalkyl. -Förslag till prio. Projektstyrning. Utskott: Beslut/prio - Avstämning mot ÖP Prioritering -Beslut om start -Beslut projektledning -Beslut resursallokering. -Beslut förkalkyl samt tillåten avvikelse. Kalmar Vision Beställare Kommunledningskontoret -Stadsarkitekt/kommunstrateg (100% tjänst) -Mark & exploatering -Ärende: Planeringssamordning/ beredning -Processägare (processchef) -Projektledning Process: (processägare) Uppstart ÖP+FÖP DP Bygglov Genomförande Exploatering Uppföljning Återkoppling Utförare x = Grindsystem processframdrift. Markeringarna endast exempel! Plankontoret -Projektering -ÖP, FÖP, DP -Miljö -Lantmäteri/GIS Serviceförvaltningen -Projektering -Genomförande -Drift & underhåll Kommunbolag Vatten, energi, etc. En väg in Oavsett om det är medborgaren företagaren eller kommunen initiativ som påverkar FPP så finns endast en väg in. Denna går över en beredningsgrupp som leds av KLK. Beredning-/ styrgrupp Denna grupp bör samlat representera följande ansvars-/ kompetensområden; Strategi, kvalité, ÖP, DP, ekonomi, resursplanering och genomförande kompetens. Gruppens uppgift är att samordna planering, beredda förslag till prioritering av ärende (markreservation, försäljning av mark, genomförande/exploatering och DP). Kalmar kommun: Översyn av den fysiska planprocessen

96 Gruppen ansvarar också för att loggverktyget uppdragskatalogen hålls uppdaterad och att denna fungerar som ett levande styrverktyg. Efter beslut om prioritering i Utskottet tar denna grupp över projektstyrningsansvaret. Sträva efter att begränsa medlemsantalet i gruppen för att möjliggöra ett effektivt genomförande. Utskott: Beslut/prioritering KS- arbetsutskott som består av övergripande politisk ledning (ordföranden i KS, SN, SBN). Föredragande tjänstemän: Kommundirektör och representerar för Strategi, kvalité, ÖP, DP och ekonomi. Gruppen fattar formella beslut om och prioritering/start av ärende (markreservation, försäljning av mark, genomförande/exploatering och DP). Efter beslut och prioritering överlämnas ärendena till beredning-/ styrgruppen som ansvarar för verkställandet. Sträva efter att begränsa medlemsantalet i gruppen för att möjliggöra ett effektivt genomförande. Kommunledningskontoret Här samlas det övergripande ägarskapet för ÖP och ansvaret och resurserna för arbetat med strategi/kvalité, mark/exploatering, projektledning och projektgenomförande. Stadsarkitektfunktionen får även sin 100 % placering här. Övriga verksamhetsdelar kvarstår som tidigare. Plankontoret Här samlas ansvaret och resurserna för allt arbete med planer (ÖP, FÖP, områden och DP). Bygglov, projektering, miljö, lantmäteri och GIS kvarstår som tidigare. Serviceförvaltningen/ kommunbolag Efter fördjupad analys kan projektledarbehovet eventuellt medföra att projektledningsresurser bör överflyttas till KLK. I övrigt ingen förändring. Stadsarkitekt/ kommunstrateg Stadsarkitektfunktionen läggs till 100 % under KLK. Funktionen vitaliseras och utvidgas med ansvaret som kommunstrateg. Processägare (processchef) Skapa funktionen processägare/ processchef. Denna funktion ansvarar för en sammahållande utveckling och förbättring av processen det tvärsektoriella flödet. Grindsystem - processframdrift Bygg in tydliga avstämningspunkter (grindar) i processen. Utveckla tydliga kriterier för statuskrav för dessa avstämningspunkter. Inför ett rondelsystem, vägval vid olika statusutfall. Övrigt: Skapa en proaktiv kultur som styr och vidmakthåller en väg in till FPP. Lägg fast och tydliggör ansvar & mandat genom hela den föreslagna strukturen för FPP. Möten: Lägg fast och tydliggör mötesfrekvenser, agendor och samtliga övriga vad & hur frågor för att säkerställa effektiva och resultatskapande möten Kalmar kommun: Översyn av den fysiska planprocessen

97 Genomför en fördjupad verksamhetsinventering och om behov föreligger omfördela verksamhetsuppgifter och resurser till rätt verksamhet/ avdelning/ enhet. Tydliggör arbetsflöde (stödprocesser) och samordna och effektivisera resursallokeringen. Genomför vid behov en flexibilitetsanalys (kompetensmatris) Utred projektledningsbehovet och tillsätt adekvata resurser för att på detta sett säkra en effektiv processframdrift. Ta fram en kompetensstrategi som bas till kompetens-/ karriärutveckling och framtida rekryteringar. 5:2 Rekommenderad handlingsplan Vi föreslår att man arbetar vidare med följande strukturerade tillvägagångssätt uppdelat i fyra faser: Fas 1: Inventering, prioritering & målsättningar för förbättringsarbetet. 1. Fördjupad studie av rapporten och egna konklusioner. 2. Utbildning i förändringsledning (Change management). 3. Inventering av de förslag till förbättringar som översynen resulterat i. 4. Inventering av övriga redan pågående förbättringsinsatser. 5. Ämnesindelning och övergripande prioritering av samtliga förbättringsmöjligheter. 6. Skapa tydliga målsättningar för förbättringsinsatserna. 7. Skapa en sammanhållande projektstyrning för förbättringsarbetet med rätt mandat. 8. Driv framtida förbättringsarbete i linje med rätt förändringsledningsprinciper. 9. Allokera rätt resurser till förbättringsarbetet vad gäller kompetens och faktisk tidsinsats. Fas 2: Vägkarta 1. Utforma en övergripande huvudplan för kommande förbättringsarbete, en s.k. Vägkarta. 2. Prioritera (var realistiska) tidsmässigt i: A= Quick fix / omgående. B= att genomföras under C= att genomföras D= väntelista. 3. Utveckla och besluta om kommunikationsstrategi. 4. Lansera kommunikationspaket 1: Vägkarta. Fas 3. Projektplan 1. Utforma en detaljerad projektplan för prioriteringskategori A+B+C (se ovan). 2. Besluta om projektorganisation. Kalmar kommun: Översyn av den fysiska planprocessen

98 3. Besluta om lämpliga förbättringsmetoder och hur de olika insatserna skall genomföras. 4. Vid behov - besluta om eventuellt externt (konsult) genomförandestöd. 5. Lansering av kommunikationspaket 2: Projektplan + projektorganisation. Fas 4. Implementeringsstart Genomför implementeringen med en tydlig, samlad och strukturerad förändringsledning, i linje med rätt förändringsledningsmetodik. Skapa, i de fall det är möjligt, en hög grad av medverkan och löpande förankring bland medarbetare. Vidmakthåll en tydlig sammanhållande plan för framdriften i förbättringsarbetet. Kommunicera framgångar och fira när det finns anledning Avslutning För ytterligare information hänvisar vi till appendix. Vid frågor föreslår vi att ni kontakter koordinatorn för denna översyn, Ann-Mari Nilsson ( ) på Kommunledningskontoret alternativt Consultus konsult för Översynen : Jan Larsson jl@consultus.se Telefon: Kalmar kommun: Översyn av den fysiska planprocessen

99 Ringvägen Stockholm Tfn: Östra promenaden 7a Malmö Tfn: Consultus bildades 1973 och är idag ett av Sveriges ledande konsultföretag inom Change Management att leda och genomföra förändring. Det har vi blivit genom vår förmåga att kombinera strategiska, strukturella och mänskliga perspektiv i förändringsarbetet. Genom delägandet i vårt europeiska samverkansbolag ACE, genomför vi även internationella uppdrag. Kalmar kommun: Översyn av den fysiska planprocessen

100 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre KS 2013/0344 Kommunfullmäktige Begäran om extra medel till beläggningsåtgärder - utökad budgetram Förslag till beslut Servicenämndens budgetram 2013 utökas, för beläggningsåtgärder, med 8,2 miljoner kronor. Begäran om tillfälligt utökad budgetram för åren behandlas i kommande budgetarbete. Bakgrund Servicenämnden har begärt att få ökade medel för beläggningsåtgärder, 8,2 miljoner kronor för 2013 och för åren tillfälligt utökad budgetram med 2,0 miljoner kronor. Kommunens budgeterade resultat för 2013 uppgår till 21,1 miljoner kronor. I budgetuppföljningen efter april månad prognostiseras ett resultat för helåret på 5,0 miljoner kronor, en avvikelse på - 16,1 miljoner kronor. Det justerade resultatet (balanskravsavstämningen) uppgår till - 15,5 miljoner kronor. Det finns dock starka indikationer på att AFA Försäkring under året kommer att återbetala premier för Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS-KL) och Avgiftbefrielseförsäkring för åren 2005 och En sådan återbetalning skulle öka årets och det justerade resultatet med cirka 50 miljoner kronor. Urban Sparre ekonomichef Bilagor Kommunledningskontoret Ekonomienheten Adress Box 611, Kalmar Besök Östra Sjögatan 18 Tel vx Fax Urban.Sparre@kalmar.se

101 UTDRAG 1 (2) Sammanträdesdatum Servicenämnden 41 Beläggningsåtgärder, begäran om extra medel Dnr SFN 2013/0244 Handlingar Serviceförvaltningens skrivelse inkl bilaga Bakgrund Efter en lång vinter med växlande varmt och kallt väder har de större trafiklederna och vägarna visat omfattande beläggningsskador. Detta visar sig i skador som totala beläggningssläpp (materialförlust), potthål, sprickor, spår och ojämnheter. Orsakerna till detta är många och av varierande slag. Nämnas kan föråldrade beläggningar (eftersatt underhåll), ökad trafik, dubbdäck, tidigare enkla åtgärder, beläggningsval samt utförande. Många avsnitt har skador som kräver akuta åtgärder som inte täcks inom nuvarande budget. Inga bostadområden eller mindre gator och vägar i Kalmar och de övriga tätorterna finns med i denna redovisning. I PwC revisionsrapport Granskning av underhåll av gator och vägar november 2012 (Dnr SFN 2012/0824), skriver revisorerna att för att nå en genomsnittlig underhållstakt på 20 år skulle budgeten för underhållsbeläggning av gator och vägar behöva uppgå till 12,7 mnkr/år. Det motsvarar den ungefärliga kostnaden för att lägga om 5 % av vägnätets totala yta. För gång- och cykelvägar skulle budgeten behöva vara 1,1 mnkr/år för att nå en underhållstakt på 35 år. Totalt innebär det ett behov av en budget på 13,8 mnkr/år vilket ska jämföras med den befintliga budgeten på 4,3 mnkr. Förslag på disponering av ökade medel Utökat anslag 2013 Tillfälligt utökad budgetram 2014 Tillfälligt utökad budgetram 2015 Tillfälligt utökad budgetram 2016 Tillfälligt utökad budgetram 2017 Summa tkr tkr tkr tkr tkr tkr Överläggning Anna-Britt Wejdsten (FP) föreslår följande tillägg till förvaltningens förslag: Anslaget på kommunens anslagstavla den 10 april 2013

102 2 (2) Servicenämnden UTDRAG Sammanträdesdatum Servicenämnden ger förvaltningen i uppdrag att ta fram ett förslag hur man i budgeten kan bereda en ekonomiskt hållbar budget för beläggningsunderhåll/- åtgärder. Ordföranden finner att nämnden står bakom förvaltningens förslag med Anna- Britt Wejdstens (FP) tilläggsförslag. Förslaget redovisas på sammanträdet i september Beslut 1. Servicenämnden beslutar att anta förvaltningens skrivelse som sin egen och översända den till kommunfullmäktige som en begäran om att få ökade medel för beläggningsåtgärder. 2. Servicenämnden ger förvaltningen i uppdrag att ta fram ett förslag hur man i budgeten kan bereda en ekonomiskt hållbar budget för beläggningsunderhåll/-åtgärder. Förslaget redovisas på sammanträdet i september Protokollsanteckning Inlämnad av Patricia Vildanfors (MP): Som samhällsmedborgare känner jag det beklagansvärt att vi lägger så mycket pengar på att bygga och investera i vägar. Men det är viktigt ur ekonomisk synvinkel att vårda våra investeringar, där inbegrips också vägar. Liksom det förbättringsarbete vi gjort vad gäller fastighetsunderhållet är det viktigt att vi har en plan för vägunderhållet, så att dyra akuta åtgärder kan minskas. På så vis kan vi frigöra resurser till annat. Jag vill också framhålla det viktiga arbetet i att öka andelen medborgare som cyklar, att få fler att åka kollektivt, samåka och att transportera mer via järnvägen. Detta är insatser som gör att vi direkt minskar vägslitaget på våra bilvägar och besparar samhället stora kostnader. Sekreterare Anna Sandstedt Justeras Dzenita Abaza Ordförande Mikael Lindberg

103 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Magnus Gustafsson SFN 2013/ Servicenämnden Begäran om extra medel till beläggningsåtgärder Förslag till beslut Servicenämnden beslutar att anta denna skrivelse som sin egen och översända den till kommunfullmäktige som en begäran om att få ökade medel för beläggningsåtgärder. Bakgrund Efter en lång vinter med växlande varmt och kallt väder har de större trafiklederna och vägarna visat omfattande beläggningsskador. Detta visar sig i skador som totala beläggningssläpp (materialförlust), potthål, sprickor, spår och ojämnheter. Orsakerna till detta är många och av varierande slag. Nämnas kan föråldrade beläggningar (eftersatt underhåll), ökad trafik, dubbdäck, tidigare enkla åtgärder, beläggningsval samt utförande. Många avsnitt har skador som kräver akuta åtgärder som inte täcks inom nuvarande budget. Inga bostadområden eller mindre gator och vägar i Kalmar och de övriga tätorterna finns med i denna redovisning. En inventering av det större vägnätet bifogas som bilaga. Förslag på disponering av ökade medel Utökat anslag 2013 Tillfälligt utökad budgetram 2014 Tillfälligt utökad budgetram 2015 Tillfälligt utökad budgetram 2016 Tillfälligt utökad budgetram 2017 Summa tkr tkr tkr tkr tkr tkr Tomas Lexinger Produktionschef Bilagor Beläggningsförslag 2013 Serviceförvaltningen Adress, Besök Tel vx Fax anna.sandstedt@kalmar.se

104 SFN SFN xls _1_0 Kalmar Adress Beläggning kvm Kostnad Fräsning Övrigt Anm Vägar Kalmar Lindsdalsvägen: E22 (bron) - Nils Holgerssons väg 80 ABS11 70/ Lådfräs Kolla annan metod ex. remixing För att minska kostnaden Kalmar Norra Vägen: Tyska Vägen - Amerikavägen 80 ABS11 70/ Lådfräs Betongskarvar ev. glasfiberarmering i dessa Ev. hela bredden men då ökar ytan Kalmar Norra Vägen: Norr Ledungsvägen (GC-port) - Djurängsvägen 80 ABS11 70/ Lådfräs Betongskarvar ev. glasfiberarmering i dessa Kalmar Norra Vägen: Kolonigatan - Jakob Smålännings gata 80 ABS11 70/ Lådfräs Betongskarvar ev. glasfiberarmering i dessa Kalmar Norra Vägen: Esplanaden - Trödgårdsgatan 80 ABS11 70/ Lådfräs Östra körbaban Kalmar Grödalsvägen: Norra vägen - Magitstratsgatan 80 ABS11 70/ Lådfräs Kalmar Esplanaden: Norra vägen - Lorensbergsleden 80 ABS11 70/ Lådfräs Kalmar Lorenesbergsleden: Esplanaden - Torsåsgatan 80 ABS11 70/ Lådfräs Inkl. rondell vid Bragebron Kalmar Bragebron: Mellan rondeller 80 ABS11 70/100 Garanti? Anmält till Anders Berg Kalmar Södra Vägen: Fölehagsvägen - Tegelviksvägen 100 ABS11 70/ Lådfräs Kan ev. minskas men blir akut nästa år. Kalmar Södra Vägen: Bragebron - Fornandergatan 100 ABS11 70/ Lådfräs Inkl. rondell Kalmar Södra Vägen: Järnvägsgatan - Tullslätten 80 ABS11 70/ Lådfräs Kalmar Olof Palmes Gata: Tullslätten - Stationsgatan 80 ABS11 70/ Lådfräs Kalmar Järnvägsgatan: Södra Vägen - Slottsallén 80 ABS11 70/ Lådfräs Kalmar Tjärhovsbågen: Barlastgatan - Lotsen 80 ABS11 70/ Kalmar Ölandskajen: Järnvägsgatan - Larmgatan 80 ABT11 70/ Kalmar Proviantgatan: Fiskaregatan - Skeppsbrogatan 80 ABT11 70/ Planfräs Kalmar Ängöleden: Svinövägen - Svensknabbevägen 80 ABS11 70/ Kalmar Tallhagsvägen: Svensknabbevägen - Sjöliden Objekt? Kalmar Stensbergsvägen: Stensövägen - Ståthållaregatan 80 ABT11 70/ Kalmar Ståthållaregatan: Drottmimg Margaretas Väg - Stensbergsvägen 80 ABT11 70/ Kalmar Trångsundsvägen: Fölehagsvägen - Ölandsleden 80 ABS11 70/ Kalmar Trångsundsvägen: Ölandsleden - Bilbyggarvägen 80 ABS11 70/ Lådfräs Kalmar Ölandsleden: Trångsundsvägen - Rasta 80 ABS11 70/ Inkl. rondell Kalmar Erik Dahlbergs väg: Daléngatan - Galggatan 80 ABS11 70/ Lådfräs Norra körfältet Kalmar Erik Dahlbergs väg: Norra vägen - Lindölundsgatan 80 ABS11 70/ Lådfräs Norra körfältet \\S356\360users\cache\admit\ansa009\

105 SFN SFN xls _1_0 Kalmar Fredrikskansgatan: Jutegatan - Södra Kanalgatan 80 ABS11 70/ Lådfräs Kalmar Tyska Vägen: Franska vägen - E22 80 ABS11 70/ Lådfräs Kalmar Granvägen: Trollbackevägen - Norrlidsvägen 80 ABT11 70/ Bussgata Kalmar 3 Korsningar med trafikljus. Norra Vägen Objekt? Fräslådor med dubbla lager. Smedby Smedbyvägen: Nybrovägen - Kläckebergavägen 80 ABS11 70/ Planfräs Mycket brunnar Smedby Dokumentvägen: Ebbetorpsvägen - Logistikvägen 80 ABT11 70/ Maskinjustering Smedby: Mor Saras väg: 80 ABT11 70/ Ev. Sidoytor SUMMA: GC-vägar Kalmar Utmed Granvägen ABT11 160/220 Träd, rötter Kalmar ABT11 160/220 Ljungbyholm ABT11 160/220 Ljungbyholm ABT11 160/220 Ljungbyholm ABT11 160/220 Smedby ABT11 160/220 Lindsdal ABT11 160/220 Nyläggning \\S356\360users\cache\admit\ansa009\

106 SFN SFN xls _1_0 Område Beläggn kvm Fräsn Övrigt Ljungbyholm Gata Klintvägen (till Klövervägen) JA! Ny topp e gnmgrävn Kolla vattnet, Nya bet. Åtg bet. AV åtg korsn Backsv Backsippev Topp fr Näckrosv o norr Konstigt plac bom!! Perrongv Klar Tunnbindarev Urgrävn och AG vid vårdcentralen Ny P-plats längs Klintv (mot Gulmårav, bost) Topp. Just mot RB, vtnpölar Luzernv Vickersv GC Prebendsv-Gulmårav JA. just+topp Stålborst f gräskant? Rinkabyholm Gata Stubbelyckan Tunn topp, Durasil? Tunn topp o just mot brunnar Kolla vattnet Krögarelyckan Tunn topp, Durasil? Tunn topp o just mot brunnar Kolla vattnet Nylyckan Tunn topp, Durasil? Tunn topp o just mot brunnar Kolla vattnet Orrkullev Tunn topp, Durasil? Tunn topp o just mot brunnar Kolla vattnet Smedby P-plats Vid Björklidsv, bakom ICA Lundängsv (Dokumentv-Blåklintsv) Ngt dålig i början. Lite vattenpölar Torr. Kolla om vår Lindsdal Gata Teknikerv Åtgärd vid vatten/krack. KT. Dika. Laga vid elskåp Gästgivarev Västra Gösbäcksv GC NilsH (vid Pigges gr)-sotarev förlängn Kolla om belägges. KT Olles gr till västerut m GC Kalles gr till västerut m GC Gångbana Träskovägen ABT 11 Trekanten Gata Vallentinsg Åtg e VA-åtg Vatten står i böjen. Kolla dagv o VA Västra Brogårdsg, från senaste topp till korsn just/topp KT kollar kommunens gräns Mellanv (Tvagast till Mellanv 16A) topp Bef AG i torrt tillstånd Bet? Äppelv, Päronv, Ängsg topp? Förber åtg? Plommonv OK. Fixa stenarna Falkg Rötter. Just +topp Anders B äskar expl pengar Tvärskog Gata Gamla Tokabov stenar finns. Åtg före Bel i komb m utfarten Lv520 Nabov topp Vid korsn v520 o Gamla Tokabov ev efter breddn+ norra motsatta korsn Får kollas Påryd Gata Peter Sandgrens v Läxv/Långåsv Får kollas Får kollas Läckeby Gata Mogatan (Läckebyv-Klyvarev vid skarvabt 11 Klar Klyvarev ABT 11 Åldrad. Ny topp Mot ÅV-centralen ABT11 Här går ngn o gräver!!! Solhöjdsv, till ca 100 m fr Laduv gata+växthusv förlängn grusad väg+ taskig G-väg. Behövs TG o grus GC Mellan Växthusv-Drivhusv ABT 300 G:a Slätg grusad väg Skyttekullsv Ngt i början. OK sedan \\S356\360users\cache\admit\ansa009\

107 SFN SFN xls _1_0 Rockneby Östra Dampegatan Terminalv (Ryssbyv-Stojbyg) Marknadsg Främst de första 100m VA-s Kryddvägarna i Lindsdal samt trol hela Kummingr \\S356\360users\cache\admit\ansa009\

108 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning KS 2013/0482 Rev Kommunfullmäktige Uppdrag att ta fram ett belysningsprogram Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden får i uppdrag att ta fram ett belysningsprogram i samarbete med servicenämnden och Kalmar Energi AB. Uppdraget ska redovisas i kommunfullmäktige senast december Bakgrund Kalmar kommun har för närvarande inte någon plan för hur kommunen ska belysas utifrån olika aspekter såsom t.ex. trygghet, trafiksäkerhet, energiförbrukning, stadsutveckling och stadens gestaltning. Det finns ett stort behov av en sådan plan och frågan har uppkommit i flera olika sammanhang det senaste året. Kommunledningskontoret har under 2013 haft ett antal möten för att påbörja ett sådant arbete. Frågan hör dock naturligen hemma hos samhällsbyggnadsnämnden och därför bör nämnden ges i uppdrag att ta fram ett sådant program. Servicenämnden och Kalmar Energi AB bör involveras i arbetet. Kenneth Condrup kommundirektör Kommunledningskontoret Adress Box 611, Kalmar Besök Östra Sjögatan 18 Tel vx Fax jonas.sverken@kalmar.se

109 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre KS 2013/0481 Kommunfullmäktige Begäran om utökad investeringsbudget för energitjänsteprojekt Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att utöka investeringsbudgeten för energitjänsteprojekt med 53 miljoner kronor, från 80 miljoner kronor till 133 miljoner kronor. Bakgrund Kommunfullmäktige har beslutat i budget om investeringsbudget för energitjänsteprojekt under tre år med 80 miljoner kronor. Servicenämnden begär nu en utökad investeringsbudget för projektet. Den samlade analysen i projektets inledande fas visar på ett större behov av åtgärder. För att uppnå målet på 20 % energibesparing i kommunägda byggnader behöver projektet därför tillföras ytterligare 53 miljoner kronor. Projektets genomförandetid beräknas nu till 4 år. Den totala investeringen för energitjänsteprojektet på 133 miljoner kronor är fullt ut räntabel vilket innebär att ökade kapitaltjänstkostnader finansieras med lägre kostnader för främst energi. Servicenämnden kommer den 29 maj att behandla förvaltningens förslag till framställan. Förslag till beslut gäller därför under förutsättning att servicenämnden så beslutar. Urban Sparre ekonomichef Bilagor Skrivelse från serviceförvaltningen Kommunledningskontoret Adress Box 611, Kalmar Besök Östra Sjögatan 18 Tel vx Fax jonas.sverken@kalmar.se

110 Handläggare Datum Ärendebeteckning Gunilla Svensson Servicenämnden Begäran om utökad investeringsbudget för energitjänsteprojekt Bakgrund Servicenämnden beslutade den 28 april 2011 att begära om 80 mkr för att genomföra investeringar i ett energitjänsteprojekt under tre år. Beräknad investeringsvolym baserades på då kända erfarenhetsvärden. Den samlade analysen som nu är genomförd i projektets inledande fas visar på ett större behov av åtgärder. För att uppnå målet på 20 % energibesparing i kommunägda byggnader behöver projektet därför tillföras ytterligare 53 mkr. Projektets genomförandetid beräknas nu till fyra år. Den totala investeringen för energitjänsteprojektet på 133 mkr är fullt ut räntabel. Förslag till beslut: Servicenämnden beslutar: att begära en utökning av investeringsbudgeten för energitjänsteprojektet med 53 mkr, från 80 mkr till 133 mkr. Gunilla Svensson Avdelningschef Fastighet Adress Box 611, Kalmar Besök Södra Långgatan 39 Tel gunilla.svensson_3@kalmar.se

111 UTDRAG ur ojusterat protokoll 1 (2) Sammanträdesdatum Servicenämnden 77 Utökad investeringsbudget för energitjänsteprojekt Dnr SFN 2013/0461 Handlingar Serviceförvaltningens skrivelse Bakgrund Servicenämnden beslutade den 28 april 2011 att begära 80 mkr för att genomföra investeringar i ett energitjänsteprojekt under tre år. Beräknad investeringsvolym baserades på då kända erfarenhetsvärden. Den samlade analysen som nu är genomförd i projektets inledande fas visar på ett större behov av åtgärder. För att uppnå målet på 20 % energibesparing i kommunägda byggnader behöver projektet därför tillföras ytterligare 53 mkr. Projektets genomförandetid beräknas nu till fyra år. Den totala investeringen för energitjänsteprojektet på 133 mkr är fullt ut räntabel. Beslut Servicenämnden beslutar att begära en utökning av investeringsbudgeten för energitjänsteprojektet med 53 mkr, från 80 mkr till 133 mkr. Utdrag ur ojusterat protokoll / Sekreterare Anna Sandstedt Justeras Dzenita Abaza ordförande Birger Jägtoft Anslaget på kommunens anslagstavla den

112 2 (2)

113 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre KS 2013/0287 Kommunstyrelsen Budgetuppföljning efter april med prognos för bokslutet 2013 Förslag till beslut Kommunstyrelsen överlämnar kommunledningskontorets rapport om budgetuppföljning för 2013 till kommunfullmäktige. Bakgrund Årets första budgetuppföljning redovisar en helårsprognos för årets resultat på 5,0 mkr, en negativ avvikelse mot budget på 16,1 mkr. I balanskravsavstämningen justeras för realisationsvinster (-32,0 mkr) och ökad avsättning för pensioner med anledning av sänkt RIPS-ränta (14,8 mkr). Justerat resultat beräknas då till -12,2 mkr. Det finns starka indikationer på att AFA Försäkring under året kommer att återbetala premier för Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS-KL) och Avgiftbefrielseförsäkring för åren 2005 och En sådan återbetalning skulle öka årets och justerat resultatet med cirka 50 mkr. Urban Sparre ekonomichef Bilagor Budgetuppföljning efter april med prognos för bokslutet 2013 Kommunledningskontoret Adress Box 611, Kalmar Besök Östra Sjögatan 18 Tel vx Fax jonas.sverken@kalmar.se

114 Budgetuppföljning efter april med prognos för bokslutet 2013

115 Budgetuppföljning efter april med prognos för bokslutet 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Resultaträkning 3 God ekonomisk hushållning 4 Balanskravsavstämning 4 Driftredovisning 5 Investeringsredovisning 5 Uppföljning mål 6 Nämndernas bokslutsprognoser 16 Kommunstyrelsen 16 Gymnasieförbundet 17 Kommunens revisorer 17 Samhällsbyggnadsnämnden 17 Servicenämnden 19 Kultur- och fritidsnämnden 20 Barn- och ungdomsnämnden 21 Omsorgsnämnden 24 Socialnämnden 25 Södermöre kommundelsnämnd 26 Internränta, pensioner, jämförelsestörande poster m.m. 29 Finansnetto 29 Skatteintäkter och kommunal utjämning 29 Bilaga 1 - Uppdragen 30 Foto Jan Magnusson 2

116 Budgetuppföljning efter april med prognos för bokslutet 2013 Budgetuppföljning efter april månad 2013 Budgetuppföljningen efter april månad bygger på förvaltningarnas egna uppgifter och kommentarer rörande utfall och förväntade avvikelser på helårsbasis i förhållande till drift- respektive investeringsbudget. Ekonomienheten har gjort bedömningar vad gäller pensionskostnader, skatteintäkter och finansiella poster. Sammanfattning För nämndernas nettokostnader prognosticeras en avvikelse mot budget på -16,9 mnkr och innehåller både positiva och negativa avvikelser. Service- och socialnämnden redovisar negativa resultat. Övriga nämnder redovisar ingen budgetavvikelse. För internränta, pensioner, jämförelsestörande poster m.m prognostiseras en budgetavvikelse på -22,8 mnkr, varav -14,8 mnkr avser kostnad för ökad avsättning för pensioner med anledning av sänkt RIPS-ränta. Sammantaget prognosticeras för verksamhetens nettokostnader en avvikelse mot budget på -39,7 mnkr. För skatteintäkter och kommunal utjämning beräknas en budgetavvikelse på 19,9 mnkr, finansiella intäkter 0,2 mnkr och finansiella kostnader 3,5 mnkr. Årets resultat prognostiseras till 5,0 mnkr, vilket innebär en budgetavvikelse med -16,1 mnkr. Det finns starka indikationer på att AFA Försäkring under året kommer att återbetala premier för Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS-KL) och Avgiftsbefrielseförsäkring för åren 2005 och En sådan återbetalning skulle öka årets och det justerade resultatet med cirka 50 mnkr. Jämfört med bokslutet 2012 har balansen mellan intäkter och kostnader försämrats. Den löpande verksamheten beräknas ta 99,8 procent i anspråk av skatteintäkter och kommunal utjämning för det enskilda året. I bokslutet 2012 var nettokostnadsandelen 95,8 procent. Det finansiella målet är att verksamhetens nettokostnader ska vara högst 98 procent av skatteintäkter och kommunal utjämning över en rullande femårsperiod. För denna femårsperiod tar den löpande verksamheten 98,6 procent i anspråk av skatteintäkter och kommunal utjämning och målet uppnås ej. Resultaträkning Helårs- Budget- Budget prognos avvikelse Mnkr Nämndernas nettokostnader , ,4-16,9 Internränta, pensioner, jämförelsestörande poster mm -8,0-30,8-22,8 Verksamhetens nettokostnader , ,1-39,7 Skatteintäkter 2 539, ,4 11,3 Kommunal utjämning 576,5 585,1 8,6 Finansiella intäkter 21,2 21,5 0,2 Finansiella kostnader -22,4-18,9 3,5 Resultat före extraordinära poster 21,1 5,0-16,1 Extraordinära poster 0,0 0,0 0,0 Årets resultat 21,1 5,0-16,1 3

117 Budgetuppföljning efter april med prognos för bokslutet 2013 God ekonomisk hushållning (balanskravet) God ekonomisk hushållning innebär att en kommun/ landsting i normalfallet har ett rimligt överskott både i den budgeterade resultaträkningen och i bokslutet. Balanskravet är det resultatmässiga golv som inte får underskridas om man ska efterleva lagstiftningen. Enligt regelverket ska en kommun/landsting återställa ett negativt balanskravsresultat inom tre år. Ett underskott 2013 ska vara återställt senast vid utgången av Om en kommun/landsting till exempel konstaterar att de har ett balanskravsunderskott i bokslut 2013 ska fullmäktige anta en särskild åtgärdsplan för hur återställandet ska ske. Planen ska innehålla genomtänkta och genomförbara åtgärder för att täcka hela det belopp som ska regleras och det ska framgå när åtgärderna genomförs. Fullmäktigebeslut bör fattas snarast efter det att det negativa resultatet konstaterats, dock senast vid det fullmäktigesammanträde som följer efter det sammanträde som behandlat den lagreglerade delårsrapporten för Åtgärdsplanen ska följas upp kontinuerligt och återrapportering ska ske till fullmäktige om planen inte hålls. Om ett negativt resultat konstateras innan bokslut finns det inget som hindrar att arbetet med åtgärdsplan påbörjas så snart som möjligt. Vid avstämning mot kommunallagens krav om ekonomisk balans används resultat före extraordinära poster. Avräkningen justeras med samtliga realisationsförluster/ vinster och för kostnader/intäkter som undantas med hänvisning till synnerliga skäl. Balanskravsavstämningen Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Prognos Mnkr Årets resultat 34,8 82,9 75,6-87,3 125,8 5,0 - samtliga realisationsvinster/+förluster -12,6-3,0 0,0 0,0-172,5-32,0 + två stiftelser och internationell flyglinje 45,5 + avsättning för omställningsåtgärder 20,2 8,7 + justering förändrad RIPS-ränta 11,5 14,8 + avsättning för sluttäckning deponi Moskogen 100,0 Justerat resultat 22,2 100,1 84,3 24,2-1,2-12,2 Ackumulerat resultat 18,6 118,7 203,0 227,2 226,0 213,8 I boksluten har ett sammanlagt justerat resultat på 226,0 mnkr redovisats. Prognosen för 2013 visar ett justerat resultat på -12,2 mnkr och det ackumulerade resultatet blir då 213,8 mnkr. 4

118 Budgetuppföljning efter april med prognos för bokslutet 2013 Driftredovisning Verksamhetens nettokostnader beräknas sammantaget avvika mot reviderad budget med -39,7 mnkr. I tabellen nedan ser ni nämndernas avvikelser och efter måluppföljningen kommer deras skrivningar. Tkr (netto) Avvikelse Budget Prognos Avvikelse Nämnd/förvaltning Bokslut Bokslut 2013 Bokslut 2013 Kommunstyrelsen -Kommunledningskontoret Exploateringsverksamhet Gymnasieförbundet Kommunens revisorer Samhällsbyggnadsnämnden Servicenämnden Kultur- och fritidsnämnden Barn- och ungdomsnämnden Omsorgsnämnden Socialnämnden Södermöre kommundelsnämnd Nämndernas nettokostnader Internränta, pensioner, jämförelsestörande poster m.m Verksamhetens nettokostnader Investeringsredovisning Nämndernas nettoinvesteringar beräknas understiga budget med 238,6 mnkr. Investeringsnivån beräknas bli 402,3 mnkr för 2013 och i tabellen nedan ser ni nämndernas investeringsvolymer. Tkr (netto) Bokslut Budget Prognos Avvikelse Nämnd/förvaltning Finansiell leasing Kommunstyrelsen: -Kommunledningskontoret Kommuninvest Hamnverksamheten Markförvärv Exploateringsverksamhet Samhällsbyggnadsnämnden Servicenämnden Kultur- och fritidsnämnden Barn- och ungdomsnämnden Omsorgsnämnden Socialnämnden Södermöre kommundelsnämnd Summa investeringar Försäljning anläggningstillgångar Nettoinvesteringar

119 Budgetuppföljning efter april med prognos för bokslutet 2013 Uppföljning mål Uppföljningen av målen görs numera i det nya systemverktyget Hypergene. De flesta målen mäts på årsnivå men nämnder och bolag har i Hypergene angivit hur långt man kommit t.o.m. april med mål och aktiviteter. Nedan redovisas en sammanställning över målen, en bedömning om målen kommer att uppnås och korta kommentarer. Attraktiva Kalmar Övergripande mål Fler invånare Kommentar Antalet invånare är (31 mars 2013). Målet om 1 procents ökning innebär att vi ska vara invånare den siste december. En ökning med ytterligare 556 personer, vilket gör att målet kan vara svårt att nå. Fler bostäder Samhällsbyggnadskontoret rapporterar cirka 170 bostäder i detaljplaner vid första tertialen 2013 och räknar med att målet om 300 bostäder, varav 100 villor, per år ska kunna nås. God planberedskap Hittills har samhällsbyggnadskontoret tagit fram åtta detaljplaner som vunnit laga kraft och räknar med att målet att ta fram 40 detaljplaner ska uppnås. Det gör även mark- och planeringsenheten som ska beställa minst 30 detaljplaner av samhällsbyggnadskontoret innan året är slut. Gästnätter Siffrorna från Resurs (rapporten TEM) kommer först året efter. Vi har därför precis fått siffrorna för 2012, som var mycket goda omsatte turismen i Kalmar kommun 921 miljoner kronor. Det är en ökning med 132 miljoner kronor jämfört med Förberedelserna inför säsongen 2013 pågår för fullt. Evenemangsutbudet i staden är större än någonsin. Kalmar är i juli en av värdstäderna för UEFA Dam-EM 2013, årets största kvinnliga idrottsevenemang i Europa. Målet att antalet gästnätter ska öka jämfört med riket och med länet bedöms kunna uppnås. Arbetslösheten Antalet arbetslösa i procent är något högre än i riket (9,2 procent för Kalmar respektive 8,7 procent för riket) och lägre än Växjö, Karlskrona, Kristianstad och Halmstad. Bedömningen är att målet om att arbetslösheten ska vara lägre än riksgenomsnittet och lägre än i liknande kommuner inte kommer att uppnås. Företagsklimatet Svenskt Näringslivs rankning ger Kalmar plats 142 vilket gör att vi inte kommer att nå målet om att vara bland de 100 bästa i undersökningar som mäter företagsklimater och särskilt vad gäller bemötande. 6

120 Budgetuppföljning efter april med prognos för bokslutet 2013 Övergripande mål Restiden Kommentar Som en del i arbetet med den kommunövergripande trafikstrategin ska en strategi för hållbart resande tas fram av mark- och planeringsenheten. Men målet om att förkorta restiden till Karlskrona, Växjö och Oskarshamn kommer inte att nås. Nystartade företag Bedömningen är att målet att andelen nystartade företag ska vara högre än riksgenomsnittet inte kommer att uppnås startades 350 företag mot 413 år 2011, vilket är en minskning med 15,3 procent. Bo och leva i kommunen Undersökning avseende 2013 har inte genomförts. Målet om hur invånarna upplever att bo och leva i kommunen har uppnåtts tidigare år och indextalet förändras inte mycket mellan åren. Så bedömningen är att målet kommer att uppnås. Invånarnas syn på kommunens Rapporten kommer i januari Målet om invånarnas syn på verksamheter kommunens verksamheter har uppnåtts tidigare år och indextalet för - ändras inte mycket mellan åren. Så bedömningen är att målet kommer att uppnås. Bemötande och tillgänglighet Rapporten kommer i januari Målet om bemötande och tillgänglighet i Kommunens Kvalitet i Korthet har inte uppnåtts tidigare år, men trenden har varit uppåtgående. Öppna jämförelser Rapporten kommer i Målet att Kalmar kommun ska vara topp tre bland liknande kommuner är svårt att mäta då ingen sammantagen ranking görs för de olika mätningarna som görs i öppna jämförelser. 7

121 Budgetuppföljning efter april med prognos för bokslutet 2013 Socialt hållbar kommun Övergripande mål Jämställdhetssäkrad verksamhet Kommentar Arbetet att jämställdhetssäkra kommunens verksamheter pågår men kommer sannolikt inte att vara klart vid utgången Processen tar tid. Arbetslösheten för utrikes födda Målet att arbetslösheten för utrikes födda ska vara lägre än riksgenomsnittet och lägre än i liknande kommuner nås ej då öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd, andel av den registerbaserade arbetskraften år var 25,4 procent (kvinnor 25,4 och män 25,4 procent). I riket var motsvarande siffra 20,4 procent (kvinnor 20,2 och män 20,5 procent). För liknande kommuner var arbetslösheten för utrikes födda både högre och lägre.karlskrona hade 32,6 procent och Halmstad 20 procent. Praktikplatser I dagsläget är 112 praktikplatser erbjudna. Alla förvaltningar har inte precisierat antalet erbjudna platser. Nyttjandegraden är däremot väldigt låg. Dialog för att matcha verksamhet och studerande måste utvecklas överlag. Målet om att kommunen ska erbjuda 150 praktikplatser för det soms studerar svenska för invandrare (SFI) kommer att uppnås. Godkänt i samtliga ämnen Betyg sätts först i juni 2013 och först då kan man se om målet om andelen elever som har godkänt i samtliga ämnen ökat. Behöriga till gymnasieskolan Betyg sätts först i juni 2013 och först då kan man se om målet andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan har ökat. Barnfattigdomen ska minska Få nämnder har rapporterat inom området Barnfattigdom. Kultur- och fritidsförvaltningen har påbörjat ett antal aktiviteter som ex kostnads - fria aktiviteter på fritidsgårdarna och Mobil spontanidrottsplats. Socialnämnden anser sig ha små möjligheter att påverka men har som mål att minska andelen barnfamiljer som uppbär försörjningsstöd med 5 procent. Bedömningen är att målet inte kommer att uppnås. Utbildning i Barnkonventionen Uppdraget ligger sedan årsskiftet hos kultur- och fritidsnämnden. Arbetet med att ge utbildning till samtlig personal som arbetar med eller i nära anslutning till barn och ungdomar har påbörjats och fortgår under Barnkonventionen Uppdraget ligger sedan 1 januari 2013 på kultur- och fritids- 8

122 Budgetuppföljning efter april med prognos för bokslutet 2013 Övergripande mål Kommentar nämnden. Barn- och ungdomsnämnden planerar att genomföra minst en barnpanel årligen och Södermöre har påbörjat ett större arbete för att nå målet om att öka delaktigheten bland barn och unga. BMI Barn och ungdomsnämnden och Södermöre kommundelsnämnd har satt upp mål om att andelen elever med övervikt och fetma succesivt ska minska. Mätning kommer att ska i slutet av vårterminen 2013 och först då ser man om målet om att minska BMI hos barn och unga har minskat. Samma system och riktlinjer används i samtliga kommuner i länet. Dagligrökare Aktiviteter pågår för att införa Tobaksfri Dou för högstadieungdomar i samarbete med folktandvården. Även föreläsningar genomförs för gymnasieungdomar. Barn- och ungdomsförvaltningen genomför hälsosamtal med elever i åk 8. Enheter där rökande elever finns har identifierats och dessa enheter har fått i uppdrag att arbeta med frågan. Målet om att minska andelen dagligrökare skulle kunna uppnås. Rökande medarbetare Information ges till chefer om Tobakspolicyn och ämnet tas upp i med arbetarsamtal. Mätning sker genom nästa medarbetarenkät och först då ser vi om målet att andelen rökande medarbetare har minskat till 1 procent Alkoholkonsumtionen Kalmar mot droger arbetar aktivt i riktning mot målet. Detta görs i samverkan med olika förvaltningar. Exempel på aktiviteter är Full ös på valborgsmässoafton och Festningen på Kalmar stadsfest. Mätning har skett under våren 2013 genom CAN. Resultatet är ännu inte känt och när detta presenteras ser vi om målet om att den total alkoholkonsumtionen ska minska. Narkotika Aktiviteter pågår. Mätning har gjorts under våren Resultatet är ännu inte känt och när detta presenteras ser vi om målet om att minska användandet av narkotika har uppnåtts. Fallolyckor Riskbedömningar i ordinärt boende ska genomföras. Likaså ska det genomföras åtgärder efter riskbedömning i vård- och omsorgsboende. Arbetet med fallprevention ska uppdateras. Personalkontinuitet och bemötande Mätning genom Kvalitetsbarometern görs 2014 och först då ser vi om målet att ha god eller mycket god kvalilet i personalkontinuitet och bemötande har uppnåtts. 9

123 Budgetuppföljning efter april med prognos för bokslutet 2013 Övergripande mål Kommentar Sociala innehållet Rekrytering av äldrepedagog pågår och när tjänsten är tillsatt kan arbetet med att nå målet om att vidareutveckla det sociala innehållet på kommunens äldreboende ta fart. Inflytande i kommunens verksamheter Undersökning avseende 2013 har inte genomförts. Målet om hur invånarna ser på möjligheterna till inflytande i kommunens verksamheter har uppnåtts tidigare år och indextalet förändras inte mycket mellan åren. Så bedömningen är att målet kommer att uppnås. Ekologiskt hållbar kommun Övergripande mål Fossilbränslefri kommun Kommentar Under tertial 1 så har arbetet med fossilbränslefria transporter tagit ytterligare ett steg framåt. Det är dock för tidigt att i detta läge avgöra om målet att vara en fossilbränslefri kommun 2030 kommer att nås eller ej. Kommunledningskontoret tillsammans med serviceförvaltningen har tagit fram en elbilspool som kommer att invigas i maj. Denna bilpool kommer att vara öppen för allmänheten på kväller och helger. Flera förvaltningar har också köpt in egna elbilar så som socialförvaltningen och omsorgsförvaltningen. Dessutom fortsätter arbetet med att minimera kommunens koldioxidutsläpp från tjänsteresor, dels genom en testpilot för webmöten som görs av kommunledningskontoret och serviceförvaltningen och dels genom införandet av ny cykelpool för stadhusets innegård. Hela kommunen kommer senare under 2013 att få möjlighet att gå en interaktiv miljöutbildning som är på väg att göras klart. Utbildningen är framtagen i sammarbete med kommunledningskontoret, serviceförvaltningen, socialförvaltningen och Linnéuniversitetet. Test av utbildningen sker i maj och tanken är att utbildningen ska öka medvetenheten och kunskapen hos alla anställda inom miljöområdet. Arbetet med att ta fram ett Klimat - och energiprogram är i sitt slutskede och ska beslutas av KF efter sommaren. Det parallella arbetet med att ta fram en Klimatanpassningsplan har påbörjats. Ett första utkast ska finnas under hösten. Även detta kan bidra till minskning av användning av fossilt bränsle. Arbetsgruppen består av kommunled ningskontoret och samhällsbyggnadskontoret men remissinstanser finns hos alla berörda förvaltningar och bolag. Detta dokument ska sedan ligga till grunden för vårt fortsatta arbete med borgmästaravtalet. Energieffektiviseringsarbetet i våra egna byggnader, i ledning av service 10

124 Budgetuppföljning efter april med prognos för bokslutet 2013 Övergripande mål Kommentar förvaltningen, går starkt framåt. Ett förslag har lagts fram för politiken där reinventabla investeringar ska se till att inte bara miljön och plånboken gynnas, utan även arbetsmiljön i de byggnader som berörs. Barnoch ungdomsförvaltningen tillsammans med serviceförvaltningen kommer under hösten att påbörja fas 2 i energieffektiviersingsarbetet som behandlar beteenden. Kommunen fortsätter även att arbeta i olika klimat nätverk så som Klimatkomissionen och Borgmästaravtalet, No oil med flera. Dessutom har kommunen ett tydligt ansikte utåt i vår energi-, klimat- och transportrådgivare. Kalmar Cykelstad fortsätter sitt arbete. Under våren har mycket fokus legat på invigningen av bron över E22:an samt det fortsatta arbetet mot näringslivet genom ABC. Man har också börjat analysera det områden som behöver vägmålning samt parkering och luftstationer vid centralstationen. I arbetsgruppen ingår serviceförvaltningen, kommunledningskontoret och samhällsbyggnadskontoret. Vi ser också över hur vi kan öka produktionen av förnyelsebar energi och har under tertial 1 startat ett vindkraftverk i Rockneby. Koldioxid Alla de åtgärder som nämns under ovanstående mål bidrar till minskning av fossilbränsle användning. Då exakta mätningar från Kalmar kommun saknas så använder vi regionens siffror som finns i Energibalansen som tas fram av Regionförbundet och Energikontor sydost. Energibalansen redovisar 35 ton CO2/MSEK för För 2009, som är den senaste data som finns i Energibalansen, redovisas 18 ton CO2/MSEK. Detta är en minskning på 49 procent. Energibalansen hänvisar till totalt utsläppt koldioxid och tar alltså inte hänsyn till om koldioxiden kommer från fossilbränsle eller ej. Det är inte idag möjligt att koppla kommunens verksamhet direkt till de koldioxidminskningar som Energibalansen visar upp, vilket gör det svårt att avgöra om vi kommer att uppnå målet, om att minska koldioxidutsläppen, eller ej. Energiförbrukningen per bruttoregionkrona Serviceförvaltningen är drivande i arbetet med energieffektivisering i kommunala byggnader, se mål om energianvändningen. Då exakta mätningar från Kalmar kommun saknas så använder vi regionens siffror som finns i Energibalansen som tas fram av Regionförbundet och Energikontor sydost. Energibalansen redovisar 191 MWh/MSEK för För 2009, som är den senaste data som finns i Energibalansen, redovisas 206 MWH/MSEK. Detta är en ökning på 9 procent. Med detta resultat samt att investeringarna i mål inte har gjorts så kommer vi inte att uppnå målet att minska energiförbrukningen per bruttoregionkrona. 11

125 Budgetuppföljning efter april med prognos för bokslutet 2013 Övergripande mål CO2 utsläppen från tjänsteresor Kommentar Serviceförvaltningen har testat ett system som mäter körningen av kommunens fordon. Utfallet av testet ska analyseras. Flera förvaltningar arbetar även med egna policys och mätningar av bilanvändandet och flera av dessa ska såsmåningom redovisas för serviceförvaltningen. Kommunledningskontoret har identifierat ett behov av att skriva om resepolicyn då denna är 7 år gammal (från 2007) och har brister. En gemensam elbilspool har tagits fram tillsammans med Kalmar Energi som kan användas i tjänsten. Dessutom är det med i en gemensam bilpool med andra aktörer där privatpersoner kan låna elbilarna på kväller och helger, med start i maj. Detta kan bidra till sänkta CO2 utsläpp både från kommunens verksamhet samt från allmänheten. En cykelpool är införd på stadshusgården och i full drift. Alla berörda förvaltningar har fått information via mail vid lanseringen vid årsskiftet samt anslag på miljöhuset, där poolen finns. Rutiner för användare, kontaktcenter samt driften ska läggas in i Verksamhetshandboken. Information om t.ex. byta av dubbdäck har gått ut. En lådcykel har köpts in och kommer att marknadsföras under våren. Dessutom har flera förvaltningar passat på och köpa in fler cyklar, t.ex. omsorgsförvaltningen. Kommunledningskontoret och Serviceförvaltningen har gemensamt drivit en test pilot kring webbmötesprogrammet Lync. Om framgångs rikt så kan programmet hjälpa oss att minska vårt resande till möten. Slutrapport kommer till sommaren. Ett förslag till klimatkompensering av tjänsteresor har tagits fram men inte tagits politiskt. Flera förvaltningar har som mål att deras personal ska få gå en ecodrivingutbildning. Det stora flertaler har dock ej hittat resurser till detta. Ett glatt undantag är kultur och fritid som erbjuder detta till all personal med körkort under hösten. Siffror för 2013 CO2 utsläpp redovisas januari 2014, då siffror har kommit in och då ser vi om vi nått målet att CO2-utsläppen från tjänsteresorna har minskat. Kollektivtrafiken Kommunen har haft ett flertal möten med KLT samt utökat och förtydligat informationen på kommunens hemsida. Arbetet med bearbetningen av materialet framtaget i den resevanesundersökning som gjordes 2012 har påbörjats och förväntas gå snabbare när arbetet med ÖP:n är färdig. Cykeltrafiken Kalmar Cykelstads arbete fortsätter enligt planerna. Om planen hålls så finns det goda chanser att målet att öka cykeltrafiken med 15 procent 2015 nås. Prioriterade områden kommer att vara: Service till centralstationen i form av säker parkering och luftpumpar. Projektering pågår. Målning av linjer och vägmarkeringar på gång- och cykelvägar i cen- 12

126 Budgetuppföljning efter april med prognos för bokslutet 2013 Övergripande mål Kommentar trala Kalmar. Arbetet pågår. EU- projektet ABC s internationella workshop i april där alla deltagande länder tar med sig ett problem för gemensam lösning. Genomförs enligt planerna. Byggandet av Hansabron. Planerad invigning 18 maj. Byggande av cykelvägar t.ex. längs Djurängsvägen, Stallgärdsgatan, Krafslösavägen, Lindsdalsvägen. Löpande. Publik mätstation vid Hansabron. Upphandling och projektering klar. Uppförande i maj. Cykelkarta Utkast klart och arbete pågår. Utgivning till midsommar. Vad det gäller mätning så finns nu åtta mätstationer uppsatta runt centrala Kalmar. Dessa sattes upp under våren 2012 och en årsrapport kommer under Under vintermånaderna har serviceförvaltningen arbetat med att göra gång- och cykelvägarna isfria genom saltlake. Under våren har Kalmar kommun ännu en gång deltagit i cykeltävlingen Sydosttrampar som går ut på att få fler att cykla i vardagen; främst till och från jobbet. Energieffektiv och hållbar omoch nybyggnation Arbetet med att nå målet att främja energieffektiv och hållbar om- och nybyggnation har försvårats av att regeringens byggkravsutredning blivit senarelagd till Kalmar kommun har dock varit delaktig i remissrundan under våren Kommunen arbetar ändå vidare med frågan på de områden där detta är möjligt. T.ex. ställs krav på energieffektivt byggande tillämpas som utvärderingskriterie i kommunens markanvisningstävlingar. Dessutom ställs krav vid upphandling på minus 20% energiförbrukning. Energianvändningen Serviceförvaltningen har tagit fram en prioriteringslista för energieffektiviseringsåtgärder utifrån det avslutade energieffektiviserings undersökningen. Arbetet kan först påbörjas när budgeten är politiskt godtagen. Beslut ska fattas i juni. Det är därför inte troligt att vi kommer igång med åtgärderna förens sent i höst, och då kommer vi inte att se så stora effekter som 20 procents skillnader. Därför kommer målet inte att uppnås på utsatt tid. Flera förvaltningar och bolag är bundna till att detta arbete påbörjas innan de kan uppfylla sina delmål. Men vissa bolag jobbar vidare med frågan på egen hand, så som Kifab, där arbetet löper enligt plan. Till viss del kan arbetet med beteendepåverkan påbörjas även utan de hårda åtgärderna. Där har barn- och ungdomsförvaltningen gått i täten med projektet Hållbara kliv. Till sommaren kommer även serviceför valtningen att bli involverad och börja arbeta med sina brukare. En annan viktig aktör i energieffektiviseringsarbetet är kultur och fritid som gör en stor insatts i sitt arbete med att informera föreningslivet om hur de sänker sina energikostnader. Vissa förvaltningar tar frågan i egna 13

127 Budgetuppföljning efter april med prognos för bokslutet 2013 Övergripande mål Kommentar händer, som kultur och fritid. De har bett om att få en energiutbildning av kommunens klimat-, energi- och transportrådgivare. Det finns redan nu små förändringar som görs, som kan leda till stora energibesparingar. Serviceförvaltningen har undersökt Windows 7 s nedstängningsfunktion. Denna funktion kommer alla att få per automatik när man får Windows 7. Dessutom så är det flera förvaltningar som är noga med energiaspekten vid upphandlingar. T.ex. tittar omsorgsförvaltningen på möjligheten till sensorstyrd belysning vid omoch nybyggnation. Man har också kommit halvvägs vad det gäller att få separata fakturor på energin för enskilda fastigheter. För att se om målet uppfylls så måste mätbara nykeltal fastställas. Serviceförvaltningen har satt ett basvärde för kwh/m2, men dessa nykeltals tillsyn och skötsel återstår fortfarande att fastställa. Ekologisk och närproducerad mat Då kommunen nådde det utsatta målet redan 2012, så finns det inget som pekar på att vi ska få ett sämre resultat Målet att öka andelen ekologisk eller närproducerad mat till minst 45 procent 2013 förväntas uppnås. En handlingsplan för ekologisk- och närproduceradmat åren är framtagen av serviceförvaltningen och ska diskuteras med kommunledningskontoret. Redovisning sker i april Handlingsplanen har som primärt syfte att se till att kommunen även framöver ligger i framkant inom detta område och ha 70% ekologisk- och närproducerad mat till En viktig faktor, som handlingsplanen lyfter fram, är att vi även fortsatt delar upp upphandlingen i mindre delar så att fler lokala producenter har möjlighet att komma med anbud. Dessutom kommer en samlastningscentral att vara viktig för fortsatt framgång. Planen är att en sådan central ska vara klar hösten Kommunen ska dessutom stärka arbetet med Global Compact och Fair Trade City. Handlingsplanen är tydlig med att en höjning på detta området kommer kräva mer resurser. Data kommer inte att finnas förens januari God vattenkvalitet Det samlade vattenarbetet i Kalmar kommun kommer, om arbetet fortgår, att leda till att nå målet att Kalmar kommuns grundvatten, sjöar, vattendrag och kustvatten ska ha god vattenkvalité. Det finns tre sammanslutningar och nätverk som kommunen framförallt arbetar i angående vattenfrågor. Kommunens vattengrupp är den första och självklara Det är det forum där alla delar av kommunens vattenverksamhet träffas och får kännedom och kunskapsspridning så att samarbeten går smidigare. Under tertial 1 så träffades vattengruppen vilket ledde till påbörjan av en EU ansökan om nya reningsmetoder av vatten och bottenslam i systraströmmen. Ett externt nätverk som Kalmar kommun har haft mycket glädje av är Kalmarsundskommissionen (KSK). Det är en sammanslutning av 14

128 Budgetuppföljning efter april med prognos för bokslutet 2013 Övergripande mål Kommentar kommuner kring Kalmarsund. KSK söker och driver gemensamma projekt och lyfter Östersjöfrågan i alla kommuner. KSK å sina vägnar har gemensamt gått med i det nationella klustret Östersjöinitiativet som ytterligare ska ge fler projekt inom Östersjöområdet och förhoppningsvis involvera resten av samhället på ett tydligt sätt. Framför allt näringslivet lyfts fram som en viktig framtida sammarbetspartner. Kalmarsundskommissionen sammarbetar på projekt basis och har vid ett flertal tillfällen sökt projekt ihop. Här har framför allt VA-planen varit en stor del av arbetet på senare tid. Dessutom har arbetet med vattenråd fått nationellt erkännande och KSK var en av väldigt få organisationer som fick en egen djupdykning på HaVs myndighetens årliga konferens. Östersjöinitiativet har haft en gemensam workshop för att fastställa en deklaration och handlingsplan. Detta dokument är nu ute på remiss och ska skrivas under av miljöministern i sommar. De övergripande målen med initiativet är att se havet som en resurs, att ha en medborgardriven havsförvaltning samt att arbeta för att få uthålliga, stabila och samordnande resurser. HELCOM:s Baltic Sea Action Plan Genom det arbete som kommunen gör i kommunala vattengruppen, Kalmarsundskommissionen och Östersjöinitiativet så har kommunen goda möjligheter att nå minskningsmålen för fosfor och kväve. Dock hade vi ett kemikaliutsläpp som påverkade kväveupptagningen i reningsverket under tertialen, men vi är ändå fortsatt positiva. Siffror från SCB väntas senare under året. Ekonomiskt hållbar kommun Övergripande mål Kommentar God ekonomisk hushållning Med den resultat- och investeringsnivå som beslutats för budget 2013 finns inte förutsättningar att nå målen om 98 procent i nettokostnadsandel och 10 procent självfinansieringsgrad

129 Budgetuppföljning efter april med prognos för bokslutet 2013 Nämndernas bokslutsprognoser Kommunstyrelsen, 0 mnkr Kommunledningskontoret, 0 mnkr Exploateringsverksamheten, 0 mnkr Gymnasieförbundet, 0 mnkr Kommunledningskontoret Verksamhet Kommunledningskontorets verksamhetsidé eller huvuduppgift är: att på bästa sätt ge stöd och service till kommunens politiska organisation, till bolag, förvaltningar och till allmänheten. att samordna kommunens verksamhetsplanering och verksamhetsuppföljning att särskilt stödja kommunledningens strävan att göra Kalmar till en framtidskommun. Mål I kontorets verksamhetsledningssystem är det övergripande kvalitetsmålet att våra kunder ska vara nöjda med vårt sätt att utföra våra arbetsuppgifter. I vår kommungemensamma kvalitetspolicy står det: Vi möter dig med respekt och engagemang. Vi finns här för dig. För att följa upp vad våra kunder tycker om oss besöker vi vartannat år förvaltningarnas ledningsgrupper och kommunbolaget med dotterbolag. Det som framgår vid dessa besök sprids på kontoret och vi för en dialog med kunderna kring det som inte fungerar tillfredsställande. Enheterna arbetar med detaljerade mål, uppdrag och aktiviteter som strävar mot att uppnå de övergripande politiska målen som fastställts av kommunfullmäktige. Måluppfyllelse En uppföljning av kontorets detaljerade mål, uppdrag och aktiviteter görs i samband med apriluppföljningen, delårsbokslutet och årsbokslutet. För 2013 har kommunledningskontoret fått 22 övergripande mål neddelade till sig från kommunfullmäktige. Till dessa har kontoret formulerat 17 detaljerade mål. Fem av de övergripande målen har inte brutits ned till detaljerade mål utan man har tagit det övergripande målet som sitt. Bedömningen vid tertial 1 är att 9 av de 22 målen (41 %) kommer att uppnås under året. 8 av målen (36 %) mäts längre fram och går därför inte att bedöma vid tertial 1. 5 mål (23 %) bedöms ej kunna uppnås. Till de 24 målen har kontoret tagit fram handlingsplaner som innehåller 69 aktiviteter. Status för de 69 aktiviteterna är vid tertialuppföljning 1: 1 stoppad/ej aktuell (1 %) 23 ej påbörjade (33 %) 39 påbörjade (57 %) 6 helt genomförda (9 %) Kontoret har blivit tilldelade 20 uppdrag, antingen som kontoret direkt äger eller arbetar med i samverkan med andra förvaltningar i en stödjande och samordnande funktion. 19 av uppdragen är påbörjade och ett är inte påbörjat på grund av att en utredning måste avvaktas. Ekonomi Driftredovisning Tkr (netto) Bokslut Budget Prognos Avvikelse Verksamhet Kommunledningskontoret Exploateringsverksamheten Nettokostnad Bedömningen är att kommunledningskontorets enheter sammantaget gör ett resultat som är i nivå med budget för helåret Bakom denna bedömning finns följande betydande avvikelser. Kontoret belastas med kostnaderna för Destination Kalmars avskrivningar på investeringar i Kalmar slott i enlighet med samarbetsavtalet med Statens Fastighetsverk. För detta ändamål har 1 mnkr tillförts i budgetramen. Utfallet för 2013 beräknas i nuläget bli 1,8 mnkr vilket ger en negativ budgetavvikelse på -0,8 mnkr. Nettointäkter som genereras av friköp av tomträtter tas inte upp i budgeten. I nuläget är bedömningen att friköpen under året kommer ge en nettointäkt i storleksordningen 5,7 mnkr och hela summan blir en positiv budgetavvikelse. Kostnaden 2013 för kommunens stöd till Kalmar Vatten AB för VA-anslutningar Norra kusten förväntas bli 5,9 mnkr istället för budgeterade 4,4 mnkr. Det ger en budgetavvikelse på -1,5 mnkr. Kostnaden för lakvattenhantering vid deponi Moskogen överstiger även 2013 budgetramen på 2,5 mnkr. Kostnaden blir 4,4 mnkr och ger en avvikelse på -1,9 mnkr. Bedömningen är dock att kostnadsnivån på sikt kan närma sig den budgeterade nivån. En huvudstudie avseende deponi Tegelviken har inletts och medel för denna har inte tillförts i budget. Bedömd kostnad för 2013 är 1 mnkr. 16

130 Budgetuppföljning efter april med prognos för bokslutet 2013 Driftresultatet från exploateringsverksamheten beräknas bli i enlighet med budget, med nettointäkter på 30 mnkr. Tidsplanen har justerats för ett flertal områden och anpassats till de senast kända förutsättningarna. Jämfört med budget har vissa intäkter tidigarelagts och andra senarelagts. Investeringsredovisning Tkr (netto) Bokslut Budget Prognos Avvikelse Verksamhet Samlingsanslag Hamnverksamheten Markförvärv Exploateringsverksamheten Nettoinvesteringar Investeringsutgifterna beräknas i dagsläget bli cirka 2,5 mnkr lägre än budget för Det beror i huvudsak på revideringar i tidsplanerna för exploateringsområdena. Utgifterna för att täcka Kalmar Vatten AB:s kostnader för att lägga ner optorör för fiber i samband med VAutbyggnad Norra kusten kommer att redovisas som en investering. Bedömd utgiftsnivå 2013 är 1,1 mnkr. Gymnasieförbundet, 0 mnkr Prognosen för kommunbidraget till Kalmarsunds Gymnasieförbund beräknas ligga inom budgetramen. Kommunens revisorer, 0 mnkr Kommunens revisorer aviserar ett utfall i enlighet med budget. Samhällsbyggnadsnämnden, 0 mnkr Verksamhet Vi ska bidra till att Kalmar utvecklas till en kraftfull motor i regionen som erbjuder fler bostäder och möjliggör fler invånare och arbetstillfällen, där hela kommunen växer och utvecklas, där ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet är viktiga drivkrafter. Vårt arbete ska präglas av allas lika värde, rättigheter och skyldigheter. Vår verksamhet skall präglas av god kvalité och bemötande, service och tillgänglighet. Ekonomi Driftredovisning Tkr (netto) Bokslut Budget Prognos Avvikelse Verksamhet Nämnden Kansli Bostadsanpassning Plan-, Bygg- och trafikavd Stadsingenjörsavd Miljöavd Nettokostnad Den förändring som gjordes av plan- och bygglagen 2 maj 2011 har medfört utökade arbetsuppgifter både för administrativ personal och för handläggarna av bygglov. Även direkta kostnader för delgivning och annonsering har ökat väsentligt. En ny Plan- och bygglovtaxa trädde i kraft vid samma tidpunkt och ambitionen från nämndens sida var att hålla avgiftsökningarna nere på så låg nivå som möjligt. Det beslutades också att den nya taxan skulle följas upp. Intäkter för verksamheten inom byggsektorn bygglov, nybyggnadskartor, mätning etc når inte de budgeterade med hänsyn till konjunkturläget men även utfallet av den nya taxan bidrar till ett befarat underskott på ca 800 tkr. Inom miljöområdet skedde förändringar inom taxeområdet som har medfört lägre intäkter än vad som beräknades vid införandet av den nya taxan. Den nya taxan på detta område är s k riskbaserad, d v s ju bättre verksamhetsutövarna sköter uppgiften väl så blir det lägre avgift. Utifrån livsmedelslagens bestämmelser om tillsyn är den också riskbaserad. Men om extra tillsyner behövs var tanken när taxan infördes att extraavgifter skulle tas ut för dessa vilket ingick i beräkningen av budgeten. Senare har direktiv kommit från centrala verket att det skall vara vid exceptionella tillfällen som den extra avgiften kan tas ut. 17

131 Budgetuppföljning efter april med prognos för bokslutet 2013 En utvärdering och översyn av Plan- och bygglovtaxan och timavgiften för taxorna inom miljöområdet kommer att göras. Investeringsredovisning Måluppfyllelse Under jan-april har 10 detaljplaner vunnit laga kraft som innehåller bl.a. 163 bostäder och 72 ha verksamhetsyta. Bygglov har beviljats för 6 bostäder i egnahem och 137 i flerbostadshus. Tkr (netto) Bokslut Budget Prognos Avvikelse Verksamhet Kansliavdelningen Stadsingenjörsavdelningen Nettoinvesteringar Verksamhetsmått/Nyckeltal I tabellen nedan redovisas aktuella verksamhetsmått som nämnden följer månatligen. Verksamhetsmått t.o.m. april Verksamhetsmått t.o.m. april Detaljplaner Pågående Överklagade/ej avgjorda Färdigbehandlade Lagakraftvunna (antal) antal bostäder (ca) antal ha verksamhet (ca) Bygglovsärenden Inkomna (antal) Beslut (antal) Handläggningstid* (median) Bev.bygglov - enbostadshus Bev.bygglov - lgh i flerbostadshus Trafikärenden Inkomna (antal helår) Bostadsanpassning Inkomna (antal) Utbetalade bidrag (tkr) Handläggningstid** (median) Servicegarantier Bygglov - antal beslut 13 ej uppnått mål 0 Enskilda avlopp 22 ej uppnått mål 0 Värmepumpar 21 ej uppnått mål 0 Fastighetsbildning Inkomna (antal) Avslutade (antal) Handläggningstid*** (median) Mät-, kart- och GIS-uppdrag Nybyggnadskartor (gjorda) Utsättning (gjorda) Kart- och GIS-uppdrag Miljöärenden Hälsoärenden Tillsyn 217 Livsmedel Tillsyn Miljöskydd Tilllsyn Naturvård * Med handläggningstid i bygglovärenden avses från att ansökan inkommer till dess att beslut fattas under senaste tolvmånadersperioden. **Med handläggningstid i bostadsanpassningsärenden avses från att ansökan inkommer till dess att arbetet beställs under senaste tolvmånadersperioden. *** Med handläggningstid i fastighetsbildningsärenden avses från att ansökan kommer in till dess ärendet slutförts. 18

132 Budgetuppföljning efter april med prognos för bokslutet 2013 Servicenämnden, -3,7 mnkr Verksamhet De fyra första månaderna har inneburit en del förändringar för serviceförvaltningen då IT-enheten, kontaktcenter och kustmiljögruppen överfördes från kommunledningskontoret den 1 januari. Vintern har varit lång och besvärlig vilket påverkat kostnaderna för vinterväghållning och halkbekämpning. Variationen i väderleken under vintern har också mer än vanligt påverkat beläggningen där underhållsbehovet nu är stort. Serviceförvaltningen har hand om en stor investeringsbudget, som innefattar bygg- och infrastrukturprojekt, energitjänsteprojekt och inköp av vindkraftverk. Förvaltningen utför även en hel del arbete inom exploateringsbudgeten som kommunledningskontorets markoch planeringsenhet har hand om. Ekonomi Driftredovisning Tkr (netto) Bokslut Budget Prognos Avvikelse Verksamhet Förv.ledn/Nämnd/Adm Fastighetsförvaltning Fastighetsavdelning Supportavdelning Lokalvård och Kostavd Produktion Brandkåren IT-avdelningen Kontaktcenter Nettokostnad Prognosen totalt för serviceförvaltningen visar idag på en negativ avvikelse om totalt minus tkr, vilket i huvudsak beror på de stora kostnaderna för vinterväghållningen. Utöver detta finns behov om ytterligare medel för beläggningsarbeten, som förvaltningen lämnat i en särskild skrivelse till kommunfullmäktige med begäran om ytterligare 8,2 mnkr för att klara de mest akuta behoven under året. Investeringsredovisning Tkr (netto) Bokslut Budget Prognos Avvikelse Verksamhet Fastigheter Infrastruktur Vindkraft Energitjänsteprojekt Konjunkturläget Fordon Övrigt Nettoinvesteringar Årets investeringsbudget är på 551,1 mnkr och dagens prognos visar på att ca 315 mnkr kommer att förbrukas under Avvikelsen beror på större projekt som förskjutits i tiden som t.ex. energitjänsteprojektet, vindkraft, parkeringsdäck Lustgården, rondell Norra vägen, fördjupad översiktsplan Kvarnholmen, kulturcentrum, sporthall Ljungbyholm och södra utmarken, förskola Ljungbyholm och centralt belägen. Under årets första månader har flera större investeringsprojekt färdigställts eller är nästan klara: GS-bron vid Hansa City är nu klar och invigdes den 18 maj. En ny paviljong invigdes i början av januari på förskolan Lokomotivet vid Berga centrum. Den tillgodoser Djurängens förskola med två avdelningar och minskar därmed investeringstrycket. Invigningar av nya förskoleavdelningar i Tvärskog och i Ljusstaden. Ett nybyggt omklädningsrum åt Hossmo BK i Rinkabyholm. Det pågår även upphandling av nya gräsplaner, som ska utrustas med bevattning och belysning. En ny skolbyggnad vid Rinkabyholmsskolan, Rockneby allaktivitetshus, Skolbyggnad vid Trekantens skola Ombyggnad till förskola i Swedbanks f.d. lokaler i Ljungbyholm. Åtgärder Den i dagsläget prognostiserade negativa avvikelsen om minus tkr önskar serviceförvaltningen ta ur resultatutjämningsfonden, då detta kan anses vara extra ordinära kostnader hänförda till väderläget som är svåra att hantera inom ramen. Den negativa avvikelsen innefattar inte, som tidigare nämnts, det uppkomna akuta behov av beläggningsunderhåll för vägarna som hanterats i särskilt ärende. Om detta inte kan tas ur resultatutjämningsfonden och inga andra positiva avvikelser uppkommer under året, tvingas förvaltningen att ta till åtgärder som kom- 19

133 Budgetuppföljning efter april med prognos för bokslutet 2013 mer att märkas i form av ytterligare minskning av insatser och sänkta ambitionsnivåer för Kalmars gator och torg samt evenemangen. Det kan också innebära att medel måste tas som är avsedda för kommunens fastigheter och som på längre sikt innebär kapitalförstöring samt även kan påverka det pågående energitjänsteprojektet. Kultur- och fritidsnämnden, 0 mnkr Verksamhet Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för biblioteken (ej Södermöre), fritidsgårdarna (ej Södermöre), kulturskolan, Monokrom och Kalmar teater. Förvaltningen ger bidrag och stöd till föreningslivet och svarar för lokalkostnaderna för de länskulturinstitutioner som finns inom Kalmar kommun. Från och med 1 januari 2013 har kultur- och fritidsnämnden också ansvar för ungdomsombudens verksamhet samt medborgarkontoret. Under hösten 2012 hjälpte kultur- och fritidsförvaltningen föreningar att söka projektmedel för en mobil spontanidrottsyta. Projektet beviljades pengar och under evenemanget Fullt ös på valborgsmässoafton var det premiär för mobikalmar. Projektet är det första i sitt slag i Sverige. Kultur- och fritidsnämnden kommer i maj att ta beslut om första årets fördelning av bidrag, speciellt riktade till ridsporten. Dialog och nära samverkan har skett mellan förvaltningen, ridsportföreningarna och Smålandsidrotten. Kultur- och fritidsnämnden tog som tidigare nämnts över ansvaret för medborgarkontoret från årsskiftet. I och med detta beslutades att projekt Mötesplats Norrliden ska genomföras i syfte att stärka och utveckla medborgarkontoret samt stadsdelen Norrliden. Annonsering för tjänsten gick ut i april och intervjuer och tillsättning sker under maj månad. Ekonomi Driftredovisning Tkr (netto) Bokslut Budget Prognos Avvikelse Verksamhet Administrativa enheten Idrottsanläggningar Fritidsgårdar Bibliotek Kulturskola Föreningsverksamhet Monokrom Nettokostnad Prognosen till årets slut är att ramen hålls om inget oförutsett inträffar. Det finns dock några osäkerhetsfaktorer som kan påverka resultatet. Kultur- och fritidsnämnden befinner sig i ett skede när nya idrottsanläggningar byggs. Därför är planeringen av utgifter för dessa osäker då tidpunkten för övertaganden är osäkra. Osäkerheten kring eventuella förluster för utestående fordringar finns. Eventuellt bortfall av intäkter kan dra ner resultatet. 20

134 Budgetuppföljning efter april med prognos för bokslutet 2013 Det finns farhågor för att intäkter kan utebli från campingverksamheten. Campingverksamheten har också stora skulder till kultur-och fritidsnämnden som inte är bokföringsmässigt avskrivna då skulderna inte är äldre ett år. Ärendet är skickat till kronofogden. Oron inför framtiden för Monokrom är väldigt stor, för några veckor sedan visade förvaltningen Folkets Parks lokaler för en intresserad köpare. Arbetet med Kalmarfrysen har stannat upp med anledning av att budgeten inte tas förrän i slutet av året. Vad händer med Monokroms verksamhet om Folkets Park säljs redan i år? Under hela våren 2013 jobbar Monokroms arrangemangsutvecklare med Fan Zone till Dam-EM. För att kompensera detta bortfall har Monokrom en extra anställd under hela våren. Detta är något man inte får någon kompensation för utan ska klara inom ram. Barn- och ungdomsnämnden, 0 mnkr Verksamhet Barn- och ungdomsnämnden ansvarar för kommunens verksamhet inom förskola och fritidshem samt det offentliga skolväsendet för barn och ungdomar (förskoleklass, grundskola och grundsärskola). Nämnden har även tillsynsansvar för fristående förskolor i kommunen. I barn- och ungdomsnämndens verksamhet arbetar ca årsarbetare och driftbudgeten uppgår till 782 mnkr. Efter april ger helårsprognosen ett underskott mot driftbudget på 1,6 mnkr. Investeringsredovisning Tkr (netto) Bokslut Budget Prognos Avvikelse Verksamhet Administrativa enheten Idrottsanläggningar Fritidsgårdar Bibliotek Kulturskola Föreningsverksamhet Monokrom Verksamhetsmått/Nyckeltal Nettoinvesteringar Inköp av konst görs enligt plan av utskott i kultur- och fritidsnämnden. Inköp av informationsteknisk utrustning till teatern är under projektering. Investeringarna följer den plan som upprättats. 21

135 Budgetuppföljning efter april med prognos för bokslutet 2013 Ekonomi Driftredovisning Avvikelse Tkr (netto) bokslut Budget Prognos Avvikelse Verksamhet Förskola Fritidshem exkl särsk. fritidshem Förskoleklass Grundskola Grundsärskola inkl. fritidshem Lokal ledning och administration Central ledning och adm. inkl. nämnd Årets resultat Ingående RUF Prognos utgående RUF Förskola Utbetalningarna till de fristående förskolorna ser ut att lämna ett underskott på ca 0,5 mnkr, p.g.a. något fler barn men även högre schemasnitt än planerat (ca 34 timmar per barn och vecka mot planerat 33 timmar). Kvälls-, natt- och helgomsorgen, så kallad OB-omsorg, beräknas ge ett underskott på 1,0 mnkr. Man tycker sig se ökat behov av omsorg på helger samt nätter på helgerna jämfört med tidigare vilket gör att personalbehovet ökar. En enhet har även haft höga vikariekostnader de tre första månaderna. Detta arbetar man med att minska på de kommande månaderna. Resterande underskott återfinns på personalkostnaderna, ca 2,5 mnkr. Den senaste prognosen pekar på 75 fler barn än planerat, vilket medför högre personalkostnader. De flesta enheter finansierar detta genom ökad tilldelning av grundbeloppet för fler barn. Det finns dock två förskolor som sticker ut och som för närvarande inte har en balanserad budget; förskolan Björkenäs och Vasa skolområde. Arbete pågår för att hamna i balans. Fritidshem Fritidshemsverksamheten visar ett totalt överskott på 3,1 mnkr. Intäkterna från föräldraavgifter ger ca 0,5 mnkr mer än budget. Prognosen pekar mot 28 fler barn än planerat. Precis som tidigare år ses att man klarar en viss ökning av antal barn utan att utöka personalstyrkan. Några enheter ser också möjligheten att under en viss period ha lite lägre tjänster än planerat på fritidshemmet för att kunna finansiera en utökning, eller underskott, i en annan verksamhet t.ex. skolan. Grundskola inkl. förskoleklass Resultatet ser ut att bli minus 2,1 mnkr. Utbetalningar till de fristående skolorna ser ut att bli 0,5 mnkr högre än det planerade beloppet. Kostnader för att delta i det så kallade PRIO-projektet 1 beräknas uppgå till ca 0,6 mnkr för 1,0 tjänst fördelad på 3 personer samt övriga utgifter. Detta kom som ett uppdrag i budget av fullmäktige utan finansiering. Budgeten för pedagogiskt material beräknas ge ett underskott på 0,3 mnkr. Personalkostnaderna för pedagogisk personal ger ett underskott på ca 0,7 mnkr. För en del enheter finns finansieringen i elevpengen i de fall man har fler elever än planerat. En del ser det även möjligt att någon annan verksamhet, t.ex. fritidshemmen, ger ett överskott som väger upp underskott som uppstår i skolan. De enheter som inte har sin budget i balans får från centralt håll stöd och hjälp för att komma tillrätta med detta, men ofta tar det tid att ställa om organisationen. De flesta förändringar kan inte genomföras förrän till höstterminen då det nya läsåret börjar, och har då bara halvårseffekt. Grundsärskolan Prognosen ger ett resultat som är i överensstämmelse med budget. Verksamheten har behov av något mer personal än planerat p.g.a. riktat stöd till elever med särskilda behov samt en-till-en-undervisning eller i liten grupp. Detta uppvägs av att intäkterna från andra kommuner blir något högre p.g.a. fler barn än planerat därifrån. Lokal ledning och administration Ett överskott på 0,9 mnkr förväntas på de administrativa kostnaderna. Det fördelar sig på personalkostnader och övriga utgifter med vardera hälften, beroende på delvis ej tillsatta tjänster under året samt allmän åtstramning på enheter som inte har en budget i balans. Central ledning och administration Det förväntas bli ett överskott på de centrala personalkostnaderna på 0,9 mnkr, beroende på delvis ej tillsatta tjänster under året. Avstämning resursfördelning För år 2013 beräknas nämnden få budgeten minskad med 1,4 mnkr för 24 färre elever i grundskolan samt en ökad budget på ca 4,6 mnkr för 75 fler barn i förskola och 0,8 mnkr för 28 fler i fritidshem. 1 PRIO-projektet SKL, ska leda till ökad elevtid, effektivare mötestider för lärare och kompetensutveckling. 22

136 Budgetuppföljning efter april med prognos för bokslutet 2013 Resultat per skola och förskola Tabellen på nästa sida visar enheternas bedömning av resultatet för Enheter som inte har en budget i balans har enskilda genomgångar av ekonomin kontinuerligt tillsammans med ekonom och även med förvaltningschefen vid behov. De enheter som har i uppdrag att balansera sin budget ska till nästa prognos lämna in åtgärdersplaner för detta. Det avser främst de fem nedersta enheterna i tabellen på nästa sida, men även de som visar ett minusresultat för året men som har en positiv resultatutjämningsfond. Detta för att vi är uppmanande av kommunledningen att inte använda våra fonder då vi fått avslag på den disponering vi lämnat in i samband med budgetarbetet (Ärende KS 2012/0365). Enheternas helårsprognoser efter mars/april 2013 Budget Resultat Av- Ing Utg vikelse RUF RUF Centralt Rinkabyholmsskolan Lindöskolan Trekantenskolan Kalmarsundsskolan Fsk Ögonstenen Fsk Pulpeten- Smedjan Lindsdalsskolorna Fsk Lindeberga- Sjöängen Djurängsskolan Rocknebyskolan Fsk Smedby Fsk Trollet Dörbyskolan Barkestorpsskolan Särskolan i Kalmar Västra Funkaboskolan Östra Funkaboskolan Åbyskolan Fsk Björkenäs Vasa skolområde Falkenbergsskolan Investeringsredovisning Tkr (netto) Bokslut Budget Prognos Avvikelse Verksamhet Förskola Grundskola Särskola Ledning och administration Kosthåll Nettoinvesteringar Åtgärder Prognosen efter första tertialet pekar på ett underskott på 1,6 mnkr för året. I nästa prognos vid halvårsskiftet bör vi kunna se hur, eller om, vi kan hämta hem underskottet för att hamna på +-0. De enheter som är i farozonen får enskilda genomgångar av ekonomin, samt extra stöttning under året för kunna göra insatser som leder till att enheten har en budget i balans. Alla enheter som prognostiserat minusresultat för året ska till nästa prognostillfälle i juni redovisa åtgärder för en ha ett +-0-resultat vid årets slut. De enheter som har negativa fonder ska även redovisa åtgärder för att hamna i balans senast om två år. Vår största kostnad är personal och det är till största del där man gör besparingar för att hämta hem underskott. Att utbetalningarna till fristående förskolor och skolor blir högre än planerat kan dock inte hämtas hem direkt med motsvarande överskott på enheterna eftersom de har kostnaden för personal kvar även om de förlorar ett antal elever. Man kan även göra tillfälliga åtstramningar av övriga utgifter när det är mindre underskott som ska hämtas hem. Det så kallade PRIO-projektet var ett uppdrag i budget 2013 från kommunfullmäktige utan medföljande finansiering. Total

137 Budgetuppföljning efter april med prognos för bokslutet 2013 Omsorgsnämnden, 0 mnkr Verksamhet Nämndens verksamhet kan i huvudsak indelas i tre delar: 1. Myndighetsutövning. Verksamheten ansvarar för handläggning av ansökningar utifrån socialtjänstlagen (SoL). 2. Vård och omsorg till äldre och till personer under 65 år med mindre omfattande funktionsnedsättningar (SoL). Verksamheten verkställer beslut enligt socialtjänstlagen främst gällande hemtjänst och vårdoch omsorgsboende för äldre. 3. Kommunal hälso- och sjukvård. Verksamheten ansvarar för hemsjukvård och hemrehabilitering till personer i ordinärt och särskilt boende. Omsorgsförvaltningens ekonomiska läge är fortsatt mycket ansträngt. Ca 80% av våra enheter klarar f.n. inte att hålla budget med lagda scheman för den kommande 4-veckorsperioden. En orsak är det pågående arbetet med införande av rätt till heltid. En annan är de minskade volymerna inom hemtjänsten. Förvaltningen samlar alla tillgängliga resurser för att klara det uppdraget f.n. Det måste ändå framhållas att omsorgsnämndens beslutade åtgärder för att klara årets sparbeting på 10 mnkr ser ut att kunna klaras. Det erfordras dock en rad åtgärder för att kostnaderna inte skall öka ytterligare och dessa beskrives under rubriken Åtgärder längre fram i dokumentet. Verksamhetsmått/Nyckeltal Hemtjänst 31/ / / Antal omsorgstagare Genomsnittligt antal tim per omsorgstagare/mån 41,4 43,4 43,1 Omsättning i vård- och 1 kv kv kv kv -13 omsorgsboende, antal män kvinnor män kvinnor Äldreboende Demensboende Servicelägenheter Totalt Ekonomi Driftredovisning Tkr (netto) Budget Avvikelse Verksamhet Förvaltningsgemensamt /-0 Administration /-0 Volymer* SoL - övergripande Team 1 - norr Team 2 - norr Team 3 - norr Team 4 - norr Team 5 - söder Team 6 - söder Team 7 - söder Team 8 gemensam verks HSL /-0 Prognos vid årets slut /-0 Åtgärder A) Rapport från controllerfunktionen bifogas nämndens uppföljning, gällande hittillsvarande effekter av Rätt till heltid. Vi ser att förändringen mellan att erbjuda 0,9 upp till 1,0 är kostnadsdrivande. De två teamen 2 och 6 som erbjuder 1,0 visar ett överskridande på 6,6 mnkr på helår. I tidigare planering har förvaltningen tänkt att ett tredje team erbjuds att gå upp till 1,0. Förvaltningens förslag är nu att skjuta på den processen och fortsätta ta fram åtgärder för att först få team 2 och 6 i ekonomisk balans. Däremot fortsätter utvecklingen med rätt till heltid 0,9 enligt tidigare beslut i nämnden. B) Även i team 2 och 6 erbjuds fortsättningsvis 0,9 -tjänster vid nyrekrytering. C) Extra kraft kommer att ägnas åt att lösa de problem som kan uppstå med övertalighet när antalet hemtjänsttimmar minskar i enheterna. Förvaltningen kommer att internt omprioritera resurser speciellt för detta ändamål. D) Med utgångspunkt från årsarbetstidsavtalet och utifrån verksamhetens behov kan arbetsgivaren/arbetstagaren lägga ut fler eller färre timmar än den genomsnittliga veckoarbetstiden under en begränsningsperiod. E) Prioritering innan övertid beordras. F) Stopp för nyanställningar gäller tv. Verksamhetschef har dock vid behov möjlighet att fatta avvikande beslut. G) Utvärdering av team 4 och team 7 med hänsyn till bemanningslösningar. H) Styrgrupp för fortsatt bemanningsplanering bildas. I) Riktlinjer för schemapass. J) Utveckla arbetsmetoden kring central rekrytering K) Översyn av arbetsuppgifter som i dagsläget utföres av andra. *Volymer avser resursfördelning till hemtjänsten 24

138 Budgetuppföljning efter april med prognos för bokslutet 2013 Socialnämnden, -13,3 mnkr Verksamhet Socialnämndens ansvarsområden är LSS (handikappomsorg) och individ- och familjeomsorg (IFO). LSS består av myndighetsutövning, som ansvarar för handläggning av ansökningar utifrån socialtjänstlagen och LSS-lagstiftningen. Verksamheten ansvarar även för verkställande av beslut om insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. IFO styrs av socialtjänstlagen som reglerar kommunens yttersta ansvar för att de människor som bor och vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Ansvarsområdena kan delas upp i tre huvudinriktningar: Struktu-rerade insatser, allmänt inriktade insatser samt individuellt inriktade insatser. Ekonomi Utfallsprognosen efter april pekar mot ett underskott för socialnämnden på 13,3 mnkr. Driftredovisning Tkr (netto) Avvikelse Budget Prognos Avvikelse Verksamhet bokslut Verksamhet LSS Verksamhet IFO Gemensamt LSS och IFO Totalt Verksamhet LSS Försäkringskassans striktare bedömningar i beviljandet av personliga assistanstimmar innebär ökade kostnader för kommunen under året. De effektiviseringsåtgärder som är på gång innefattar även översyn av personlig assistansverksamhet. Prognosen pekar mot ett underskott på 3 mnkr för året. Volymökningen inom LSS följer i stort den plan som upprättats för året. Bo-endestöd samt personaliga assistansärenden ökar dock något mer än planerat. Två boenden inom socialpsykiatrin har startat upp, Furuvägen och Ebbebo. Ramen för volymökning är 10 mnkr för Prognosen för volymökningen inklusive helårseffekten utav den volymökning som skedde under 2012 beräknas till 14 mnkr vilket innebär ett underskott på 4 mnkr. Verksamhetsmått/Nyckeltal Volymökningen har skett enligt följande inom LSS: Antal personer per Mars Mars Dec Mars Förändr. Plan insats jan-mars Boendestöd Personlig assistans LASS Personlig assistans LSS Ledsagarservice Kontaktperson Avlösarservice Korttidsvistelse Korttidstillsyn Bostad barn o ungdom Bostad vuxna Särskild anpassad bostad Särskilt boende SoL Daglig verksamhet IFO Försörjningsstöd Utfallet efter de fyra första månaderna har minskat med 0,5 mnkr jämfört med motsvarande period Antalet hushåll visar samma tendens och det är framför allt åldersgrupperna upp till 30 år som minskat något. Sysselsättningsåtgärder, bra samarbete med försäkringskassan m.m. är några orsaker till resultatet. Utfallet väntas balansera budgeten vid årets slut. Externa placeringar för barn och vuxna Arbetet med att avsluta samt hitta alternativa vårdformer till institutionsplaceringar pågår för fullt. Antalet placeringar har minskat med 9 från januari 2012 fram tills nu. Svårighetsgraden i ärendena samt antalet nya ärenden är dock avgörande för utvecklingen. Kostnaderna för 2013 väntas minska med 4 mnkr jämfört med Jämfört med budget innebär det ett underskott på 7 mnkr. Antalet unga vuxna som placerats p.g.a. drogproblematik har ökat jämfört med förra året. Även äldre missbrukare med förvärvade hjärnskador är en grupp som blir allt fler. Prognosen för vuxna missbrukare beräknas till ett underskott på 4 mnkr. Effekterna av förändringen inom vård på hemmaplan väntas reducera underskottet med minst 4 mnkr. Totalt underskott inom IFO-verksamheten beräknas till 7 mnkr. De effektiviseringsåtgärder som är på gång väntas minska kostnaderna inom LSS-verksamheten. Årsprognosen bedöms i nuläget till ett underskott på 5 mnkr för LSS-verksamheten. 25

139 Budgetuppföljning efter april med prognos för bokslutet 2013 Verksamhetsmått/Nyckeltal IFO Investeringsredovisning Mars Dec Mars Dec Mar Antalet pågående institutionsplaceringar barn/ungdomar Antalet hushåll med försörjningsstöd exkl flyktingar Genomsnittlig utbet av försörjningsstöd i kr per hushåll Tkr (netto) Bokslut Budget Prognos Avvikelse Verksamhet Inventarier Nettoinvesteringar Åtgärder Varje verksamhetsområde arbetar med åtgärdsplaner i syfte att effektivisera och komma tillrätta med de prognosticerade underskotten. Målet är att sänka kostnaderna till normalkostnad enligt KPB (kostnad per brukare). Analysarbetet efter KPB fortsätter och nu har LSS-verksamheten medverkat under en treårsperiod och IFO under två år. Det medför ett bra analysmaterial där jämförelse nu kan ske både med andra kommuner och med oss själva. Samarbete sker även med jämförelsekommunerna för att hitta nya infallsvinklar och metoder. I mars fattade socialnämnden beslut om organisationsförändring inom missbruksvården för att bättre optimera resurserna på hemmaplan. Översyn inom insatser för barn och ungdom på hemmaplan är också på gång. Socialstyrelsen har riktat allvarlig kritik för att socialnämnden inte fullgjort sina skyldigheter när det gäller den sociala barnavården. Ett stort arbete har gjorts för att komma till rätta med dessa problem. Effektiviseringar inom IFO måste därför ske på ett sätt så att socialtjänstens skyldigheter tillgodoses. Inom LSS fortsätter arbetet med att få ner kostnaderna inom bl a autism, utvecklingsstörning, daglig verksamhet, boendesamordning, personlig assistans, socialpsykiatrin, bemanningsservice. Bl.a. utreds möjligheten att samarbeta mellan personlig assistans och boenden för att optimera resurser och kompetenser. Det sker även översyn av ytterfallen (brukare med kostnad över 1 mnkr per år) för att se om insatsmixen för dessa brukare är optimal. Södermöre kommundelsnämnd, 0 mnkr Verksamhet Södermöre kommundelsnämnd ansvarar för delar av den kommunala verksamheten i södra delen av Kalmar kommun. Kommundelsnämnden ansvarar för barnoch skolbarnsomsorg, grundskola, omsorg om äldre, hemsjukvården samt bibliotek och fritidsgårdar. Därtill har kommundelsnämnden ett utökat ansvar för demokrati- och landsbygdsutvecklingsfrågor i Södermöre kommundel. Kommundelsnämnden hanterar verksamheterna personlig assistans och ledsagarservice för vilka socialnämnden har budgetansvaret. Fritidsgården i Ljungbyholm ombesörjer korttidstillsyn för ungdomar på uppdrag av socialförvaltningen. Kommundelsnämnden ansvarar för driften av sporthallarna i Hagby och Påryd samt det tempererade utebadet i Påryd. Verksamheterna sköts av idrottsföreningar som erhåller driftbidrag för uppdragen. Verksamhetsmått/Nyckeltal Prognos över antal elever i grundskola 2013 Verksamhet Utfall Prognos Grundskola (F-klass - år 9) SKDN Friskolor I annan kommun 6 7 TOTALT GRUNDSKOLA Prognosen visar att antalet elever i grundskola kommer att öka med 33 st jämfört med föregående år. Prognos över antal barn i barnomsorg 2013 Verksamhet Utfall Vistelse- Prognos Prognos tid vistelsetid Barnomsorg SKDN (förskola) , ,0 SKDN (pedagogisk omsorg) 26 27, ,8 Enskild barnomsorg (förskola) I annan kommun (förskola) 2 1 TOTALT BARNOMSORG Prognosen visar att antalet elever i barnomsorgen kommer att öka med 10 st jämfört med föregående år. 26

140 Budgetuppföljning efter april med prognos för bokslutet 2013 Prognos över antal barn i fritidshem 2013 Verksamhet Ekonomi Driftredovisning Utfall Prognos Fritidshem SKDN Enskild barnomsorg I annan kommun 4 5 TOTALT FRITIDSHEM Prognosen visar att antalet barn i fritidshem kommer att öka med 17 st jämfört med föregående år. Mnkr (netto) Bokslut Budget Prognos Avvikelse Verksamhet Central administration 7,6 7,8 7,4 0,4 Grundskola - administration 8,9 11,0 10,8 0,2 Grundskola inkl. förskoleklass 61,3 64,5 63,4 1,1 Förskola och skolbarnomsorg 42,7 36,6 38,9-2,4 Biblioteksverksamheten 2,8 3,1 2,9 0,1 Fritidsgårdsverksamheten 2,1 2,2 2,1 0,1 Omsorg - administration 5,2 5,6 5,3 0,3 Omsorg - HSL 4,6 4,5 4,5-0,1 Omsorg - VÅBO/ Äldre/Dementa 41,5 41,4 41,3 0,0 Omsorg - ordinärt boende 9,3 9,3 9,1 0,2 Bemanningspool 0,8 0,6 0,5 0,1 Nettokostnad 186,9 186,3 186,3 0,0 Efter fyra månader prognostiseras driftsbudgeten ej avvika från budget. Central administration - förvaltningskontoret prognostiseras ge ett överskott om 0,4 mnkr. Överskottet utgörs av återbetalning av EU-medel från Leader-projekt. Grundskolans administration - kostnaderna för kontot beräknas ge ett överskott om 0,2 mnkr för helåret. Grundskola - ett överskott på 1,1 mnkr prognostiseras för grundskolan. Antalet barn i verksamheten är fler än planerat. Barn och skolbarnsomsorg - förskoleverksamheten beräknas ge ett årsunderskott på 2,0 mnkr. En enhet har budgeterat fler antalet barn i verksamheten för 2013 än vad det blev. Verksamheten har fått för mycket i budget än vad den skulle ha. Kostnaderna för barn med särskilda behov är högre än budget. Den pedagogiska omsorgen beräknas att ge ett underskott på 0,3 mnkr. Antalet barn är färre än budgeterat. Öppna förskolans resultat beräknas ej avvika från budget. Fritidshemmen prognostiseras ge ett överskott på 0,2 mnkr och enskild barnomsorg beräknas redovisa ett underskott på 0,3 mnkr Biblioteksverksamheten - verksamheten beräknas ge ett överskott om 0,1 mnkr. Fritidsgårdsverksamheten -verksamheten beräknas ge ett överskott om 0,1 mnkr. Omsorgsverksamhetens administration - verksamheten beräknas ge ett årsöverskott på 0,3 mnkr. Överskottet kommer främst från centrala medel till kompetensutveckling som inte kommer att utnyttjas fullt ut. HSL-verksamheten - Södermöre kommundels kommun- och distriktssköterskors verksamhet beräknas ge ett underskott om 0,1 mnkr. SÄBO och ordinärt boende - VÅBO/äldre beräknas ge ett överskott om 0,1 mnkr. Överskottet finns på central förvaltning. Enheterna har dock ej kunnat hålla sina budgetar. VÅBO/Dementa beräknas ge ett underskott på 0,1 mnkr. Bemanningspoolen beräknas ge ett överskott på 0,1 mnkr. Hemtjänst prognostiseras ge ett årsöverskott på 0,2 mnkr. Överskottet utgörs av centrala reserver. Hemtjänstverksamheten klarar inte sin budget enligt resursfördelning. Nattpatrullsverksamheten beräknas ge ett underskott på 0,1 mnkr. Verksamheten har i sitt uppdrag att också serva Smedby, Trekanten och Rinkabyholm. Verksamheten lägger i dagsläget sin huvudsakliga arbetstid att serva omsorgsförvaltningens verksamheter i södra Kalmar. Specifikation av kostnader för ej budgeterad LSSverksamhet Tkr (netto) Prognos Verksamhet Bokslut bokslut Personlig assistans Ledsagarservice TOTALT LSS För verksamheterna personlig assistans och ledsagarservice i Södermöre kommundelsnämnd finns ingen budget. Budgeten för dessa verksamheter ligger hos socialförvaltningen i Kalmar. Södermöre kommundelsförvaltning gör under året uppföljningar kvartalsvis och interndebiterar socialförvaltningen för uppkomna kostnader. 27

141 Budgetuppföljning efter april med prognos för bokslutet 2013 Avstämning resursfördelning Prognos över antal barn och elever Verksamhet Bokslut Budget Prognos Avvikelse bokslut bokslut Förskoleklass År År År TOTALT GRUNDSKOLA Fritidshem Förskola/familjedaghem TOTALT BARNOMSORG Prognosen visar att antalet elever i förskoleklass och grundskola kommer att minska med totalt 20 st mot vad som budgeterats. Inom barnomsorgen kommer i denna prognos antalet barn i förskola och fritidshem bli en totalt 53 fler än vad som budgeterats. Prognosen medför att Södermöre kommundelsnämnd får ett resurstillskott om totalt 2 mnkr då antalet barn är fler än vad som budgeterats. Prognos över utvecklingstendenser kopplat till demografi inom hemtjänstverksamheten i Södermöre kommundel 2013 Prognos över förändring av antalet äldre i Södermöre kommundels hemtjänstverksamhet 2013 prognos år år år och äldre 2 TOTALT ÄLDREOMSORG 2 Prognosen visar att antalet äldre i hemtjänstverksamheten kommer att öka med sammantaget två personer. Slutreglering av resursfördelning görs med avstämning mot befolkningsregistret per Investeringsredovisning Mnkr (netto) Bokslut Budget Prognos Avvikelse Verksamhet Central administration 0,3 0,6 0,6 0,0 Grundskola - administration 0,1 0,0 0,0 0,0 Grundskola inkl. förskoleklass 1,2 1,4 1,4 0,0 Förskola och skolbarnsomsorg 0,2 0,5 0,5 0,0 Biblioteksverksamheten 0,0 0,2 0,2 0,0 Fritidsgårdsverksamheten 0,0 0,0 0,0 0,0 Omsorgsverksamheten 0,2 0,8 0,8 0,0 Nettoinvesteringar 2,0 3,4 3,4 0,0 Södermöre kommundelsnämnd prognostiserar att investeringsbudgeten inte skall avvika från budget för Resultatutjämningsfonder för Södermöre kommundelsnämnd Mkr (netto) 2013 Central resultatutjämningsfond 3,7 Lokal fond kultur- & fritidsverksamhet 0,4 Lokal fond skola och förskoleverksamhet 2,6 Lokal fond omsorgsverksamhet 0,0 Total resultatutjämningsfond 6,7 Åtgärder Budgetutfallsprognosens ger vid handen att driftbudgeten ej skall avvika från budget. Även om budgetutfallsprognosen inte avviker från budget på totalen så planerar Södermöre kommundelsnämnd att vidta följande åtgärder: Förvaltningen är ändå oroad av att Södermöres vård- och omsorgsboenden och hemtjänst har svårigheter att hålla budget. Åtgärdsplan för att minska kostnader inom äldreomsorgen följs. Planer finns dock på att låta en bemanningskonsult genomlysa verksamheterna inför planerad verksamhetsförändring då hemtjänst och vård- och omsorgsboendena ska integreras. Obalansen för barnomsorgen skall åtgärdas genom att anpassa bemanningen till rådande barnantal från och med höstterminen

142 Budgetuppföljning efter april med prognos för bokslutet 2013 Internränta, pensioner, jämförelsestörande poster m.m., -22,8 mnkr Sammantaget för internränta, pensionskostnader, sociala avgifter och de centrala anslagen för lönekostnadsökningar, hyresökningar och ökade kapitaltjänstkostnader beräknas en budgetavvikelse på -22,8 mnkr, varav -14,8 mnkr avser kostnad för ökad avsättning för pensioner med anledning av sänkt RIPS-ränta. Finansnetto, 3,7 mnkr För finansiella kostnader beräknas en positiv budgetavvikelse med 3,5 mnkr tack vare lägre räntor. För finansiella intäkter beräknas också en positiv budgetavvikelse på 0,2 mnkr. Från Kalmar Kommunbolag AB medges ingen utdelning (975 tkr) då det inte finns utdelningsbara medel. Skatteintäkter och kommunal utjämning, 19,9 mnkr Enligt den senaste skatteunderlagsprognosen från Sveriges Kommuner och Landsting (cirkulär 13:17) beräknas en budgetavvikelse med 19,9 mnkr. KOMMUNLEDNINGSKONTORET Ekonomienheten Urban Sparre 29

143 Budgetuppföljning efter april med prognos för bokslutet 2013 Bilaga 1 - Uppdragen Uppdrag Organisationsenhet Ansvarig Startdatum Slutdatum Status Kommentar Uppdrag - Kulturcentrum Kommunstyrelsen Björn Strimfors Påbörjad Avses avslutas till halvåret Uppdrag - Kulturcentrum Kultur- och Fritidsnämnd Bo Eklinder Påbörjad Uppdraget pågår. Kommunstyrelsen har beslutat att kulturcentrum med Kulturskola, Byteatern, bibliotek m.m. ska lokaliseras till Tullsätten. Kultur- och fritidsförvaltningen ansvarar för ett pågående arbete med att ta fram ett visionsdokument för kulturcentrum som ska innehålla verksamhetsvision, bedömning av lokalbehov och verksamhetsbeskrivning. Dokumentet, som är underlag för fortsatt process, ska presenteras i kultur- och fritidsnämnden i juni. Uppdrag - Stiftelse för att stödja utvecklingen inom kommunen Kommunstyrelsen Ola Johansson Påbörjad Ärendet är på gång fram till kommunfullmäktige i maj Uppdrag - Utvecklingsdialoger Kommunstyrelsen Björn Strimfors Påbörjad Skriftlig dokumentation görs efter varje avslutad utvecklingsdialog. Uppdrag - Idrottspaket II, racketcentrum i Gröndal Kultur- och Fritidsnämnd Bo Eklinder Genomförd Kultur-och fritisnämnden har i budget 2014 planering , begärt pengar enligt ovan beskrivning för racketcentrum. Beslut att begära detta togs i KFN den 25 april och skickades vidare för beslut i kommunfullmäktige i juni. Uppdrag - Kommunala appar Kommunstyrelsen Magnus Garp Påbörjad Riktlinjer för utveckling av appar och mobil anpassning av kalmar.se måste ses som en del i ett större sammanhang. De bör på sikt integreras och vara en del av de övergripande riktlinjerna för kalmar.se vilka är i behov av förändring. Det isolerade uppdraget "Riktlinjer för utveckling av appar och mobil anpassning av kalmar.se" har påbörjats och kommer att redovisas senast juni

144 Budgetuppföljning efter april med prognos för bokslutet 2013 Uppdrag - Jämställd verksamhet Kommunstyrelsen Ann-Sofie Lagercrantz Påbörjad Arbetet med jämställdhetsintegrerad budget är påbörjad. Analysen av resursfördelningssystemet i barn och utbildning är genomförd, liksom analysen av fritidsgårdsverksamheten. Biståndsbedömningen inom omsorgen är kartlagd men analysen återstår, liksom analys av försörjningsstödet i socialtjänsten. Uppdrag - Jämställd kommun Kommunstyrelsen Ann-Sofie Lagercrantz Påbörjad Indikatorerna är framtagna och presenteras i det nya jämställdhetsprogrammet. Avrapportering till politiken återstår. Uppdrag - Fritidsgårdarna Kultur- och Fritidsnämnd Bo Eklinder Genomförd Genomlysningen har presenterats på kultur- och fritidsnämnden den 25 april och har skickats vidare till kommunfullmäktige för vidare diskussion och beslut. Uppdrag - Fritidsgårdarna Södermöre Kommundelsförvaltning Mattias Ask Ej påbörjad Uppdrag redovisat till fullmäktige. Uppdrag - PRIO-projekt Barn- och Ungdomsnämnd Clas Wolke Påbörjad Uppdrag - PRIO-projekt Södermöre Kommundelsförvaltning Mattias Ask Ej påbörjad Uppdrag BoU- deltaga i PRIO-projektet Barn- och Ungdomsnämnd Clas Wolke Påbörjad Kartläggningsfasen är avslutad och resultatet kommer att redovisas i slutet av maj. Därefter tar arbetet med den lokala anpassningen över. Uppdrag - Barnfattigdom Kalmar kommunkoncern Kerstin Björklund Påbörjad Strategerna har tagit initiativ genom att be förvaltningarna utse representanter för det fortsatta förvaltningsövergripande arbetet. Det presenterade kunskapsunderlaget håller på att revideras utifrån nya rapporter bland annat från Rädda barnen. Uppdrag - Barnfattigdom Kultur- och Fritidsnämnd Bo Eklinder Genomförd Ett beslut om handlingsplan togs i kultur- och fritidsnämnden 29 mars Mål för att minska effekterna av barnfattigdomen finns hos kultur- och fritidsnämnden redan från och med 2012 och det finns mål även för 2013 och Uppdrag - Barnfattigdom Barn- och Ungdomsnämnd Lillian Alverö Påbörjad Uppdrag - Barnfattigdom Socialnämnd Cecilia Frid Påbörjad 31

145 Budgetuppföljning efter april med prognos för bokslutet 2013 Uppdrag - Barnfattigdom Södermöre Kommundelsförvaltning Mattias Ask Ej påbörjad Uppdrag BoU - Barnfattigdom Barn- och Ungdomsnämnd Lillian Alverö Påbörjad Arbetet med framtagandet av en handlingsplan har påbörjats på förvaltningskontoret. Brottsförebyggande rådet (beslut kf ) Socialnämnd Cecilia Frid Påbörjad Brottsförebyggande rådet har haft första möte. Socialförvaltningen ansvarar för kanslifunktionen i rådet. Uppdrag - Frivilligarbete Kommunstyrelsen Ann-Sofie Dejke Påbörjad Frivilligsamordnare är anställd från och med 2 maj 2013 och 18 månader framöver. Uppdrag - Demokratiutveckling i norra centralorten/medborgarkontoret Kultur- och Fritidsnämnd Bo Eklinder Påbörjad Ansvaret för Kalmar kommuns Medborgarkontor i Norrliden är överfört till kultur- och fritidsnämnden från och med den 1 januari Kultur- och fritid har ökat öppethållandet något för Medborgarkontoret. Diskussion pågår om hur Medborgarkontoret kan utvecklas och till sommaren 2013 startar projekt Mötesplats. Uppdrag - Socialt och etiskt ansvarstagande Kommunstyrelsen Kerstin Björklund Påbörjad Förberedelsearbete pågår. Den interna samordningen ska stärkas. Uppdrag - Socialt och etiskt ansvarstagande Servicenämnd Annette Andersson Påbörjad Upphandlingsenheten har, tillsammans med 65 andra kommuner, sedan två år ingått i en av SKL administrerad uppföljning av sociala krav ställda i upphandlingar. Dessa revisioner görs på plats på fabrik i tillverkningslandet. Arbete pågår för att ta fram kompetenshöjande insatser för politiker och tjänstemän i arbete med socialt och etiskt ansvar Uppdrag - Kalmar cykelstad Samhällsbyggnadsnämnd Per-Olof Johansson Ej påbörjad Uppdrag - Kalmar cykelstad Kommunstyrelsen Mikael Kalin Ej påbörjad KLK har följt och stött arbetet i Kalmar Cykelstad. Se serviceförvaltningens uppdragsrapport för mer detaljerad information. Uppdrag - Kalmar cykelstad Servicenämnd Thomas Eidrup Påbörjad 32

146 Budgetuppföljning efter april med prognos för bokslutet 2013 Uppdrag - Kommunala tjänsteresor Kommunstyrelsen Jane Wågsäter Påbörjad KLK har köpt in två elbilar som nu finns med i bilpoolen. Dessutom är det med i en gemensam bilpool med andra aktörer där privatpersoner kan låna elbilarna på kväller och helger, med start i maj. Detta kan bidra till sänkta CO2 utsläpp både från kommunens verksamhet samt från allmänheten. KLK har, tillsammans med IT- enheten, drivit en test pilot kring w ebbmötesprogrammet Lync. Om framgångsrikt så kan programmet hjälpa oss att minska vårt resande till möten. Arbete med cykelpoolen är avslutat och har fungerat väl. Sammarbetar med Serviceförvaltningen med att ta fram ett sätt att mäta användningen av kommunens bilpool så pålitlig mätning kan göras. Ett förslag till klimatkompensering av tjänsteresor har tagits fram men inte tagits politiskt. Webbmötesprogramet En övergripande strategi för hur arbetet stratetigst ks utföras kommer inte att kunnas tas fram under 2013 p.g.a resursbrist. Det är senarelagt till Uppdrag - Klimat- och energistrategi Kommunstyrelsen Jane Wågsäter Påbörjad Ett förslag till klimat- och energiprogram har tagits fram och godkänts av styrgruppen. Förslaget ska upp till KSAU i maj för beslut om remiss. Arbetet med klimatanpassningsplan har påbörjats och förväntas avslutas 2015 då de två dokumenten ska sammanföras till ett tematiskt tillägg i ÖP. Detta enligt beslut i styrgruppen. Uppdrag - Plan för hållbara transporter Kommunstyrelsen Björn Strimfors Påbörjad Arbetet är en del av arbetet med kommunövergripande trafikstrategi. Uppdrag - Energieffektivisering I Kommunstyrelsen Karin Nilsdotter Påbörjad KLK fortsätter att stötta andra förvaltningar i arbetet med att göra kommunägda byggnader mer energieffektiva. Dels genom hårda åtgärder och dels genom beteendepåverkan av brukarna. KLK har lämnat in en rapportering till Energimyndigheten angående de projektpengar vi får för effektiviseringsarbetet. Dessutom har rapportering skett till EU för vårt deltagande i Borgmästaravtalet Energieffektiviseringsprojektet har föreslagit en budget och handlingsplan som ska tas politiskt i juni, till dess kan inga åtgärder göras. 33

147 Budgetuppföljning efter april med prognos för bokslutet 2013 Uppdrag - Energieffektivisering I Servicenämnd Gunilla Svensson Påbörjad Analysfas 1 upphandlad och genomförd. Möten med övriga kommunala fastighetsägare fortgår för utbyte av erfarenheter. Uppdrag - Energieffektivisering II Servicenämnd Gunilla Svensson Påbörjad Resurs tillsätts inom SF för att jobba aktivt med frågan tillsammans med våra hyresgäster. Uppdrag - Ekologiska och närproducerade livsmedel Kommunstyrelsen Bo Lindholm Påbörjad Utkast till handlingsplan framtagen av serviceförvaltningen i april Till majoriteten 13 maj 2013, därefter går den vidare för beslut. Uppdrag - Ekologiska och närproducerade Servicenämnd Johan Råberg Påbörjad Handlingsplanen kommer att redovisas i April livsmedel Uppdrag - Samlastningscentral Servicenämnd Annette Andersson Påbörjad Uppdraget kommer slutredovisas under april Uppdrag - Kustmiljögrupper Kommunstyrelsen Karin Nilsdotter Påbörjad KLK har stöttat Serviceförvaltningen i sitt uppdrag bl.a. genom att medverka i Havs och Vatten konferensen där vattenrådens arbete lyftes fram. Uppdrag - Kustmiljögrupper Servicenämnd Annette Andersson Påbörjad För de privata markägare/samhällsföreningar som själva vill klippa vass på sin mark eller transportera bort tång från stränder finns föreningen Kalmarsunds kustmiljö, som har ett samarbete med Kalmar kommuns serviceförvaltning kring maskiner och utrustning. Samarbetet går till så att Serviceförvaltningen utnyttjar maskinpoolen i veckorna och föreningarna på helgerna, efter ett schema som förvaltningen och föreningen lägger upp tillsammans. Serviceförvaltningen har en vattenrådssamordnare som bistår vattenråden i deras arbete och driver ett EU Leader-projekt inom vilket de vattenvårdsåtgärder som vattenråden själva utför betalas. Serviceförvaltningen har också sekretariat för Kalmarsundskommissionen och en grupp som jobbar specifikt med EU- och andra externfinansierade projekt, varav flera är inriktade på kustmiljö och vattenfrågor. Uppdraget redovisas i enlighet med de finansierande projektens rapporteringsperioder. 34

148 Budgetuppföljning efter april med prognos för bokslutet 2013 Uppdrag - Kalmarsundskommissionen Kommunstyrelsen Karin Nilsdotter Påbörjad Tillsammans med Serviceförvaltningen fortsatt arbetet i Kalmarsundskommissionen (KSK) med pågående projekt, KSK samordningsmöten samt medverkan i Havs och vattenmyndighetens årliga konferens som en av djupdykningarna med fullsatta åhörarplatser. KSK har gått med i Östersjö Initiativet (ÖI). ÖI har haft sin första w orkshop i april där grunderna till en avsiktsförklaring har tagits fram där kopplingen mellan Östersjöarbete och näringsliv ska lyftas fram tillsammans med medborgarburen förvaltning och långa tidsramar. Den avsiktsförklaringen framfördes på Havs och Vattenkonferensen, då ÖI hade talar tid. Avsiktsförklaringen kommer att undertecknas av miljöministern på Almedalsveckan i juli. Uppdrag - Borgensavgifter Kommunstyrelsen Urban Sparre Påbörjad Arbetet pågår men försenat på grund av problem att hitta en beräkningsmodell som svarar upp mot statsstödsreglerna. Arbetet beräknas vara klart i maj månad. Uppdrag - Resultatutjämningsfonden Kommunstyrelsen Urban Sparre Påbörjad Översynen är försenad och kommer att färdigställas under maj månad. Uppdrag - Budgetansvar för lokal- och städkostnader Kommunstyrelsen Urban Sparre Påbörjad Uppdraget är försenat och kommer att färdigställas under maj månad. Uppdrag - Koppling fysisk planering/investeringsplan Uppdrag - Koppling fysisk planering/investeringsplan Samhällsbyggnadsnämnd Per-Olof Johansson Ej påbörjad Kommunstyrelsen Urban Sparre Ej påbörjad När konsultrapporten är redovisad kommer ekonomienheten/ekonomgruppen, med den som del av underlaget, att lämna förslag på tydligare koppling mellan den fysiska planeringen och den långsiktiga investeringsplaneringen. 35

149

150 Handläggare Datum Maria Björkman Uppföljning efter april med prognos för bokslutet 2013 för koncernen Kalmar Kommunbolag AB Förslag till beslut Kommunstyrelsen fattar inte något beslut med anledning av Uppföljning efter april med prognos för bokslutet 2013 för koncernen Kalmar Kommunbolag AB. Bakgrund I samband med att kommunbolagets styrelse i december beslutade om budget 2013 antogs även hur och när uppföljning av ekonomi och verksamhet ska ske i koncernen. Uppföljning av ekonomi och verksamhet för koncernen ska redovisas i kommunbolagets styrelse efter april och augusti. Inriktningen i uppföljningen ska vara utfall för perioden, prognos för helårsutfallet, analys av utfallet. Rapporteringen efter oktober kommer enbart vara sifferdelen. I denna första rapport för året, som baseras på fyra månader, är förutsättningarna att lämna en prognos för ett samlat helårsutfall begränsad. I uppföljningen kommenteras nu kända utfall, förändringar och tendenser som påverkar koncernens ekonomi. Kalmar Kommunbolag AB Maria Björkman ekonomichef Adress Box 611, Kalmar Besök Stadshuset, Östra Sjögatan 18 Tel vx maria.bjorkman@kalmar.se

151 Uppföljning efter april med prognos för bokslutet 2013 för koncernen Kalmar Kommunbolag AB Foto Jan Magnusson (10)33 (10) (103)

152 Uppföljning Kalmar Kommunbolagskoncern efter april med prognos för bokslutet 2013 Uppföljning efter april månad 2013 Budgetuppföljningen efter augusti månad bygger på bolagens egna uppgifter och kommentarer rörande utfall och förväntade avvikelser på helårsbasis i förhållande till budget. Resultat före bokslutsdispositioner och skatt Perioden jan - apr 2013 Helår Utfall Budget Utfall Prognos Budget Utfall föreg. år föreg. år Kalmar Kommunbolag AB Kalmarhem AB KIFAB i Kalmar AB Industriparken i Kalmar AB Kalmar Vatten AB Kalmar Biogas AB Kalmar Hamn AB Kalmar Airport AB Kalmar Science Park AB Kalmar Familjebad KB Destination Kalmar AB Kalmar Energi Holding AB Resultaträkning, utfall perioden januari - april 2013 KIFAB i Kalmar Kalmar Kommunbolag Kalmarhem Industriparken i Kalmar Kalmar Vatten Kalmar Hamn Kalmar Airport Kalmar Science Park Kalmar Familjebad Destination Kalmar Kalmar Energi Holding Huvudintäkter Övriga rörelseintäkter Summa rörelsens intäkter Inköp av varor och material Fastighetsunderhåll Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar / nedskrivningar Summa rörelsens kostnader Jämförelsestörande poster 561 Rörelseresultat Resultat från dotterföretag Ränteintäkter/Utdelning Räntekostnader varav borgensavgift kommunen Resultat före bokslutsdisp. o skatt Resultaträkning, prognos helår KIFAB i Kalmar Kalmar Kommunbolag Kalmarhem Industriparken i Kalmar Kalmar Vatten Kalmar Hamn Kalmar Airport Kalmar Science Park Kalmar Familjebad Destination Kalmar Kalmar Energi Holding Huvudintäkter Övriga rörelseintäkter Summa rörelsens intäkter Inköp av varor och material Fastighetsunderhåll Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar / nedskrivningar Summa rörelsens kostnader Jämförelsestörande poster 316 Rörelseresultat Resultat från dotterföretag Ränteintäkter/Utdelning Räntekostnader varav borgensavgift kommunen Resultat före bokslutsdisp. o skatt (10)

153 Uppföljning Kalmar Kommunbolagskoncern efter april med prognos för bokslutet 2013 KALMAR KOMMUNBOLAG AB Verksamhet och mål Kalmar kommunbolag ska verka för en styrning av koncernen med ägardirektiv som grund och bedriva samarbete med kommunen där vi förväntas bidra med koncernperspektivet i vidareutvecklingen av Kalmar kommun. Under perioden har bolaget påbörjat ett övergripande analys- och informationsprojekt för koncernen gällande nya redovisningsregler K3. Årets styrelseutbildning för styrelseledamöter i de kommunala bolagen planeras till augusti månad och kommer att omfatta utvecklad intern kontroll. I samverkan med Kalmar Familjebad och serviceförvaltningen fortsätter utredningen kring renoveringen och fastighetsdriften av badfastigheten. Den 31 mars förvärvade Famax AB samtliga aktier i Kalmar Biogas AB. Kalmar Kommunbolag AB har tillsammans med Kalmar Sund Promotion bildat ett nytt bolag, Kalmar Flygutveckling AB med syfte att främja utveckling och etablering av nya flyglinjer i Kalmar. Resultatredovisning och analys Rörelseresultatet för perioden uppgår till -71 tkr något under budget. Intäkterna och kostnaderna ligger för perioden något över budget. Avvikelsen beror bland annat på kostnader som vidarefakturerats till dotterbolagen och indexering av pensionspremier. Kommunbolagets resultat efter de finansiella posterna är tkr jämfört med budget tkr. Den genomsnittliga ränta för lånen under perioden är 3,05 % att jämföra med budgeterad 3,31 %. Kommunbolaget har tecknat kapitaltäckningsgaranti som gäller fram till årsstämman 2014 för dotterbolaget Kalmar Science Park AB och som uppgår till max tkr. Prognos och framtid Prognosen för koncernens utveckling och resultat efter tertial 1 visar att budget följs i flera av bolagen medan några har ett avvikande resultat. Efter årets första 4 månader finns en viss osäkerhet för prognosen i vissa av bolagen som specifikt är konjuktur- och säsongsberoende. Utdelningen från Kalmar Energi Holding har säkrats i en utdelningsplan t o m Helårsprognosen för resultatet efter finansiella poster i kommunbolaget är tkr, något under budget. Verksamhetsinriktningen för kommunbolaget är fortsatt kvalitetsutveckling i det gemensamma verksamhetsledningssystemet, utvecklad internkontroll och att fortsätta samordningsprocessen i ett koncernperspektiv. KALMARHEM AB Verksamhet och mål Kalmarhem har uppställda mål i enlighet med fastställda strategier för 2013 och mål för Kalmar kommuns målområde. De planerade insatserna fortlöper enligt plan. Attraktiva Kalmar Erbjuda ett allsidigt utbud av attraktiva välskötta fastigheter i olika delar av kommunen. Tillsammans med Hyresgästföreningen fortsätta projektet Rättvisa hyror. Uppfylla uppsatta åtaganden i enlighet med studentbostadsgarantin. Tillsammans med Samhällsbyggnadskontoret ta fram en detaljplan färdig för samråd i ett av kvarteren som finns med i Kalmarhem AB:s långsiktiga strategi för byggnation av nya lägenheter. Arbeta för att det finns en beredskap med färdiga detaljplaner för möjliggöra nybyggnation vid lågkonjunkturer till en rimlig boendekostnad och hjälpa till med att jämna ut sysselsättningen. Den socialt hållbara kommunen Trygghet och säkerhet för kunderna i såväl utemiljö som invändigt i bostäder och gemensamma utrymmen, (såsom arbete med gårdsmiljöer, styrd belysning och skalskydd). Den ekologiskt hållbara kommunen I enlighet med Skåneinitiativet sänka energiförbrukningen med 20 % , med basår 2007, genom ett systematiskt fortsatt arbete med mediafrågor såsom el, värme, vatten och renhållning inom ramen för Hållbart boende. Minska vår miljöpåverkan och förbrukning genom kontinuerlig information till kunder och personal samt genom optimering av våra system. 3 (10)

154 Uppföljning Kalmar Kommunbolagskoncern efter april med prognos för bokslutet 2013 Den ekonomiskt hållbara kommunen Mål avkastningskrav: avkastning på totalt kapital (rörelseresultat i procent av balansomslutningen) ska vara 3,5 %. Mål belåningsgrad: Fastigheternas belåningsgrad ska vara 82 %. Resultatredovisning och analys Periodens resultat är 5,6 mkr, vilket är 2,0 mkr högre än budgeterat resultat för perioden, 3,6 mkr. Detta beror dels på att kostnader för vakanser/outhyrt för perioden har varit lägre än beräknat. Fastighetsunderhåll för 2012 följer planerad budget. De större underhållsåtgärderna hittills under året är tex byte av fönsterbågar på Konvaljen och FTX-ventilationsåtgärder. Driftskostnaderna har varit något högre än årets budget. Året inleddes med en kallare vinter än tidigare år (mars), vilket medfört högre kostnader för el och värme. Räntekostnaderna för perioden har varit lägre än beräknat för perioden. Prognos och framtid Kalmarhems övergripande finansiella mål är att belåningsgraden på fastigheter till 82 % år 2013, för 2012 blev belåningsgraden 74 %. Därmed ska den stora känsligheten för ränte- och finansieringsrisken minska för bolaget. Målsättningen är att klara det budgeterade årsresultatet på 10,0 mkr. Rationaliseringsarbetet fortsätter och ska utvecklas. Kontinuerligt pågår arbetet med fastighetsvärdering och uppföljning av fastigheternas lönsamhet. KIFAB I KALMAR AB Verksamhet och mål KIFAB i Kalmar AB ska tillhandahålla lokaler för näringsliv och universitet. Bolaget ska därigenom medverka till att utveckla och stärka näringslivet Inledningen av 2013 har präglats av en stabil uthyrningsgrad och intäkter väl i linje med budget och tidigare år. Ett antal större omförhandlingar pågår och dessa förväntas bli avslutade under tertial 2. Vår bedömning är att dessa omförhandlingar kommer att resultera i något ökad vakansgrad och därmed något minskade intäkter. I det delägda HB Telemarken har under tertialet en ombyggnad av ett studentbostadshus inletts. Huset byggs om från 40 rum i korridor till 22 små lägenheter. Byggnationen beräknas kosta ca 5MSEK och färdigställs under sommaren Bolaget har ställt upp verksamhetsmål utgående från de övergripande mål som kommunfullmäktige har fastställt för hela koncernen. Arbetet inom dessa målområden följer plan. Resultatredovisning och analys Rörelseresultatet är ca 1 mkr sämre än vid motsvarande tid förra året men samtidigt 1 mkr bättre än budget. Resultat före dispositioner och skatter är ca 1,5 mkr bättre än budget. Prognos och framtid Vi bedömer att vakansgraden sannolikt kommer att öka något och att detta kommer att medföra något minskade intäkter men detta är i linje med de antaganden som sattes upp för budget 2013 varför vi bedömer att budgeterat resultat kommer att uppnås. INDUSTRIPARKEN I KALMAR AB Verksamhet och mål Industriparken i Kalmar AB ska erbjuda lokaler med attraktiva arbetsmiljöer. Bolaget ska allmänt främja näringslivet i Kalmar. Inledningen av 2013 har fokuserat på lokalanpassningar/nybyggnad för befintliga och nya hyresgäster. Kommunfullmäktige har beviljat borgen på totalt 20 mkr för dessa investeringar. I samverkan med Samhällsbyggnadskontoret har ett planarbete påbörjats för området. Industriparken följer KIFABs förvaltningsmål inom attraktiva Kalmar, den socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbara kommunen. Resultatredovisning och analys Rörelsens kostnader balanserar väl mot budget. Intäkterna är ca 41 tkr högre än budget. Rörelseresultatet per april är tkr mot budgeterat tkr. Det fortsatt låga ränteläget gör att räntekostnaderna för de första fyra månaderna är ca 0,1 mkr bättre än budgeterat. 4 (10)

155 Uppföljning Kalmar Kommunbolagskoncern efter april med prognos för bokslutet 2013 Prognos och framtid Vakansgraden i fastigheterna har tillfälligt ökat på grund av minskat lokalbehov för hyresgäster. Efter lokalanpassningar bedöms dessa ytor attraktiva för nya hyresgäster. Därutöver förväntas ett stabilt hyresläge med viss omflyttning framöver. Resultatet för 2013 förväntas ligga i nivå med budget. KALMAR VATTEN AB Verksamhet och mål Ett av de viktigaste målen som bolaget arbetar med är att öka utbytestakten av VA-ledningar för att få ner den genomsnittliga åldern på ledningsnätet. Genom att förbättra ledningsnätet kan antalet läckor reduceras, minska inläckaget av ovidkommande vatten och mindre antal bräddningar. VA-saneringar har utförts på flera platser i kommunen. Av de större saneringsarbetena är följande klara: tre gator på Ängö, Värdshusvägen och en vattenledning i Lindsdal. På Dampehammarvägen, Rockneby har ett va-sanerings och exploateringsarbete påbörjats. Etapp 2 av VA-utbyggnad utmed sträckan Kåremo, Nyttorp och Fågelsudd har påbörjats och beräknas vara klar i maj. Kalmar Vatten AB bygger ut ledningsnätet i egen regi och har för närvarande tre arbetslag igång. Syftet är att ansluta fastigheter till ledningsnätet och koppla bort enskilda avloppsanläggningar. Projektet kommer att pågå fram till juni Andra va-utbyggnader har utfört vid Pårydsgatan, Nya vägen och Åbygatan. En ny dagvattendamm vid Norregård har projekterats. Arbetet med den nya dammen kommer att påbörjas under maj månad. Investeringen finansieras delvis av EU-projektet Moment-up. installerats. Syftet är att få en optimalare drift av vattenförsörjningen. Resultatredovisning och analys Under perioden uppgår nettoförsäljningen till 47,2 (44,9) mkr vilket är något över planen. Anslutningsavgifter periodiseras och av totalt 9,9 (3,7) mkr har 1,7 mkr förts direkt till resultatet och 8,2 mkr periodiseras på 30 år. Försåld mängd vatten uppgår till ( ) kubikmeter Av de totala underhållskostnaderna på ledningsnätet på 10,0 (12,5) mkr har 5,4 (8,4)mkr använts till VA-sanering. Antal meter sanerade ledningar understiger målet. Orsaken till den lägre saneringsnivån beror på att va-utbyggnaden längs med Norra kusten sker i egen regi. Antal läckor på vattenledningsnätet uppgår till 13 (20) st. Resultatet i bolaget redovisas till -0,8 (- 2,7) mkr mot budgeterat 1,2 mkr. Under året har bolaget investerat för 8,1 (18,0) mkr. Prognos och framtid För att klara målen med att minimera antalet läckor, minska inläckaget av ovidkommande vatten i spillvattennätet och reducera antal bräddningar tillför bolaget resurser. Kommande VA-saneringar under året blir Jegerhjelmsväg, Dörbylund- Rinkabyholm och Ängö. Reningsverket på Tegelviken är föråldrat. En fördjupad förstudie pågår för att ta fram ett förslag på ett framtida reningsverk. En rapport för detta förväntas vara klar i slutet av maj. Det nya reningsverket beräknas vara klart för drift under år Prognos för 2013 planeras till tkr mot budgeterat tkr. Reningsverket har under de första månaderna haft goda reningsresultat i förhållande till den stränga och långdragna vintern. Under april månad ligger värdena under tillståndskraven. På vattenverket har en frekvensomformare till den andra distributionspumpen på Skälby vattenverk 5 (10)

156 Uppföljning Kalmar Kommunbolagskoncern efter april med prognos för bokslutet 2013 KALMAR HAMN AB Verksamhet och mål Rådande lågkonjunktur avspeglas i hamnverksamheten under årets första fyra månader. Avmattningen inleddes redan under hösten 2012 och har intensifierats under den gångna vintern. Man har kunnat notera en nedgång i volymerna för snart sagt alla de varugrupper som hanteras i Kalmar Hamn. Under första tertialet sjönk de totala godsvolymerna med ca 25 %, vilket innebär att inledningen på året varit den sämsta på mycket länge. Särskilt kärvt har det varit för skogsindustrin där ex.vis. utskeppningarna av sågade trävaror gått ned med 40 %. Det är en klen tröst att det finns hamnar som visar ännu sämre siffror. Trafiken i oljehamnen har också visat vikande siffror under inledningen av året till följd av att några oljebolag ändrat sina distributionsmönster i sydöstra Sverige. Med början i höst räknar dock hamnbolaget med att dessa volymer kommer tillbaka i.o.m. att förhandlingar om nya avtal om cisternlagring av betydande kvantiteter på Tjärhovet är inne i slutfasen och där allt pekar mot en positiv lösning. Exporten av sten och makadam har också varit ytterst blygsam hittills under året. Resultatredovisning och analys I spåren av sjunkande godsvolymer har även intäkterna minskat påtagligt, så här i början av året. Under perioden januari till april har intäkterna sjunkit med 2,6 miljoner kronor jämfört med motsvarande period i fjol. Det innebär i klartext en nedgång med 24 %. Förhållandena är likartade om det faktiska utfallet jämförs med årets budget. Föga förvånande är det de direkt trafikrelaterade intäkterna så som hamnavgifter och kran/stuveri intäkter som sjunkit mest. Vad gäller kostnadssidan görs löpande besparingar där så är möjligt. Man ska dock ha klart för sig att hamnverksamheten generellt har mycket fasta kostnader i form av räntor och amorteringar och till viss del löner. Kostnaderna har hittills under året reducerats med en halv miljon kronor jämfört med i fjol och knappt 0,8 miljoner kronor i förhållande till budget. Sammantaget uppvisar hamnbolaget ett negativt resultat med knappt 1,5 miljon kronor under årets fyra första månader. Investeringarna hittills under året uppgår till ca kronor. Prognos och framtid Som framgått ovan har året inletts uselt och det finns en uppenbar risk att verksamheten kan gå med förlust för första gången på många decennier. Samtidigt har kunnat skönjas en volymökning under maj månad. Frågan är bara hur bestående denna trend är. Under alla omständigheter får man nog räkna med att 2013 blir ett osedvanligt besvärligt år för hamnverksamheten såväl ur godssynpunkt som ekonomiskt. KALMAR AIRPORT AB Verksamhet och mål Den positiva trenden med trafikökning fortsätter, totalt 7 % hittills i år. Stockholmstrafiken har ökat 4,3 % jämfört med 2012 och chartertrafiken 2,6 %. Ryanair startade den 1 april trafik till Barcelona två gånger i veckan, måndag och fredag och har haft relativt god beläggning. Berlin är klart som ny destination fr o m september med två dagliga turer, morgon och kväll. Den 1 juni kommer en flygplatsdag att hållas. Det blir Öppet Hus och visning av flygplatsens verksamet. Redovisning uppställda mål 2013 Mål Fler invånare Målsättningen att öka attraktiviteten genom större tillgänglighet har delvis uppnåtts under perioden genom ett nytt resmål, Barcelona samt nytt chartermål (Rhodos). Även antal besökare till Kalmar har ökat och första kvartalet är målet uppnått. Mål Företagsklimat Passagerarenkäten är genomförd men ännu ej sammanställd. Mål Kommunens kvalitet i korthet (förbättra svarstider och bemötande i telefon och på mail) Någon mätning är inte gjord under året. 6 (10)

157 Uppföljning Kalmar Kommunbolagskoncern efter april med prognos för bokslutet 2013 Mål Arbetslösheten för utrikes födda ska vara lägre än riksgenomsnittet Fortsatt fokusering och prioritering i samband med rekrytering av personal. Mål Praktikplatser SFI Vi har erbjudit en plats men ännu ej fått någon praktikant. Mål Demokrati (Tillgodose önskemål i enkätsvar, uppnå nöjdindex 90 avseende tidtabell/tillgänglighet) Passagerarenkäten är genomförd men ännu ej sammanställd. Mål minskade CO2-utsläpp med 25% samt arbeta fram en ny mätmetod Utsläppsrätter för 2012 är köpta (görs i efterhand) Utsläppet av CO2 uppgick till 107 ton Arbetet med att ta fram en ny mätmetod är påbörjat. Mål ekologiskt hållbar kommun (reducera minst 50% av använt kväve innan utflöde i Västra sjön) Mätning sker 1 gång per år, under 2012 reducerades 49% av använt kväve. Mål minskad energianvändningen 20 % 2013 jämfört med 2010 Arbetet med en handlingsplan pågår, årets mål är 5 % besparing för att nå slutmålet. Resultatredovisning och analys Trafikintäkterna visar +115 tkr jämfört med budget, både startavgifter och passageraravgifter inrikes går bättre. Övriga intäkter är 492 tkr bättre än budget, högre utfall på reklam, rampintäkter och avisning. Driftkostnaderna är högre än budget, tkr. Vi har tidigarelagt fastighetsunderhåll, högre kostnad avisningsvätska samt högre reskostnader och mer marknadsföring. Personalkostnaderna däremot är 500 tkr lägre än budget pga tre långtidssjukskrivningar som inte ersatts fullt ut. Prognos och framtid Prognos för helåret är att vi håller budget. KALMAR SCIENCE PARK AB Verksamhet och mål Kalmar Science Park erbjuder en kreativ mötesplats för idéer och innovativa företag som vill växa. Verksamheten stärker regionens attraktivitet genom att tillföra nytänkande, inspiration och nätverksbyggande i nära samarbete med Linnéuniversitetet. Under tertial har Kalmar Science Park Incubator mött 22 potentiella inkubatorföretagsidéer. Vid denna uppföljning är totalt 12 bolag inne i inkubatorprocessen varav 2 av dessa är nya bolag som har tillkommit från Förinkubatorprocessen. Inga bolag har gjort exit ur inkubatorprocessen under den aktuella perioden. I Kalmar Science Park Member Network fanns vid samma tidpunkt 35 bolag och inom Kalmar Science Park Partner 11 bolag. Under perioden beviljades och startades projektet e-business Region Kalmar i syfte att göra Kalmarregionen till Sveriges starkaste på e- handel. Rekrytering av en projektledare har också genomförts och projektet har redan fått stor genomslagskraft i branschen som helhet. Samverkan med Linnéuniversitetet har initierats tidigt för att gemensamt undersöka och arbeta för möjligheten att starta upp en renodlad e- handelsutbildning. Vidare har också kontakt inletts med Kampradstiftelsen för att se över möjligheterna att på sikt instifta en professur i e- handel på Linnéuniversitetet, vilken i såfall skulle vara den första i sitt slag i Sverige. En resa till Ideon Science Park i Lund har skett med ett antal utvalda bolag från Kalmar Science Park i syfte att ta del av Ideons pilotprojekt inom Open Innovation. Mycket kort kan Open Innovation-processen beskrivas som ett verktyg för att både skapa tillväxt i befintliga bolag och samtidigt möjliggöra uppkomsten av nya bolag som kan vara aktuella för inkubatorn. Nästa steg är att utifrån dessa erfarenheter anpassa processen till vår region med fokus på SMEbolag och att Kalmar Science Park fungerar som facilitator på samma sätt som Ideon. Eventet Innovationskraft Sverige tillväxt och utveckling i Kalmar län har genomförts där Kalmar Science Park ansvarade för en av fyra workshops på temat Ett effektivt stödsystem för innovation. Drygt 120 personer deltog på denna dag som 7 (10)

158 Uppföljning Kalmar Kommunbolagskoncern efter april med prognos för bokslutet 2013 arrangerades av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) och Regionförbundet. Syftet med dagen var att få ett underlag att utgå ifrån i arbetet med att ta fram en regional handlingsplan för hur Kalmar län ska arbeta vidare med innovationer. Detta var den sjunde innovationskraftsdagen i IVAs rikstäckande projekt på samma tema. Resultatredovisning och analys Periodens resultat följer budget med några avvikelser. Hanteringen av rekvisitioner till Tillväxtverket och Regionförbundet har skärpts upp varför vi har snabbare flöde på inkomna bidrag. Vi har fortfarande en del eftersläpningar med konsultkostnader i våra projekt som inte fakturerar löpande. Prognos och framtid Utfallet för helåret 2013 bedöms hamna på budgeterad nivå. KALMAR FAMILJEBAD AB OCH KB Verksamhet och mål Kalmar Familjebad har börjat året med att öppna upp anläggningen för bad och träning alla dagar under året med förlängda öppettider. Initiativet är ett led i bolagets målarbete om ökad tillgänglighet och har mottagits positivt av anläggningens besökare. Under årets första kvartal har även insatser med att höja säkerheten genomförts som att halkfribekämpa trappor i simhallen, utöka utrymningslarmet samt att utbilda all personal till diplomerade pool-livräddare. Simhallen har även fått tillskott utav en nio meter lång aktivitetsbana som läggs i bassängen varje lördag. För de mindre barnen satsar nu Kalmar Familjebad på Krille och Kicki Krokodil som är anläggningens nya maskotar, satsningen skall höja attraktionen för familjer att vilja besöka simhallen mer frekvent. Under våren har Kalmar Familjebad tillsammans med berörda parter genomfört Fullt Ös, en ungdomsaktivitet på Valborg som lockar till mängder av aktiviteter hela kvällen. I övrigt har Kalmar Familjebad arbetat aktivt med badets framtid gällande en ombyggnation/nybyggnation av simhallen tillsammans med kommunbolaget och serviceförvaltningen, ett arbete som fortlöper under året. Resultatredovisning och analys Intäkterna för verksamheten har ökat med 830 tkr jämfört med budget för perioden vilket är väldigt positivt. Ökningen har skett främst inom simskolor och Actic Gym vilka har ökat med 320 tkr respektive 280 tkr jämfört med periodiserad budget. Under våren har Kalmar Familjebad haft enormt tryck på simskoleplatser vilket resulterat i fler och större grupper och därmed ökade intäkter. Detta har dock medfört ökade personalkostnader vilket avspeglar sig i resultatet med ca 200 tkr för simskolans extrapersonal. De största kostnadsposterna som avviker från budget under våren är personal och drift på grund av ökat besöksantal. Resultatet för januariapril visar 255 tkr jämfört med budget 21 tkr vilket är 276 tkr bättre än väntat resultat. Prognos och framtid Ett av Kalmar Familjebads viktigaste uppdrag är att planera för en ny simhall i Kalmar. Anläggningen har behov utav ombyggnation/nybyggnation och det är av största vikt att arbetet fortlöper med framtagande av planer, skisser, kostnadskalkyler mm fram tills beslut fattas gällande simhallen. Kalmar Familjebad fortsätter att utveckla anläggningen med syfte om att ge besökarna en trevlig miljö och god service samt hålla god kontroll på anläggningens status och skick i väntan på beslut. Närmast kommer Kalmar Familjebad bygga nya omklädningsrum för individer med rörelsehinder i anslutning till simhallen och bassängerna, ett mål som bolaget genomför trots framtida ombyggnadsplaner. DESTINATION KALMAR AB Verksamhet och mål Under årets första månader har en rad förberedelser gjorts inför bolagets högsäsong. Utvecklingsarbetet på Kalmar Slott fortskrider och Riksantikvarieämbetet har lämnat ett positivt yttrande kring om- och tillbyggnaden av restaurangen. Entréområdet får under våren belysning, vepor, soffor och en ny skylt. Under hösten kommer det att iordningställas helt, samtidigt som Kalmar Energi drar fram fjärrvärme. Årets två säsongsutställningar Kunglig Vintage och Slow Art har öppnat och den 24 juni öppnar den populära sommarsatsningen Barnens Slott. 8 (10)

159 Uppföljning Kalmar Kommunbolagskoncern efter april med prognos för bokslutet 2013 Rekryteringen av sommarpersonal är klar; 40 personer till Kalmar Slott och 11 personer till Kalmar Turistbyrå (inkl. Kalmarflundran och Kalmar Gästhamn). Rundturen Kalmar runt genomförs även i vår, för att ge besöksnäringens personal och säsongsarbetare en bra introduktion till staden. Den 26 mars hölls dessutom ett möte för stadens näringsliv under temat värdskap. Två nummer har skickats ut av Kalmarmagasinet, Kalmarliv distribuerades i mitten av mars och sommarmagasinet den 12 maj. Det tredje numret, med tema jul, kommer i oktober. Kalmar Gästhamn öppnade den 1 maj och sightseeingbåten Kalmarflundran börjar gå för säsongen den 17 juni. Även i sommar blir det flera turer till Grimskär. Utbudet av evenemang är större än någonsin och både Kalmar Stadsfest och Musik på Larmtorget har mycket starka program. Även nyare evenemang som Kalmar Båtmässa, Kalmarmilen, Nattloppet, Kalmar Kanalsimning och Kalmar Grand Prix börjar bli etablerade. Ironman Kalmar är för andra året en fullvärdig Ironmantävling och i år introduceras en ny triathlontävling för barn och ett nytt halvmaratonlopp i Kalmar. Den påbörjade satsningen på idrottsturism fortsätter och i år är Kalmar värd för sitt största evenemang någonsin: UEFA Dam-EM. Attraktiva Kalmar Destination Kalmar arbetar för att Kalmar ska vara en attraktiv stad, inte bara för besökare utan även för invånare och potentiella inflyttare. Vi genomför kontinuerligt satsningar för att stärka besöksnäringen och evenemangsutbudet. För att turistomsättningen ska öka gäller det att vi skapar bra reseanledningar, som får besökaren att stanna längre. I takt med att konkurrensen ökar blir det allt viktigare att samordna stadens resurser. Möten hålls därför regelbundet med olika aktörer i stadens besöksnäring. Inför säsongen genomförs ytterligare ett kustnära projekt. Denna gång är det Kalmarsundsbadet som utvecklas med en 180 meter lång brygga och en ny badvik. Socialt hållbar kommun Vi strävar efter att personalstyrkan ska ha en bra sammansättning med olika åldrar och bakgrund. Vi strävar också efter att skapa en bra arbetsmiljö med ergonomiska arbetsplatser utformade efter individen. Vi är medlemmar i Kommunhälsan och personalen får ett friskvårdsbidrag. Vi föreläser regelbundet både för skolklasser och näringsliv och tar ofta emot studiebesök. Ekologiskt hållbar kommun Kalmar Gästhamn var först i länet med sin miljöbrygga och fortsätter att utvecklas miljömedvetet. Vi ställer dessutom krav på att våra leverantörer, t.ex. tryckerier, ska erbjuda miljövänliga produkter. Resultatredovisning och analys Bolagets verksamhet är starkt koncentrerad till sommarmånaderna och i dagsläget bedömer vi att budgeterat resultat kommer att uppnås. Prognos och framtid Som nämns ovan bedömer vi att lagd budget för 2013 kommer att uppfyllas. KALMAR ENERGI HOLDING AB, KONCERN Verksamhet och mål Kalmar Energi summerar en intensiv inledning av Vintern har varit lång och kall vilket får till följd att våra volymer i verksamheten ökar. Samtidigt har vi på vår anläggning i Moskogen haft driftstörningar i produktionen. Detta har dock inte påverkat leveransen till kund som har kunnat tillgodose till 100%. Driftstörningen bestod i att den del i anläggningen som matar in bränsle till pannan gick sönder. Återställandet tog några dagar men anläggningen kunde ändå köras tack vare alternativa lösningar i anläggningen. Vi har också under inledningen av året drabbats av elavbrott, två större avbrott inom loppet av ett par veckor vilket är väldigt ovanligt i vårt elnät. Orsaken är ett kabelfel i närheten av vår transformator H1 vilket innebar större påverkan. Den 27 mars avyttrades Kalmar Energis 50% av Sävsjö Energi till Vetlanda Energi och Miljö AB. Arbete pågår att överlämna driften av bolaget till den nya ägaren och kommer att fortgå under hela 2013 då vi har en hel del systemintegrationer mellan bolagen som tar tid att lösa. 9 (10)

160 Uppföljning Kalmar Kommunbolagskoncern efter april med prognos för bokslutet 2013 I skrivande stund pågår flyttar av hela vår verksamhet på Trädgårdsgatan. Fastigheten är såld och vi lämnar över den till IOGT-NTO den 1 juni. Vår nya lokalisering är Tech Park och Draken ditt anläggningsdelen av vår verksamhet flyttat. Resultatredovisning och analys Resultatet per mars uppgår till 72,3 miljoner kronor vilket är en klar förstärkning mot budget. I resultatet ingår då en reavinst för försäljningen av Sävsjö Energi med närmare 11 miljoner kronor samt 3 miljoner kronor i en uppgörelse med en leverantör. Utöver dessa extraordinära poster går verksamheten drygt 6 miljoner bättre än budget. Främst elhandels- och bränsleverksamheten levererar bättre resultat än planerat. Prognos och framtid Vår andra prognos för året visar på 111,7 miljoner kronor vilket är en förstärkning mot budget med 21 miljoner. De extraordinära posterna dominerar men även den löpande verksamheten är bättre än förväntat med ett par miljoner kronor. 10 (10)

161 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning KS 2012/0533 Kommunfullmäktige Försäljning av del av fastigheten Berga 10:2 (blivande kvarteret Rustningen) i Funkabo Förslag till beslut Kalmar kommun får sälja del av fastigheten Berga 10:2, enligt bilaga 1, till Bovieran AB (org.nr ) för kronor. Anläggningsavgift för vatten och avlopp tillkommer enligt den taxa som gäller då bygglov beviljas. Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade den 14 september 2010 att reservera del av fastigheten Berga 10:2 i Funkabo. Ett år efter reservationen godkändes Program inför detaljplan. Detaljplanen antogs av kommunfullmäktige den 24 september och den 11 januari 2013 vann detaljplanen lagakraft. Det finns en stor efterfrågan på seniorbostäder i Kalmar och ett av bolagen som visat intresse för att bygga seniorbostäder i Kalmar kommun är Bovieran, ett Göteborgsbaserat företag som specialiserat sig på att uppföra seniorbostäder. En Bovieran-bostadsrättsförening består av 48 lägenheter som ligger kring en inglasad vinterträdgård. Tomten ligger i Funkabo, direkt öster om Funkaboskolan. För att fastställa försäljningspriset, dvs bedömt marknadsvärde i kronor per kvadratmeter bruttoarea (BTA) har två oberoende värderingsföretag anlitats. En samlad bedömning gav ett markpris om kronor per kvm BTA. Bovieran AB föreslås betala kronor för ett markområde om ca 7663 kvm. Förvärvet genomförs genom köp av del av fastighet. Fastighetsbildning har sökts hos Lantmäterimyndigheten i Kalmar kommun och handläggning pågår. Björn Strimfors Planeringschef Bilagor: Bilaga1 och översiktkarta Kommunledningskontoret Mark- och planeringsenheten Adress Box 611, Kalmar Besök Storgatan 35 A Tel vx Fax peder.hagg@kalmar.se

162

163

164 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Sara Svensson KS 2013/ Kommunfullmäktige Motion från Tamás Lakatos (M) om kontaktvänligare hemsida Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att kommunledningskontorets yttrande från den 26 april 2013 ska utgöra svar på Tamás Lakatos (M) motion om en kontaktvänligare hemsida. Motionen ska härmed anses vara besvarad. Bakgrund Tamás Lakatos har kommit in med en motion om kontaktvänligare hemsida, med förslag till beslut att kontaktcenter får en egen ruta på kommunens startsida. Yttrande Kontaktcentrets telefonnummer, faxnummer och epostadress finns idag längst ner på varje sida på samt under knappen tyck till, som även den visas på varje sida. Det finns även en sida under Demokrati som heter Kontakta Kalmar kommun och det finns bildpuffar på högersidan under Invånare som marknadsför kontaktcentrets telefonnummer. Frågan har diskuterats i webbrådet. Kommunens webbråd består av representanter från kommunens olika förvaltningar men leds av kommunledningskontoret. Upplever besökarna att det är svårt att hitta kontaktcentrets kontaktuppgifter ser webbrådet positivt på att byta ut en knapp på förstasidan mot Kontakta oss med uppgifter om kontaktcentrets öppettider m.m. Chattfunktion har vi ingen på kalmar.se idag. Det finns möjlighet att utveckla en sådan funktion, men då kalmar.se är en i sammanhanget gammal hemsida som skulle behöva en större förändring ställer sig webbrådet tveksamt till om det är en kostnad som känns berättigad i dagsläget. Kommunledningskontoret Kansli- Och Omvärldsenheten Adress Box 611, Kalmar Besök Tel vx Fax Klicka här för att ange text. Sara.Svensson@kalmar.se

165 KS 2013/ (2) Kalmar kommun, genom webrådet, strävar hela tiden efter att utveckla kommunens hemsida med tydlig information som är tillgänglig för alla och tar gärna emot förslag på förbättringar. Vilka knappar som ska finnas på förstasidan är en detaljfråga som även fortsättningsvis bör hanteras av kommunens webbråd. Sara Svensson informatör Bilaga: Motion

166

167 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Mattias Andersson KS 2013/0283 Kommunfullmäktige Motion från Jonas Löhnn (MP): Hänvisa Linnéuniversitetet till områdena kring befintliga lokaler Förslag till beslut Kommunfullmäktige avslår motionen om att hänvisa Linnéuniversitetet till områdena kring befintliga lokaler. Bakgrund I motionen yrkar Jonas Löhnn (MP) att Kalmar Kommun avbryter planarbetet i Ölandshamnen och inleder en dialog med Linnéuniversitetet om att istället göra mindre omflyttningar och utveckla områdena kring sina befintliga lokaler på Malmen och Brofästet. Yttrande Kommunfullmäktige beslutade den 26 april 2011 att det fortsatta utredningsarbetet gällande Linnéuniversitetet placering i Kalmar ska omfatta Ölandshamnen och Fredriksskans. Samhällsbyggnadsnämnden fattade beslut den 27 september att inleda detaljplan för fastigheten Eldaren 1 i Ölandshamnen. Den 5 december 2012 beställde Kommunledningskontoret, Mark- och planeringsenheten, en detaljplan för fastigheterna Eldaren 6 och del av Kvarnholmen 2:6 i Ölandshamnen. Planprocessen prövar lokalisering av skol-, kontors-, handelsoch hamnändamål i Ölandshamn, i syfte att visa vad som är lämpligt. Kommunen har därefter haft ett nära samarbete med Linnéuniversitetet. Båda parter är överens om att Ölandshamnen är den bästa platsen för en lokalisering av ett modernt universitet. Att vara kvar i befintliga lokaler på Malmen och Brofästet är inte av intresse för universitetet och följer inte kommunfullmäktiges inriktningsbeslut. En trafikutredning, en riskanalys och en värdebedömning av Kalmar hamn är några exempel på de utredningar som ligger till grund för detaljplaneförslaget. Ett stadsintegrerat universitet är en viktig del i Kalmars utveckling, etableringen stärker stadskärnan och Kvarnholmen som handels- och besöksmål. En tät och blandad bebyggelse är vad modern planering efterfrågar. Ölandshamnen Kommunledningskontoret Mark- och planeringsenheten Adress Box 611, Kalmar Besök Storgatan 35 A Tel vx Fax peder.hagg@kalmar.se

168 KS 2013/ (2) lever upp till Linneuniversitetets önskemål på en kommunikations-, stads- och sjönära lokalisering. Den 7 maj fattade Kommunstyrelsen förslag till beslut att avslå Intressegruppen för Linnéuniversitetets begäran om folkomröstning. Detta eftersom initiativet inte uppfyller de formella krav som ställs i 5 kap 23 Kommunallagen. Kommunfullmäktige tar upp frågan för beslut den 27 maj. Mattias Andersson Projektledare Bilagor: Motion från Jonas Löhnn

169 MOTION om Ölandshamnen och folkomröstning Kalmar Hänvisa Linnéuniversitetet till områdena kring befintliga lokaler Vi som har fått medborgarnas förtroende att företräda dem i Kalmar kommun måste givetvis lyssna på folkopinionen. Den namninsamling som gjorts av Intressegruppen för Linnéuniversitetet visar med tydlighet att kalmarborna inte vill att universitetets verksamheter koncentreras till Ölandshamnen. Vi kan bespara kommunen en folkomröstning genom att gå denna kraftfulla opinionsyttring till mötes och skrinlägga planerna på en omfattande nybyggnation för Linnéuniversitetet i Ölandshamnen. Var och en med åtminstone ett uns förstånd inser att platsen är uppenbart illa vald. Utan att gå in på detaljer kan konstateras att området är litet och inklämt mellan industriverksamhet, stadskärna och transportled. Utrymmet för expansion är begränsat i alla riktningar, men framför allt skär intensiv trafik genom området. Det innebär närhet till såväl tunga transporter som farligt gods, i mycket stora volymer. Hamnområdet innehåller storskalig foderindustri, oljehamn och timmerhantering, vilka dels kan begränsas i sina möjligheter till framtida expansion, men som också ger flera sorters störningar för en universitetsmiljö. Kalmar hamn kan bli en strategiskt viktig aktör för framtida transporter. När priset på fossilbränsle skjuter i höjden kan hamnverksamheten behöva ökas betydligt. Det finns bedömare som talar om tredubbling av transporter till havs. Det är allmänt bekant att det kommunala bolaget som bedriver hamnverksamheten tydligt markerat sina invändningar mot den planerade etableringen, liksom det kommunala fastighetsbolaget gjort. Deras ståndpunkt är knappast baserad på okunskap i frågan. Kommunens planmonopol innebär ett ansvar för stadens planering. Vi ska anvisa verksamheter plats, med Kalmars utveckling som helhet för ögonen. Linnéuniversitetet är etablerat i väl anpassade och ändamålsenliga lokaler i Kalmar, som till stor del hyrs ut av kommunala fastighetsbolaget KIFAB. Det bör vara vår strävan att fortsätta att ha Linnéuniversitetet stadsintegrerat med viss spridning men ändå korta avstånd mellan institutionerna, istället för att samla allt till ett centrumplacerat segregerande campus. Folkomröstning vore rimligt, men är kostsamt och komplicerat, varför vi hellre bör agera efter viljeyttringen som ligger bakom uppemot kalmarbors namnunderskrifter. Framtida generationers dom lär bli hård om vi inte lyssnar till förnuftets röst idag, när den kommer från våra uppdragsgivare, medborgarna. Jag yrkar därför att Kalmar kommun avbryter planarbetet i Ölandshamnen och inleder en dialog med Linnéuniversitetet om att istället göra mindre omflyttningar och utveckla områdena kring sina befintliga ändamålsenliga lokaler på Malmen och vid Brofästet. Jonas Löhnn (MP)

170 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Thomas Davidsson KS 2013/0093 Kommunfullmäktige Motion (FP) om vi bjuder in till företagsfrukost! Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att Näringsliv- och arbetsmarknadsenhetens yttrande ska utgöra svar på Folkpartiets motion om att bjuda in till företagsfrukostar. Bakgrund Folkpartiet har inkommit med enskrivelse kring företagsfrukostar. Yttrande Företagsfrukostar arrangeras kontinuerligt där Kalmar kommun Näringsliv- & Arbetsmarknadsenheten är avsändare eller del i avsändandet. Det finns väldigt mycket frukostmöten med många olika avsändande organisationer. Därför väljer vi ibland att vara delarrangör. Vi kommer under hösten 2013 att arrangera fyra företagsfrukostar med olika teman och kommer att se till att de blir tydligt annonserade. Utifrån varje halvår utvärderar vi om antalet och innehållet i frukostmötena har upplevts positivt. Thomas Davidsson Näringsliv- och arbetsmarknadschef Bilagor Motion Kommunledningskontoret Näringsliv- och arbetsmarknads Adress, Besök Tel vx Fax Klicka här för att ange text. Thomas.Davidsson@kalmar.se

171 KS 2013/ (2)

172

173

174

175

176

177

178

179

180

181

182

183

184

185

186

187

188

189

190

191

192

193

194

195

196

197

198

199

200

201

202

203

204

205

206

207

208

209

210

211

212

213

214

215

216

217

218

219

220

221

222

223

224

225

226

227

228

229

230

231

232

233

234

235

236

237

238

239

240

241

242

243

244

245

246

247

248

249

250

251

252

253

254

255

256

257

258

259

260

261

262

263

264

265

266

267

268

269

270

271

272

273

274

275

276

277

278

279

280

281

282

283

284

285

286

287

288

289

290

291

292

293

294

295

296

297

298

299

300

301

302

303

304

305

306

307

308

309

310

311

312

313

314

315

316

317

318

319

320

321

322

323

324

325

326

327

328

329

330

331

332

333

334

335 ÅRSREDOVISNING 2012

336 NEHÅLLSFÖRTECKNING Förvaltningsberättelse Vision Styrelsens ordförande har ordet Sammanfattning år Kalmarsunds Gymnasieförbunds organisation Fyra år i sammandrag Finansiering Omvärldsanalys Väsentliga händelser Årets resultat Förväntad utveckling och framtid Verksamhetsmål Uppföljning verksamhetsmål Patientsäkerhetsberättelse Väsentliga personalförhållanden Elevernas förstahandsval/organisation Verksamhetsberättelser per skola/enhet 2012 Lars Kaggskolan Stagneliusskolan Jenny Nyströmsskolan Gymnasiesärskolan Mjölnergymnasiet och Komvux Kostenheten Axel Weüdelskolan Ölands Gymnasium och Komvux Redovisningsprinciper Resultaträkning och finansieringsanalys Balansräkning Drift och investeringsredovisning Noter Begreppsförklaring... 52

337 Vision Inom Kalmarsunds Gymnasieförbund har alla studerande nått sina kunskapsmål och som fria och ansvarstagande människor berikade med kunskaper och färdigheter lämnar de gymnasiet väl rustade för att möta yrkeslivet och vidare utbildning. 3

338 Styrelseordförande har ordet Kalmarsunds Gymnasieförbund har under 2012 genomfört den största pedagogiska IKT (Informations och kommunikationsteknik) satsningen i sydöstra Sveriges region. Målsättningen med satsningen Digital kompetens är att öka kvaliteten på utbildningen i förbundets skolor, utveckla nya metoder och arbetsformer, öka lusten att lära hos såväl elever som pedagoger samt öka elevernas måluppfyllelse och resultat. Förbundets satsning på Digital kompetens är ett långsiktigt utvecklingsprojekt och kommer att genomsyra verksamheten de kommande åren. Året har i övrigt präglats av implementeringen av de nya gymnasiereformerna med en reviderad läroplan, ny skollag, nytt betygssystem, förändrad programstruktur, förändrade ämnesplaner och examensmål, vilket även omfattar den gymnasiala vuxenutbildningen. Reformarbetet präglar det dagliga arbetet i förbundets skolor, samtidigt som den gamla gymnasieskolan fasas ut. Motsvarande situation med parallella skolsystem inträffade senast 1994 och 1970, då svensk gymnasieskola reformerades från grunden. Kalmarsunds Gymnasieförbund erbjuder idag väl fungerande verksamheter, men strävar alltid efter att bli ännu bättre. Resultatförbättringar måste därför ständigt stå i fokus inom alla verksamhetsområden för att eleverna ska nå målen. Förbundet står sig mycket väl i den årliga 3KVH-enkäten, där jämförelse sker mellan gymnasieskolorna inom Kalmarsunds Gymnasieförbund, Karlskrona, Kristianstad, Växjö och Halmstad. Ett stort politiskt arbete genomfördes inför 2012, då styrelsen enades, och beslutade, om prioriterade målområden under planeringsperioden , med betoning på åtta prioriterade områden. I dokumentet har förbundsstyrelsen formulerat mätbara mål och konkreta uppdrag, tillsammans med resurser i budget. Budgetdokumentet är det viktigaste styrdokumentet för utbildningsverksamheten inom Kalmarsunds Gymnasieförbund och här vill politiken visa på de områden som anses mest angelägna att utveckla under mandatperioden. Trots en mycket kraftig kostymanpassning beroende på minskade elevkullar, kan förbundet uppvisa ett positivt resultat för Ett stort och varmt tack riktas till alla som har medverkat till att göra 2012 till ett framgångsrikt år för förbundet. Kalmar, februari 2013 Mona Jeansson Ordförande 4

339 Sammanfattning år 2012 Kalmarsunds Gymnasieförbunds resultat blev 8,3 mkr. Verksamheternas budgetavvikelse var 10,1 mkr. Under 2012 investerades det för 3,3 mkr. Kalmarsunds Gymnasieförbund hade den 15 september elever som studerade inom förbundets skolor. Måluppfyllelsen för gymnasieförbundets olika mål inom de prioriterade områdena uppgick till 72 %. Personalkostnaderna uppgick totalt till 266 mkr och står för 49 procent av gymnasieförbundets totala kostnader. Sjukfrånvaron steg något mot 2012 och var för helåret 2,53 procent i förhållande till total arbetstid. Medelåldern bland tillsvidareanställda var vid årsskiftet 48,1 år. Kalmarsunds Gymnasieförbund har under 2012 satsat stort på elever och lärare för att ge en ökad kunskap om IT, information och kommunikationsteknik samt motverka digitala klyftor. ESF-projektet Sfi Yrkesutveckling har löpt under 2 år. Syftet har varit att utveckla Sfi utbildningen och på ett snabbare och bättre sätt integrera nyanlända invandrare i det svenska samhället. 5

340 Kalmarsunds Gymnasieförbunds organisation Mandatfördelning styrelsen Kalmarsunds Gymnasieförbunds högsta beslutande organ är styrelsen. Styrelsen består av fem förtroendevalda från Kalmar, samt två från vardera Borgholm, Mörbylånga och Torsås. Ordförande för Kalmarsunds Gymnasieförbund är Mona Jeansson (S) och vice ordförande är Marcus Johansson (C). 6

341 Fyra år i sammandrag Antal elever inom förbundet 15 sep Från förbundets kommuner Från andra kommuner Elever från förbundet s om s tuderar hos annan huvudman 951 * * Kalmarsunds gymnasieförbund Kommunbidrag och övriga s tatsbidrag Nettokos tnader i % av kommunbidrag och s tatsbidrag 98,6% 95,0% 99,8% 100,1% Nettokostnader tkr/elev Nettokostnader (mkr) Finans netto (mkr) 1,8 2,2 1,2 0,3 Årets res ultat (mkr) 8,3 25,8 2,1 0,1 Eget kapital (mkr) Eget kapital tkr/elev Total lånes kuld (mkr) Likvida medel (mkr) Soliditet 35% 35% 18% 19% Antal tills vidareans tällda Antal års arbetare inkl vis s tid och timans tällda Löner och ersättningar (mkr) Verksamheternas utfall mot budget (tkr) Förbunds kontoret Lars Kaggs kolan Stagnelius s kolan Jenny Nyströmsskolan inkl Gymnasiesärskolan Axel Weüdels kolan Ölands Gymnas ium inkl Komvux Mjölnergymnas iet inkl komvux Kos tenheten Skola-Arbetslivcentrum x -311, Ingels torpgymnas iet x x *Elever på Ingeltorpskolan räknas som externa på grund av försäljning av skolan 7

342 Kalmarsunds Gymnasieförbunds pengar...kommer från: används till: 8

343 Omvärldsanalys Riksdag och regering har tagit beslut om att införa mycket stora förändringar inom det svenska utbildningsväsendet, vilket innebär ett omfattande reformarbete för Kalmarsunds Gymnasieförbund. En ny gymnasiereform håller på att implementeras med förändrad programstruktur, förändrade ämnesplaner och examensmål, vilket även omfattar den gymnasiala vuxenutbildningen, en ny yrkeshögskola samt en ny lärarutbildning. Lägg därtill en reviderad läroplan, ny skollag och ett nytt betygssystem. Inför kommande verksamhetsår står gymnasiesärskolan på tur vad gäller reformarbetet genom förslaget "En gymnasiesärskola med hög kvalitet", vilket bland annat innebär att bestämmelserna för gymnasiesärskolan i stora delar anpassas till bestämmelserna för den reformerade gymnasieskolan. På samma gång pågår ett offensivt utvecklingsarbete inom Kalmarsunds Gymnasieförbund, där styrelsens satsning på Digital kompetens innebär att elever och personal etappvis kommer att utrustas med en personlig bärbar dator samt att varje enhet skall ha tillgång till IKT (informations-och kommunikationsteknik) -pedagog som stöd för det pedagogiska IT användandet. Kalmarsunds Gymnasieförbund har ett omfattande uppdrag att utbilda och att ge eleverna moderna IKT-kunskaper och samtidigt motverka en utveckling där de digitala klyftorna mellan olika grupper tenderar att öka. Skolans uppdrag är att ge alla barn och ungdomar utbildning så att de kan medverka i samhället och vara med och påverka dagens och morgondagens informationssamhälle. Eleverna måste rustas för att på ett säkert och kritiskt sätt kunna använda IKT i såväl utbildning och arbetsliv, som under fritiden. I moderna utbildningsorganisationer behöver både studerande och personal ligga i framkant vad gäller den digitala kompetensen. Yrkeslivet kräver att elever har datorn som arbetsverktyg och skolans datortäthet måste öka för att kunna klara sitt samhällsuppdrag. Under kommande år måste förbundet sträva efter att alla lärare och elever förses med bärbar dator. Krav på att alla skall kunna använda IT som ett naturligt verktyg ökar i snabb takt, vilket ställer krav på skolan. Den 15 september år 2012 fanns det gymnasieelever inskrivna vid förbundets enheter (exklusive gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen). Motsvarande elevantal år 2011 var 3 250, år 2010 var det elever och år 2009 var det elever. Förbundet har med andra ord kostymanpassat sin verksamhet med närmare 20 procent under de senaste åren. Gymnasieskolorna har redan under flera år arbetat med ett vikande elevunderlag, en stor del av den uppskattade nedgången är avklarad. Elevminskningen fortsätter dock med cirka 5 procent per år fram till år Därefter planar den ut för att sedan öka igen. Denna utveckling ställer stora krav på 9 flexibilitet på såväl gymnasieförbundets organisation, som hantering av personal och lokaler. Upp- och nedgångar i elevkullarna har emellertid skolorna alltid brottats med. Samtidigt som elevkullarna minskar, ökar antalet fristående skolor som får etableringstillstånd av Skolinspektionen. Den ökade konkurrensen är ett faktum i vår region, samtidigt som det råder en överetablering av antalet utbildningsplatser. Ett resultat av konkurrensen kan vara att den indirekt hjälper till att höja kvalitén och effektiviteten på andra skolor i en kommun, åtminstone i inledningsfasen. Alltför många alternativ kan å andra sidan innebära att alltfler skolor, såväl de redan etablerade friskolorna som de offentliga, får svårigheter att upprätthålla en god kvalitet, då elevunderlaget kraftigt sjunker. Generellt innebär en fortsatt utökning av fristående skolor kombinerat med ett sjunkande elevtal, att förbundets möjlighet att erbjuda nationella program och inriktningar kommer att minska under planeringsperioden. Redan i nuläget innebär nya etableringar att det blir en ökad kostnad för det program i förbundets organisation som inte får fulla klasser på grund av etableringen. Styrelsen konstaterar att det redan 2012 råder en överetablering av utbildningsplatser i vår region med 628 platser. År 2013 ökar överetableringen med innevarande friskoleansökningar, givet att de nya ansökningarna godkänns av skolinspektionen. Väsentliga händelser Under sommaren 2012 genomförde Skolinspektionen ett uppföljningsbesök där företrädare för Kalmarsunds Gymnasieförbund fick redogöra för ett antal frågeställningar som uppkommit utifrån de åtgärder som tidigare skriftligen redovisats. De kompletteringar som efterfrågades besvarades såväl i muntlig som i skriftlig form. Skolinspektionen bedömer i sitt beslut att Kalmarsunds Gymnasieförbund har vidtagit sådana åtgärder att de påtalade bristerna i verksamheterna har avhjälpts. Tillsynen avslutas därmed. Styrelsen beslutade våren 2012 att verkställa projekt Digital kompetens, efter en förstudie som genomfördes Våren 2012 genomfördes en upphandling och satsningen löper under flera år och innebär bland annat: Personliga bärbara datorer till berörda elever Personliga bärbara datorer till berörd pedagogis personal Rekrytering av IKT-pedagoger, som skall fungera som stöd och inspiratörer för ledning, lärare och elever. Utbildningsinsatser med anlitade externa resurser Systemskifte, förbundet går från passiv datoranvändning till aktiv datoranvändning.

344 Eleverna har varit positiva och redan tidigt i projektet kommit att använda datorerna aktivt i undervisningen och har samma möjligheter, oavsett exempelvis olika individuella privatekonomiska förutsättningar. Under år 2013, kommer ytterligare elever att utrustas med lånedatorer. Samtidigt satsar förbundet på en omfattande kompetensutveckling för den pedagogiska personalen. Gymnasieförbundet satsar på Digital kompetens med målsättning att öka kvaliteten på utbildningen i förbundets skolor, utveckla nya metoder och arbetsformer, öka lusten att lära hos såväl elever som pedagoger samt öka elevernas måluppfyllelse och resultat. Inom ramen för det nationella projektet PLUG IN, har förbundet arbetet aktivt med att minska antalet studieavbrott från gymnasieskolorna inom Kalmarsunds Gymnasieförbund. Därutöver är målsättningen att öka antalet ungdomar som kommer tillbaka/påbörjar sina gymnasiestudier. Under år 2012 har förbundet projektanställt en ungdomscoach som ska träffa/söka upp samt följa upp de ungdomar som är mellan år och som faller inom ramen för det kommunala informationsansvaret (KIA). Coachens arbeta skall i första hand bestå av motiverande samtal men också finnas till för ungdomarna då de behöver hjälp, råd och stöd i sin väg tillbaka till gymnasiestudierna. Det sistnämnda sker i nära samarbete med studie- och yrkesvägledare inom förbundets gymnasieskolor. Kalmarsunds Gymnasieförbund har fått 3 miljoner kronor för att öka möjligheterna för elever med kognitiva svårigheter i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen att med teknikstöd klara sin skolgång och i större utsträckning nå uppsatta mål. Detta är ett regeringsuppdrag som administreras via Hjälpmedelsinstitutet och som sträcker sig från 2012 till juni Tre platser i Sverige har fått lika mycket pengar och utöver dessa 3 miljoner har också 500 tkr per ort skjutits till för anställning av IT-tekniker och administrativt stöd. Två arbetsterapeuter och en IT-tekniker har anställts i Kalmarsunds Gymnasieförbund. Arbetsterapeuternas jobb är att screena elever utifrån ett verktyg som kallas BAS, behov av anpassning i skolans miljö. Under tiden maj till december har drygt 200 elever screenats och befunnits vara i behov av stöd. Eleverna kommer till arbetsterapeuterna efter det att rektor beslutat att de får delta. För detta finns en organisationsmodell. Teknikstöd har utprovats av arbetsterapeuterna i samverkan med eleven och adekvat teknikstöd har köpts in och introducerats. Detta teknikstöd får eleven behålla även efter de slutat skolan för att uppfylla ytterligare ett mål av projektet; övergången mellan skola och arbetsliv ska bli lättare och elever i behov av kognitivt stöd behöver ha stöd även utanför skolan 10 Kalmarsunds Gymnasieförbund genomförde i slutet av år 2011 en förstudie kring utvecklingsstrategier för Ölands Gymnasiums gymnasieprogram riktade mot restaurang, turism och hotell. Av denna framgick behovet av sametablering av olika utbildningsformer, en så kallad utbildningstrappa, för att öka profilering och kvalitet. Vidare behövdes en kontextuell plattform utvecklas, inte minst inom besöksnäringen, där en samverkan mellan olika utbildningar och det lokala näringslivet kan ske. Förslag fanns i förstudien utifrån detta kring inrättandet av råd, akademier och regionala centrum för gastronomi respektive besöksnäring. Projektets syfte är att med Ölands Gymnasium som utgångspunkt utveckla ett centrum för gymnasieoch yrkeshögskoleutbildningar på Öland inom gastronomi och besöksnäring. För att säkra att inriktning, kvalitet och status motsvarar branschens krav skall projektet skapa två regionala centrumbildningar en inom gastronomi och mathantverk samt en inom besöksnäring. Projektet drivs som ett trepartssamarbete mellan Kalmarsunds Gymnasieförbund, Regionförbundet i Kalmar län och Borgholms kommun. Projektägare är Kalmarsunds Gymnasieförbund och utvecklingsarbetet pågår under perioden Årets resultat Kalmarsunds Gymnasieförbund har ett budgeterat resultat för 2012 som uppgår till 500 tkr. Förbundets resultat blev dock väsentligt bättre för 2012 och uppgår till plus 8,3 mkr. Större delen av resultatet består dock av jämförelsestörande intäkt som är en återbetalning från FORA. Intäkten består av premierna från år 2007 samt 2008 och realiserades i slutet av november För Kalmarsunds Gymnasieförbund uppgick återbetalningen till 8,2 mkr vilket därmed har förbättrat årets resultat med motsvarande belopp. Bokföringsposten kommer att klassificera som en jämförelsestörande post enligt rekommendation 3.1. Det finns emellertid större budgetavvikelser inom verksamheterna. Enheternas gemensamma resultat visar ett underskott om minus 10,1 mkr. Underskottet

345 visar effekten av färre elever och högre lokalkostnader där Jenny Nyströmskolan är en av de skolor som drabbas hårt av det vikande elevunderlaget. (Övriga kommentarer till enheternas avvikelse redovisas under varje enhets verksamhetsberättelse). Lägre kostnader än budgeterat för interkommunala kostnader samt högre ränteintäkter uppväger dock för de större underskotten inom enheterna och resulterar i att gymnasieförbundet kan redovisa en ekonomi i balans. Avstämning balanskrav Enligt kommunallagen ska kommuner och kommunalförbund göra en avstämning mot balanskravet. Detta innebär att gymnasieförbundet ska redovisa ett positivt resultat efter avdrag och tillägg. I praktiken klarar ett kommunalförbund balanskravet om intäkterna överstiger kostnaderna. Om kommunalförbundet redovisar underskott ska motsvarande belopp återföras senast det tredje året efter bokslutsåret. För Kalmarsunds Gymnasieförbund uppgår resultat för år 2012 till plus 8,3 mkr, vilket visar att kommunalförbundet har en ekonomi i balans. Följande tabell visar att förbundet klarat balanskravet de senaste fem åren. Avstämning mot balanskravet Årets resultat enligt resultaträkningen 8,3 25,8 2,1 0,1 0,1 Kalkylränta pensioner Balanserat resultat 8,3 25,8 2,1 0,1 0,1 Investeringsredovisning Kalmarsunds Gymnasieförbund har ett ekonomiskt mål att självfinansiera sina investeringar till 100 %. Resultat och avskrivningar ger ett utrymme för investeringar på 12,7 mkr för år Målet är därmed uppnått då förbundet har en investeringsvolym på totalt 3,3 mkr sett under avstämningsperioden. Större delen av investeringsvolymen, ca 72 %, av investeringarna har varit för inventarier inom Lars Kagg skolan och Jenny Nyströmskolan. budgeteringstillfället veta hur många elever som kommer att söka utbildningar i andra kommuner eller fristående skolor. Eftersom antagning sker läsårsvis påverkar två antagningar en kalenderårsbudget. Priset på olika gymnasieutbildningar varierar från 78,5 tkr till 132 tkr per läsår och elev, för gymnasiesärskoleutbildningar från 255 tkr till 506 tkr per läsår och elev. Resultat mot budget interkommunala ersättningar , i tkr Gymnasieelever År Interkommunala kostnader Interkommunala intäkter Summa Under kalenderåret 2012 har gymnasieförbundet betalat interkommunal ersättning för i genomsnitt 972 elever (2011: elever). Dessa elever studerar i andra kommuner, fristående skolor och på Korrespondensgymnasiet i Torsås. Olika utbildningsanordnare som eleverna söker är: Elever som studerar i andra kommuner Fristående skolor i Kalmar Fristående skolor övriga landet Totalt Gymnasieförbundet har i genomsnitt betalat 97,6 tkr per elev och läsår i interkommunal ersättning. För 2011 var kostnaden 93,6 tkr. Kostnaden per elev har ökat från föregående år med 4,4 %. Interkommunala intäkter På gymnasieskolorna inom förbundet studerar 561 elever från andra kommuner. Den interkommunala intäkten var i genomsnitt 95,8 tkr per elev och därmed har en ökning skett med cirka 1,6 %. Gymnasieelever Antal elever från andra kommuner som studerar på gymnasieförbundets skolor, samt genomsnittlig intäkt Antal elever Intäkt per elev genomsnitt kr kr kr kr Interkommunala kostnader De budgeterade interkommunala kostnaderna och intäkterna kan direkt hänföras till antagningen varje läsår, och dessutom till hur många som slutar gymnasiet. Det är stora svårigheter att vid 11 Särskoleelever Antal elever från andra kommuner som studerar på gymnasieförbundets skolor, samt genomsnittlig intäkt Antal elever ,5 42,5 Intäkt per elev genomsnitt kr kr kr kr

346 Förväntad utveckling och framtid Kalmarsunds Gymnasieförbunds ekonomiska ram baserar sig på att medlemskommunerna lämnar en ersättning per åring inom respektive kommun till förbundet. Detta innebär att elevminskningarna får en omedelbar effekt på förbundets ekonomi, vilket i sin tur ställer hårda krav på att snabba åtgärder måste vidtas för att anpassa ekonomin efter rådande förhållanden. Gymnasieförbundet har ingen möjlighet att prioritera utbildning i förhållande till andra verksamheter. Gymnasieförbundet förfogar inte heller över möjligheten att förändra utdebiteringen av skatt. Gymnasieförbundets ekonomiska förutsättningar är således helt beroende på utvecklingen av antalet ungdomar år inom medlemskommunerna. Andra avgörande faktorer för ekonomin är nettoinströmningen av elever från andra kommuner, samt etableringar av fristående gymnasieskolor. I såväl det korta, som långa perspektivet fram till 2015, kommer det att krävas personalminskningar i relation till elevminskningen. Därtill kommer utbudet av program och inriktningar att minska under planeringsperioden. Samtidigt är det viktigt att gasa i organisationen för att utveckla kvaliteten och måluppfyllelsen, samt stå starka i konkurrensen med fristående skolor och andra utbildningsanordnare. Det är kvaliteten på verksamheten som avgör underlaget, inte elevkullarnas storlek. Kalmarsunds Gymnasieförbund skall vara en modern utbildningsorganisation med bra kvalitet även i framtiden. Studerande och personal skall ligga i framkant vad gäller den digitala kompetensen. Yrkeslivet och omvärldskraven fordrar att förbundets elever har datorn som arbetsverktyg och skolornas datortäthet måste öka för att klara samhällsuppdraget. Elevminskningen började få effekt år 2009 och nedgången fortsätter med cirka 5 % per år fram till år Ett arbete som pågår, och kommer att pågå under flera år, är att finna lämpliga strategier för att möta konsekvenserna av dels minskade elevkullar, dels nya friskoletableringar. Verksamma strategier måste finnas för att hantera i första hand lokaler och i andra hand personal inom såväl gymnasie- som vuxenutbildning. De kommunala gymnasieskolorna har visserligen redan anpassat sig till den fria marknaden men utvecklingen ställer stora krav på flexibilitet på såväl gymnasieskolans organisation som hanteringen av personal och lokaler. Förbundet har under en serie av år byggt upp en ekonomisk buffert för att möta ökade kostnader i samband med att elevkullarna minskar. Förbundet har lyckats anpassa organisationen i förhållande till antal elever, och samtidigt minskat kostnadsmassan med motsvarande. Resultatutjämningsfondens kapital är tänkt att användas de kommande åren för att återställa ett eventuellt negativt årsresultat. 12

347 Måluppfyllelse Kalmarsunds Gymnasieförbund har åtta fokusområden som definieras genom 32 olika mål under varje område. Nedan följer en redovisning av måluppfyllelsen för år % av målen är uppfyllda, 16 % uppfylls ej och 12 % är fortfarande pågående. Alla elever ska nå kunskapsmålen Ekonomi i balans Minst 91 % av eleverna ska erhålla slutbetyg Kalmarsunds Gymnasieförbund ska självfinansiera investeringar till 100 %. Minst 86 % av eleverna ska ha grundläggande behörighet till högskola/universitet Maximal andel av elever i årskurs 1 som avbryter studierna ska vara 2 % Andel studerande som slutför påbörjade kurser inom grundläggande vuxenutbildning ska vara minst 60% Andel studerande som slutför påbörjade kurser inom gymnasial vuxenutbildning ska vara minst 60 % Andelen elever som byter studieväg mellan årskurserna ska minska Genomströmningen av elever som påbörjar och fullföljer en gymnasieutbildning inom tre år skall öka Andel elever (av medlemskommunernas elever) som studerar vid skolorna inom Kalmarsunds Gymnasieförbund ska uppgå till minst 79 % Ett vårdcollege ska inrättas inom Kalmarsunds Gymnasieförbund Axel Weüdelskolans framtida organisation ska stärkas Parallella utbildningar inom förbundet ska minska Gränsvärdet för att aktivera en investering ska följas på samtliga enheter Förbundets enheter ska inspireras till att nyskapande tankar och idéer sprids med syfte att utveckla enheterna och dess verksamhet Den totala närvaron i samtliga årskurser ska öka Öka antalet lärlingsplatser inom förbundet* Utveckla och fördjupa samarbetet med företag, arbetsliv och universitet Det systematiska kvalitetsarbetet ska stärkas för att säkra likvärdigheten i de utbildningar som förbundet erbjuder SFI och yrkesutveckling Andel studerande som slutför påbörjade kurser i svenska för invandrare (sfi) ska vara minst 38% Av det totala antalet sfi-vuxenstuderande ska antalet som deltar i projektet SFI Yrkesutveckling uppgå till minst 80 %. Minst 50 % av deltagarna i projektet SFI Yrkesutveckling har en praktikplats kopplad till den studerandes tidigare intresseområde och/eller tidigare yrkeserfarenhet. Eleven i centrum trygghet och trivsel Närvaron i sfi-undervisningen för vuxna ska uppgå till minst 80% Eleverna ska ange minst 4,6 gällande påståendet Som helhet fungerar vår skola bra Eleverna ska ange minst 4,4 gällande påståendet På min skola respekterar vi alltid varandra Av det totala antalet sfi-vuxenstuderande ska antalet som arbetar med meritportfölj uppgå till minst 80 %. Alla elever ska ges de bästa betingelser för att nå goda resultat. Jämställdhet En ökad jämställdhet inom Kalmarsunds Gymnasieförbund. Elever i behov av särskilt stöd Eleverna ska ange minst 4,1 gällande påståendet Jag får det stöd jag behöver i skolan när jag har svårigheter i skolan Att få en mer optimal och resurseffektiv organisation kring förbundets aspergerenhet En skola på vetenskaplig grund Undervisningen ska i högre utsträckning vila på en vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Antalet forskarutbildade lärare ska öka Digital kompetens Elevers digitala kompetens ska höjas och digitala klyftor därmed suddas ut. Varje elev ska erhålla en personlig dator i samband med skolstart i årskurs 1. Lärarnas digitala kompetens ska stärkas. Varje enhet ska ha tillgång till IKTpedagog som stöd för det pedagogiska IT-användandet. Målet uppfyllt Målet ej uppfyllt Pågående 13

348 Uppföljning av verksamhetsmål Alla elever ska nå kunskapsmålen Minst 91 % av eleverna ska erhålla slutbetyg: Enligt redovisningen i elevregistreringssystemet uppgår procenten till 94 %, därmed är målet uppfyllt. Minst 86 % av eleverna ska ha grundläggande behörighet till högskola/universitet: 86 % av eleverna har grundläggande behörighet enligt elevregistreringssystemet. Målet är därmed uppfyllt. Maximal andel av elever i årskurs 1 som avbryter studierna ska vara 2 %: Redovisningen i elevregistreringssystemet visar att andelen som avbryter studierna uppgår till procenten 3 %, vilket är en procent högre än målsättningen. Andel studerande som slutför påbörjade kurser inom grundläggande vuxenutbildning ska vara minst 60 %: Målet är uppnått då 90 % av de studerande har slutfört påbörjade kurser. Andel studerande som slutför påbörjade kurser inom gymnasial vuxenutbildning ska vara minst 60 %: Det är 89 % av de studerande som har slutfört sina påbörjade kurser. Målet är därmed uppnått. Andelen elever som byter studieväg mellan årskurserna ska minska: Andelen har ökat med 1 procentenhet 2012, jämfört med utfallet år 2011 som var 2 %. Målet är inte uppfyllt. Genomströmningen av elever som påbörjar och fullföljer en gymnasieutbildning inom tre år skall öka: Jämfört med 2011 års utfall på 90 % så har det år 2012 ökat till 94 %. Målet är uppnått. Den totala närvaron i samtliga årskurser ska öka: Närvaron uppgår till 85 % vilket innebär att den har minskat två procentenheter jämfört med Öka antalet lärlingsplatser inom förbundet: Inför läsåret 2012 ökade utbudet av antalet sökbara utbildningsplatser med studiegång lärling, gymnasielärling, från 18 till 32 platser jämfört med Med lärlingsplatser avses beslutat utbud av utbildningsplatser inför slutlig antagning med studiegång lärling from år 1. Utveckla och fördjupa samarbetet med företag, arbetsliv och universitet: I samband med implementeringen av reformen Gy2011 har förbundets skolor utvecklat samarbetet med arbetslivet och olika yrkesbranscher. Inom ramen för yrkesprogrammen har branschråd och programråd utvecklats tillsammans med näringslivet, där de större arbetsgivarna kontinuerligt träffar skolledning, lärare 14 och elever för att diskutera det arbetsplatsförlagda lärandet (APL), elevantagning, företagens produktionssituation med mera. Samverkan mellan skolan och program/branschområden syftar till att kvalitetssäkra utbildningar. Anställningsbarhet är ett nyckelbegrepp, likaså kompetensutveckling av redan verksam personal. Dessutom ska attraktion och status för utbildningar och arbeten ökas genom denna samverkan Förbundets utbildningar vid Mjölnergymnasiet och Ölands Gymnasium, bygger helt och hållet på samverkan med lokala näringslivet och de olika branscherna. Utbudet av gymnasiala lärlingsplatser har ökat i förbundet Inom ramen för Sfi Yrkesutveckling har det totala antalet Sfi-studeranden som deltagit i yrkesinriktad praktik ökat. Genom språkträning i arbetsmiljön blir det lättare att etablera sig på arbetsmarknaden Kontaktytorna mellan förbundets enheter och universitetet har ökat under Rent konkret kan nämnas följeforskning kring Digital kompetens, samt samarbetet mellan institutionen för naturvetenskap och Stagneliusskolans naturkunskapslärare, gällande Socio-Scientific Issues (SSI). Under 2012 har Gymnasieförbundet, tillsammans med kommunikationsavdelningen vid Linnéuniversitetet, arbetat fram En dag vid universitetet. Aktiviteten innehåller konkret information om utbildningar, karriärmöjligheter, arbetsmarknad och prova-påaktiviteter. Gymnasiereformen Gy2011 lyfter fram entreprenörskap som en uppgift för hela gymnasieskolan. Entreprenörskap som eget ämne finns på samtliga program och finns även med som en röd tråd i examensmålen. Det systematiska kvalitetsarbetet ska stärkas för att säkra likvärdigheten i de utbildningar som förbundet erbjuder: Skolorna har under året arbetat aktivt för att tydliggöra resultat, finna rutiner för uppföljning och utvärdering, samt analysarbete. En ny mall för resultatredovisningen (tidigare definierad kvalitetsredovisning) har tagits fram där fokus ligger på uppföljning och analys kopplat till de kvalitetsindikatorer som skolinspektionen tillämpar vid tillsynsbesöken. En kurs i Systematiskt kvalitetsarbete i skola har genomförts för kvalitetsgruppen där samtliga chefrektorer ingår. Ytterligare utbildningar är planerade med fokus på analys och resultat.

349 Gemensam 3KVH-enkät tillsammans med trivselenkätsunderlag kopplas tydligare till resultatredovisningen. Nyckeltal bryts ned på program, inriktning och klass, där skolledning tillsammans med undervisande personal och elevhälsa arbetar vidare med resultaten på skolnivå. I skolornas analysarbete har ett antal förbättringsområden identifierats. Gymnasieförbundets verksamhetsutvecklingsfond gör det möjligt att genomföra specifika satsningar för bättre måluppfyllelse. Effekterna av insatser under året har lett till ett mer systematiskt kvalitetsarbete, där elevernas kunskapsresultat ligger till grund för förändringsarbetet. Skolorna har under året startat upp det arbetet och ambitionen är att utveckla och förfina metoder för uppföljning och inte minst analys samt åtgärder kopplade till resultat av analys. Den av styrelsen beslutade organisations-översyn som beräknas träda i kraft den 1 september 2013 har ett tydligt fokus på att kvalitetssäkra det systematiska förbättringsarbetet och stärka rektors roll och ansvar som pedagogisk ledare. Eleven i centrum trygghet och trivsel Eleverna ska ange minst 4,6 gällande påstående Som helhet fungerar vår skola bra : Trivselenkäten år 2012 visar att eleverna har angett 4,9. Målet är därmed uppnått. Eleverna ska ange minst 4,4 gällande påståendet På min skola respekterar vi alltid varandra : Resultatet från trivselenkäten visar att eleverna svarat 4,5. Målet är därmed uppnått. Alla elever ska ges de bästa betingelser för att nå goda resultat: Samtliga skolor har en likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling. Efter den tillsyn som Skolinspektionen genomförde har samtliga skolor reviderat planerna för att uppfylla kraven på formulerade åtgärder för att förebygga och förhindra kränkande behandling av elever, samt uppföljning av åtgärder. I samband med att skolans resultatredovisning sänds till Förbundskontoret bifogas likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling. Såväl Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling, som ordningsregler, revideras årligen tillsammans med, och förankras hos, eleverna. Elever i behov av särskilt stöd Eleverna ska ange minst 4,1 gällande påståendet Jag får det stöd jag behöver i skolan när jag har svårigheter i skolan: I trivselenkäten år 2012 har eleverna svarat 4,4. Målet är därmed uppnått. Att få en mer optimal och resurseffektiv organisation kring förbundets aspergersenhet: Under år 2012 har apergersenheten vid Stagneliusskolan en budget i balans och är sålunda resurseffektiv. Utredningen av en eventuell omorganisering under Jenny Nyströmsskolan pågår och i väntan på den nya organisationsöversynen av förbundets tjänstemannaorganisation, kommer uppdraget att redovisas under Digital kompetens Elevers digitala kompetens ska höjas och digitala klyftor därmed suddas ut. Varje elev ska erhålla en personlig dator i samband med skolstart i årskurs 1: Den digitala kompetensen har redan tidigt i projektet kommit att utvecklas mer än väntat hos elever, lärare och skolledning i Kalmarsunds Gymnasieförbund. Ökad lust och engagemang har bidragit till ökat stöd för arbetet mot uppfyllelse av kunskapsmål och kvalité. Detta genom att elever och lärare har utrustats med tidsenliga IT-verktyg (hårdvaror, mjukvaror och arbetssätt) för att genomföra sina studier respektive sitt arbete. Styrelsen beslutade våren 2012 att verkställa Projekt Digital kompetens, ett historiskt och avgörande pedagogiskt beslut. Genomförandet baserades på den förstudie som genomfördes på styrelsens uppdrag under Våren 2012 genomfördes en upphandling, där Lin Education AB utsågs till vinnare, företaget har uppfyllt de högt ställda förväntningarna. Projektet innebär ett omfattande systemskifte, från att elever tidigare varit användare i en passiv IT-miljö som de inte har kunnat påverka eller förändra, till att nu mötas av en aktiv IT-miljö med ökade rättigheter och skyldigheter, bland annat har de fulla rättigheter att installera vad de så önskar på datorn så länge som lagstiftning- och upphovsrättsregler följs. Systemskiftet innebär en väsentlig förändring i linje med projektets mål för att bidra till ökad digital kompetens. Förändringen har också kostnadsmässiga fördelar. Tidigare digitala klyftor mellan elever i Kalmarsunds Gymnasieförbund har eliminerats, då alla gymnasieungdomar har likvärdiga förutsättningar. Berörda elever har nu jämlika förutsättningar med elever i andra skolor inom regionen som har personliga datorer och de elever som går vidare till högre studier, kommer ha minst samma digitala kompetens som elever från andra skolor. Elever vid introduktionsprogrammet har fått likvärdiga förutsättningar som andra elever. Satsningen på denna målgrupp har påtalats som oerhörd positiv för berörda elevers utveckling och gör att digitala klyftor motverkas. Vid skolupptakten i augusti arrangerades informationsmöten med cirka föräldrar, varefter cirka elever i årskurs 1 och 2 utrustades med 15

350 lånedator. Eleverna har varit positiva och redan tidigt i projektet kommit att använda dem aktivt i undervisningen och har samma möjligheter, oavsett exempelvis olika individuella privatekonomiska förutsättningar. Den upphandlade utrustningen har fungerat mycket väl, felfrekvensen varit minimal, dimensionering av det trådlösa nätverket har varit optimal. Införandet av personliga elevdatorer har flutit på friktionsfritt. Eleverna bedöms ha tagit ansvar för utrustning och vårdat den väl. Sammanfattningsvis har det inledande halvåret varit en intensiv utmaning, det har varit ett mycket spännande halvår som i alla väsentliga avseenden har överträffat de högt ställda förväntningar som har funnits på projektet. Det inledande halvåret har varit en första stor framgångsvåg i projektet. Elevernas digitala kompetens har ökat, de digitala klyftorna har eliminerats bland annat genom att eleverna har utrustats med personliga elevdatorer. Det är nu dags att gå vidare med fortsatta långsiktiga utmaningar i projektet. Lärarnas digitala kompetens ska stärkas. Varje enhet ska ha tillgång till IKT-pedagog som stöd för det pedagogiska IT-användande: I samband med satsningen Digital kompetens har årets kompetensutveckling till största del kretsat kring IKT (informations- och kommunikationsteknik) i samarbete med LIN Education. En enkät genomfördes i samband med att samarbetet inleddes, där frågor ställdes till lärare och rektorer med fokus på den digitala kompetensen på skolan ur olika perspektiv. När det är dags att knyta ihop samarbetet kommer samma frågeställningar att ställas för att utvärdera samarbetet och staka ut fortsatt kompetensutveckling. Lärares digitala kompetens har utöver kompetensutveckling också stärkts genom att projektet har bidragit med en modern, stimulerande arbetsmiljö att arbeta utifrån. Detta ger likvärdiga förutsättningar för en utveckling av det pedagogiska arbetet tillsammans med eleverna. Det öppnar upp nya möjligheter till kunskapsinhämtning samtidigt som det ger eleverna ökad tillgång till alternativa former att redovisa sina kunskaper. Den digitala tekniken öppnar upp för ett mer verklighetsanknutet sätt att arbeta. Härigenom undviks också etablering av digitala klyftor inom Kalmarsunds Gymnasieförbund och vid jämförelse med andra skolor i andra kommuner. Under försommaren rekryterades fyra IKT-pedagoger som har blivit en väl sammansvetsad aktiv grupp, med olika kompletterande kompetenser, där var och en har placering på de olika skolorna. Utöver nämnda IKTpedagoger så har också en projektresurs knuten till det så kallade Teknikstödsprojektet haft nära 16 samarbete med gruppen under året. Gruppens arbete har på kort tid kommit att främja samarbetet mellan skolorna i förbundet. IKTpedagogernas närvaro är en av andra avgörande faktorer för projektets framgång. Successivt har IKTpedagogerna växt in i sina nya roller och deras funktion har som planerat intagit en alltmer betydande roll, med uppgifter bland annat enligt följande. Stötta enskilda lärare i användande av digitala verktyg. Stötta grupper av lärare i deras samverkan i undervisningen. Hålla utbildningar på de olika enheterna, hands-on. Belysa det pedagogiska perspektivet vid användande av den digitala tekniken. Övergripande planering för Kalmarsunds Gymnasieförbunds kompetensutveckling inom området Digital kompetens. Under hösten 2012 så har samverkan inletts med Linnéuniversitetet för att genom följeforskning finna gemensamma beröringspunkter mellan forskningen och det pedagogiska arbetet. Ett antal träffar har skett mellan representanter från Linnéuniversitet och förbundschef, lärare samt IKT-pedagoger från Kalmarsunds Gymnasieförbund. Det börjar nu utkristallisera sig en form för följdforskning med ämnesdidaktisk inriktning mot det naturvetenskapliga området, men det kommer även att leda till generaliserbara kunskaper som kommer ut ur detta samarbete. Detta med syfte bland annat att stärka lärarnas digitala kompetens. Sammantaget så är projekt Digital kompetens mer än väl i fas med ställda förväntningar. Ekonomi i balans Kalmarsunds Gymnasieförbund ska självfinansiera investeringar till 100 %: Det totalt investeringsutrymmet år 2012 (resultat + avskrivningar + förändring av pensionsskulden) uppgår till 12,7 mkr. Gymnasieförbundet investerade dock endast 3,3 mkr under året, vilket är 62 % av beslutad investeringsbudget för år Målet att självfinansiera årets

351 investeringar med egna medel är därmed uppnått för år Andel elever (av medlemskommunernas elever) som studerar inom Kalmarsunds Gymnasieförbund ska uppgå till minst 79 %: Andelen elever som studerar vid Kalmarsunds Gymnasieförbund uppgår, enligt elevregistreringssystemet, till 72 %. Målet är inte uppnått. Ett vårdcollege ska inrättas inom Kalmarsunds Gymnasieförbund under planeringsperioden : Under 2012 genomfördes en förstudie kring Vård- och omsorgscollege där en rapport presenterades för styrelsen den 24 maj Rapporten föregicks av omvärldsanalys och ett antal studiebesök. En projekttjänst motsvarande 25 % arbetade med förstudien under våren som innehöll såväl förslag till organisationsskiss och vilka kriterier en ansökan bör svara upp till. Mot bakgrund av förstudien och dess innehåll, beslutade styrelsen att förbundet behöver göra en fördjupad utredning, i samverkan med Regionförbundet i Kalmar Län och andra aktörer. Uppdraget skall redovisas under planeringsperioden. Axel Weüdelskolans framtida organisation ska stärkas: Med utgångspunkt i PwCs genomlysning och rådgivningsrapport av verksamheterna på Axel Weüdelskolan år 2011, samt mot bakgrund av styrelsens krav på en ekonomi i balans, är målet att stärka skolans framtida organisation. En ny ledningsorganisation infördes vid AW under 2011 och 2012 och ett omfattande systematiskt arbetsmiljöarbete satte igång, vilket resulterat i ett positivt resultat gällande psykosociala klimatundersökningen under Dialogen med Styrelsen för vuxenutbildningen samt Kunskapsnavet har stärkts och boksluten för år 2011 och för 2012 visar på positiva resultat. Resultatet för 2011 visade på ett positivt resultat på 442 tkr, och för 2012 är bokslutet 677 tkr. Därmed har verksamheten under de två senaste åren vänt negativa årsresultat till att kunna återställa resultatutjämningsfonden en del. Parallella utbildningar ska minska: Med utbildningar avses utbud av nationella program och riktningar inför slutligt antagning. Inför slutliga antagningen 2012 hade förbundet reducerat antalet parallella utbildningsvägar från 10 till 8 jämfört med Gränsvärdet för att aktivera en investering ska följas på samtliga enheter. Under år 2012 har redovisningen för investeringar förbättrats. Gymnasieförbundet kommer dock fortsätta arbetet under 2013 med att se över rutiner och regler för hur redovisningen av anläggningsregister ska tydliggöras och förbättras. Förbundets enheter ska inspireras till att nyskapande tankar och idéer sprids med syfte att utveckla enheterna och dess verksamhet: Under 2012 beviljades medel för tkr ur Verksamhetsfonden. Den största andelen av medlen gick till Lars Kaggskolan, som erhöll sammanlagt 373,7 tkr. Det är en bred spännvidd vad gäller innehåll och inriktning för de olika projekten. Några beröringspunkter för flera av projekten är dock betoning på matematik, koppling till datorn som hjälpmedel, mål-uppfyllelse, samt ämnesintegrering. Flertalet av projekten har lämnat spår i den befintliga verksamheten och lever vidare. Målet med Verksamhetsutvecklingsfonden är att vara en växtimpuls med syfte att utveckla enheterna och dess verksamhet, vilket visar sig uppfylls i de uppföljningar av beviljade medel som har inkommit till Förbundskontoret. Verksamhetsutvecklingsfonden verkar inspirerande i verksamheten och ger skolorna en möjlighet att uppmuntra nyskapande tankar och idéer. (Uppföljning av genomförda projekt finns att tillgå via Förbundskontoret) Några exempel på projekt som har beviljats medel är: Caseprojektet Ledarskap för lärare Matematik i tiden Arkitekturen som identitet Den digitala naturkunskapen Ökat lärande och ökad måluppfyllelse Inte bara en dator Sfi Yrkesutveckling Andel studerande som slutför påbörjade kurser i svenska för invandrare (Sfi) ska vara minst 38 %: Enligt redovisningen i elevregistreringssystemet uppgår procenten till 95 %, därav är målet uppfyllt. Av det totala antalet Sfi-vuxenstuderande ska antalet som deltar i projektet Sfi Yrkesutveckling uppgå till minst 80 %: 100 % av det totala antalet studerande har deltagit i projektet Sfi Yrkesutveckling genom att de har arbetat med den så kallade meritportföljen. Minst 50 % av deltagarna i projektet Sfi Yrkesutveckling har en praktikplats kopplad till den studerandes tidigare intresseområde och/eller tidigare yrkeserfarenet: ESF-projektet Sfi Yrkesutveckling har främst syftat till att snabbare och bättre integrera nyanlända invandrare i det svenska samhället genom att utveckla och effektivisera Sfiundervisningen. Projektet har genomförts som en del av ordinarie verksamhet med i huvudsak ordinarie personal. Deltagande Sfi-lärare och praktikanskaffare har i hög grad anammat det nya arbetssättet som utgår från individen med arbete/integration i centrum. Praktikplatser har anskaffats till i första hand de 17

352 studerande som ingått i de så kallade projektklasserna där konceptet tillämpats fullt ut. Av de totalt 121 deltagare under 2 år från förbundets skolor som deltagit i projektet på heltid har 95 (79 %) studerande haft en praktik som är kopplad till den studerandes tidigare intresseområde och/eller tidigare erfarenhet. Sett till totalt antal Sfi-studerande, 604 elever, blir måluppfyllelsen för praktik endast 16 %. Av de som skrivits ut från projektet från förbundets skolor har 50 (varav 12 kvinnor) erhållit arbete och 24 (varav 11 kvinnor) gått vidare till studier. En positiv uppfattning återfinns hos projektledning, projektägare, ansvariga chefer, flertalet Sfi-lärare, praktikanskaffare och deltagare. Genomförda elevutvärderingar visar på genomgående positiva resultat. På frågan skulle du säga till andra att gå Sfi- Yrkesutveckling svarar 88 % ja och på frågan kan du tillräckligt med svenska för att ringa en arbetsgivare svarar 63 % ja. Ett uppskattat inslag som skapat mervärde för personalen har varit de pedagogiska träffarna (metod- och kompetensutveckling) för Sfilärare över kommungränserna. Projektet övergår den 1 jan 2013 i förvaltningsform och implementeringen bör underlättas av att arbetsformen använts i ordinarie verksamhet redan under projekttiden. Arbetet med anskaffning och matchning av praktikplatser måste dock utvecklas och intensifieras. En viktig del i det arbetet är att skapa långsiktiga och hållbara samverkansformer med företag och offentliga arbetsplatser som kan erbjuda praktikplatser till förbundets Sfi-studerande. aktiviteter. Förutsättningarna för ett hållbart jämställdhetsarbete har ökat i förbundet. Kvalitetsäkring mot jämställdhetsintegrerad verksamhet sker kontinuerligt genom att systematiskt efterfråga könsuppdelad statistik och analys samt genomförda strategiska insatser. Jämställdhetsarbetet har gett effekter för både medarbetare och elever, framförallt när det gäller medvetenhet och kunskap kring genus och jämställdhet. Ett arbete med att jämställdhetsintegrera förbundets budgetsystem (gender budgeting) har påbörjats, vilket innebär kartläggning av fördelningen av ekonomiska resurser. Uppföljning och jämförelse av arbetet med jämställhetsintegrering på utvalda enheter i förbundet har genomförts, med hjälp av SKLs särskilda verktyg makequality. Upprättande av ny handlingsplan för kränkande behandling, trakasserier/sexuella trakasserier, hot och hot om våld för personal har påbörjats. En viktig strategisk insats som genomförts är ledningsstöd för chefer, via utvecklingsdagar och workshop. Diskussioner utifrån utdelad jämställdhetsplan (folder) har genomförts med elever. Jämställdhet finns som stående punkt på arbetsplatsträffar, lokala samverkansmöten och Närvaron i Sfi-undervisningen för vuxna ska uppgå till minst 80 %. Enligt redovisningen i elevregistreringssystemet uppgår procenten till 75 %, därav är målet ej uppfyllt. Av det totala antalet Sfi-vuxenstuderande ska antalet som arbetar med meritportfölj uppgå till minst 80 %: Arbetet med meritportfölj har varit framgångsrikt. Av det totala antalet studerande har alla Sfi deltagit Målet är uppnått. Jämställdhet En ökad jämställdhet inom Kalmarsunds Gymnasieförbund: Målet är långsiktigt och svårt att uttrycka i mätbara tal. Bedömningen av om målet har infriats blir därför delvis en subjektiv värdering av genomfört arbete. Under detta avsnitt redovisas ett urval av aktiviteter som genomförts under året i syfte att uppnå målet, tillsammans med några utvalda nyckeltal. De långsiktiga effekterna av Hållbar jämställdhet och uppfyllelsen av förbundets prioriterade mål bedöms vara goda utifrån enheternas beskrivningar av utförda förbundets ledningsmöten som säkerställer att jämställdhet införlivas naturligt i beslutsprocesserna. Utvecklingsområden: Jämställdhetsarbete utifrån en treårig jämställdhetsplan med konkreta mål och aktiviteter som följs upp, behöver genomsyra verksamheten ytterligare för att få ett bättre värde. (Jämställdhetsplanen antogs av styrelsen i mars 2012). Analysarbetet behöver utvecklas ytterligare. Framtagna checklistor är ett stöd i uppföljningen av jämställdhetsarbetet men när resultatet ska analyseras så ställer det stora krav på kunskapsoch kompetensutveckling. En återkoppling på resultatet är ett viktigt stöd i det fortsatta arbetet. 18

353 Samspelet mellan olika nivåer i verksamheten behöver förtydligas, där centrala och lokala Håjare har en viktig roll. Synliggjorda områden som kräver fortsatt strategiska åtgärder, till exempel möjlighet att förena heltidsarbete och föräldraskap, skillnader i måluppfyllelse per kön. Hållbar jämställdhet är en del av SKLs stöd till kommuner, landsting och regioner för att underlätta arbetet med att införliva jämställdhetsperspektivet i all ordinarie verksamhet. Projektet har pågått från 2008 och avslutas i november En skola på vetenskaplig grund Undervisningen ska i högre utsträckning vila på en vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Antalet forskarutbildade lärare ska öka: Genom verksamhetsutvecklingsfonden har medel beviljats till projekt med direkt anknytning till universitetet. Projektet Den digitala naturkunskapen kan nämnas som ett exempel, där ett nära samarbete finns med Linnéuniversitetet. Målet för Kalmarsunds Gymnasieförbund är att antalet forskarutbildade lärare ska öka. Inom Förbundet finns det enstaka forskarutbildade lärare. Från hösten 2012 deltar två lärare i forskarutbildning inom Forskarskola i yrkesämnenas didaktik, som sträcker sig över 2,5 år. De två lärarna går forskarutbildning 80 procent och arbetar övriga 20 procent i skolan, vilket innebär en direkt koppling mellan forskarstudier och skolans värld. 19

354 Patientsäkerhetsberättelse Den 1 januari 2011 började patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL, att gälla. Enligt den nya lagen ska vårdgivare dokumentera sitt patientsäkerhetsarbete i en patientsäkerhetsberättelse. Berättelsen ska skrivas senast den 1 mars varje år. Rutiner för patientsäkerhetsarbetet inom Kalmarsunds Gymnasieförbund finns i verksamhetsplanen för skolhälsovården. Under året har det inte inkommit någon avvikelserapport vilket tyder på att förbundet har kvalitetsäkrade rutiner vad gäller skolhälsovården. Den verksamhetsspecifika metodboken revideras löpande för att överensstämma med aktuell lagstiftning och underlätta i det dagliga arbetet. Under året har pågått ett utvecklingsarbete på länsnivå för framtagande av en länsövergripande metodbok. Den metodboken är nu i princip klar och kommer att läggas ut på en gemensam webbplattform som ger åtkomst för förbundets skolhälsovård. förbundet säkrat tillgången till alla i skollagen definierade kompetenserna inom elevhälsan. Verksamhetsmål enligt verksamhetsplan för skolhälsovården, skollagen: Mål Antalet genomförda hälsobesök ska uppgå till 75 %. Regelbundna träffar mellan Skolhälsovården och respektive rektor/elevhälsa för uppföljning och samverkan. Samtliga skolsköterskor ska fortbildas i journal-dokumentation. Resultat 85 %. Målet är uppnått Målet är uppnått 63 % Målet är delvis uppnått En arbetsgrupp med representanter från Smittskyddsenheten, Skolhälsovården, Beställarenheten och Asyl- och flyktinghälsovården har tagit fram en rutin för ansvarsfördelning och utförande av vaccinationer gällande asyl- och flyktingbarn/ungdomar. Kalmarsunds Gymnasieförbund har antagit rutinen och har under hösten 2012 upprättat en organisation för att genomföra vaccinationer av de elever som inte genomgått det nationella vaccinationsprogrammet. Genom detta tar förbundet sin del av ansvaret för smittskyddet i samhället. Förbundet har i samverkan med Socialförvaltning och Barn- och Utbildningsförvaltningen (BoU) Kalmar kommun deltagit på grundnivån inom SKL:s Psynkprojekt. Projektet syftar till att öka kunskapen om kommunens och landstingets insatser gällande barn och ungdomar som har eller riskerar att drabbas av psykisk ohälsa. Kartläggningsfasen är klar och kommer att redovisas för förvaltningschefer och politiskt ansvariga under februari Då presenteras identifierade förbättringsförslag samt fattas beslut om fortsatta gemensamma förbättringsarbeten. En arbetsgrupp med representanter för länets utbildningschefer och Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i Kalmar län arbetar med att ta fram ett samverkansdokument mellan förskola/skola samt den specialiserade barnoch ungdomspsykiatrin i Kalmar län. Syftet är dels att tydliggöra och fastställa riktlinjer för samverkan, men framförallt att ge barn och ung domar det stöd och den hjälp de har rätt till inom området psykiskt ohälsa. I oktober 2012 anställde förbundet en skolpsykolog tillsammans med BoU i Kalmar kommun. Förbundets del motsvarar 20 % av heltidstjänst. Därmed har 20

355 Väsentliga personalförhållanden Antal anställda Antalet anställda i Kalmarsunds Gymnasieförbund uppgick vid årsskiftet till 602 personer, vilket innebar en minskning med 3 anställda än föregående år. I denna siffra ligger månadsavlönade (tillsvidare- och visstidsanställda) exklusive vilande anställningar och de som vikarierar på annan befattning. Trenden kommer att fortsätta ett antal år till på grund av mindre elevkullar. Av antalet anställda är 374 kvinnor och 228 män. I jämförelse med 2011 är andelen kvinnor och män i stort oförändrat med 62 procent respektive 38 procent. Antal tillsvidareanställda Av förbundets samtliga anställda är 520 tillsvidareanställda, vilket är 86,4 procent av de månadsavlönade. Jämfört med förgående år har andelen tillsvidareanställda anställda ökat med 0,3 procentenheter (86,4 procent). Av förbundets tillsvidareanställda är 61,5 procent kvinnor, 1,1 procentenheter lägre jämfört med föregående års mätning. Antal årsarbetare Vid årsskiftet fanns 575,9 årsarbetare inom förbundet. Antal visstidsanställda Den 31 december 2012 uppgick totalt antal visstidsanställda till 82 personer i förbundet, en minskning med 2 personer i jämförelse med år Andelen kvinnor av det totala antalet visstidsanställda har ökat med 8 procentenheter medan männens andel har minskat i samma utsträckning från föregående år. Timavlönad personal Antalet utförda arbetstimmar under 2012 motsvarar 13,1 årsarbetare. En ökning motsvarande 2,6 årsarbetare sedan Det största antalet timavlönade omräknande till års-arbetare finns inom åldersgruppen år. Heltid och deltid Andelen tillsvidaranställda med heltidsanställning har minskat med 0,2 procentenheter och var ,3 procent. Heltidsanställning har precis som föregående år blivit något vanligare för tillsvidareanställda kvinnor, medan det för tillsvidareanställda män har minskat något. Av samtliga tillsvidareanställda kvinnor arbetade 88,4 procent heltid (11,6 procent deltid) och männen arbetade 88 procent heltid (12 procent deltid). 21 För visstidsanställda, har andelen heltidsanställda ökat jämfört med föregående år 67,1 procent 2012 respektive 58, Åldersstruktur, tillsvidareanställda Antalet tillsvidareanställda inom respektive åldersgrupp har förändrats en aning jämfört med tidigare år. Andelen kvinnor i åldersgruppen år har minskat med 1,3 procentenheter till 47,5 procent och männen med 0,6 procentenheter till 44,5 procent jämfört med år Den största förändringen har skett i åldersgruppen år, där kvinnorna har ökat mest med 0,9 procentenheter (50,3 procent) och männen med 0,2 procentenhet (51 procent). År 2012 var 12,5 procent av tillsvidareanställda mellan 61 och 67 år, (en minskning med 1,3 procentenheter från år 2011). Andelen anställda som är 65+ har blivit färre (0,96 procent), där skillnaden mellan män och kvinnor är mycket tydlig. Det är fler kvinnor som slutar före 65 år än män år 2012 medan det var tvärtom vid samma tidpunkt Tillsvidareanställda under 29 år utgör 3,1 procent av förbundets tillsvidareanställda, detta är en liten ökning med 0,4 procentenheter sedan föregående års mätning. Medelålder, tillsvidareanställda Medelåldern bland förbundets tillsvidareanställda var vid årsskiftet 48,1 år, vilket är 0,2 år lägre än föregående år. Kvinnans medelålder var 48,4 år 2012 och männens var något lägre med 48,1 år samma år. Detta är en ytterst liten förändring jämfört med Att medelåldern hos de anställda i förbundet är något högre än föregående år kan förklaras med att andelen anställda mellan år har ökat något från 49,9 till 50,6 procent av det totala antalet tillsvidareanställda i förbundet. Personalomsättning, tillsvidareanställda Personalomsättningen för Kalmarsunds Gymnasieförbund gällande externa avgångar, (egen begäran 11 personer och pension 19 personer), var under året ,68 procent, vilket var en lägre siffra mot ,92 procent. De faktiska pensionsavgångarna 2011 med 35 personer medförde en hög personalomsättning. Pensionsavgångar, tillsvidareanställda Pensionsavgångarna ökar för varje år, samtidigt som allt fler arbetar efter fyllda 65 år. Inom perioden 2012 till 2020 kommer 137 anställda att bli 65 år (87 kvinnor och 50 män), dvs. i snitt cirka 15 pensionsavgångar per de kommande nio åren, vilket motsvarar 26,3 procent

356 av totala antalet tillsvidareanställda. De flesta pensionsavgångarna kommer under åren 2015, 2017 samt 2019 till Det årliga antalet pensionsavgångar är svårbedömt, då den enskilde medarbetaren själv bestämmer sin pensionsavgång mellan 61 och 67 år. Förbundet står inför större pensionsavgångar de närmaste åren. Behovet av nyrekryteringar kommer att vara stort inom vissa lärargrupper, vilket kan medföra ett behov av strategier för att rekrytera kompetent personal inom vård och omsorg, svenska för invandrare, svenska/språk, gymnasiesärskolan samt yrkesgruppen rektorer. Kommande pensionsavgångar, mätningstillfällen har det skett en minskning med 33,7 procentenheter för kvinnor och 38,7 procentenheter för männen. I tabellen nedan redovisas frånvaron uppdelat på kvinnor, män och ålder i förhållande till ordinarie arbetstid beräknat i timmar. Tabellen visar att den totala sjukfrånvarotiden har ökat inom förbundet. Sjukfrånvaron har ökat för samtliga åldersgrupper utom för åldersgruppen år. Vid jämförelse mellan könen visar statistiken att förbundets kvinnor i högre utsträckning än sina manliga kollegor har haft högre sjukfrånvaro under perioden 2010 och Frisknärvaro En stor del av förbundets medarbetare är friska men det förekom en kontinuerlig försämring av närvaron under året för både kvinnor och män. Procentuell andel frisknärvaro 2012 Diagrammet visar frisknärvaro, det vill säga procentuell andel av förbundets anställda som inte hade någon registrerad sjukfrånvaro under året I jämförelse med 2011 har frisknärvaron i december minskat med 1,9 procentenheter, en tydlig trend under de senaste åren. Vid mätningstillfällena i januari och i december har frisknärvaron försämrats totalt med 38,03 procentenheter (86,22 procent/48,19 procent). Uppdelat per kön vid samma 22 Jämfört med andra kommuner (riksnivå) ligger Kalmarsunds Gymnasieförbund under genomsnittet på samtliga nyckeltal, förutom tid med långtidssjukfrånvaro. Sjukfrånvarotid i procent 1. Total sjukfrånvarotid 2. Långtidssjukfrånvaro (>60 dagar) 3. Sjukfrånvarotid för kvinnor 4. Sjukfrånvarotid för män 5. Sjukfrånvarotid i åldersgruppen 29 år eller yngre 6. Sjukfrånvarotid i åldergruppen år 7. Sjukfrånvarotid i åldersgruppen 50 år eller äldre Riksnivå 2011 % Sjukfrånvaro Totala sjukfrånvarotiden inom förbundet har ökat från 2,35 procent 2011 till 2,53 procent Sjukskrivningar längre än 60 dagar har fortsatt att minska till en nivå på 50,66 procent, medan korttidsfrånvaron 1-7 sjukdagar har ökat något (63,9 procent av antal totala sjukdagar år 2012). Få personer med lång sjukskrivning har kunnat återgå till sitt ordinarie arbete, däremot har insatser gjorts för att hitta andra möjligheter på arbetsmarknaden med hjälp av Kalmar Arbetsgivarring och Arbetsförmedlingen % % % 5,1 2,69 2,35 2,53 43,1 62,94 56,53 50,66 5,6 2,86 2,68 2,70 3,4 2,45 1,84 2,26 4,0 1,21 1,05 1,98 4,8 2,69 2,16 2,02 5,7 2,84 2,66 3,07 Tabell: Sjukfrånvarotid i procent av ordinarie arbetstid I uppgifterna ingår alla anställda vilket omfattar även timavlönad personal.

357 Definitioner personalmått Årsarbetare: Samtliga anställda (hel-och deltider), omräknat till heltidstjänster. Detta är vanligtvis det begrepp som används när man i jämförande syfte beskriver volymen anställda. Årsarbetare av faktiskt arbetad tid: En omräkning av antalet arbetade timmar (närvarotid) för månadsanställda och timavlönade till heltidsanställning. Månadsavlönade: Tillsvidareanställda och visstidsanställda (till exempel vikarier och allmän visstidsanställning) med månadslön. Tillsvidareanställda: Det vi i dagligt tal kallar fast anställd. En anställning som enligt avtal pågår tills uppsägning sker från någon part. En tillsvidareanställning kan vara på hel- eller deltid. Visstidsanställd: Anställd som från början har ett fastställt slutdatum. Det kan vara ett vikariat eller en allmän visstidsanställning så kallad AVA, på hel- eller deltid. Timavlönad: Är anställd per timme. Personalomsättning: Antalet tillsvidareanställda som har slutat i Kalmarsunds Gymnasieförbund under perioden dividerat med det genomsnittliga antalet tillsvidareanställda. Frisktal: Personer som inte har haft någon registrerad sjukdag under året. Sjukfrånvaro: Den totala sjukfrånvaron i timmar omräknat till procent. Avser samtliga anställda, alltså både månads- och timavlönade. Långtidssjukfrånvaro: All sjukfrånvaro som är över 59 i sjukperioden. Frånvarotid: Frånvarotid från ordinarie arbetstid. Med ordinarie arbetstid avses all tid som ska utföras enligt respektive anställningsavtal, alltså inte faktisk arbetad tid. Avser månadsavlönade. 23

358 Personal/Nyckeltal Mätdatum december Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Antal anställda Antal årsarbetare av tjänst (volymmått) 580,6 354,3 226,3 572,4 353,8 218,6 575,9 359,7 216,2 Antal årsarbetare av faktiskt arbetad tid 574,6 337,2 237,4 552,1 331,7 220,4 534,6 324,78 209,8 Antal anställda med månadslön Andel kvinnor och män av samtliga anställda 100% 60,9% 39,1% 100,0% 62,0% 38,0% 100% 62,1% 37,9% Antal tillsvidareanställda Andel kvinnor och män av totalt tillsvidareanställda 100% 61,9% 38,1% 100% 62,6% 37,4% 100% 61,5% 38,5% Antal visstidsanställda Andel kvinnor och män av totalt visstidsanställda 100% 53,0% 47,0% 100% 58,0% 42,0% 100% 66,0% 34,0% Andel heltidsanställda av totalt tillsvidareanställda 87,5% 53,9% 33,6% 88,5% 54,9% 33,6% 88,3% 54,4% 33,8% Andel heltidsanställda tv kvinnor och män inom resp grupp 87,1% 88,2% 87,7% 89,7% 88,4% 88,0% Andel heltidsanställda av totalt visstidsanställda 49,3% 30,7% 18,7% 58,3% 30,9% 27,4% 67,1% 42,7% 24,4% Timavlönade Antal arbetade timmar under året 2156,5 1154,6 1001,9 1728,6 991,4 737,2 2166,9 1366,6 800,3 Antal timmar omräknat till årsarbetare 13,1 6,1 7,0 10,5 6,0 4,5 13,1 8,2 4,9 Ålder och sysselsättningsgrad tillsvidareanställda Genomsnittlig ålder 48,5 48,3 48,9 48,3 48,3 48,2 48,3 48,4 48,1 Genomsnittlig syssels.grad 96,0% 95,7% 96,4% 96,2% 96,0% 96,6% 96,4% 96,8% 95,8% Åldersstruktur i procentuell andel tillsvidareanställda Ålder ,4% 2,7% 4,4% 2,7% 1,8% 4,1% 3,1% 2,2% 4,5% ,6% 47,3% 40,2% 47,4% 48,8% 45,1% 46,3% 47,5% 44,5% ,0% 50,0% 55,4% 49,9% 49,4% 50,8% 50,6% 50,3% 51,0% Pension vid 65 år Antal tvanställda uppnår 65 år Personalomsättning tv Personalomsättning: pension o egen begäran 5,9% 2,6% 3,3% 7,9% 4,8% 3,1% 5,7% 3,2% 2,5% Personalomsättning: pension 3,1% 1,4% 1,7% 6,5% 3,7% 2,8% 3,6% 1,9% 1,7% Personalomsättning: egen begäran 2,8% 1,2% 1,6% 1,5% 1,1% 0,4% 2,1% 1,3% 0,8% Antal externt annonserade tjänster AF Frisknärvaro//Frånvaro tillsvidareanställda Andel frisknärvaro under dec 52,0% 45,8% 59,7% 50,1% 42,6% 59,9% 48,2% 46,0% 51,8% Andel sjukfrånvaro under året 2,7% 2,9% 2,5% 2,4% 2,7% 1,8% 2,5% 2,7% 2,3% 24

359 Övriga personalhändelser Utveckling av formerna för intern kontroll av systematiskt arbetsmiljö-, brandskydds-, miljöarbete fortsätter i samarbete med Kommunhälsan. En till en -satsningar (digital kompetens) har genomförts med pedagoger och skolledare i syfte att stimulera användningen av datorer i undervisningen. Kommunhälsan är en viktig samarbetspartner i vårt arbete med arbetsmiljö och hälsa. Förbundet har under 2012 gjort beställningar på 264,50 timmar och där 24 procent är av främjande karaktär (utbildning, friskvårdsinsatser, hälsosamtal), 49 procent förebyggande (ergonomiska genomgångar, coachande samtal i samband med förändring, mätningar i den fysiska arbetsmiljön) och 27 procent rehabiliterande (stödsamtal, avstämningsmöte med försäkringskassan, bedömningar av arbetsförmåga). Av antal besök är 66 procent kvinnor respektive 34 procent män. Försäkringskassan och Förbundet har en samverkansöverenskommelse som intensifierar samarbetet ytterligare. HÅJ-nätverket har haft utbildningsdagar kring pedagogiskt material i form av Machofabriken. Utvecklingsdagar/Workshop för förbundets skolledare om ledarskapets betydelse för hållbar jämställdhet och hur förbundets nya jämställhetsplan ska implementeras hos medarbetarna samt nöjdheten i arbetsmiljöarbetet och vad som kan förbättras. Kommunens miljöavdelning genomför inspektioner på enheterna under hösten. Syftet är att se om enheterna arbetar med egenkontroll enligt miljöbalken. Ett samarbete med hälsoskyddsinspektionen i Kalmar kommun är planerat under våren att utveckla verksamhet och arbetsmiljö i dialog med medarbetarna Under våren 2012 besvarade 596 medarbetare enkäten vilket gav en svarsfrekvens om 73 procent. Medarbetarna fick totalt bedöma 25 påståenden fördelat inom tre områden: ledning och styrning, arbetsmiljö och hälsa samt utveckling. Påståendena anges som ett medelvärde på en skala 1-6, där 1 är mest negativt (minst nöjd) och 6 är mest positivt (nöjd). Resultatet av den förbundsgemensamma enkäten visade goda värden inom alla arbetsmiljöområdena. Utvecklingsområden framkom likväl genom varje besvarat påstående, att utveckla ledning och styrning, stärka kvalitén i arbetet samt säkra en god arbetsmiljö. Medarbetarnas totala bedömning inom de tre arbetsmiljöområdena kom att hamna på 4,2 av 6. Medarbetarenkät index 6-gradig skala Resultat Ledning och styrning 4,1 2. Arbetsmiljö och hälsa 4,5 3. Utveckling och motivation 4,1 Totalt 4,2 De kvinnliga medarbetarna är något mer positiva än de manliga. Nöjd medarbetare är i genomsnitt högre bland de äldre medarbetarna än bland de yngre. Den nöjdaste åldergruppen är medarbetare över 56 år eller äldre. Minst nöjda är medarbetare i åldersgruppen under 40 år med vissa undantag gällande arbetsmiljö och hälsa. Arbetsgivarringen är ett stöd i förbundets arbete att skapa en attraktiv arbetsplats samt ger medarbetarna större valmöjligheter och ökad livskvalitet genom olika åtgärder (samtal, kurser, rådgivning, praktiskt stöd vid arbetsbyte). Under 2012 avslutade 2 medarbetare arbetslivsinriktad rehabilitering och 2 livs- och karriärsplanering medan 1 medarbetare påbörjade livs- och karriärsplanering. Arbetsmiljö och hälsa Resultatet av den förbundsgemensamma enkäten som mäter klimatet på arbetsplatsen Medarbetarundersökningen är ett sätt att följa upp mål, verksamhet och arbetsmiljö. Stärka arbetet med För att förbundets ska dra nytta av den genomförda enkätsundersökningen är det viktigt att resultatet följs upp ute i de olika verksamheterna. Det gäller att fortsätta arbeta med och utveckla de faktorer som har relativt stor påverkan på nöjdheten. Till exempel oro för neddragningar och förändrade arbetsuppgifter, att mininera risken för att skadas eller bli sjuk på grund av arbetet, att bli bättre på att rätta till fel och brister i 25

360 arbetsmiljön samt att skapa större nöjdhet med arbetsmiljön. Årets förbundsgemensamma enkät för undersökning av klimatet på arbetsplatsen är nytt för i år och jämförelser med tidigare år går därför inte att göra. Arbetsskador Antalet rapporterade arbetsskador är markant väldigt lågt under 2012 års redovisning. Den låga siffran, 2 anmälda arbetsskador, ger signaler om att rutinerna behöver ses över. Varje enhet ansvarar för att registrera sina arbetsskador men all information skickas inte vidare. Kommunhälsan sammanställer förbundets arbetsskador utifrån de anmälningar som skickas till Försäkringskassan och AFA. Resultatet av den årliga uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet Den årliga uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet i form av en enkät har som syfte att dels uppfylla Arbetsmiljöverkets krav men framförallt att ytterligare förbättra arbetsmiljöarbetet i Kalmarsunds Gymnasieförbund. Resultatet per enhet visar att samverkan och delaktighet kring arbetsmiljöfrågor är bra men själva arbetsmiljöarbetet i lokal samverkansgrupp skulle kunna systematiseras bättre. Skriftliga rutiner för hur det systematiska arbetsmiljöarbetet ska bedrivas finns men behöver uppdateras. Det finns ett behov av brandskyddsutbildning och uppdatering kring arbetsmiljöfrågor. Utvecklingsområden inom arbetsmiljön Checklista för fysisk skyddsrond Formerna för intern kontroll inom arbetsmiljö, brandskydd och miljö Hantering av hot- och våldssituationer Fördelning av arbetsmiljö-/brandskyddsoch miljöarbete utifrån nya blanketter och rutiner. Information om fördelningsansvaret i samarbete med Kommunhälsan Olika personalfrämjande åtgärder för att stärka samarbete och kompetens i en ny medarbetarkonstellation Personalens arbetsplatser Miljöfrågorna kommer att få ett ökat fokus inom förbundet i och med kommunens årliga hälsoskyddsinspektion av arbetet med egenkontrollen enligt miljöbalken. En miljöutbildning planeras under våren

361 Elevernas förstahandsval/ Organisation exl. Gymnasiesärskolan Program Läsåret 2012/2013 Organisation Behöriga, 1:a handsval Antagna efter reservant Bygg- och anläggningsprogrammet, LK Bygg- och anläggningsprogrammet, måleri, lärling, LK Barn och Fritidsprogrammet, JN Barn och Fritidsprogrammet, pedagogiskt arbete, lärling, JN El- och energiprogrammet, LK Ekonomiprogrammet, ST Estetiska programmet, bild och formgivning, JN Estetiska programmet, dans, JN Estetiska programmet, estetik och media, JN Estetiska programmet, estetik och media, Vision4you, MJ Estetiska programmet, musik, JN Estetiska programmet, musik, Stage4you, MJ Estetiska programmet, teater, JN Fordons- och transportprogrammet, LK Handels- och administrationsprogrammet, ST Handels- och administrationsprogrammet, handel, lärling, ST Hotell- och turismprogrammet, JN Hotell- och turismprogrammet, hotell, lärling JN Hotell- och turismprogrammet, ÖG Hotell- och turismprogrammet, hotell, lärling ÖG Hotell- och turismprogrammet, turism, lärling ÖG Humanistiska programmet, ST Hantverksprogrammet, frisör, LK Hantverksprogrammet, styling, MJ Hantverksprogrammet, textil design, JN Naturvetenskapsprogrammet, JN Naturvetenskapsprogrammet, LK Restaurang- och Livsmedelsprogrammet, JN Restaurang- och Livsmedelsprogrammet, bageri, lärling, JN Restaurang- och Livsmedelsprogrammet, färskvaror o delik., JN Restaurang- och Livsmedelsprogrammet, kök o servering, JN Restaurang- och livsmedelsprogrammet, ÖG Restaurang- och Livsmedelsprogrammet, färskvaror o delik., ÖG Restaurang- och livsmedelsprogrammet, kök o severing, lärling, ÖG Samhällsvetenskapsprogrammet, ST Teknikprogrammet, LK VVS- och fastighetsprogrammet, LK Vård- och omsorgsprogrammet, JN Vård- och omsorgsprogrammet, lärling, JN

362 Elever Nyckeltal Önskemål om utbildning Inför läsåret 2012/2013 hade 903 behöriga sökande ett nationellt program inom Kalmarsunds Gymnasieförbund som sitt förstahandsval. Av dessa sökande var 717 stycken folkbokförda inom förbundets medlemskommuner. Organisation 2012 Kalmarsunds Gymnasieförbunds organisation för nationella program omfattade platser. Antagning Efter avslutad reservantagning var 888 elever antagna till nationella program inom Kalmarsunds Gymnasieförbund. Av dessa var 707 elever folkbokförda inom förbundets medlemskommuner, vilket motsvarar 80 %. 216 elever erbjöds plats på introduktionsprogram, varav 21 elever kunde erbjudas programinriktat individuellt program (IMPRO-plats). Antalet lediga platser efter avslutad antagning inom förbundet uppgick till 193.Till Gymnasiesärskolan antogs 34 elever. Val till gymnasiet 2011/2012 Av förbundets 15 program är 4 program (Ekonomi-, Naturvetenskapliga-, Handels- och Administrations-, Restaurang och Livsmedelsprogrammet) inom ramen för en jämn fördelning av pojkar och flickor, (40 procent/60 procent). BA (Bygg och anläggningsprogrammet) ELE (El- och energiprogrammet) FT (Fordons- och transportprogrammet) TE (Teknikprogrammet) VF (VVS- och fastighetsprogrammet) EST (Estetiska programmet) BF (Barn- och fritidsprogrammet) HT (Hotell- och turismprogrammet) HV (Hantverksprogrammet) SA (Samhällsvetenskapligt program) VO (Vård- och omsorgsprogrammet) Andel gymnasieelever med slutbetyg (inom tre år i procent) Diagrammet visar andel elever som har fullföljt ett nationellt program och fått ett slutbetyg samt andel elever med slutbetyg som ger grundläggande behörighet till högskolestudier. BF, ELE och HT uppvisar en positiv utveckling (jämnare balans av flickor och pojkar) medan SA, TE, VO, EST och BA visar motsatt trend i jämförelse med år Framför allt står BF för den största ökningen av underrepresenterat kön och teknik faller tillbaka med ökning av pojkar. SA ligger totalt sett inom ramen för en jämställd fördelning men det finns tydliga pojk- och flickinriktningar. VF och FT kvarstår som traditionella pojkprogram och HV som traditionellt flickprogram. Total andel pojkar och flickor på de olika skolorna i förbundet som fick slutbetyg efter 3 år är oförändrat med 94 procent i jämförelse med våren 2011, men per kön är skillnaden mer markant, 9 procent av pojkarna motsvarande 4 procent av flickorna har inte fullföljt ett nationellt gymnasieprogram. Ett studieresultat som avspeglas i andel behöriga pojkar till högskolan (83 procent) och andel behöriga flickor (89 procent) vårterminen

363 Genomsnittligt betygsvärde Meritvärde-Betygspoäng vid ansökan till högskolan där elevers betyg räknas samman. Varje betyg om-vandlas till poäng där eleven får enligt nya betyg-systemet 20 p för A, 17,5 p för B resp.15 p för C. 12,5 p för D resp. 10 p för E, 0 p för F Andel flickor och pojkar med IG och MVG Positivt är att andelen pojkar och flickor med betyget Godkänt (G) har ökat under 2012 som innebär att färre elever fått betyget icke godkänd (IG). Gapet mellan andel flickor och andel pojkar som har fått betyget Mycket Väl Godkänd (MVG) har minskat. Diagrammet visar att skillnaden mellan flickors och pojkars slutbetyg i förbundet har ökat. Flickornas genomsnittliga betygsvärde (meritvärde) har sjunkit i jämförelse med föregående år. Skolverkets senaste statistik visar att pojkar har lägre betyg än flickor och det är också färre som får behörighet till gymnasieskolan och eftergymnasial utbildning. För flickorna är utvecklingen den motsatta. Skolverkets rekommendation är att göra en fördjupad analys av målresultaten utifrån kön. Andel flickor och pojkar med G och VG Andelen elever som erhållit godkänt betyg (G) år 2012 har förbättrats för både flickor (36,6 procent) och pojkar (48,6 procent) i förhållande till de senaste tre åren. Genomsnittliga skillnaden mellan andel flickor och andel pojkar med betyget G är 12,4 procentenheter mellan åren 2009 och Andelen flickor med VG visar en ganska stabil trend uppåt medan andelen pojkar med VG pendlar under åren. Jämförelse emellan betygen Det generella mönstret är att flickor når högre måluppfyllelse än pojkar och har därmed högre betyg. Hur kan det komma sig att flickor i genomsnitt har högre betyg än pojkar? I utredningen för jämställdhet (DEJA) förklaras skillnaderna med att pojkar och flickor har olika attityder till studier, olika strategier för att uppnå målen, olika krav och förväntningar. DEJA rekommenderar fördjupad diskussion kring didaktik och metodik i syfte att åstadkomma en jämnare måluppfyllelse. 29

364 Bokslut 2012 Lars Kaggskolan också en bidragande orsak till årets underskott. Budget 2012 var ursprungligen beräknad på 106 elever och vid avräkningstillfället fanns 89 elever på Lars Kaggskolan. Viktiga händelser under året Under året fick verksamheten extra kostnader för APU på bland annat Bygg- och anläggningsprogrammet till följd av nödvändigheten av att skaffa extra handledare för de elever som inte kom ut på APU-plats. Analys av årets ekonomi och verksamhet Verksamhetens resultat för år 2012 uppgår till minus 2,4 mkr. (tkr) Budget 2012 Bokslut 2012 Intäkter Kostnader varav personal Nettokostnader Total nettokostnad per elev 85,0 82,5 Investeringar Årets resultat Under året har verksamheten arbetat med att minska underskottet genom personalbesparingar på mediaprogrammet och på kärnämnessidan, samt genom stora besparingar på programmens driftskostnader och hyreskostnader. Utöver detta så har skolans stora el-, fjärrvärme -, och hyreskostnader varit mycket svåra att påverka. Avstämning av prioriterade områden Alla elever skall nå kunskapsmålen I gymnasieförbunds mål för år 2012 var angivet - att 91 % av eleverna skulle erhålla slutbetyg. För Lars Kaggskolan var resultatet 91 %. - att 86 % av eleverna skulle ha grundläggande behörighet till högskola/universitet. För Lars Kaggskolan var resultatet 93 %. Det genomsnittliga betygsvärdet i samtliga elevers slutbetyg i årskurs 3 var 14,10. Det är vår uppfattning att de allra flesta eleverna når kunskapsmålen. Mot bakgrund till gymnasieförbundets egen målformulering så når alla elever kunskapsmålen. Verksamheten har haft större kostnader för APU än budgeterat vilket beror på att fler MP-elever än beräknat kom ut på APU vilket i sin tur lett till högre boende- och resekostnader än budgeterat. Elevminskningen inom introduktionsprogrammen är 30 Betygsmedelvärdet på 3-KVH-frågan Jag har fått information om vad som krävs för att uppnå de olika betygsnivåerna var 4,64. Betygsmedelvärdet på 3-KVH-frågan Mina lärare förmår att stimulera och väcka intresse för skolarbetet var 3,99. Eleven i centrum - trygghet och trivsel I gymnasieförbunds mål för år 2012 var angivet - att eleverna ska ange minst 4,6 gällande påståendet Som helhet fungerar vår skola bra. För Lars Kaggskolan var resultatet 4,91. - att eleverna ska ange minst 4,4 gällande påståendet På min skola respekterar vi alltid varandra. För Lars Kaggskolan var resultatet 4,67.

365 Skolans likabehandlingsplan respektive ordningsregler revideras årligen med elevernas medverkan i skolans inflytanderåd. Elever i behov av särskilt stöd I gymnasie-förbundet mål för år 2012 var angivet att eleverna ska ange minst 4,1 gällande påståendet Jag får det stöd jag behöver när jag har svårigheter i skolan. För Lars Kaggskolan var resultatet 4,50. Digital kompetens I likhet med övriga skolor inom gymnasieförbundet är Lars Kaggskolan med i satsningen på digital kompetens. IKT-pedagog har anställts på skolan för att hjälpa lärarna att utveckla sin digitala didaktiska förmåga. Några har kommit mycket lång i utvecklingsarbetet medan andra går fram i lite makligare tempo men alla är på väg. Alla elever i årskurs 1 och årskurs 2 har fått en rejäl skjuts framåt i sitt digitala kunnande genom satsningen på 1-1 datorer i undervisningen. Jämställdhet Lars Kaggskolans jämställdhetsarbete bedrivs i enlighet med lagstiftningen och jämställdhetsplanen. Skolan har representanter som ingår i vår lokala Håj-grupp (Hållbar jämställdhet) och i gymnasieförbundets motsvarighet. Skolan har varit aktiv i försöken att rekrytera elever av underrepresenterat kön till yrkesprogrammen. Utfallet har inte varit stor mer än märkbart. I årets årskurs 1 har enheten en flicka BA, två flickor på EE, en pojke på HV, En skola på vetenskaplig grund Lars Kaggskolan har fått fram två yrkeslärare som är intresserade av och väl kvalificerade för att söka det statliga forskarlyftet. En av dem blev antagen i stor konkurrens och har under året påbörjat en forskarutbildning inom yrkesämnenas didaktik. Inom NA-programmet är några lärare involverad i ett forskningsprojekt om lärarnas arbete med Learning Study. Det är forskaren vid Linnéuniversitetet - Anna Bengtsson - som bedriver studien. 31

366 Bokslut 2012 Stagneliusskolan Analys av årets ekonomi och verksamhet Stagneliusskolan resultat för år 2012 uppgår till minus 3,6 mkr. (tkr) Budget 2012 Bokslut 2012 Intäkter Kostnader varav personal Nettokostnader Total nettokostnad per elev 72,2 77,4 Investeringar Årets resultat Redan inför år 2012 stod verksamheten inför stora besparingar. Stagneliusskolan har dock inte kunnat anpassa verksamheten till givna ekonomiska ramar och samtidigt upprätthålla hög måluppfyllelse inom de prioriterade målområdena. Verksamheter befinner sig nu i en omställningsperiod, där intäkterna från elevpengen minskar mer än vad som kan kompensera för med sammanslagningar, klass- och lokalminskningar. Följande satsningar inom prioriterade områden har påverkart resultatet signifikant: Arbetet med kunskapsmålet och för att hjälpa elever i behov av särskilt stöd har skolan satsat lärarresurser på försäkringstid (cirka 1,9 tjänst), fortsatt användandet av vikariepool (men mer styrt), erbjudit estetisk verksamhet utöver timplanen, och genomfört ledarskapsutbildning för pedagoger. Verksamheten har även gjort en utökning av personalstyrkan på Aspergersenheten med 2 tjänster. Satsningen på estetisk verksamhet har även bäring på målet en skola på vetenskaplig grund. Årets utfall i lönerevisionen för lärarförbunden har också påverkat resultatet, då utfallet blev högre än vad som budgeterats. Ett antal åtgärder har ändå under året vidtagits i arbete mot att nå en ekonomi i balans: Under våren begränsades möjligheterna att ta in vikarie, planerad frånvaro löstes med arbetslaget. En uppsägning av lärare på handelsprogrammet, 60 % verkställdes vid sidan om neddragning av förstärkningstid 80 %, vårterminen. Beräknad besparing: 600 tkr. Inför hösten gjordes uppsägningar inom mediaområdet, 1,6 tjänst. Inför hösten lämnade verksamheten lokalerna på Tullen helt och ersatte detta med två salar på Komvux. Under hösten togs beslut att skjuta på tillsättningen av ny speciallärare, och planerartjänsten tillsattes inte på Aspergersenheten. Verksamheten beslutade också att dra ner utökningen på elevhälsan med en specialpedagog, ta bort erbjudandet om extra estetisk verksamhet och dra ner förstärkningstid inför våren 2013 med ca 30 %. Förändringarna påverkar dock framförallt 2013 års budget. Stagneliusskolan har under 2012 bedrivet god verksamhet med hög måluppfyllselse, se avstämning av prioriterade målområden. Idrottshallen har genomgått en rejäl renovering, och kostnaden belastar delvis vår budget. Enheten har ställt om datorsalar och musiksal till vanliga undervisningssalar, utrustat ytterligare lokaler på Guldfågeln Arena samt förbättrat arbetsmiljön i både klassrum och på en del arbetsplatser. Undervisningssalar har också anpassats till NTNsatsningen, verksamheten har bl.a. köpt höj- och sänkbara lärarpulpeter och anpassat en del salar med VGA-uttag, kanoner, högtalare osv. En del programkopplat teknisk utrustning har också belastat investeringsbudgeten. Viktiga händelser under året Ett antal händelser har signifikant påverkat skolans verksamhet ekonomiskt: Nya gymnasiereformen (Gy- 32

367 11) innebär ett mer omfattande arbete för pedagogik personal när det gäller genomförande av nationella prov. För det ändamålet har verksamheten under 2012 avsatt mer tid i lärartjänsterna, vilket i sin tur inneburit en kostnadsökning på ca 400 tkr. Fler krävande elever till skolans Aspergersenhet medförde utökad personalstyrka med 2 personer, och lönerevisionen 2012 för lärarförbunden kostade oss ca 400 tkr mer än vad som budgeterats. Härtill kommer kostnad för förstärkningstid på cirka 950 tkr, satsning på estetisk verksamhet 250 tkr samt extra kostnad för lunch akademieleverna 300 tkr. Byte av lokaler från Tullen till Komvux innebar en halvering av kostnaden för motsvarande yta. Verksamheten gjorde inget intag på humanistiska programmet, men detta påverkar inte ekonomin i någon större utsträckningen förrän år 2. Avstämning av prioriterade målområden Alla elever skall nå kunskapsmålen För att nå kunskapsmålen har skolan gjort förstärkning av specialpedagogtjänst, lagt förstärkningstid i lärartjänster, och genomfört utvecklingsprojekt. Måluppfyllelsen är god. Eleven i centrum trygghet och trivsel För att uppnå trygghet och trivsel har verksamheten ett tydligt beskrivet arbetssätt och en organisation av elevhälsan i olika team. Skolan har erbjudit löpande utbildningar och föreläsningar för eleverna kring hälsofrämjande åtgärder, likabehandling, diskriminering och så vidare, upprättat likabehandlingsplan och haft genomgång av densamma med personal, klasser och fokusgrupper, bedrivit utvecklingsprojekt och externt projekt. Måluppfyllelsen är godkänd. En skola på vetenskaplig grund I arbetet med området en skola på vetenskaplig grund har verksamheten erbjudit kompetensutveckling för enskilda, skapat en organisation som främjar pedagogiska diskussioner, tagit fram roll och uppdragsbeskrivningar för ämnes- och programlag och bedrivit utvecklingsprojekt. Målet är inte utvärderat. Förväntad utveckling En viktig fråga av strategisk art är verksamhetens förmåga att fortsätta attrahera ungdomar att söka till Stagneliusskolan, i en allt hårdare konkurrens. Rekryteringsunderlag kommer fortsätta minska under flera år framöver, så arbetet med att erbjuda modern och individualiserad utbildning med hög kvalitet för alla blir centralt. Samtidigt behöver skolan nå breakeven, där elevantalet kan matchas mot mer fyllda klasser i fysiskt väl avgränsade lokaler. Den pågående digitala satsningen är av stor betydelse. Modern teknik kan skapa en attraktiv utbildning, som lättare kan anpassas till den enskildes kunskapsnivå och förutsättningar. Utveckling av pedagogiska verktyg och metodik kan ge verksamheten större flexibilitet, och bereda bättre möjlighet för individen att nå kunskapsmålen. Tekniken ger verksamheten fler redskap för att hjälpa elever i särskilt behov av stöd. Skolan behöver fortsätta anpassa verksamheten så att lokaler och utrymmen stödjer ny metodik och nya arbetssätt. Ett måste är att skapa bra allmänna utrymmen som ger eleven en god och trygghetsskapande arbetsmiljö även under annan tid än lektionstid. Elever i behov av särskilt stöd För att hjälpa elever med behov av särskilt stöd har skolan ökat lärartätheten på Aspergersenheten samt se punkt Alla ska nå kunskapsmålen, ovan. Måluppfyllelsen är god. Digital kompetens I satsningen på digital kompetens har verksamheten genomfört utbildningsinsatser för olika grupper (planerats centralt), skapat ändamålsenliga lokaler, tillsatt IKT-grupp och bedrivit utvecklingsprojekt. Utvärdering av måluppfyllelse är inte genomförd ännu, men skolan har lokaler och fora/kanaler för erfarenhetsutbyten. Jämställdhet Jämställdhetsarbetet har inneburit deltagande i jämställdhetsaktiviteter (utbildningar, nätverksträffar mm) inom ramen för Together, upprättande av jämställdhetsplan, diskussioner med elever och medvetenhet vid rekrytering. Arbetet har inte utvärderats. 33

368 Bokslut 2012 Jenny Nyströmsskolan 962,1 tkr jämfört med budgeterade fastighetskostnader. Analys av årets ekonomi och verksamhet Totalt redovisar enheten Jenny Nyströmsskolan ett underskott på 4,7 mkr för budgetåret 2012 vilket är 0,2 mkr sämre än prognosen efter 10 månader men samtidigt 2,1 mkr bättre än årets första prognos. (tkr) Budget 2012 Bokslut 2012 Intäkter Kostnader varav personal Nettokostnader Total nettokostnad per elev 82,5 83,3 Investeringar Årets resultat Gymnasiet redovisar ett underskott på tkr. Den tilldelade budgetramen förstärktes efter elevavräkningen den 15 september med tkr, detta framför allt beroende på ett större elevintag inför läsåret 2012/13 men även beroende på att färre elever än beräknat hoppat av sina studier under året. Som en effekt av detta har inte planerade minskningar av personalkostnaderna kunnat genomföras i den omfattning som planerades vid budgetarbetet. Fler elever än beräknat inom yrkesvux och fler genomförda individvalskurser på Jenny Nyströmsskolan har inneburit ett större tjänsteunderlag och samtidigt genererat cirka 834 tkr utöver kalkylerad intäkt. Ett led i nödvändig kostymanpassning av verksamheten har varit att under året ställa av ytterligare lokalytor. Lägre städkostnader som effekt av detta, tillsammans med lägre driftskostnader än beräknat, genererade ett överskott motsvarande Organisationsförändringar med uppbyggnad av nya program, inriktningar och kurser beroende på reformen GY2011 har under året inneburit kostnader utöver vad som budgeterats. Delar av dessa kostnader har kunnat föras som investeringar. Datorsatsningen inom projektet Digital Kompetens har inneburit nödvändiga och betydande investeringar bland annat i form av fast monterade projektorer med kringutrustning och nya bord i de flesta klassrummen samt, av säkerhetsskäl, också utbyte av ett stort antal skåpscylindrar. Viktiga händelser under året Gymnasiereformen Gy2011 har inneburit fortsatta anpassningar av verksamheten som följd av nya program, inriktningar och kurser. Uppbyggnaden av den nya musikinriktningen inom Estetiska programmet har inneburit fortsatta investeringar i bland annat Skeppets aula, vilken nu fullt ut kan anses vara funktionell för avsedd verksamhet. Behovet av ombyggnad av restaurangköket inom Restaurang- och livsmedelsprogrammet samt färdigställande av ny studio för Estetiska programmets inriktning mot estetik och media har inneburit betydande planeringsarbete under året med konsekvenser i form av kommande ombyggnadsarbeten under våren, sommaren och första delen av hösten Ugglan lämnas i månadsskiftet juni/juli och till dess ska den nya studion för estetik och media vara klar i Jenny Nyströmsskolans huvudbyggnad. Nytt extra metodkök och nytt kök för gymnasiesärskolans Restaurang- och livsmedelsprogram skall stå klart till höstterminsstarten och det nya restaurang- och metodköket skall vara klart till 1 oktober. Totalt sett kommer skolan få betydligt mer funktionella och för verksamheten anpassade lokaler men samtidigt kommer fastighetskostnaderna, trots att hyreskostanden för Ugglan upphör, att öka på grund av de kostsamma ombyggnaderna. Projektet Digital Kompetens har haft omfattande konsekvenser för verksamheten. Elever och lärare har påtagligt utmanats i de nya pedagogiska möjligheter 34

369 att nå verksamhetsmålen som de nya digitala verktygen medger. Satsningen har också haft medföljande ekonomiska konsekvenser i form av behov av kompletterande investeringar i skolans lokaler vilket tidigare nämnts. I syfte att uppnå en mer kostnadseffektiv personalbemanning har skolan strävat efter att i möjligaste mån hitta samläsningslösningar för de mindre undervisningsgrupperna. Prioriterade målområden Alla elever skall nå kunskapsmålen Verksamheten vid Jenny Nyströmsskolan präglas av ett fokuserat arbete i enlighet med centrala och lokala styrdokument. Centralt i arbetet är, i överensstämmelse med den nya skollagen, arbetet mot uppfyllelse av kunskapsmålen, men verksamheten präglas samtidigt i hög grad av arbetet mot de socialisationsmål som framgår av både läroplan, lag och förordning. Under senare år, och då inte minst under år 2012, har stor tyngd lagts på arbetet med att utveckla ett formativt förhållningssätt mellan lärare och elever eftersom det visat sig att detta är en av de allra viktigaste framgångsfaktorerna i arbetet mot kunskapsmålen. Även elevens känsla av inflytande över undervisningen är av stor betydelse för studieframgång och av detta skäl har varje ämneslag under året haft i uppdrag att formulera på vilket sätt eleverna inom respektive ämnesgrupp ska ha ett reellt inflytande över hur undervisningen skall bedrivas. än föregående, dels beroende på att andra utvecklingsområden upplevts som mer akut viktiga, men framför allt beroende på att verksamheten på skolan faktiskt i hög grad bedömts som jämställd. En skola på vetenskaplig grund Jenny Nyströmsskolan har under året fått en lärare inom vård- och omsorgsarbetet, antagen till forskarlyftet. Förväntad utveckling Jenny Nyströmskolan har under senare år brottats med försämrat söktryck och elevminskningar större än i proportion till elevkullarnas minskning. Ett trendbrott kunde dock skönjas inför intaget till läsåret 2012/13 och har all anledning att se positivt på kommande elevutveckling. Skolans verksamhet är av hög kvalitet och skolan är utav den uppfattning att detta under kommande år kommer att återspeglas i ett förbättrat söktryck och fler elever till skolans program. En konsekvens av denna utveckling skulle innebära att skolans ekonomi stärks och att målet ekonomi i balans skulle bli mer realistiskt än vad det tyvärr varit under senare år. Arbetet med att optimera kostnaderna för personal och lokaler kommer naturligtvis samtidigt att fortsätta. För att kompensera Jenny Nyströmsskolans sannolikt även i framtiden, av välkända strukturella skäl, låga elevdensitet i klasserna kommer arbetet med att söka samläsningseffekter både mellan program och mellan årskurser att fortsätta. Eleven i centrum trygghet och trivsel Skolans trygghetsgrupp har, på uppdrag av skolledningen, arbetat aktivt med frågan om elevernas trygghet på skolan. Trygghetsgruppen har stort inflytande vid revidering av skolans likabehandlingsplan med tillhörande så kallad årlig plan för motverkande av mobbning och annan kränkande behandling. Elever i särskilt behov av stöd För att möta den nya skollagens krav vad gäller elever i behov av särskilt stöd har rutiner för detta arbete upprättats. Implementering och tillämpning av dessa rutiner har pågått under hela året. Utvärdering och revidering av rutinerna kommer att påbörjas i samband med vårterminstarten Digital kompetens Arbetet med projektet Digital Kompetens har genomsyrat verksamheten under andra halvan av 2012 och engagemanget i denna satsning har varit påtaglig i hela verksamheten. Jämställdhet Det i grunden viktiga arbetet kring jämställdhetsfrågor har pågått under året men varit något mindre aktivt Lokalanvändningen skall, vilket är logiskt i skenet av projektet Digital Kompetens, optimeras och förtätas genom att där det är möjligt anpassas och utrustas mot mer generella i stället för speciella undervisningslokaler. Dock får inte dessa eller andra åtgärder mot budget i balans innebära någon kvalitetsförsämring i förhållande till förbundets övriga skolor, allt i enlighet med vad som sägs i Kalmarsunds Gymnasieförbunds lokala styrdokument Budget 2013 under det prioriterade målområdet Alla elever ska nå kunskapsmålen, nämligen att Skolan ska ge alla elever en likvärdig utbildning 35

370 Gymnasiesärskolan Gymnasiesärskolan redovisar ett underskott på 920 tkr vilket är ca tkr bättre än årets första prognos. (tkr) Budget 2012 Bokslut 2012 Intäkter Kostnader varav personal Nettokostnader Total nettokostnad per elev 315,6 336,0 Investeringar 0 0 Årets resultat -920 Fler elever på fritidsverksamheten än väntat är en av flera förklaringar till det bättre resultatet. Något fler externa elever än beräknat under höstterminen är en annan. De speciella förutsättningar som råder inom Gymnasiesärskolan bland annat vad avser hög personaltäthet innebär att bemanningsplaneringen inför nästkommande läsår kan vara mycket svår att göra på ett säkert sätt. Ofta, och då speciellt inom det individuella programmet, har eleven sin egen personliga/pedagogiska assistent vilket innebär stora bemanningskonsekvenser om en elev plötsligt tillkommer eller slutar. Även de unika klassammansättningarna inom gymnasiesärskolans nationella och specialutformade program kan, beroende på vilka behov eleverna i klassen visar sig ha, få svårförutsägbara konsekvenser för bemanningsplaneringen. Stor sparsamhet avseende inköp av förbrukningsmateriel, och då i synnerhet inköp av datorer /motsvarande med kringutrustning i avvaktan på vad projektet Digital kompetens kommer att innebära för särskolan, är ytterligare förklaring till uppnått resultat. Detta gäller även försiktighet i avvaktan på kommande beslut som en konsekvens av gymnasiesärskolereformen Gys13 som träder i kraft hösten

371 Bokslut 2012 Mjölnergymnasiet och Komvux Analys av årets ekonomi och verksamhet Resultatet för år 2012 visar ett totalt underskott på 499 tkr. Mjölnergymnasiet med ett minus på 826 tkr och Komvux med plus 327. Det negativa resultatet har följande förklaringsposter: (tkr) Budget 2012 Bokslut 2012 Mjölnergymnasiet Intäkter Kostnader varav personal Nettokostnader Total nettokostnad per elev 92,3 97,2 Investeringar Årets resultat -826 Verksamheten har idag 180 gymnasieelever och har sedan förra läsåret minskat elevantalet med 40 elever. Detta har tydligt avspeglats i årets bokslut. Stylingutbildningen lyckades endast fylla 6 av platserna med en organisation beräknad till 16 elevplatser. Detta sammantaget med utfasningen av Sabet samt Lärlingsprogrammen har förorsakat det negativa resultatet. (tkr) Budget 2012 Bokslut 2012 Komvux Intäkter Kostnader varav personal Nettokostnader Investeringar 0 0 Årets resultat 327 Orsaken till årets underskott beror på ett flertal händelser under året. En orsak har varit de stora fluktrationerna av antalet flyktingar för Sfi. Fluktrationerna i kombination med en beslutad organisation och budget efter ett förutsagt elevantal har reducerat intäkterna under året. Utfasningen av programmen inom Lärlingsprogrammen och Sabet (Säkerhet och Räddning) har också inneburit en osäkerhetsfaktor för ekonomin. En anpassning av personalbemanning har gjorts med drygt två tjänster inom dessa program men att minska lokalkostnaderna är ej möjlig i dagsläget. Verksamheterna har under året åsamkats extra personalkostnader i samband med att åtta i personalen har flyttat från enheten och ersatts av nyanställd personal. En överlämningsfas har varit nödvändig, vilket inneburit dubbla lönekostnader under en kortare period. Det nystartade Estetiska programmet med inriktning rörlig bild, Vision4you, har ännu inte nått det önskade elevantalet i organisationen. Trots en mycket hårt styrd samläsning av programmen på skolan kommer kostnader till som inte är täckta i budget. Viktiga händelser under året Inför läsåret 2012/2013 märkte verksamheten av flera förändringar för våra program: Hantverksprogrammet inriktning övriga hantverk och Stylingutbildningen, minskade antalet sökande eftersom elevantalet generellt minskat, Plusgymnasiet startade upp liknande utbildning i centrala Kalmar. I och med GY11 söker sig merparten av eleverna numera sig till högskoleförberedande program istället för yrkesprogram. Industritekniska programmet och Bygg- och anläggningsprogrammet med lärlingsprofil har haft svårt att få elever och styrelsen tog beslutet att inte anta några elever till läsåret 2012/2013. Att industriprogrammet haft svårt beror givetvis på att flera stor industriföretag lagt ned sin produktion i Torsås-Kalmar området. Estetiska programmet inriktning musik har inte alls drabbats av elevnedgången. Detta beror framför allt på att skolan erbjuder ett upplägg som är unikt. Läsåret 2011 startade verksamheten upp inriktningen Estetik och media som vänder sig till elever som är intresserade av foto och film. Tyvärr har söktrycket inte varit enligt förväntan men inriktningen ses fortfarande som enormt viktig för att skapa den helhet som skolan länge strävat efter. Samhällsvetenskapsprogrammet med inriktning Beteendevetenskap med profilen Räddning & 37

372 Säkerhet var innan 2011 ett specialutformat program med en mycket mer utpräglad profilering än vad samhällsvetenskapsprogrammet kan erbjuda. Det har inneburit ett vikande intresse och styrelsen tog beslutet att inte anta några elever läsåret 2012/2013. Detta sammantaget har inneburit att verksamheten har fått göra förändringar vad gäller personalbemanning samt schemaläggning vilket har medfört att personalen har minskat i antal inför läsåret 2012/2013 och kommer att minska ytterligare inför läsåret 2013/1014. Mjölnergymnasiet har sagt upp avtalet för sin bygglokal samt lokalen för det Industritekniska programmet och under våren sker förhandlingar med TFAB/Temporent om att lämna halva paviljongen till nästa läsår. Samtidigt kommer skolan fortsätta arbeta målmedvetet för att förändra Mjölnergymnasiet så att attraktionskraften för de återstående programmen ska öka. Eleven i centrum trygghet och trivsel Vid utvecklingssamtalen framhåller eleverna överlag att de är mycket nöjda med den sociala gemenskapen mellan eleverna samt mellan elever och personal på skolan. Av 3 KVH-enkäten framgår att påståendet På vår skola respekterar vi varandra får ett värde av 4,48. Mjölnergymnasiet klarar alltså det av styrelsen uppsatta värdet som är 4,4. Den lilla skolans fördel är att det finns en närhet och tillgänglighet mellan elever och personal vilket gör att beslutsgången blir kortare. Elever och pedagoger på Mjölnergymnasiet är måna om att eleverna ska få den skolgång de vill ha, det gäller för organisations-, grupp-, och individnivå. Elevinflytandet är stort och det genomsyrar hela verksamheten. Inflytandet fungerar via mentorstid, klassråd, elevråd och elevkåren men givetvis även via kursutvärderingar, utvecklingssamtalen och informella samtal. Planering och undervisningen kan eleverna påverka genom att de får vara med att utforma kursernas form och upplägg. Elever i behov av särskilt stöd Enligt 3 KVH enkätens resultat visar påståendet Jag får det stöd jag behöver 4,53 på den sexgradiga skalan. Därmed lever i hög grad upp till det av styrelsens uppsatta mål som är satt till 4,1. Skolan upplever också att eleverna får ett bra stöd i den dagliga undervisningen av våra pedagoger. Enheten kompletterar undervisningen med extra stöd av vår speciallärare och med hjälp av samtliga lärare vid resurstiden varje vecka då alla lärare är schemafria för att kunna stödja och hjälpa de elever som behöver extra hjälp för att nå målen. Avstämning av prioriterade målområden Alla elever ska nå kunskapsmålen Vid en analys kan man konstatera att det genomsnittliga meritvärdet på skolan har gått ned sedan föregående läsår. Dock erhåller 95 % av våra elever slutbetyg efter avslutade studier på skolan. Detta innebär att styrelsen uppsatta mål om 91 % är uppnått. Grundläggande behörighet till högskola och universitet når 88 % av våra elever vilket är över det av styrelsen uppsatta målet på 86 %. Ytterligare satsning måste dock ske för att en höjning av betygsvärdet på Lärlingsprogrammen skall komma till stånd. Noterbart är också att program med flest pojkar visar en nedåtgående tendens i den grundläggande behörigheten till högskolan. Där måste åtgärder sättas in för att säkerhetsställa en högre måluppfyllelse bland pojkarna. Studieresultaten för Lärling industri är baserat på för få elever för att få en statistisk säkerställd analys av resultaten. Digital kompetens Enheten har det senaste halvåret investerat i bärbara datorer för samtliga lärare och Gymnasieelever. Ett initiativ som skolan kommer fortsätta att driva framöver. Nästa steg i den digitala utvecklingen är anpassning av samtliga klassrum, anskaffning av specifika programvaror samt en fortgående utbildning av vår personal. Verksamheten skall även se hur kan implementera digitala pedagogiska hjälpmedel i Sfiutbildningen. Vilket är något som just nu diskuteras. Nästa stora steg är att lägga Google apps som plattform för det pedagogiska arbetet i skolan. Detta kommer ge stora fördelar i gemensamma arbetsytor, flexibilitet, valfrihet samt en ökad möjlighet till måluppfyllelse för eleven. Sfi och yrkesutveckling Under år 2012 har 14 personer deltagit i SFI/Yrkesutveckling. Av dessa 14 är sju elever kvar i undervisning. Tre elever är avflyttade från orten och fyra studerar vidare inom Grund/Komvux eller vid Linnéuniversitetet. Samtliga elever har klarat sin kurs på aktuell nivå inom de 525 timmarna. 38

373 Verksamheten har stött på svårigheter på grund av omstruktureringar i kommunen och Arbetsförmedlingen i Torsås samt avsaknad av hjälp och stöd vid rekvireringen av språkpraktikplatser. Jämställdhet Verksamheten arbetar med att belysa genusfrågor i den dagliga verksamheten i ämnen som historia, samhällskunskap. religion, etik och livsfrågor, människan socialt och kulturellt o.s.v. strävar efter jämn könsfördelning bland våra klassråd-, elevrådsrepresentanter och i personalgruppen. Skolan har klarat målsättningen att bryta könsmönstret på Lärlingsprogrammet och Hantverksprogrammet. är självklart representerade i Kalmarsunds Gymnasieförbunds Håjgrupp. Skolledning och vår Håjrepresentant på skolan håller genusperspektivet levande vid diskussioner under APT- och SYNC-möten. En skola på vetenskaplig grund Skolan utgår från vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, har ett inkluderande förhållningssätt och förväntningar på att alla ska lyckas. Skolan arbetar även med att synliggöra lärandet och med delaktighet, meningsskapande och känsla av sammanhang Förväntad utveckling Verksamheten har sedan vårterminen 2012 genomfört en förstudie av skolans utveckling som förhoppningsvis ska leder till en riksrekryterande spetsutbildning till läsåret 2014/2015 där målet är att fler elever kommer att söka sig till Mjölnergymnasiet unika program. Arbetet görs tillsammans med bl.a. Linneuniversitetet, Torsås kommun, Regionförbundet och kommer att presenteras under våren Målet är ett ökat elevintag på två program, Hantverksprogrammet och Estetiska programmet (två inriktningar), och att dessa program tillsammans ska skapa en helhet som få skolor i Sverige kan mäta sig med. Lärarkompetensen samt samarbetet mellan programmen på skolan och Linneuniversitetet ska skapa en enastående dynamik som ska förbereda eleverna inför framtida arbete och/eller vidare studier. 39

374 Bokslut 2012 Kostenheten Kostverksamhetens huvudsakliga uppgift är att servera elever och personal en god, näringsriktig lunch i en trivsam miljö. Detta för att eleverna ska få goda förutsättningar att nå bra studieresultat och att uppställda mål infrias. Enheten ska värna om matkulturen och främja lusten till måltiden samtidigt som påverkningar från omgivningen ska hanteras. Analys av årets ekonomi och verksamhet Nettokostnaden för varje producerad portion har varit 32,54 kr vilket är en ökning med 1,26 kr från föregående år. Den ökade nettokostnaden beror dels på ökade kostnader för livsmedel, dels på att intäkterna minskat. Ökningen av nettokostnaden beror också på att andelen portioner som serverats har minskat. Totalt har enheten serverat portioner färre år 2012 än året innan, vilket blir i genomsnitt 38 portioner mindre per dag och skola. Nettokostnad per portion Nettokostnad exkl kiosk ,1 tkr ,7 tkr ,6 tkr Serverade portioner Kostnad/portion 29,45 kr 31,28 kr 32,54 kr En tydlig trend är att eleverna äter allt större portioner av kött och fisk och att man i allt högre utsträckning minskar intaget av kolhydrater, vilket ökar portionskostnaden. Under året har Kostenheten minskat i personalbemanningen för att möta kostnaderna för livsmedel och den minskade försäljningen. Personalbemanningen har reducerats med 1,25 tjänst i förhållande till budgeterat tjänsteunderlag. 47,5 % av Kostenhetens resultat 2012 utgörs av livsmedel. Kostnadsutvecklingen på livsmedel har därför en stor betydelse för enheten. Kostnadsökningen på livsmedel har under åren april 2008 till juli 2012 ökat med 10 % enligt storköksprisindex för kommuner, (JS Analys). Kostenheten driver två caféer i verksamheten där enheten tydligt känner av att kundunderlaget minskat samt att i allt högre grad fått konkurrens från närområdet. Enheten har gjort en rad olika åtgärder för att försöka möta den minskade marknaden. Verksamheten har minskat bemanningen i kioskerna, utökat sortimentet samt i högre grad marknadsfört ett sortiment som alternativ till lunch för personal på skolan. Trots olika åtgärder har försäljningen inte kommit upp i önskade nivåer. Kostenheten har haft en lägre efterfråga av lägerverksamhet, vilket också har påverkat intäkterna. Det är svårt att veta om den minskade efterfrågan av lägerverksamhet är en trend eller om det är en tillfällig nergång. Viktiga händelser under året En vecka per termin väger Kostenheten tallriksavskrapet i restaurangerna, vägningen har utförts sedan år Enheten kan konstatera att svinnet ökar i restaurangen när många olika alternativ erbjuds. De dagar som Kostenheten serverar så kallade populärrätter ökar svinnet. Vid vägningen på höstterminen gjordes en utställning i restaurangerna av viktresultatet samt information om matsvinn. Resultatet av vägningen visade att 47,08 g tallriksavskrap per person slängdes i genomsnitt under vägningsveckan. Verksamheten kommer att arbeta vidare med att försöka minska matsvinnet. Avstämning av prioriterade målområden Eleven i centrum trygghet och trivsel Försöker skapa en relation med våra gäster för att få en ökad respekt både för personal och för miljön i restaurangerna. Tagit fram ett informationsblad Välkommen till oss som delas ut till samtliga elever första skoldagen. Kallar till matråd 1 gång per termin för att få synpunkter och förslag till verksamheten. Elever i behov av särskilt stöd Erbjuder elever specialkost som har behov av detta. Erbjuder andra individuella lösningar för att tillgodose elevers behov. Jämställdhet I den mån det är möjligt försöker arbetsgivaren möta önskemål om förläggning av arbetstid vid partiell föräldraledighet. Strävar efter att erbjuda 8 timmars arbetsdag. Ekologiska livsmedel Kalmarsunds Gymnasieförbund har som mål att förbundet ska servera 25 % ekologiska livsmedel i verksamheten. Under 2012 har kostenheten inhandlat 23,4 % ekologiska livsmedel. En ökning med 0,4 % från år För att få ut så stor andel ekologiska livsmedel som möjligt för budgeterade medel är det nödvändigt 40

375 att noggrant jämföra priser. Det kan vara stora prisskillnader mellan konventionellt och ekologiskt beroende på vara. Närproducerade livsmedel I Kalmar kommun finns det en målsättning om att öka andelen närproducerade livsmedel. Närproducerat har man definierat i Kalmar att det är 150 km omkrets från centrum. Närproducerat är att varan är levererad från området. Kostenheten har inhandlat 17,4 % närproducerade varor enligt Kalmar Kommuns definition på närproducerat. Det finns ingen enhetlig definition på närproducerat i Sverige, det är upp till varje kommun att definiera. Förväntad utveckling Nuvarande livsmedelsavtal går ut sista mars Inför den nya upphandlingen av livsmedel är den politiska viljan att verksamheten ska öppna upp möjligheterna för mer lokala leverantörer att lämna in anbud på livsmedel. Kommande upphandling är uppdelad i fler varugrupper, vilket gör att fler leverantörer får möjlighet att svara. I kommande upphandling har även större krav på djurskydd ställts, dessa faktorer tillsammans kommer troligtvis göra att prisbilden blir högre än tidigare avtal. (tkr) Budget 2012 Bokslut 2012 Intäkter Kostnader varav personal Nettokostnader Investeringar Årets resultat

376 Bokslut 2012 Axel Weüdelskolan Axel Weüdelskolan vänder sig till vuxna 20 år och äldre som vill komplettera tidigare studier eller/och höja sin kompetens. På skolan fanns följande verksamhetsområden 2012: Särskild undervisning för vuxna Grundläggande vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning SFI (svenska för invandrare) Vård- och omsorgsutbildning Yrkeshögskola, Psykosocialt arbete På Axel Weüdelskolan går cirka 1000 studerande. Analys av årets ekonomi och verksamhet Axel Weüdelskolan lämnar ett positivt resultat. Enheten har också under året arbetat tillsammans med våra uppdragsgivare för att få en budget i balans. Vad som kan se uppseendeväckande ut är ett relativt stort överskott på administration samtidigt som verksamheten har ett underskott gällande undervisning. Dessa två ska dock ses som kommunicerande kärl och förklaras bland annat av det samarbetet. Vidare har haft en översyn av tjänsterna och en mer återhållsam vikariattillsättning. Vad gäller investeringar har inga investeringar gjorts under (tkr) Budget 2012 Bokslut 2012 Intäkter Kostnader varav personal Nettokostnader Investeringar Årets resultat 677 Viktiga händelser under året År 2012 var första året Sfi-undervisningen bedrevs utan sommaruppehåll enligt senaste lagstiftningen. 42 Det betydde att skolan inte var stängd någon del av sommaren och därav följde utökade kostnader för vaktmästeri och städning samt vikariekostnader för semesterledig personal. Extrakostnader för den förändrade verksamheten beräknas till ca 300 tkr. Nytt för året var även start av lärlingsutbildning inom Vård och omsorg som Axel Weüdelskolan bedriver på uppdrag av Kunskapsnavet som finansierar detta med statsbidrag. Avstämning av prioriterade målområden Alla elever ska nå kunskapsmålen Tillgänglig statistik visar på en klar förbättring och uppfyllelse av uppsatta mål. Eleven i centrum Trygghet och trivsel. Svar på elevenkäter visar att målen är uppnådda. Ett led i arbetet är att skolan har ett studeranderåd som träffas 1-2 gånger per termin. Elever i behov av särskilt stöd På skolan finns specialpedagoger som samarbetar med övriga lärare kring elever med behov av särskilt stöd. Digital kompetens Axel Weüdelskolan har ännu inte ingått i det 1 till 1 projekt som under året ägt rum i ungdomsgymnasierna. Däremot har användande av digitala hjälpmedel varit omfattande och läroplattformen It s learning har används i en stor del av undervisningen. Sfi och yrkesutveckling Ett EU-projekt som startade i jan 2011 har pågått under hela 2012 har avslutats i jan Redovisning av projektet har skett separat. Nu fortsätter projektets intentioner inom den ordinarie verksamheten. Jämställdhet Enheten har en jämnställdhetsplan. En skola på vetenskaplig grund En av skolans lärare genomgår en forskarutbildning. Förväntad utveckling Sfi-undervisningen befinner sig i ständig utveckling allt eftersom förutsättningar i omvärlden förändras. För skolans del gäller det att hålla sig à jour med vad som händer och på ett flexibelt sätt möta detta. Att arbeta efter de erfarenheter som EU-projektet gav är ett viktigt utvecklingssteg. Att utveckla samarbetet med olika inblandade myndigheter är en utmaning för att på så sätt ge individerna bästa möjliga förutsättningar att etablera sig i vårt land. En ny läroplan och nya kursplaner ställer utvecklingsfrågorna i fokus på hela verksamheten. Arbetsmarkandens utveckling ställer också krav på flexibilitet i organisationen.

377 Bokslut 2012 Ölands Gymnasium och Komvux elever medan hyreskostnaden baserades på 63 elever även under andra halvåret Analys av årets ekonomi och verksamhet 2012 års resultat visar totalt (Gymnasieskola och Komvux) på ett underskott på 508 tkr. Gymnasieskola ett underskott på 691 tkr medan Komvux visar på ett överskott på 183 tkr. (tkr) Budget 2012 Bokslut 2012 Ölands Gymnasium Intäkter Kostnader varav personal Nettokostnader Total nettokostnad per elev 100,1 114,9 Investeringar Årets resultat -691 (tkr) Budget 2012 Bokslut 2012 Komvux Intäkter Kostnader varav personal Nettokostnader Investeringar 0 0 Årets resultat 183 Enligt verksamhetsavtal mellan Kalmarsunds Gymnasieförbund och Halltorps Gästgiveri garanteras Gästgiveriet ersättning för 16 elever per årskurs och årsbasis. Hösten 2011 antogs 12 elever, 22 lämnade skolan samma år. Hösten 2012 antogs 16 elever till restaurang- och Livsmedelsprogrammet och 1 elev till Hotell- och Turismprogrammet. Hyran till fastighetsägaren BEAB, Borgholm Energi, löper per budgetår. Hösten 2012 var elevpengen baserad på 53 Elevminskningen totalt i Gymnasieförbundet och dess samverkanskommuner, den nya gymnasiereformen 2011 med uppdelningen Yrkesprogram - Studieförberedande program medförde en drastisk minskning av antalet elever till yrkesprogrammen. För vår del till det nya restaurang- och livsmedelsprogrammet. Komvux Skolverket minskade antalet utbildningsplatser för YRKESVUX, gymnasial yrkesutbildning för vuxna, med platser Det vill säga från platser 2011 till platser För Ölands Gymnasiums Komvux innebar det en minskning av antal tilldelade platser från 18 till 3,4. En minskning av statsbidraget med drygt kr. Antalet elever inom vuxenutbildningen har de senaste åren varit tämligen oförändrat. Lokalhyran för Vuxenutbildningen regleras inte av antalet elever/studerande är indexreglerad och utgår från en 2004 bestämd nivå. Hyreskostnaden uppgår till nästen en tredjedel av budgeten för Vuxenutbildningen. Viktiga händelser under året Elevminskningen totalt i Gymnasieförbundet och dess samverkanskommuner, den nya gymnasiereformen, GY 2011, med den nya indelningen Yrkesprogram - Studieförberedande program medförde ett minskat intresse för yrkesprogrammen. Antalet elever som sökte sig till det nya Restaurang- och Livsmedelsprogrammet minskade drastiskt och efter 2011 års antagning började 12 elever Restaurang-och Livsmedelsprogrammet vid Ölands Gymnasium antogs 16 elever till RL och 1 elev till HT (Hotelloch Turismprogrammet). Att jämföra med avgångsklasserna 2011 och 2012 med 24 resp. 22 elever. 43