global aktivism engagera dig i hbt-frågor!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "global aktivism engagera dig i hbt-frågor!"

Transkript

1 global aktivism engagera dig i hbt-frågor!

2 innehåll varför engagera sig? 5 situationen i världen 6 fattigdom 8 kolonialismens spår 10 RFSL 2009 Projektledare och formgivare: Mathilda Piehl Redaktör: Klara Lundholm Foto: Zaira Perdigon Korrektur och textbearbetning: Malin Bäckstrand Utges med stöd av Sida genom Forum Syd. Ansvaret för innehållet vilar på författaren. Sida och Forum Syd delar inte nödvändigtvis de åsikter som här framförs. Tack till Hallongrottan. mänskliga rättigheter 12 aktivera dig! 14 uppmärksamma internationella dagar 15 samarbeta 16 ordna en utställning 19 film 20 förslag på filmer och frågor 21 tävling 30 skaffa nya vänner 34 åka iväg 36 spela gatuteater 40 skriv till 46 blixtaktioner 48 samla in pengar 50 starta studiecirkel 52 tips på böcker och filmer 56

3 Varför engagera sig? Under de senaste 50 åren har situationen för hbt-personer i Sverige successivt förbättrats, en förändring som inte varit möjlig utan aktivister. I många delar av världen är situationen en annan. Idag finns ett flertal internationella organ som fattar beslut som påverkar hbt-personers rättigheter och ett aktivt globalt samarbete är nödvändigt. Sveriges regering är en av få i världen som har visat vilja att aktivt inkludera hbt-rättigheter i sitt internationella arbete, men det krävs insatser på alla nivåer för att viljan ska omsättas i praktisk handling och ge resultat. Här kan vi som aktivister göra skillnad genom att bidra med våra erfarenheter och kunskaper. Den här handboken riktar sig till dig som vill engagera dig i hbtfrågor internationellt. I handboken får du inspiration, information och tips på olika aktiviteter oavsett om du är medlem i RFSL, någon annan organisation eller bara vill dra ihop ett gäng för en aktion. Skriften fokuserar på de länder som ibland benämns länder i Syd och som av andra kallas utvecklingsländer. De kategoriseras allmänt inte som västländer, har en stor andel fattiga invånare eller brottas med problem efter kolonialtiden. Det är också viktigt att stötta kampen i västländer som USA och europeiska länder som Lettland och Moldavien, där homo- och transfobi har starka fästen. Att engagera sig för hbt-frågor internationellt handlar om solidaritet och att arbeta tillsammans i frågor som berör oss alla. Det är dessutom ett erkännande av att vi lever i en global värld där vi påverkas av vad som händer i andra delar. Det innebär också att lära av varandra, vidga sina vyer och reflektera över den egna tillvaron. Ett starkt internationellt nätverk kan driva kampen för hbt-personers mänskliga rättigheter i hela världen! Sören Juvas förbundsordförande RFSL 4 5

4 situationen i världen I fler än 85 länder är samkönade sexuella handlingar kriminaliserade. Hbt-personer blir förföljda, misshandlade och arresterade på grund av att de älskar, lever med eller har sex med någon av samma kön eller bryter mot normer som har med könsuttryck och könsidentitet att göra. I många av dessa länder kan det också vara svårt att organisera sig. Inte sällan är diskriminering och förföljelse av hbt-personer statligt sanktionerad. I många länder finns varken kriminaliserande lagar eller lagar som skyddar mot diskriminering och det råder tystnad kring hbtfrågor. I en del av dessa länder sker förföljelse från myndigheter genom bruk av andra brottsrubriceringar såsom prostitution, bristande moral eller förargelseväckande beteende. På vissa håll i världen har det stiftats lagar mot diskriminering, till exempel på arbetsmarknaden eller mer generellt i grundlagen. Samtidigt kan äktenskapslagar fortfarande verka diskriminerande, eftersom bland annat arvsrätt och rätt till sjukförsäkringar begränsas till dem som ingår äktenskap med någon av motsatt kön. Att det finns skyddande lagstiftning innebär inte heller alltid att situationen för hbtpersoner i vardagen är bättre än i ett land utan skyddande lagstiftning, eftersom tillämpningen av lagarna brister. Demokratiska institutioner kan ha svag förankring, det kan råda hög korruption eller inte ges tillräckliga medel för att lagarna ska kunna tillämpas. Homo- och transfobi kan ta lång tid att arbeta bort hos en befolkning även om lagarna är liberala. Ett fåtal länder har infört könsneutral äktenskaps- eller samlevnadslagstiftning, däribland Holland, Spanien, Belgien, Kanada, Sydafrika, Norge och Sverige. Partnerskap finns i vissa delstater i USA, Danmark, Storbritannien, Frankrike, Portugal, Ungern, Schweiz, Tjeckien och Uruguay. I ett flertal länder i Europa, Japan och delstater i Australien och USA finns lagar eller rättspraxis som erkänner ny juridisk könsidentitet efter att en person genomgått könskorrigerande ingrepp. Myndigheters attityder till könskorrigering och nytt juridiskt kön hör inte nödvändigtvis ihop med hur de ser på homosexualitet utan det ena kan vara tillåtet eller möjligt, men inte det andra. Visste du att Sydafrika var före Sverige med att tillåta samkönade par att adoptera? 6 7

5 fattigdom Vi lever i en värld där de materiella resurserna är ojämnt fördelade. Fattigdom kan definieras på olika sätt och många saker samverkar i att skapa fattigdom. Enligt Sida, Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete, är att vara fattig detsamma som att inte ha pengar, mat, vatten eller någonstans att bo. Det är också att inte känna sig säker i sitt hem, vara rättslös eller inte ha möjlighet till politiskt inflytande. Att inte ha kunskap eller känna till sina rättigheter är andra exempel på att vara fattig. Enligt internationella regler om mänskliga rättigheter har människor rätt att själva bestämma över sina liv, över utbildning, bostad och familjebildning. Alla har rätt till arbete och en dräglig levnadsstandard, men att vara hbt-person gör att risken att drabbas av fattigdom är hög. Sexuell läggning, könsuttryck och könsidentitet påverkar möjligheterna att få och behålla ett arbete, att leva utan att bli trakasserad och frågor som rör hälsa och diskriminering. Andra faktorer som kan påverka levnadsstandarden är social status, etnicitet, funktionalitet, hälsotillstånd och ålder. I länder utan välfärdssystem är det ofta familj och släkt som står för ekonomisk trygghet. Det sociala nätverket gör att skolavgifter och sjukvård betalas, att det finns sängar att sova i och mat att äta även för en person som själv inte har någon inkomst. Att komma ut som hbtperson kan innebära att över en natt bli utstött av familjen och i många samhällen förloras då också den sociala och ekonomiska tryggheten. Rättigheter och fattigdom hänger ihop, finns det mer som påverkar? Hur tänker du? EXEMPEL När den offentliga avgiftsfria sjukvården i Namibia nekar en lesbisk låginkomsttagare gynekologbesök på grund av att hon ser ut som en man, har hon inte råd att gå till en privat hbt-vänlig läkare. Diskrimineringen påverkar hennes hälsa och i förlängningen möjligheten att ta sig ur fattigdomen. När transsexuella kvinnor i Peru förvägras arbete på grund av machismo och en konservativ syn på könsidentitet samt avsaknad av lagligt skydd innebär detta att de kan tvingas försörja sig genom sexarbete, vilket i sin tur leder till fortsatt diskriminering och stigmatisering. När en lesbisk kvinna i Tanzania inte tillåts använda sin sjukförsäkring genom jobbet då hennes kvinnliga partner och/eller deras gemensamma barn behöver läkarvård, hamnar de i en svårare situation än kvinnans heterosexuella arbetskamrater. När två män i ett arbetarområde i Bangladesh har en kärleksrelation vet de att de inte kan leva tillsammans. Inom kort kommer de att tvingas gifta sig med utvalda kvinnor och leva i nya familjer. De är beroende av dessa familjer eftersom de varken har eget kapital eller utbildning. Möjligen kan de fortsätta att träffas ibland i hemlighet. 8 9

6 kolonialismens spår Det finns ord för oss på swahili, så samkönat sex måste ha funnits en lång tid. Våra mormödrar kan fortfarande orden: wasenge, wasagaji, mashoga och wapemba Sophia Mohamed, Tanzania, från boken Tommy Boys, Lesbian Men and Ancestral Wives: Female Same-Sex Practices in Africa. Många europeiska länder hade kolonier i Asien och Afrika fram till mitten av 1900-talet. Flera införde så kallade sodomilagar i de områden de ockuperade. Ordet sodomi har tagits från bibelns Sodom och har använts för att beteckna mäns sex med män. Sodomilagar har således främst förbjudit män att ha analsex med män, men variationer har förekommit började sodomilagar införas i de brittiska kolonierna eftersom ockupationsmakten tyckte att det behövdes reformer och upp-förandekoder för invånarna. Andra kolonisatörer som införde dessa lagar var Holland, Belgien och Tyskland. Trots att Frankrikes makthavare själva inte kriminaliserat samkönade sexuella handlingar så införde de sodomilagar i flera av sina kolonier i Västafrika. I flera av de forna kolonierna har flera makthavare idag uttalat sig om homosexualitet som en västerländsk modern import sa Ugandas president att Homosexualitet är en dekadent kultur införd av västliga nationer. Objektivt sett, finns det ingen tolerans för homosexuell eller lesbisk praktik i det indiska samhället, var responsen från regeringspartiet Union of India, när en hbt-organisation 2003 försökte få till stånd en avkriminalisering, något som sedan genomfördes Europeiska kolonisatörer införde lagar i sina kolonier utan att konsultera befolkningen och sexuella beteenden som inte föll inom kolonisatörernas normer bestraffades hårt. Ny forskning har dock visat att det har funnits och fortfarande finns stor variation i sexuella praktiker, familjekonstellationer och könsuttryck även i de forna kolonierna. Samtidigt som befolkningar idag firar sin självständighet, försvaras och upprätthålls fortfarande de lagar som stiftades av kolonialmakterna. På många håll bidrog också kyrkors missionerande med konservativa sexualmoraliska budskap till att icke-heterosexuella företeelser, initiationsriter och samlevnadsformer utanför kyrkligt äktenskap trängdes bort. Spaniens kolonisering av Latinamerika innebar till exempel att den katolska kyrkans maktinflytande fördrev många av ursprungsbefolkningens tankar kring kön och sexualitet. Vad vet du om kolonialhistorien och dess inverkan på lagar idag? 10 11

7 mänskliga rättigheter Rätten att definiera sin egen könsidentitet borde bli respekterad som en grundläggande mänsklig rättighet precis som rätten att byta sitt medborgarskap eller rätten att byta religion Sass Sasot, Society of Transsexual Women i Filippinerna. När man pratar om de mänskliga rättigheterna menar man ofta ett rättighetsperspektiv som baseras på FN:s konventioner och deklaration om mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om mänskliga rättigheter lades fram 1948 och slår fast att alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. En deklaration är en politisk åsiktsförklaring där stater uttrycker vad de vill göra, men som inte binder dem rättsligt. Ett problem med FN:s allmänna deklaration är att den inte uttryckligen benämner hbt-personer som grupp. Det gör att motståndare kan tolka de mänskliga rättigheterna som att de inte skulle gälla hbtpersoner. Så är det naturligtvis inte, utan deklarationen gäller alla människor. De som argumenterar för hbt-personers rättigheter gör det genom till exempel artiklar som gäller rätten till ett privatliv, till jämlikhet, personlig frihet och rätt till att slippa diskriminering. En konvention är ett juridiskt bindande dokument, som staterna rättsligt förbinder sig att följa och som ska se till att individers rättigheter garanteras. Det finns konventioner som behandlar grupper där rättigheter ofta åsidosätts. Det finns en barnkonvention, en konvention om att avskaffa all diskriminering mot kvinnor, en om funktionshindrades rättigheter osv lanserades de så kallade Yogyakartaprinciperna. De är ett antal principer formulerade av människorättsexperter som klargör de mänskliga rättigheterna i förhållande till sexuell läggning och könsidentitet. De öppnade upp för en diskussion kring hur de mänskliga rättigheterna kan användas i kampen för hbt-personers rättigheter. Hösten 2008 lade Frankrike fram ett uttalande i FN, vilket alltså enbart är ett politiskt ställningstagande och inte något rättsligt dokument, som 66 av de 192 medlemsstaterna ställde sig bakom. Det gick ut på att alla har rätt att bli bemötta med värdighet och respekt oavsett sexuell läggning eller könsuttryck. Många ser uttalandet som ett stort kliv framåt mot en hbt-konvention. Tyvärr förekommer det en del motstånd bland FN:s medlemmar, t.ex. i form av aktiva protester eller tystnad, vad gäller arbetet för hbt-personers rättigheter. Vilka rättigheter är viktiga för dig i ditt liv? Regeringens webbplats FN:s kontor för mänskliga rättigheter Här kan du hitta Yogyakartaprinciperna 12 13

8 uppmärksamma internationella dagar! aktivera dig! Arrangera en aktivitet på en av de dagar som instiftats av FN eller på andra sätt blivit uppmärksammade globalt! När många människor arrangerar små aktiviteter på samma dag blir de tillsammans en stor manifestation. Det finns särskilda internationella hbt-dagar, men också andra tematiska dagar då hbt-frågor borde uppmärksammas. Internationella kvinnodagen är till exempel perfekt att använda för att synliggöra hbt-kvinnor. Världsaidsdagen och Internationella dagen mot homofobi är forum för att tala om vad som förenar hbt-personer i olika länder och hur vi kan arbeta för att stötta och uppmärksamma varandras kamp. För oss är det ett statement, en solidaritetsfråga och en självklarhet att vara medlemmar i ILGA, på samma sätt som man önskar att fler skulle vara medlemmar i RFSL Conny Wilsson, vice ordförande RFSL Skaraborg. Bli medveten om vad som pågår och gör andra med samma intressen medvetna! Med kunskap kan vi tillsammans utöva påtryckning mot till exempel politiker och media. Börja med att lära dig mer. Det kan vara bra att starta en studiecirkel eller diskussion, för att bli medveten själv och för att sedan kunna informera vidare. För att sprida ut aktiviteterna, ordna en internationell höst med blandning av filmvisningar, föreläsningar och manifestationer på programmet. Vill du ingå i ett nätverk tillsammans med andra som arbetar med internationella hbt-frågor? Gå med i RFSL:s internationella aktivistnätverk. Maila till: forbund@rfsl.se. EXEMPEL 8 mars Internationella kvinnodagen 7 april Världshälsodagen 17 maj Internationella dagen mot homofobi, IDAHO 10 oktober Internationella dagen mot dödsstraff 24 oktober FN-dagen 20 november Minnesdagen för transpersoner, TGDOR 1 december Världsaidsdagen 10 december Internationella dagen för mänskliga rättigheter FN:s lista över internationella dagar:

9 samarbeta Det finns många organisationer som arbetar med internationella frågor och mänskliga rättigheter. Tyvärr vet de inte alltid så mycket om hbt-frågor och tänker inte på att hbt-perspektivet kan vara viktigt i deras arbete. Hbt-frågor är ofta osynliggjorda och nedtystade och riskerar därför att hamna i skymundan. Det kan krävas en normkritisk blick för att uppmärksamma detta och där kan du bidra med kunskap. Ta kontakt med organisationer inför kampanjer som intresserar er! Håll utkik efter andra intressanta arrangemang som sker och haka på genom att visa en film, ha bokbord eller göra en utställning. Tänk på: Vilka andra organisationer kan ha gemensamma eller närbesläktade intresseområden med RFSL? Vad kan och vill ni arbeta tillsammans kring ett specifikt land, mänskliga rättigheter, World Aids Day? Vad har ni för riktlinjer i ert arbete och går dessa ihop med den/ de andra organisationens/organisationernas mål- och principprogram? Vad vill ni uppnå med samarbetet? Utbyte av erfarenheter och nya idéer eller kanske en ny målgrupp? Tänk på: Med andra organisationer kommer andra sätt att arbeta, var beredda på att tänka i nya banor! Diskutera och gör upp en projektplan samt red ut vem som ska göra vad och hur ni ska göra om det uppstår problem. Utvärdera efter ert avslutade projekt och fira tillsammans! asylfrågor På en fest träffar du några personer som är engagerade i en lokal asylgrupp för flyktingars rättigheter och ni pratar om en tidningsartikel, där en homosexuell man avvisats till Afghanistan. De säger att de inte vet så mycket kring situationen för homosexuella asylsökande eller om läget för hbt-personer i Afghanistan och ni bestämmer er för att samarbeta. Du läser in dig på vad Migrationsverket och regeringen har bestämt och håller ett litet föredrag på nästa asylgruppsmöte. Folk är nyfikna och vill lära sig mer och ni startar en arbetsgrupp tillsammans: Nej till avvisningar av homosexuella till Afghanistan. universitetsförening De internationella samhällsfrågor som tas upp på de allmänna föreläsningarna saknar hbt-perspektiv och på ditt initiativ börjar du och universitetets hbt-grupp att samarbeta med den utrikespolitiska studentföreningen. Du känner till en person som skrivit en uppsats om transpersoner i Bolivia och föreslår föreningen att bjuda in den personen. Utrikespolitiska föreningen föreslår att arrangera en hbt-dag för sina medlemmar tillsammans med er grupp och ni börjar genast samarbeta. människorättsorganisation Inför den internationella dagen mot dödsstraff tar du och några vänner kontakt med den lokala Amnestygruppen som ni vet brukar anordna en manifestation på torget. Ni föreslår ett samarbete för att lyfta frågan om att samkönade sexuella handlingar kan ge dödsstraff i vissa länder. Amnesty nappar på idén och tillsammans funderar ni kring en manifestation och hur den kan utformas. EXEMPEL 16 17

10 Jonas, Piteå startade ett samarbete Jag var med om att starta upp det samarbete inom Barentsregionen som RFSL Nord har varit engagerat i sedan Det började med att vi i samband med en styrelsekonferens i Murmansk, Ryssland, träffade ryssar som vi hade fått kontakt med på internet. Med tiden har vi samarbetat med andra organisationer i regionen och ordnat resor, utbildningar och konferenser i Finland, Norge, Sverige och Ryssland. Vårt projekt har haft lite speciella förutsättningar eftersom vi har en närhet till våra grannländer i Barentsregionen och har ridit på det samarbete som finns inom andra sektorer i samhället. Man behöver inte alltid dra igång ett stort projekt själv utan kan vara med på ett hörn i ett befintligt projekt och samarbeta med andra. Att göra ett så stort projekt som vi gjort kräver intresse och engagemang, men när man väl lyckats med något är det väldigt positivt och ger både nya erfarenheter och vänner. ordna en utställning organisationer du kan ta kontakt med Afrikagrupperna Amnesty FN-förbundet Latinamerikagrupperna Riksförbundet för sexuell upplysning, RFSU Sveriges Förenade HBTQ-studenter, (SFQ) Svalorna Diakonia Alla dessa har lokalföreningar. Det finns såklart fler föreningar och organisationer att samarbeta med: partier, samfund och lokala solidaritetsorganisationer. TIPS Att arrangera en utställning är ett sätt att med bild och text locka människor att ta del av information. Att ställa ut på exempelvis ett bibliotek gör informationen mer långlivad och tillgänglig än ett föredrag och kan nå andra målgrupper. Framställningen är viktig vid utställningar för att fånga uppmärksamhet. Lek med färg och form, med olika färg på papper till bakgrund respektive text, med olika material eller med olika storlekar på bilder och faktarutor. Går det att använda andra vägar för att nå ut än det tryckta ordet? Varför inte varva med passande musik och/ eller andra ljudupplevelser samt något att smaka/lukta på med anknytning till temat. Tänk på: att en utställning vinner på att kombineras med utdelning av gratis material till besökarna. Häng t.ex. upp en tidskriftssamlare på väggen där materialet kan förvaras

11 film Ordna filmvisning på en cafékväll, kompisträff eller ett styrelsemöte och håll en diskussion efteråt eller ha en temarelaterad filmfest i samband med den internationella dagen mot homofobi den 17 maj. En annan aktivitet är att se en film, exempelvis någon av dem som rekommenderas i den här handboken, och sedan skriva en recension riktad till media du har tillgång till; nyhetsblad, mailinglistor, medlemstidningar med mera. FAKTA uganda förslag på filmer och frågor I Uganda är vissa samkönade homosexuella handlingar kriminaliserade med livstids fängelse som högsta straff. Sedan 2005 är förbud mot samkönat äktenskap fastställt i grundlagen. MR-organisationer i Uganda rapporterar regelbundet om kränkningar, trakasserier och förföljelse av hbt-personer, både från myndigheter och allmänheten. Kriminaliseringen innebär att det organiserade arbetet för hbt-personers rättigheter försvåras och att hbt-personer exkluderas från sexualundervisning och från hivpreventivt arbete. Det innebär också att media med legitimitet kan hänga ut folk, något som ofta resulterar i att personer förlorar jobb och anhöriga samt tvingas leva under ständiga hot. Trots svåra omständigheter finns ett antal organisationer och många eldsjälar som jobbar för hbt-personers rättigheter. Bland annat organisationen Sexual Minorities Uganda (SMUG) arbetar för ett allmänt erkännande av samkönade relationer och mot all form av diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet. The Kuchus of Uganda En film om en grupp radikala hbtaktivister i ett land där homosexuella handlingar är kriminaliserade. Filmen visar hur kolonialhistorien, religion och dödshot från läkare påverkar livet för hbt-personer, men också hur aktivisternas dagar fylls av fest, värme och kärlek. - Vad har lagstiftning för betydelse? - Vad kan det få för konsekvenser för hbt-personers hälsa att läkare är fientliga mot dem? - Vad tror du att du kan göra för att stödja hbt-rörelsen i Uganda? - Flera av aktivisterna i filmen förekommer i olika dagstidningars rapportering, vad är fördelarna och nackdelarna med ett synliggörande? - Vad tror du att fattigdomen i Uganda har för inverkan på hbt-aktivisternas kamp? 20 21

12 FAKTA Are you a girl or what? Kärlek, fattigdom, systerskap och förtryck Are you a girl or what? är en dokumentär om unga lesbiska män i Johannesburg som berättar om hur de överlever i en sexistisk, homofobisk och ofta våldsam värld. Hopp, mod och attityd är temat för den här filmen. Vad menar personerna i filmen med lesbian men? Hur relaterar du till det? Vi skriver inte vår egen historia, säger en person i filmen apropå att homosexualitet anklagas för att vara oafrikanskt. - Vad skriver personerna i filmen för historia tycker du? - Vad har personerna för strategier för att minska riskerna för våld men ändå leva öppet? - Omvändelsevåldtäkter utförs, enligt filmen, till största delen av bekanta män. Vet du mer om detta problem? - Personerna i filmen menar att vita hbtpersoner i Sydafrika inte är utsatta för samma problem som svarta. Varför tror du att det är så? sydafrika I Sydafrika har hbt-personer laglig rätt till giftermål, adoption och insemination. Det får inte finnas lagar som diskriminerar personer på grund av sexuell läggning eller kön. Rättigheterna är inskrivna i grundlagen. Det finns däremot ingen uttrycklig lagstiftning som skyddar transpersoner mot diskriminering. Hbt-personer organiserade sig under 80-talet och fick inflytande när den nya konstitutionen skrevs 1994 och de gamla sodomilagarna togs bort. Sydafrika är det enda land i Afrika som har återkommande Pridefestivaler. Hbtorganisationer kan jobba öppet, men det innebär inte att människor inte utsätts för förtryck och diskriminering på grund av sin sexualitet eller sitt könsuttryck. De ekonomiska skillnaderna mellan svarta och vita i Sydafrika är enorma och det är stor skillnad på att vara svart hbt-person på landsbygden eller i en kåkstad jämfört med att vara vit och bosatt i centrala Kapstaden. Att skyddande lagar finns på pappret betyder inte att de alltid skyddar marginaliserade grupper som ofta lever i relativ rättsosäkerhet. Filmen Are you a girl or what möter några lesbiska män i en förort till Johannesburg och pratar om deras liv. Sydafrikas mångkulturella samhälle och långa tradition av organisering och arbete mot diskriminering har gett upphov till många olika rörelser. Här finns till exempel queera muslimer ledda av en homosexuell imam och transorganisationer som stämmer staten för diskriminering

13 68 Pages Den indiska socialarbetaren Mansi skriver dagbok om sitt arbete som hivrådgivare och möten med klienter människor vars liv är lika brokiga som hennes eget. Genom att använda dans och musik som verktyg ifrågasätter filmen exkluderingen av många rollkaraktärer i de kommersiella Bollywoodfilmerna. - Filmen handlar om människor med skilda liv; hivrådgivare, sexarbetare, dansare, en affärsman med flera. Vad har personerna gemensamt? - Hur utvecklas de olika personerna under filmens gång? - Hur förs temat hiv/aids fram i filmen? Vad är problemen enligt filmen och hur förmedlar hivrådgivaren Mansi detta? Fire Fire är en indisk spelfilm som handlar om hur två kvinnor som lever i arrangerade kärlekslösa äktenskap finner varandra. I filmen upptäcker de att livet inte behöver vara dött och fyllt av underkastelse. Filmen kritiserades inte bara för den lesbiska relationen, utan möttes även av starka reaktioner från män som var rädda att deras fruar skulle börja ifrågasätta sina äktenskap. - Vilka problem ställs kvinnorna inför? - Vad ger filmen för bild av lesbisk kärlek och arrangerade äktenskap? - Kan du relatera till liknande problematik i Sverige? - Vilken betydelse får filmtiteln för dig? FAKTA indien Indien är ett stort land med en total befolkning på nästan en miljard. Det är världens fjärde största ekonomi, men de ekonomiska och sociala skillnaderna är extremt stora. Det finns flera religioner där hinduism och islam är de största och landet har femton officiella språk avkriminaliserades samkönade sexuella handlingar, men heterogiftermål är fortfarande inte bara ett socialt krav. Många menar att det också finns en ekonomisk drivkraft i traditionen med familjeföretag och hemgifter. Filmen Fire handlar om två kvinnors egna viljor i arrangerade äktenskap. Hijras (läs mer om hijras i nästa faktaruta) var kriminaliserade under brittiska koloniallagar. Idag är det inte längre förbjudet att identifiera sig som hijra, men samhället ger hijras en låg social status och utsätter dem för långtgående diskriminering. Samkönade par erkänns inte i lag i Indien och det finns inget förbud mot diskriminering eller hatbrott på grund av sexuell läggning eller könsuttryck. Det finns dock en levande hbt-rörelse i framförallt större städer och Pridefestivaler arrangeras på flera håll. Hijras organiserar sig och lämnade i början av 2009 in en petition till högsta domstolen där krav lades fram på skydd mot diskriminering

14 har världen bara två kön? hijras i Bangladesh, Indien och Pakistan Det finns ungefär hijras i Indien, människor som är klassade som biologiska män från födseln men som identifierar sig som kvinnor och ibland genomgår könskorrigering. Hijras tillhör ett eget kast som har mycket låg social status i de indiska samhällena. Många tvingas till ofrivilligt sexarbete och andra försöker försörja sig som t.ex. sångare eller dansare. De identifierar sig inte som transsexuella utan som hijras, ett tredje kön. Hotel Gondolin En grupp transpersoner bor tillsammans på Hotel Gondolin i Buenos Aires, Argentina. De flesta är sexarbetare. Kommunledningen vill, påhejade av grannar till Hotel Gondolin, införa en lag som ska begränsa prostitution till vissa undanskymda gator. Protesterna från de boende på Hotel Gondolin låter inte vänta på sig. - Vilken betydelse får huset för kvinnorna? Vad är ditt intryck av arbetet i och organisering av huset? - Hur verkar situationen för transpersoner se ut i Argentina? - Grannarna vill bli av med sexarbetarna och använder argumentet att de kräver trygghet för sin barn. Vad säger de boende på hotellet och vad tycker du? Harsh Beauty Harsh Beauty är en dokumentär om tre hijras i Indien och deras kamp för att accepteras i ett samhälle som delar upp människor utifrån religion, klass/kast och politik. - Vad innebär det att vara hijra, utifrån beskrivningen i filmen? - Hur relaterar du till hijra som ett tredje kön? - Vad säger de i filmen om sin sjunkande status? - Även i Sverige kategoriseras människor utifrån sitt könsuttryck och sin sexuella läggning. Reflektera över transpersoners situation i Sverige och Indien och könsöverskridande uttryck och diskriminering. - Vilka problem och strategier är likartade och vilka skiljer sig åt? ett tredje juridiskt kön i Nepal och Sydafrika I Sydafrika och Nepal är det sedan 2006 respektive 2007 juridiskt möjligt att identifieras som ett tredje kön, där finns nu man, kvinna och intersexuell. I Sydafrika ska det t.ex. vara möjligt att påkalla könsdiskriminering om man tvingats genomgå en könsförändrande operation som barn och i Nepal ska det i teorin gå att få juridisk status som tredje kön. I praktiken finns många hinder och arbete kvarstår för att myndigheter ska agera och tillämpa den nya lagen. fler än två kön På Samoa har det sedan länge funnits en tradition att föräldrarna uppfostrar söner som flickor, som då kallas fafafini. De ser sig inte som transsexuella utan som ett tredje kön. I en del av Indonesien, hos folkgruppen bugis, finns en tradition att ha fem genus. Det är en förislamisk tro på balans mellan de olika kön som lever kvar parallellt med nya islamiska seder och det är accepterat och t.o.m. önskvärt att ha fler könsidentiteter än man och kvinna. EXEMPEL varför tror du att det finns juridiskt kön? 26 27

15 Jihad for Love Jihad for love är en dokumentär om homosexualitet och islam från Parvez Sharma intervjuar homosexuella muslimer både kvinnor och män från Iran, Pakistan, Egypten, Turkiet, Frankrike, Indien och Sydafrika. egypten - Jihad betyder den religiösa kampen och har tolkats både som privata grubblerier och som ett heligt krig. Vilken religiös kamp pågår i filmen? - Hur ser du på islam och homosexualitet efter att ha sett filmen? - Flera av de intervjuade kände sig tvungna att vara anonyma. Vissa kritiker har uppfattat detta som att filmen framhäver skam- och skuldkänslor kring homosexualitet och islam. Vad tänker du om det? FAKTA Samkönade sexuella relationer är inte förbjudna i lag, men lagar som förbjuder prostitution, obscenitet, omoraliskt beteende och förakt mot religionen används mot hbt-personer. Sedan början av 2000-talet har många män blivit arresterade och fängslade. Regeringen har växlat mellan att säga att de inte är fängslade som hbt-personer och att säga att homosexualitet är moraliskt förkastligt. Egypten är ett förhållandevis rikt land, men myndigheterna i Egypten utövar censur och kränker de mänskliga rättigheterna på flera punkter. Ett flertal organisationer som arbetar för de mänskliga rättigheterna har sagt att de inte tänker jobba med hbt-frågor. Homosexualitet har blivit synonymt med hivspridning och både hiv och homosexualitet har stigmatiserats ytterligare genom att förknippas med varandra. Filmen Jihad for love diskuterar bland annat situationen i Egypten. latinamerika I januari 2009 blev Bolivia det andra landet (Ecuador var det första) i Latinamerika som införde en bred diskrimineringslagstiftning, som bland annat skyddar mot diskriminering på grund av könsidentitet. Båda länderna har tagit fram breda antidiskrimineringsförslag med ett starkt stöd från ursprungsbefolkningen. Mycket har hänt i Latinamerika sedan demokratiseringsvågen på 80- och 90-talen. Uruguay, har infört partnerskap för samkönade par och i många länder diskuteras införande av partnerskap. Olika slags diskrimineringsförbud finns i flera länder. Elva mindre nationer i Latinamerika och Karibien har kvar ett förbud mot sexuella kontakter mellan personer av samma kön bland annat Barbados, Belize, Jamaica och Panama. I Argentina har flera filmer med hbt-tema producerats; Helt plötsligt, Hotel Gondolin och Lesbiska från Buenos Aires är några exempel. Trots framgångar för hbt-rörelsen kvarstår diskriminering, trakasserier och strukturella problem inte minst för transpersoner. Detta visar filmen Hotel Gondolin, där vi får se transpersoner bli undanskuffade från de respektabla kvarteren med de märkligaste politiska och homofobiska argument. FAKTA Coming Out in the Developing World Coming Out in the Developing World är en dokumentär om situationen i några länder i Syd. Genom intervjuer med aktivister och hbtorganisationer vill den belysa vad många som arbetar med hbt-frågor har att förhålla sig till. - Lärde du dig något nytt om situationen för hbt-personer i länderna som filmen handlar om? - Vad tror du det finns för likheter respektive skillnader mellan att vara hbt-person i Sverige jämfört länderna i filmen? - Vad tror du det innebär att inte kunna organisera sig? Vad betyder det för dig att ha möjlighet att vara med i en organisation eller ordna hbt-träffar? - En av aktivisterna säger att hiv, MTV och internet är det som har öppnat upp för den homosexuella explosionen. Vilken roll har media och internet för dig? 28 29

16 exempel på tipspromenad tävling Gör informationen eller temat extra intressant genom att anordna en tävling, till exempel en tipsrunda eller frågesport. Skaffa ett pris med internationellt tema, kanske en film, bok eller brosch med det röda bandet från södra Afrika (som kan köpas hos t.ex. Afrikagrupperna). En tävling kan kombineras med insamling. Ta tjugo kronor som startavgift för deltagande och locka med ett fint pris som införskaffas genom sponsring! 1. Hösten 2001 blev 52 män i Egypten arresterade efter att ha dansat på nattklubben Queen Boat. Homosexuella handlingar är inte kriminaliserade i Egypten, men 50 av dem dömdes efter rättegång för, ja vadå? 1 vanemässig utsvävning X brytande av klädkod 2 prostitution 2. I södra Afrika används ett ord från zulu-språket som betyder medmänsklighet för att beskriva att saker som sexuell läggning, könsidentitet, klass, hudfärg, etnisk bakgrund med mera samverkar till hur diskriminering fungerar. Vilket ord är det? 1 amandla X matata 2 ubuntu 3. Paraplyorganisationen ILGA, The International Lesbian, Gay, Bisexual, Trans and Intersex Association, samlar hbt-organisationer från hela världen under ett namn? När bildades ILGA? X Nong Toom från Thailand blev berömd och fick sin livshistoria berättad på film genom att göra succé inom en sport, då under namnet Parinya Charoenphol. Framgångarna bekostade en könskorrigering. Vilken sport var det? 1 thaiboxning X golf 2 gymnastik 30 31

17 5. I Kina är samkönade sexuella handlingar sedan 1997 inte längre kriminaliserade och sedan 2001 är homosexualitet inte längre klassat som en psykisk sjukdom. Tyvärr har inte detta lett till utvecklandet av antidiskrimineringslagar. Under vilken beteckning kunde homosexuella i Kina tidigare bli arresterade? 1 terrorism X huliganism 2 excorcism 6. Hbt-personer berövas den tillgång till preventiva åtgärder och hivvård som de har rätt till. Hur stor andel av män som har sex med män beräknar FN:s organ UNAIDS har tillgång till den hivprevention som de behöver? 1 5 % X 15% 2 25% 7. En känd person från Indien som har kommit ut med sin homosexualitet och som 2008 besökte Europride i Stockholm är Manvendra Singh Gohil. Vilken titel har han? 1 president X yogamästare 2 prins 8. År 2006 tog 29 experter fram lika många principer om varför och hur de internationella lagarna ska användas för att säkerställa mänskliga rättigheter för hbt-personer. Vad kallas principerna? 1 Rioprinciperna X Yogyakartaprinciperna 2 Dohaprinciperna 9. Vilket land i Latinamerika beslöt 2007 att införa registrerat partnerskap för samkönade par och var därmed först i Latinamerika med detta? 1 Kuba X Mexiko 2 Uruguay lyckades en man från Argentina med hjälp från The International Gay and Lesbian Human Rights Commission få asyl i ett annat land. Det var första gången förföljelse på grund av sexuell läggning erkändes som asylskäl. Vilket land tog emot mannen? 1 Sverige X Brasilien 2 Kanada svar 1. 1 Vanemässig utsvävning (habital debauchery). (De två andra dömdes för förakt för religion.) 2. 2 Ubuntu. (Amandla betyder kraft på xhosa och matata betyder bekymmer på swahili.) 3. X (Då döpt till IGA; L:et tillkom senare. Sedan 2008 utläses förkortningen The International Lesbian, Gay, Bisexual, Trans and Intersex Association.) 4. 1 Thaiboxning. (Det gjordes sedan en film om Nong Toom, Boxing Beauty.) 5. X Huliganism % 7. 2 Prins 8. X Yogyakartaprinciperna (med namn efter staden i Indonesien där de togs fram). Rio har ett FN-klimatmöte uppkallat efter sig och Doha en förhandlingsrunda i Världshandelsorganisationen Uruguay. (Vissa delstater i Mexiko har infört partnerskap och Kuba utreder införandet av könsneutralt äktenskap.) Kanada

18 skaffa nya vänner Det betyder mycket för oss att veta att människor utanför Namibia bryr sig om vad vi gör. John, the Rainbow Project, Namibia Att man hade brevvänner runt om i världen var vanligt förr, men varför inte återuppta fenomenet och brevväxla via e-post? Lokala organisationer blir ofta glada av att få kontakt med hbt-personer från andra delar av världen speciellt i länder där det inte finns så stor öppenhet kring hbt-frågor. Utgå från tidigare kontakter, erfarenheter och intresse för ett visst land. Pågår det andra samarbeten med ett visst land eller en ort? Många kommuner har vänorter i andra länder och skapar samarbeten genom olika projekt. Kanske går det att hitta en lokal hbt-organisation i din kommuns vänort? Detta kan öka möjligheterna att utveckla samarbetet, att träffas eller påverka kommunens hbt-engagemang. Alexandra, Stockholm har engagerat sig i internationella träffar Jag följde med RFSL till Turkiet i ett projekt som utbildade journalister i en hbtorganisation. Det var en väldigt omskakande upplevelse bara att vara där. Situationen i Turkiet är helt annorlunda än i Sverige inte minst för transpersoner som har det mycket svårt. Det kändes som om jag gjorde en insats bara genom att vara där när jag åkte dit som lesbisk kvinna med en transsexuell bakgrund, samtidigt som jag är officer i Försvarsmakten. De var så förvånade över mitt yrke att det först inte gick in. För mig var det vikigt att ha en ödmjukhet inför vad som är realistiskt och viktigt i deras situation, men utan att för den sakens skull ge efter för kraven på grundläggande mänskliga rättigheter. Att engagera sig internationellt och träffa andra transaktivister gör att jag har reflekterat över Sverige. På ett sätt ger en internationell inblick mig en känsla av tacksamhet över att jag bor i Sverige, men samtidigt har jag inspirerats av att delta i internationella möten och sett att det är nyttigt att som svensk förhålla sig till att saker inte alltid fungerar som vi tror. Aktivister från andra EU-länder använder faktiskt Sverige som avskräckande exempel när det gäller det nya förslaget på könstillhörighetslag

19 åka iväg Ett självklart sätt att få inblick i internationella frågor är att åka till ett annat land och ta reda på information på plats. Det är kanske inte det allra lättaste att arrangera, men ibland är det enklare än man tror! åk iväg som ung Är du medlem i en ungdomsorganisation? Sök information på LSU, Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer. De söker ofta aktiva i sina medlemsorganisationer (RFSL Ungdom är en av dem) som vill delta i olika projekt. Genom vissa folkhögskolor, med så kallade resande kurser eller annan internationell utbytesverksamhet, kan du arbeta med hbt-frågor internationellt. Filma, skriv, praktisera eller studera i grupp möjligheterna är många! RFSL Ungdom och Sveriges Förenade HBTQ-studenter har arrangerat utbytesresor, studieresor och stödresor vid europeiska Pridefiranden för unga och studenter. Håll utkik! besök andra föreningar Är du utomlands? Passa på att besöka en lokal hbt-förening. Ta kontakt med en organisation innan avresan och be någon att hjälpa dig med kontakter. Fråga om du får delta på ett möte, göra en intervju eller bara komma och fika. LSU: Folkhögskolornas informationstjänst: Centrum för internationellt kulturutbyte:

20 stötta Pridefiranden Att åka till en Pridefestival är ganska lätt ordnat och enkelt att rapportera om efteråt. Kanske kan semestern kombineras med ett Pridebesök! Sydafrika, Brasilien och Indien är bara några exempel på semesterländer som är lätta att ta sig till och där Pridefestivaler anordnas. Mer närliggande exempel på länder med Pridefiranden och som välkomnar stöd är Polen, Lettland och Ryssland. Väl hemma, är en utställning eller ett föredrag med foto- eller videovisning toppen att presentera lokalt i olika sammanhang. För att hitta information om Pridefestivaler runt om i världen, se Tänk på: Pridefiranden och liknande manifestationer kan i många länder orsaka aggressiva protester och motdemonstrationer som äventyrar säkerheten för dem som deltar eller tittar på. Även om det inte behöver vara riskfyllt kan det vara påfrestande att höra människor kasta glåpord efter en. RFSL och andra aktörer organiserar ofta resor till olika Pridefestivaler för att fler ska kunna åka säkert och tryggt och visa sitt stöd för hbt-personer i andra länder. Det är en bra idé att åka i grupp, både med tanke på säkerheten och för att stärka varandra under resans gång. Efteråt kan man tillsammans diskutera och informera om det man gjort och upplevt. Tänk på: att ha en giltig reseförsäkring och skaffa ett internationellt försäkringskort från ditt försäkringsbolag! Viola och Emma, Umeå åkte till Rumäniens Pridefirande Vi åkte till Bukarest Pride i Rumänien under en vecka 2008 med Sveriges Förenade HBTQ-studenter (SFQ). Det var ett sätt att få perspektiv på vår egen tillvaro och det har påverkat oss mycket i hur vi ser på våra liv och på hbt-politik hemma. Vi var med på olika Prideaktiviteter: filmvisningar, föreläsningar, fester och paraden. Speciellt festerna var bra för att få kontakt med folk! Efter resan skrev vi en reseberättelse för SFQ:s mailinglista. Vi har också skrivit artiklar och hållit föredrag om Pride och hbt i Rumänien och tror att det internationella perspektivet vi lyfte fram under Umeå Pride har bidragit till att få Umeå kommun att börja arbeta med hbt-frågor både inom kommunen och i stadens ansökan om att bli Europas kulturhuvudstad Vi har funderat mycket på hur vi kan gå vidare. Vi vill bland annat besöka Pridefestivaler i andra länder och starta en vykortskampanj. Många vi träffade i Rumänien sa att det betydde mycket att vi var där och visade stöd. Vi åkte med SFQ, men man kan också åka på egen hand. Vi läste på mycket själva om landet och om du själv vill åka är ett tips att ta kontakt med hbt-festivaler! 38 39

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid.

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid. 1 Visste du Material Time Age B5 20 min 13-15 Nyckelord: likabehandling, könsidentitet, hbt, mänskliga rättigeter, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet består av ett frågeformulär med frågor

Läs mer

RFSL LITE OM VAD RFSL ÄR, VAD VI GÖR OCH VARFÖR VI BEHÖVS

RFSL LITE OM VAD RFSL ÄR, VAD VI GÖR OCH VARFÖR VI BEHÖVS LITE OM VAD RFSL ÄR, VAD VI GÖR OCH VARFÖR VI BEHÖVS Kontaktuppgifter Den enklaste vägen till RFSL går via vår hemsida www.rfsl.se. Där finner du allt värt att veta om RFSL såsom principprogram, kommande

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

Sida 1 av 5 Barnkonventionen för barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som varje barn ska

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Kära förälder, kära värdfamilj

Kära förälder, kära värdfamilj Kära förälder, kära värdfamilj YFU tror att ett av de bästa sätten att lära känna en kultur, ett språk och ett annat land är genom att bo ett år hos en värdfamilj och att gå i landets skola. Under ett

Läs mer

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är. Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven

Läs mer

Ett steg framåt. Material Time Age C6 2x40 min 16-17. Nyckelord: Likabehandling, könsidentitet, hbt, normer/stereotyper. Innehåll

Ett steg framåt. Material Time Age C6 2x40 min 16-17. Nyckelord: Likabehandling, könsidentitet, hbt, normer/stereotyper. Innehåll 1 Ett steg framåt Nyckelord: Likabehandling, könsidentitet, hbt, normer/stereotyper Innehåll En reflektionsövning under vilken eleverna föreställer sig att de är någon annan person och reflekterar över

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla Kommunal och Vision tillsammans för mångfald En arbetsplats för alla Varför är det här en viktig facklig fråga för Kommunal och Vision? Min övertygelse är att mångfald, olikheter och solidaritet gör vårt

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Yttrande avseende betänkandet Ds 2011:33 - Rätten att få åldras tillsammans en fråga om skälighet, värdighet och välbefinnande i äldreomsorgen

Yttrande avseende betänkandet Ds 2011:33 - Rätten att få åldras tillsammans en fråga om skälighet, värdighet och välbefinnande i äldreomsorgen Skapat den Sveavägen 59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender

Läs mer

Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen.

Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen. Göra Plats! består av två delar men har det gemsamma målet att öka stödet och möjligheterna för nyanlända hbtq-personer att få sina rättigheter tillgodosedda, genom: Öka kompetensen genom utbildning. Skapa

Läs mer

Europarådet. pass. till dina rättigheter

Europarådet. pass. till dina rättigheter Europarådet pass till dina rättigheter Europarådet pass till dina rättigheter 1 Välkommen med på en resa Livet är en fantastisk resa. Vi har många reskamrater på färden, och vi vill alla få en så säker,

Läs mer

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter Om barnkonventionen Dessa artiklar handlar om hur länderna ska arbeta med barnkonventionen. Artikel 1 Barnkonventionen gäller dig som är under 18 år. I

Läs mer

RÄTTIGHETER FÖR VARENDA UNGE!

RÄTTIGHETER FÖR VARENDA UNGE! RÄTTIGHETER FÖR VARENDA UNGE! Ett skolmaterial om barnets rättigheter Källor: INNEHÅLL Rättigheter för varenda unge är baserat på UNICEF Finlands skolmaterial Dags för rättigheter. www.unicef.se Illustrationer:

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Forbundsstyrelsens forslag till SEXUALPOLITISKT UTTALANDE

Forbundsstyrelsens forslag till SEXUALPOLITISKT UTTALANDE .... Forbundsstyrelsens forslag till SEXUALPOLITISKT UTTALANDE Riksting 18 20 maj 2012 1 1 1 1 1 1 1 1 1 Sexualpolitiskt uttalande INLEDNING Sexualpolitik handlar om frågor som känns inpå bara skinnet

Läs mer

Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst!

Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst! Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst! Bakgrund Jag har arbetat på Socialtjänsten sedan 2005. Det sista året har jag arbetat med ungdomar som resurspedagog (tjänsten ligger under myndighetsutövning,

Läs mer

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen. se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen. se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är. Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter 1 Det här är Barnombudsmannens skrift om Konventionen om barnets rättigheter omskriven till lättläst. Thomas Hammarberg har skrivit texten. Lena

Läs mer

Till dig som söker asyl i Sverige

Till dig som söker asyl i Sverige Senast uppdaterad: 2015-09-28 Till dig som söker asyl i Sverige www.migrationsverket.se 1 Reglerna för vem som kan få asyl i Sverige står i FN:s flyktingkonvention och i svensk lag. Det är som prövar din

Läs mer

Samhällskunskap, religion, historia, svenska, sex- och samlevnadsundervisning

Samhällskunskap, religion, historia, svenska, sex- och samlevnadsundervisning 1 En hemlighet Material Time Age A6 2x45 min 10-12 Nyckelord: mobbning, normer/stereotyper, skolmiljö, hbt Innehåll En visualiseringsövning där eleverna föreställer sig att någon har en hemlighet om sig

Läs mer

Privilegiepromenad. Att tänka på: Välj ut rollkort och ett antal påståenden i förväg utifrån vad du tror passar gruppen.

Privilegiepromenad. Att tänka på: Välj ut rollkort och ett antal påståenden i förväg utifrån vad du tror passar gruppen. Vårt handlingsutrymme och våra möjligheter att exempelvis kunna utbilda oss till det vi vill, få det jobb som vi drömmer om och ta del av samhällsinformation varierar mycket beroende på faktorer som hudfärg,

Läs mer

Hbt-policy för Stockholms läns landsting.

Hbt-policy för Stockholms läns landsting. Hbt-policy för Stockholms läns landsting. Denna policy är fastställd i landstingsfullmäktige 2011-12-06 och ska gälla 2012 2016 Inledning Enligt beslut i Stockholms läns landstings fullmäktige 2011-01-18

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp 1. VISION, Gemensam för Anderstorps förskolor Anderstorp är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt och

Läs mer

Det viktiga är inte vem som diskrimineras utan att vi bekämpar diskriminering i alla dess former och skepnader.

Det viktiga är inte vem som diskrimineras utan att vi bekämpar diskriminering i alla dess former och skepnader. Anf. 33 HILLEVI LARSSON (s): Fru talman! Detta år är det 30 år sedan sjukdomsklassificeringen av homosexualitet togs bort här i Sverige. Varje steg framåt mot diskriminering har varit mödosamt och tagit

Läs mer

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Samtal med Hussein en lärare berättar: Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

lättläst broschyr En lättläst broschyr om samband mellan fattigdom och funktionshinder

lättläst broschyr En lättläst broschyr om samband mellan fattigdom och funktionshinder lättläst broschyr En lättläst broschyr om samband mellan fattigdom och funktionshinder MyRight Att erövra världen, mars 2018 Vi som driver MyRight är organisationer för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan. Mina två mammor DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Mina två mammor är en berättelse som tar upp frågor som att växa upp i en regnbågsfamilj, att prata om sex med sina föräldrar och olika sätt att se på sex beroende

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv Ett av de mest grundläggande dokumenten för allt som berör barn och unga är FN:s konvention om barnets rättigheter. Detta gäller allt från lagstiftning,

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER SIDA 1/9 Abalonien Ni ingår i regeringen i landet Abalonien ett litet land med mycket begränsade resurser. Av olika politiska och ekonomiska anledningar kan inte folket få alla de rättigheter som finns

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie

Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie Internationell studie om borgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie Europeiskt häfte Del 2 Skolverket 106 20 Stockholm 2 Allmänna anvisningar DEL 2 Nedanstående anvisningar förklarar vad du

Läs mer

Värdegrunds-sfi Elevhäfte 7: Kärlek, sex och relationer olika sexualiteter

Värdegrunds-sfi Elevhäfte 7: Kärlek, sex och relationer olika sexualiteter Värdegrunds-sfi Elevhäfte 7: Kärlek, sex och relationer olika sexualiteter Av Karin Håkanson, Linnea Martinsson, Ulrika Haglund och Hanna Damber Sfi-lärare på Folkuniversitetet Folkuniversitetet är ett

Läs mer

Manual för diskrimineringstester. En vägledning i hur du kan testa om du blir utsatt för diskriminering på bostadsmarknaden.

Manual för diskrimineringstester. En vägledning i hur du kan testa om du blir utsatt för diskriminering på bostadsmarknaden. Manual för diskrimineringstester En vägledning i hur du kan testa om du blir utsatt för diskriminering på bostadsmarknaden. Vill du testa om du blir utsatt för diskriminering på bostadsmarknaden? I den

Läs mer

Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA

Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA Lika och olika Barnkonventionens artikel 2 säger att alla barn har lika värde och samma rättigheter. I svensk lagstiftning finns

Läs mer

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel Ett litet steg Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter Innehåller handledning och spel Ett litet steg Design: Carl Heath Palmecentret Palmecentrets verksamhet inspireras avoch återspeglar Olof

Läs mer

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar VÄRDERINGSÖVNING med ordpar Som individer i ett samhälle är vi ständigt utsatta för omgivningens inflytande och påtryckningar för hur vi ska tänka och känna inför olika saker. Vi matas med värderingar

Läs mer

RFSL. Skiss över RFSL som organisation här

RFSL. Skiss över RFSL som organisation här VI VÅGAR FRAMTIDEN. RFSL. Vi förgyller världen med gemenskap, aktivism och hbtq-politiska segrar. Stöd det fortsatta arbetet för alla hbtq-personers mänskliga rättigheter! FOTO Tine Alavi, Eveline Johnsson,

Läs mer

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte Boken om SO 1-3 Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Provlektion: Om grundläggande mänskliga rättigheter, alla människors lika värde

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Fantasia och Kullens förskolor

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Fantasia och Kullens förskolor Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Fantasia och Kullens förskolor Innehållsförteckning Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Fantasia och Kullens förskolor... 1 Inledning...

Läs mer

MÅNGFALDSPROGRAM FÖR VÄXJÖ KOMMUN

MÅNGFALDSPROGRAM FÖR VÄXJÖ KOMMUN MÅNGFALDSPROGRAM FÖR VÄXJÖ KOMMUN 2015 2025 Ett sammanhållet Växjö Lättläst version 2016 Växjö kommun Ansvarig utgivare: Växjö kommun www.vaxjo.se Översatt till lättläst svenska av Bjelle Media AB, Ylva

Läs mer

Hbtq-personers rättigheter i Sverige

Hbtq-personers rättigheter i Sverige Hbtq-personers rättigheter i Sverige Den här broschyren är till för dig som är ung hbtq-person och som nyligen har kommit till Sverige. Hbtq-personer är homosexuella, bisexuella, transpersoner och queera

Läs mer

VOLONTÄRINSATSER FÖR MISSION OCH BISTÅNDSPROJEKT. Instruktioner för volontären, församlingen och missionären.

VOLONTÄRINSATSER FÖR MISSION OCH BISTÅNDSPROJEKT. Instruktioner för volontären, församlingen och missionären. VOLONTÄRINSATSER FÖR MISSION OCH BISTÅNDSPROJEKT Instruktioner för volontären, församlingen och missionären. Innehåll Inledningsord - Att sända ut volontärer Instruktioner för volontären Instruktioner

Läs mer

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför

Läs mer

Mellangårdens förskolas plan för likabehandling, diskriminering och kränkande behandling.

Mellangårdens förskolas plan för likabehandling, diskriminering och kränkande behandling. Mellangårdens förskolas plan för likabehandling, diskriminering och kränkande behandling. Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola. Ansvariga för planen: Förskolechefen. Vår vision:

Läs mer

HANDBOK. för ungdomsansvariga i FN-föreningar

HANDBOK. för ungdomsansvariga i FN-föreningar HANDBOK för ungdomsansvariga i FN-föreningar Svenska FN-förbundet Box 151 15 104 65 Stockholm Tel: 08-462 25 40 Fax: 08-641 88 76 E-post: info@fn.se webb: www.fn.se Svenska FN-förbundet, september 2011

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? VAD ÄR BARNKONVENTIONEN? VISSA BASFAKTA Barnkonventionen har funnits i över 20 år, sedan 1989. Alla länder utom USA och Somalia har ratificerat den. Vi är

Läs mer

Verksamhetsplan för RFSU Halland 2015

Verksamhetsplan för RFSU Halland 2015 Verksamhetsplan för RFSU Halland 2015 Organisation RFSU Halland är en religiöst och partipolitiskt obunden ideell förening för sexualupplysning och sexualpolitik som verkar i Hallands län. Lokalföreningen

Läs mer

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER Den här handledningen är till för dig som vill

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Plan mot kränkande behandling, Förskolan Saga, läsåret 2018/2019

Plan mot kränkande behandling, Förskolan Saga, läsåret 2018/2019 Plan mot kränkande behandling, Förskolan Saga, läsåret 2018/2019 Innehållsförteckning Plan mot kränkande behandling, Förskolan Saga, läsåret 2018/2019... 1 Inledning... 2 Vision... 2 Syfte... 2 Lagar och

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla Kommunal och Vision tillsammans för mångfald En arbetsplats för alla Varför är det här en viktig facklig fråga för Kommunal och Vision? Min övertygelse är att mångfald, olikheter och solidaritet gör vårt

Läs mer

Diskriminering och fördomar. Alla skall ha rätt att bli behandlade lika.

Diskriminering och fördomar. Alla skall ha rätt att bli behandlade lika. Diskriminering och fördomar Alla skall ha rätt att bli behandlade lika. Om arbetet Vi är två ungdomar som har sommarjobbat med Agenda 21 och folkhälsofrågor under fyra veckor. Som eget arbete valde vi

Läs mer

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret. Arbeta vidare Utställningen HON, HEN & HAN visar hur normer kring kön påverkar våra handlingar och våra val. Den belyser också hur vi kan tänka annorlunda och arbeta för att förbättra situationen för både

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder!

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! Möt världen. Bli utbytesstudent med AFS. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! AFS ger dig möjligheten att lära känna dig själv samtidigt som du får vänner från hela världen. Som utbytesstudent

Läs mer

Shirin Pettersson Henare. Tel: 010-4855499. Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket.

Shirin Pettersson Henare. Tel: 010-4855499. Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket. Januari 2013 Shirin Pettersson Henare Tel: 010-4855499 Teamledare på Mottagningsenheten i Borås shirin.petterssonhenare@migrationsver ket.se Migrationsverkets uppdrag Vi prövar ansökningar från de som

Läs mer

Lättläst sammanfattning TOLERANSENS MEKANISMER: EN ANTOLOGI

Lättläst sammanfattning TOLERANSENS MEKANISMER: EN ANTOLOGI Lättläst sammanfattning TOLERANSENS MEKANISMER: EN ANTOLOGI 1 Kapitel 1 Tolerans: En introduktion till begreppet, forskningen och antologin Erik Lundberg Mer prat om tolerans År 2015 kom många flyktingar

Läs mer

UNGA ÖRNARS BARN- MANIFEST

UNGA ÖRNARS BARN- MANIFEST UNGA ÖRNARS BARN- MANIFEST BARN- KONVEN- TIONEN Unga Örnars verksamhet vilar på alla barns lika rättigheter som FNs konvention om barns rättigheter beskriver. Barnkonventionen antogs den 20 november 1989.

Läs mer

KAPITEL 3 AVDELNINGENS GRUNDLÄGGANDE VERKSAMHET

KAPITEL 3 AVDELNINGENS GRUNDLÄGGANDE VERKSAMHET KAPITEL 3 AVDELNINGENS GRUNDLÄGGANDE VERKSAMHET Vanlig verksamhet Hellre kvalitet än kvantitet Interna utbildningar Samarbeten med andra organisationer Bilagor - förteckning 3-1 3-2 3-2 3-3 3-4 Handbok

Läs mer

Riktlinjer för arbete med hbt i Tyresö kommun 2014-2016

Riktlinjer för arbete med hbt i Tyresö kommun 2014-2016 Riktlinjer för arbete med hbt i Tyresö kommun 2014-2016 Bakgrund Homosexuella, bisexuella och transpersoner löper större risk att drabbas av olika former av ohälsa än den övriga befolkningen. Många personer

Läs mer

Flickafadder ÅTERRAPPORT 2011 1

Flickafadder ÅTERRAPPORT 2011 1 Flickafadder ÅTERRAPPORT 2011 1 Flickafadder Tack för att du stödjer Plans arbete för flickors rättigheter! Här får du som är Flickafadder en rapport om Plans arbete för flickors rättigheter. Vi berättar

Läs mer

Rättvisa i konflikt. Folkrätten

Rättvisa i konflikt. Folkrätten Rättvisa i konflikt Folkrätten Studiematerialet Rättvisa i konflikt Bildas studiematerial Rättvisa i konflikt finns tillgängligt att hämta fritt från Bildas hemsida. Materialet är upplagt för tre träffar

Läs mer

Styrelsen har ordet. Göteborgsaktivisten Nr.8 201 2. Innehåll: styrelsen har ordet Distriktet Ungdomsverksamhet Utbildningar Månadens grupp i fokus

Styrelsen har ordet. Göteborgsaktivisten Nr.8 201 2. Innehåll: styrelsen har ordet Distriktet Ungdomsverksamhet Utbildningar Månadens grupp i fokus Göteborgsaktivisten Nr.8 201 2 Innehåll: styrelsen har ordet Distriktet Ungdomsverksamhet Utbildningar Månadens grupp i fokus D å har snart en till månad paserat och vi går djupare in i hösten. Här i Göteborgsdistriktet

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Det handlar om kärlek

Det handlar om kärlek Det handlar om kärlek Inför besöket i klassrum: Finns det några särskilda behov i klassen ni ska träffa? Utifrån exempelvis fysiska och psykiska funktionshinder, språkkunskaper mm. Vilka övningar väljer

Läs mer

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren:

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren: Barnets rättigheter Till läraren: FN:s Konvention om barnets rättigheter antogs av FN:s generalförsamling år 1989 och har ratificerats av 193 länder. Grunderna för konventionen ligger i en önskan om att

Läs mer

Öppen på jobbet? Checklistor för HBTQ-frågor på arbetsplatsen

Öppen på jobbet? Checklistor för HBTQ-frågor på arbetsplatsen Öppen på jobbet? Checklistor för HBTQ-frågor på arbetsplatsen Visions ståndpunkter om HBTQ Vision är en Fair Union. Vi jobbar för ett schyst arbetsliv i hela världen, med internationellt fackligt samarbete,

Läs mer

RFSL:s synpunkter på förslag till Sveriges SRHR policy

RFSL:s synpunkter på förslag till Sveriges SRHR policy Skapat den Sveavägen 57-59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för sexuellt likaberättigande The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender Rights Member of International

Läs mer

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material Avdelningsmöte Flykten från Sverige Under detta möte får scouterna fundera på hur det kan kännas att vara på flykt och ha olika förutsättningar i livet. Mötet avslutas med en saga som berättar om ett Sverige

Läs mer

Våld i nära relation. Hur ser det ut? Vem, när och varför?

Våld i nära relation. Hur ser det ut? Vem, när och varför? Våld i nära relation Hur ser det ut? Vem, när och varför? www.karlskoga.se Våld är ett svårt ord vem vill För oss är det viktigt att skilja på person och handling. Inget blir bättre av att man stämplar

Läs mer

lättläst broschyr En rapport om situationen globalt för kvinnor med funktionsnedsättning

lättläst broschyr En rapport om situationen globalt för kvinnor med funktionsnedsättning lättläst broschyr En rapport om situationen globalt för kvinnor med MyRight Att erövra världen, mars 2018 MyRight är en svensk organisation som arbetar i hela världen. Vi arbetar tillsammans med andra

Läs mer

Inledning. Version på lätt svenska

Inledning. Version på lätt svenska Inledning Version på lätt svenska HBTQ Hbtq är ett paraplybegrepp, eller ett samlingsnamn, för homosexuella (h), bisexuella (b), transpersoner (t) och andra personer vars identitet är queer (q). Inom vården

Läs mer

INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN 3 AKTION FN FÖR JÄMSTÄLLDHET FAKTA OM JÄMSTÄLLDHET.. 5 FÖRDJUPNING: JÄMSTÄLLDHET.. 6 MATERIAL..

INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN 3 AKTION FN FÖR JÄMSTÄLLDHET FAKTA OM JÄMSTÄLLDHET.. 5 FÖRDJUPNING: JÄMSTÄLLDHET.. 6 MATERIAL.. INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN 3 AKTION FN FÖR JÄMSTÄLLDHET..... 4 10 FAKTA OM JÄMSTÄLLDHET.. 5 FÖRDJUPNING: JÄMSTÄLLDHET.. 6 MATERIAL.. 7 2 VAR MED I AKTION FN Aktion FN är en aktion som görs av FN-elevföreningar

Läs mer

Minnesanteckningar Workshop 1: asylprocessen och asylrätt

Minnesanteckningar Workshop 1: asylprocessen och asylrätt Skapad: 18e mar 2013 1 (5) Minnesanteckningar Workshop 1: asylprocessen och asylrätt 18 mar 2013 Tid: 17.00 Plats: RFSL, Sveavägen 59, 2 vån (portkod 5795) Föreläsare: Aino Gröndahl Kontaktuppgifter: (aino.grondahl@rfsl.se,

Läs mer

PEDAGOGISKT MATERIAL OM BROTT I NÄRA RELATIONER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK

PEDAGOGISKT MATERIAL OM BROTT I NÄRA RELATIONER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK PEDAGOGISKT MATERIAL OM BROTT I NÄRA RELATIONER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK Det kan vara svårt att prata om svartsjuka och våld i nära relationer. Vad är okej och inte i en relation? Vad kan

Läs mer

Samhällskunskap, svenska, historia, sex- och samlevnadsundervisning (eller liknande).

Samhällskunskap, svenska, historia, sex- och samlevnadsundervisning (eller liknande). 1 Heteronormen Material Time Age B10 2x45 min 13-15 Nyckelord: hbt, normer/stereotyper Innehåll Detta material innehåller tre delar där eleverna reflekterar över vad normer är och hur dessa förväntningar

Läs mer

Kvinnors rättigheter. på lättläst svenska. Sveriges Kvinnolobby

Kvinnors rättigheter. på lättläst svenska. Sveriges Kvinnolobby Kvinnors rättigheter på lättläst svenska Sveriges Kvinnolobby Om FN:s Kvinnokonvention Förenta Nationerna, FN, har bestämt att det ska finnas bestämmelser om mänskliga rättigheter. De mänskliga rättigheterna

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Hur kan vi alla som bor här, i Sverige ta del av våra rättigheter? Hur ser våra rättigheter ut?

Hur kan vi alla som bor här, i Sverige ta del av våra rättigheter? Hur ser våra rättigheter ut? Det finns många sätt att påverka. Att göra sin röst hörd är ett av dem. RÖST vill öppna för diskussion om vilken roll var och en av oss kan spela i demokratin. RÖST är en spegel av nutiden som visar det

Läs mer

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN Öppenhet handlar inte om att visa upp och mani festera min sexuella läggning. Öppenhet för mig handlar om att slippa behöva dölja vem jag

Läs mer

Kunskap om HBTQ + för delaktighet, förtroende och omtanke

Kunskap om HBTQ + för delaktighet, förtroende och omtanke Kunskap om HBTQ + för delaktighet, förtroende och omtanke Som medarbetare i Region Gotland har vi i uppdrag att bemöta brukare, kunder, klienter, patienter och kollegor utifrån värdegrunden delaktighet,

Läs mer

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Ks/2018:353 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga

Läs mer

Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter

Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter 1 Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter Det finns över 60 miljoner människor i världen som varit tvugna att lämna sina hem för att söka skydd. Ca 80% av

Läs mer