Bankers informationsbehov vid kreditgivning till små privata företag

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bankers informationsbehov vid kreditgivning till små privata företag"

Transkript

1 Linn Flink Anna Larsson Bankers informationsbehov vid kreditgivning till små privata företag Hur K2-regelverket kommer påverka beslutsprocessen Banks' information needs when granting loans to small private enterprises How the K2 framework will influence the decision making Företagsekonomi C-uppsats Termin: HT 2013 Handledare: Lars Vigerland

2

3 Förord Vi har författat denna kandidatuppsats under höstterminen 2013 inom företagsekonomi vid Karlstad universitet. Vi vill tacka vår handledare Lars Vigerland för de synpunkter han delgett oss under arbetets gång samt de opponentgrupper vi fått konstruktiv kritik ifrån vid seminarier. Självklart vill vi även rikta ett stort tack till de informanter som tog emot oss och svarade på våra frågor med engagemang och kunskap. Detta arbete är författat av oss båda till lika stor andel. Karlstad universitet Linn Flink Anna Larsson 3

4 Sammanfattning Banker har ett informationsbehov vid kreditgivning till mindre företag och företaget behöver tillgodose detta om de vill ha ett banklån. Om uppgifterna de lämnar inte når upp till bankernas krav kan det resultera i sämre lånevillkor eller att företaget inte beviljas något lån. En av uppgifterna som bankerna kräver är den externa redovisningsinformationen som upprättas i form av en årsredovisning. Bokföringsnämnden har kommit ut med nya regelverk anpassade för svenska företag som blir obligatoriskt efter 31 december För onoterade företag som klassas som små enligt Årsredovisningslagen (SFS 1995:1554) finns möjligheten att upprätta redovisningen enligt ett regelverket benämnt K2 vilket är en förenklad version av K3, som primärt riktar sig till större onoterade företag. Det medför att begränsad information upprättas och i sin tur lämnas till banken vid kreditgivning. Problemet är om minskad information om företaget kan leda till ökad risk för banken vilket kan försvåra kreditprocessen om de måste samla in ytterligare information för att kompensera detta. Studien syftar till att undersöka den ökade informationsasymmetrin som K2-regelverket orsakar och hur bankens kreditgivningsprocess förändras av detta, samt hur de går tillväga vid lånebeslut. Vilken information banken vill ha från ett företag och hur stor vikt som läggs vid varje informationskälla har undersökts. Inläsning har skett genom sökning av vetenskapliga artiklar gällande bankers kreditgivningsprocess, riskbedömning, osäkerheter, lösningar och informationsbehov för en övergripande bild av problemet och litteratur för en mer djupgående insikt. Intervjuer presenteras och analyseras för att belysa problemen ur bankens perspektiv. Våra slutsatser är att bankerna idag inte är insatta i regelverket och vad det kommer innebära efter årsskiftet 2013 men de är överens om att de kommer samla in lika mycket information som förut. Bankerna använder vid kreditgivning redovisningsinformationen i hög utsträckning och om ett företag upprättar den enligt K2-regelverket och banken anser att de efter granskning av redovisningen behöver mer information kommer de be om att få in den, annars blir det inget lån. Bankers kreditprocess är påverkad av flera olika faktorer och det är svårt att säga idag hur årsredovisningen upprättad enligt K2 kommer påverka den eftersom det idag inte är många företag som anammat detta regelverk. 4

5 Nyckelord: K2-regelverket, Bokföringsnämnden, SME, bank, informationsasymmetri, risk, agent-teorin, moralisk risk, selektivt urval. Arbetet disponeras i följande ordning: Inledning, Teori, Empiri, Analys och Slutdiskussion. 5

6 Abstract Banks need information regarding the small business when granting loans and it is in the company s interest to provide that information. If the information submitted does not reach the banks expectations it can lead to inferior loan terms or that the company is not granted any loan. The external accounting information is one of the sources of information that the bank demands and it is presented as a financial statement. Bokföringsnämnden has released new regulations for Swedish companies that become mandatory for fiscal year that starts after December For unlisted companies that are small according to Årsredovisningslagen (SFS 1995:1554) there is an option to choose a regulation named K2, which is a simplified version of K3, which is primarily directed to larger unlisted companies. This leads to limited information in the financial statements and then given to the bank when applying for a loan. The problem is if the limited information about the company could lead to an increased risk for the bank that could influence the credit process negatively if they need to gather more information to compensate. The study aims to examine the increase of the asymmetric information that a financial statement prepared in the framework of K2 causes and how the banks credit process is affected and how they deal with it when they make their decision about the loan. What information the bank requires from a company and what factors are used by the bankers when granting loans and to what extent they are used has been studied. We have studied peer reviewed research articles about the banks credit process, risk judgment, uncertainties, solutions and information needs to get an overall picture of the problem and also literature to get a deeper insight. Interviews are presented and analyzed to show this problem from the bankers perspective. Our conclusions are that the bankers are not yet familiar with this framework and how it will affect them after the end of 2013, but they all agree that they will continue to collect all the information that they have been collecting before. During the credit process the financial information is a central part for the banks and if a company is using the K2 framework and the bank decides that they need more information, they will ask for it so it is up to the company to provide it or the bank will not grant the loan. The credit process for the banks is influenced by many different factors and it is hard to tell today how the K2- framwork will influence the process since not many companies have started using this framework yet. 6

7 Keywords: K2-regulation, Bokföringsnämnden, SME, bank, information asymmetry, risk, agent-theory, moral hazard, adverse selection. 7

8 Begrepp och definitioner BFN BFNAR Bokföringsnämnden Bokföringsnämndens allmänna råd Informationsasymmetri När två parter inte har samma förhandsinformation vid upprättande av avtal K1 Enskilda näringsidkare och handelsbolag som ägs av fysisk person med omsättning på högst 3 miljoner. K2 Mindre aktiebolag, ekonomiska föreningar och HB som ägs av minst en juridisk person. K3 K4 Större företag Större börsnoterade företag Mindre företag: ÅRL (SFS 1995:1554) 1 kap 3 : Ett företag klassas som mindre om det inte uppfyller mer än ett av följande villkor: medelantalet anställda i företaget har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50 stycken. företagets redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 40 miljoner kronor, företagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste 8

9 räkenskapsåren uppgått till mer än 80 miljoner kronor. Moralisk risk Uppkommer i agent-principalförhållanden när agenten ska handla för principalens mål men eftersom dessa har olika målsättningar och principalen inte kan vara säker på agent sätter principalens mål framför sina egna Selektivt urval SME ÅRL Beslut som tas influerat av asymmetrisk information. Small and Medium-sized Enterprises Årsredovisningslagen 9

10 Innehåll 1. Inledning Bakgrund Problemdiskussion Syfte Avgränsningar Metod Metodval Urval av informanter Datainsamling Etik Kritik över metod Kritik över källor Studiens tillförlitlighet Teoretisk referensram K2-regelverket och de grundläggande principerna i ÅRL Förenklingar i K Agent-teorin, selektivt urval och moralisk risk Selektivt urval Moralisk risk Säkerheter Risker och relationer mellan SME och banken Informationsgapet Empiri Presentation av respondenter Kreditgivningsprocessen Relation och förtroende Redovisningsinformation, prognos och budget Risker Säkerheter Uppföljning Respondenternas funderingar om K Analys Kreditprocessen K2-regelverkets påverkan Slutdiskussion Förslag på vidare forskning Källförteckning Bilaga Bilaga Bilaga

11 1. Inledning I detta kapitel ges en beskrivning av bakgrund, problemdiskussion, syfte och avgränsning Bakgrund Den externa redovisningen har som mål att ge företagens intressenter den information de behöver för att kunna fatta ekonomiska beslut (Svensson 2003). I Sverige regleras redovisningen genom olika lagar, normer och standarder. Det finns föreningar, både internationella och svenska, som arbetar med att utforma standarder och normer. En av dessa är Bokföringsnämnden, BFN, som har ansvaret för att utveckla god redovisningssed i Sverige (Bokföringsnämnden 2013a). Tidigare innebar det att Redovisningsrådets rekommendationer, som i första hand var avsedda för publika bolag, anpassades till onoterade företag (Drefeldt & Törning 2012a). BFN publicerar allmänna råd, BFNAR, redovisningsprinciper och regelverk (Edenhammar & Thorell 2009). I stället för att anpassa Redovisningsrådets rekommendationer beslöt de 2004 att ge ut allmänna råd för olika företagsstorlekar och företagsformer. Tidigare hade det endast funnits allmänna råd och regler för specifika områden samt olika regler beroende på företagets storlek. Denna nya uppdelning framtogs för att förenkla för företagen (Drefeldt & Törning 2012a). BFN har sedan 2004 arbetat med ett projekt kallat K-projektet vilket innehåller fyra kategorier av heltäckande allmänna råd för hur den löpande bokföringen under ett räkenskapsår ska avslutas, det vill säga upprättandet av en årsredovisning. Den 11 juni 2008 kom Bokföringsnämnden ut med ett nytt regelverk anpassat för mindre och onoterade aktiebolag, kallat K2-regelverket. K2 är ett frivilligt regelverk med tillhörande vägledning och skall vid användning följas i sin helhet (Bokföringsnämnden 2013b). För mindre företag är K2-regelverket ett sätt att förenkla hantering samt upprättandet av en årsredovisning. Det är ett förenklat regelverk som beskriver exakt hur företaget ska gå tillväga istället för att ge olika val- och tolkningsmöjligheter (Drefeldt & Törning 2012b). För räkenskapsår som 11

12 påbörjas efter den 31 december 2013 är det obligatoriskt att välja ett av dessa K-regelverk (Bokföringsnämnden 2013b). Göran Abrahamsson, auktoriserad revisor på Ernst & Young beskriver ett typiskt K2-företag: Det är ett företag med enklare verksamhet och få intressenter. De kallas ibland för försörjningsföretag och kännetecknas av att grundare, ägare och vd ofta är samma person. De har ett fåtal anställda och återfinns i branscher som exempelvis hantverk, handel eller restaurang. (Lennartsson 2013, s. 34) För att kunna finansiera ett företag är de flesta av företagen i behov av krediter. Därför finns ett flertal kreditgivare på marknaden som lånar ut kapital. För att bli beviljad kredit är det flera aspekter av ett företag som tas i beaktande av en kreditgivare (Broomé et al. 1998). Det är därför viktigt att låntagaren förstår kreditgivarens lånebeslutsprocess och vilka faktorer som spelar in i beslutet för att öka chansen till att bli beviljad kredit (Bruns & Fletcher 2008). Hur ett företag hittills presterat ekonomiskt, utvecklingen på marknaden, företagsledningens kompetens och framtida planer, tillsammans med bankens egna krav på säkerhet, lönsamhet och förtroende är endast några exempel på viktiga faktorer. Investeringsbehovet i ett företag ställer som regel ett behov av kapital. Kapitalbehovet mättas vanligen av företagets egna upparbetade vinster eller genom lån från bank (Broomé et al 1998). Extern finansiering kan uppkomma som eget kapital, genom aktiekapital, eller lån. De flesta små företag är onoterade och kan alltså inte sälja aktier på den publika aktiemarknaden För små företag är lån från bank det vanligaste sättet av finansiering utifrån och därmed är banker en mycket viktig intressent för dessa. I Sverige har bankutlåningen ökat med åren trots att forskning visar att små företag har svårt att beviljas lån (Bruns & Fletcher 2008) Problemdiskussion Cirka 97 % av Sveriges företag har möjlighet att tillämpa K2-regelverket (Lennartsson 2012). K2-regelverket har framförallt uppkommit för att förenkla för mindre aktiebolag vid upprättandet av en årsredovisning och är ett alternativregelverk till huvudregelverket K3 (Drefeldt & Törning 2012b). Små privata företag verkar enligt Nair och Rittenberg (1983) i en annan miljö än de stora noterade företagen där intressenterna av redovisningen har ett annat informationsbehov. De allra största bolagen har många ägare, investerare, konkurrenter, kunder och leverantörer som inte sällan hämtar 12

13 avgörande information från årsredovisningen. Mindre aktiebolag har inte lika många intressenter och deras ägare är närmare företaget. Trots att privata företag verkar i en annan miljö medför det dock inte att redovisningen i dessa företag inte är viktig. De intressenter som företaget har behöver fortfarande tillgång till relevant information för att få sitt informationsbehov tillgodosett. Att tillgodose intressenternas informationsbehov är trots allt vad den externa redovisningen har till uppgift. Årsredovisningens övergripande målsättning är att ge en rättvisande bild över företagets ekonomiska ställning (Edenhammar & Thorell 2009). Främsta användningsområdet för redovisningen i små privata företag är vid just ansökningar om lån (Nair & Rittenberg 1983). Danos et al. (1989) gjorde en studie om hur stor påverkan redovisningsinformation har på banktjänstemännens beslut om lån till företag. De kom fram till att bankmännen fick sin intuition om företagets kreditmöjlighet tidigt i låneprocessen och det som påverkar mest är redovisningsinformationen och annan bakgrundsinformation. Efter att ha intervjuat bankchefer kom de fram till att små företags redovisningsinformation har varierande kvalitet och inte är konsekvent i sitt upprättande, vilket försvårar för banken. Mellan kreditgivare och företag finns det en informationsasymmetri. Det blir därför intressant att se om en årsredovisning upprättad enligt K2-regelverket ger tillräckligt med information för att ge en rättvisande bild av företaget. Göran Abrahamsson säger att val av regelverk påverkar företagets resultat, bland annat om det finns egenupparbetade tillgångar och indirekta kostnader i lagervärde så redovisas detta olika i olika regelverk (Lennartsson 2013). Thomas Swenson, auktoriserad revisor på Ernst & Young i Malmö, beskriver att valen för tillverkande företag kan ha stor betydelse:..för tillverkande företag, fastighetsförvaltande företag och tillväxtorienterade företag som befinner sig på gränsen mellan K2 och K3 är valet mer komplicerat...för tillverkande företag kan valet vara avgörande för hur anskaffningsvärdet för balansposten lager beräknas. I K2 kan inte de indirekta tillverkningskostnaderna aktiveras i lagerposten och måste därför istället kostnadsföras. Jag rekommenderar därför tillverkande företag att jämföra regelverken noggrant innan de gör sitt val. (FAR 2013) 13

14 Om lånevillkoren antas försämras av en ökad risk från bankens sida kanske nyttan av att upprätta en förenklad årsredovisning resulterar i att företaget får ett dyrare lån vilket kan överskugga nyttan. Banker är en viktig intressent i ett företags omvärld och en god relation är en viktig förutsättning. Den externa redovisningen är kreditgivarens inblick i företaget, den bör ge en rättvisande bild av företaget och då täcka en del av bankernas informationsbehov. Det kan innebära ett problem för bankerna om de får in mindre eller förenklad redovisningsinformation när de ska fatta kreditbeslut till små företag Syfte Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur en årsredovisning upprättad enligt K2-regelverket ökar informationsasymmetrin mellan små onoterade företag och bank jämfört mot om den upprättats enligt K3 och att undersöka hur bankernas informationsbehov och riskbedömning vid kreditgivning går till Avgränsningar Alla företag har ett flertal intressenter som i olika mån påverkas av företagets årsredovisning. K2-regelverket som ska undersökas riktar sig till små privata företag och för dessa är kreditinstitut en stor aktör. Denna studie kommer endast beröra banker då de använder företagens redovisningsinformation när de ska fatta beslut och spelar en mycket viktig roll vid finansiering av företag. Svenska banker kommer att studeras eftersom det endast är i Sverige som detta regelverk införts. Studien skrivs under den tid då val av regelverk blir tvingande vilket gör det till ett aktuellt ämne. 14

15 2. Metod Metodkapitlet kommer innehålla en beskrivande förklaring av metodval, urval av informanter, datainsamling, etik samt kritik över metod och källor Metodval Undersökningen går ut på att ta reda på hur bankernas kreditgivningsprocess till små företag fungerar, samt om den påverkas av att ett företag väljer att redovisa enligt K2-regelverket istället för huvudregelverket K3 och hur de i så fall hanterar detta. Kreditprocessen är en bedömningsprocess och vi önskar då att få ett djup i den information som samlas in. För att uppnå detta har vi valt att använda en kvalitativ ansats. Vi vet inte heller på förhand om bankerna anser att förenklingarna i K2 medför ett problem i praktiken. När problemet är oklart är det enligt Jacobsen (2002) lämpligt att välja en kvalitativ metod samt att en kvalitativ ansats ger mer nyanserad data och möjlighet till mer flexibilitet. Insamling av data kommer ske genom utförande av individuella, semistrukturerade intervjuer. Detta sätt är lämpligt då vi vill ha information om olika individers uppfattning och inställning. Flexibiliteten med detta gör även att vi kan anpassa våra frågor under undersökningens gång och det ger då möjlighet till att ställa följdfrågor (Jacobsen 2002) Urval av informanter Vid öppna individuella intervjuer är det lämpligast att undersöka relativt få enheter. Under en intensiv uppläggning där många variabler tas i beaktning kommer mycket data samlas in från varje intervju, vilket gör det orimligt att använda sig av för många undersökningsenheter (Jacobsen 2002). Ett stort urval skulle göra undersökningen mer överförbar men blir för resurskrävande för denna studie. Enligt Ahrne och Svensson (2011) ökar säkerheten för att det material som insamlats vid intervjuer är relativt oberoende av individers enskilda åsikter redan vid ett urval på 6 till 8 personer när dessa tillhör en särskild grupp. Vidare resonerar de kring att antalet intervjuer som bör utföras beror på hur många som behövs för att uppnå en empirisk mättnad. Detta innebär att antalet intervjuer avgörs under studiens gång. Detta kommer vi dock inte ha möjlighet till då vi måste boka in intervjuerna i förväg. Vi har valt att intervjua två representanter vardera från de fyra svenska storbankerna just för att ha relativt få enheter men ändå tillräckligt med information för att 15

16 kunna dra generella slutsatser. Storbankerna är Nordea, SEB, Svenska Handelsbanken och Swedbank (Svenska Bankföreningen 2011). Då dessa banker utgör en majoritet av utlåningen i Sverige bedömer vi att det bör räcka för att ge tillräckligt med information för denna studie. För att få så korrekt information som möjligt kommer intervjuerna ske med personer från bankerna som arbetar med kreditgivning till både företag som redovisar enligt K2 och företag som redovisar enligt K3. Detta så bankmännen kan avgöra om de upplever en skillnad i informationsasymmetrin mellan dessa två regelverk. Vi har valt Värmland som geografiskt område på grund av praktiska skäl. Utgångspunkten är att intervjuerna ska utföras i Karlstad tack vare tillgängligheten, men på grund av att vi vill ha två respondenter från varje bank kommer vi höra av oss till kontoren i Karlskoga Datainsamling Vi har först kontaktat bankerna genom besök, så att vi fick presentera oss och vår studies syfte. Vi fick därefter kontaktinformation till de personer som är ansvariga för kreditgivning till företag vilka vi sedan mailade. Efter mail- och telefonkontakt bokade vi in intervjuerna så att god tid fanns för att maila ut intervjufrågorna innan så att bankmännen hade tid att förberda. I Bilaga 1 finns intervjufrågorna presenterade. Intervjuerna utförs på informanternas respektive arbetsplats. Besöksintervjuer förenklar genomförandet av ett informativt och öppet samtal, vilket är svårare att uppnå genom telefonintervjuer. Vi kommer utforma intervjuerna med öppna frågor och även där är det lämpligt att intervjua respondenterna genom besök. När intervjuer utförs i en för respondenterna naturlig miljö så kommer också påverkan på deras beteende bli mindre än om intervjun utförts i en okänd miljö (Jacobsen 2002). Intervjuerna kommer att vara semistrukturerade, eftersom vi vill kunna föra ett öppet samtal med respondenterna. Vi kommer dock förbereda ett frågeformulär med olika frågeområden och vilken information vi vill få ut från de olika områdena. Att sammanställa sådana frågeområden är enligt Ahrne och Svensson (2011) bra då det annars är lätt att tappa tråden under intervjun. Intervjuerna kommer att spelas in om detta godkänns av respondenterna så att vi kan vara säkra på att de data som registrerats är korrekt. Intervjufrågorna kommer att skickas i god tid till de som önskar så möjlighet ges att förbereda sig och få en övergripande bild av vad intervjun kommer handla om. Vi 16

17 kommer att intervjua sju respondenter, då en bank endast hade möjlighet att tillhandahålla oss en intervju på grund av hög arbetsbelastning Etik Under datainsamlingen kommer Vetenskapsrådets riktlinjer för humanistisksamhällsvetenskaplig forskning att följas. De fyra allmänna huvudkraven för individskydd som där ställs på forskning kallas informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Kraven innefattar bland annat att de som intervjuas ska få information om studiens syfte, själva få bestämma medverkan, personuppgifter ska skyddas samt att uppgifter endast ska användas för studiens syfte (Vetenskapsrådet 2002). Dessa krav kommer vi självklart följa. Namn på de intervjuade kommer inte skrivas med, utan endast personens position på företaget samt vissa relevanta citat, vilket de informeras om före intervjun. Möjlighet till kontroll av uppgifterna kommer ges till respondenterna efter sammanställning Kritik över metod Vid utförande av intervjuer finns det alltid en påverkan på respondenten från den som utför intervjun, den så kallade undersökareffekten (Jacobsen 2002). Vi kommer försöka minska denna påverkan så mycket som möjligt dels genom att förbereda frågorna innan samt att utföra besöket på deras arbetsplats. Ett problem med att göra intervjuer på respondentens arbetsplats är enligt Jacobsen (2002) att möjlighet inte finns att kontrollera störningsmoment under intervjun. En annan svaghet med att utföra intervjuer på arbetsplatsen är enligt Ahrne och Svennson (2011) att den personen som intervjuas då kan vilja uttrycka sig på ett sätt som får denne att framstå som en bra medarbetare eller chef. Dessa faktorer anser vi dock ha en så pass liten påverkan jämfört med de positiva effekter det medför Kritik över källor För att stärka giltigheten i undersökningen kommer en kritisk genomgång av källor och den informationen utföras. Det kan även påverka till viss del att banksystemet kan se olika ut i olika länder. Mycket litteratur och artiklar kommer från USA och Storbritannien där banksystemet kan se annorlunda ut jämfört med Sverige. 17

18 2.7. Studiens tillförlitlighet Enligt David Silverman (1993) är giltigheten viktig oavsett om det gäller användning av kvantitativ eller kvalitativ data. Det är inte bara den interna giltigheten som är viktig utan även den externa giltigheten, om de data som insamlats är överförbara till andra sammanhang. En prövning av den interna giltigheten kan enligt Jacobsen (2002) ske på två sätt. Det första sättet är att kontrollera undersökning och slutsats mot andra liknande undersökningar. Den andra är att själv kritiskt granska resultaten. Materialet skickades ut till respondenterna för att kontrollera att den information som används uppfattats korrekt. Giltigheten rörande resultatet om kreditgivningsprocessen stärks även av att resultatet stämmer överens med tidigare forskning och teorier. Gällande överförbarheten i de data som framkommit från intervjuerna, skriver Jacobsen (2002) att det med tyngd går att hävda att när de olika individerna har synpunkter som överensstämmer, är detta då är ett generellt drag hos enheterna. De svar vi fick från de sju respondenterna var väldigt snarlika vilket tyder på att de är överförbara på bankmän i kontexten kreditgivning till små företag. Intervjuer utfördes på olika banker i två olika städer vilket borde öka överförbarheten. Eventuellt kan det påverka att studien utförts i mindre städer där det, som en bankman nämnde, är lättare att ta reda på om något företagaren säger inte stämmer. Detta minskar risken för att ta beslut under felaktig information. Detta kan göra att resultaten från denna studie inte är överförbara på större städer. Det finns även olika faktorer under undersökningen som kan påverka resultatets tillförlitlighet. En faktor som kan påverka tillförlitligheten är slarv vid analys av data (Jacobsen 2002). Då intervjuerna spelades in har vi fått data korrekt registrerat efter intervjun och därmed är den inte vinklad på ett osakligt sätt. Det hade varit bra att låta ytterligare en person studera de framkomna data och se om denne kategoriserar likadant, men på grund av studiens tidbegränsning var detta inte möjligt. Undersökningens resultat påverkas dock av att viss information i bankerna inte fick ges ut och det finns därmed information vi inte fått ta del av. Detta rörde främst detaljer kring rutiner. 18

19 3. Teoretisk referensram I detta avsnitt presenteras exempel på förenklingar i K2-regelverket samt teorier rörande bankers informationsbehov vid kreditgivning K2-regelverket och de grundläggande principerna i ÅRL K2-regelverket innehåller betydligt fler förenklingar jämfört med K3 men båda utgår från samma grundläggande principer. Ett viktigt uttalande från BFN är att ett valt regelverk ska tillämpas i sin helhet, företag får alltså inte välja ut vissa delar från olika regelverk (Drefeldt & Törning 2012b). Tillämpas detta allmänna råd inte i sin helhet får företaget inte ange att den finansiella rapporten är upprättad enligt det allmänna rådet. (Bokföringsnämnden 2012) K2 ska likväl som K3 upprättas i överensstämmelse med 2 kap 2-3 ÅRL enligt god redovisningssed, överskådlighet och rättvisande bild. De finansiella rapporterna som upprättas enligt K2 följer de grundläggande redovisningsprinciperna som hämtas i 2 kap. 4 ÅRL. Dessa principer är fortlevnadsprincipen, jämförbarhetsprincipen, försiktighetsprincipen, periodiseringsprincipen, post-för-post-värdering, kvittning samt kontinuitetsprincipen (Drefeldt & Törning 2012a). För beskrivning av varje princip se Bilaga Förenklingar i K2 K2-regelverket innefattar stoppregler, tvingande- och frivilliga förenklingsregler. Regelverket innehåller fler schablonregler än K3 och ett exempel som påverkar redovisningen är ett frivilligt undantag att inkomster och utgifter som understiger 5000 kr inte behöver periodiseras. Det finns en förenklad uppställningsform av balans- och resultaträkning som de små företagen får använda och de måste ha en kostnadsslagsindelad resultaträkning tillskillnad från K3 som kan välja att ha den funktionsindelad. Enligt K2- regelverket behöver företag inte lämna en specifik upplysning om förändring i eget kapital i en egen rapport, utan endast i en not. Skulder får inte nuvärdesberäknas. Enligt K2 behövs ingen kassaflödesanalys varifrån stöd hämtas i ÅRL som inte kräver detta. I de allra flesta fall har K2 endast ett sätt 19

20 av värdera tillgångar på vilket betyder att det räcker med att endast beskriva hur anläggningstillgångar skrivs av och hur succesiv vinstavräkning används (Drefeldt & Törning 2012a). Det finns många schablonmässiga avskrivningsregler inom regelverket. Bland annat att avskrivningar får göras med samma belopp varje år, det behövs ingen omprövning av avskrivningsplanen samt att maskiner och inventarier får skrivas av över fem år oberoende av längre nyttjandeperiod. K2 förutsätter att ett nedskrivningsbehov inte finns om avskrivningsperioden är fem år. Byggnader och mark får endast skrivas ned om verkligt värde är betydligt lägre än redovisat värde. Inga finansiella instrument får värderas till verkligt värde och skatt ska endast redovisas som aktuell skatt, företag ska inte ta med uppskjuten skatt. Varulager får värderas enligt lägsta värdets princip eller till 97% av det totala anskaffningsvärdet om det ger ett lägre värde. Indirekta tillverkningskostnader får inte inräknas i anskaffningsvärdet. Internt upparbetade immateriella tillgångar såsom upparbetad goodwill får inte aktiveras enligt K2, endast förvärvade sådana där nyttjandeperioden får bestämmas till fem år (Drefeldt & Törning 2012a). Även begränsade notupplysningar innefattas i regelverket. Syftet med regelverket är att göra arbetet att upprätta en årsredovisning enklare, men företaget måste inse att bokslutet då kan ge en förenklad bild av företaget (Drefeldt & Pramhäll 2012). Se Bilaga 3 för en beskrivning av skillnader mellan K2 och K3 i tabellform Agent-teorin, selektivt urval och moralisk risk Små företag har antingen en begränsad åtkomst till den öppna kapitalmarknaden, eller så är de helt exkluderade. Därför är de flesta små företag helt beroende av banker som deras största källa av främmande kapital. När ett litet företag vill ansöka om lån handlar det, för banken, om en bedömnings- och beslutsprocess som är influerad av osäkerhet och informationsasymmetri. Denna informationsasymmetri kan ge upphov till problembegreppen selektivt urval (adverse selection) och moralisk risk (moral hazard). Det blir en konstellation mellan banken och företaget som närmast går att beskriva under agent-teorin. Teorin beskriver de två relaterade problemen, selektivt urval som är ett riskbedömningsproblem, och moralisk risk som är ett övervakningsproblem (Deakins & Hussain 1994). Agent-teorin används för att beskriva relationen i ett kontrakt, där ena parten (kallad principal) delger ett krav på utbyte till en annan (kallad agent) (Huang et al. 2006). 20

Årsredovisningen En sanning med variation

Årsredovisningen En sanning med variation Årsredovisningen En sanning med variation Bokföringsnämndens K-projekt Sedan 2004 arbetar bokföringsnämnden med att ta fram fyra kategorier av samlade regelverk (K1, K2, K3 och K4). När regelpaketen är

Läs mer

Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra. En guide för studenter 2017

Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra. En guide för studenter 2017 Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra En guide för studenter 2017 K2 K3 Hur K3 1 och K2 2 förhåller sig till varandra Många studenter väljer att skriva uppsatser om K3 och K2 vilket ibland innebär

Läs mer

Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra. En guide för studenter

Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra. En guide för studenter Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra En guide för studenter Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra en guide för studenter 1 Många studenter väljer att skriva uppsatser om K3 och K2 vilket ibland

Läs mer

Övergång till K2 2014-11-25

Övergång till K2 2014-11-25 Övergång till K2 Övergång till K2 1 Innehåll Introduktion 1 Det första året med K2 2 Korrigering i ingående balans 2 Tillgångar, skulder och avsättningar som inte får redovisas 2 Tillgångar, skulder och

Läs mer

103 99 Stockholm Bokföringsnämndens Allmänna råd och vägledning om årsbokslut, K2 Årsbokslut

103 99 Stockholm Bokföringsnämndens Allmänna råd och vägledning om årsbokslut, K2 Årsbokslut Bokföringsnämnden Box 7849 Vår referens/dnr: 67/2015 Er referens: 103 99 Stockholm Bokföringsnämndens Allmänna råd och vägledning om årsbokslut, K2 Årsbokslut Stockholm 20150611 Remissvar Förslag till

Läs mer

Redovisning. Indek gk Håkan Kullvén. Kapitel 22-23

Redovisning. Indek gk Håkan Kullvén. Kapitel 22-23 Redovisning Indek gk Håkan Kullvén Kapitel 22-23 1 Årsredovisningens innehåll Förvaltningsberättelse (FB): Väsentliga upplysningar Balansräkning (BR): Finansiell ställning vid periodens slut Resultaträkning

Läs mer

BRF Byggmästaren 13 i Linköping

BRF Byggmästaren 13 i Linköping Årsredovisning för BRF Byggmästaren 13 i Linköping Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

En snabbguide i K2. Förenklat regelverk för redovisning. kpmg.se/k2k3

En snabbguide i K2. Förenklat regelverk för redovisning. kpmg.se/k2k3 En snabbguide i K2 Förenklat regelverk för redovisning kpmg.se/k2k3 K2 förenklat regelverk för redovisning Vad innebär det förenklade redovisningsregelverket K2? Hur skiljer det sig från K3 och den äldre

Läs mer

Rekommendationer - BFN R 1

Rekommendationer - BFN R 1 Rekommendationer - BFN R 1 Redovisning av forsknings- och utvecklingskostnader* * Bokföringsnämnden i plenum har vid sitt sammanträde den 5 december 2005 beslutat att BFN R 1 inte skall tillämpas av näringsdrivande,

Läs mer

Delårsrapport för perioden 1 januari 30 juni 2005 för Genesis-IT AB (publ)

Delårsrapport för perioden 1 januari 30 juni 2005 för Genesis-IT AB (publ) Delårsrapport för perioden 1 januari 30 juni 2005 för Genesis-IT AB (publ) Periodens resultat förbättrades med 0,2 MSEK. Periodens resultat före skatt uppgick till 0,8 MSEK ( 0,6 MSEK ). Väsentliga händelser

Läs mer

Ekonomikonferens Nytt regelverk med anledning av BFN:s Allmänna råd 2010:1. BFN:s K-projekt K1 Ideella föreningar K3 Ideella föreningar

Ekonomikonferens Nytt regelverk med anledning av BFN:s Allmänna råd 2010:1. BFN:s K-projekt K1 Ideella föreningar K3 Ideella föreningar Ekonomikonferens Nytt regelverk med anledning av BFN:s Allmänna råd 2010:1 BFN:s K-projekt K1 Ideella föreningar K3 Ideella föreningar K - Projekten Bokföringslagen Förenklat årsbokslut enligt BFNAR 2010:01

Läs mer

Att förbereda en finansieringsansökan hos banken

Att förbereda en finansieringsansökan hos banken Att förbereda en finansieringsansökan hos banken Sara Jonsson, Centrum för Bank och Finans, KTH sara.jonsson@infra.kth.se 07-11-14 1 Hur resonerar banken? Banker är inte riskkapitalister! Bankfinansiering

Läs mer

Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp. Datum: 2010-08-23 Skrivtid: 3 timmar

Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp. Datum: 2010-08-23 Skrivtid: 3 timmar MITTUNIVERSITETET Institutionen för samhällsvetenskap Företagsekonomiska ämnesenheten i Sundsvall Ola Uhlin Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp Datum: 2010-08-23 Skrivtid:

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31

Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31 Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31 Styrelsen och Verkställande direktören för Inev Studios AB avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer

ALE ENERGI AB ÅRSREDOVISNING 2012

ALE ENERGI AB ÅRSREDOVISNING 2012 Ale Energi AB ägs till 9 procent av Ale kommun och till 91 procent av Göteborg Energi AB. Företaget är moderföretag till Ale Fjärrvärme AB som ägs till 100 procent. ALE ENERGI AB ÅRSREDOVISNING 2012 Innehåll

Läs mer

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Byggproduktion

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Byggproduktion Årsredovisning Resultat och Balansräkning Bokföring eller Redovisning Bokföring Notera affärshändelser på olika konton. Sker löpande under bokföringsåret Redovisning Sammanställning, och värdering av företagets

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2013

Årsredovisning för räkenskapsåret 2013 1(11) Skellefteå Golf AB Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2013 Styrelsen avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 3 - balansräkning 4 - noter 6

Läs mer

Kvartalsrapport januari - mars 2014

Kvartalsrapport januari - mars 2014 Kvartalsrapport januari - mars 2014 Omsättningen för januari-mars 2014 uppgick till 1 860 KSEK (4 980 KSEK) Rörelseresultatet före avskrivningar uppgick till -196 KSEK (473 KSEK) Rörelseresultatet uppgick

Läs mer

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan Årsredovisning för Stiftelsen Sophiaskolan 838800-5517 Räkenskapsåret 2009 07 01 2010 06 30 Org.nr 838800-5517 1 (9) Styrelsen för Stiftelsen Sophiaskolan får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret

Läs mer

26 Utformning av finansiella rapporter

26 Utformning av finansiella rapporter Utformning av finansiella rapporter, Avsnitt 26 267 26 Utformning av finansiella rapporter Tillämpningsområde Sammanfattning 26.1 RR 22 Utformning av finansiella rapporter RR 22 behandlar finansiella rapporter,

Läs mer

Å R S R E D OV I S N I N G 2015

Å R S R E D OV I S N I N G 2015 ÅRSREDOVISNING 2015 KONTOR I STOCKHOLM GÖTEBORG KARLSTAD ANTAL RESENÄRER 2015 22 450 2015 I KORTHET EBITA 15,2Mkr OMSÄTTNING 455Mkr 893 000 61% BESÖKARE ONLINE KÖP ONLINE 87 ANSTÄLLDA 79% KVINNOR Innehåll

Läs mer

BRF Byggmästaren 13 i Linköping

BRF Byggmästaren 13 i Linköping Årsredovisning för BRF Byggmästaren 13 i Linköping Räkenskapsåret 2015-01-01-2015-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

K2 eller K3, en valmöjlighet för små och medelstora företag

K2 eller K3, en valmöjlighet för små och medelstora företag Johannes Rydén Therese Samuelsson K2 eller K3, en valmöjlighet för små och medelstora företag Företagsekonomi C-uppsats Termin: Vt 2013 Handledare: Dan Nordin Förord Vi vill främst tacka våra respondenter

Läs mer

GodEl Sverige AB Org nr 556672-9926 ÅRSREDOVISNING 2004 / 2005 GODEL SVERIGE AB

GodEl Sverige AB Org nr 556672-9926 ÅRSREDOVISNING 2004 / 2005 GODEL SVERIGE AB ÅRSREDOVISNING 2004 / 2005 GODEL SVERIGE AB Styrelsen och Verkställande Direktören för GodEl Sverige AB får härmed avge årsredovisning för sitt första räkenskapsår, 2004-11-12-2005-12-31 Innehåll Sida

Läs mer

Dnr Förslaget innebär att det endast kommer att finnas ett regelverk om årsbokslut.

Dnr Förslaget innebär att det endast kommer att finnas ett regelverk om årsbokslut. Bilaga 2 Dnr 14-28 Konsekvensutredning - Förslag till nya bestämmelser om att årsbokslutet får upprättas med tillämpning av Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR 2012:1) om årsredovisning och koncernredovisning

Läs mer

Styrelsen och verkställande direktören får härmed lämna sin redogörelse för bolagets utveckling under räkenskapsåret 2010 09 01-2011 08 31.

Styrelsen och verkställande direktören får härmed lämna sin redogörelse för bolagets utveckling under räkenskapsåret 2010 09 01-2011 08 31. Årsredovisning för CWS Comfort Window System AB (publ) Styrelsen och verkställande direktören får härmed lämna sin redogörelse för bolagets utveckling under räkenskapsåret 2010 09 01-2011 08 31. Innehållsförteckning

Läs mer

Bild 1. Årsredovisningen En sanning med variation

Bild 1. Årsredovisningen En sanning med variation Bild 1 Årsredovisningen En sanning med variation Bild 2 Bokföringsnämndens K-projekt Sedan 2004 arbetar bokföringsnämnden med att ta fram fyra kategorier av samlade regelverk (K1, K2, K3 och K4). När regelpaketen

Läs mer

Årsredovisning. Svensk Privatläkarservice AB

Årsredovisning. Svensk Privatläkarservice AB Årsredovisning för Svensk Privatläkarservice AB 556794-9408 Räkenskapsåret 2013 1 (7) Styrelsen för Svensk Privatläkarservice AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2013. Förvaltningsberättelse

Läs mer

Hur många företag har gått över till K2- regelverket? - En studie av byggföretag i Västra Götaland

Hur många företag har gått över till K2- regelverket? - En studie av byggföretag i Västra Götaland Hur många företag har gått över till K2- regelverket? - En studie av byggföretag i Västra Götaland Magisteruppsats i företagsekonomi Externredovisning Höstterminen 2009 Handledare: Kristina Jonäll, Jan

Läs mer

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2013

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2013 1(13) Skellefteå Golfklubb Org nr Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2013 Styrelsen avger följande årsredovisning och koncernredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2

Läs mer

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012 1(12) Skellefteå Golfklubb Org nr 894700-4423 Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012 Styrelsen avger följande årsredovisning och koncernredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse

Läs mer

EKONOMISK REDOVISNING

EKONOMISK REDOVISNING Sid 1 EKONOMISK REDOVISNING 2010 HSB brf Lilla Le i Göteborg Sid 4 INTÄKTER 2010 Årsavgifter 4 278 749 Hyror 264 631 Övriga intäkter 7 200 Sid 12 ÅRSAVGIFTSUTVECKLING 2007 2008 2009 2010 2011 Årsavgiftsutveckling

Läs mer

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Avdelningen för byggnadsekonomi

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Avdelningen för byggnadsekonomi Årsredovisning Resultat och Balansräkning Bokföring eller Redovisning Bokföring Notera affärshändelser på olika konton. Sker löpande under bokföringsåret Redovisning Sammanställning, och värdering av företagets

Läs mer

ARSREDOVISNING RINGARLAN AB

ARSREDOVISNING RINGARLAN AB ARSREDVISNING 2010-05-01-2011-04-30 RINGARLAN AB FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE Styrelsen för Ringärian AB får härmed avlämna årsredovisning för tiden 2010-05-01 till och med 2011-04-30. Bolagsuppgifter Bolagets

Läs mer

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE LANTEAM TYDLIGT BÄTTRE

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE LANTEAM TYDLIGT BÄTTRE ÅRSREDOVISNING 2013/2014 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE LANTEAM Styrelsen för LanTeam Consulting AB, 556582-7291 får härmed avge årsredovisning för 2013-05-01-2014-04-30. ALLMÄNT OM VERKSAMHETEN Bolaget bedriver

Läs mer

BOKFÖRING & REDOVISNING BOKFÖRINGSKURSER

BOKFÖRING & REDOVISNING BOKFÖRINGSKURSER BOKFÖRING & REDOVISNING BOKFÖRINGSKURSER Bokföring I grunder Bokföring II årsbokslut Bokföring III årsredovisning enligt K2 Bokföring IV årsredovisning enligt K3 På FEI är vi experter på bokföring! Vårt

Läs mer

Årsredovisning för. PRfekt Kontor AB 556735-8014. Räkenskapsåret 2010-09-01-2011-08-31

Årsredovisning för. PRfekt Kontor AB 556735-8014. Räkenskapsåret 2010-09-01-2011-08-31 Årsredovisning för PRfekt Kontor AB Räkenskapsåret 2010-09-01-2011-08-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Malmbergs Elektriska AB (publ)

Malmbergs Elektriska AB (publ) Malmbergs Elektriska AB (publ) DELÅRSRAPPORT JANUARI - JUNI 2005 Q2 Delårsrapport i sammandrag Nettoomsättningen ökade med 13 procent till 216 485 (191 954) kkr Resultatet efter finansiella poster ökade

Läs mer

Styrelsen och verkställande direktören för. Brf Kullaberg 1 Org nr 716420-0060. får härmed avge. Årsredovisning

Styrelsen och verkställande direktören för. Brf Kullaberg 1 Org nr 716420-0060. får härmed avge. Årsredovisning Styrelsen och verkställande direktören för Brf Kullaberg 1 Org nr 716420-0060 får härmed avge Årsredovisning för räkenskapsåret 1 januari 2014 31 december 2014 Innehåll: Förvaltningsberättelse Resultaträkning

Läs mer

MVV International Aktiebolag Org.nr 556395-5615

MVV International Aktiebolag Org.nr 556395-5615 MVV International Aktiebolag ÅRSREDOVISNING FÖR RÄKENSKAPSÅRET 2009-01-01-2009-12-31 Styrelsen och verkställande direktören för MVV International Aktiebolag avger härmed följande årsredovisning. Innehåll

Läs mer

Till föreningsstämman i Bostadsrättsföreningen Kantarellen 11. Organisationsnummer 769607-5857.

Till föreningsstämman i Bostadsrättsföreningen Kantarellen 11. Organisationsnummer 769607-5857. REVISIONSBERÄTTELSE Till föreningsstämman i Bostadsrättsföreningen Kantarellen 11. Organisationsnummer 769607-5857. Vi har granskat årsredovisningen och räkenskaperna samt styrelsens förvaltning i Bostadsrättsföreningen

Läs mer

Årsredovisning. Objekt Teknik Stockholm AB

Årsredovisning. Objekt Teknik Stockholm AB Årsredovisning för Objekt Teknik Stockholm AB Räkenskapsåret 2008 Objekt Teknik Stockholm AB 1(9) Styrelsen för Objekt Teknik Stockholm AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2008. Förvaltningsberättelse

Läs mer

Flästa Källa AB (publ)

Flästa Källa AB (publ) Årsredovisning för Flästa Källa AB (publ) Räkenskapsåret 2015-01-01-2015-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Hyresfastighetsfonden Management Sweden AB (publ) Organisationsnummer: 556817-1812. Kvartalsrapport 20110101-20110930

Hyresfastighetsfonden Management Sweden AB (publ) Organisationsnummer: 556817-1812. Kvartalsrapport 20110101-20110930 Hyresfastighetsfonden Management Sweden AB (publ) Organisationsnummer: 556817-1812 Kvartalsrapport 21111-21193 VD HAR ORDET HYRESFASTIGHETSFONDEN MANAGEMENT SWEDEN AB (publ) KONCERNEN KVARTALS- RAPPORT

Läs mer

Vilka företag väljer att tillämpa K2-reglerna?

Vilka företag väljer att tillämpa K2-reglerna? Vilka företag väljer att tillämpa K2-reglerna? - En studie av utfallet Författare: Christina Olsson Emilie Stigebrandt Magisteruppsats i företagsekonomi 15 hp Extern redovisning och företagsanalys Höstterminen

Läs mer

ABC Ekonomiska termer

ABC Ekonomiska termer Ekonomiska begrepp I den ekonomiska redovisningen finns det ett antal termer som är viktiga att känna till som egen företagare. Drivhuset hjälper dig att reda ut begreppen på de allra vanligaste och beskriver

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 JANUARI 31 DECEMBER 2005

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 JANUARI 31 DECEMBER 2005 1(5) BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 JANUARI 31 DECEMBER 2005 Bokslutskommunikén i sammanfattning Omsättningen uppgick till 351,3 MSEK (296,6), en ökning med 18,5%. Rörelseresultatet uppgick till 20,2 MSEK (17,7),

Läs mer

Årsredovisning Armada Stenhagen AB. Org.nr 556701-7958 Räkenskapsår 2014-01-01-2014-12-31

Årsredovisning Armada Stenhagen AB. Org.nr 556701-7958 Räkenskapsår 2014-01-01-2014-12-31 Årsredovisning Armada Stenhagen AB Org.nr Räkenskapsår 214-1-1-214-12-31 Årsredovisning för räkenskapsåret 214-1-1-214-12-31 Styrelsen och verkställande direktören för Armada Stenhagen AB avger härmed

Läs mer

Persikan 10:an Bostadsrättsförening

Persikan 10:an Bostadsrättsförening Årsredovisning för Persikan 10:an Bostadsrättsförening Räkenskapsåret 2015-01-01-2015-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 3 Balansräkning 4 Redovisningsprinciper och

Läs mer

Årsredovisning. MX-ONE Usergroup

Årsredovisning. MX-ONE Usergroup Årsredovisning för MX-ONE Usergroup 802015-5373 Räkenskapsåret 2013 1 (7) Styrelsen för MX-ONE Usergroup får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2013. Förvaltningsberättelse Förslag till vinstdisposition

Läs mer

Årsredovisning. Tingsryd 1609 AB (publ)

Årsredovisning. Tingsryd 1609 AB (publ) Årsredovisning för Tingsryd 1609 AB (publ) 556693-7990 Räkenskapsåret 2010 07 01 2010 12 31 Org.nr 556693-7990 1 (7) Styrelsen och verkställande direktören för Tingsryd 1609 AB (publ) får härmed avge årsredovisning

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G

Å R S R E D O V I S N I N G Å R S R E D O V I S N I N G för Formtoppen Höllvikens Atlet Club Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2015-01-01--2015-12-31. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning

Läs mer

Unlimited Travel Group har tillträtt 100 % av aktierna i JB Travel AB den 1 juli 2007.

Unlimited Travel Group har tillträtt 100 % av aktierna i JB Travel AB den 1 juli 2007. BOKSLUTSKOMMUNIKÉ JULI JUNI 2006/2007 VERKSAMHETSÅRET 2006/2007 UNLIMITED TRAVEL GROUP UTG AB (publ) 1 JULI 30 JUNI 2006-2007 Nettoomsättningen uppgick till 133* (103,8) MSEK, en ökning med 28,4 % EBITA

Läs mer

Årsredovisning för MYTCO AB 556736-5035. Räkenskapsåret 2010-05-01-2011-04-30. Innehållsförteckning:

Årsredovisning för MYTCO AB 556736-5035. Räkenskapsåret 2010-05-01-2011-04-30. Innehållsförteckning: Årsredovisning för MYTCO AB Räkenskapsåret 2010-05-01-2011-04-30 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser 4 Redovisningsprinciper

Läs mer

Årsredovisning. Österåkers Montessori Ek.För.

Årsredovisning. Österåkers Montessori Ek.För. Årsredovisning för Österåkers Montessori Ek.För. 769602-4020 Räkenskapsåret 2013 2 (11) Styrelsen för Österåkers Montessori Ek.För. får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2013. Årsredovisningen

Läs mer

www.qicon.se Årsredovisning 2011

www.qicon.se Årsredovisning 2011 www.qicon.se www.qicon.se Årsredovisning 2011 Styrelsen och verkställande direktören för QI Construction AB (556521-7352) får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2011. Förvaltningsberättelse

Läs mer

Ljungby Business Arena ekonomisk förening

Ljungby Business Arena ekonomisk förening Årsredovisning för Ljungby Business Arena ekonomisk förening Räkenskapsåret 2013-01-01-2013-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3 Ställda säkerheter

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G

Å R S R E D O V I S N I N G Å R S R E D O V I S N I N G för AB Maleviks Villasamhälle Styrelsen och verkställande direktören får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2013-01-01 -- 2013-12-31. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse

Läs mer

Halvårsrapport 2006/07, Keops EjendomsObligationer IX AB

Halvårsrapport 2006/07, Keops EjendomsObligationer IX AB 8 1 e Insänt till Københavns Fondsbørs via Company News Service den 23 maj 2007. Styrelsen i Keops har i dag genomfört styrelsemöte, där koncernens halvårsrapport blev avhandlad. Rapporten bifogas. Sammandrag:

Läs mer

Årsredovisning 2011 Bostadsrättsföreningen Islandet Adolf

Årsredovisning 2011 Bostadsrättsföreningen Islandet Adolf Årsredovisning 2011 Bostadsrättsföreningen Islandet Adolf Detalj från konstglasfönster Adolf Fredriks Kyrkogata 15. Nytillverkat 2011 med inspiration från originalparti över inre entrédörr. Motiv och djupblästring,

Läs mer

Bokföringsnämnden Box STOCKHOLM

Bokföringsnämnden Box STOCKHOLM Bokföringsnämnden Box 7849 103 99 STOCKHOLM 2016-08-18 Remissvar på förslag till allmänt råd med tillhörande vägledning om Årsredovisning i mindre företag, Dnr 15-32 (RF), som är en paraplyorganisation

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2013-01-01-2013-12-31

Årsredovisning för räkenskapsåret 2013-01-01-2013-12-31 Årsredovisning för räkenskapsåret 2013-01-01-2013-12-31 Styrelsen för Kävlinge Golfbana AB (publ) avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning 3 Balansräkning

Läs mer

Årsredovisning Armada Centrumfastigheter AB

Årsredovisning Armada Centrumfastigheter AB 'B-,!»,* 3 ''^ Årsredovisning Armada Centrumfastigheter AB Org.nr Räkenskapsår 214-1-1-214-12-31 Årsredovisning för räkenskapsåret 214-1-1-214-12-31 Styrelsen och verkställande direktören för Armada Centrumfastigheter

Läs mer

Bokslutskommuniké för Comfort Window System AB

Bokslutskommuniké för Comfort Window System AB Bokslutskommuniké för Comfort Window System AB CWS Comfort Window System AB Bokslutskommuniké för verksamhetsåret 2009-09-01 till 2010-08-31 Verksamhetsåret i sammandrag, (föregående år) : 4:e kvartalets

Läs mer

Dividend Sweden AB (publ)

Dividend Sweden AB (publ) Årsredovisning för Dividend Sweden AB (publ) Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Förbundet Ju-Jutsu Ryu Sweden

Förbundet Ju-Jutsu Ryu Sweden Årsredovisning för Förbundet Ju-Jutsu Ryu Sweden Räkenskapsåret 2013-01-01-2013-12-31 Förbundet Ju-Jutsu Ryu Sweden 1(6) Förvaltningsberättelse Styrelsen för Förbundet Ju-Jutsu Ryu Sweden, får härmed avge

Läs mer

TPYT02 Produktionsekonomi och kvalitet

TPYT02 Produktionsekonomi och kvalitet TPYT02 Produktionsekonomi och kvalitet Lektion 1 Introduktion, Företaget i samhället, Årsredovisning Martin Kylinger Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling Avdelningen för produktionsekonomi

Läs mer

Årsredovisning för. PRfekt Kontor AB 556735-8014. Räkenskapsåret 2009-09-01-2010-08-31

Årsredovisning för. PRfekt Kontor AB 556735-8014. Räkenskapsåret 2009-09-01-2010-08-31 Årsredovisning för PRfekt Kontor AB Räkenskapsåret 2009-09-01-2010-08-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

INFORMATION 2007-04-11. Skillnader mellan K2 och K3. Generella skillnader. Sida 1(10) Dnr 30/07

INFORMATION 2007-04-11. Skillnader mellan K2 och K3. Generella skillnader. Sida 1(10) Dnr 30/07 INFORMATION 2007-04-11 Sida 1(10) Dnr 30/07 Skillnader mellan K2 och K3 Den 14 februari skickades ett förslag till vägledning om årsredovisning i mindre aktiebolag (K2) på remiss (för mer information se

Läs mer

Omsättningen uppgick till 62,3 MSEK (59,0) för kvartalet och 234,0 MSEK (167,0) för rapportperioden.

Omsättningen uppgick till 62,3 MSEK (59,0) för kvartalet och 234,0 MSEK (167,0) för rapportperioden. Delårsrapport januari - september 2008 Omsättningen uppgick till 62,3 MSEK (59,0) för kvartalet och 234,0 MSEK (167,0) för rapportperioden. Rörelseresultatet uppgick till 0,9 MSEK (1,8) för kvartalet och

Läs mer

Grundläggande finansiell analys

Grundläggande finansiell analys TPYT16 Industriell Ekonomi Lektion 8 Finansiell analys Kassaflödesanalys Martin Kylinger Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling Avdelningen för produktionsekonomi 1 Seminarium 8 (kap 23-24)

Läs mer

Verksamhets- och branschrelaterade risker

Verksamhets- och branschrelaterade risker Riskfaktorer En investering i värdepapper är förenad med risk. Inför ett eventuellt investeringsbeslut är det viktigt att noggrant analysera de riskfaktorer som bedöms vara av betydelse för Bolagets och

Läs mer

- Förvaltningsberättelse - Resultaträkning - Balansräkning - Tilläggsupplysningar. - Underskrifter. Årsredovisning ftir räkenskapsåret 2010-(E41 - i I

- Förvaltningsberättelse - Resultaträkning - Balansräkning - Tilläggsupplysningar. - Underskrifter. Årsredovisning ftir räkenskapsåret 2010-(E41 - i I Ors m 55678-818 Årsredovisning ftir räkenskapsåret 21-(E41-211 {4-3 Styrelsen avger följande årsredovisning. Redovisningen omfattar - Förvaltningsberättelse - Resultaträkning - Balansräkning - Tilläggsupplysningar

Läs mer

LÖNSAMHETSBEDÖMNINGAR OCH REDOVISNING. Ett avsnitt av kursen Affärsplanering för tillväxtföretag

LÖNSAMHETSBEDÖMNINGAR OCH REDOVISNING. Ett avsnitt av kursen Affärsplanering för tillväxtföretag LÖNSAMHETSBEDÖMNINGAR OCH REDOVISNING Ett avsnitt av kursen Affärsplanering för tillväxtföretag VILKA ÄR VI? Katarina Eklund Joakim Bråtemyr Auktoriserad revisor Revisor Katarina.eklund@bdo.se Joakim.bratemyr@bdo.se

Läs mer

GoBiGas AB ÅRSREDOVISNING 2010

GoBiGas AB ÅRSREDOVISNING 2010 GoBiGas AB ÅRSREDOVISNING 2010 GoBiGas AB bildades 2008 och skall utveckla och nyttja teknik för produktion av SNG (Substitute Natural Gas). G o B i G a s BILD INFOGAS HÄR SENARE INNEHÅLL INNEHÅLL Förvaltningsberättelse

Läs mer

DELÅRSRAPPORT JULI-MARS 2006/2007 Unlimited Travel Group UTG AB (publ) DELÅRSRAPPORT JULI MARS 2006/2007 VERKSAMHETSÅRET 2006/2007

DELÅRSRAPPORT JULI-MARS 2006/2007 Unlimited Travel Group UTG AB (publ) DELÅRSRAPPORT JULI MARS 2006/2007 VERKSAMHETSÅRET 2006/2007 DELÅRSRAPPORT JULI MARS 2006/2007 VERKSAMHETSÅRET 2006/2007 UNLIMITED TRAVEL GROUP UTG AB (publ) 1 JULI 31 MARS (Q1, Q2 och Q3) 2006-2007 Nettoomsättningen uppgick till 98,6* (82,1) MSEK, en ökning med

Läs mer

Granskning av årsredovisning

Granskning av årsredovisning Diskussionsunderlaget redogör för hur granskning av kommunala årsredovisningar kan utföras. Förutom en redogörelse för hur granskningen genomförs finns förlag på vilka uttalanden som bör göras och hur

Läs mer

Granska årsredovisning - Zingo Djurvård AB

Granska årsredovisning - Zingo Djurvård AB Granska årsredovisning - Zingo Djurvård AB Du ska som revisor granska årsredovisningen för Zingo Djurvård AB för 2014. Bolaget ägs av Lisen Krall som tidigare drev företaget som enskild näringsidkare.

Läs mer

Hundstallet i Sverige AB

Hundstallet i Sverige AB Årsredovisning för Hundstallet i Sverige AB Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Förvaltningsberättelse Styrelsen för Hundstallet i Sverige AB, får härmed avge årsredovisning för 2014 Allmänt om verksamheten

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011 1(11) Hedmans Fjällby Aktiebolag i likvidation Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2011 Likvidatorn avger följande årsredovisning Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 3 - balansräkning

Läs mer

Delårsrapport januari mars 2013

Delårsrapport januari mars 2013 Västerås Gävle Provinsfastigheter I AB (publ) Obligationslån 8,5 % Allokton I 2015 Januari 2013 Nettoomsättning för perioden uppgick till 21,0 (33,2) MSEK Bruttoresultat för perioden uppgick till 5,9 (9,5)

Läs mer

APTAHEM 556970-5782. Delårsrapport 2015-01- 01 till 2015-03- 31

APTAHEM 556970-5782. Delårsrapport 2015-01- 01 till 2015-03- 31 55697-5782 Delårsrapport 215-1- 1 till 215-3- 31 55697-5782 Aptahem kvartalsrapport 215-1- 1 till 215-3- 31 Sammanfattning av kvartalsrapport Tre månader (215-1- 1 215-3- 31)! Rörelsens intäkter uppgick

Läs mer

Årsredovisning. Brunnsvikens Kanotklubb BKK

Årsredovisning. Brunnsvikens Kanotklubb BKK Årsredovisning Styrelsen får härmed avge årsredovisning för avseende räkenskapsåret 2013 (Org nr 802004-7802) Resultaträkning, kr 2013 2012 Rörelsens intäkter Nettoomsättning 2 069 593 1 706 453 Summa

Läs mer

REDOVISNING. för. Göteborg Beachvolley Club. Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2008-09-01--2009-08-31.

REDOVISNING. för. Göteborg Beachvolley Club. Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2008-09-01--2009-08-31. o ARS REDOVISNING för Göteborg Beachvolley Club Org.nr.857208-7271 Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2008-09-01--2009-08-31. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse - resultaträking

Läs mer

Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning

Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning Välkommen till Industriell Ekonomi gk Redovisning Kapitel 22: Årsredovisning Kapitel 23: Grundläggande finansiell analys 1 Håkan Kullvén Hakan.kullven@indek.kth.se Redovisning Bokföring Bokföring är ett

Läs mer

1/18/2011. Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning. Redovisning Bokföring. Årsredovisning SSAB 2009, Sid 1: Information

1/18/2011. Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning. Redovisning Bokföring. Årsredovisning SSAB 2009, Sid 1: Information Välkommen till Industriell Ekonomi gk Redovisning Kapitel 22: Årsredovisning Kapitel 23: Grundläggande finansiell analys 1 Håkan Kullvén Hakan.kullven@indek.kth.se Redovisning Bokföring Bokföring är ett

Läs mer

DELÅRSRAPPORT 2014. Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30

DELÅRSRAPPORT 2014. Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30 DELÅRSRAPPORT 2014 Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30 Verksamhet Aktiebolaget SCA Finans (publ) med organisationsnummer 556108-5688 och säte i Stockholm är ett helägt dotterbolag till

Läs mer

Fortsatt tillväxt och god lönsamhet. Perioden april juni. Perioden januari juni. Vd:s kommentar. Delårsrapport april-juni 2014

Fortsatt tillväxt och god lönsamhet. Perioden april juni. Perioden januari juni. Vd:s kommentar. Delårsrapport april-juni 2014 Fortsatt tillväxt och god lönsamhet Perioden april juni Omsättningen ökade till 72.7 MSEK (60.9), vilket motsvarar en tillväxt om 19.7 % Rörelseresultatet uppgick till 7.0 MSEK (4.5) vilket ger en rörelsemarginal

Läs mer

Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp. Datum: 2010-05-08 Skrivtid: 3 timmar

Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp. Datum: 2010-05-08 Skrivtid: 3 timmar MITTUNIVERSITETET Institutionen för samhällsvetenskap Företagsekonomiska ämnesenheten i Sundsvall Ola Uhlin Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp Datum: 2010-05-08 Skrivtid:

Läs mer

Peter Bermann Kontorschef SEB Lindholmen. Bankaffären, finansieringsformer Alla lika = alla olika

Peter Bermann Kontorschef SEB Lindholmen. Bankaffären, finansieringsformer Alla lika = alla olika Peter Bermann Kontorschef SEB Lindholmen Bankaffären, finansieringsformer Alla lika = alla olika 1 Finansiering eget kapital Bundet och fritt aktiekapital tillskjutet av ägarna Balanserat resultat +/-

Läs mer

ARSREDOVISNING. för. BRF'LF Huset i HudiksYall Org.nr. 769618-4493

ARSREDOVISNING. för. BRF'LF Huset i HudiksYall Org.nr. 769618-4493 Upprättad av: Bjuråkers Bokftiringstjänst AB KöpmangatanlT 820 60 Delsbo tei.0653-16240 info@bjurbok.se ARSREDOVISNING för BRF'LF Huset i HudiksYall Styrelsen får härmed avlärnna årsredovisning ftir räkenskapsåret

Läs mer

Flästa Källa AB (publ)

Flästa Källa AB (publ) Årsredovisning för Flästa Källa AB (publ) Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI 30 JUNI 2006

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI 30 JUNI 2006 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI 30 JUNI 2006 Insplanets resultat och omsättning utvecklas fortsatt starkt > Nettoomsättningen ökade med 180 procent till 23 974 (8 567) TSEK. > Rörelseresultatet förbättrades

Läs mer

Produktionsekonomi och kvalitet

Produktionsekonomi och kvalitet TPYT02 Produktionsekonomi och kvalitet Föreläsning 1 Introduktion, Företaget i samhället, Grundläggande begrepp Martin Kylinger Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling Avdelningen för produktionsekonomi

Läs mer

Styrelsen och verkställande direktören för Vindico Security AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret

Styrelsen och verkställande direktören för Vindico Security AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret Årsredovisning 2006 Styrelsen och verkställande direktören för Vindico Security AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2006. Förvaltningsberättelse Verksamhet Bolaget bedriver handel med

Läs mer

ÅRSREDOVISNING. HSB:s Brf Rådmannen i Malmö

ÅRSREDOVISNING. HSB:s Brf Rådmannen i Malmö ÅRSREDOVISNING HSB:s Brf Rådmannen i Malmö 2006-09-01 2007-08-31 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och

Läs mer

Hund- och Kattstallar i Stockholm AB

Hund- och Kattstallar i Stockholm AB Årsredovisning för Hund- och Kattstallar i Stockholm AB Räkenskapsåret 2010-01-01-2010-12-31 Hund- och Kattstallar i Stockholm AB 1(7) Förvaltningsberättelse Styrelsen för Hund -och Kattstallar i Stockholm

Läs mer

Placeringskod. Blad nr..av ( ) Uppgift/Fråga: 1 (6 poäng)

Placeringskod. Blad nr..av ( ) Uppgift/Fråga: 1 (6 poäng) Uppgift/Fråga: 1 (6 poäng) Diskutera kortfattat skillnaderna mellan eget kapital (aktiekapital) och främmande kapital (lån) (minst 3 relevanta skillnader * 2 poäng/skillnad = 6 poäng) Uppgift/Fråga: 2

Läs mer

Media Evolution Ideell Förening

Media Evolution Ideell Förening Årsredovisning för Media Evolution Ideell Förening Räkenskapsåret 2011-01-01-2011-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Brf Kaprifolen i Malmö

Brf Kaprifolen i Malmö Årsredovisning för Brf Kaprifolen i Malmö Räkenskapsåret 2005-09-01-2006-12-31 Brf Kaprifolen i Malmö 1(6) Förvaltningsberättelse Styrelsen för Brf Kaprifolen i Malmö, får härmed avge årsredovisning för

Läs mer