Bankers informationsbehov vid kreditgivning till små privata företag

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bankers informationsbehov vid kreditgivning till små privata företag"

Transkript

1 Linn Flink Anna Larsson Bankers informationsbehov vid kreditgivning till små privata företag Hur K2-regelverket kommer påverka beslutsprocessen Banks' information needs when granting loans to small private enterprises How the K2 framework will influence the decision making Företagsekonomi C-uppsats Termin: HT 2013 Handledare: Lars Vigerland

2

3 Förord Vi har författat denna kandidatuppsats under höstterminen 2013 inom företagsekonomi vid Karlstad universitet. Vi vill tacka vår handledare Lars Vigerland för de synpunkter han delgett oss under arbetets gång samt de opponentgrupper vi fått konstruktiv kritik ifrån vid seminarier. Självklart vill vi även rikta ett stort tack till de informanter som tog emot oss och svarade på våra frågor med engagemang och kunskap. Detta arbete är författat av oss båda till lika stor andel. Karlstad universitet Linn Flink Anna Larsson 3

4 Sammanfattning Banker har ett informationsbehov vid kreditgivning till mindre företag och företaget behöver tillgodose detta om de vill ha ett banklån. Om uppgifterna de lämnar inte når upp till bankernas krav kan det resultera i sämre lånevillkor eller att företaget inte beviljas något lån. En av uppgifterna som bankerna kräver är den externa redovisningsinformationen som upprättas i form av en årsredovisning. Bokföringsnämnden har kommit ut med nya regelverk anpassade för svenska företag som blir obligatoriskt efter 31 december För onoterade företag som klassas som små enligt Årsredovisningslagen (SFS 1995:1554) finns möjligheten att upprätta redovisningen enligt ett regelverket benämnt K2 vilket är en förenklad version av K3, som primärt riktar sig till större onoterade företag. Det medför att begränsad information upprättas och i sin tur lämnas till banken vid kreditgivning. Problemet är om minskad information om företaget kan leda till ökad risk för banken vilket kan försvåra kreditprocessen om de måste samla in ytterligare information för att kompensera detta. Studien syftar till att undersöka den ökade informationsasymmetrin som K2-regelverket orsakar och hur bankens kreditgivningsprocess förändras av detta, samt hur de går tillväga vid lånebeslut. Vilken information banken vill ha från ett företag och hur stor vikt som läggs vid varje informationskälla har undersökts. Inläsning har skett genom sökning av vetenskapliga artiklar gällande bankers kreditgivningsprocess, riskbedömning, osäkerheter, lösningar och informationsbehov för en övergripande bild av problemet och litteratur för en mer djupgående insikt. Intervjuer presenteras och analyseras för att belysa problemen ur bankens perspektiv. Våra slutsatser är att bankerna idag inte är insatta i regelverket och vad det kommer innebära efter årsskiftet 2013 men de är överens om att de kommer samla in lika mycket information som förut. Bankerna använder vid kreditgivning redovisningsinformationen i hög utsträckning och om ett företag upprättar den enligt K2-regelverket och banken anser att de efter granskning av redovisningen behöver mer information kommer de be om att få in den, annars blir det inget lån. Bankers kreditprocess är påverkad av flera olika faktorer och det är svårt att säga idag hur årsredovisningen upprättad enligt K2 kommer påverka den eftersom det idag inte är många företag som anammat detta regelverk. 4

5 Nyckelord: K2-regelverket, Bokföringsnämnden, SME, bank, informationsasymmetri, risk, agent-teorin, moralisk risk, selektivt urval. Arbetet disponeras i följande ordning: Inledning, Teori, Empiri, Analys och Slutdiskussion. 5

6 Abstract Banks need information regarding the small business when granting loans and it is in the company s interest to provide that information. If the information submitted does not reach the banks expectations it can lead to inferior loan terms or that the company is not granted any loan. The external accounting information is one of the sources of information that the bank demands and it is presented as a financial statement. Bokföringsnämnden has released new regulations for Swedish companies that become mandatory for fiscal year that starts after December For unlisted companies that are small according to Årsredovisningslagen (SFS 1995:1554) there is an option to choose a regulation named K2, which is a simplified version of K3, which is primarily directed to larger unlisted companies. This leads to limited information in the financial statements and then given to the bank when applying for a loan. The problem is if the limited information about the company could lead to an increased risk for the bank that could influence the credit process negatively if they need to gather more information to compensate. The study aims to examine the increase of the asymmetric information that a financial statement prepared in the framework of K2 causes and how the banks credit process is affected and how they deal with it when they make their decision about the loan. What information the bank requires from a company and what factors are used by the bankers when granting loans and to what extent they are used has been studied. We have studied peer reviewed research articles about the banks credit process, risk judgment, uncertainties, solutions and information needs to get an overall picture of the problem and also literature to get a deeper insight. Interviews are presented and analyzed to show this problem from the bankers perspective. Our conclusions are that the bankers are not yet familiar with this framework and how it will affect them after the end of 2013, but they all agree that they will continue to collect all the information that they have been collecting before. During the credit process the financial information is a central part for the banks and if a company is using the K2 framework and the bank decides that they need more information, they will ask for it so it is up to the company to provide it or the bank will not grant the loan. The credit process for the banks is influenced by many different factors and it is hard to tell today how the K2- framwork will influence the process since not many companies have started using this framework yet. 6

7 Keywords: K2-regulation, Bokföringsnämnden, SME, bank, information asymmetry, risk, agent-theory, moral hazard, adverse selection. 7

8 Begrepp och definitioner BFN BFNAR Bokföringsnämnden Bokföringsnämndens allmänna råd Informationsasymmetri När två parter inte har samma förhandsinformation vid upprättande av avtal K1 Enskilda näringsidkare och handelsbolag som ägs av fysisk person med omsättning på högst 3 miljoner. K2 Mindre aktiebolag, ekonomiska föreningar och HB som ägs av minst en juridisk person. K3 K4 Större företag Större börsnoterade företag Mindre företag: ÅRL (SFS 1995:1554) 1 kap 3 : Ett företag klassas som mindre om det inte uppfyller mer än ett av följande villkor: medelantalet anställda i företaget har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50 stycken. företagets redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 40 miljoner kronor, företagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste 8

9 räkenskapsåren uppgått till mer än 80 miljoner kronor. Moralisk risk Uppkommer i agent-principalförhållanden när agenten ska handla för principalens mål men eftersom dessa har olika målsättningar och principalen inte kan vara säker på agent sätter principalens mål framför sina egna Selektivt urval SME ÅRL Beslut som tas influerat av asymmetrisk information. Small and Medium-sized Enterprises Årsredovisningslagen 9

10 Innehåll 1. Inledning Bakgrund Problemdiskussion Syfte Avgränsningar Metod Metodval Urval av informanter Datainsamling Etik Kritik över metod Kritik över källor Studiens tillförlitlighet Teoretisk referensram K2-regelverket och de grundläggande principerna i ÅRL Förenklingar i K Agent-teorin, selektivt urval och moralisk risk Selektivt urval Moralisk risk Säkerheter Risker och relationer mellan SME och banken Informationsgapet Empiri Presentation av respondenter Kreditgivningsprocessen Relation och förtroende Redovisningsinformation, prognos och budget Risker Säkerheter Uppföljning Respondenternas funderingar om K Analys Kreditprocessen K2-regelverkets påverkan Slutdiskussion Förslag på vidare forskning Källförteckning Bilaga Bilaga Bilaga

11 1. Inledning I detta kapitel ges en beskrivning av bakgrund, problemdiskussion, syfte och avgränsning Bakgrund Den externa redovisningen har som mål att ge företagens intressenter den information de behöver för att kunna fatta ekonomiska beslut (Svensson 2003). I Sverige regleras redovisningen genom olika lagar, normer och standarder. Det finns föreningar, både internationella och svenska, som arbetar med att utforma standarder och normer. En av dessa är Bokföringsnämnden, BFN, som har ansvaret för att utveckla god redovisningssed i Sverige (Bokföringsnämnden 2013a). Tidigare innebar det att Redovisningsrådets rekommendationer, som i första hand var avsedda för publika bolag, anpassades till onoterade företag (Drefeldt & Törning 2012a). BFN publicerar allmänna råd, BFNAR, redovisningsprinciper och regelverk (Edenhammar & Thorell 2009). I stället för att anpassa Redovisningsrådets rekommendationer beslöt de 2004 att ge ut allmänna råd för olika företagsstorlekar och företagsformer. Tidigare hade det endast funnits allmänna råd och regler för specifika områden samt olika regler beroende på företagets storlek. Denna nya uppdelning framtogs för att förenkla för företagen (Drefeldt & Törning 2012a). BFN har sedan 2004 arbetat med ett projekt kallat K-projektet vilket innehåller fyra kategorier av heltäckande allmänna råd för hur den löpande bokföringen under ett räkenskapsår ska avslutas, det vill säga upprättandet av en årsredovisning. Den 11 juni 2008 kom Bokföringsnämnden ut med ett nytt regelverk anpassat för mindre och onoterade aktiebolag, kallat K2-regelverket. K2 är ett frivilligt regelverk med tillhörande vägledning och skall vid användning följas i sin helhet (Bokföringsnämnden 2013b). För mindre företag är K2-regelverket ett sätt att förenkla hantering samt upprättandet av en årsredovisning. Det är ett förenklat regelverk som beskriver exakt hur företaget ska gå tillväga istället för att ge olika val- och tolkningsmöjligheter (Drefeldt & Törning 2012b). För räkenskapsår som 11

12 påbörjas efter den 31 december 2013 är det obligatoriskt att välja ett av dessa K-regelverk (Bokföringsnämnden 2013b). Göran Abrahamsson, auktoriserad revisor på Ernst & Young beskriver ett typiskt K2-företag: Det är ett företag med enklare verksamhet och få intressenter. De kallas ibland för försörjningsföretag och kännetecknas av att grundare, ägare och vd ofta är samma person. De har ett fåtal anställda och återfinns i branscher som exempelvis hantverk, handel eller restaurang. (Lennartsson 2013, s. 34) För att kunna finansiera ett företag är de flesta av företagen i behov av krediter. Därför finns ett flertal kreditgivare på marknaden som lånar ut kapital. För att bli beviljad kredit är det flera aspekter av ett företag som tas i beaktande av en kreditgivare (Broomé et al. 1998). Det är därför viktigt att låntagaren förstår kreditgivarens lånebeslutsprocess och vilka faktorer som spelar in i beslutet för att öka chansen till att bli beviljad kredit (Bruns & Fletcher 2008). Hur ett företag hittills presterat ekonomiskt, utvecklingen på marknaden, företagsledningens kompetens och framtida planer, tillsammans med bankens egna krav på säkerhet, lönsamhet och förtroende är endast några exempel på viktiga faktorer. Investeringsbehovet i ett företag ställer som regel ett behov av kapital. Kapitalbehovet mättas vanligen av företagets egna upparbetade vinster eller genom lån från bank (Broomé et al 1998). Extern finansiering kan uppkomma som eget kapital, genom aktiekapital, eller lån. De flesta små företag är onoterade och kan alltså inte sälja aktier på den publika aktiemarknaden För små företag är lån från bank det vanligaste sättet av finansiering utifrån och därmed är banker en mycket viktig intressent för dessa. I Sverige har bankutlåningen ökat med åren trots att forskning visar att små företag har svårt att beviljas lån (Bruns & Fletcher 2008) Problemdiskussion Cirka 97 % av Sveriges företag har möjlighet att tillämpa K2-regelverket (Lennartsson 2012). K2-regelverket har framförallt uppkommit för att förenkla för mindre aktiebolag vid upprättandet av en årsredovisning och är ett alternativregelverk till huvudregelverket K3 (Drefeldt & Törning 2012b). Små privata företag verkar enligt Nair och Rittenberg (1983) i en annan miljö än de stora noterade företagen där intressenterna av redovisningen har ett annat informationsbehov. De allra största bolagen har många ägare, investerare, konkurrenter, kunder och leverantörer som inte sällan hämtar 12

13 avgörande information från årsredovisningen. Mindre aktiebolag har inte lika många intressenter och deras ägare är närmare företaget. Trots att privata företag verkar i en annan miljö medför det dock inte att redovisningen i dessa företag inte är viktig. De intressenter som företaget har behöver fortfarande tillgång till relevant information för att få sitt informationsbehov tillgodosett. Att tillgodose intressenternas informationsbehov är trots allt vad den externa redovisningen har till uppgift. Årsredovisningens övergripande målsättning är att ge en rättvisande bild över företagets ekonomiska ställning (Edenhammar & Thorell 2009). Främsta användningsområdet för redovisningen i små privata företag är vid just ansökningar om lån (Nair & Rittenberg 1983). Danos et al. (1989) gjorde en studie om hur stor påverkan redovisningsinformation har på banktjänstemännens beslut om lån till företag. De kom fram till att bankmännen fick sin intuition om företagets kreditmöjlighet tidigt i låneprocessen och det som påverkar mest är redovisningsinformationen och annan bakgrundsinformation. Efter att ha intervjuat bankchefer kom de fram till att små företags redovisningsinformation har varierande kvalitet och inte är konsekvent i sitt upprättande, vilket försvårar för banken. Mellan kreditgivare och företag finns det en informationsasymmetri. Det blir därför intressant att se om en årsredovisning upprättad enligt K2-regelverket ger tillräckligt med information för att ge en rättvisande bild av företaget. Göran Abrahamsson säger att val av regelverk påverkar företagets resultat, bland annat om det finns egenupparbetade tillgångar och indirekta kostnader i lagervärde så redovisas detta olika i olika regelverk (Lennartsson 2013). Thomas Swenson, auktoriserad revisor på Ernst & Young i Malmö, beskriver att valen för tillverkande företag kan ha stor betydelse:..för tillverkande företag, fastighetsförvaltande företag och tillväxtorienterade företag som befinner sig på gränsen mellan K2 och K3 är valet mer komplicerat...för tillverkande företag kan valet vara avgörande för hur anskaffningsvärdet för balansposten lager beräknas. I K2 kan inte de indirekta tillverkningskostnaderna aktiveras i lagerposten och måste därför istället kostnadsföras. Jag rekommenderar därför tillverkande företag att jämföra regelverken noggrant innan de gör sitt val. (FAR 2013) 13

14 Om lånevillkoren antas försämras av en ökad risk från bankens sida kanske nyttan av att upprätta en förenklad årsredovisning resulterar i att företaget får ett dyrare lån vilket kan överskugga nyttan. Banker är en viktig intressent i ett företags omvärld och en god relation är en viktig förutsättning. Den externa redovisningen är kreditgivarens inblick i företaget, den bör ge en rättvisande bild av företaget och då täcka en del av bankernas informationsbehov. Det kan innebära ett problem för bankerna om de får in mindre eller förenklad redovisningsinformation när de ska fatta kreditbeslut till små företag Syfte Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur en årsredovisning upprättad enligt K2-regelverket ökar informationsasymmetrin mellan små onoterade företag och bank jämfört mot om den upprättats enligt K3 och att undersöka hur bankernas informationsbehov och riskbedömning vid kreditgivning går till Avgränsningar Alla företag har ett flertal intressenter som i olika mån påverkas av företagets årsredovisning. K2-regelverket som ska undersökas riktar sig till små privata företag och för dessa är kreditinstitut en stor aktör. Denna studie kommer endast beröra banker då de använder företagens redovisningsinformation när de ska fatta beslut och spelar en mycket viktig roll vid finansiering av företag. Svenska banker kommer att studeras eftersom det endast är i Sverige som detta regelverk införts. Studien skrivs under den tid då val av regelverk blir tvingande vilket gör det till ett aktuellt ämne. 14

15 2. Metod Metodkapitlet kommer innehålla en beskrivande förklaring av metodval, urval av informanter, datainsamling, etik samt kritik över metod och källor Metodval Undersökningen går ut på att ta reda på hur bankernas kreditgivningsprocess till små företag fungerar, samt om den påverkas av att ett företag väljer att redovisa enligt K2-regelverket istället för huvudregelverket K3 och hur de i så fall hanterar detta. Kreditprocessen är en bedömningsprocess och vi önskar då att få ett djup i den information som samlas in. För att uppnå detta har vi valt att använda en kvalitativ ansats. Vi vet inte heller på förhand om bankerna anser att förenklingarna i K2 medför ett problem i praktiken. När problemet är oklart är det enligt Jacobsen (2002) lämpligt att välja en kvalitativ metod samt att en kvalitativ ansats ger mer nyanserad data och möjlighet till mer flexibilitet. Insamling av data kommer ske genom utförande av individuella, semistrukturerade intervjuer. Detta sätt är lämpligt då vi vill ha information om olika individers uppfattning och inställning. Flexibiliteten med detta gör även att vi kan anpassa våra frågor under undersökningens gång och det ger då möjlighet till att ställa följdfrågor (Jacobsen 2002) Urval av informanter Vid öppna individuella intervjuer är det lämpligast att undersöka relativt få enheter. Under en intensiv uppläggning där många variabler tas i beaktning kommer mycket data samlas in från varje intervju, vilket gör det orimligt att använda sig av för många undersökningsenheter (Jacobsen 2002). Ett stort urval skulle göra undersökningen mer överförbar men blir för resurskrävande för denna studie. Enligt Ahrne och Svensson (2011) ökar säkerheten för att det material som insamlats vid intervjuer är relativt oberoende av individers enskilda åsikter redan vid ett urval på 6 till 8 personer när dessa tillhör en särskild grupp. Vidare resonerar de kring att antalet intervjuer som bör utföras beror på hur många som behövs för att uppnå en empirisk mättnad. Detta innebär att antalet intervjuer avgörs under studiens gång. Detta kommer vi dock inte ha möjlighet till då vi måste boka in intervjuerna i förväg. Vi har valt att intervjua två representanter vardera från de fyra svenska storbankerna just för att ha relativt få enheter men ändå tillräckligt med information för att 15

16 kunna dra generella slutsatser. Storbankerna är Nordea, SEB, Svenska Handelsbanken och Swedbank (Svenska Bankföreningen 2011). Då dessa banker utgör en majoritet av utlåningen i Sverige bedömer vi att det bör räcka för att ge tillräckligt med information för denna studie. För att få så korrekt information som möjligt kommer intervjuerna ske med personer från bankerna som arbetar med kreditgivning till både företag som redovisar enligt K2 och företag som redovisar enligt K3. Detta så bankmännen kan avgöra om de upplever en skillnad i informationsasymmetrin mellan dessa två regelverk. Vi har valt Värmland som geografiskt område på grund av praktiska skäl. Utgångspunkten är att intervjuerna ska utföras i Karlstad tack vare tillgängligheten, men på grund av att vi vill ha två respondenter från varje bank kommer vi höra av oss till kontoren i Karlskoga Datainsamling Vi har först kontaktat bankerna genom besök, så att vi fick presentera oss och vår studies syfte. Vi fick därefter kontaktinformation till de personer som är ansvariga för kreditgivning till företag vilka vi sedan mailade. Efter mail- och telefonkontakt bokade vi in intervjuerna så att god tid fanns för att maila ut intervjufrågorna innan så att bankmännen hade tid att förberda. I Bilaga 1 finns intervjufrågorna presenterade. Intervjuerna utförs på informanternas respektive arbetsplats. Besöksintervjuer förenklar genomförandet av ett informativt och öppet samtal, vilket är svårare att uppnå genom telefonintervjuer. Vi kommer utforma intervjuerna med öppna frågor och även där är det lämpligt att intervjua respondenterna genom besök. När intervjuer utförs i en för respondenterna naturlig miljö så kommer också påverkan på deras beteende bli mindre än om intervjun utförts i en okänd miljö (Jacobsen 2002). Intervjuerna kommer att vara semistrukturerade, eftersom vi vill kunna föra ett öppet samtal med respondenterna. Vi kommer dock förbereda ett frågeformulär med olika frågeområden och vilken information vi vill få ut från de olika områdena. Att sammanställa sådana frågeområden är enligt Ahrne och Svensson (2011) bra då det annars är lätt att tappa tråden under intervjun. Intervjuerna kommer att spelas in om detta godkänns av respondenterna så att vi kan vara säkra på att de data som registrerats är korrekt. Intervjufrågorna kommer att skickas i god tid till de som önskar så möjlighet ges att förbereda sig och få en övergripande bild av vad intervjun kommer handla om. Vi 16

17 kommer att intervjua sju respondenter, då en bank endast hade möjlighet att tillhandahålla oss en intervju på grund av hög arbetsbelastning Etik Under datainsamlingen kommer Vetenskapsrådets riktlinjer för humanistisksamhällsvetenskaplig forskning att följas. De fyra allmänna huvudkraven för individskydd som där ställs på forskning kallas informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Kraven innefattar bland annat att de som intervjuas ska få information om studiens syfte, själva få bestämma medverkan, personuppgifter ska skyddas samt att uppgifter endast ska användas för studiens syfte (Vetenskapsrådet 2002). Dessa krav kommer vi självklart följa. Namn på de intervjuade kommer inte skrivas med, utan endast personens position på företaget samt vissa relevanta citat, vilket de informeras om före intervjun. Möjlighet till kontroll av uppgifterna kommer ges till respondenterna efter sammanställning Kritik över metod Vid utförande av intervjuer finns det alltid en påverkan på respondenten från den som utför intervjun, den så kallade undersökareffekten (Jacobsen 2002). Vi kommer försöka minska denna påverkan så mycket som möjligt dels genom att förbereda frågorna innan samt att utföra besöket på deras arbetsplats. Ett problem med att göra intervjuer på respondentens arbetsplats är enligt Jacobsen (2002) att möjlighet inte finns att kontrollera störningsmoment under intervjun. En annan svaghet med att utföra intervjuer på arbetsplatsen är enligt Ahrne och Svennson (2011) att den personen som intervjuas då kan vilja uttrycka sig på ett sätt som får denne att framstå som en bra medarbetare eller chef. Dessa faktorer anser vi dock ha en så pass liten påverkan jämfört med de positiva effekter det medför Kritik över källor För att stärka giltigheten i undersökningen kommer en kritisk genomgång av källor och den informationen utföras. Det kan även påverka till viss del att banksystemet kan se olika ut i olika länder. Mycket litteratur och artiklar kommer från USA och Storbritannien där banksystemet kan se annorlunda ut jämfört med Sverige. 17

18 2.7. Studiens tillförlitlighet Enligt David Silverman (1993) är giltigheten viktig oavsett om det gäller användning av kvantitativ eller kvalitativ data. Det är inte bara den interna giltigheten som är viktig utan även den externa giltigheten, om de data som insamlats är överförbara till andra sammanhang. En prövning av den interna giltigheten kan enligt Jacobsen (2002) ske på två sätt. Det första sättet är att kontrollera undersökning och slutsats mot andra liknande undersökningar. Den andra är att själv kritiskt granska resultaten. Materialet skickades ut till respondenterna för att kontrollera att den information som används uppfattats korrekt. Giltigheten rörande resultatet om kreditgivningsprocessen stärks även av att resultatet stämmer överens med tidigare forskning och teorier. Gällande överförbarheten i de data som framkommit från intervjuerna, skriver Jacobsen (2002) att det med tyngd går att hävda att när de olika individerna har synpunkter som överensstämmer, är detta då är ett generellt drag hos enheterna. De svar vi fick från de sju respondenterna var väldigt snarlika vilket tyder på att de är överförbara på bankmän i kontexten kreditgivning till små företag. Intervjuer utfördes på olika banker i två olika städer vilket borde öka överförbarheten. Eventuellt kan det påverka att studien utförts i mindre städer där det, som en bankman nämnde, är lättare att ta reda på om något företagaren säger inte stämmer. Detta minskar risken för att ta beslut under felaktig information. Detta kan göra att resultaten från denna studie inte är överförbara på större städer. Det finns även olika faktorer under undersökningen som kan påverka resultatets tillförlitlighet. En faktor som kan påverka tillförlitligheten är slarv vid analys av data (Jacobsen 2002). Då intervjuerna spelades in har vi fått data korrekt registrerat efter intervjun och därmed är den inte vinklad på ett osakligt sätt. Det hade varit bra att låta ytterligare en person studera de framkomna data och se om denne kategoriserar likadant, men på grund av studiens tidbegränsning var detta inte möjligt. Undersökningens resultat påverkas dock av att viss information i bankerna inte fick ges ut och det finns därmed information vi inte fått ta del av. Detta rörde främst detaljer kring rutiner. 18

19 3. Teoretisk referensram I detta avsnitt presenteras exempel på förenklingar i K2-regelverket samt teorier rörande bankers informationsbehov vid kreditgivning K2-regelverket och de grundläggande principerna i ÅRL K2-regelverket innehåller betydligt fler förenklingar jämfört med K3 men båda utgår från samma grundläggande principer. Ett viktigt uttalande från BFN är att ett valt regelverk ska tillämpas i sin helhet, företag får alltså inte välja ut vissa delar från olika regelverk (Drefeldt & Törning 2012b). Tillämpas detta allmänna råd inte i sin helhet får företaget inte ange att den finansiella rapporten är upprättad enligt det allmänna rådet. (Bokföringsnämnden 2012) K2 ska likväl som K3 upprättas i överensstämmelse med 2 kap 2-3 ÅRL enligt god redovisningssed, överskådlighet och rättvisande bild. De finansiella rapporterna som upprättas enligt K2 följer de grundläggande redovisningsprinciperna som hämtas i 2 kap. 4 ÅRL. Dessa principer är fortlevnadsprincipen, jämförbarhetsprincipen, försiktighetsprincipen, periodiseringsprincipen, post-för-post-värdering, kvittning samt kontinuitetsprincipen (Drefeldt & Törning 2012a). För beskrivning av varje princip se Bilaga Förenklingar i K2 K2-regelverket innefattar stoppregler, tvingande- och frivilliga förenklingsregler. Regelverket innehåller fler schablonregler än K3 och ett exempel som påverkar redovisningen är ett frivilligt undantag att inkomster och utgifter som understiger 5000 kr inte behöver periodiseras. Det finns en förenklad uppställningsform av balans- och resultaträkning som de små företagen får använda och de måste ha en kostnadsslagsindelad resultaträkning tillskillnad från K3 som kan välja att ha den funktionsindelad. Enligt K2- regelverket behöver företag inte lämna en specifik upplysning om förändring i eget kapital i en egen rapport, utan endast i en not. Skulder får inte nuvärdesberäknas. Enligt K2 behövs ingen kassaflödesanalys varifrån stöd hämtas i ÅRL som inte kräver detta. I de allra flesta fall har K2 endast ett sätt 19

20 av värdera tillgångar på vilket betyder att det räcker med att endast beskriva hur anläggningstillgångar skrivs av och hur succesiv vinstavräkning används (Drefeldt & Törning 2012a). Det finns många schablonmässiga avskrivningsregler inom regelverket. Bland annat att avskrivningar får göras med samma belopp varje år, det behövs ingen omprövning av avskrivningsplanen samt att maskiner och inventarier får skrivas av över fem år oberoende av längre nyttjandeperiod. K2 förutsätter att ett nedskrivningsbehov inte finns om avskrivningsperioden är fem år. Byggnader och mark får endast skrivas ned om verkligt värde är betydligt lägre än redovisat värde. Inga finansiella instrument får värderas till verkligt värde och skatt ska endast redovisas som aktuell skatt, företag ska inte ta med uppskjuten skatt. Varulager får värderas enligt lägsta värdets princip eller till 97% av det totala anskaffningsvärdet om det ger ett lägre värde. Indirekta tillverkningskostnader får inte inräknas i anskaffningsvärdet. Internt upparbetade immateriella tillgångar såsom upparbetad goodwill får inte aktiveras enligt K2, endast förvärvade sådana där nyttjandeperioden får bestämmas till fem år (Drefeldt & Törning 2012a). Även begränsade notupplysningar innefattas i regelverket. Syftet med regelverket är att göra arbetet att upprätta en årsredovisning enklare, men företaget måste inse att bokslutet då kan ge en förenklad bild av företaget (Drefeldt & Pramhäll 2012). Se Bilaga 3 för en beskrivning av skillnader mellan K2 och K3 i tabellform Agent-teorin, selektivt urval och moralisk risk Små företag har antingen en begränsad åtkomst till den öppna kapitalmarknaden, eller så är de helt exkluderade. Därför är de flesta små företag helt beroende av banker som deras största källa av främmande kapital. När ett litet företag vill ansöka om lån handlar det, för banken, om en bedömnings- och beslutsprocess som är influerad av osäkerhet och informationsasymmetri. Denna informationsasymmetri kan ge upphov till problembegreppen selektivt urval (adverse selection) och moralisk risk (moral hazard). Det blir en konstellation mellan banken och företaget som närmast går att beskriva under agent-teorin. Teorin beskriver de två relaterade problemen, selektivt urval som är ett riskbedömningsproblem, och moralisk risk som är ett övervakningsproblem (Deakins & Hussain 1994). Agent-teorin används för att beskriva relationen i ett kontrakt, där ena parten (kallad principal) delger ett krav på utbyte till en annan (kallad agent) (Huang et al. 2006). 20

Årsredovisningen En sanning med variation

Årsredovisningen En sanning med variation Årsredovisningen En sanning med variation Bokföringsnämndens K-projekt Sedan 2004 arbetar bokföringsnämnden med att ta fram fyra kategorier av samlade regelverk (K1, K2, K3 och K4). När regelpaketen är

Läs mer

Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra. En guide för studenter

Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra. En guide för studenter Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra En guide för studenter Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra en guide för studenter 1 Många studenter väljer att skriva uppsatser om K3 och K2 vilket ibland

Läs mer

Övergång till K2 2014-11-25

Övergång till K2 2014-11-25 Övergång till K2 Övergång till K2 1 Innehåll Introduktion 1 Det första året med K2 2 Korrigering i ingående balans 2 Tillgångar, skulder och avsättningar som inte får redovisas 2 Tillgångar, skulder och

Läs mer

En snabbguide i K2. Förenklat regelverk för redovisning. kpmg.se/k2k3

En snabbguide i K2. Förenklat regelverk för redovisning. kpmg.se/k2k3 En snabbguide i K2 Förenklat regelverk för redovisning kpmg.se/k2k3 K2 förenklat regelverk för redovisning Vad innebär det förenklade redovisningsregelverket K2? Hur skiljer det sig från K3 och den äldre

Läs mer

Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp. Datum: 2010-08-23 Skrivtid: 3 timmar

Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp. Datum: 2010-08-23 Skrivtid: 3 timmar MITTUNIVERSITETET Institutionen för samhällsvetenskap Företagsekonomiska ämnesenheten i Sundsvall Ola Uhlin Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp Datum: 2010-08-23 Skrivtid:

Läs mer

Ekonomikonferens Nytt regelverk med anledning av BFN:s Allmänna råd 2010:1. BFN:s K-projekt K1 Ideella föreningar K3 Ideella föreningar

Ekonomikonferens Nytt regelverk med anledning av BFN:s Allmänna råd 2010:1. BFN:s K-projekt K1 Ideella föreningar K3 Ideella föreningar Ekonomikonferens Nytt regelverk med anledning av BFN:s Allmänna råd 2010:1 BFN:s K-projekt K1 Ideella föreningar K3 Ideella föreningar K - Projekten Bokföringslagen Förenklat årsbokslut enligt BFNAR 2010:01

Läs mer

BRF Byggmästaren 13 i Linköping

BRF Byggmästaren 13 i Linköping Årsredovisning för BRF Byggmästaren 13 i Linköping Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Kvartalsrapport januari - mars 2014

Kvartalsrapport januari - mars 2014 Kvartalsrapport januari - mars 2014 Omsättningen för januari-mars 2014 uppgick till 1 860 KSEK (4 980 KSEK) Rörelseresultatet före avskrivningar uppgick till -196 KSEK (473 KSEK) Rörelseresultatet uppgick

Läs mer

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Byggproduktion

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Byggproduktion Årsredovisning Resultat och Balansräkning Bokföring eller Redovisning Bokföring Notera affärshändelser på olika konton. Sker löpande under bokföringsåret Redovisning Sammanställning, och värdering av företagets

Läs mer

Bild 1. Årsredovisningen En sanning med variation

Bild 1. Årsredovisningen En sanning med variation Bild 1 Årsredovisningen En sanning med variation Bild 2 Bokföringsnämndens K-projekt Sedan 2004 arbetar bokföringsnämnden med att ta fram fyra kategorier av samlade regelverk (K1, K2, K3 och K4). När regelpaketen

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31

Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31 Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31 Styrelsen och Verkställande direktören för Inev Studios AB avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Avdelningen för byggnadsekonomi

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Avdelningen för byggnadsekonomi Årsredovisning Resultat och Balansräkning Bokföring eller Redovisning Bokföring Notera affärshändelser på olika konton. Sker löpande under bokföringsåret Redovisning Sammanställning, och värdering av företagets

Läs mer

Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning

Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning Välkommen till Industriell Ekonomi gk Redovisning Kapitel 22: Årsredovisning Kapitel 23: Grundläggande finansiell analys 1 Håkan Kullvén Hakan.kullven@indek.kth.se Redovisning Bokföring Bokföring är ett

Läs mer

1/18/2011. Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning. Redovisning Bokföring. Årsredovisning SSAB 2009, Sid 1: Information

1/18/2011. Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning. Redovisning Bokföring. Årsredovisning SSAB 2009, Sid 1: Information Välkommen till Industriell Ekonomi gk Redovisning Kapitel 22: Årsredovisning Kapitel 23: Grundläggande finansiell analys 1 Håkan Kullvén Hakan.kullven@indek.kth.se Redovisning Bokföring Bokföring är ett

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2013-01-01-2013-12-31

Årsredovisning för räkenskapsåret 2013-01-01-2013-12-31 Årsredovisning för räkenskapsåret 2013-01-01-2013-12-31 Styrelsen för Kävlinge Golfbana AB (publ) avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning 3 Balansräkning

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2013

Årsredovisning för räkenskapsåret 2013 1(11) Skellefteå Golf AB Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2013 Styrelsen avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 3 - balansräkning 4 - noter 6

Läs mer

TPYT02 Produktionsekonomi och kvalitet

TPYT02 Produktionsekonomi och kvalitet TPYT02 Produktionsekonomi och kvalitet Lektion 1 Introduktion, Företaget i samhället, Årsredovisning Martin Kylinger Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling Avdelningen för produktionsekonomi

Läs mer

INFORMATION 2007-04-11. Skillnader mellan K2 och K3. Generella skillnader. Sida 1(10) Dnr 30/07

INFORMATION 2007-04-11. Skillnader mellan K2 och K3. Generella skillnader. Sida 1(10) Dnr 30/07 INFORMATION 2007-04-11 Sida 1(10) Dnr 30/07 Skillnader mellan K2 och K3 Den 14 februari skickades ett förslag till vägledning om årsredovisning i mindre aktiebolag (K2) på remiss (för mer information se

Läs mer

BOKFÖRING & REDOVISNING BOKFÖRINGSKURSER

BOKFÖRING & REDOVISNING BOKFÖRINGSKURSER BOKFÖRING & REDOVISNING BOKFÖRINGSKURSER Bokföring I grunder Bokföring II årsbokslut Bokföring III årsredovisning enligt K2 Bokföring IV årsredovisning enligt K3 På FEI är vi experter på bokföring! Vårt

Läs mer

LÖNSAMHETSBEDÖMNINGAR OCH REDOVISNING. Ett avsnitt av kursen Affärsplanering för tillväxtföretag

LÖNSAMHETSBEDÖMNINGAR OCH REDOVISNING. Ett avsnitt av kursen Affärsplanering för tillväxtföretag LÖNSAMHETSBEDÖMNINGAR OCH REDOVISNING Ett avsnitt av kursen Affärsplanering för tillväxtföretag VILKA ÄR VI? Katarina Eklund Joakim Bråtemyr Auktoriserad revisor Revisor Katarina.eklund@bdo.se Joakim.bratemyr@bdo.se

Läs mer

GodEl Sverige AB Org nr 556672-9926 ÅRSREDOVISNING 2004 / 2005 GODEL SVERIGE AB

GodEl Sverige AB Org nr 556672-9926 ÅRSREDOVISNING 2004 / 2005 GODEL SVERIGE AB ÅRSREDOVISNING 2004 / 2005 GODEL SVERIGE AB Styrelsen och Verkställande Direktören för GodEl Sverige AB får härmed avge årsredovisning för sitt första räkenskapsår, 2004-11-12-2005-12-31 Innehåll Sida

Läs mer

Unlimited Travel Group har tillträtt 100 % av aktierna i JB Travel AB den 1 juli 2007.

Unlimited Travel Group har tillträtt 100 % av aktierna i JB Travel AB den 1 juli 2007. BOKSLUTSKOMMUNIKÉ JULI JUNI 2006/2007 VERKSAMHETSÅRET 2006/2007 UNLIMITED TRAVEL GROUP UTG AB (publ) 1 JULI 30 JUNI 2006-2007 Nettoomsättningen uppgick till 133* (103,8) MSEK, en ökning med 28,4 % EBITA

Läs mer

Årsredovisning för. QBNK Company AB 556653-3070. Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31. Innehållsförteckning:

Årsredovisning för. QBNK Company AB 556653-3070. Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31. Innehållsförteckning: Årsredovisning för QBNK Company AB Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1-2 Resultaträkning3 Balansräkning 4-5 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE LANTEAM TYDLIGT BÄTTRE

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE LANTEAM TYDLIGT BÄTTRE ÅRSREDOVISNING 2013/2014 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE LANTEAM Styrelsen för LanTeam Consulting AB, 556582-7291 får härmed avge årsredovisning för 2013-05-01-2014-04-30. ALLMÄNT OM VERKSAMHETEN Bolaget bedriver

Läs mer

Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp. Datum: 2010-05-08 Skrivtid: 3 timmar

Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp. Datum: 2010-05-08 Skrivtid: 3 timmar MITTUNIVERSITETET Institutionen för samhällsvetenskap Företagsekonomiska ämnesenheten i Sundsvall Ola Uhlin Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp Datum: 2010-05-08 Skrivtid:

Läs mer

Årsredovisning. Svensk Privatläkarservice AB

Årsredovisning. Svensk Privatläkarservice AB Årsredovisning för Svensk Privatläkarservice AB 556794-9408 Räkenskapsåret 2013 1 (7) Styrelsen för Svensk Privatläkarservice AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2013. Förvaltningsberättelse

Läs mer

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan Årsredovisning för Stiftelsen Sophiaskolan 838800-5517 Räkenskapsåret 2009 07 01 2010 06 30 Org.nr 838800-5517 1 (9) Styrelsen för Stiftelsen Sophiaskolan får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret

Läs mer

Tentamen i Redovisningsteori och koncernredovisning, IEF323. Miniräknare, FARs samlingsvolym

Tentamen i Redovisningsteori och koncernredovisning, IEF323. Miniräknare, FARs samlingsvolym Luleå tekniska universitet Inst för Industriell Ekonomi och Samhällsvetenskap Lars Lassinantti (uppgift 1, 2, 5) Anna Vikström (uppgift 3, 4, 6) Tentamen i Redovisningsteori och koncernredovisning, IEF323

Läs mer

SVAR 2012-01-10. Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM

SVAR 2012-01-10. Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM SVAR 2012-01-10 Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM Inbjudan att lämna synpunkter på förslag till EU-direktiv om årsbokslut, sammanställda redovisningar och

Läs mer

Att förbereda en finansieringsansökan hos banken

Att förbereda en finansieringsansökan hos banken Att förbereda en finansieringsansökan hos banken Sara Jonsson, Centrum för Bank och Finans, KTH sara.jonsson@infra.kth.se 07-11-14 1 Hur resonerar banken? Banker är inte riskkapitalister! Bankfinansiering

Läs mer

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI - 30 SEPTEMBER 2011

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI - 30 SEPTEMBER 2011 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI - 30 SEPTEMBER 2011 Fortsatt stark utveckling Tredje kvartalet Intäkterna ökade med 20 procent till 23,3 (19,4) MSEK. Rörelseresultatet ökade med 25 procent till 6,1

Läs mer

EKONOMISK REDOVISNING

EKONOMISK REDOVISNING Sid 1 EKONOMISK REDOVISNING 2010 HSB brf Lilla Le i Göteborg Sid 4 INTÄKTER 2010 Årsavgifter 4 278 749 Hyror 264 631 Övriga intäkter 7 200 Sid 12 ÅRSAVGIFTSUTVECKLING 2007 2008 2009 2010 2011 Årsavgiftsutveckling

Läs mer

Utlåning till små aktiebolag

Utlåning till små aktiebolag Lisa Eriksson och Evelina Bohwalli Utlåning till små aktiebolag Ur kreditgivarens synvinkel Lending to small company From creditor s point of view Företagsekonomi C-uppsats Termin: VT 2013 Handledare:

Läs mer

Årsredovisning för. PRfekt Kontor AB 556735-8014. Räkenskapsåret 2010-09-01-2011-08-31

Årsredovisning för. PRfekt Kontor AB 556735-8014. Räkenskapsåret 2010-09-01-2011-08-31 Årsredovisning för PRfekt Kontor AB Räkenskapsåret 2010-09-01-2011-08-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

REMISS 2010-06-18. Dnr 07-30. Enligt sändlista. Förslag till nytt allmänt råd med tillhörande vägledning

REMISS 2010-06-18. Dnr 07-30. Enligt sändlista. Förslag till nytt allmänt råd med tillhörande vägledning REMISS 2010-06-18 Enligt sändlista Förslag till nytt allmänt råd med tillhörande vägledning Bokföringsnämnden (BFN) har vid sitt sammanträde den 8 juni 2010 beslutat om remiss på ett förslag till nytt

Läs mer

ABC Ekonomiska termer

ABC Ekonomiska termer Ekonomiska begrepp I den ekonomiska redovisningen finns det ett antal termer som är viktiga att känna till som egen företagare. Drivhuset hjälper dig att reda ut begreppen på de allra vanligaste och beskriver

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011 1(11) Hedmans Fjällby Aktiebolag i likvidation Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2011 Likvidatorn avger följande årsredovisning Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 3 - balansräkning

Läs mer

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012 1(12) Skellefteå Golfklubb Org nr 894700-4423 Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012 Styrelsen avger följande årsredovisning och koncernredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011-01-01-2011-12-31

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011-01-01-2011-12-31 1 (8) Årsredovisning för räkenskapsåret 2011-01-01-2011-12-31 Styrelsen för Borås Golf AB avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning 3 Balansräkning 4

Läs mer

Årsredovisning. Brf Källunden

Årsredovisning. Brf Källunden Årsredovisning för Brf Källunden 715600-0460 Räkenskapsåret 2012 1 (10) Styrelsen för Brf Källunden får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2012. Förvaltningsberättelse Detta är Brf Källunden

Läs mer

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2013

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2013 1(13) Skellefteå Golfklubb Org nr Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2013 Styrelsen avger följande årsredovisning och koncernredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2

Läs mer

Årsredovisning för MYTCO AB 556736-5035. Räkenskapsåret 2010-05-01-2011-04-30. Innehållsförteckning:

Årsredovisning för MYTCO AB 556736-5035. Räkenskapsåret 2010-05-01-2011-04-30. Innehållsförteckning: Årsredovisning för MYTCO AB Räkenskapsåret 2010-05-01-2011-04-30 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser 4 Redovisningsprinciper

Läs mer

GoBiGas AB ÅRSREDOVISNING 2010

GoBiGas AB ÅRSREDOVISNING 2010 GoBiGas AB ÅRSREDOVISNING 2010 GoBiGas AB bildades 2008 och skall utveckla och nyttja teknik för produktion av SNG (Substitute Natural Gas). G o B i G a s BILD INFOGAS HÄR SENARE INNEHÅLL INNEHÅLL Förvaltningsberättelse

Läs mer

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI - 30 SEPTEMBER 2009

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI - 30 SEPTEMBER 2009 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI - 30 SEPTEMBER 2009 Fortsatt stark utveckling Tredje kvartalet Intäkterna ökade med 46 procent till 20,8 (14,2) MSEK. Rörelseresultatet ökade med 59 procent till 6,8

Läs mer

Halvårsrapport 2006/07, Keops EjendomsObligationer IX AB

Halvårsrapport 2006/07, Keops EjendomsObligationer IX AB 8 1 e Insänt till Københavns Fondsbørs via Company News Service den 23 maj 2007. Styrelsen i Keops har i dag genomfört styrelsemöte, där koncernens halvårsrapport blev avhandlad. Rapporten bifogas. Sammandrag:

Läs mer

RESULTATRÄKNING 2011-01-01 2010-01-01 Not 2011-12-31 2010-12-31

RESULTATRÄKNING 2011-01-01 2010-01-01 Not 2011-12-31 2010-12-31 RESULTATRÄKNING 2011-01-01 2010-01-01 Not 2011-12-31 2010-12-31 Rörelsens intäkter m.m. Nettoomsättning 10 006 434 11 812 227 Övriga rörelseintäkter 1 3 000 152 967 741 13 006 586 12 779 968 Rörelsens

Läs mer

Dala Energi AB (publ)

Dala Energi AB (publ) Information offentliggjord torsdagen den 15 maj 2014 Delårsrapport Q1 2014 2014-01-01 2014-03-31 Nettoomsättning 70 803 tkr (75 187) Rörelseresultat 20 469 tkr (16 280) Resultat efter skatt 15 771 tkr

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

REDOVISNING. för. Göteborg Beachvolley Club. Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2008-09-01--2009-08-31.

REDOVISNING. för. Göteborg Beachvolley Club. Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2008-09-01--2009-08-31. o ARS REDOVISNING för Göteborg Beachvolley Club Org.nr.857208-7271 Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2008-09-01--2009-08-31. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse - resultaträking

Läs mer

Revisorns betydelse vid kreditbedömningen av mindre aktiebolag

Revisorns betydelse vid kreditbedömningen av mindre aktiebolag HÖGSKOLAN I HALMSTAD Sektionen för Ekonomi och Teknik Revisor och bankprogrammet Revisorns betydelse vid kreditbedömningen av mindre aktiebolag Magisteruppsats, 15 hp Slutseminarium 2012-05-28 Författare:

Läs mer

Dala Energi AB (publ)

Dala Energi AB (publ) Information offentliggjord fredagen den 15 maj 2015 Delårsrapport Q1 2015 2015-01-01 2015-03-31 Nettoomsättning 71 767 tkr (70 803) Rörelseresultat 21 356 tkr (22 345) Resultat efter skatt 15 408 tkr *

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 UTKAST för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 Styrelsen och verkställande direktören för Lyxklippare Aktiebolag avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer

Årsredovisning mindre företag

Årsredovisning mindre företag TEMA Årsredovisning mindre företag Ska ditt företag göra årsredovisningen enligt K2? Då är det hög tid att sätta sig in i alla regler om tilläggsupplysningar, materiella anläggningstillgångar, leasingskulder

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten

Läs mer

HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ

HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ 2006.05.01-2007.04.30 HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ 746000-5593 Kallelse Medlemmarna i HSB:s Bostadsrättsförening Anneberg i Malmö kallas härmed till ordinarie föreningsstämma

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och

Läs mer

FRISKIS & SVETTIS IF SÖDERTÄLJE

FRISKIS & SVETTIS IF SÖDERTÄLJE 1(9) FRISKIS & SVETTIS IF SÖDERTÄLJE Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2014 Styrelsen avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 3 - balansräkning

Läs mer

- Förvaltningsberättelse - Resultaträkning - Balansräkning - Tilläggsupplysningar. - Underskrifter. Årsredovisning ftir räkenskapsåret 2010-(E41 - i I

- Förvaltningsberättelse - Resultaträkning - Balansräkning - Tilläggsupplysningar. - Underskrifter. Årsredovisning ftir räkenskapsåret 2010-(E41 - i I Ors m 55678-818 Årsredovisning ftir räkenskapsåret 21-(E41-211 {4-3 Styrelsen avger följande årsredovisning. Redovisningen omfattar - Förvaltningsberättelse - Resultaträkning - Balansräkning - Tilläggsupplysningar

Läs mer

Delårsrapport Januari-juni 2015

Delårsrapport Januari-juni 2015 Delårsrapport Januari-juni 2015 Delårsrapport januari juni 2015 Dialect levererar it- och telekommunikation till små- och medelstora företag. Vi erbjuder ett brett utbud av produkter och tjänster och ser

Läs mer

36 Säkringsredovisning

36 Säkringsredovisning Säkringsredovisning, Avsnitt 36 339 36 Säkringsredovisning 36.1 BFN R 7 Värdering av fordringar och skulder i utländsk valuta BFN R 7 Värdering av fordringar och skulder i utländsk valuta trädde i kraft

Läs mer

ÅRSREDOVISNING. Styrelsen för ÖGC Golf och Maskin AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01 2014-12-31.

ÅRSREDOVISNING. Styrelsen för ÖGC Golf och Maskin AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01 2014-12-31. ÖGC GOLF OCH MASKIN AB Årsredovisning Sida 1 ÅRSREDOVISNING 2014 Styrelsen för ÖGC Golf och Maskin AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01 2014-12-31. Årsredovisningen omfattar

Läs mer

Skrivet av Bokföringsnämnden

Skrivet av Bokföringsnämnden Skrivet av Bokföringsnämnden Rekommendera 0 0 Share Tweeta 1 Balansräkningen visar alla tillgångar, eget kapital, avsätningar och skulder en viss dag, balansdagen. Hur balansräkningen ska se ut är lagreglerat.

Läs mer

Hyresfastighetsfonden Management Sweden AB (publ) Organisationsnummer: 556817-1812. Kvartalsrapport 20110101-20110930

Hyresfastighetsfonden Management Sweden AB (publ) Organisationsnummer: 556817-1812. Kvartalsrapport 20110101-20110930 Hyresfastighetsfonden Management Sweden AB (publ) Organisationsnummer: 556817-1812 Kvartalsrapport 21111-21193 VD HAR ORDET HYRESFASTIGHETSFONDEN MANAGEMENT SWEDEN AB (publ) KONCERNEN KVARTALS- RAPPORT

Läs mer

Peter Bermann Kontorschef SEB Lindholmen. Bankaffären, finansieringsformer Alla lika = alla olika

Peter Bermann Kontorschef SEB Lindholmen. Bankaffären, finansieringsformer Alla lika = alla olika Peter Bermann Kontorschef SEB Lindholmen Bankaffären, finansieringsformer Alla lika = alla olika 1 Finansiering eget kapital Bundet och fritt aktiekapital tillskjutet av ägarna Balanserat resultat +/-

Läs mer

Analys av den periodiserade redovisningen nyckeltal / relationstal. 2011 Bengt Bengtsson

Analys av den periodiserade redovisningen nyckeltal / relationstal. 2011 Bengt Bengtsson Analys av den periodiserade redovisningen nyckeltal / relationstal 2011 Bengt Bengtsson Analys av den periodiserade redovisningen Nyckeltal/relationstal Kassaflödesanalys är ett exempel på räkenskapsanalys.

Läs mer

Årsredovisning. Tingsryd 1609 AB (publ)

Årsredovisning. Tingsryd 1609 AB (publ) Årsredovisning för Tingsryd 1609 AB (publ) 556693-7990 Räkenskapsåret 2010 07 01 2010 12 31 Org.nr 556693-7990 1 (7) Styrelsen och verkställande direktören för Tingsryd 1609 AB (publ) får härmed avge årsredovisning

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G

Å R S R E D O V I S N I N G Å R S R E D O V I S N I N G för Hålabäcks Värmeförening ek för. Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2011-01-01--2011-12-31. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning

Läs mer

tämligen kortfattad. Vi anser det inte vara RKR:s uppgift att kommentera hur själva medelsförvaltningen bör utföras.

tämligen kortfattad. Vi anser det inte vara RKR:s uppgift att kommentera hur själva medelsförvaltningen bör utföras. Följande dokument är en sammanställning av de remissyttranden som inkommit med anledning av utkastet till rekommendation om redovisning av finansiella tillgångar och finansiella skulder. Den vänstra kolumnen

Läs mer

RESULTATRÄKNING 2005 2004 ( 31/3-31/12 )

RESULTATRÄKNING 2005 2004 ( 31/3-31/12 ) RESULTATRÄKNING 2005 2004 ( 31/3-31/12 ) Nettoomsättning Not 2 2 913 083 2 242 855 Fastighetskostnader Reparationer och underhåll -960 055-99 176 Drift -1 613 350-627 416 Förvaltningskostnader -215 522-299

Läs mer

Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31

Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31 Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

Happy minds make happy people. H1 Communication AB (publ) bokslutskommuniké

Happy minds make happy people. H1 Communication AB (publ) bokslutskommuniké Happy minds make happy people H1 Communication AB (publ) bokslutskommuniké 212 Bokslutskommuniké Väsentliga händelser under 212 Redan under 211 aviserade vi att planen för att nå ett kostnadseffektivare

Läs mer

Media Evolution Ideell Förening

Media Evolution Ideell Förening Årsredovisning för Media Evolution Ideell Förening Räkenskapsåret 2011-01-01-2011-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Årsredovisning. MX-ONE Usergroup

Årsredovisning. MX-ONE Usergroup Årsredovisning för MX-ONE Usergroup 802015-5373 Räkenskapsåret 2013 1 (7) Styrelsen för MX-ONE Usergroup får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2013. Förvaltningsberättelse Förslag till vinstdisposition

Läs mer

Årsredovisning. Kinds Golfklubb

Årsredovisning. Kinds Golfklubb Årsredovisning för Kinds Golfklubb Räkenskapsåret 2009 Kinds Golfklubb 1(9) Styrelsen för Kinds Golfklubb får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2009. Förvaltningsberättelse Verksamhet Kinds

Läs mer

Till föreningsstämman i Bostadsrättsföreningen Kantarellen 11. Organisationsnummer 769607-5857.

Till föreningsstämman i Bostadsrättsföreningen Kantarellen 11. Organisationsnummer 769607-5857. REVISIONSBERÄTTELSE Till föreningsstämman i Bostadsrättsföreningen Kantarellen 11. Organisationsnummer 769607-5857. Vi har granskat årsredovisningen och räkenskaperna samt styrelsens förvaltning i Bostadsrättsföreningen

Läs mer

Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688

Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 DELÅRSRAPPORT 2011 Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2011-06-30 Verksamhet Aktiebolaget SCA Finans (publ) med organisationsnummer 556108-5688 och säte i Stockholm är ett helägt dotterbolag till

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011 1(11) Vita Huset i Nyköping AB Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2011 Styrelsen och verkställande direktören avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING ÅRSREDOVISNING 2014/2015 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förvaltningsberättelse Resultaträkning Balansräkning Ställda säkerheter & ansvarsförbindelser Tilläggsupplysningar Upplysningar resultaträkning Upplysningar

Läs mer

DELÅRSRAPPORT 2014. Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30

DELÅRSRAPPORT 2014. Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30 DELÅRSRAPPORT 2014 Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30 Verksamhet Aktiebolaget SCA Finans (publ) med organisationsnummer 556108-5688 och säte i Stockholm är ett helägt dotterbolag till

Läs mer

Årsredovisning för. PRfekt Kontor AB 556735-8014. Räkenskapsåret 2009-09-01-2010-08-31

Årsredovisning för. PRfekt Kontor AB 556735-8014. Räkenskapsåret 2009-09-01-2010-08-31 Årsredovisning för PRfekt Kontor AB Räkenskapsåret 2009-09-01-2010-08-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 Nerikes Brandkår 2013-09-20 Ref Anders Pålhed (1) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4

Läs mer

JLT Delårsrapport jan juni 15

JLT Delårsrapport jan juni 15 JLT Delårsrapport jan juni 15 Rörelseresultat 2,4 MSEK (2,7) Omsättning 43,7 MSEK (34,6) Bruttomarginal 45,7 procent (34,9) Resultat efter skatt 2,0 MSEK (2,0) Kommentarer från VD Uppstarten av JLT:s USA-bolag

Läs mer

Koncernredovisning i enlighet med K2 Nulla regula sine exceptione

Koncernredovisning i enlighet med K2 Nulla regula sine exceptione Koncernredovisning i enlighet med K2 Nulla regula sine exceptione Kandidatuppsats Extern redovisning VT 2015 Handledare: Thomas Polesie Författare: Martin Dahlgren Kevin Larsson Sammanfattning Uppsatsens

Läs mer

Statliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd

Statliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd Statliga stöd, Avsnitt 32 289 32 Statliga stöd Tillämpningsområde Sammanfattning Definitioner 32.1 RR 28 Statliga stöd RR 28 ska tillämpas vid redovisning av statliga bidrag, inklusive utformningen av

Läs mer

Media Evolution Southern Sweden Ideell Förening

Media Evolution Southern Sweden Ideell Förening Årsredovisning för Media Evolution Southern Sweden Ideell Förening Räkenskapsåret 2010-01-01-2010-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3 Ställda säkerheter

Läs mer

INFORMATION TILL FRII S MEDLEMS- ORGANISATIONER K3 - nytt regelverk för redovisning i större enheter från och med årsredovisning för 2014

INFORMATION TILL FRII S MEDLEMS- ORGANISATIONER K3 - nytt regelverk för redovisning i större enheter från och med årsredovisning för 2014 INFORMATION TILL FRII S MEDLEMS- ORGANISATIONER K3 - nytt regelverk för redovisning i större enheter från och med årsredovisning för 2014 Nedan lämnas en kortfattad beskrivning av K3-regelverket och dess

Läs mer

Ökad omsättning. Perioden januari mars. Vd:s kommentar. Delårsrapport januari-mars 2013

Ökad omsättning. Perioden januari mars. Vd:s kommentar. Delårsrapport januari-mars 2013 Ökad omsättning Perioden januari mars Omsättningen ökade till 61,9 MSEK (58,7), vilket ger en tillväxt om 6 % Rörelseresultatet uppgick till 4,3 MSEK (4,5) vilket ger en rörelsemarginal om 6,9 % (7,7)

Läs mer

2011 Christofer Carlsson

2011 Christofer Carlsson Carlsson & Berger Entreprenad Invest grundades med affärsidén att bygga flerfamiljshus av hög kvalitet, design och med mer genomtänkta planlösningar och högklassigare materialval än våra kollegor i branschen

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2012

Årsredovisning för räkenskapsåret 2012 1(9) Ideonfonden AB Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2012 Styrelsen och verkställande direktören avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 3 - balansräkning

Läs mer

Havells Sylvania Sweden AB

Havells Sylvania Sweden AB Årsredovisning Havells Sylvania Sweden AB Räkenskapsår 2012-01-01-2012-12-31 Fastställelseintyg Undertecknad styrelseledamot intygar härmed att en med denna undertecknade kopia likalydande resultat- och

Läs mer

Granska årsredovisning - Zingo Djurvård AB

Granska årsredovisning - Zingo Djurvård AB Granska årsredovisning - Zingo Djurvård AB Du ska som revisor granska årsredovisningen för Zingo Djurvård AB för 2014. Bolaget ägs av Lisen Krall som tidigare drev företaget som enskild näringsidkare.

Läs mer

GOODCAUSE HOLDING AB

GOODCAUSE HOLDING AB ÅRSREDOVISNING 2004 / 2005 GOODCAUSE HOLDING AB Styrelsen och Verkställande Direktören för GoodCause Holding AB får härmed avge årsredovisning för sitt första räkenskapsår, 2004-11-12-2005-12-31 Innehåll

Läs mer

Dividend Sweden AB (publ)

Dividend Sweden AB (publ) Årsredovisning för Dividend Sweden AB (publ) Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Slopad revisionsplikt- Är ett reviderat material viktigt för banken?

Slopad revisionsplikt- Är ett reviderat material viktigt för banken? Högskolan i Halmstad Sektionen för ekonomi och teknik Valfritt ekonomiskt program 180hp Slopad revisionsplikt- Är ett reviderat material viktigt för banken? Kandidatuppsats företagsekonomi, 61-90hp Slutseminarium

Läs mer

SJR koncernen fortsätter expandera

SJR koncernen fortsätter expandera SJR koncernen fortsätter expandera Omsättningen för andra kvartalet uppgick till 37,7 MSEK (29,0 motsvarande samma period föregående år), en ökning med 30 %. För halvåret 2008 uppgick omsättningen till

Läs mer

ÅRSREDOVISNING. Åkeriservice Syd Aktiebolag. för. Org.nr. 556121-3835

ÅRSREDOVISNING. Åkeriservice Syd Aktiebolag. för. Org.nr. 556121-3835 resultaträkning - balansräkning - ställda - tilläggsupplysningar underskrifter ÅRSREDOVISNING för Åkeriservice Syd Aktiebolag Styrelsen och verkstiillande direktören fr hiirrned avkinina årsredovisning

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

Årsredovisning. Brunnsvikens Kanotklubb BKK

Årsredovisning. Brunnsvikens Kanotklubb BKK Årsredovisning Styrelsen får härmed avge årsredovisning för avseende räkenskapsåret 2013 (Org nr 802004-7802) Resultaträkning, kr 2013 2012 Rörelsens intäkter Nettoomsättning 2 069 593 1 706 453 Summa

Läs mer