Fud-program 2007 Remissvar - SERO

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fud-program 2007 Remissvar - SERO"

Transkript

1 Fud-program 2007 Remissvar - SERO 11.5 Förslutningslinjen Förslutningslinjen omfattar återfyllning och pluggning av alla andra utrymmen än deponeringstunnlarna såsom stamtunnlar, transporttunnlar, centralområde samt ramp och schakt för transport och ventilation. Dessutom ingår förslutning av undersökningsborrhål från ytan och från slutförvarsanläggningens utrymmen. Förslutningen av slutförvarets övriga utrymmen kommer inte att ske förrän allt använt kärnbränsle har deponerats. Det innebär att förslutningsaktiviteterna ligger ganska långt in i framtiden. Hittills har SKB prioriterat arbetet med återfyllningen av deponeringstunnlarna. Erfarenheterna från dessa studier kommer att användas inom det fortsatta arbetet med att återfylla även övriga utrymmen. De material som kan bli aktuella är svällande lera, icke svällande lera, bergkross eller kombinationer av nämnda material. Hantering, tillverkning och återfyllning kan i stor utsträckning göras med samma metoder som utvecklas för återfyllningslinjen. Undersökningsborrhål från markytan och i själva slutförvaret måste tätas senast i samband med förslutningen av slutförvaret. SKB har studerat och utvecklat flera koncept för detta. Det mest lovande konceptet, bentonit i kombination med kvartsbaserad betong, har testats tillsammans med Posiva i ett 500 meter djupt borrhål i Olkiluoto i Finland. Den kvartsbaserade betongen placeras i zoner med dåligt berg. Inför ansökan ska referensutformningar för att försluta olika delar av slutförvaret vara valda. För förslutningen innebär detta att både material och metod för inplacering av återfyllning och pluggar ska vara valda. Det är också viktigt att vi utreder var gränsen för vatteninflödet in till tunnel går för att kraven på förslutning ska uppfyllas och hur förslutningen i ramp och schakt ska utformas för att funktionen ska bibehållas även efter nästa istid. Inför byggstarten av slutförvaret bör de material som ska användas i schaktens och rampens övre delar vara testade för de förhållanden som råder under permafrost.! ""# $ %" # Grundvattenströmning 1

2 Inom SR-Can har metodik utvecklats för att analysera både ett öppet förvar och den långsiktiga hydrogeologiska utvecklingen för ett förslutet och återmättat förvar. Specifikt har metodik utvecklats för att direkt använda de framtagna platsmodellerna i kombination med platsanpassade utformningar av det tänkta förvaret. För de öppna förvarssimuleringarna är frågeställningar såsom påverkansområde med sänkt grundvattenyta, storlek och rumslig fördelning av inflöden i förvaret, samt upptransport av salint grundvatten till förvarsnivå av intresse. FRÅGA Grundvattenpåverkan enligt Miljöbalk och EU:s Vattendirektiv? Miljöbalk (1998:808) FÖRSTA AVDELNINGEN ÖVERGRIPANDE BESTÄMMELSER 1 kap. Miljöbalkens mål och tillämpningsområde 1 Bestämmelserna i denna balk syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl. Miljöbalken skall tillämpas så att 1. människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan, 2. värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas, 3. den biologiska mångfalden bevaras, 4. mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas, och 5. återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås. 5 kap. Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsförvaltning Föreskrifter om miljökvalitet 1 Regeringen får för vissa geografiska områden eller för hela landet meddela föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt, om det behövs för att varaktigt skydda människors hälsa eller miljön eller för att avhjälpa skador på eller olägenheter för människors hälsa eller miljön (miljökvalitetsnormer). Regeringen får överlåta till en myndighet att meddela miljökvalitetsnormer som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen. Vad miljökvalitetsnormer skall ange 2 Miljökvalitetsnormer skall ange 1. föroreningsnivåer eller störningsnivåer som människor kan utsättas för utan fara för olägenheter av betydelse eller som miljön eller naturen kan belastas med utan fara för påtagliga olägenheter och som inte får överskridas eller underskridas efter en viss angiven tidpunkt eller under en eller flera angivna tidsperioder, 2. föroreningsnivåer eller störningsnivåer som skall eftersträvas eller som inte bör överskridas eller underskridas efter en viss angiven tidpunkt eller under en eller flera angivna tidsperioder, 3. högsta eller lägsta förekomst i yt- och grundvatten av organismer som kan tjäna till 2

3 ledning för bedömning av tillståndet i miljön, eller 4. de krav i övrigt på kvaliteten på miljön som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen. Miljökvalitetsnormer skall vid behov omprövas. Lag (2003:890). Hur miljökvalitetsnormer skall uppfyllas 3 Myndigheter och kommuner skall säkerställa att de miljökvalitetsnormer som meddelats enligt 1 uppfylls när de - prövar tillåtlighet, tillstånd, godkännanden, dispenser och anmälningsärenden, - utövar tillsyn, eller - meddelar föreskrifter. Vid planering och planläggning skall kommuner och myndigheter iaktta miljökvalitetsnormer. CLAB Centralt mellanlager för använt bränsle (Clab) Det använda kärnbränslet mellanlagras i vattenbassänger i ett centralt mellanlager (Clab) vid kärnkraftverket i Oskarshamn, se figur 1-3. Clab består av en mottagningsdel i marknivå, där transportbehållarna med det använda bränslet tas emot och bränslet lastas ur under vatten. Själva lagringsutrymmet består av två bergrum med taket meter under markytan. Varje bergrum är ungefär 120 meter långt och innehåller fyra lagringsbassänger och en reservbassäng. Vattnet i bassängerna tjänar både som strålskärm och som kylmedel. Bränslets överkant står åtta meter under vattenytan. Vid bassängkanten är strålningsnivån så låg att personalen kan vistas där utan tidsbegränsning. Vid årsskiftet 2006/2007 fanns ton bränsle (räknat som ursprunglig mängd uran) i anläggningen. Den totala lagringskapaciteten är ton bränsle, fördelade på ton i de ursprungliga bassängerna och ton i de nya SKB vill förstärka konstruktion i utbyggt mellanlager för använt kärnbränsle SKB har efter egna slutkontroller i det utbyggda mellanlagret för använt kärnbränsle (Clab 2), som ännu inte är i drift, funnit att en komponent i anläggningen inte fullt ut uppfyller uppsatta konstruktionskrav. Det handlar om så kallade rörelsefogar i en transportkanal mellan de befintliga och de nybyggda 3

4 förvaringsbassängerna. SKB utarbetar nu ett program för de åtgärder som behöver genomföras. Frågetecknen kring rörelsefogarna uppstod i samband med att SKB kontrollerade det nybyggda mellanlagret inför kommande drifttagning. Ytterligare kontroller och analyser har nyligen avslutats. Dessa visar att fogarna fungerar som avsett under normala driftförhållanden, men att konstruktionen inte uppfyller de krav som ställs vid icke-normala driftförhållanden, exempelvis kraftigt förhöjda vattentemperaturer. SKB har därför beslutat att förstärka konstruktionen. För att kunna ta emot bränsle som vanligt när förstärkningsarbetet pågår, planerar SKB att föra över en begränsad mängd bränsle från de befintliga bassängerna till de nya. Därefter kommer kanalen att åtgärdas. För att bibehålla fullgod säkerhet när kanalen används planerar SKB att vidta kompletterande säkerhetsåtgärder. En säkerhetsanalys gällande överföringen av bränsle från de befintliga bassängerna till de nya kommer att tas fram och redovisas till Statens kärnkraftinspektion (SKI), som är tillsynsmyndighet. Det hade varit bättre om felet upptäckts tidigare. Problemet har lett till förseningar i projektet, men det viktigaste är att alltid bibehålla en god säkerhet i anläggningen, säger Tommy Hedman, ansvarig för projektet inom SKB. SKI har informerats och ett åtgärdsprogram som sammanfattar såväl kort- och långsiktig åtgärder lämnas in så snart som möjligt. FRÅGOR: Varför finns inget jämförande material ang aktiv kylning kontra passiv kylning? Sårbarhet vid störning av aktiv kylning? Energiförbrukning vid aktiv kylning från dag ett till dess att sista reaktorn stängts? Varifrån kommer driftelen och hur skall den produceras efter sista reaktorns stängning? Effektbehov för olika förvarstyper? Energiförbrukning per år och förvarstyp? Varför redovisas inte metod med passiv kylning och jämförande sårbarhetsutredning? Varför samlas allt utbränt bränsle på ett ställe när sabotageriskerna är kända? Varför inte ett passivlager på västkusten nära Ringhals? 14.2 Krav på kapseln I slutförvaret har kapseln till uppgift att isolera det använda kärnbränslet från omgivningen under mycket långa tidsperioder. SKB:s referensutformning för kapseln består av en yttre korrosionsbarriär av koppar och en lastbärande insats av segjärn. Kapseln har en diameter på drygt en meter och den är nästan fem meter lång, se figur Både utformningen av kapselns olika delar och valet av material i de olika komponenterna baseras på konstruktionsförutsättningarna för kapseln /14-3/. Med konstruktionsförutsättningar menas de övergripande krav som vi ställer på kapselns funktion. Dessa ligger i sin tur till grund för hur kapselns olika delar utformas i detalj. I korthet innebär konstruktionsförutsättningarna följande: Kapseln ska innesluta och förhindra spridning av radioaktiva ämnen från det använda kärnbränslet. Kapseln ska motstå de korrosionsangrepp som förväntas i slutförvaret. Kapseln ska motstå de isostatiska belastningar som förväntas i slutförvaret under en glaciationscykel. Kapseln ska motstå de skjuvbelastningar som förväntas i slutförvaret. 4

5 5 cm koppar Beräknad vikt (kg): Kopparkapsel Insats Bränsleelement (BWR) Totalt Utbränningsgrad Utbränning är ett mått på den energi som utvunnits ur bränsleelementet och anges i megawattdygn per kilo uran (MWd/kgU). När utbränningen nått en viss nivå byts bränsleelementet ut. I och med den tekniska utvecklingen av bränslet har både utbränningen och anrikningsgraden successivt ökat sedan reaktorerna ursprungligen togs i drift. Motivet till detta är att få en så ekonomiskt fördelaktig drift av reaktorerna som möjligt. De värden för utbränning och anrikning som är dimensionerande i ansökan för Clab och inkapslingsanläggningen är: BWR 55 MWd/kgU; 3,6 procent uran-235 PWR 60 MWd/kgU; 4,3 procent uran-235 BWR Mox 50 MWd/kgU; 4,5 procent Pu-fiss Det finns i dag planer hos kärnkraftföretagen att använda bränsle med högre anrikning och utbränning; 60 MWd/kgU och 5 procent uran-235 för både PWR- och BWR-bränsle. I denna planering är det viktigt att klargöra vilka konsekvenser dessa förändringar kan ha för slutförvarssystemet. En viktig del är att förutsättningarna är desamma för alla delar i systemet (transportbehållare för använt bränsle, Clab, inkapslingsanläggning, transportbehållare för fylld kopparkapsel samt slutförvaret). Vi bedömer att vi i dag har tillräckligt med data för kommande säkerhetsanalys, SR-Site, för bränslet som använts som underlag i ansökan för Clab och inkapslingsanläggningen. Dock måste en komplettering göras för det Mox-bränsle som finns hos OKG. Frågan om kriticitet behöver också diskuteras ytterligare med anledning av den högre anrikningsgraden. FRÅGOR Beroende på bränslets sammansättning och utbränning påverkas kapseln under sönderfallsprocessen av ingående ämnen som Uran, Plutonium, Americum, Neptunium, Curium, Radium etc. Bildas gas under sönderfallet som ökar trycket inne i kapseln? Om gaser bildas, vilka är i så fall dessa? Energi är en produkt av massa och hastighet E=m*v 2 och även E=tryck*volym. Om massan i de radioaktiva ämnena minskar vid ett sönderfall kommer då trycket att öka i kapseln om volymen är konstant? Gäller pv=nrt i dessa sammanhang? 28.1 Separation och transmutation I Fud-program 2007 sker en god redogörelse för sakläget beträffande separation och transmutation. Redan i Fud-program 2004 drogs ett antal slutsatser som SERO instämmer i, bl. a. : 5

6 att det är osannolikt att ADS-anläggningar i industriell skala kan tas i drift före ADS = Acceleratordrivet system En framgångsrik utveckling av S&T (Separation och Transmutation) kommer inte att göra geologisk förvaring föråldrad. De komplexa processerna kommer oundvikligen att ge visst avfall med långlivade radionuklider. För detta avfall behövs ett geologiskt slutförvar. Begreppet separation anses mindre laddat än tidigare använda upparbetning, som förvärvat ett dåligt rykte på grund av stora radioaktiva utsläpp till luft och vatten. (Sellafield och La Hauge) SKB understöder nu svensk forskning kring S&T med ca 5 miljoner kronor per år och i programmet föreslås en ökning till 6-7 miljoner kr per år. SERO anser det inte motiverat att SKB använder medel för forskning kring upparbetning och transmutation eftersom ingetdera kan förväntas bli aktuella för Sveriges vidkommande. Nuvarande anslag bör i stället minskas till att enbart omfatta litteraturbevakning. SKB:s stöd till forskning om S&T tyder på att man befarar en lång avvecklingsperiod för kärnkraften trots att ny kärnkraft inte verkar vara ekonomiskt konkurrenskraftig mot vissa förnybara energiformer. FRÅGOR Leder sönderfallsprocessen av ingående ämnen som Uran, Plutonium, Americum, Neptunium, Curium till bildandet av Barium och Krypton? Hur stora mängder Krypton kommer att bildas per kg bränsle vid transmutation om mängden Krypton i dag är 1 ppm i atmosfären? Viken typ av strålning har nedanstående Ädelgaser? 78 Kr 0,35 % Kr, stabil isotop med 42 neutroner 80 Kr 2,25 % Kr, stabil isotop med 44 neutroner 81 Kr syntetisk år 0,281 MeV 81 Br 82 Kr 11,6 % Kr, stabil isotop med 46 neutroner 83 Kr 11,5 % Kr, stabil isotop med 47 neutroner 84 Kr 57 % Kr, stabil isotop med 48 neutroner 85 Kr syntetisk 10,756 år - 0,687 MeV 85 Rb 86 Kr 17,3 % Kr, stabil isotop med 50 neutroner 28.2 Djupa borrhål Bland tänkbara alternativ till KBS-3 metoden har nämnts transmutation och djupa borrhål. SERO anser i likhet med SKB att transmutation kan avföras eftersom det inte är något alternativ, medan alternativet Djupa borrhål förefaller tekniskt möjligt att genomföra. Fud-program 2007 redogör för en rad problem och osäkerheter med den metoden och jämför den med KBS-3 på ett antal punkter. När det gäller metoden Djupa borrhål finns mycket mindre forskning att luta sig emot varför många påståenden i föreliggande rapport snarare borde betecknas antaganden i brist på fakta. Resultatet av den forskning som nu startat i Storbritannien 2007 ger förhoppningsvis svar på ett antal frågor. SERO anser att det är för tidigt att avskriva metoden Djupa borrhål men godtar att SKB tills vidare ligger lågt med egna forskningsinsatser om metoden. Men den hållningen kan behöva omprövas om den engelska forskningen ger intressanta utfall eller att KBS-3-metoden visar sig ha så stora 6

7 svagheter att ett alternativ typ Djupa borrhål kan vara ett alternativ som då förtjänar fördjupad utredning 32 Opinion och attityder psykosociala effekter Om arbetet med att förankra processen med omhändertagande av kärnkraftens avfall skall vinna acceptans hos en bred allmänhet skall lyckas krävs att kunskapen om hur man tänker gå tillväga sprids till breda folkgrupper. SERO, Sveriges Energiföreningars RiksOrganisation har valt att delta granskningen av MKB för slutförvar eftersom vi har stor erfarenhet av sådant arbete med förnybara energiformer. Olyckan i Forsmark 1 i juli 2006 avslöjade mycket stora brister i SKI:s granskning inför första start av reaktorn och medverkan till att under de första dygnen efter olyckan tona ner allvaret i vad som verkligen hänt och var på väg att hända ökade inte heller förtroendet för myndigheten. I sådana lägen är det oerhört viktigt att det finns goda kunskaper utanför berörda aktörer och myndigheter så att en balanserad bedömning kan ske. Genom att delta i projektet kärnavfallsgranskning byggs en avsevärd kunskap upp om avfallsfrågan hos deltagande organisationer. Mycket viktiga personliga kontakter som skapar ökat förtroende för processen har skapats under arbetets gång och vi tror att någon form av fortsättning efter detta projekts avslutning vid 2008 års utgång skulle vara värdefullt för alla deltagande parter. I Fud-program 2007 finns ett förslag till ett nytt projekt Ungdomars syn på demokrati och teknikfrågor. Det projektet tillstyrker SERO men vi vill också se ett annat projekt som går ut på att öka miljöorganisationernas förtroende för kärnkraftsäkerhet och hanteringen av avfallsfrågan. 34 Översikt Loma-programmet och rivningen 1.5 Förutsättningar för planeringen Planeringen styrs av olika förutsättningar. Det rör sig dels om hur de olika anläggningarna ska utformas. Avfallets radioaktivitet bestämmer i huvudsak detta. En annan förutsättning är hur stora avfallsmängder som uppkommer. Detta är direkt beroende av hur lång drifttid de olika reaktorerna förutsätts ha. Avfallets egenskaper påverkar också. Tendensen just nu går mot allt högre medelutbränningsgrader. Höga utbränningsgrader kan exempelvis innebära att fler forskningsinsatser behöver göras inför säkerhetsanalyserna för det använda kärnbränslet. Detta behandlas i kapitel 22 i del IV. Olika typer av radioaktivt avfall Kärnavfallet delas in i olika kategorier efter graden av radioaktivitet (låg-, medel- eller högaktivt avfall) samt efter aktivitetens varaktighet (kort- eller långlivat avfall). Huvuddelen av avfallet från kärnkraftverken, cirka 85 procent av volymen, är kortlivat och låg- och medelaktivt. Det uppkommer både vid driften av anläggningarna och när dessa rivs. Driftavfallet består till exempel av förbrukade filter, utbytta komponenter och använda skyddskläder. Rivningsavfallet består bland annat av metallskrot och byggnadsmaterial. Vid driften och rivningen av kärnkraftverken uppkommer också långlivat låg- och medelaktivt avfall. Förbrukade komponenter från reaktorhärden eller dess omedelbara närhet tillhör denna kategori. Komponenterna innehåller långlivade ämnen, som bildas när stabila ämnen i till exempel stål utsätts för stark neutronstrålning från reaktorhärden. Använt kärnbränsle utgör en mindre del av den totala avfallsvolymen, men innehåller den helt dominerande mängden av all radioaktivitet, både kort- och långlivad. De radioaktiva ämnenas sönderfall gör att de avger strålning och alstrar värme (resteffekt). Efterhand som de kortlivade 7

8 ämnena i bränslet sönderfaller kommer radioaktiviteten att domineras av de långlivade ämnena. Använt kärnbränsle kräver strålskärmning vid all hantering, lagring och slutförvaring. Värmen som utvecklas måste kylas bort för att bränslet inte ska överhettas. Innehållet av långlivade radioaktiva ämnen avgör hur ett slutförvar bör utformas. Förekomsten av klyvbart material fordrar åtgärder som förhindrar kriticitet eller att bränslet ska komma i orätta händer. Avfallsmängder De totala mängderna kärnavfall, som ska tas om hand, beror på antalet kärnreaktorer och deras drifttid. För närvarande är tio reaktorer i drift. Avfallsmängderna påverkar den kapacitet och den drifttid olika avfallsanläggningar behöver ha. Däremot påverkar inte mängderna de grundläggande steg eller de typer av anläggningar som behövs för att ta hand om avfallet. Mängden använt kärnbränsle anges oftast som den mängd uran som ursprungligen fanns i bränslet. Den bränslemängd2 som förbrukats i de svenska kraftreaktorerna till och med år 2006 är ton uran från kokvattenreaktorer (BWR) och ton uran från tryckvattenreaktorer (PWR). Kärnbränsleprogrammet ska hantera allt använt bränsle som driften av de svenska kärnkraftverken ger upphov till. Det måste därför anpassas till olika utfall när det gäller återstoden av kärnenergiproduktionen. Nyligen har ägarna till kärnkraftverken ändrat den beräknade drifttiden. Tidigare baserades alla prognoser på 40 års drifttid, vilket gav upphov till ton avfall (räknat som uran), motsvarande kapslar. Den långsiktiga planeringen för kärnbränsleprogrammet baserar sig numera på ett nytt referensscenario där reaktorerna i Ringhals och Forsmark förutsätts ha en drifttid på 50 år och OKG:s reaktorer ha en drifttid på 60 år. Den mängd som ska slutförvaras uppgår till cirka ton uran, motsvarande ungefär kapslar. 2 Inkluderar uttaget bränsle samt nuvarande reaktorhärdar Långlivat avfall Det långlivade låg- och medelaktiva avfallet består i huvudsak av två kategorier: Härdkomponenter (styrstavar, härdgaller etc) och de interna delar i reaktorn som är kraftigt neutronbestrålade. Avfallet uppkommer både vid underhåll och vid rivning. Långlivat avfall från verksamheter i Studsvik och från sjukvård, forskning och industri. Detta avfall uppkommer successivt och är inte knutet till driften eller avvecklingen av kärnkraftverken. Det långlivade avfallet från kärnkraftverken mellanlagras i dag antingen i förvaringskassetter i bassängerna i Clab eller i kärnkraftverkens bassänger. I framtiden kommer även torr mellanlagring att bli aktuell för detta avfall, innan slutförvaret för det långlivade avfallet står färdigt. Det långlivade avfallet från sjukvård, forskning och industri förpackas i kokiller eller fat och mellanlagras tillsammans med Studsviks eget avfall i ett särskilt bergrum i Studsvik, i väntan på att deponeras i slutförvaret för långlivat låg- och medelaktivt avfall. Volymen långlivat avfall är än så länge relativt liten, men den kommer att öka i samband med pågående och planerade modifieringar av reaktorerna och senare i samband med rivningen av kärnkraftverken, Clab och inkapslingsanläggningen. En förlängd drifttid av kraftverken ger förmodligen även ökade volymer av långlivat avfall som uppkommer vid underhåll och reparation. SKI påpekade i granskningen av Fud-program 2004 att SKB i nästa Fud-program bör ge en mer detaljerad beskrivning av programmet för det långlivade låg- och medelaktiva avfallet. Mot bakgrund av SKB:s övriga verksamhet kommer Fud-program 2010 att fokusera på Loma-programmet. Ett system för att dokumentera det långlivade avfallet har utvecklats av SKB. Systemet benämns Draak (dataregister för aktivt avfall och komponenter) och liknar det som redan finns för SFR-avfall. Draak tar dessutom hänsyn till att dokumentationen sker successivt. Det senare är med anledning av att avfallet i vissa fall lagras som råavfall under en längre tid innan det får sin slutliga form för deponering. Planeringen för det långlivade avfallet kommer att utvecklas i Fud-program Mellanlagringen 8

9 av långlivat avfall behandlas i avsnitt Arbetet med att ta fram en säkerhetsredovisning och avfallsinventering för slutförvaret för långlivat avfall kommer att göras när ansökan om att bygga ut SFR har lämnats in år Loma-programmet syftar till att ta hand om allt det låg- och medelaktiva drift- och rivningsavfallet från det svenska kärnkraftsprogrammet. Det enda undantaget är det mycket lågaktiva driftavfallet som kraftbolagen väljer att deponera på sina interna markdeponier. Även Loma-programmet påverkas av de förlängda drifttiderna för reaktorerna. Det nya referensscenariot ger totalt upphov till cirka m3 kortlivat avfall och cirka m3 långlivat avfall från kärnkraftverken. Den ökade drifttiden av reaktorerna innebär således att drifttiderna både för SFR och slutförvaret förändras, liksom volymer av avfall och bränsle. Driften av Clab och inkapslingsanläggningen förlängs samtidigt som driftstarten för slutförvaret för långlivat låg- och medelaktivt avfall, SFL, senareläggs. FRÅGA Var är 8700 m 3 långlivat avfall tänkt att slutförvaras? Är Östhammar platsen för högaktiva reaktordelar? Är Oskarshamn platsen för utbränt kärnbränsle? Var i tiden är tillståndsprocessen för högaktiva reaktordelar? Varför är inte processen inlämnad till Miljödomstolen när Barsebäck redan stängts? Var är m 3 kortlivat avfall tänkt att förvaras? Mycket lågaktivt avfall Det mycket lågaktiva driftavfallet deponeras i kärnkraftverkens egna markförvar och behandlas utförligare i avsnitt SKB planerar att genomföra en förstudie över möjligheterna att deponera det mycket lågaktiva avfallet från avvecklingen av kärnkraftverken i markförvar. Förstudien kommer att genomföras i det inledande skedet av planeringen för utbyggnaden av SFR. FRÅGA Varför har tillståndsprocessen inte startat tidigare mot bakgrund av kända och förväntade beslut om stängning av bla Barsebäck? 38 Strategier för rivning Avvecklingen av en kärnteknisk anläggning påbörjas när den huvudsakliga verksamheten upphör, med syfte att inte återupptas, och fortsätter till dess att anläggningen är friklassad och inte av radiologiska skäl förhindrar etablering av annan verksamhet på platsen. Under tidsperioden måste tillståndshavaren tillförsäkra sig om att anläggningen bibehålls i ett skick som på ett säkert sätt skyddar människor och miljö. Arbetet med att ta fram strategier för att avveckla och riva kärnkraftverken sker i samarbete mellan SKB och tillståndshavarna. Representanter från SKB och de fyra kärnkraftverken diskuterar detta i en gemensam arbetsgrupp. Strategierna för att avveckla och riva kärnkraftverken kommer att skilja sig åt mellan de olika anläggningarna. Det beror delvis på att kraftverken har olika ägare med sinsemellan olika intressen. SKB:s uppgift är att samordna strategierna, så att de är förenliga med en säker och effektiv hantering och slutförvaring av det uppkomna avfallet. Skillnaderna när det gäller rivningsstrategier är tydligast för de två redan avställda reaktorerna i Barsebäck. För dessa pågår planeringen för rivningen. De andra blocken moderniseras i stället för att livstiden ska kunna ökas till mer än 40 år. Forsmark och Ringhals planerar att driva sina anläggningar i 50 år. För OKG:s del har styrelsen fattat beslut om att reaktorerna ska drivas i 60 år. FRÅGOR Varför har tillståndshavarna inte påbörjat planeringen för rivning av reaktorer när man är väl medveten om den politiska processen där framförhållningen är ett hjärtslag hos en politiker? 9

10 I fallet Barsebäck borde föreberedelser för rivning ha vidtagits för ett antal år sedan då de politiska tongångarna om stängning var kända. Under drift borde komponenter och enskilda detaljer märkas i förväg med angivande av lokaliseringsplats för slutförvar. Varför sker inte detta? För SERO Roland Davidsson Styrelseledamot Olof Karlsson V. Ordförande 10

SSM:s synpunkter på Fud-program 2007

SSM:s synpunkter på Fud-program 2007 SSM:s synpunkter på Fud-program 2007 Redovisning i Östhammar 17 december 2008 Innehåll Allmänna synpunkter Förslag till komplettering Förslag till samrådsfrågor Övriga bedömningar och synpunkter Regeringsbeslut

Läs mer

Rivning. av kärnkraftverk Nov 2005. Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild

Rivning. av kärnkraftverk Nov 2005. Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild Rivning av kärnkraftverk Nov 2005 Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild Reparationer ger erfarenhet De svenska erfarenheterna av att helt montera ned kärntekniska

Läs mer

SFR Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall

SFR Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall SFR Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall Här finns Sveriges radioaktiva driftavfall SFR, Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall, var den första anläggningen i sitt slag när den togs i drift

Läs mer

Fud-program 2013 2013-10-17

Fud-program 2013 2013-10-17 Fud-program 2013 1 Fud-program 2013 Kraven enligt kärntekniklagen (12 ) Den som har tillstånd [för] en kärnkraftsreaktor ska låta upprätta ett program för den allsidiga forsknings- och utvecklingsverksamhet

Läs mer

Underlag för samråd enligt 6:e kapitlet miljöbalken för prövningen enligt miljöbalken och kärntekniklagen

Underlag för samråd enligt 6:e kapitlet miljöbalken för prövningen enligt miljöbalken och kärntekniklagen Samråd november 2014 Tänd ett lager: P, R eller TR. ID 1448927 Underlag för samråd enligt 6:e kapitlet miljöbalken för prövningen enligt miljöbalken och kärntekniklagen Oskarshamn Utökad kapacitet för

Läs mer

Regeringen Miljödepartementet 103 33 Stockholm

Regeringen Miljödepartementet 103 33 Stockholm Sidan 1 av 5 Strategienheten Anders Bergman Datum Sid 2015-01-19 Dnr 2015KS004 1 (5) Regeringen Miljödepartementet 103 33 Stockholm Underrättelse enligt 17 kap. 5 miljöbalken samt hemställan om tillåtlighetsprövning

Läs mer

SKB har uppdraget. att ta hand om det svenska kärnavfallet

SKB har uppdraget. att ta hand om det svenska kärnavfallet SKB har uppdraget att ta hand om det svenska kärnavfallet Att skydda män niskor och miljö I Sverige finns radioaktivt avfall. Det är SKB:s uppdrag att ta hand om detta avfall och skydda människor och miljön,

Läs mer

Kärnavfallsrådets utfrågning om systemanalys. 24 april 2008

Kärnavfallsrådets utfrågning om systemanalys. 24 april 2008 Kärnavfallsrådets utfrågning om systemanalys 24 april 2008 Helhetsbild av slutförvarssystemet Olle Olsson Projektchef Kärnbränsleprojektet Dagens presentationer Anläggningar för slutligt omhändertagande

Läs mer

anläggningar i ett sammanhängande system för slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall M Svar: 14 februari 2017

anläggningar i ett sammanhängande system för slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall M Svar: 14 februari 2017 SERO Remissvar slutförvarsprocess avseende tillstånd till anläggningar i ett sammanhängande system för slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall M 1333-11 Svar: 14 februari 2017 Sammanfattning

Läs mer

NACKA TINGSRÄTT Avdelning 4 INKOM: MÅLNR: M AKTBIL: 435. Presentation MMD m

NACKA TINGSRÄTT Avdelning 4 INKOM: MÅLNR: M AKTBIL: 435. Presentation MMD m NACKA TINGSRÄTT Avdelning 4 Presentation MMD m INKOM: 2016-11-02 MÅLNR: M 1333-11 AKTBIL: 435 2016-11-02 1 Befintliga och planerade verksamheter i Forsmark Plats för Kärnbränsleförvaret Forsmarks kärnkraftverk

Läs mer

Översiktlig struktur av MKB-dokumentet för slutförvarssystemet

Översiktlig struktur av MKB-dokumentet för slutförvarssystemet Mellanlagring, inkapsling och slutförvaring av använt kärnbränsle Översiktlig struktur av MKB-dokumentet för slutförvarssystemet Svensk Kärnbränslehantering AB December 2007 Svensk Kärnbränslehantering

Läs mer

INFORMATION till allmänheten från Svensk Kärnbränslehantering AB. Inkapsling och slutförvaring I OSKARSHAMN

INFORMATION till allmänheten från Svensk Kärnbränslehantering AB. Inkapsling och slutförvaring I OSKARSHAMN INFORMATION till allmänheten från Svensk Kärnbränslehantering AB Inkapsling och slutförvaring I OSKARSHAMN UNDERLAG FÖR SAMRÅDSMÖTE DEN 5 APRIL 2005 UNDERLAG FÖR SAMRÅDSMÖTE DEN 5 APRIL 2005 Det här är

Läs mer

Gilla läget i 100 000 år... www.slutforvaret.se

Gilla läget i 100 000 år... www.slutforvaret.se Gilla läget i 100 000 år... I den här broschyren har vi antagit ett filosofiskt perspektiv på hur man kan tänka kring ett slutförvar av använt kärnbränsle. Du kan läsa den rätt upp och ner och själv fundera

Läs mer

Bilaga 1 Författningstext avseende miljökvalitetsnormer

Bilaga 1 Författningstext avseende miljökvalitetsnormer Bilaga 1 Yttrande SOU 2005:59 1 Bilaga 1 Författningstext avseende miljökvalitetsnormer 2 kap. 7 Kraven på hänsyn enligt 2-6 gäller i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem. Vid

Läs mer

Plan 2010. Kostnader från och med år 2012 för kärnkraftens radioaktiva restprodukter. Underlag för avgifter och säkerheter åren 2012 2014

Plan 2010. Kostnader från och med år 2012 för kärnkraftens radioaktiva restprodukter. Underlag för avgifter och säkerheter åren 2012 2014 Plan 2010 Kostnader från och med år 2012 för kärnkraftens radioaktiva restprodukter Underlag för avgifter och säkerheter åren 2012 2014 Svensk Kärnbränslehantering AB December 2010 Svensk Kärnbränslehantering

Läs mer

Plan Kostnader från och med år 2010 för kärnkraftens radioaktiva restprodukter. Svensk Kärnbränslehantering AB.

Plan Kostnader från och med år 2010 för kärnkraftens radioaktiva restprodukter. Svensk Kärnbränslehantering AB. Plan 2008 Kostnader från och med år 2010 för kärnkraftens radioaktiva restprodukter Underlag för avgifter och säkerheter åren 2010 och 2011 Svensk Kärnbränslehantering AB December 2008 Svensk Kärn bräns

Läs mer

Författningar som styr avveckling och rivning av kärnkraftverk eller annan kärnreaktor

Författningar som styr avveckling och rivning av kärnkraftverk eller annan kärnreaktor Författningar som styr avveckling och rivning av kärnkraftverk eller annan kärnreaktor Miljöbalken (1998:808) - förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd - förordning (1998:905)

Läs mer

Mark- och miljödomstolens mål nr: Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt. SERO Remissvar slutförvarsprocess 30 mars 2016

Mark- och miljödomstolens mål nr: Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt. SERO Remissvar slutförvarsprocess 30 mars 2016 Mark- och miljödomstolens mål nr: 1333-11 Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt Box 1104 131 26 Nacka Strand NACKA TINGSRÄTT Avdelning 4 INKOM: 2016-03-31 MÅLNR: M 1333-11 AKTBIL: 377 mmd.nacka@dom.se

Läs mer

Svensk Kärnbränslehantering AB. Saida Laârouchi Engström

Svensk Kärnbränslehantering AB. Saida Laârouchi Engström Svensk Kärnbränslehantering AB Saida Laârouchi Engström 2011-01-25 2 Vårt uppdrag Oavsett frågan om kärnkraftens framtid så finns i dag kärnavfall som måste tas om hand på kort och lång sikt för att skydda

Läs mer

Fud-program 2004 Svensk Kärnbränslehantering AB

Fud-program 2004 Svensk Kärnbränslehantering AB Fud-program 2004 Program för forskning, utveckling och demonstration av metoder för hantering och slutförvaring av kärnavfall, inklusive samhällsforskning Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear

Läs mer

Hur länge är kärnavfallet farligt?

Hur länge är kärnavfallet farligt? Hur länge är kärnavfallet farligt? Sifferuppgifterna som cirkulerar i detta sammanhang varierar starkt. Man kan få höra allt ifrån 100-tals till miljontals år. Dvs. vi har en spännvidd mellan olika uppgifter

Läs mer

Införande av en sluten bränslecykel i Sverige

Införande av en sluten bränslecykel i Sverige Införande av en sluten bränslecykel i Sverige LWR U+TRU+FP U+Pu FP Janne Wallenius & Jitka Zakova U+TRU U+TRU+FP KTH Gen-IV Bakgrund Med fjärde generationens kärnkraftssystem blir det möjligt att 1) Genom

Läs mer

Fud-program 2010. Program för forskning, utveckling och demonstration av metoder för hantering och slutförvaring av kärnavfall.

Fud-program 2010. Program för forskning, utveckling och demonstration av metoder för hantering och slutförvaring av kärnavfall. Fud-program 2010 Program för forskning, utveckling och demonstration av metoder för hantering och slutförvaring av kärnavfall September 2010 Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear Fuel and Waste

Läs mer

SERO Sveriges Energiföreningars Riksorganisation Box 57 Telefon 0221-82422 e-mail. info@sero.se 731 22 KÖPING Telefax: 0221-82522 www.sero.

SERO Sveriges Energiföreningars Riksorganisation Box 57 Telefon 0221-82422 e-mail. info@sero.se 731 22 KÖPING Telefax: 0221-82522 www.sero. SVERIGES ENERGIFÖRENINGARS RIKSORGANISATION 201402 17 SKB SamradSFR@skb.se Box 250 101 24 STOCKHOLM Härmed överlämnas SERO:s remissvar på samråd om SFR under februari 2014. Enligt uppdrag för SERO Leif

Läs mer

Ansökan om tillstånd enligt kärntekniklagen komplettering juli 2016

Ansökan om tillstånd enligt kärntekniklagen komplettering juli 2016 Följebrev Bilaga SFR-U K:4 Motiv till förvarsdjup Bilaga SFR-U K:5 Motivering av vald utformning för 2-5BLA Ansökan om tillstånd enligt kärntekniklagen komplettering juli 2016 Bilaga SFR-U K:6 Redovisning

Läs mer

Program för forskning, utveckling och demonstration av metoder för hantering och slutförvaring av kärnavfall

Program för forskning, utveckling och demonstration av metoder för hantering och slutförvaring av kärnavfall Fud-program 2007 Program för forskning, utveckling och demonstration av metoder för hantering och slutförvaring av kärnavfall September 2007 Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear Fuel and Waste

Läs mer

MKB och samråd. 31 MKB-processen och genomfört samråd. 31 MKB och samråd. Översikt

MKB och samråd. 31 MKB-processen och genomfört samråd. 31 MKB och samråd. Översikt 2017-09-12 1 31 MKB-processen och genomfört samråd MKB och samråd 2017-09-12 2 31 MKB och samråd Erik Setzman, civilingenjör Lantmäteri, miljösamordnare SKB Översikt Varför samråd Samrådsparter Genomförda

Läs mer

Forum för prövning av slutförvaringssystem för använt kärnbränsle eller kärnavfall

Forum för prövning av slutförvaringssystem för använt kärnbränsle eller kärnavfall Lagrådsremiss Forum för prövning av slutförvaringssystem för använt kärnbränsle eller kärnavfall Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 30 oktober 2008 Andreas Carlgren Egon Abresparr

Läs mer

Granskningsgruppens arbetsplan 2010

Granskningsgruppens arbetsplan 2010 s arbetsplan 2010 Antagen av 2010-02-09 1 Förord I och med platsvalsbeslutet den 3 juni 2009 har förutsättningarna kring det planerade slutförvarssystemet i Sverige tydliggjorts för LKO-projektet. SKB:s

Läs mer

Kärnavfallsrådets möte om platsval för slutförvar: SKI:s föreskrifter m.m. Näringslivets hus 4-5 juni 2008

Kärnavfallsrådets möte om platsval för slutförvar: SKI:s föreskrifter m.m. Näringslivets hus 4-5 juni 2008 Kärnavfallsrådets möte om platsval för slutförvar: SKI:s föreskrifter m.m. Näringslivets hus 4-5 juni 2008 Föreskrifter Drift av anläggning Presentation Långsiktig säkerhet: Barriärer och barriärfunktioner

Läs mer

Utökad mellanlagring 1

Utökad mellanlagring 1 Utökad mellanlagring 1 SVAFO SVAFO:s uppgift är att på ett säkert och miljömässigt ansvarsfullt sätt avveckla kärntekniska anläggningar, ta hand om kärnavfall från den tidiga svenska kärnforskningen samt

Läs mer

Ansökan om tillstånd enligt kärntekniklagen

Ansökan om tillstånd enligt kärntekniklagen Till Regeringen, Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet (ges in till Statens kärnkraftinspektion) Ansökan om tillstånd enligt kärntekniklagen Inkapslingsanläggning och centralt mellanlager vid Simpevarp,

Läs mer

2011-12-07. Till: Svensk kärnbränslehantering AB, SKB Stora Asphällan 8 742 94 Östhammar. sfr.samrad@skb.se

2011-12-07. Till: Svensk kärnbränslehantering AB, SKB Stora Asphällan 8 742 94 Östhammar. sfr.samrad@skb.se 2011-12-07 Till: Svensk kärnbränslehantering AB, SKB Stora Asphällan 8 742 94 Östhammar sfr.samrad@skb.se Kommentarer och frågor från Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, med anledning av

Läs mer

Kärnavfallsfrågan ur ett miljöperspektiv

Kärnavfallsfrågan ur ett miljöperspektiv Kärnavfallsfrågan ur ett miljöperspektiv Oss - Opinionsgruppen för säker slutförvaring Östhammar September 2005 Olika perspektiv Ett projekt eller ett problem kan te sig annorlunda ut om man betraktar

Läs mer

Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken komplettering juli 2016

Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken komplettering juli 2016 Bilaga SFR-U K:1 Frågor och svar per remissinstans Bilaga SFR-U K:4 Motiv till förvarsdjup Bilaga SFR-U K:5 Motivering av vald utformning för 2-5BLA Bilaga SFR-U K:6 Redovisning av alternativa utformningar

Läs mer

Plan Kostnader från och med år 2018 för kärnkraftens radioaktiva restprodukter. Underlag för avgifter och säkerheter åren

Plan Kostnader från och med år 2018 för kärnkraftens radioaktiva restprodukter. Underlag för avgifter och säkerheter åren December 2016 Plan 2016 Kostnader från och med år 2018 för kärnkraftens radioaktiva restprodukter Underlag för avgifter och säkerheter åren 2018 2020 SVENSK KÄRNBRÄNSLEHANTERING AB SWEDISH NUCLEAR FUEL

Läs mer

Stockholms Tingsrätt Miljödomstolen Box Stockholm

Stockholms Tingsrätt Miljödomstolen Box Stockholm 2006-06-13 Stockholms Tingsrätt Miljödomstolen Box 8307 104 20 Stockholm Miljöorganisationernas kärnavfallsgransknings, MKG:s, yttrande över Forsmarks Kraftgrupp AB:s ansökan om tillstånd enligt miljöbalken

Läs mer

KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste

KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste Om skyldigheter och ansvar vid avveckling och rivning av kärnkraftsreaktorer Drift av kärnkraftsreaktorer är kärnteknisk verksamhet som kräver tillstånd enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet

Läs mer

Äspölaboratoriet. En unik plats för experiment och forskning

Äspölaboratoriet. En unik plats för experiment och forskning Äspölaboratoriet En unik plats för experiment och forskning Berget i Äspölaboratoriet är ett tämligen vanligt granitiskt berg med både täta och vattenförande partier. Vi har djup kunskap om bergets egenskaper

Läs mer

Fud-program 2010: Program för forskning, utveckling och demonstration av metoder för hantering och slutförvaring av kärnavfall

Fud-program 2010: Program för forskning, utveckling och demonstration av metoder för hantering och slutförvaring av kärnavfall Fud-program 2010: Program för forskning, utveckling och demonstration av metoder för hantering och slutförvaring av kärnavfall Kommentarer från Aktionsgruppen för ett atomkraftsfritt Åland och Ålands natur

Läs mer

Stocksund 2009-01-07 Forsmarks Kraftgrupp AB Att. Kerstin Sjöberg 742 03 Östhammar

Stocksund 2009-01-07 Forsmarks Kraftgrupp AB Att. Kerstin Sjöberg 742 03 Östhammar 1 Stocksund 2009-01-07 Forsmarks Kraftgrupp AB Att. Kerstin Sjöberg 742 03 Östhammar Yttrande med anledning av utökat samråd om markdeponi för radioaktivt avfall på Svalören vid Forsmarks kärnkraftverk.

Läs mer

Samlad redovisning av metod, platsval och program inför platsundersökningsskedet

Samlad redovisning av metod, platsval och program inför platsundersökningsskedet Samlad redovisning av metod, platsval och program inför platsundersökningsskedet Svensk Kärnbränslehantering AB December 2000 Svensk Kärnbränslehantering AB Box 5864 102 40 Stockholm Tel 08-459 84 00 Fax

Läs mer

Gilla läget i 100 000 år... www.slutforvaret.se

Gilla läget i 100 000 år... www.slutforvaret.se Gilla läget i 100 000 år... 10 år 2003-2013 1 I den här broschyren funderar vi på ett mer filosofiskt plan på hur man kan tänka kring ett slutförvar av använt kärnbränsle. Det finns korta frågeställningar

Läs mer

2014-01-19. Ärendenr: NV-04556-14. Till: Naturvårdsverket registrator@naturvardsverket.se

2014-01-19. Ärendenr: NV-04556-14. Till: Naturvårdsverket registrator@naturvardsverket.se 2014-01-19 Ärendenr: NV-04556-14 Till: Naturvårdsverket registrator@naturvardsverket.se Miljöorganisationernas kärnavfallsgransknings, MKG:s, synpunkter på Plan and strategic environmental impact assessment

Läs mer

SERO, Box 57, 731 22 Köping FUD 2010. Programmets omfattning. Remissvar från SERO på. SKB:s tvingande rapport av slutförvarsprocessen 2010

SERO, Box 57, 731 22 Köping FUD 2010. Programmets omfattning. Remissvar från SERO på. SKB:s tvingande rapport av slutförvarsprocessen 2010 1 SERO, Box 57, 731 22 Köping Remissvar från SERO på FUD 2010 SKB:s tvingande rapport av slutförvarsprocessen 2010 Metoder för hantering och demonstration av slutförvaring av kärnavfall Programmets omfattning

Läs mer

Kärnavfallsrådets yttrande över SKB:s Fud-program 2013

Kärnavfallsrådets yttrande över SKB:s Fud-program 2013 Kärnavfallsrådets yttrande över SKB:s Fud-program 2013 SOU 2014:42 Kärnavfallsrådets yttrande över Svensk Kärnbränslehantering AB:s (SKB) program för forskning, utveckling och demonstration av metoder

Läs mer

Svar till SSM på begäran om tidplan för kvarstående kompletteringar av Miljökonsekvensbeskrivningen

Svar till SSM på begäran om tidplan för kvarstående kompletteringar av Miljökonsekvensbeskrivningen Strålsäkerhetsmyndigheten Att: Ansi Gerhardsson 171 16 Stockholm DokumentID 1431235 Ärende Handläggare Mikael Gontier Er referens SSM2011-2426-163 Kvalitetssäkrad av Godkänd av Kommentar Sida 1(5) Datum

Läs mer

Presentation på KASAM-seminariet KÄRNAVFALL vilka alternativ för metod och plats bör redovisas?, torsdagen den 23/2, 2006

Presentation på KASAM-seminariet KÄRNAVFALL vilka alternativ för metod och plats bör redovisas?, torsdagen den 23/2, 2006 Presentation på vilka alternativ för metod och plats bör redovisas?, torsdagen den 23/2, 2006 0 Box 7005, vilka 402 alternativ 31 Göteborg, för metod Tel: och 031-711 plats bör redovisas?, 00 92, Fax:

Läs mer

Yttrande till Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt angående kompletteringar av ansökan enligt miljöbalken om utökad verksamhet vid SFR

Yttrande till Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt angående kompletteringar av ansökan enligt miljöbalken om utökad verksamhet vid SFR Nacka Tingsrätt, Mark- och miljödomstolen Box 1104 131 26 Nacka Strand Beslut om yttrande Vårt datum: 2015-12-16 Er referens: Mål nr M 7062-14 Avd. 3 Diarienr: SSM2015-656 Handläggare: Georg Lindgren Telefon:

Läs mer

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel.

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 Miljöbalken SFS 1998:808 Tillämpning på tandklinikers verksamhet. Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 kap. Miljöbalkens mål Miljöbalken syftar

Läs mer

2013-12-04. Strålsäkerhetsmyndigheten Solna Strandväg 96 171 16 STOCKHOLM

2013-12-04. Strålsäkerhetsmyndigheten Solna Strandväg 96 171 16 STOCKHOLM 2013-12-04 Strålsäkerhetsmyndigheten Solna Strandväg 96 171 16 STOCKHOLM Yttrande över Svensk Kärnbränslehantering AB:s (SKB) Fud-program 2013. Program för forskning, utveckling och demonstration av metoder

Läs mer

Ansökan enligt miljöbalken

Ansökan enligt miljöbalken Bilaga MKB Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga AH Verksamheten och de allmänna hänsynsreglerna Samrådsredogörelse Metodik för miljökonsekvensbedömning Vattenverksamhet Laxemar-Simpevarp Vattenverksamhet

Läs mer

Johann Helgason Dreamstime.com. Kärnavfall - ett ansvar över generationsgränser

Johann Helgason Dreamstime.com. Kärnavfall - ett ansvar över generationsgränser Johann Helgason Dreamstime.com Kärnavfall - ett ansvar över generationsgränser Kärnavfall avger farlig strålning i 100 000 år Kärnavfall ska hanteras på ett sätt som inte pålägger framtida generationer

Läs mer

Avfallsmängder och prognoser Utdrag ur SSM-rapport 2015:31

Avfallsmängder och prognoser Utdrag ur SSM-rapport 2015:31 Utdrag ur rapport Datum: 2015-09-04 Handläggare: Flavio Lanaro Diarienr: SSM2015-2986 Dokumentnr: 15-2227 Avfallsmängder och prognoser Utdrag ur SSM-rapport 2015:31 Dokumentet är ett utdrag ur Sveriges

Läs mer

SKB:s övergripande tidsplan 2012-11-13. Kärnbränsleprogrammet. Lomaprogrammet 2012-11-13. Kärnbränsleförvaret

SKB:s övergripande tidsplan 2012-11-13. Kärnbränsleprogrammet. Lomaprogrammet 2012-11-13. Kärnbränsleförvaret Tillståndsprövning och tidsplaner SKB:s övergripande tidsplan Kärnbränsleprogrammet Fud Fud Fud Fud Fud Fud Kärnbränsleförvaret Tillståndsprövning i Uppförande och driftssättning i Dift Drift Projektering,

Läs mer

Ansökan om tillstånd enligt kärntekniklagen komplettering juli 2016

Ansökan om tillstånd enligt kärntekniklagen komplettering juli 2016 Följebrev Bilaga SFR-U K:4 Motiv till förvarsdjup Bilaga SFR-U K:5 Motivering av vald utformning för 2-5BLA Ansökan om tillstånd enligt kärntekniklagen komplettering juli 2016 Bilaga SFR-U K:6 Redovisning

Läs mer

Synpunkter på mål nr M (OKG AB:s ansökan om tillstånd till verksamheten vid Oskarshamns kärnkraftverk)

Synpunkter på mål nr M (OKG AB:s ansökan om tillstånd till verksamheten vid Oskarshamns kärnkraftverk) 2006-02-02 Till: Växjö Tingsrätt Miljödomstolen, rotel 10 Box 81 351 03 Växjö Synpunkter på mål nr M3171-04 (OKG AB:s ansökan om tillstånd till verksamheten vid Oskarshamns kärnkraftverk) Miljöorganisationernas

Läs mer

Säker slutförvaring av det högaktiva kärnavfallet hur går vi från forskning/teknikutveckling till industriell tillämpning

Säker slutförvaring av det högaktiva kärnavfallet hur går vi från forskning/teknikutveckling till industriell tillämpning Säker slutförvaring av det högaktiva kärnavfallet hur går vi från forskning/teknikutveckling till industriell tillämpning IVA, torsdagen den 2 april 2009 Claes Thegerström Svensk Kärnbränslehantering AB

Läs mer

Rivning av nedlagda kärntekniska anläggningar i Sverige

Rivning av nedlagda kärntekniska anläggningar i Sverige Rapport 2007:7 från Statens råd för kärnavfallsfrågor Rivning av nedlagda kärntekniska anläggningar i Sverige Rapport från Kärnavfallsrådets utfrågning den 11 december 2007 Statens råd för kärnavfallsfrågor

Läs mer

KÄRNAVFALL DEN OLÖSTA MILJÖFRÅGAN

KÄRNAVFALL DEN OLÖSTA MILJÖFRÅGAN KÄRNAVFALL DEN OLÖSTA MILJÖFRÅGAN Innehåll 4 Ett livsfarligt avfall El från kärnkraft ger upphov till ett av de mest miljöfarliga avfall som hittills skapats. 5 Kärnavfallets tidsperspektiv Att lösa slutförvarsfrågan

Läs mer

Hur länge är kärnavfallet

Hur länge är kärnavfallet Hur länge är kärnavfallet farligt? - Mats Törnqvist - Sifferuppgifterna som cirkulerar i detta sammanhang varierar starkt. Man kan få höra allt ifrån 100-tals år till miljontals år. Vi har en spännvidd

Läs mer

SKI arbetar för säkerhet

SKI arbetar för säkerhet Säkerheten i fokus SKI arbetar för säkerhet Arbetet med att utveckla och använda kärnkraft har pågått i mer än 50 år. Det snabbt växande industrisamhället krävde energi. Ökad boendestandard skapade ökade

Läs mer

Ansökan enligt miljöbalken

Ansökan enligt miljöbalken Bilaga MKB Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga AH Verksamheten och de allmänna hänsynsreglerna Samrådsredogörelse Metodik för miljökonsekvensbedömning Vattenverksamhet Laxemar-Simpevarp Vattenverksamhet

Läs mer

Kärnkraftsavfallet en teknisk och politisk utmaning

Kärnkraftsavfallet en teknisk och politisk utmaning Kärnkraftsavfallet en teknisk och politisk utmaning Willis Forsling Prof. Emeritus i Oorganisk kemi, Luleå tekniska universitet Ledamot i Kärnavfallsrådet (Statens råd för kärnavfallsfrågor) Denna text

Läs mer

R-98-11. Alternativa metoder. Långsiktigt omhändertagande av kärnbränsleavfall. Ann-Marie Ekendahl, Tönis Papp (Red) Svensk Kärnbränslehantering AB

R-98-11. Alternativa metoder. Långsiktigt omhändertagande av kärnbränsleavfall. Ann-Marie Ekendahl, Tönis Papp (Red) Svensk Kärnbränslehantering AB R-98-11 Alternativa metoder Långsiktigt omhändertagande av kärnbränsleavfall Ann-Marie Ekendahl, Tönis Papp (Red) Svensk Kärnbränslehantering AB September 1998 Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear

Läs mer

Synpunkter på rapporten Sikkerhed, økonomi og drift for en dansk mellanlagersløsning for radiaktivt affald,

Synpunkter på rapporten Sikkerhed, økonomi og drift for en dansk mellanlagersløsning for radiaktivt affald, mkg Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning 2016-10-03 Till: Dansk Dekommissionering Postbox 320 DK-4000 Roskilde Synpunkter på rapporten Sikkerhed, økonomi og drift for en dansk mellanlagersløsning

Läs mer

Samråd med temat: Avgränsning, innehåll och utformning av MKB för inkapslingsanläggningen och slutförvaret

Samråd med temat: Avgränsning, innehåll och utformning av MKB för inkapslingsanläggningen och slutförvaret Samråd med temat: Avgränsning, innehåll och utformning av MKB för inkapslingsanläggningen och slutförvaret Datum: Januari mars 2004 Plats: Målgrupp: Inbjudan: Syfte: Underlag: Skriftligt samråd Regionala

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Kärnkraft Innehållsförteckning: Sid. 2-3: Kärnkraftens Historia Sid. 4-5: Fission Sid. 6-7: Energiomvandlingar Sid. 12-13: Kärnkraftens framtid Sid. 14-15: Källförteckning Sid. 16-17: Bildkällor Sid.

Läs mer

Samråd med temat: Avgränsning, innehåll och utformning av MKB för inkapslingsanläggningen och slutförvaret

Samråd med temat: Avgränsning, innehåll och utformning av MKB för inkapslingsanläggningen och slutförvaret Samråd med temat: Avgränsning, innehåll och utformning av MKB för inkapslingsanläggningen och slutförvaret Datum: Januari mars 2004 Plats: Målgrupp: Inbjudan: Syfte: Underlag: Skriftligt samråd Regionala

Läs mer

Regeringens proposition 2008/09:76

Regeringens proposition 2008/09:76 Regeringens proposition 2008/09:76 Forum för prövning av slutförvaringssystem för använt kärnbränsle eller kärnavfall Prop. 2008/09:76 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm

Läs mer

Samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet

Samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet 1 Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB), Vattenfall AB, E.ON Kärnkraft Sverige AB, Forsmark Kraftgrupp AB, OKG Aktiebolag och Oskarshamns och Östhammars kommuner har idag träffat följande Samarbetsavtal

Läs mer

Material- och persontransporter till och från slutförvarsanläggningen

Material- och persontransporter till och från slutförvarsanläggningen Material- och persontransporter till och från slutförvarsanläggningen Bakgrund Projektering behövde ett sammanhållen redovisning av transporter till och från anläggningen samt en redovisning över möjligheter

Läs mer

Nationell plan för hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall

Nationell plan för hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall Nationell plan för hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall Inledning Seminarium 2015-03-26 Johan Anderberg Vår vision och verksamhetsidé Vision Ett strålsäkert samhälle Verksamhetsidé Strålsäkerhetsmyndigheten

Läs mer

Samråd. inför miljöprövning. Syftet med samråd? Vad säger lagstiftningen? Hur bedömer prövningsmyndigheten samrådet?

Samråd. inför miljöprövning. Syftet med samråd? Vad säger lagstiftningen? Hur bedömer prövningsmyndigheten samrådet? Samråd inför miljöprövning Syftet med samråd? Vad säger lagstiftningen? Hur bedömer prövningsmyndigheten samrådet? Erik Olauson, Miljöprövningsdelegationen 18 februari 2010 Nya regler på gång! Miljödepartementet

Läs mer

Minnesanteckningar från Granskningsgruppen den 28 januari 2015 kl 09:00 12:00 Plats: Hamnens hus, Norra Strandgatan 50

Minnesanteckningar från Granskningsgruppen den 28 januari 2015 kl 09:00 12:00 Plats: Hamnens hus, Norra Strandgatan 50 Granskningsgruppen Minnesanteckningar från Granskningsgruppen den 28 januari 2015 kl 09:00 12:00 Plats: Hamnens hus, Norra Strandgatan 50 Närvarande ordinarie gruppdeltagare: Rigmor Eklind, (s) vice ordförande

Läs mer

Redovisning av Plan 2008

Redovisning av Plan 2008 Redovisning av Plan 2008 Per-Arne Holmberg projektledare för planprojektet Kort om SKB Inlämnad dokumentation en översikt SKB:s kalkylmodell SKB:s kalkylmetod Årets utfall 1 Uppdraget 2 SKB:s ägare Fortum

Läs mer

Nacka Tingsrätt Mark- och miljödomstolen Box 1104 131 26 Nacka Strand. Mål nr M7062-14 Avdelning 3

Nacka Tingsrätt Mark- och miljödomstolen Box 1104 131 26 Nacka Strand. Mål nr M7062-14 Avdelning 3 Sidan 1 av 11 Nacka Tingsrätt Mark- och miljödomstolen Box 1104 131 26 Nacka Strand Mål nr M7062-14 Avdelning 3 Yttrande över behov av komplettering, utökad verksamhet vid anläggningen för slutförvaring

Läs mer

LKO, Lokal kompetensuppbyggnad i Oskarshamn - projekt kärnavfall. Platsundersökningsskedet. Säkerhetsgruppen. Fud-program 2007

LKO, Lokal kompetensuppbyggnad i Oskarshamn - projekt kärnavfall. Platsundersökningsskedet. Säkerhetsgruppen. Fud-program 2007 Fud-program 2007 s yttrande 2008-01-28 INNEHÅLL 1 Allmänt...1 2 Generella synpunkter...2 3 Del l, SKB:s handlingsplan...2 4 Del lll, Teknikutveckling inom kärnbränsleprogrammet...3 4.1 Återtag...3 4.2

Läs mer

Regionförbundet Uppsala län

Regionförbundet Uppsala län Regionförbundet Uppsala län Sveriges kärnavfallshantering i ett internationellt perspektiv. Seminarium den 4 december 2008 Var finns kärnavfall och hur rör det sig över jorden? Per Brunzell AROS Nuclear

Läs mer

NyhetsblAD nr. 2012:2

NyhetsblAD nr. 2012:2 NyhetsblAD nr. 2012:2 FRÅN KÄRNAVFALLSRÅDET Den 28 mars: Kärnavfallsrådet arrangerade ett seminarium om avveckling och rivning på Studsvik Nuclear AB Den 28 mars arrangerade Kärnavfallsrådet ett seminarium

Läs mer

FORSMARK. En kort faktasamling om kärnkraft och Forsmarks Kraftgrupp AB

FORSMARK. En kort faktasamling om kärnkraft och Forsmarks Kraftgrupp AB FORSMARK En kort faktasamling om kärnkraft och Forsmarks Kraftgrupp AB OM FORSMARK Forsmark är Sveriges yngsta kärnkraftverk som har drivits sedan 1980. Varje år producerar tre reaktorer en sjättedel av

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om undantag från kravet på godkännande

Läs mer

Yttrande över Studsvik Nuclear AB:s ansökan om slutförvaring av utländskt kärnavfall och använt kärnbränsle

Yttrande över Studsvik Nuclear AB:s ansökan om slutförvaring av utländskt kärnavfall och använt kärnbränsle BESLUT 2011-12-21 Regeringen Miljödepartementet 103 33 Stockholm Handläggare: Anders Wiebert Telefon: +46 8 799 4182 Vår referens: SSM2010-4643-8 Yttrande över Studsvik Nuclear AB:s ansökan om slutförvaring

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2008:463) om vissa avgifter till Strålsäkerhetsmyndigheten; SFS 2013:1130 Utkom från trycket den 27 december 2013 utfärdad den 19 december

Läs mer

Frågor och svar. om använt kärnbränsle

Frågor och svar. om använt kärnbränsle Frågor och svar om använt kärnbränsle 1 2 Innehåll Inledning... 5 Frågor om: Använt kärnbränsle... 7 Ansvar för slutförvaringen... 13 Hantering av det använda kärnbränslet idag... 19 Planer för slutförvaringen...

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens roll och skyddskrav

Strålsäkerhetsmyndighetens roll och skyddskrav Strålsäkerhetsmyndighetens roll och skyddskrav Kärnavfallsrådets seminarium om strålningsrisker Stockholm den 3 november 2015 Anders Wiebert Disposition UNSCEAR, ICRP, EU och SSM SSM:s slutförvarsföreskrifter

Läs mer

Avfallskedjan och Oss yttrande över FUD 04

Avfallskedjan och Oss yttrande över FUD 04 Oss och andra organisationer i Avfallskedjans nätverk har tagit del av SKB AB:s FUDprogram 2004 och inkommer härmed med ett yttrande. Vi har så långt som möjligt tagit till oss den information som FUD

Läs mer

Plan 2013. Kostnader från och med år 2015 för kärnkraftens radioaktiva restprodukter. Underlag för avgifter och säkerheter åren 2015 2017

Plan 2013. Kostnader från och med år 2015 för kärnkraftens radioaktiva restprodukter. Underlag för avgifter och säkerheter åren 2015 2017 Plan 2013 Kostnader från och med år 2015 för kärnkraftens radioaktiva restprodukter Underlag för avgifter och säkerheter åren 2015 2017 Svensk Kärnbränslehantering AB December 2013 Svensk Kärnbränslehantering

Läs mer

Johan Swahn, Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG

Johan Swahn, Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG 0 Prövningsprocessen för slutförvaret och Naturskyddsföreningens och MKG:s arbete Johan Swahn Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG e-post: johan.swahn@mkg.se, mobil: 070-467 37 31 Box 7005,

Läs mer

Så fungerar kärnkraft

Så fungerar kärnkraft Så fungerar kärnkraft Enkelt uttryckt är ett kärnkraftverk en elfabrik, där uran används som bränsle. Att tillverka el i ett kärnkraftverk sker enligt samma princip som i ett kraftverk som eldas med kol,

Läs mer

Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen

Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen Sida 1 (6) 2008-12-19 Version: 1.0 Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen Redovisning av regeringsuppdrag Riksantikvarieämbetet Tel 08-5191

Läs mer

Ringhals en del av Vattenfall

Ringhals en del av Vattenfall Ringhals en del av Vattenfall Nordens största kraftverk 1 Ringhals - Sveriges största elfabrik 2 Ringhals + Barsebäck Barsebäck Kraft AB är dotterbolag till Ringhals AB Ägare: Vattenfall (70,4 %) och E.ON

Läs mer

Omfattning, avgränsningar och utredningar för miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) för inkapslingsanläggning och slutförvar för använt kärnbränsle

Omfattning, avgränsningar och utredningar för miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) för inkapslingsanläggning och slutförvar för använt kärnbränsle Omfattning, avgränsningar och utredningar för miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) för inkapslingsanläggning och slutförvar för använt kärnbränsle Version 0 underlag för utökat samråd i Forsmark Svensk Kärnbränslehantering

Läs mer

Slutförvaring av kärnavfall

Slutförvaring av kärnavfall Statens råd för kärnavfallsfrågor (Kärnavfallsrådet) är en veten skaplig kommitté under Miljödepartementet med uppgift att utreda frågor om kärnavfall och om avställning och rivning av kärntekniska anläggningar

Läs mer

Miljöfysik. Föreläsning 5. Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion

Miljöfysik. Föreläsning 5. Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion Miljöfysik Föreläsning 5 Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion Energikällor Kärnkraftverk i världen Fråga Ange tre fördelar och tre nackdelar

Läs mer

Miljökvalitetsnormer för vatten. - Vad är det och hur fungerar de?

Miljökvalitetsnormer för vatten. - Vad är det och hur fungerar de? Miljökvalitetsnormer för vatten - Vad är det och hur fungerar de? Stockholm den 22 mars 2010 Henrik Pernmyr, Vattenmyndigheten för Södra Östersjöns vattendistrikt 1 Miljökvalitetsnormer i svensk rätt Miljökvalitetsnormer

Läs mer

Nacka Tingsrätt Mark- och miljödomstolen Box Nacka Strand. Mål nr M Avdelning 4

Nacka Tingsrätt Mark- och miljödomstolen Box Nacka Strand. Mål nr M Avdelning 4 Sidan 1 av 9 Strategienheten Anders Bergman Datum Dnr Sid 2016-05-24 KS-2011-111 1 (9) Nacka Tingsrätt Mark- och miljödomstolen Box 1104 131 26 Nacka Strand Mål nr M1333-11 Avdelning 4 Yttrande över Svensk

Läs mer

Jokkmokks kommun Miljökontoret

Jokkmokks kommun Miljökontoret Jokkmokks kommun Miljökontoret Anmälan om miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap miljöbalken (1998:808) Administrativa uppgifter Anläggningens namn: Besöksadress: Utdelningsadress: Postnummer och ort: Telefon:

Läs mer

Hantering och slutförvaring av använt bränsle och radioaktivt avfall En internationell utblick

Hantering och slutförvaring av använt bränsle och radioaktivt avfall En internationell utblick Hantering och slutförvaring av använt bränsle och radioaktivt avfall En internationell utblick Hans Forsström, SKB International presenterad vid ELFORSK konferens Förutsättningar för ny kärnkraft 25 januari

Läs mer

Samråd Samråd hösten hösten 2012 Tänd ett lager: ID 2012 P, 1350142 R eller TR. Utbyggnad av slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall (SFR) i Forsmark Underlag för samråd enligt miljöbalken, inför

Läs mer