;kultur # 2. västra götaland nossebro. text pia naurin foto mikael pilstrand

Transkript

1 ;kultur västra götaland 013 text pia naurin foto mikael pilstrand Här hade tiden stannat Det geografiska läget är prydligt antecknat på stationshuset. Höjd över havet 84,9 meter. Avstånd från Göteborg 70,3 kilometer. Men var befinner sig Nossebro i tiden? I nu eller då? Satsningen på retro slår broar över decennierna, är tanken.

2 Ett samtal för några år sedan blev avstampet. Visst är det fint här inget skräp, inget klotter, sa Tord Hallén, plan- och byggingenjör, till AM Alströmer, då nybliven kommunutvecklare i Essunga kommun. Se på de välskötta husen, fortsatte han och tog med henne ut för att visa. Så hittade AM Alströmer just det hon behövde till EU-ansökningarna, som ska fyllas i väldigt korrekt, för att pengar ska trilla in. Jag letade efter det unika. Här hade jag svaret: Nossebros välbevarade retromiljö. Och stoltheten över att man vårdat sitt samhälle så väl. En EUansökan till en förstudie godkändes av LEADER Västra Skaraborg, ett regionens retrocentrum började ta form. Mycket fanns redan på plats: dragplåstret Nossebro Marknad Power Meet dit folk kommer åkande i färggranna flashiga amerikanare, veteranmarknader, Eriksons Chark, Ahléns och Elins Bageri & Konditori och så vidare. Liljedals restaurangen, uppfyller alla retrokrav. Ingrid Carlsson, dryga 90 år och så still going strong att man blir rent avundsjuk, berättar förtjust om sina många ombyggnader: Jag åkte till Spanien och det var fint där, och när jag kom hem frågade jag om det gick att göra några spanska valv, och det gick bra. Ingrid är mycket förtjust i Sperring som tagit över, och som den här dagen serverar moussaka och thaimat till en grupp västgötska gillescouter som ska retroguidas. Ingrid Carlsson har byggt om Liljedals många gånger. /10

3 Elektriska affären är ett kapitel för sig. Här hade tiden stannat 1969 visade det sig när gardinerna drogs undan. Rune Johansson, av alla kallad Läkka, öppnade då ny butik på andra sidan Storgatan. Inget från den gamla fick följa med. Och inget slängdes. Elprylarna är kvar i sina fack, lampor från 60-talet ner till 0-talet hänger tätt, och från skivstället sjunger 60-talets schlagerstjärnor i all hemlighet ljudsätter de hela retrosatsningen (man kan höra om man lägger örat mot). Folk kom in och beställde skivor. Namn noterades i en liten prydlig bok. Gunnar Wiklund, Anna-Lena Löfgren, Östen Warnerbring. Anita Lindblom: Sånt är livet. ex till Nossebro. Det var då nu får Sånt är livet över träffar på Youtube, ett retroavtryck i sig. Kommunkören har också börjat sjunga retro, för övrigt. Anita Lindblom: Sånt är livet. ex till Nossebro. 3/10

4 Stockholms auktionsverk var här och ville köpa. De fick nej förstås. 4/10

5 Det är Läkkas dotter Marianne Johansson som visar runt den här dagen. Hon är barnmorska i Göteborg och värnar om sina rötter. Stockholms auktionsverk var här och ville köpa. De fick nej förstås. Affären är både familje- och Nossebrohistoria. Mariannes farfar var med och elektrifierade samhället. (Han byggde kristallmottagare flera år innan Stockholm Motala drog igång sändningarna 195.) Hans knowhow var enormt, var det något med el som skulle fixas visste man vart man skulle gå. Marianne visar glaslampan som hängt i taket sedan affären öppnades 193, hennes favorit. Att ingen ville köpa den? Men den var väl för dyr. Det är en Orrefors. Elaffären är ett av få hus på Storgatan som fått behålla sitt gamla stuk. Det är typiskt för tiden runt förrförra sekelskiftet, då tågen började tuffa in och utvecklingen tog fart. Innan dess var Nossebro en isolerad plats med några glest liggande gårdar. Med Västgötabanan blev världen nåbar, järnvägshotell växte fram och Storgatan pryddes av tvåvåningshus med butik i botten och handlarna i våningen ovanför. Åren efter andra världskriget byggdes Storgatan om till oigenkännlighet. Elaffären är ett av få hus på Storgatan som fått behålla sitt gamla stuk. Marianne Johansson visar släktens retroaffär. 5/10

6 För tio år sen skulle vi sagt att husen förstördes, säger Björn Ohlén som är byggnadsantikvarie och kulturarvsutvecklare på Västarvet. Nu har vi bytt glasögon. Vi kan se värdet i det renoverade. De där decennierna runt mitten på 1900-talet var länge om inte baktalade, så alldeles för vardagliga för att synas. I Retro Nossebro lyfts de fram i en genomgripande kulturhistorisk inventering, med tyngdpunkt på talen. Utan de inblandades intresse och engagemang, och en hel del ideellt arbete, hade inte mycket hänt. Som kommunutvecklaren och drivkraft nummer ett, AM Alströmer uttrycker det: Förankring, förankring, förankring. Bara om idéerna förankras, når man framgång. Är man dessutom en fena på att fylla i diverse ansökningar, till diverse sponsorer och institutioner, är det en fördel, ska tilläggas. För faktum är, att det finns ett antal småsamhällen runtom i landet som ser ut ungefär så här. Det som gör Nossebro speciellt är att man vet sitt värde och satsar på att odla det, förklarar Björn Ohlén. Nossebro har placerat sig mitt i en trend som snurrar på i hela västvärlden. Den sträcker sig över alla genrer prylar, mode, musik. Mycket kommers är det, på nätet och i svindyra designaffärer med höga pretentioner. Stig Lindbergkeramik och dansk teak konkurrerar med enkel loppiskuriosa recyc ling och miljötänk hör hit. Tänk även tv-serier som Mad Men (amerikanskt 60-tal), The Hour (engelskt 50-tal) och Upp till kamp (göteborgskt tal). Lägg till filmen Monica Z, premiär hösten 013. Den är inspelad i USA, Trollhättan och Råglannaparken, klassisk retro från folkparkernas storhetstid. Råglannaparken ligger i Främmestad, Essunga kommun, där Nossebro är centralort. Vi jobbar på att få hit premiären, säger AM Alströmer. Klart den ska visas på Stjärnan. Bio Stjärnan är retro utanpå och digital inuti och sänder direkt från Metropolitan i New York. AM Alströmer, som ser möjligheter överallt, plockar bland sina högar på kommunkontoret och hittar bilder på hålvägarna i Furet, Essunga kommun. En hålväg är en stig som användes under medeltiden, förklarar hon, när resande färdades till fots eller till häst. Århundraden av slitage nötte ner marken. När stigen blev för djup och vattenlerig måste man gå bredvid, varvid en ny hålväg uppstod. Fascinerande. Är hålvägar retro? Nej, men de kan ändå sägas höra ihop (om man tänjer lite på det) med väg 190, som är en del av retrosatsningen. 190:an har gamla anor och slingrar sig från Göteborg till Hällekis i Götene kommun. Den är nu utsedd till Retrovägen. Lanthandlar, kaféer, udda museer med mera ska synliggöras. Idén är förankrad i kommunerna längs vägen. Nossebroprojektets logga ser ut som en backspegel. Frågan är vad vi också letar efter i spegeln. Någon sorts idealiserat folkhem? Det är snarare bilden av 50-talet som driver trenden, inte 50-talet som det verkligen var, säger idéhistorikern Henrik Björck, Göteborgs universitet. Livet i det skaraborgska landskapet var inte rosenrött. Vatten och avlopp, till exempel, var inga självklarheter. Småkommunerna saknade ekonomiska muskler. Men sedan kom kommunsammanslagningarna och rekordåren och tron på att utvecklingen automatiskt går framåt att kurvan alltid pekar uppåt. Teknikoptimismen var enorm. Och kanske var livet lite mindre turbulent än idag. Mer förutsägbart lite enklare, funderar Henrik Björck. AM Alströmer har tagit kontakt med Magdeburg i Tyskland och Stevenage, Herts i England. Nossebro har placerat sig mitt i en trend som snurrar på i hela västvärlden Det är städer som också driver retrotrenden aktivt. I Europa fanns efter kriget ett enormt behov av att se framåt. En bättre värld skulle byggas ovanpå ruinerna. Även i Sverige byggde vi och rev. Sverige har minst kvar av den äldre bebyggelsen av alla Europas länder, trots att vi undgick bombningarna. Åren försvann på ett eller annat vis över bostäder i det som nu kallas Den stora stadsomvandlingen. En del säger att det var ett kulturmord, en del menar att man inte visste bättre och en del av det som hände då klassas nu som retro. Nossebros 60-talsrenoveringar är, i det lilla formatet, ett exempel på denna stadsomvandling. Numera säger lagen att ändringar av byggnader ska utföras varsamt. Förnyelse OCH tradition betonas. Kurvan pekar inte uppåt längre, Europa hukar i börskrisernas spår. Då kan det vara frestande att längta tillbaka till den där tiden, när allt verkade möjligt. Det ger avtryck i politiken också, både i Sverige och på annat håll. Att ha retron som sin grej är inte helt oproblema tiskt, säger Björn Ohlén. Risken finns att trenden kapas av strömningar vi inte vill ha att göra med. Det kan märkas i vissa partiprogram som säger sig stödja Västarvet och kulturarvet. Vi ska vara vaksamma på detta och odla motkrafter. 6/10

7 Och titta på kaffekopparna. Gustafsberg? Jag slängde mina, inte klokt. 7/10

8 Tillresta sextiplussare är förtjusta, unga trendnissar också. På 50-talet steg medellönerna mer än priserna. Folk fick råd att shoppa, och vad de shoppade kan studeras i trerummaren retrolägenheten Andra våningen, en trappa upp på Storgatan 1. Här kan man se hur en familj bodde på 60-talet, och här hörs aha-ropen: En sån askkopp hade ju jag. Och en sån transistorradio. Och titta på kaffekopparna. Gustafsberg? Jag slängde mina, inte klokt. Två av Nossebros eldsjälar, Monica Galle och Kerstin Abelsson, hittade den tomma lägenheten i gamla brandstationens hus, där kommunen hade sina lokaler förr. De inredde med prylar från egna samlingar och öppnade för visningar 010. I maj 013 hade intresserade hittat hit (Essunga kommun har ca invånare, Nossebro 1 800). Tillresta sextiplussare är förtjusta, unga trendnissar också, sådana som kallas hipsters och vet allt om stringhyllans design. 8/10

9 Den här dagen är det Gunnel som visar runt. Hon bodde i lägenheten som barn och är dotter till Henry Kam. Han bodde där ännu längre, i 5 år. Alla i Nossebro känner Henry Kam. Han var socialdemokratisk fackordförande och maktfaktor på den tiden då den stora hejaren på Necks verk städer dag och natt med dova slag stampade fram samhällets puls. Necks tillverkade linjebyggnadssmide till kraftverksstolpar och när det inte lönade sig längre gick man över till bilsmide. På 80-talet stannade hejaren för gott. Nossebro drog efter andan. Det hade inte varit så tyst sedan tågen slutade gå. Och sedan gick livet vidare. Numera rymmer huset annan verksamhet, men skylten på taket är kvar. Necks, står det, och under syns ett tomrum, eftersom verkstäder är bortplockat. Kvarteret med brandstationen och slangtornet, som ger Nossebros skylinekaraktär, heter Amiralen och har väckt starka känslor i åratal. Här finns också det nedlagda bryggeriet, som gjorde läsk, svagdricka och pilsner. Rivningshotet var länge akut. Debatten kan följas i trappuppgången till Andra Våningen där man samlar allt som skrivs kring Retro Nossebro. (Det är mycket.) Det vore ett direkt tjänstefel att inte använda ett så attraktivt läge till bostäder, sa dåvarande kommunalrådet till Nya Lidköpings-Tidningen i augusti 010. Rubrik: Rivning av Amiralen. Retrolägenheten fick hyra på nåder, tre månader i taget. Och nu har det vänt. Björn Ohlén talar om ett samarbete med Chalmers och en så kallad Kulturblitz med workshops, som gett resultat. En vision är framtagen, förslag formulerade. En mix av företag i kvarteret Amiralen ska stärka turismen. En liten saluhall, kanske, med närodlat? Kan bryggeriet få nytt liv udda bryggerier är en bransch som växer. En neutral mötesplats behövs, bortanför kyrkliga verksamheter och idrottsklubbar, Amiralen kan vara ett alternativ. Nossebro drog efter andan. Det hade inte varit så tyst sen tågen slutade gå. Gunnel Melander bodde själv på andra våningen som barn. 9/10

10 Nostalgitrenden får inte stå i vägen för utvecklingen. Ett exempel på framåtrörelser är att Nossebro skola på tre år gått från att vara en av landets allra sämsta till att bli en av landets absolut bästa. Rektorn Johanna Lundén fick pris för detta i maj, experter studerar hur undret gick till. Trender är inget som står still. Man kan dra nytta av dem, fylla dem med nutid och se framtiden an. 80-talet är redan på gång. Tidaholms museum firar detta med utställningen Forever Young i sommar. Lili och Susie kommer. Sedan väntar fler decennier på återfödelse. ;k Retro Nossebro ett projekt med stöd från Västra Götalandsregionens kulturnämnd. Läs mer om stödet till kulturlivet på vgregion.se/kultur 10/10