Visionsdokument. Ett förslag till handlingsplan togs fram av Kjell Karlsson, A M Alströmer, Tord Hallén och Bertil Arfvidsson.

Transkript

1 Visionsdokument Kvarteret Amiralen; Nossebro 18 april 2013 Arbetsgrupp: Kjell Karlsson (Essunga kommun), AM Alströmer (Essunga kommun), Björn Ohlén (Västarvet/VGR) Bakgrund/Uppdrag Diskussioner om kvarterets Amiralens framtid har pågått i flera år i kommunen. En del ser byggnaderna som en tillgång i samhällsbilden medan andra menar att byggnaderna med sitt eftersatta underhåll är en skamfläck. Verksamheten i kvarteret har diskuterats betydligt mindre. I mars månad 2012 anordnade man öppet hus i fastigheten för att få in invånarnas synpunkter. En stor majoritet av dessa var för ett bevarande. Ett förslag till handlingsplan togs fram av Kjell Karlsson, A M Alströmer, Tord Hallén och Bertil Arfvidsson. I september 2012 fick kommunchefen ett uppdrag att bilda en projektgrupp med uppdrag att ta fram verksamhetsidéer för fastigheten. Arbetsgruppen tillsattes i november och har bestått av Kjell Karlsson, A M Alströmer och Björn Ohlén (Västarvet/VGR). Ett första steg i arbetet var en workshop den 26 november 2012 där representanter för kommunen, entreprenörer, föreningsliv och köpmän deltog. Björn Ohlén höll i workshopen som syftade till att få fram förslag på användning av byggnaderna. Workshopen resulterade i tre spår att gå vidare med: Mötesplats för kulturaktiviteter, Bed & Breakfast Lokaler för företag inom kreativa och gröna näringar. 1

2 Arbetsgruppen har träffats vid tre tillfällen under december till april. I mars 2013 anordnade Västarvet och kommunen en sk Kulturblitz där studenter under två dagar fick arbeta fram en vision för fastigheten baserad på de tre huvudspåren i workshopen. Studenterna presenterade sina tankar för en grupp tjänstemän och politiker den 4 april Arbetsgruppens förslag och studenternas tankar sammanställdes i detta visonsdokument inför möte i kommunstyrelsens arbetsutskott 22 april. Ett illustrerat visionsdokument kommer att presenteras för kommunstyrelsen på sammanträde i maj Kulturdriven utveckling Kulturella dimensionen och kreativa aktiviteter är idag mycket viktiga för en plats attraktivitet. Många kommuner lyfter fram festivaler, natur- och kulturmiljöer och kulturhus i sin kommunikation och förstår att det är viktigt för varumärket. Det finns också en rad exempel på hur en lokal utveckling med kulturen som katalysator bidragit till attraktivitet för de egna invånarna och lett till besökare utifrån och nya företagsetableringar. Kulturdriven utveckling har blivit ett begrepp. Gemensamt för exemplen är att det inte handlar om att utveckla kulturen i sig utan att kulturen interagerar med andra samhällsfunktioner och bidrar till utveckling. I praktiken är det dock svårt att värdera kulturen när man ser det i relation till andra kommunala satsningar och det finns sällan möjlighet att avsätta resurser även om satsningen är väl så strategisk. Särskilt i en liten kommun måste kulturutbudet bygga på det som redan finns och de lokala aktörerna. Utöver detta kan man med stöd utifrån erbjuda professionell kultur som turnerande utställningar, konserter och programaktiviteter. Tillsammans kan detta vara ett rikt utbud som gör platsen attraktiv att bo på. För att sätta platsen på kartan behöver man också utveckla evenemang och satsningar som sticker ut och får omvärlden att se platsen med nya ögon. Spektakulära och oväntade aktiviteter är effektiva om de utgår från verkliga styrkor och behov. Man skall absolut inte förringa lokalt kulturliv. Forskning har visat att deltagande/ delskapande i kulturverksamhet är viktigare för ett innovativt klimat och utvecklingsmöjligheter än ren kulturkonsumtion. En kartläggning av förhållandena inom detta område i Skaraborg kommer under att ske inom ramen för projektet Kreativa Kraftfält Skaraborg. Det beslutsfattare kan göra är att underlätta möten och kreativa processer genom att erbjuda arenor för de lokala aktörerna. Ett effektivt grepp för att skapa en sådan utveckling är att ha en plats eller byggnad att bygga upp verksamheten kring. En plats som kan stå som symbol för kommunens utveckling. Det kan vara ett nybyggt kulturhus men lika gärna en unik historisk byggnad som laddas med nytt innehåll. Essunga har en fastighet med potential att bli den spännande mötesplatsen. Amiralen. 2

3 Fastigheten och byggnaderna Kvarteret Amiralen består av ett före detta bryggeri och municipalhus uppförda efter ritningar av Albin Hermanssons Arkitektkontor i Vara. Redan i slutet av 1800-talet låg ett bryggeri på fastigheten vilket successivt utbyggdes eldhärjades bryggeriet och övre våningen i trä totalförstördes medan bottenvåningen i tegel klarade sig. Efter branden köpte kommunen fastigheten och lät uppföra ett municipalhus inrymmande gemensamma samhällsfunktioner som brandstation, polisstation, badinrättning och lägenheter. Man lät också återuppföra bryggeribyggnaden som därefter utarrenderades. Sedan bryggeriverksamheten upphörde har byggnaderna inte genomgått några större ombyggnader. Idag är lokalerna i municipalhuset upplåtna till olika verksamheter medan bryggeribyggnaden fungerar som kommunalt förråd. Sammanlagt har byggnaderna cirka 1000 kvadratmeter lokalyta med varierande standard. En teknisk besiktning med kostnadsberäkning för iståndsättande gjordes De påtalar att municipalhusdelen är i relativt gott skick och lämplig för åretruntverksamhet medan bryggeribyggnaden kräver större åtgärder för att kunna värmas under hela året. Bryggeribyggnadens tak är i akut behov av omläggning och uppvärmning samt avlopp behöver iordningställas. Medel för detta finns avsatta. Under februari månad 2013 genomförde Västarvet en kulturhistorisk dokumentation av fastigheten. Denna innehåller historik, byggnadsbeskrivning och bedömning av de kulturhistoriska värdena. Slutsatsen var att byggnaderna har ett kulturhistoriskt värde. Beträffande municipalhuset har det arkitektoniska kvalitéer och är förhållandevis välbevarat. Det finns inga liknande bevarade i Västsverige. Båda byggnaderna har dessutom ett stort lokalhistoriskt värde och är representanter för en viktig del av Nossebros historia. Placeringen längs Storgatan och anslutningen till Nossan gör fastigheten till ett landmärke i bebyggelsen och vid sidan av kyrkan den enda byggnaden med officiell karaktär. Byggnaderna har genomgått mindre förändringar som förvanskat den ursprungliga arkitekturen såsom utbyggnad av garage och byte av garageportar, plåtklädsel på sydfasaden av bryggeriet samt några nya fönster som inte stämmer med byggnadens karaktär. En återställning av dessa delar skulle helt ändra byggnadens karaktär och höja dess potential. Utomhusmiljön kring fastigheten ger idag ett splittrat intryck med två tomma tomter, olika markbeläggning och otydlighet i fråga om stråk. På andra sidan vägen ligger en kvarnbyggnad med ett fantastiskt läge men i stort behov av upprustning. I samband med den planerade promenadvägen längs Nossan kommer området också i fokus. Ett helhetsgrepp på området på båda sidor om bron för att förstärka de kvalitéer som finns här är önskvärt. 3

4 Vision för fastigheten Vi föreslår att man återupprättar kvarteret Amiralens ursprungliga funktion som ett hus för viktiga samhällsfunktioner. Ett hus som möjliggör spännande möten och bidrar till den lokala utvecklingen. Förslaget bygger på tre huvudtema med en blandning av mötesplats, övernattning för besökare och företagshotell med unika lokaler. Visionen för fastigheten stärker Retro-temat och kopplar det till värden från den perioden som attraherar människor idag såsom mat från lokala leverantörer, kvalitet och hållbarhet. Mötesplats för kulturaktiviteter Brandbilsgaraget Utställningslokalinfocenter för retro/mötesplats Inryms i brandstationen. Här kan finnas möjlighet till enklare café med sittplatser ute på båda sidor om huset. En restaurerad brandbil från 1930-talet skapar stämning. Markplan i Bryggeriet - Mötesplats/arena för lokala producenter Bottenvåningen i bryggeriet används som mötesplats och showroom för lokala producenter. Här vore det intressant med en mix av exempelvis snickeri- och matföretag som båda är kommersiellt gångbara och har en tydlig koppling till retrobegreppet. Ett microbryggeri kan inrymmas i gamla läskedrycksrummet närmast garaget. I de två ljusa hallarna med sina stora fönster anordnas marknader för lokalproducerad mat i anslutning till t ex Nossebro Marknad samt ytterligare några gånger per år. Lastbilsgaraget - Retroloppis Lastbilsgaraget öppnar med jämna mellanrum för retroloppis. Då flyttar man ut försäljningen utanför portarna på gården. Slangtornet - utsiktstorn Sveriges högsta café där man tar hissen upp till en avskiljd avsats för två? Här finns stora möjligheter att göra något som sticker ut och gör byggnadens omtalad. Bryggerikällaren - Lokaler för ung kultur Källarlokalerna i bryggeriet är utmärkta för ungdomsverksamhet. Vad händer om man upplåter lokalen till de ungdomar som inte ägnar sig åt idrott och saknar gemensam mötesplats? Boende Andra våningen i municipalhuset - Bed & Breakfast i Retromiljö Lägenheterna på andra våningen omvandlas till Bed & Breakfast i retrostil. Lägenheterna behålls i princip intakta och hyrs ut till hela sällskap eller ett rum för sig med gemensamma utrymmen. Rummen inreds i retrostil med möblemang från olika decennier 1940-tal tal. Till varje rum lyfter man fram en berättelse kring de fiktiva personer som bor där. Verksamheten kräver en entreprenör med intresse av att driva verksamhet med denna profil. Lägenheten närmast slangtornet används i när så är möjligt som museilägenhet och Andra Våningen flyttas dit. 4

5 Lokaler för företag inom kreativa och gröna näringar Övervåningen i bryggeriet med sina två stora lokaler i etage kan i takt med att man får intressenter inredas till ett fantastiskt företagshotell för mindre företag inom turism, kultur eller matförädling. I den gamla badinrättningen erbjuder man fortfarande friskvård genom nuvarande företag men med bättre utnyttjande av lokalen. Bra komplement till boendet och ett extra värde för besökare utöver en service för invånarna. Ekonomi Förslaget innebär att drygt hälften av lokalytan avsätts för kommersiell verksamhet som på sikt bär sina kostnader. Övriga lokaler avsätts för öppna mötesplatser. Förslaget bygger också på att man gör minimala standardhöjande åtgärder i bryggeriet initialt. I stället söker man externa medel för att fylla bryggeriet och brandbilsgaraget med spännande innehåll. Åtgärder för restaurering av byggnaderna och området Det har inte varit en del i arbetsgruppens uppdrag att ta fram detaljerade underlag till iståndsättning av fastigheten samt kostnader för detta. I samband med visionsarbetet har vi ändå kommit att beröra ombyggnader i grova drag. Fastigheten behöver knytas bättre till Storgatan, till gångvägen i Järnvägsgatans förlängning samt till den nya strandpromenaden. Det krävs en helhetssyn på markbeläggning och planeringar på hela fastigheten. Hårdgjorda/asfalterade ytor stämmer väl med byggnadernas karaktär men man behöver förstärka området närmast brandgaraget, förbindelsegången mellan byggnaderna samt entrén till bryggeriet genom komplettering med annan markbeläggning och mindre planeringar. Området mellan bryggeriets ingång och brandbilsgaraget är en fin plats som skulle kunna fungera som ett skyddat torg med eftermiddagssol. Byggnadens vackra fasad åt Nossan samt den fina stentrappan upp mot slangtornet är viktiga tillgångar längs strandpromenaden. Förmiddagssolen mot denna fasad erbjuder fina sittplatser längs husväggen med vacker utsikt över ån. Municipalhuset skulle vinna mycket på att man rev den nuvarande utbyggnaden med aluminiumportar och återställde fasaden med den fina kolonnraden vid brandbilsgaraget med glasportar. Bryggerifasaden skulle mera komma till sin rätt om man rev utbyggnaden av lastbilsgaraget (som är i mycket dåligt tekniskt skick) men behöll resterande del av garaget. Bryggeriets sydfasad bör återställas genom att plåtinklädnaden tas bort och putsen repareras. För att få in ljus i bryggeriet vore det lämpligt att ta upp ytterligare två fönsteröppningar. Förbindelsegången mellan de två byggnaderna där oljepannan idag står lämpar sig väl som kommunikationsutrymme både mellan sydsidan fastigheten och gården och vertikalt i byggnaden genom en framtida hiss och trappa upp till andra våningen. 5

6 En långsiktig process En långsiktig satsning på att skapa en mötesplats av Amiralen kräver rätt mix av verksamheter i lokalerna. Att hitta denna tar tid och kräver en långsiktighet i inriktningen. Vår bedömning är att kommunen bör behålla ägandet av fastigheten under denna process. Det första som krävs är vision och en tydlighet om inriktningen. Denna behöver sedan kommuniceras. En del i denna kommunikation är att fylla huset med spännande tillfälliga aktiviteter som stärker inriktningen samt att involvera lokala föreningar och aktörer i att bidra till innehållet i fastigheten. Under denna fas krävs inga omfattande standardhöjningar av lokalerna utan rensning och enklare uppfräschning. I denna fas är lokalernas råhet bara en tillgång. Möjlighet finns att få stöd av regionala aktörer. Kontinuerlig uppvärmning av lokalerna i bryggeriet är inte nödvändig. Amiralens byggnader har stora värden och spännande lokaler. Hade dessa byggnader legat i ett område med högre tryck hade de för flera år sedan inrymt verksamheter liknande dem i visionen. I takt med att man får intresserade hyresgäster iordningställs lokalerna för deras behov. Hyresgästerna bör väljas med omsorg för att stärka varumärket. Fel hyresgäster kan minska intresset hos andra. Det finns goda referensobjekt att ta del av. Ett av de mera närbelägna är Garveriet i Floda, Lerums kommun som just nu genomgår en liknande förädling. Inredia i Tibro är en betydligt större satsning men visar på betydelsen av intressanta mötesplatser i en kommun. Förslag till beslut Att KS beslutar att bevara byggnaderna i kvarteret Amiralen och säkerställer detta i detaljplan för området. Att de avsatta investeringsmedlen används för att omgående säkerställa tak och iordningställa fasader. Att medel söks från länsstyrelsen för överkostnader vid fasadrenoveringen. Att man tillsätter en utvecklingsgrupp som utifrån visionen har tre syften; - att föra dialog med lokala aktörer kring nyttjade av lokalerna på kort och lång sikt. - att med stöd av lokala och regionala aktörer fylla kvarteret med tillfälliga aktiviteter. - att söka verksamheter som vill hyra in sig i lokalerna Nossebro Björn Ohlén, A M Alströmer, Kjell Karlsson 6