Om Framlingsfientlighet. demokratiambassadörsutbildning

Transkript

1 Om Framlingsfientlighet demokratiambassadörsutbildning 1

2 2

3 Innehåll 5 Kapitel 1 Inledning 8 Kapitel 2 Sverigedemokrater och främlingsfientlighet 15 Kapitel 3 Så tycker Sverigedemokraterna 18 Kapitel 4 Farliga värderingar och utmaningar 27 Kapitel 5 Dags att ta debatten 29 Kapitel 6 Utvärdering 3

4 4

5 Inledning Välkommen till Om Främlingsfientlighet demokratiambassadörsutbildningen! Den här utbildningen handlar om kärnan i fackets idé nämligen alla människors lika rätt och värde. För oss i facket står ordet demokrati för långt mycket mer än bara ett styrelseskick. Det handlar om vårt förhållningssätt - om vårt sätt att se på och bemöta varandra. Det är lätt att ta demokratin som en självklarhet som bara finns där och alltid kommer att göra det men sanningen är att den måste värnas, vårdas och vinnas varje dag för att överleva. En konkret påminnelse om detta är Sverigedemokraternas intåg i riksdagen Sverige har nu precis som många av de andra EU-länderna ett radikalt högerpopulistiskt parti i parlamentet. Sverigedemokraterna är ett parti som förespråkar en fri, öppen demokratisk stat men som har sitt ursprung och många av sina ställningstaganden långt vid sidan av principen om alla människors lika värde. För att kunna växa sig starka måste den typen av rörelser på olika sätt komma bort från sin historia och erbjuda sanningar och enkla lösningar på svåra frågor. Sverigedemokraterna hittar allt som oftast roten till det onda i invandringen, en som de menar förbjuden sanning som det politiska etablissemanget förnekar och vägrar att ta till sig. Därför anser de sig själva diskriminerade och att den svenska demokratin inte heller är en riktig demokrati. Stöd för sina uppfattningar hittar de ofta hos dem som liksom partiet upplever att de står i opposition till samhället och systemen. Det innebär för den delen inte att dessa sympatisörer behöver ha något att tjäna på den politik som Sverigedemokraterna står för, tvärtom är de ofta vanliga medlemmar i facket precis som du och jag. Egentligen är Sverigedemokraternas och liknande partiers framväxt ett misslyckande för vårt samhälle. Förnedrande politiska idéer som vinner mark när arbetslöshet, klyftor och orättvisor ökar och som hämtar sin näring ur våra rädslor och fördomar. För att motverka denna utveckling och för att vända den behövs ett målmedvetet arbete som slår hål på myterna, krossar fördomarna och som visar på ett bättre alternativ. Det arbetet behöver göras varje dag på arbetsplatserna, i bostadsområdena, bland vännerna och i våra familjer. Därför behövs Du som demokratiambassadör! Sandra Viktor Ungdomssekreterare Landsorganisationen i Sverige 5

6 Dina förväntningar är viktiga för fortsättningen! Såhär alldeles i början av utbildningen är det viktigt med en bra presentation så att alla i gruppen får en god chans att börja lära känna varandra. Som deltagare är det naturligtvis också viktigt att få reda på vad som gäller rent praktiskt. Start- och sluttid, när det är lunch och hur det fungerar med eventuella stipendier och reseersättningar osv. För att utbildningen ska bli så bra som möjligt är det också klokt att du funderar över vilka förväntningar du har på kursen/studiecirkeln. Varför anmälde du dig och vilka frågor tycker du att det är särskilt viktigt att få ta upp. Naturligtvis finns det ett ramprogram för utbildningen och kanske går det inte att uppfylla alla förväntningar men dina önskemål är av stor betydelse eftersom de har sin utgångspunkt i ditt engagemang. Det är positivt om du delar med dig av dina erfarenheter från kontakt och möten med Sverigedemokrater, vardagsrasism och diskussioner på arbetsplatsen eller bland vänner. Reflektera och diskutera: Vilka var dina viktigaste skäl för att anmäla dig till Demokratiambassadörsutbildningen? Vilka förväntningar har du på utbildningen? Lista de frågor som du vill hinna ta upp: Ett särskilt minne eller en erfarenhet på området främlingsfientlighet eller rasism: Fundera som en förberedelse inför nästa övning på egen hand en stund kring nedanstående påståenden. 6

7 Sverigedemokraterna är ett demokratiskt parti. Sverigedemokraterna är ett borgerligt parti. Sverigedemokraterna är ett rasistiskt parti. Det är viktigt att bevara den svenska kulturen. Nationalism är något dåligt. Det finns en utbredd rasism i Sverige. Socialdemokraterna har sig själva att skylla för att de tappat väljare till Sverigedemokraterna. Det är nödvändigt att ta debatten med Sverigedemokraterna. Studiematerialen i utbildningen Under utbildningen kommer vi att använda flera olika böcker/trycksaker vid sidan av denna bok. Dels är det LO-materialet Att motverka främlingsfientlighet på arbetsplatsen och dels är det studiematerialet Sverigedemokraterna - ett parti som andra? från stiftelsen Expo och ABF. Där finns fakta och tips som kan vara till värdefull hjälp inte bara under vår utbildning utan i det vardagliga arbetet som demokratiambassadör. 7

8 Sverigedemokrater och Främlingsfientlighet Vilka är egentligen Sverigedemokraterna och var kommer de ifrån? Sverigedemokraterna är ett parti som har sina rötter i den rasistiska rörelsen Bevara Sverige Svenskt BSS. Partiets pionjärer hade tydliga kopplingar till nynazism och i början var partiet mest att likna vid en politisk sekt där många av medlemmarna också var kriminella. I takt med att tiden gått och via interna uppgörelser och splittring har partiet långsamt försökt anta en roll som ett parti bland andra. Detta har inte varit, och är inte helt enkelt då t.ex. partiets nuvarande ledare Jimmie Åkesson blev medlem innan man formellt brutit med nazismen och ledande Sverigedemokrater donerat pengar till nazistiska grupper som Info 14. På sidorna i Sverigedemokraterna - ett parti som andra? finns mer att läsa om partiets utveckling. Reflektera och diskutera: Vilken bild har du sedan tidigare av Sverigedemokraterna och dess historia? Har bilden förändrats av det här passet i utbildningen, i sådana fall hur? Definiera milstolpar i Sverigedemokraternas utveckling. Motivera varför dessa milstolpar är viktiga och hur de inverkat på partiets utveckling. 8

9 Hur väl känd tror du att Sverigedemokraternas tidiga historia är för människor i allmänhet? Har denna bakgrund egentligen så stor betydelse för dagens Sverigedemokrater? Hur kan man använda Sverigedemokraternas historia för att hitta argument mot dem och deras politik? Sverigedemokraterna ett i raden av högerpopulistiska partier i Europa Redan på 1970-talet bildades högerpopulistiska missnöjespartier bl.a. i Norge och Danmark men det är under de senaste 15 åren som de på allvar utvecklats och fått stort politiskt inflytande. Partier som FPÖ i Österrike och Dansk Folkeparti har båda direkt påverkat politiken i sina respektive länder genom olika former av regeringssamarbeten. Men även på de ställen där högerpopulisterna inte fått något direkt inflytande kan man ana att deras närvaro påverkat övriga partiers syn på invandringspolitiken. Högerpopulisternas gemensamma nämnare är kraven på en strängare invandringspolitik, en anti-islamsk hållning och krav på lag och ordning men det är ändå stora skillnader mellan partierna. Några är som Fremskrittspartiet i Norge och Dansk Folkeparti sprungna ur missnöjesrörelser medan exempelvis FPÖ har rötterna i Hitlers parti NSDAP och italienska Alleanza National tydliga släktband med Mussolinis fascistparti. I Håkan Gestrins bok Högerextrema rörelser och deras symboler delas de olika organisationerna in i fyra kategorier. Sverigedemokraterna placeras där tillsammans med t.ex. Front National i Frankrike och Vlaams Belang i Belgien i kategori 3 vilket innefattar extremnationalistiska partier som ändå närmat sig mittfåran inom europeisk partipolitik. De är inte öppet fascistiska men i deras bakgrund och idétradition finns både nazistiska och fascistiska inslag. I kategori 4 där t.ex. Fremskrittspartiet och Dansk Folkeparti återfinns har politikens idéer snarare konservativ och ultraliberal grund än fascistisk. De är mot invandring och betecknar sig som nationalister men har ingen eller mycket ringa koppling till fascistiska eller nazistiska organisationer. Mycket utav deras taktik är att spela på människors fördomar om invandrare och andra kulturer för att vinna röster. Kategori 1 omfattar enligt boken f.ö. stommen i vit-makt världen med öppet nazistiska organisationer som Svenska Motståndsrörelsen och Nationalsocialistisk Front. 9

10 Läs sidorna i Sverigedemokraterna ett parti som andra och jobba sedan vidare med frågorna nedan. Reflektera och diskutera: Det sker som det står i boken lätt en sammanblandning mellan olika varianter av högerextrema partier. Fundera över vad detta kan innebära, vilka risker finns och kan det rent av finnas intressen som tjänar på en generaliserad bild, i så fall varför? Sverigedemokraterna och Dansk Folkeparti har inte samma idébakgrund men ett samarbete verkar ändå växa fram trots att det tillbakavisas av bl.a. Pia Kjaersgaard. Varför tycks samarbetet så känsligt, vad finns att vinna och förlora för respektive parti? Fundera över hur man kan använda skillnaderna mellan de olika högerextrema partierna för att argumentera mot dem. Precis som det står i boken övertar de högerpopulistiska partierna ofta socialdemokraternas sociala bas och därmed väljarna. Hur kan det bli så med tanke på att grundvärderingarna egentligen inte alls liknar varandra? Kom med tips på hur vi kan motverka detta både med politiken och i vardagen! 10

11 Högerpopulister har genom sitt inflytande påverkat andra etablerade partiers syn på invandrarfrågan i flera länder. Vad tror du dessa etablerade partiers agerande beror på? Har det skett en verklig värderingsförskjutning? Vill man säkra fler röster? Eller lyssnar man bara på folket? Är ett sådant agerande ett bra eller dåligt sätt att bemöta de högerextrema krafterna? Fakta: Nationalsocialism Nazism tar avstamp i evolutionslära och socialdarwinistiska rasläror som utvecklades under 1800-talet. Nazisterna pekade på den ariska rasens överlägsenhet framförallt jämfört med judarna som anklagades för att suga ut det arbetande folket. Nazisterna lyckades vinna sympati för sina idéer om en stark nationell gemenskap i ett Tyskland som var hårt plågat av inflation och arbetslöshet efter första världskriget och Versaillesfreden. Samverkan mellan arbetsgivare, arbetstagare och samhällseliter skulle ersätta demokrati, politiska partier och klassmotsättningar på liknande sätt som i fascismens Italien. Det fanns en utpräglad kritik mot kapitalism och individualism samt ett förakt för det svaga. Nazisterna odlade en stark ledarkult och deras rasistiska idéer utvecklades till förintelsen av 6 miljoner judar. Dessutom avrättades regimkritiker (många av dem socialdemokrater och fackligt aktiva) eller i övrigt icke önskvärda människor. Fakta: Fascismen växte fram i Italien under mellankrigstiden. Ledaren Benito Mussolini hade en historia som utesluten socialist och fascismen har som ideologi också beröringspunkter med socialismen i sin kritik av kapitalism och individualism. Namnet fascism kommer från den romerska symbolen faces (spöknippet) som också blev fascisternas symbol. Nationalism, populism och våldsdyrkan är kännetecken för ideologin. Däremot finns inte, som i nazismens fall kopplingen till rasläror. Fascisterna ville skapa folkgemenskap och korporativa lösningar där arbetsgivare och arbetstagare samverkade branschvis. De motsatte sig demokrati och flerpartisystem, samhörighetskänsla i nationen skulle skapa acceptens trots extrema orättvisor och kraftiga inskränkningar av mänskliga fri- och rättigheter. Kommunisterna som ville utnyttja samhällets klasskillnader politiskt blev fascismens huvudfiender. Att använda våld för att upprätthålla lag och ordning samt bekämpa regimkritiker var ett naturligt inslag fascismens Italien. Fascismen kom att spridas bl.a. till Spanien och general Francos Falangistregim. 11

12 Fakta: Populism handlar om att ta till sig och driva populära frågor och uppfattningar politiskt. Populistiska politiker använder ofta kraftiga förenklingar eller rena förvanskningar av fakta när de beskriver verkligheten. Budskapen är enkla att förstå och målas ibland ut som förbjudna men ändå verkliga sanningar. De Radikala Högerpopulistiska Partierna RHP spelar på människors fördomar och rädslor för invandring och främmande kulturer för att vinna stöd för sin främlingsfientliga politik. De ställer sig ofta vid sidan av de övriga politiska partierna och kritiserar det demokratiska systemet. Populistiska partier driver emellanåt motsägelsefulla (men populära krav) som att både sänka skatten och samtidigt öka utgifterna, deras lösningar är ofta enkla och radikala. Att ställa grupper mot varandra är ett vedertaget grepp hos populister t.ex. påståenden som att minskad invandring skulle ge ekonomiska förutsättningar för en bättre äldreomsorg. Sverigedemokraterna och de politiska idéerna Sverigedemokraternas politik kretsar i princip helt kring invandrarfrågan vilket gör att de i övriga sammanhang tycks sakna en tydlig ideologisk inriktning. Det är kanske heller inte så konstigt med tanke på partiets ursprung som aktiviströrelse. De Sverigedemokrater som valts in i olika beslutande församlingar har många gånger agerat inkonsekvent och orsakat politisk förvirring. Nationalsocialism, konservatism men även vissa tidiga socialdemokrater har inspirerat partiet. Radikala högerpolitiker - vissa av dem antidemokrater, nationalromantiker och Per Albin Hansson med sitt folkhemsbygge vävs av Sverigedemokraterna samman till en politik som värnar svenskheten, traditionerna och kärnfamiljen och som skyddar mot det hot som de anser mångkultur utgöra. Rasbiologiska idéer har bytts ut mot ett slags kultur-rasism som tar sikte på skillnader mellan t.ex. olika religioners seder och bruk. Per Albin Hanssons tal om folkhemmet har naturligtvis ingenting gemensamt med Sverigedemokraternas politik men för SD är det en stark symbol för svenskhet och traditioner som de anser sig vara de enda sanna bärarna av. Rent retoriskt kan det sannolikt vara framgångsrikt att utge sig för att vara försvarare av folkhemmet i synnerhet i sammanhang där människor på olika sätt känner sig utanför eller svikna av samhället. Ger man sig tid att granska politiken blir bilden av Sverigedemokraterna som ett extremt och konservativt parti på yttre högerkanten tydlig vilket är ganska stor skillnad jämfört med Per Albins tal om ekonomisk utjämning, demokratisering och social demokrati. Läs sidorna i skriften Att motverka främlingsfientlighet på arbetsplatsen. 12

13 Reflektera och diskutera: Som det framgår av texten bildades SD av personer med nynazistiska idéer. Sedan har det undan för undan skett ett slags normalisering av partiet vilket också givit stora opinionsmässiga framgångar. Hur har du upplevt Sverigedemokraternas förändring? Har din bild av partiet förändrats? Tror du att partiet i grunden förändrat sina värderingar? Även om Sverigedemokraterna säger sig stå vid sidan av den politiska höger-vänster skalan betecknar vi dem som extremhöger. Hur kan det komma sig? Vilka ställningstaganden tycker du placerar dem långt ut på högerkanten? 13

14 14

15 Så tycker Sverigedemokraterna Argumentation med myter och skrämselpropaganda Sverigedemokraterna söker stöd för sina politiska idéer genom en många gånger mytifierad bild av invandringen och dess problem. Det finns åtskilliga exempel på hur problem som har tydlig social karaktär istället förklaras med kulturskillnader. På det sättet spelar partiet på människors fördomar och rädslor för att vinna framgång. Enda sättet att angripa myter, vilseledande statistik och förnedrande fördomar är att söka reda på fakta, ta stöd i sina grundläggande värderingar och börja argumentera. Exempel på myter, fakta och motargument finns i: Sverigedemokraterna har fel (hela boken) Sverigedemokraterna ett parti som andra sidorna Att motverka främlingsfientlighet på arbetsplatsen sidorna Statistik kan hämtas från Statistiska Centralbyrån SCB, Sverigedemokraternas principprogram går att läsa på: Reflektera och diskutera: Välj ut ett eller ett par områden och granska argumentationen. Vad är fakta, vad är myter? Fundera ut ett bra sätt att bemöta påståendena/förslagen, argumentera med både fakta och känsla! 15

16 Svenskhet, demokrati och invandrarproblem Vad är egentligen typiskt svenskt? Är det folkhemmet, midsommarstänger, sommarhagar, köttbullar med lingon, sexuell frigjordhet eller våra folkrörelser? Det är inte helt enkelt att peka ut det typiskt svenska ens för Sverigedemokraterna som vill vara den svenska kulturens och svenskhetens höga beskyddare. Ofta landar beskrivningen av svenskhet i att det rör sig om en känsla. I sitt valmanifest till 2010 års val skriver partiet att man vill göra satsningar på en folkligt förankrad svensk kultur som sprider glädje, förskönar och skapar gemenskap. Kultur som upprör, provocerar eller chockerar skall däremot inte ha något skattefinansierat stöd, detta gäller även t.ex. föreningar som på olika sätt medverkar till mångkulturen i samhället. Sverige ska vara ett fritt, öppet och demokratiskt samhälle tycker Sverigedemokraterna och går ofta till angrepp på dagens demokratiska system eftersom de upplever sig vara missgynnade och diskriminerade. Verklighetsbeskrivningen får ibland karaktären av Davids kamp mot Goliat där Sverigedemokraterna företräder de vanliga människorna i strid mot etablissemangets elit. De ser sig som ett parti som tar upp folkets frågor och som vågar säga även de förbjudna sanningarna. Frågan är var gränsen går för demokratins fri och rättigheter. Kan man utan att själv diskriminera, t.ex. som Sverigedemokraterna vill avskaffa stödet till hemspråksundervisning, införa slöjförbud på allmän plats och återgå till assimileringspolitik* för invandrare? Det finns många former av problem i vårt samhälle. Arbetslöshet, kriminalitet, utslagning och kvinnoförtryck är exempel på sådant som Sverigedemokrater och andra högerpopulister ofta väljer att skylla på massinvandring och främmande kulturer. De flesta människor är nog ense om att de här samhällsproblemen finns och att de behöver åtgärdas. När Sverigedemokraterna sedan ger sitt svar på varför problemen finns och bidrar med enkla lösningar för att komma till rätta med bekymren är det kanske lätt att frestas. I synnerhet om man tror på bilden av SD som partiet som vågar säga även det förbjudna. Ett annat sätt att försöka hitta förklaringar till problemen är att utgå från skillnaderna i ekonomiska och sociala villkor mellan människor. Stora ekonomiska klyftor, arbetslöshet och segregation är t.ex. faktorer som påverkar brottslighet, missbruk och folkhälsa negativt. Den senaste ekonomiska krisen hade sin upprinnelse i alltför högt risktagande i amerikanska banker och spred sig sedan som en löpeld över världen med nedskärningar och massarbetslöshet som följd. Det finns könsmaktstrukturer i alla delar av världen och det finns diskriminering som gör det svårare för både kvinnor och invandrare även på den svenska arbetsmarknaden. Utifrån ett sådant perspektiv ter det sig märkligt att tro att så många av samhällsproblemen skulle bero på massinvandring till vårt land eller på att de som kommit hit genom sin kultur skulle vara mer brottsbenägna än infödda svenskar. * assimileringspolitik innebär förenklat att den som invandrar till Sverige helt ska anpassas och försvenskas 16

17 Reflektera och diskutera: Lista sådant som du tycker är typiskt svenskt. Det kan handla om kultur, företeelser, värderingar eller egenskaper. Diskutera sedan tillsammans var de olika sakerna kommer ifrån, om vi verkligen är ensamma om detta och om det verkligen är så att det vi själva tycker är typiskt svenskt gäller i alla delar av vårt land? Vad betyder demokrati för dig? Vilka fri- och rättigheter innebär det att leva i ett demokratiskt land och finns det några skyldigheter? Diskutera tillsammans och jämför den egna demokratisynen med Sverigedemokraternas, vad skiljer och vad förenar? Skriv ner några av de samhällsproblem som Sverigedemokraterna tar upp. Fundera över förklaringar till problemen och hur man kan angripa dem utan att skuldbelägga invandrarna. 17

18 Fackliga värderingar och utmaningar Fackets grundläggande värderingar handlar om allas lika värde När man pratar om fackets värderingar nämns oftast begreppen frihet, jämlikhet och solidaritet. Dessa går direkt att koppla till Per Albin Hanssons tal om folkhemmet med dess utjämnade klasskillnader, sociala omsorg och demokrati även socialt och ekonomiskt som vi tidigare tagit upp. Ett sätt att omsätta alla människors lika värde i praktiken! Till skillnad från Sverigedemokraterna som pekar på nationen som den förenande faktorn pekar fackförbunden på ekonomiska och sociala villkor. Vi menar att arbetare i Sverige och Estland har mer gemensamt med varandra än anställda och arbetsgivare i respektive länder som det står i skriften Att motverka främlingsfientlighet på arbetsplatsen. Vi brukar beskriva fackföreningen som ett löfte mellan arbetstagare att inte sälja sitt arbete till lägre lön eller sämre villkor än vad man kommit överens om. Ju fler som är med och avger löftet desto större chans till bra villkor, därför måste vi samarbeta även över nationsgränserna. Annars är det upplagt för att arbetare ställs mot varandra genom lönekonkurrens. Som du redan läst på sidorna i Att motverka främlingsfientlighet på arbetsplatsen driver Sverigedemokraterna en politisk linje som vill göra det enklare för arbetsgivarna vid eventuella uppsägningar. Det är en lindring av en tidigare mycket tydligt löntagarfientlig politik som det står att läsa om på sidan 29 i Sverigedemokraterna - ett parti som andra. Uteslutning eller inte Fackförbunden inom LO är förstås principiella motståndare till SD och dess politik men har ingen gemensam generell hållning när det gäller enskilda Sverigedemokraters möjligheter att vara medlemmar eller ha uppdrag inom den fackliga organisationen. Det finns exempel där SD-medlemmar uteslutits ur förbunden eller fått lämna sina uppdrag med hänvisning till stadgarna men i andra fall har de tillåtits att sitta kvar med motiveringen att en uteslutning snarare skulle stärka Sverigedemokraternas position. Läs sidorna 6-7 i Att motverka främlingsfientlighet på arbetsplatsen och sidorna i Sverigedemokraterna har fel och jobba sedan vidare med frågorna nedan 18

19 Reflektera och diskutera: Vad står värdeorden frihet, jämlikhet, solidaritet och allas lika värde för enligt dig? Hur tycker du att fackets värdegrund märks i vardagen på arbetsplatsen och i samhället? Kan något göras bättre, i sådana fall hur? Varför tror du att så pass många LO-medlemmar röstar på SD trots att de för en politik som är antifacklig? Vad kan vi göra åt det? Undersök ditt eget fackförbunds stadgar (går att hitta på förbundets hemsida). På vilket sätt tycker du att de kan vara ett stöd i argumentationen mot främlingsfientlighet och Sverigedemokrater? 19

20 Hur tycker du att facket ska agera mot medlemmar och förtroendevalda som är aktiva inom Sverigedemokraterna eller någon annan främlingsfientlig organisation? Är det skillnad på medlemmar utan uppdrag och på förtroendevalda? Får uteslutning bara motsatt effekt? Fundera och motivera! Försök att ta reda på hur ditt fackförbund brukar agera i ovanstående frågor, kanske finns det en policy som reglerar hur man skall göra. Hur jobbar förbundet och hur väl stämmer det överens med din egen uppfattning? Att motverka framväxten av radikala högerpopulistiska partier Radikala högerpopulistiska partier eller RHP är samlingsnamnet för partier som Sverigedemokraterna, Dansk Folkeparti och Fremskrittspartiet m.fl. Deras framväxt och inflytande har som bekant ökat på många håll under senare år. På olika sätt har de också där de fått inflytande och publicitet kunnat bidra till en hårdare invandringspolitik och blåst liv i främlingsfientliga stämningar. Inledningsvis var bemötandet av dessa partier nästan enbart inriktat på själva främlingsfientligheten och invandringspolitiken och då ur ett moraliskt perspektiv. Erfarenheter visar att den kritiken ibland kan ha tjänat motsatt syfte när den framställts som ett slags diskriminering eller förtryck från etablissemangets sida. Väljer man att granska Sverigedemokraternas politik på andra områden än just invandring hittar man åtskilliga förslag som man utifrån arbetarrörelsens intressen och värderingar också har all anledning att kritisera. Dessa frågor är viktiga att lyfta fram i debatten inte minst för att tydliggöra var SD står när det gäller t.ex. familjepolitik, arbetsmarknadsfrågor och kulturpolitik. 20

21 Fakta: 9 punkter att tänka på vid bemötande av radikala högerpopulistiska partier (RHP) Sammanfattande tolkning från boken: Arbetarrörelsens strategier för att motverka främlingsfientliga och högerpopulistiska partier av Anna-Lena Lodenius och Mats Wingborg 1. RHP-partiernas politik tar sällan upp sociala klyftor och jämställdhetsfrågor. Genom att styra dagordningen till sysselsättningsfrågor, generell välfärd och rättvisa skatter undermineras deras trovärdighet. 2. En tydlig vänster-höger skala i politiken minskar RHP-partiers utrymme. I flera länder har RHP-partier fått luft under vingarna när de etablerade partierna samlats i mitten. 3. Hög facklig organisationsgrad och en stark ideologisk profil gör det svårare för ett RHP att vinna sympatier. RHP-partier rekryterar ofta unga vita arbetare. Därför är det särskilt viktigt för de fack som organiserar mansdominerade yrken att bedriva ett offensivt målmedvetet arbete för att motverka RHP. 4. Bemöt myterna! Mycket utav RHP-partiernas politik bygger på ogrundade uppgifter, myter eller vilseledande statistik. Att inte bemöta detta riskerar att leda till att de felaktiga uppgifterna etableras som sanningar. Att bistå med korrekta fakta leder förhoppningsvis till minskad nyrekrytering till RHP-partierna. 5. Låt inte RHP-partierna sätta dagordningen. De vill diskutera mångkulturens problem och en misslyckad integrationspolitik. Tvingas de däremot att ta ställning till klassklyftor, jämställdhet eller etnisk diskriminering har de som regel inte särskilt mycket att komma med. 6. Ta inte över RHP-partiernas åsikter! Dels är det vanligtvis moraliskt förkastligt och i strid med de egna värderingarna men dessutom visar erfarenheterna att det snarare främjar RHP-partierna än motverkar dem. 7. Ge RHP-partierna samma villkor i debatten annars spelar de på sitt martyrskap för sanningen och kan på så sätt locka ännu fler sympatisörer. 8. Bredda kritiken av RHP-partierna. Granska och kritisera deras ställningstaganden på flera politikområden och skaffa argument för att kunna placera in RHP-partierna längst ut på högerkanten trots att de själva vill stå vid sidan av höger-vänster skalan. 9. Bemöt RHP-partierna i proportion till deras styrka. Där de finns etablerade är det nödvändigt att ta debatten men annars är det bara kontraproduktivt att visualisera deras politik. Ignorera dem inte men ge dem heller inte oproportionellt stor betydelse! Läs gärna sidorna i Sverigedemokraterna ett parti som andra 21

22 Reflektera och diskutera: På vilket sätt tror du att du kan ha hjälp av de nio punkterna i vardagsdiskussionerna eller i kontakten med Sverigedemokraterna eller liknande partier på hemmaplan? Anser du att något eller några av råden är särskilt bra eller betydelsefulla eller är det kanske något råd som du inte tror fungerar? Diskutera och motivera! Hur tycker du att facket och de etablerade partierna i Sverige bemöter Sverigedemokraterna utifrån punkterna i faktarutan? Vad görs bra? Kan något göras bättre? 22

23 Vilka röstar egentligen på Sverigedemokraterna? I riksdagsvalet 2010 fick Sverigedemokraterna 5,7% av rösterna och kunde därmed ta klivet in i rikspolitiken på allvar. Vi vet att en stor del av Sverigedemokraternas väljare tillhör arbetarklassen. Trots att de inte har att tjäna på politiken lockas de att rösta på ett konservativt och främlingsfientligt högerparti. Detta är inte alls unikt utan snarare ett mönster när populistiska partier växer fram. Sverigedemokraterna erbjuder precis som andra radikala högerpopulistiska partier enkla svar och lösningar på besvärliga samhällsproblem - allt löser sig bara man tar itu med invandringspolitiken. Att de skapar en bild av att försvara folkets intressen gentemot en styrande elit lockar förmodligen väljare som själva upplever att de står utanför eller är i opposition mot samhället. Kanske går det att förstå lockelsen till de enkla lösningarna hos den som själv drabbats av samhällets brister och som inte förmår att genomskåda myterna och den snedvridna verklighetsbild som ligger till grund för politiken. Det är förstås inget försvar för att rösta på Sverigedemokraterna men en fingervisning om att facket och den övriga arbetarrörelsen har en stor utmaning framför sig. Läs gärna sidorna i Sverigedemokraterna - ett parti som andra Reflektera och diskutera: Undersök Sverigedemokraternas och eventuella andra RHP-partiers valresultat i din hemkommun. Sök information på din kommuns hemsida. Valresultat finns att hämta på Valmyndighetens hemsida Har de tagit mandat i kommunfullmäktige? Har de inflytande på politiken? Visar valresultatet att Sverigedemokraterna är särskilt starka i någon del av kommunen (något valdistrikt)? Vad kan det i sådana fall bero på? 23

24 Kom utifrån valresultatet med förslag på åtgärder och aktiviteter för att bemöta SD inför valet Kom ihåg att ha framförhållning, det går inte att vänta till två veckor innan valet! Att motverka främlingsfientlighet på arbetsplatsen De flesta av oss har nog varit med om att höra rasistiska och främlingsfientliga kommentarer i samtalen på våra arbetsplatser. Långt ifrån alltid särskilt allvarligt menade men ändå uttryck för fördomar och nedsättande mot den eller de som åsyftas. Att ta debatten och att säga emot kräver mod men är samtidigt en skyldighet, för den som tiger låter fördomar och myter stå oemotsagda och småningom bli till jargonger. Som medlem i facket är det viktigt att stå upp för fackets värderingar och visa att vi inte accepterar främlingsfientlighet och rasism. Hittar du inte de rätta argumenten i stunden räcker det med att bara tala om att du inte håller med, det är en kraftfull markering! Det finns påtagliga samhällsproblem som behöver lösas men de har sina rötter i arbetslöshet, segregation och klyftor mellan människor och inte i påhittad massinvandring och mångkultur. Inte alltför sällan är de som tar till rasism och främlingsfientlighet och de som drabbas av den, offer för samma samhällsproblem. Självklart vore det bättre att kämpa tillsammans! Läs sidorna 4-5 och 8-11 i Att motverka främlingsfientlighet på arbetsplatsen samt sidorna i Sverigedemokraterna - ett parti som andra 24

25 Reflektera och diskutera: Förekommer det främlingsfientlighet och vardagsrasism på din arbetsplats? Hur tar det sig i sådana fall uttryck? Säger någon ifrån? Har du själv varit med i någon diskussion där någon uttryckt främlingsfientliga åsikter? Vad hände? Hur reagerade du och de andra? Tror du att du skulle handla annorlunda idag än vad du gjorde då? Sortera dina viktigaste argument mot främlingsfientlighet och rasism: Använd både fakta, värderingar och din känsla 25

26 26

27 Dags att ta debatten Grattis du är nu utbildad Demokratiambassadör! Vi har nu kommit fram till slutet av utbildningen och det har blivit dags att planera hur du ska arbeta vidare på hemmaplan. Eftersom målsättningen med utbildningen är att du som deltagare ska få inspiration och verktyg för att kunna genomföra aktiviteter och ta debatten vill vi gärna att du gör en handlingsplan som ett slags kontrakt både med dig själv och med facket. Handlingsplanen kan innehålla allt från information på arbetsplatsen, skolpresentationer, studiecirklar på ABF, och start av facebookgrupper till egen vidareutbildning eller politiskt engagemang. Det är egentligen bara fantasin som sätter gränser! Gör en handlingsplan med aktiviteter och tidsplaner. Ta dig sedan tid att bryta ner denna i delmål och gör en tidsplanering för dem. Tänk på att det är bättre att sätta upp rimliga mål som går att nå med viss ansträngning än att sikta alldeles för högt från början! Gör en kopia av handlingsplanen och lämna den till handledaren/kursledaren på den här utbildningen. 27

28 Handlingsplan för Demokratiambassadörsuppdraget Namn: Fackförbund och avdelning: Arbetsplats: Kontaktuppgifter tel. + e-post: Handlingsplan för tidsperioden: Aktivitet Målgrupp Slutfört datum Beskrivning av varje aktivitets syfte, mål och delmål med tidsplan redovisas i bilaga till handlingsplanen. Datum: Namnteckning: Kopia av handlingsplanen till handledaren/kursledaren samt till din lokala fackliga organisation. 28

29 Utvärdering Till sist vill vi förstås veta vad du tyckte om utbildningen Avslutningsvis ber vi dig att ta dig tid att svara på några utvärderingsfrågor. Det är värdefullt för oss att få dina åsikter om utbildningen. Att få veta vad som är bra och vad som kan förbättras hjälper oss att hela tiden utveckla utbildningen och göra den bättre. Det finns ett antal givna frågor men vi vill naturligtvis att du delar med dig av eventuella andra synpunkter också! Välj mellan att svara på frågorna i boken eller på separat papper. Stort tack och varmt lycka till i jobbet som demokratiambassadör! 29

30 utvärdering: Om Främlingsfientlighet Demokratiambassadörsutbildning Utbildningsdatum: Plats: Vad tyckte du om utbildningen? Hur väl motsvarade utbildningen dina förväntningar? Vad tyckte du om studiematerialen? Vad tycker du om ledarens insats? Vad fungerade bra? Vad kunde ha gjorts bättre? Vad tar du med dig från utbildningen/vad tror du att du kommer att ha nytta av i framtiden? Övriga synpunkter: 30

31 31

32 32 form och produktion: ETC Foto: Lars Forsstedt Tryck: LO-Tryckeriet, Stockholm 2011 ISBN: