LAG OCH AVTAL. Avtal för statlig sektor adress Linnégatan 10, box 5260, Stockholm. telefax e-post: telefon.

Transkript

1 telefon telefax LAG OCH AVTAL Avtal93 för50, statlig sektor innehåller avtal av generell betydelse för statligthemsida: anställda. Ändringar som skett e-post: till och med september 2008 har inarbetats i denna upplaga. (OFR) i samarbete med de statliga medlemsförbunden. Fler exemplar av skriften kan beställas på respektive förbundskansli. Fackförbundet ST: Polisförbundet: Officersförbundet: Försvarsförbundet: Tull-Kust: Lärarförbundet: Ledarna: Vårdförbundet: SFHL: FÖRBUND I SAMVERKAN avtal för statlig sektor 2008 Avtal för statlig sektor är framtagen av Offentliganställdas Förhandlingsråd lag och avtal adress Linnégatan 10, box 5260, Stockholm LAG OCH AVTAL Avtal för statlig sektor 2008

2 LAG OCH AVTAL AVTAL för statliga sektorn

3 Upplaga: ISBN: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB 2008

4 Förord Lag och Avtal avtal för statlig sektor framställs av Offentliganställdas Förhandlingsråd (OFR) på uppdrag av medlemsförbunden. AVTAL för statlig sektor innehåller avtal av generell betydelse för statligt anställda. Ändringar som skett till och med september 2008 har inarbetats i denna upplaga. Andra delar av serien Lag och Avtal är LAGAR för offentlig sektor, AVTAL för lärarområdet, AVTAL för förbundsområde Allmän kommunal verksamhet samt Avtal för förbundsområde Hälso- och sjukvård. Avtalen finns också tillgängliga via OFRs hemsida, Stockholm, oktober 2008 OFR 3

5

6 Innehåll Grundläggande arbetsrätt Avtal om fackliga förtroendemän Statligt huvudavtal Avtal om medbestämmande vid beredningen av regeringsärenden Samverkan för utveckling Samarbetsavtal för det statliga avtalsområdet Avtal om Rådet för partsgemensamt stöd inom det statliga avtalsområdet..62 Trygghet Trygghetsavtal (TA) Avtal om visstidsanställning Avtal om turordning för arbetstagare hos staten (TurA-s) Avtal om statens tjänstegrupplivförsäkring (TGL-S) Pension och försäkring PA PA Avtal om delpension Avtal om ersättning vid personskada (PSA) Löner och allmänna anställningsvillkor Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare hos staten (RALS ) Allmänt löne- och förmånsavtal (ALFA) U-ALFA Affärsverksavtalet (AVA) Chefsavtalet Avtal om regeringsbeslut om avlöningsförmåner m.m. för vissa högre anställningar m.fl Avtal om ersättning m.m. vid tjänsteresa och förrättning utomlands Avtal om utlandskontrakt och riktlinjer för anställningsvillkor vid tjänstgöring utomlands (URA) Avtal om utlandstjänstgöring (UVA) Avtal om ersättning vid olycksfall och dödsfall under utlandstjänstgöring.465 Avtal om regelbundna hälsoundersökningar enligt 30 lagen (1994:260) om offentlig anställning (LOA) Ramavtal om vissa frågor avseende förslagsverksamhet hos myndigheterna under regeringen Avtal om distansarbete Övrigt Överenskommelse mellan Arbetsgivarverket och OFR/S, P, O sammantagna om samarbete i statistikfrågor OFR 5

7 6 OFR

8 GRUNDLÄGGANDE ARBETSRÄTT Avtal om fackliga förtroendeman 1. Avtalet gäller tjänsteman som är facklig förtroendeman enligt 1 lagen (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen (FL) inom det tjänstemannaområde där statens avtalsverk äger sluta kollektivavtal om avlöningsvillkoren. Avtalet gäller dock endast tjänsteman för vilken avlöningsvillkoren regleras eller brukar regleras genom kollektivavtal mellan, å ena sidan, statens avtalsverk eller vederbörande myndighet och, å andra sidan, huvudorganisation som är part i detta avtal eller organisation (motsvarande) som är ansluten till sådan huvudorganisation. Avtalet gäller likväl inte tjänsteman med avlöning enligt avtal som på arbetstagarsidan slutits av Sveriges läkarförbund och inte heller tjänsteman vid allmän försäkringskassa. Avtalet gäller inte i fråga om sådan facklig verksamhet som omfattas av bestämmelser om företagsnämnder, arbetarskydd eller personalföreträdare statlig myndighets styrelse m m. Avtalet gäller inte heller ifråga om annan facklig verksamhet som utgör tjänstgöring i vederbörande tjänst eller har formen av uppdrag som meddelats av regeringen eller av statlig eller kommunal myndighet. Protokollsanteckningar Avtalet utgör till huvudsaklig del ett komplement till FL. Av 1 första stycket följer att bestämmelserna i avtalet liksom bestämmelserna i FL vinner tillämpning på förtroendemannen först då den lokala personalorganisationen har underrättat vederbörande myndighet om det fackliga uppdraget. Sådan underrättelse skall vara skriftlig och om möjligt innehålla uppgift om uppdragets art. Om uppdraget upphör eller ändras väsentlig grad skall myndigheten också underrättas. Som exempel på facklig verksamhet som betraktas som tjänstgöring i vederbörande tjänst och därför inte omfattas av avtalet kan nämnas uppdrag som ledamot i anpassningsgrupp, organisationskommitté vid omlokaliseringsmyndighet, organ som ingår i försöksverksamhet med fördjupad förvaltningsdemokrati (motsvarande icke-statligt organ), universitetsorgan som omfattas av försöksverksamheten med nya samarbetsformer m.m. 2. Omfattningen och förläggningen av den tjänstledighet som fordras för fackligt uppdrag bestäms, med beaktande av föreskrifterna i 6 andra stycket FL och 3 i detta avtal, efter lokal överläggning mellan vederbörande myndighet och berörd personalorganisation. Protokollsanteckningar 1. I fråga om förtroendemän som behöver fortlöpande partiell eller hel tjänstledighet för fackligt uppdrag kan till grund för bedömningen av deras sammanlagda behov av tjänstledighet i allmänhet läggas omfattningen av den samman- OFR 7

9 GRUNDLÄGGANDE ARBETSRÄTT lagda tjänstledighet som gällde närmast före Parterna är emellertid medvetna om att vissa lokala fackliga uppgifter tillkommit i samband med ny lagstiftning m.m. och att detta förhållande kan påverka behovet av tjänstledighet. Enligt parternas mening bör för förtroendemän som avses i denna punkt normalt inte komma i fråga ett större tjänstledighetsuttag än som motsvarar en helt tjänstledig tjänsteman för varje helt 500-tal medlemmar i den lokala personalorganisationen. Vid bestämmandet av omfattningen av den fortlöpande tjänstledigheten skall hänsyn inte tas till sådan facklig verksamhet som förekommer vid enstaka, oregelbundna tillfällen, t ex deltagande i kurs, konferens o.d. 2. För förtroendeman som inte behöver fortlöpande tjänstledighet för fackligt uppdrag bestäms omfattningen och förläggningen av tjänstledigheten från fall till fall. 3. Resultatet av överläggning enligt 2 bör anges i protokoll e.d. 3. Förtroendemans tjänstledighet för det fackliga uppdraget bör när så är lämpligt förläggas till viss bestämd tid i anslutning till arbetstidens början eller slut, rast, skiftbyte eller motsvarande. Förtroendeman skall om möjligt göra anmälan till närmaste förman innan han avbryter sin tjänstgöring för tjänstledighet som avses i första stycket. Sådan anmälan bör normalt göras även vid återinträdet i tjänstgöring. 4 Vid tjänstledighet som avser den fackliga verksamheten på arbetsplatsen har förtroendeman rätt till de avlöningsförmåner som skulle ha utgått om han inte hade varit tjänstledig för det fackliga uppdraget. Beror det på arbetsgivaren att facklig verksamhet som avser arbetsplatsen förläggs till annan tid än förtroendemannens ordinarie arbetstid, har förtroendemannen rätt till de avlöningsförmåner som skulle ha utgått om den fackliga verksamheten hade utgjort tjänstgöring i vederbörande tjänst. Det som sägs i första och andra styckena om avlöningsförmåner har motsvarande tillämpning i fråga om andra anställningsvillkor. Uppkommer merkostnader för förtroendemannen i samband med facklig verksamhet som avser arbetsplatsen, har förtroendemannen rätt till ersättning för dessa kostnader om de beror på arbetsgivaren. Om sådana merkostnader avser resa, utgår ersättningen i form av resekostnadsersättning och traktamente såsom vid tjänsteresa. I fråga om tjänsteman med annat lönesystem än det löneplansbundna får lokal överenskommelse träffas mellan vederbörande myndighet och berörd personalorganisation om sättet för beräkning av avlöningsförmåner enligt första eller andra stycket. Om sådan överenskommelse inte kan träffas skall frågan tas upp till förhandling mellan avtalsverket och berörd huvudorganisation. Protokollsanteckningar Bestämmelsen i paragrafens första stycke innebär i huvudsak att förtroendemannen vid tjänstledighet har rätt till den lön och de lönetillägg som skulle ha utgått om han inte hade varit tjänstledig för det fackliga uppdraget. Tjänstledighetstillägg utgår alltså inte. Vid beräkning av avlöningen skall hänsyn inte 8 OFR

10 GRUNDLÄGGANDE ARBETSRÄTT tas till annan tjänstgöring än sådan som beslutats för tjänstemannen (t ex beslutad tjänstgöring på obekväm tid, beslutad vikariatstjänstgöring). Bestämmelsen i paragrafens andra stycke innebär att förtroendeman, som i sin tjänst har reglerad arbetstid, har rätt till övertidsgottgörelse (t ex kompensationsledighet, övertidstillägg, tjänstgöringsfrihet eller extratidstillägg) enligt de bestämmelser härom som gäller för honom. Vid tillämpning av paragrafens andra stycke på förtroendeman som inte har reglerad arbetstid i sin tjänst, t ex lärare, skall förtroendemannens ordinarie arbetstid anses vara förlagd till helgfri måndag-fredag mellan klockan 8 och klockan 17. Om tjänstgöringen normalt är förlagd till annan tid än som nu sagts (t ex för lärare inom kommunal vuxenutbildning) bestäms dock i varje särskilt fall vad som skall anses som ordinarie arbetstid. Förtroendeman utan reglerad arbetstid får i fall som avses i nämnda stycke gottgörelse i form av motsvarande ledighet. Om ledighet i undantagsfall inte kan beredas eller om förtroendemannen är lärare, erhålls kontant gottgörelse. Denna skall för löneplansanställd tjänsteman normalt utgå med ett timbelopp motsvarande 1/165 av månadslönen eller, när det är fråga om restid utom tjänstgöringszonen föranledd av facklig verksamhet inom landet, med belopp motsvarande tjänsteresetillägg om bestämmelser härom finns för förtroendemannen. Med andra anställningsvillkor avses i paragrafens tredje stycke bl a ersättning enligt statens personskedeförsäkring. Anmärkning Parterna är överens om att, när avtal träffats om ändrade arbetstidsbestämmelser för undervisningsområdet, diskutera storleken av den kontanta gottgörelse som enligt tredje stycket i protokollsanteckningarna utgår till lärare. 5. Förtroendeman hos statlig myndighet skall av myndigheten få information och tillträde till dess lokaler i den mån det fordras för den fackliga verksamheten på arbetsplatsen. Detta gäller dock endast om det kan ske utan skada för allmänt eller enskilt intresse. 6. Förtroendeman hos statlig myndighet skall, om det fordras med hänsyn till omfattningen av den fackliga verksamheten på arbetsplatsen, om möjligt få tillgång till telefon hos myndigheten. Behöver förtroendemannen skrivpersonal för fullgörandet av det fackliga uppdraget på arbetsplatsen, får myndigheten ställa sådan personal till hand förfogande om det lämpligen kan ske. 7. Tolkningsföreträde enligt 9 första stycket FL skall tillkomma berörd huvudorganisation eller, efter beslut av huvudorganisationen, ansluten organisation (motsvarande). Protokollsanteckning Har en tillämpningstvist inte kunnat biläggas efter överläggningar och bestämmer sig den personalorganisation som har tolkningsföreträde för att begagna sig av detta, skall det komma till uttryck i skriftlig form (t ex i ett justerat förhandlingsprotokoll eller skriftligt meddelande till myndigheten). Eljest kan det upp- OFR 9

11 komma en tvist om huruvida det är arbetsgivarsidans eller arbetstagarsidans mening som tills vidare skall gälla. I fråga om handläggningen av tvist rörande detta avtal gäller bestämmelserna avdelning B i Huvudavtalet. 8. Har lokal personalorganisation, som avses i avtalet utsett den, som är facklig förtroendeman på den egna arbetsplatsen enligt 1 FL, att tillika vara facklig förtroendeman på annan arbetsplats hos samma eller annan myndighet inom avtalets tillämpningsområde, skall tjänstemannen anses som förtroendeman enligt 1 FL även på den arbetsplatsen och bestämmelserna ovan i detta avtal om förtroendemannens verksamhet på den egna arbetsplatsen gälla även i fråga om hans verksamhet på den senare arbetsplatsen. Protokollsanteckning Vad som föreskrivs i 8 gäller i förhållande till annan myndighet, där tjänstemannen är förtroendeman, först då organisationen underrättat denna myndighet om det fackliga uppdraget. Underrättelse som avser gemensam facklig förtroendeman skall göras skriftligen samt innehålla uppgift om samtliga arbetsplatser som omfattas av uppdraget och, om möjligt, om uppdragets art. 9. Detta avtal, som från avtalsverkets sida sluts under förbehåll om regeringens godkännande, gäller fr.o.m tills vidare med sex månaders uppsägningstid. Genom detta avtal upphäva dels avtalet beträffande sådana fackliga förtroendemän hos statsmyndigheter m.fl. på vilka lagen (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen äger tillämpning och dels överenskommelsen om ersättning till facklig förtroendeman anställd enligt AST-R. Stockholm GRUNDLÄGGANDE ARBETSRÄTT Statens avtalsverk Anders Wistrand Centralorganisationen SACO/SR Per Gothefors Statsanställdasförbund Curt Persson TCO:s statstjänstemannasektion (TCO-S) Anders Liedberg 10 OFR

12 GRUNDLÄGGANDE ARBETSRÄTT Statligt huvudavtal förhandlingsprotokoll Parter: Arbetsgivarsidan: Arbetsgivarverket Arbetstagarsidan: 1. OFR:s förbundsområden inom det statliga förhandlingsområdet sammantagna 2. SACO-S och till SACO-S hörande förbund sammantagna Ärende: Förhandling om ändringar i huvudavtalet den 24 juni Parterna sluter avtal om ändringar i huvudavtalet den 24 juni Ändringarna är föranledda av att SEKO denna dag har blivit part i avtalet och innebär i övrigt vissa formella justeringar. Till följd av ändringarna får huvudavtalet ny lydelse enligt bilaga. 2. Parterna är ense om att fortsätta förhandlingarna om undantagskretsen enligt bilaga 2 till huvudavtalet med målsättningen att avtal om undantagskretsen sluts snarast möjligt. I avvaktan på sådant avtal gäller undantagskretsen enligt 2 avtalet den 20 april 1998 i tillämpliga delar. Vid tillämpningen skall vidare gälla att vid nya eller omorganiserade myndigheter får stridsåtgärd inte omfatta arbetstagare vars anställningar närmast motsvarar dem som anges i bilagan och underbilagan (se avsnitt C 1 kap. II huvudavtalet). 3. Arbetsgivarverket sluter huvudavtalet och justerar detta protokoll under förbehåll om regeringens godkännande. 4. Under den tid som samarbetsavtalet den 13 juni 2000 för det statliga avtalsområdet gäller, ersätter reglerna om förhandlingsordning i det avtalet bestämmelserna i 24, 25, 26 och 28 huvudavtalet vid förhandlingar om kollektivavtal enligt 2 p. 1 9 bilaga 1 till huvudavtalet. OFR 11

13 GRUNDLÄGGANDE ARBETSRÄTT Vid protokollet Staffan Lundin Justerat den 13 juni 2000 Arbetsgivarverket Gunilla Boman Pellnäs OFR:s förbundsområden inom det statliga förhandlingsområdet sammantagna Johan Tengblad Christer Spjut Arne Söderberg SACO-S och till SACO-S hörande förbund sammantagna Kjell Eriksson 12 OFR

14 GRUNDLÄGGANDE ARBETSRÄTT Huvudavtal (HA) A. Tillämpningsområde m.m. 1. Avtalet äger tillämpning på det statliga arbetstagarområdet hos myndigheterna under regeringen som avses i lagen (1994:260) om offentlig anställning (LOA). Avtalet gäller dock endast det arbetstagarområde där Arbetsgivarverket äger företräda arbetsgivaren. Avtalet gäller inte arbetstagare vid allmän försäkringskassa och inte heller arbetstagare som avses i 3 3 eller 4 LOA. Avtalet gäller inte i förhållande till organisation som varken är part i avtalet eller tillhör sådan part. Definitioner 2. Med myndighet avses i detta avtal myndighet under regeringen i egenskap av arbetsgivare. 3. Med arbetsgivaren avses i detta avtal, om inte regeringen föreskriver annat, Arbetsgivarverket eller myndighet som Arbetsgivarverket bestämmer. 1) Det särskilda huvudavtalet 4. Om vissa särskilda frågor föreskrivs i det särskilda huvudavtalet den 29 november 1976 för den offentliga sektorn med tillhörande protokoll. 5. I. HUVUDAVTAL B. Förhandling m.m. 1 kap. Slutande av kollektivavtal m.m. Detta huvudavtal och det särskilda huvudavtalet samt samarbetsavtalet för det statliga avtalsområdet sluts på arbetstagarsidan av OFR:s förbundsområden inom det statliga förhandlingsområdet sammantagna, SACO-S och till SACO-S hörande förbund sammantagna samt Facket för Service och Kommunikation (SEKO). 1) Se Arbetsgivarverkets arbetsgivarnyckel på sidan 39. OFR 13

15 GRUNDLÄGGANDE ARBETSRÄTT Av 2 4 kap. framgår vem som på arbetstagarsidan får sluta lokalt kollektivavtal med stöd av huvudavtalet. II. KOLLEKTIVAVTAL I FRÅGOR ENLIGT BILAGA 1 Centralt kollektivavtal Centralt kollektivavtal som avses i 2 bilaga 1 sluts på arbetstagarsidan av följande centrala arbetstagarorganisationer: OFR:s förbundsområden inom det statliga förhandlingsområdet sammantagna, SACO-S samt Facket för Service och Kommunikation (SEKO). Lokalt kollektivavtal Lokalt kollektivavtal med stöd av avtal enligt 2 bilaga 1 sluts på arbetstagarsidan av följande lokala arbetstagarorganisationer: Inom OFR:s förbundsområden inom det statliga förhandlingsområdet Förbund inom OFR:s förbundsområde Statstjänstemän eller del av sådant förbund som förbundet bestämmer, Förbund inom OFR:s förbundsområde Poliser eller del av sådant förbund som förbundet bestämmer, Förbund inom OFR:s förbundsområde Officerare eller del av sådant förbund som förbundet bestämmer. Om fler än ett förbund inom respektive förbundsområde berörs av en viss avtalsfråga skall förbunden företrädas av ett lokalt gemensamt samverkansorgan inom varje förbundsområde. Inom SACO-S Förbund eller del av förbund som detta bestämmer. Om fler än ett förbund tillhörande SACO-S avser att sluta sådant avtal skall dessa företrädas av ett lokalt gemensamt samverkansorgan. Inom SEKO Del av SEKO som SEKO bestämmer. III. ANDRA KOLLEKTIVAVTAL ÄN SOM AVSES I I ELLER II. Centralt kollektivavtal Andra centrala kollektivavtal än som avses i I eller II sluts på arbetstagarsidan av följande centrala arbetstagarorganisationer: 14 OFR

16 GRUNDLÄGGANDE ARBETSRÄTT OFR:s förbundsområde Statstjänstemän, OFR:s förbundsområde Poliser eller OFR:s förbundsområde Officerare. Om ett förbundsområde beslutar det kan förbundsområdet ersättas av högst två förbund var för sig inom varje förbundsområde. SACO-S-förbundens gemensamma centrala samverkansorgan. I det fall samverkansorganet konstaterar att högst tre förbund berörs av frågan kan samverkansorganet besluta att ett eller flera förbund skall ersätta samverkansorganet, Facket för Service och Kommunikation (SEKO) Lokalt kollektivavtal Lokalt kollektivavtal med stöd av sådant centralt avtal som avses i denna punkt sluts på arbetstagarsidan av följande lokala arbetstagarorganisationer: Inom OFR:s förbundsområden inom det statliga förhandlingsområdet OFR:s lokala gemensamma samverkansorgan inom OFR:s förbundsområde Statstjänstemän eller högst två förbund var för sig inom detta förbundsområde eller del av respektive förbund som detta bestämmer, OFR:s förbundsområde Poliser eller del av förbundsområdet som detta bestämmer, OFR:s förbundsområde Officerare eller del av förbundsområdet som detta bestämmer. Inom SACO-S Den del av central arbetstagarorganisation enligt III ovan som denna bestämmer, dock högst tre förbund eller del av respektive förbund. Inom SEKO Del av SEKO som SEKO bestämmer. IV. GEMENSAMMA BESTÄMMELSER I centralt kollektivavtal skall anges om och i vilken utsträckning lokalt kollektivavtal får slutas av lokala parter på arbetstagarsidan. Om ett centralt kollektivavtal enligt föreskrift i detta avtal på arbetstagarsidan slutits av flera parter sammantagna svarar och talar sådana parter gemensamt för avtalet. Arbetstagarpart skall skriftligen hålla arbetsgivaren underrättad om vem som är central respektive lokal arbetstagarorganisation enligt 5 II och III. I det fall arbetstagarsidan företräds av ett samverkansorgan skall det av underrättelsen framgå vilka förbund som ingår i samverkansorganet. Kollektivavtal som sluts enligt denna paragraf med undantag för huvudavtal enligt 5 I får på arbetstagarsidan endast sägas upp av sådan central respektive OFR 15

17 GRUNDLÄGGANDE ARBETSRÄTT lokal arbetstagarorganisation som slutit avtalet. Uppsägning av detta huvudavtal regleras i 42. Protokollsanteckning till 5 : Genom denna paragraf avses inte att göra avsteg från den praxis som hittills tillämpats med avseende på kollektivavtal med visst förbund i fråga som uteslutande berör detta förbund. 2 kap. Förhandling enligt 11, 12 och 14 MBL 6. Vid förhandling enligt 11 eller 12 lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (MBL) skall arbetstagarsidan företrädas av central arbetstagarorganisation enligt 5 II a) om arbetsgivarsidan företräds av Regeringskansliet, statsrådsberedningen eller departement och förhandlingen inte enbart gäller någon av dessa eller b) om förhandling förs av myndighet rörande förhållanden på det statliga arbetstagarområdet utanför den myndigheten eller dess underlydande organ (motsvarande). Vid annan förhandling enligt 11 eller 12 MBL än som avses under a) b) företräds arbetstagarsidan av lokal arbetstagarorganisation enligt 5 III. Förhandling som avses i detta stycke benämns lokal förhandling. Om förhandling som påkallats enligt 12 MBL enligt arbetsgivarens mening berör även annan arbetstagarorganisation än den som påkallat förhandlingen skall arbetsgivaren även kalla den förstnämnda organisationen till förhandlingen. Arbetsgivaren och central arbetstagarorganisation enligt 5 II får överenskomma om att arbetstagarsidan vid förhandling enligt b) skall företrädas av förbund (motsvarande). Vad som sägs i 5 II om lokalt gemensamt samverkansorgan har därvid motsvarande tillämpning. Förhandling som avses i detta stycke utgör inte lokal förhandling. 7. Uppnås inte enighet vid lokal förhandling skall arbetsgivaren på begäran förhandla även med central arbetstagarorganisation enligt 5 III (central förhandling). Begäran om central förhandling skall framställas hos arbetsgivaren senast på femte arbetsdagen efter den dag då den lokala förhandlingen avslutades. Framställningen skall ske skriftligen om inte berörda parter enas om annat. Om även annan lokal arbetstagarorganisation än den som påkallat central förhandling deltagit i den lokala förhandlingen skall även den förstnämnda organisationens centrala arbetstagarorganisation enligt 5 III kallas till den centrala förhandlingen. 8. Arbetsgivaren och berörda arbetstagarorganisationer som avses i 6 får träffa kollektivavtal om den närmare ordningen för förhandling enligt OFR

18 GRUNDLÄGGANDE ARBETSRÄTT Protokollsanteckning till 8 : De lokala parterna skall sträva efter att finna en gemensam förhandlingsordning vid en myndighet. 3 kap. Information enligt MBL 9. Informationsskyldigheten enligt 19 MBL fullgörs mot de företrädare för arbetstagarsidan som avses i 6 första, andra respektive fjärde stycket. 10. Arbetsgivaren och berörda arbetstagarorganisationer som avses i 6 får träffa kollektivavtal om formerna för tillämpning av 19 första stycket MBL. Protokollsanteckning till 10 : De lokala parterna skall sträva efter att finna gemensamma former för tillämpningen av 19 första stycket MBL vid en myndighet. 4 kap. Facklig vetorätt i visst fall (38 40 MBL) 11. Vid förhandling enligt 38 MBL skall 6 7 ha motsvarande tillämpning. Förklaring enligt 39 MBL meddelas av central arbetstagarorganisation enligt 5 III. Arbetsgivaren och berörda lokala arbetstagarorganisationer som avses i 5 III får träffa kollektivavtal i frågor som avses i 38 MBL. Protokollsanteckning till 11 : De lokala parterna skall sträva efter att finna en gemensam ordning för behandling av frågor som avses i 38 MBL vid en myndighet. 5 kap. Fredsplikt 12. De kollektivavtalsförhandlingar som förutsätts enligt 2 4 kap. förs under fredsplikt. 6 kap. Förhandling i rättstvist mom. I rättstvist mellan parter som är bundna av detta avtal skall tvisteförhandling äga rum i den ordning som anges i detta kapitel. Kapitlet gäller dock endast tvist som skall handläggas enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister (LRA). Angående vissa särskilda rättstvister föreskrivs i 7 kap. 2 mom. I tvist som avses i 33 MBL utövas arbetstagarpartens rätt av närmast berörd arbetstagarorganisation som slutit kollektivavtalet. I avtal som sluts OFR 17

19 GRUNDLÄGGANDE ARBETSRÄTT mellan Arbetsgivarverket och central arbetstagarorganisation enligt 5 II III får dock överenskommas att arbetstagarpartens rätt efter beslut av den centrala arbetstagarorganisationen utövas av närmast berört förbund (motsvarande) såvitt avser det avtalet eller del därav. 3 mom. I tvist som avses i 34 MBL utövas arbetstagarpartens rätt, när tvisten gäller arbetsskyldighet enligt kollektivavtal, av närmast berörd arbetstagarorganisation som slutit avtalet. I avtal som sluts mellan Arbetsgivarverket och central arbetstagarorganisation enligt 5 II III får dock överenskommas att arbetstagarpartens rätt efter beslut av sådan central arbetstagarorganisation utövas av närmast berört förbund (motsvarande) såvitt avser det avtalet eller del därav. Om tvisten inte gäller arbetsskyldighet enligt kollektivavtal utövas arbetstagarpartens rätt av den närmast berörda centrala arbetstagarorganisationen enligt 5 III eller efter beslut av denna av förbund (motsvarande). Förhandling enligt 34 tredje stycket MBL påkallas av arbetsgivaren hos den arbetstagarorganisation, som utövat nämnda rätt, inom en vecka efter det att arbetet påbörjats. Förhandlingen förs endast på en nivå. Kan tvisten inte lösas vid förhandlingen, skall arbetsgivaren väcka talan inom femton dagar efter det att förhandlingen har avslutats. 4 mom. Har i en annan lag än MBL eller i ett annat kollektivavtal tolkningsföreträde tillerkänts arbetstagarsidan gäller detta med de avsteg från detta kapitel som följer av den lagen eller det avtalet, såvida inte annat avtalats särskilt. Protokollsanteckningar till 13 : 1. Genom 13 1 mom. avses inte att begränsa användningen av direkt överläggning mellan vederbörande arbetsgivare och arbetstagare för utjämnande av meningsmotsättningar. 2. Innan en arbetstagarorganisation i tvist som avses i 33 eller 34 MBL utövar sin där angivna rätt (tolkningsföreträde m.m.) bör den centrala arbetstagarorganisationen telefonledes eller på annat sätt kontakta Arbetsgivarverket. 3. Åberopande av tolkningsföreträde bör ske skriftligen. 14. Tvisteförhandling förs i första hand lokalt mellan den myndighet Arbetsgivarverket bestämmer 1) och den lokala arbetstagarorganisation som tvisten närmast rör (lokal tvisteförhandling). Tvist som avses i 35 MBL anmäls skriftligen hos myndighet som avses i första stycket av lokal arbetstagarorganisation enligt 5 II eller III. Anmälan skall innehålla uppgift om det belopp som yrkas och grunden för yrkandet. Underlåter arbetsgivaren att påkalla tvisteförhandling inom sju arbetsdagar, är han såvitt avser det omtvistade beloppet skyldig att utge ersättning enligt den lokala arbetstagarorganisationens mening, om kravet inte är oskäligt. Sådan skyldighet inträder dock endast om den avtalsslutande arbetstagarorganisationen 1) Se Arbetsgivarverkets föreskrifter om befogenheter att föra lokal tvisteförhandling enligt huvudavtalet. 18 OFR

20 GRUNDLÄGGANDE ARBETSRÄTT skriftligen meddelat arbetsgivaren att den ställer sig bakom den lokala arbetstagarorganisationens mening i tvisten. Tvist skall tas upp direkt till central tvisteförhandling om part, som enligt 16 2 mom. äger föra sådan förhandling i tvisten, begär det. Protokollsanteckning till 14 : Parterna vill som sin gemensamma uppfattning uttala, att huvudansvaret för att uppkommande tvister bringas ur världen ligger på de lokala parterna och att dessa därför bör sträva efter att så långt som möjligt uppnå lösningar i tvisterna, så att centrala förhandlingar i möjligaste mån kan undvikas. 15. Lokal tvisteförhandling skall påbörjas senast två veckor efter det att den påkallats, såframt parterna ej enas om uppskov. I tvist som avses i 33 eller 34 första stycket MBL skall vad som nu sagts om två veckor gälla en vecka mom. Kan uppgörelse ej nås vid lokal tvisteförhandling i tvist som avses i 35 MBL och underlåter arbetsgivaren att inom tre veckor påkalla central tvisteförhandling, är han såvitt avser det omtvistade beloppet skyldig att utge ersättning enligt den lokala arbetstagarorganisationens mening, om kravet inte är oskäligt. I det fall tvisten rör ett avtal som slutits av en central arbetstagarorganisation enligt 5 II eller III, inträder sådan skyldighet dock endast om den centrala avtalsslutande arbetstagarorganisationen skriftligen meddelat arbetsgivaren att den ställer sig bakom den lokala arbetstagarorganisationens mening i tvisten. Kan uppgörelse ej nås vid annan lokal tvisteförhandling än som avses i första stycket, äger i 2 mom. avsedd företrädare för part, som påkallat den lokala förhandlingen, påkalla central tvisteförhandling. Detta skall ske inom två månader från den lokala tvisteförhandlingens avslutande. Försummas det, har parten förlorat rätten att påkalla central tvisteförhandling. 2 mom. Central tvisteförhandling förs, om tvisten rör tolkning eller tillämpning av kollektivavtal, av de parter som slutit avtalet. I annat fall förs den centrala tvisteförhandlingen på arbetsgivarsidan av Arbetsgivarverket eller den myndighet som Arbetsgivarverket bestämmer och på arbetstagarsidan av berörd central arbetstagarorganisation enligt 5 III eller del av denna som organisationen bestämmer. 17. Central tvisteförhandling skall påbörjas senast tre veckor efter det att den påkallats, såframt parterna ej enas om uppskov. I tvist som avses i 33 eller 34 första stycket MBL skall vad som nu sagts om tre veckor gälla en vecka. 18. Vid tvisteförhandling skall föras protokoll, som justeras av parterna. 19. Om tvisteförhandlings avslutande föreskrivs i 8 kap. I protokollet skall antecknas när tvisteförhandlingen anses avslutad. OFR 19