LUNDS UNIVERSITET FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Personalenheten Dnr I F /98

Transkript

1 LUNDS UNIVERSITET FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Personalenheten Dnr I F /98 Parter: Lunds universitet SACO OFR SEKO civil Skåne 1 Parterna sluter avtal om ändrade arbetstidsbestämmelser för vissa arbetstagare vid Lunds universitet. Avtalet sluts med stöd av 1 kap. 3 ALFA. Avtalet skall ha den lydelse som framgår av bilaga. 2 Avtalet gäller fr.o.m. den 1 januari 1999 och har samma giltighetstid som då gällande ALFA med en uppsägningstid av tre månader. Lund den 6 november 1998 Vid protokollet: A. Lomäng Justeras: Lunds universitet SACO-rådet Staffan Svensson SEKO civil Skåne Pehr Osbeck OFR Sonja Bengtsson Kajsa Eriksson

2 Bilaga Arbetstidsbestämmelser för vissa arbetstagare vid Lunds universitet 1 Flexibel arbetstid (4 kap. 24 ALFA) För andra arbetstagare än lärare och arbetstagare inom lokalvård tillämpas flexibel arbetstid enligt vad som anges i underbilaga. Med hänsyn till att tjänstgöringen måste anpassas till arbetets krav kan arbetsgivaren efter samråd med berörd lokal arbetstagarorganisation dock besluta att en arbetstagare eller en grupp av arbetstagare skall undantas från flextidssystemet. Därvid tillämpas bestämmelserna i 2. 2 Arbetstidens förläggning för arbetstagare som inte har flexibel arbetstid (4 kap. 12 och 13 ALFA) För andra arbetstagare än lärare och arbetstagare inom lokalvård som inte har flexibel arbetstid enligt 1 bestäms den ordinarie arbetstiden med tillämpning av 4 kap. 12 och 13 ALFA.

3 Flexibel arbetstid Underbilaga Begreppet flexibel arbetstid 1 Med flexibel arbetstid avses sådan reglering av den ordinarie arbetstiden som ger arbetstagare möjlighet att inom givna tidsramar själv bestämma arbetstidens förläggning. Fast tjänstgöringsschema 2 En arbetstagare som önskar tjänstgöra enligt fast tjänstgöringsschema skall skriftligen meddela detta till prefekten/enhetschefen. Det fasta tjänstgöringsschemat kan utformas olika under skilda delar av kalenderåret. Begränsning av möjligheten att flexa 3 Flexibel arbetstid förutsätter en anpassning av tjänstgöringen till arbetets krav. När omständigheterna påkallar det kan det bli nödvändigt att arbetsledningen beordrar arbetstagare att tjänstgöra på flextid. Den som är partiellt sjukskriven, delpensionsledig, partiellt ledig med stöd av lag eller för vård av barn är inte skyldig att arbeta utöver normtidsmåttet. Definitioner 4 Fast tid Flextid Flexram Lunchflex Tiden mellan de klockslag då den obligatoriska närvarotiden på arbetsplatsen börjar respektive slutar under en arbetsdag. Tid under vilken en arbetstagare valfritt får börja eller sluta sitt arbete under arbetsdag. Tiden mellan de klockslag då flextiden tidigast börjar och senast slutar under en arbetsdag. Tid inom vilken en arbetstagare högst får förlänga en obligatorisk rast.

4 Normtidsmått 8 timmar för varje helgfri måndag-fredag. För vissa dagar i anslutning till helger är normtidsmåttet med tillämpning av 6 ALFA 2 eller 4 timmar kortare. Midsommarafton, julafton och nyårsafton samt så kallade klämdagar (helgfria måndagar-fredagar mellan två arbetsfria dagar) är fridagar och normtidsmåttet är för dessa dagar 0 timmar. För en deltidsanställd arbetstagare skall normtidsmåttet stå i proportion till hur deltidsanställningen förhåller sig till heltid. Den ordinarie arbetstidens förläggning 5 Den ordinarie arbetstidens längd motsvarar normtidsmåttet enligt 4. Arbetstagaren får förlägga sin ordinarie arbetstid med iakttagande av det som sägs i denna paragraf. Arbetstiden för en arbetsdag får överstiga eller understiga den tid som anges i första stycket. Arbetstagaren får inte förlägga sin arbetstid under dygn med arbetsfria dagar. Den fasta tiden är tiden klockan För sådana dagar i anslutning till helger då arbetstiden förkortas med 2 eller 4 timmar enligt 6 ALFA är den fasta tiden klockan respektive Flextiden för arbetets början är klockan och för arbetets slut klockan För sådana dagar i anslutning till helger då arbetstiden förkortas med 2 eller 4 timmar enligt 6 ALFA är flextiden för arbetets slut klockan respektive Flexramen är tiden klockan Lunchflex är tiden klockan Lunchrast skall tas ut med minst 30 minuter så att en sammanhängande tjänstgöring om mer än 6 timmar inte uppkommer. För en deltidsanställd arbetstagare fastställs vilken tid som är fast tid, flextid, flexram och i förekommande fall lunchflex genom enskild överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Om ingen överenskommelse träffas fastställer arbetsgivaren tiderna efter samråd med berörd lokal arbetstagarorganisation. Arbetsfri dag 6 En arbetstagare kan beviljas ledighet hel arbetsdag mot att förekommande plustid (se 8 ) minskas med den tid som svarar mot normtidsmåttet för den dagen.

5 Övertid för arbetstagare med flextid 7 a) Övertid vid tjänstgöring inom flexramen: Om en arbetstagare enligt beslut av arbetsledare under en arbetsdag tjänstgör på tid utöver normtidsmåttet är denna tid övertid. För en deltidsanställd arbetstagare uppkommer inte övertid förrän den totala arbetstiden inom flexramen överstiger normtidsmåttet för en heltidsanställd arbetstagare. Bestämmelserna om mertid i 4 kap ALFA tillämpas inte. b) Övertid vid tjänstgöring utom flexramen: Om en arbetstagare enligt beslut av arbetsledningen tjänstgör på tid som ligger utom flexramen, är tiden för denna tjänstgöring övertid. Registrering av arbetstiden 8 För arbetstagare som har flexibel arbetstid skall arbetstiden registreras. Registreringen kan ske maskinellt eller manuellt. Manuell registrering tillämpas genom att arbetstagaren redovisar arbetstiden på en blankett. Om fast tjänstgöringsschema tillämpas enligt 2 behöver arbetstagaren inte registrera arbetstiden. Avstämning av arbetstiden 9 Vid varje kalendermånads slut görs avstämning av den arbetstid som arbetstagaren under månaden har fullgjort som ordinarie arbetstid. Denna arbetstid får vid kalendermånadens slut överstiga eller understiga det för månaden tillämpliga normtidsmåttet (rullande månadsflex). Visar avstämningen att normtidsmåttet för kalendermånaden har överskridits (plustid) eller underskridits (minustid), transporteras plustiden respektive minustiden till närmast följande kalendermånad. Om minustiden vid månadens slut överstiger 20 timmar skall arbetstagaren göras uppmärksam på att minustiden vid nästa avstämningstillfälle inte får överstiga 20 timmar. Om en arbetstagare upprepade gånger har en minustid som överstiger 20 timmar, kan arbetsgivaren av detta skäl besluta att arbetstagaren inte längre skall ha flexibel arbetstid.

6 Vid den avstämning som görs efter juni och december månads utgång iakttas följande i fråga om plustid. Om plustiden vid avstämningen överstiger 30 timmar, transporteras normalt 30 timmar och den överskjutande tiden faller bort. Om särskilda skäl föreligger kan arbetsgivaren medge att plustid utöver 30 timmar får transporteras till nästföljande kalendermånad. För arbetstagare som tjänstgör enligt fast tjänstgöringsschema enligt 2 görs efter december månads utgång en avstämning mot normtidsmåttet. Uppkommer därvid plustid eller minustid tillämpas reglerna i föregående stycke. Avvikande flexregler 10 Arbetsgivaren och berörd arbetstagarorganisation kan sluta lokalt avtal om andra regler eller tidsramar för flexibel arbetstid än som följer av denna bilaga.

7 Tillämpningen av flextidsavtalet Flextid - huvudregel Flexibel arbetstid är huvudregel för all TA-personal och fast arbetstid är ett undantag. Flextiden och dess möjligheter Huvudregeln innebär att man kan flexa klockan och (inkl. lunchflex kl ) helgfri måndag - fredag (med vissa undantag för helgdagsaftnar). Vidare är det blir tillåtet att ta ut en hel arbetsdag som fridag om man minskar flexen med den tid som svarar mot normtidsmåttet för den lediga dagen. Härvid, liksom beträffande semester, är man naturligtvis beroende av prefektens (motsv) medgivande så att verksamheten fungerar. Man kan också vid månadens slut transportera all sin plustid eller minustid till påföljande månad. Om en arbetstagare har mer än 20 timmars minustid skall denne av prefekten (motsv) göras uppmärksam på förhållandet så att tiden vid nästa avstämningstillfälle inte överstiger 20 timmar. Det är först vid utgången av juni och december varje år som man gör en ordentlig avstämning. Och då stryks normalt den plustid som överstiger 30 timmar. Normtidsmåttet är lika stort hela året (8 timmar per arbetsdag utan hänsyn till sommar- och vintertid, kortare på helgdagsaftnar) men genom den större möjligheten att flexa och spara plustid kan man, om det är lämpligt, förkorta sin arbetsdag på sommaren. Avvikande flexregler Om det finns behov av det kan man ha lokala flexregler som avviker från ovanstående. Enligt 10 i flextidsbestämmelserna sluter man lokalt kollektivavtal om detta. Detta görs på personalenheten eller på områdesnivån till vilken prefekten (motsv) bör vända sig om detta blir aktuellt. Fast arbetstid - undantag Fast arbetstid utgör ett undantag från flextiden och behöver användas för sådana arbetstagare som inte kan ha flextid med hänsyn till arbetets krav. För att fast arbetstid skall tillämpas krävs att arbetstiden är fastställd i ett lokalt kollektivavtal. Tillvägagångssättet bör därvid vara det som framgår av följande exempel. Arbetstagaren B måste p g a sin tjänstgöring ha fast arbetstid. Prefekten (motsv) diskuterar med vederbörande och försöker komma överens om när den ordinarie arbetstiden skall vara förlagd. Resultatet blir att den ordinarie arbetstiden skall ligga mellan klockan och med 30 minuters rast på vardagar (avkortning på vissa helgdagsaftnar, se nedan). Prefekten meddelar detta till områdeskansliet (personalenheten betr förvaltningen och det s k 10:e området) som ser till att ett lokalt kollektivavtal om detta sluts (enligt 4 kap. 11 ALFA).

8 Kommer man inte överens med den anställde, skall till områdeskansliet meddelas vilken arbetstid som enligt prefekten (motsv) bör gälla. Härefter vidtar en förhandling med arbetstagarorganisationen om arbetstiden (där prefekten lämpligen kan delta) innan avtalet sluts. Skulle inte enighet nås om arbetstiden och avtal därmed inte kommer att slutas måste bestämmelserna i 4 kap. 12 ALFA tillämpas. Dessa innebär att arbetsgivaren bestämmer om arbetstidens förläggning i avvaktan på att parterna eventuellt blir överens. Vid fastställande av den ordinarie arbetstiden tjänar normtidsmåttet som ledning. Normtidsmåttet är i fortsättningen 8 timmar för varje helgfri måndag-fredag (ingen skillnad på sommartid och vintertid) och för vissa helgdagsaftnar följande, nämligen - 6 timmar för skärtorsdagen och den 30 spril som infaller på en måndag-torsdag, - 4 timmar för trettondagsafton, den 30 april som infaller på en fredag, dagen före Alla Helgons dag, den 23 december som infaller på en fredag. För midsommarafton, julafton och nyårsafton samt för s.k. klämdagar är normtiden noll timmar, dvs. de är normalt tjänstgöringsfria. I den nya normtiden är nämligen inarbetningen av klämdagarna inräknad. Med klämdag avses en arbetsdag som är omgiven av två fridagar. Arbetstagare som önskar fast arbetstid Reglerna om flextid utesluter inte att en enskild arbetstagare som vill arbeta enligt ett fast tjänstgöringsschema kan göra det (se 2 i flextidsbestämmelserna). En sådan arbetstagare skall skriftligen (se flextidsblanketter) meddela detta till sin chef. Det fasta tjänstgöringsschemat kan då utformas olika under skilda delar av kalenderåret, t.ex. under sommartid och vintertid. I ett sådant fall bör prefekten (motsv) samråda med personalenheten. Arbetstagaren behöver då inte redovisa arbetstiden särskilt, men vid årets slut görs en avstämning mot normtiden. Uppföljning Det är ett villkor för att få förmånen av flextid att man på något sätt registrerar sin arbetade tid. Om institutionen inte vill eller kan köpa in ett flexur görs all registrering på en flextidsblankett, där arbetstagaren antecknar sin arbetstid. För att administrationen av detta inte skall bli alltför betungande räcker det med att - den anställde antecknar arbetstidens början och slut inkl. lunchtid, - chefen granskar blanketten antingen stickprovsvis eller vid särskilda tillfällen (t.ex. månadsvis), - blanketten granskas obligatoriskt efter juni och december månads utgång för avstämning (se 9 i flextidsbestämmelserna). Det bör observeras att om en arbetstagare vid en månads slut upprepade gånger har en minustid som överstiger 20 timmar kan arbetsgivaren av detta skäl besluta att arbetstagaren inte längre skall ha flexibel arbetstid (se 9 i flextidsbestämmelserna). Information utsänd till prefekter och enhetschefer (reviderad )