Ett besök i Sveriges trädgård

Transkript

1 Vida NYTT B Sverige Porto Betalt # pe r s o n l i g h e t e r i vi d a vä r l d e n Äppelodling på Kurt-Egons vis. Sid 3 Ett besök i Sveriges trädgård Med distribution i fokus Sid 6 Hemma hos Himmestorparn. Sid 8 A

2 Vi producerar för fullt! Efter några år med stora lager av timmer från stormarna börjar vi återgå till en mer normal situation vad gäller anskaffning och avverkning av råvara. Vi har visserligen stormlager kvar ytterligare en period som kommer att försörja sågverken fortsatt med en mindre del stormtimmer. Under hela denna period har vi också fortsatt att köpa stående skog. Men vårt behov av nyanskaffning ökar successivt och kommer att öka ytterligare när vi helt har avslutat våra stormlager. Eftersom flera aktörer haft stormtimmer som nu börjar ta slut ser vi att konkurrensen om råvaran också har hårdnat under hösten. Det kommer fortsatt att var en hård konkurrens om råvaran trots den låga konsumtionen. Konkurrens stimulerar. Det gör att vi kontinuerligt tvingas reducera våra kostnader. Men det innebär också att vi har höjt våra prislistor kraftigt för att vara konkurrenskraftiga när det gäller inköp av timmer. Vi ska dock komma ihåg att inga träd växer till himlen. Jag tror det kommer att dröja innan vi ser en ökande konsumtion av trävaror. Vi som industri är bara en mellanhand mellan er som skogsägare och en färdigmarknad. Där bara de effektivaste och de med bäst distribution och försäljningsorganisation långsiktigt kommer att överleva. Vi har under de senaste åren gjort stora investeringar i våra anläggningar för att reducera våra kostnader men också rationaliserat vår distribution, utvecklat nya marknader och produkter. Detta för att hela tiden kunna svara upp mot marknadens krav på produktutveckling men också för att kontinuerligt minska belastningen på vår miljö. Därmed har vi tagit ansenliga marknadsandelar på en kraftigt minskande marknad. Följden har blivit att vi har ett positivt resultat för de tre första kvartalen vilket kommer att ytterligare förbättras under sista kvartalet. Vi har ett ungt team där nya yngre medarbetare skolas in i ledande positioner vilket sörjer för en del av den långsiktighet vi eftersträvar. Vi ser långsiktigt på vår verksamhet och vår ambition är att producera för fullt även under nuvarande konjunktur för att vara en långsiktig och stabil partner för dig som skogsägare. Trä och produkter ligger i tiden och har definitivt framtiden för sig. alvesta Santhe Dahl Ansvarig utgivare: Lotta Fonsell Grafisk form: Tryckeri: Papper: VIDA Paper Lessebo Linné naturvit 115 gr Text och foto: Lotta Fonsell om inget annat anges Adress: VIDA AB, Box 100, Alvesta Telefon: , Fax:

3 Äppelodling på Kurt-Egons vis Sid 3

4 Det godaste I ett underbart höstlandskap slingrar sig den smala vägen tätt kantad av orangefärgad lövskog och mossbeklädda stengärdsgårdar. Där vägen tar slut ligger en vacker Smålandsgård från 1700-talet omgärdad av böljande ängsmark och knotiga äppelträd. Vi är i Urshultsbygden vid Åsnens sydligaste del. Här bor Kurt-Egon och hans fru Märta och har gjort så i nästan 60 år. foto Lars-Olof Hallberg Gården i Törnabygd är på ca 50 hektar, varav ca 40 hektar skog. Men både stormen Gudrun och Per tog en stor del av Kurt-Egons skog. Vinden fick fart över sjön och tog rejält av den skog som var mogen att avverkas, nästan 4000 m 3, säger Kurt-Egon, I nuläget är det inte aktuellt att avverka, det fixade stormen så bra, säger han. De många äppelträden syns tydligt från Kurt- Egon och Märtas hus och är ett påtagligt inslag i naturbilden. Dock inte i raka rader som man kanske tänker sig i en yrkesmässig fruktodling utan slumpmässigt utspridda i ett kuperat landskap. Det som kallas ängsodling och är så typisk för trakten. Här runt Åsnen har odlats äpplen sedan medeltiden, säger Kurt-Egon. Inte så konstigt att denna trakt också kallats Sveriges trädgård. Sjön bevarar värmen och klimatet blir milt och då trivs också träden, förklarar han. I början av 1600-talet anlades den första fruktträdgården på Vemboön, tvärs över viken från Törnabygd. De vildväxande aplarna ympades med ädla skott från träd som bar god frukt. En kvist snedskars och kilades in under barken när trädet savade. Kvisten lindades sedan med bast. Därefter penslades den med vax för att saven inte skulle torka. Konsten att ympa spred sig efterhand i trakten och i början av 1800-talet odlade nästan alla bygdens bönder frukt på ängsmark. För att kunna använda marken både till odling och bete ympades träden högt. Detta för att korna både skulle kunna gå under träden men också för att de inte skulle nå och äta av frukten och lövverken. Metoden kallades koympning och används fortfarande av de fruktodlande bönderna. Kurt-Egon lärde sig äppelodlingens konst av sin pappa redan på fyrtiotalet. Det var då de riktiga goda åren för äppelodlarna började. Kurt-Egons far började också odla äpplen på åkrarna som så många av de andra odlarna i området. Fyrahundra träd hade familjen som mest. Grossister i bygden etablerade sig och betalade bra för frukten. Uppåt en krona kilot på den tiden. Det kan man ju jämföra med snickarna som ibland jobbade på gården och som hade 1.25 kr i timmen i lön. Skulle det ha varit idag skulle ett kilo äpple kanske kostat 30 kronor kilot och snickaren skulle haft lite drygt det i lön, reflekterar Kurt-Egon. Äpplena från trakten efterfrågades både från andra delar av Sverige men skeppades också utomlands. De gick med tåg ända upp till Norrland. Det hårda Kungsäpplet var också populärt hos tyskarna. Detta kunde lastas direkt i järnvägsvagnarna utan några skyddande lådor och dessutom lastas med grep. Själva tyckte vi nog inte att äpplena kunde ätas förrän fram i februari, mars. Men smaken är ju som baken, ler Kurt-Egon. Vilket är det godaste äpplet då, frågar jag. Utan tvekan Gravensteiner, säger Kurt-Egon. Det brukar kallas äpplenas Rolls-Royce. Det är den äldsta sorten som fortfarande odlas kommersiellt. Fast den är svårodlad och drabbas lätt av sjukdomar. Så har jag en äppelsort som vi inte vet vad den heter. Jag lämnade in det till bygdens äppelexpert, Håkansson på Äpplets dag häromåret. Det är lite syrligt och har en säregen smak men det är gott, tycker Kurt-Egon. Men inte ens Håkansson kunde säga vad det var för sort. Kurt-Egon berättar vidare. Vintern 1965 minns han väl. Det hade varit några varma dagar och Utan tvekan Gravensteiner, säger kurt-egon. Sid 4 personligheter i vida världen

5 äpplet sedan slog det till och blev flera minusgrader på natten. Frukten frös och sprängde träden. Stora delar av Urshultbygdens äppelträdsbestånd slogs ut. Detta blev en vändning på de goda åren. Importen från Sydeuropa ökade under samma tid och konkurrensen hårdnade. Man fick också börja sortera äpplena själv, vilket grossisterna tidigare hade gjort. Priserna sjönk och många tvingades därmed att sluta odla. Kurt-Egon och hans far började successivt minska ned sina odlingar och idag finns bara ett hundratal träd kvar. Sedan 1994 finns möjlighet för odlarna att få bidrag för äppelodling på ängsmark. Men då får man inte gödsla, säger Kurt-Egon och därför blir skördare inte så bra längre heller. Den enda skötsel som återstår nu är beskärningen. Att beskära är dock en konst. För lite gallring, och äpplena blir små. För mycket, och de blir större, men få. Yrkesodlarna beskär mycket hårdare än vad jag gör. De vill ju kunna gå på marken och plocka äpplena och då får träden inte vara för höga. Själv använder Kurt-Egon stege och plockandet tar därför sin lilla tid. Skörden förra året blev nog närmare 2 ton. På frågan vad de gör med skörden ler Kurt-Egon. Ja, lite blir till mos men det mesta bär vi ut till älgarna. l Sid 5

6 kristina r Sid 6

7 med rätt att distribuera Det är en uppsjö av siffror och tabeller. Ett tränat öga vandrar över skärmen. Stannar till, höjer ett ögonbryn, bläddra till nästa skärmbild, till nästa, och sedan nästa. För en oinvigd är det ett myller av uppgifter i form av siffror, tabeller och förkortningar, alla med sin specifika innebörd. Det brukar ta tre till fyra veckor för de nya innan de lär sig hur man skall hitta i systemet och veta vad man skall leta efter, säger Kristina. A Kristina, som heter Kühner i efternamn, är något av en trotjänare på VIDA. Hon anställdes redan 1986 som 21-åring på dåvarande Alvesta Träförädling och var i princip ensam om att sköta all administration på företaget. Då handlade jobbet mycket om att kunna ta i allt, att vara noga, vara duktiga på att spara pengar och fixa saker med snabba ryck. Mycket av det har vi med oss idag även fast vi nu är mycket större. Vi ser i första hand till att saker blir gjorda istället för att tänka så mycket på vems ansvar det är. Idag ser mitt jobb ganska annorlunda ut. Jag arbetar med fokus på Storbritannien och arbetar renodlat med leveransförsörjning mot våra stora avtalskunder och mot vårt försäljningsbolag där. Avdelningen kundservice består idag av ytterligare fem personer förutom våra säljare. Var och en med sitt ansvarsområde mot en eller flera marknader. Även om vi är flera personer försöker vi jobba så lika som möjligt för att kunna rycka in för varandra när det behövs, säger Kristina. Den brittiska marknaden har vuxit och ca 35% av VIDAs försäljning går dit. VIDA var först med att bygga distributionslager hos kunden och idag finns flera stycken distributionslager med egen personal och konsignationslager för våra avtalskunders räkning. En produkt ur det 180 artiklar stora sortimentet skall kunna levereras inom 48 timmar. Våra system är helt integrerade och vi läser själva av dag för dag vad som plockas ur lagret. En till två båtar per vecka lämnar Varberg och Halmstad hamn med destination Storbritannien. Med direktkontakt med kunderna och vårt engelska försäljningsbolag får Kristina en klar bild över sortimentsbehov och svängningar i efterfrågan. Jag pratar eller mailar med våra kunder varje dag och håller mig uppdaterad. Jag kan därför ha en ganska god framförhållning, säger Kristina. Med en efterfrågespecifikation går Kristina ut till de olika sågverken och frågar vilka som klarar av att tillverka mot specifikationen till en viss VIDA koncernen sågar m 3 årligen på 7 sågverk. Detta motsvarar fulla bilar med släp om året, eller 12 fulla bilar med släp per timme 365 dagar om året. Produktionen består i huvudsak av konstruktionsvirke. 80% av produktionen exporteras till Europa, USA och Asien. All försäljning av trävaror sker via försäljningsbolaget VIDA Wood. Fakta vecka. Sågverken är ju specialiserade mot visst sortiment och alla dimensioner passar inte alla sågverk. För att kunna svara upp mot kundens efterfrågan men samtidigt optimera produktionen krävs noggrann planering där Kristina blir en viktig spindel i nätet. Ibland är det flera sågverk som vill leverera mot samma spec och då får jag försöka fördela rättvist mellan verken. Vad som är rättvist kan vi ha delade meningar om men jag tycker jag har rätt bra koll, ler Kristina. Om det behövs styr vi även om produktionen för att snabbt kunna svara mot kundens önskemål, säger hon. Transporten från sågverk går sedan antingen med tåg eller bil till hamnarna i Varberg och Halmstad och sedan vidare med båt. Båtar skall fyllas optimalt och gå vid bestämda tider och då gäller det att rätt virkespaket finns på plats vid rätt tidpunkt. Lastordern som Kristina skickar till sågverket blir lite av ett heligt dokument som sågverken sedan tar ansvar för att uppfylla. Och det gör de, säger Kristina. De vill ju inte ha en arg Kristina på tråden, säger hon och ler. Men det händer ju också att en båt blir försenad pga av storm eller annat och då får man ju ibland börja lite från början. Men lågkonjunkturen har inte Kristina sett så mycket av. Jag vet ju att byggnationen minskat kraftig både i England och på Irland. Vi pratar mycket om det internt men jag har faktiskt inte märkt av någon nedgång. Det beror nog på att andra aktörer försvunnit från marknaden och att vi tagit marknadsandelar, funderar Kristina. Vi får hoppas det håller i sig tills det vänder igen. l Sid 7 personligheter i vida världen

8 Himmestorpa Vem som satt Ingatorp på kartan? Ja, antingen är det Emil i Lönnerbergas släktingar som bekant bodde i Ingatorp, eller så är det Lennart Nilsson, som också går under namnet Himmestorparn? Efter en förmiddag vid Lennarts köksbord, där han med stor entusiasm oavbrutet berättat om alla de projekt han bedriver och som han är upphovsmannen till, så vet jag svaret. Projekten, betonar Lennart, är inte hans egen förtjänst. Nyckelordet heter tillsammans. Tillsammans kan vi flytta berg, säger han. Gör vi saker tillsammans har vi roligt. Och livet måste vara roligt. Jag har inte tid att gå runt och vara arg eller sur. Det får redas ut på en gång och sen går vi vidare. Tillsammans verkar komma igen i allt Lennart gör. Skogen sköter jag tillsammans med Niclas, inköpare på VIDA. Han vill vara med från början och följa mina åtgärder på lång sikt. Relationen är det allra viktigaste. Jag ringer till Niclas och frågar om allt möjligt. Vi pratar och planerar en massa saker. Det är kul. Lennart har varit mjölkbonde i 30 år på gården som han tog över efter sin far i 20-års åldern. Han är den 9:e generationen i släkten som härstammar ända från 1650-talet. Innan jag hinner ställa frågan; hur så få generationer på så många år hinner Lennart förklara. Min far hann bli 47 år innan han fick barn. Samma med min farfar. Han är född 1862 och fick barn när han var 50 år. De hade väl inte riktigt tid med familj före det, skrattar Lennart. Nu hoppas jag på att min dotter Evelina blir den 10:e generationen som tar över gården, med djur eller inte, det får framtiden utvisa. Nu är mjölkkorna i alla fall sålda och i ladugården finns ett 30-tal amkor med kalvar. Lennart berättar vidare. Han har renoverat ett hus från 1600-talet ett par kilometer bort. Min fars kusin är 89 år och hon ville att jag skulle ta över släktgården när hon själv inte orkade. Vi kör dit. På vägen hinner vi titta på några andra pågående projekt; först i garaget; ett bord och bänkar i lärk som skall placeras i jordkällaren som Lennart gjort om till vinkällare i 1600-tals huset vi ska besöka. En samling av 20 veterantraktorer av modell Volvo finns också i garaget, en av Lennarts fritidsintressen. På vägen passerar vi en nyanlagd damm där fiskar snart skall placeras ut, en bro i dammen byggdes samtidigt. Nere i byn pekar Lennart mot församlingshemmet. Bygget av klockstapeln till Ingatorps kyrka skall byggas klart innan 100-årsdagen då kyrkan brann Vi kör förbi kyrkomuséet, lantbruksmuseét och maskinmuseét, som Lennart också varit med om att bygga upp och samla material till. I bilen pratar vi vidare om vad som får människor att engagera sig och varför han själv lägger så stort engagemang i olika projekt. Det allra viktigaste för mig, och det som driver mig framåt är att arbetstillfällen bevaras i bygden och därför är det mycket viktigt att ett företag som VIDA finns. Det är heller inga problem att få folk att ställa upp, säger han självklart. Man måste bara vara beredd att jobba själv också. Vi är många här i byn som ställer upp när vi skall göra något. På Elmiamässan var vi tex 75 personer som åkte 12 mil enkel väg. Kan tilläggas att Ingatorp har 500 invånare. Vi stekte kolbullar i 4 dagar och drog ihop kr. Vi har inte begärt en krona i bidrag till våra museér, säger han. På vägen svänger vi också upp på Valbackens skidanläggning. Detta är kanske det enda projekt som Lennart inte är engagerad i. Tänker att ungdomarna gör detta bättre än jag, säger han. Utsikten är fantastisk över den fina kyrkan med svart och vitt torn. Från höjden ser man också VIDAs sågverk i Hjältevad. När vi kommer fram till den lilla byn strax utanför Ingatorp är det som att komma tillbaka till början av 1800-talet. Vackra små bodar och husen från och 1800-talet. Gaveln på det lilla huset som vätter mot vägen har fått stående panel i faluröd färg, men framsidan som inte är lika synlig från vägen har endast den timrade väggen som fasad. Invändigt är huset helt orört sedan 50-talet bortsett från en del 1700-tals möbler som Lennart tagit från sitt föräldrar hem och ställt dit. Här får jag inreda som jag vill, flinar han. Hemma är det min fru som bestämmer. På väggen hänger en glasspillra från en spegel instucken bakom några elkablar som hänger utmed väggen. En sliten kam sitter inkilad bakom spegeln. Det är som en tagning ur tv-serien Raskens. Huset har varsamt renoverats. Inget får förstöras med moderna material. Men mycket återstår. Fönstrena skall slipas, kittas och målas om. Ny vadd skall läggas emellan glasrutorna. Gode tid, tänker jag, vilket jobb. Men inget av detta verkar påverka Lennart. Man kan inte bara låta sådana här miljöer försvinna. Det måste bevaras till eftervärden. Familjen Nilssons egna vindruvor. Sid 8 personligheter i vida världen

9 rn Lennarts renoveringsobjekt, huset från 1600-talet. Ur mobilen ljuder Kärleken kommer genom fönstret, knackar på min dörr, det kryper runt i kroppen som det aldrig gjort förr på hög volym. Någon granne som vill komma förbi och få hjälp med något. Men idag har Lennart intervju och det får vi ta i morgon istället. Det ringer hela tiden. Man kan ju tro att man har ett vanligt jobb, ler han. Det är därför jag måste åka bort ibland. Från Kreta kom Lennart dagen innan. Jag ringde antagligen och störde honom vid poolen när jag bokade intervjun. Men absolut ingen fara, säger Lennart glatt. Vi bokade alltså in intervjun dagen direkt efter hemkomst. Ja, och så var det ju kyrkovalet, suckar Lennart. Jag stod ju ganska långt ner på listan. Men så blev jag 1:a i Ingatorp och Bellö pastorat. Det får man ju vara ödmjukt tacksam för. Men det blir ju en del till att ordna med och en del frågor att driva. Vad är nyckeln till all denna energi kan man undra. Jag får min energi av andra, säger Lennart ödmjukt. Jag skulle inte jobba på som jag gör om jag inte fick något tillbaka. När vi alla är med då är det kul och då kan jag jobba hur mycket som helst, säger han innan vi skiljs åt. Det är inga problem att få folk att ställa upp. Man måste bara vara beredd att jobba själv också. I bilen på väg hem äter jag underbara mörkblå vindruvor. Naturligtvis framodlade av Lennart Himmestorparn själv och hans familj med hustru Monica och dottern Evelina i deras egenhändigt byggda växthus på baksidan av huset. l Sid 9

10 " Virkesaffären ste Att äga och sköta om sin skog är något som många skogsägare ser som ett privilegium. Möjligheten att ströva runt i sin egen skog eller att kunna lägga en dag i skogen på att t ex röja eller gallra, kan också vara ett bra tillfälle till avkoppling. Men kanske bor du inte på din fastighet och har ingen möjlighet att planera och sköta de skogliga frågorna själv. Genom olika val kan du påverka lönsamheten på ditt skogsbruk men också på hur aktiv du själv vill vara. Oavsett hur du väljer tycker vi att det skall vara enkelt att äga, sköta och sälja skog. Här beskriver vi hur en virkesaffär går till steg för steg och vilka krav du kan ställa på oss som inköpare på VIDA Inventering En virkesaffär inleds i stort sett alltid med att man gör en inventering på den aktuella fastigheten. Inköpare går tillsammans med skogsägaren runt på fastigheten och diskuterar vad som behöver göras, alternativt tittar man på ett område som skogsägaren redan bestämt sig för att avverka. Detta bildar ett åtgärdsunderlag för att skriva kontrakt. Om skogsägare inte själv kan gå med i skogen, gör inköparen en inventering på egen hand och upprättar ett åtgärdsförslag som används som diskussionsunderlag för en affär. Inköparen kan också komma med råd och rekommendationer. Om det redan finns en upprättad skogsbruksplan för fastigheten brukar de åtgärder som finns planerade enligt den vara till värdefull hjälp. Om skogsbruksplan saknas informerar inköparen om fördelarna med att upprätta en sådan. Kontraktskrivning Utifrån den gjorda inventeringen inleds sedan ett affärssamtal som förhoppningsvis leder till att ett kontrakt upprättas. Inköparen kommer överens med skogsägaren om vilka åtgärder som skall genomföras var och på vilket sätt. Vidare avtalas priser, betalningsplan, avverkningstid, PEFC certifiering och annat som har betydelse för affären. Kontraktsförutsättningar för ett ev. GROTuttag kan också diskuteras. Vid detta tillfälle kan även andra åtgärder avtalas utifrån VIDAs fullservice erbjudande, men i denna beskrivning avgränsar vi oss till själva virkesaffären. 3 Registrering av kontrakt Nu är det dags för inköparen att göra en del skrivbordsarbete. Förutsättningarna för kontraktet registreras inklusive den betalningsplan som är överenskommen. Dessa uppgifter landar i VIDAs databas. En arbetsbeskrivning till inblandade entreprenörer upprättas samt en virkesorder till transportören. Om åtgärden avser en slutavverkning skickar inköparen även in en hyggesanmälan till skogsstyrelsen. Inköparen gör också en kontroll med hänsyn till kulturskyddade områden,minnesmärken och nyckelbiotoper. Planering i fält Innan åtgärderna utförs gör inköparen ofta ett andra besök på fastigheten men denna planering i fält kan även genomföras redan vid första besöket. Inköparen planerar då åtgärderna genom att markera rågångar, upplagsplats för avverkat virke, dra upp basvägar till avverkningstrakten, märka upp aktuell avverkning. Vid behov görs detta tillsammans med entreprenören. Inköparen får nu också en möjlighet att fånga upp ytterligare information om fastigheten som behöver tas hänsyn till och kan därmed också justera arbetsbeskrivningen vid behov. 5 Planering av avverkning Nu kan avverkningen börja planeras i detalj. Tidpunkten för avverkningen bestäms och skogsägaren informeras om denna. Inköparen passar då också på att stämma av eventuella frågetecken med skogsägaren. Samtidigt skickas den kompletterade arbetsbeskrivningen med apteringsinstruktion till entreprenören. Apteringsinstruktionen innehåller detaljer om hur stammen skall sönderdelas till timmer, kubb och massaved. Om behov finns går även inköparen igenom förutsättningarna för avverkningen på plats med entreprenören. Sid 10 personligheter i vida världen

11 Torra fakta: Naturligt packad energi g för steg och rätt snäll mot din plånbok. Naturligt packad energi Torra fakta: Naturligt packad energi Torra fakta: Naturligt packad energi Snustorr pellets. Bra för din brännare. Skonsam för miljön Snustorr pellets. Bra för din brännare. Skonsam för miljön och rätt snäll mot din plånbok. Torra fakta: Naturligt packad energi Torra fakta: Naturligt packad energi Snustorr pellets. Bra för din brännare. Skonsam för miljön och rätt snäll mot din plånbok. Lokalproducerad pellets. Snustorr pellets. Bra för din Vi levererar din pellets snabbt, testa oss! brännare. Skonsam för miljön och rätt snäll mot din plånbok. Snustorr pellets. Bra för din brännare. Skonsam för miljön och rätt snäll mot din plånbok. Snustorr pellets. Bra för din brännare. Skonsam för miljön och rätt snäll mot din plånbok. 6 Avverkning Dags att avverka skogen efter givna förutsättningar. Våra entreprenörer är erfarna och välutbildade och tar ansvar för avverkningen och transporten av timret fram till bilväg med inköparens instruktioner som grund. Entreprenören har oftast daglig kontakt med inköparen och rapporterar också dagens avverkade volym med datorns hjälp. När denna avrapportering sker går en signal automatiskt till lastbilschauffören när första lasset är klart för transport. 8 På Mätstationen När timret anländer till sågverket skall det mätas in. Mätningen utförs av en av VIDA oberoende part, VMF; virkesmätningsföreningen. Timret mäts på de flesta ställen i m 3 fub eller m 3 to beroende på mottagningsplats. Mätningsresultatet skickas till SDCs databas. SDC är skogsnäringens IT-företag som upprättar mätbesked och gör en prisberäkning. Denna skickas sedan till inköparen. VIDA Energi AB Sågverksvägen, Hok Tel: Fax: Transporter Transportören transporterar respektive sortiment till något av våra sågverk eller till avsedd mottagare av massaved utifrån den transportorder som datasystemet har genererat. 9 Avräkning När allt virke är inmätt på aktuellt uppdrag stäms entreprenörens slutredovisning av mot SDCs uppgifter. Inköparen stämmer också av så att alla sortiment är bortkörda från avverkningsplatsen. Inköparen sammanställer sedan en avräkning mot skogsägaren och går igenom denna antingen per telefon eller vid ett besök hos skogsägaren. Betalning sker därefter enligt den betalningsplan som är upprättad. VIDA STALLSTRÖ Wisswood Stallströ i ny förpackning. Om du missat det så har vi bytt namn! Samma dammfria kutterspån helt fritt från kemiska rester och impregnerat virke uppskattat av hästägare över hela landet. Används med fördel även inom annan djurhållning. Beställ direkt på Mer info hittar du på VIDA Stallströ och VIDA Pellets är varumärken inom VIDA Energi som ingår i sågverkskoncernen VIDA. Mer information: På din sida! Sid 11

12 Nytt containergolv ger VIDA stororder Vida Packaging har fått en order på ett nyutvecklat containergolv. Ordern är värd tio miljoner kronor och är början på ett samarbete mellan Maersk Container Industries och VIDA Packaging. Sedan 5 år har MAERSK Container Industries utvecklat ett nytt miljövänligt containergolv tillsammans med VIDA Packaging i Vetlanda (tidigare VIDA Woodcomp AB). Beställningen omfattar golv som ska exporteras till Kina där Maersk för närvarande tillverkar cirka containrar årligen. Tanken med de nya golven har varit att få fram ett miljövänligt alternativ till traditionella containergolv som oftast görs av plywood i ädelträ. Golven består av en blandning av träfibrer och sorterad avfallsplast. Materialen blandas och profileras till golv i en kontinuerlig extruderingsprocess. Maersk ska VIDA etablerar Med nästan 20 år som trader på den Holländska marknaden blir det Alma Smit som tar hand om uppbyggnaden av försäljningskontoret i Holland. Alma har en lång erfarenhet i branschen och var redan som 25 åring försäljningschef på Noord Europese, ett dotterbolag till Holmen. Det var slumpen som förde mig till träbranschen, säger Alma. På mitt första jobb som innesäljare trivdes jag och gjorde tydligen också bra ifrån mig, sedan har jag bivit kvar, säger Alma. Alma kommer närmast från JNP Timber Import och har sedan ca 10 år tillbaka samarbetat med VIDA i sin tidigare roll. fr o m 2010 ersätta samtliga plywoodgolv med detta nya miljövänliga alternativ. Maersk kommer att visa golven vid FN:s miljövårdskonferens i Köpenhamn i december. försäljningskontor i Holland Försäljningskontoret kommer att vara placerat i Bussum utanför Amsterdam och kommer att arbeta mot den Holländska och Belgiska marknaden. Trots den rådande lågkonjunkturen på de båda marknaderna har försäljningen inte sjunkit nämnvärt. Satsningen innebär dessutom att VIDA står förberedda när konjunkturen vänder. Det är strategiskt viktigt att då ha upprättade och fungerande försäljnings- och distributionskanaler menar VIDAs försäljningschef Måns Johansson. VIDA har sedan tidigare ett stort antal kunder på framförallt den Holländska marknaden men satsar nu även på den Belgiska, säger en optimistisk Alma. Under sista veckan i oktober besökte Alma VIDAs sju sågverk för att bekanta sig ytterligare med VIDAs sortiment och för att kunna introducera nya produkter på de båda marknaderna. Öppet hus i hjältevad Inte mindre än 1300 personer infann sig på Öppet hus på sågverket i Hjältevad. Många passade på att ansluta till de guidade visningarna av det nyinvesterade sågverket som avlöpte var tionde minut. Sundins skogsplantor, Bellö Skogstransporter och Terrängservice med ett 30-tal fyrhjulingar var några av de övriga aktörerna som visade upp sig. VIDAs inköpare fanns också på plats för att berätta allt om vad skogliga tjänster innebär samt prishöjningen på 100 kr m 3 to som VIDA nyligen gjort. Hembygdsföreningens nygräddade kolbullar blev populära i det något kyliga men soliga vädret. VIDA Bruzas sågverk i Hjältevad har de senaste fem åren fördubblat sin produktion, och under en två-års period har investeringar gjorts på närmare 130 miljoner kronor vid anläggningen. Familjen Sköldunger/Bergstrand på öppet hus. Nyanställda Jan Fjeldså har anställts som VD på VIDA- Paper. Han kommer närmast från Stena Stål i Nybro där han varit platschef i 8 år. Med högskoleingenjörsutbildning i botten har Jan tidigare arbetat som pappersbrukschef på Peterson-Scanproof i Säffle och i Norge. Jan är 43 år och bor med fru och tre barn i Kalmar. Jan tillträdde tjänsten den 20/10. Göte Carlsson arbetar sedan 17 augusti åt VIDA Skog med inköp, med verksamhetsområde Unnaryd och Ljungby. Göte är utbildad skogstekniker. Han bor på fastigheten Järanäs, Unnaryd och har arbetat i många år med allt som rör skog. Särskilt intresse är långsiktig skogsvård. Mikael Strandroth är nyanställd på VIDA Skog. Han har under de senaste åren arbetat som säljare, transportledare och produktionsansvarig inom byggindustrin. har också varit arbetsledare på Skogsvårdssstyrelsen och arbetat som Skogsvårdskonsulent. Mikael jagar gärna både älg och småvilt med familjens finska stövare. VIDA AB är Sveriges största privatägda sågverkskoncern med ca 1100 anställda i södra Sverige. VIDA köper drygt 2,2 miljoner m 3 fub timmer varje år för förädling vid 7 sågverk. VIDA omsätter ca 4.0 miljarder SEK och producerar ca 1.2 miljoner m 3 s, varav 85% exporteras till fem världsdelar. I koncernen ingår även VIDA Paper AB med en produktion på ton finpapper och ton massa, VIDA Packaging AB som är Nordens största tillverkare av träemballage, VIDA Energi AB som leder koncernens satsning på bioenergimarknaden och VIDA Pellets AB med en pelletsproduktion på ton pellets per år. VIDA AB, Box 100, Alvesta Tel , Fax