Utveckling Fittja. Förslag till ett långsiktigt program för hållbar utveckling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utveckling Fittja. Förslag till ett långsiktigt program för hållbar utveckling"

Transkript

1 Utveckling Förslag till ett långsiktigt program för hållbar utveckling

2 Slagsta strand s resurser Närhet TTill illl Sto tockho llm lyser bland de övriga gästgivaregårdarna som nordstjärnan på himlafästet. Så skrev kung Oscar II för nästan 200 år sedan. Idag finns mycket mer som lyser i. På kartan ser du några av ljuspunkterna som ni bor själva valt ut. Vad mer tycker du är det som gör till en bra plats? E20 E4 Stormarknad moské B otk Många sätt att yrk a ta sig till och från leden 259 Öppna förskolan svägen dshu Vär Ungdomens hus ja cent ntrum centrum allidskolan H l n Humlan ( a) (förskola) Fö Fö ören ör öre rren n ni Föreningsliv gå gå Kr n väge ög a r KoloniK olon ol onion område o om mråd åde de Mångkulturellt M ångk ku centrum Fittj F itttja ask asko sko skolan Det här är det tredje utvecklingsprogrammet i Botkyrka. Denna gång har vi tittat på vad ni sagt om i alla de dialoger som förts med er de senaste åren. Vi har också vänt oss till några bor och frågat ännu en gång Vad tycker ni är bra i er stadsdel och vad är det som är de stora utmaningarna? Vi fick svaren att är platsen där man trivs, dels för att det är trevlig stämning bland borna, dels för det naturnära läget och de bra kommunikationerna. Men ni sa också att det krävs mer av oss för att er potential ska komma till nytta på arbetsmarknaden. Därför är det även viktigt att satsa på skolorna och på hälsofrågor. För det är de som bidrar till vilket arbete man kan få. Vi fick också höra att bilden av behöver bli mer nyanserad i media för idag hör eller ser man inget av det som är bra. Har vi uppfattat er rätt? Tycker ni att denna bild stämmer? Det är viktigt för oss att få höra vad ni tycker så vi kan satsa på rätt saker i. Det är bara så vi kan få framtidens att bli den interkulturella mötesplats där mångfalden av erfarenheter och kunnande ger nya jobb, attraktiva skolor och kreativa livsmiljöer. IF yrka sporthall rka pulsen Fi iitt ttjj tt S:t Botvids katolska kyrka 2 badet Dina åsikter är viktiga för s framtid! Fittj ja äng äng Katarina Berggren Kommunstyrelsens ordförande 3

3 INNEHÅLL 1. Vi behöver ett hållbart Vad är utvecklingsprogram? Vill du vara med? Så här går arbetet till Många har redan varit med i diskussionerna Så här läser du programmet Fyra huvuduppgifter visar vägen Kvinnor och män i har ett arbete som ger dem en trygg ekonomi är en bra stadsdel för förskolor, skolor och lärande I mår pojkar, fl ickor, män och kvinnor bra och tar plats i och utanför lockar människor...12 Bakrundsmaterial och fittjaborna förr och vi som bodde här idag och vi som bor här Varför behöver vi satsa på arbete, utbildning och hälsa? borna har arbete har de bästa förskolorna och skolorna borna är friska och mår bra Vad händer nu? Börja med att tycka till!

4 1. Vi behöver ett hållbart fittja 2. vad är fittja utvecklingsprogram? Botkyrka står inför sex utmaningar som alla har stor betydelse för framtiden. De tre första är de allra viktigaste för s utveckling: - Botkyrkaborna har arbete - Botkyrkaborna har de bästa skolorna - Botkyrkaborna är friska och mår bra - Botkyrkaborna känner sig hemma - Botkyrkaborna har förtroende för varandra och för demokratin - Botkyrkaborna bidrar inte till klimatförändringarna Botkyrkaborna har själva varit med i olika dialoger om de stora utmaningarna för Botkyrka kommun. För att hitta just de utmaningar som är viktigast att arbeta med i har föreningar, pulsen, Lugna gatan, biblioteket, öppna förskolan och andra verksamheter varit med i nya dialoger. Alla var överens om att det är jobb, skola/utbildning och hälsa som är viktigast att arbeta med. Det är också vad vi ska göra nu men det är bara tillsammans vi kan lyckas med att visionen för blir sann. Vision för Framtidens är en interkulturell mötesplats där mångfalden av erfarenheter och kunnande ger nya jobb, attraktiva skolor och kreativa livsmiljöer. Det här är ett förslag på hur vi ska arbeta för att utveckla under de närmaste 30 åren. Här beskriver vi vad vi tycker är absolut viktigast. Programmet kommer att påverka hur kommunen arbetar i. Alla problem kan inte lösas inom den närmaste framtiden utan det här blir ett arbete som kommer att pågå under lång tid. 2.1 Vill du vara med? Vi vill gärna att du är med i diskussionen. Håller du med om att arbete, utbildning och hälsa är de viktigaste frågorna för? Eller fi nns det andra frågor som är viktigare? Vi behöver få in synpunkter från alla som bor eller är verksamma i. 2.2 Så här går arbetet till Innan programmet kan ses som färdigt ska vi så långt som möjligt ha tagit hänsyn till era synpunkter. Därefter kommer kommunens politiker att besluta att programmet ska styra s utveckling. Varje år kommer politikerna att ta nya beslut om vilka aktiviteter som ska göras i för det kommande året. 2.3 Många har redan varit med i diskussionerna Kommunens förvaltningar, områdesgruppen i, Botkyrkabyggen, Mångkulturellt centrum och politiker har arbetat med utvecklingsprogrammet. Vi har hittills inte pratat med så många av er eftersom cirka 500 bor har deltagit i fl era andra dialoger de senaste åren. Framför allt i samband med diskussionerna om äng och stadsutvecklingsprogrammet Men nu vänder vi oss till er igen och hoppas att ni ska komma med synpunkter. 2.4 Så här läser du programmet Nästa kapitel handlar om vad vi behöver göra för att utveckla. Vi beskriver de viktigaste uppgifterna i och vad vi måste göra för att nå dit. Alla förslag utgår från s tre viktigaste utmaningar: arbete, utbildning och hälsa. I kapitel 4 och 5 beskriver vi hur läget i är i dag. Den här bakgrundsinformation är viktig för oss, för ju mer vi vet om behoven i dag, desto lättare är det att se behoven i framtiden. 1. VI BEHÖVER ETT HÅLLBART FITTJA HÖST 2010 Kommunens politiker ger i uppdrag att ta fram ett utvecklingsprogram för. VINTER/VÅR 2011 Insamling av information och dialoger om utmaningar. HÖST 2011 Materialet sammanställs. VINTER 2012 Dialog om förslag till uvecklingsprogram. VÅR/SOMMAR 2012 Revidering av utvecklingsprogram, och fastställande av av kommunfullmäktige. VARJE ÅR Rullande handlingsprogram med konkreta åtgärder. 2. VAD ÄR FITTJA UTVECKLINGSPRPGRAM? 6 7

5 Kungens kurva Alby Eriksberg Hågelby Huddinge Flemingsberg 2. VAD ÄR FITTJA UTVECKLINGSPRPGRAM? Tumba en del av Botkyrka och Stockholm M Fyra viktiga uppgifter visar vägen för kommunens arbete i under de närmaste 30 åren. Till varje huvuduppgift finns förslag på handlingsvägar som förklarar hur vi kan lösa uppgiften. Det är dessa kommunens politiska nämnder ska titta på årligen för att se vad de kan göra för att bidra till s utveckling. De aktiviteter som kommer att göras kommer att betyda än mer för om de görs tillsammans med andra inom kommunen, med andra verksamma i och utanför och med boende i. 3.1 Kvinnor och män i har ett arbete som ger dem en trygg ekonomi Södertälje 200 pgif ter p u d u v u h A 3. F Y R visar vägen På den här kartan ser ni pilar i olika färger. Den lila pilen visar var borna främst arbetar idag: i Stockholm, Solna och Sundbyberg. På andra plats som arbetsmarknad för borna kommer Botkyrka kommun. De blåa pilarna pekar ut platser kring där vi vet att planer finns för att skapa fler arbetsplatser inom näringsliv, handel eller forskning. Kan dessa platser i framtiden bli de ställen dit bor pendlar för att arbeta? borna har vänner i men många av vännerna bor också i: Alby, Hallunda/Norsborg och Tumba. Det är det de rosa pilarna visar. Men vännerna i Tumba är något färre än i Alby och Hallunda/Norsborg. Hänger det här med vänner ihop med arbete på något sätt? Ja det gör det eftersom många jobb fås genom personliga kontakter. bor som står längst bort från arbetsmarknaden säger att det de allra helst vill är att arbeta. Ett jobb är viktigt för att då får man en egen ekonomi vilket också gör det möjligt att påverka den egna vardagen. De som har jobb mår också mycket bättre än de som inte har jobb. Men ibland är det svårt att få jobb, särskilt om man inte har rätt utbildning eller pratar svenska så bra. Samtidigt har många bor rätt utbildning och kan både svenska och andra språk ändå har de svårt att få jobb. Då kan svårigheten vara att man inte har de rätta nätverken eller är utsatt för diskriminering. Men de flesta kan få jobb om vilja finns och om man får rätt hjälp. På s medborgarkontor kan man träffa jobbcoacher och den internationella företagarföreningen IFS. Subtopia i Alby ligger heller inte långt borta för den som vill ha råd om eget företagande. Många föreningar i skulle också vilja hjälpa till med att hitta jobb till borna. De känner många bor och vet vad de har för kompetens. När arbetsgivare hör att jag är från blir de extra nyfikna. arbetsförmedlingen likväl som stöd som redan finns i. Idéer från Tillväxt Alby bo i Dagens Industri 2040 ska även komma bor till nyttja. Det som ska görs inom Tillväxt Alby är exempelvis jobbsökaraktiviteter, rekryteringsmässor och informationsinsatser kring sommarjobb. 2. Vi gör riktade insatser för att kvinnor i ska komma i arbete som ger trygg ekonomi. Det finns skillnader mellan olika invånares behov och detta kan ändras över tid, oavsett behöver vi alltid se till att grupperna med störst behov verkligen nås. Den statistik vi gått igenom visar att det just nu är det kvinnor som behöver särskilt fokus. Satsningen på kvinnorna i kan börja med en kartläggning av de kunskaper och färdigheter som de har för att därefter se vilka de kommande stegen behöver bli. 3. Vi identifierar blivande och existerande entreprenörer, och ger ett brett stöd till entreprenörskapets olika utvecklingsfaser. Vi vill hjälpa företagare i att delta i upphandlingar genom att exempelvis erbjuda kurser och handledning. Därutöver kan exempelvis mentorer stödja och stärka det entreprenörskap som finns och kan bli platsen där bokaler och lokaler finns för olika skeden av entreprenörskapet/företagandet. Vi ska även verka för att bor ska nyttja det stöd som finns för entreprenörer och blivande entreprenörer. I Subtopia finns rådgivning till dem som vill och har startat eget och inom Tillväxt Alby gör man exempelvis jobbsökaraktiviteter och där finns även individuellt stöd. SÅ HÄR SKA VI ARBETA HANDLINGSVÄGAR: 1. Vi arbetar för fler möten mellan arbetstagare och arbetsgivare i och utanför. 4. Vi agerar för nya etableringar och fler arbetsplatser i och nära Vi behöver driva en mer aktiv i arbetsmarknadspolitik för att på så vis bidra till att den arbetsvilja och potential som borna har kommer till nytta. Som stor arbetsgivare i Botkyrka kan kommunen själv bidra till att mer verksamhet utförs på ett sätt som fungerar för praktik, arbetsträning och liknande. I detta arbete behöver även andra aktörer involveras som exempelvis fackliga organisationer och Vi ska driva en mer aktiv näringspolitik exempelvis genom att agera för att fler bor kommer i arbete hos större företag som väljer att etablera sig i s närhet. Redan nu har planering påbörjats av utvecklingen av Slagsta strand och i stadsutvecklingsprogram planeras områden i bra kommunikationslägen. 3. FYRA HUVUDUPPGIFTER VISAR VÄGEN Sundbyberg Solna 9 400

6 3. FYRA HUVUDUPPGIFTER VISAR VÄGEN 3.2 är en bra stadsdel för förskolor, skolor och lärande I kan man lära sig mycket. Få platser i Sverige kan erbjuda lika många möten med personer med rötter från olika delar i världen och bara har Mångkulturellt centrum. Här finns många möjligheter till lärande men vi behöver bli bättre på att använda denna potential. I bor många vuxna som har erfarenheter och kunskaper som behövs på arbetsmarkanden. Hos en del bor behöver dessa kompletteras innan de kan få jobb. Därför behöver s kvinnor och män dra nytta av de många vuxenutbildningar som finns i och utanför kommunen. De barn och ungdomar som går i skolorna ger skolorna högsta betyg i trivsel. Skolornas pedagoger har höga ambitioner och elevernas resultat blir allt bättre. Ändå räcker det inte. Resultatet behöver bli ännu bättre både för elevernas skull och för s skull. Vi vill ha kvar s skolor för skolor är viktiga för ett samhälle. Förutom att utbilda fungerar en skola som en mötesplats både under och efter skoltid. En bra skola gör ett område mer lockande och bidrar till att fler väljer att flytta till dit. Men det räcker inte hur bra en skola är för dess rykte påverkas av platsen den finns i. Vi måste därför bli bättre på att berätta för andra vad som är bra i och hur vi arbetar för att göra ännu bättre. SÅ HÄR SKA VI ARBETA HANDLINGSVÄGAR: 1. Det ska finnas förskolor och skolor i och de ska vara bättre än de genomsnittliga Stockholmsskolorna även i elevresultaten. Det räcker inte att s skolor får höga betyg i trivsel och trygghet. För att barn och unga i ska få de bästa förutsättningarna till ett bra liv måste vi se till att elevernas resultat är bättre än på många andra skolor i Stockholm. Genom att fortsätta satsa på riktigt bra skolledare och pedagoger på våra förskolor och skolor kan vi nå goda resultat. 2. Vi bygger nytt och bygger om samtidigt som vi bevarar det som är bra i. Skolelevernas resultat och en skolas rykte påverkar skolans attraktivitet. Samtidigt påverkar stadsdelens attraktionskraft också skolans attraktivitet. Därför ska vi förverkliga stadsutvecklingsprogrammet Framtid. I stadsutvecklingsprogrammet fi nns förslag om ombyggnation av centrum, fl er bostadsrätter och radhus och tillgängligare gångvägar runt Albysjön. Förändringarna i bidrar också till att blir ännu tryggare och att tillgängligheten förbättras. Just tillgänglighet är viktigt att tänka på då gruppen äldre växer i precis som på många andra håll i Sverige. Samtidigt behöver värden i som exempelvis äng och de goda kommunikationerna bevaras. 3. Flickor och pojkar i använder ett stort och varierat nätverk. Pojkar och fl ickor i behöver få större nätverk. Kontakter med andra både i och utanför underlättar för dem att utbilda sig och få jobb i framtiden. Skolan behöver därför erbjuda fl er kontakter med exempelvis företag, högskolor, Mångkulturellt centrum och föreningar. Fritidsgårdar och andra mötesplatser för barn och ungdomar kan också mer aktivt bidra till att de får större nätverk. Ett gemensamt arbete för att utveckla den fysiska miljön runt exempelvis skolan kan vara ett intressant samarbetsprojekt för elever, föräldrar, pedagoger och företagare. 4. Vi ska höja utbildningsnivån bland borna. Många jobb i dag kräver utbildning. Vi vill erbjuda borna fl er utbildningar som anpassade efter arbetsgivarnas behov. Vi behöver också bli bättre på att informera borna om de olika inriktningar som svenska för invandrare erbjuder, exempelvis fi nns inriktning mot vissa yrken där de behövs arbetskraft och för de som vill starta eget företag. Vi behöver också informera och verka för att fl er nyttjar utbildningsmöjligheterna som fi nns i kommunen. Exempelvis kan man utbilda sig genom gymnasial vuxenutbildning i Tumba. Flera universitet och högskolor fi nns också inom pendlingsavstånd från, den närmaste i Flemingsberg. s föreningar som arbetar utifrån ett tydligt jämställdhetsperspektiv kan också ge Mina barn vill växa upp folkbildning till både kvinnor och män. och gå i skolan i. Här kan de förverkliga sina drömmar. bo i Dagens Nyheter I mår pojkar, flickor, män och kvinnor bra och tar plats i och utanför Många bor trivs i och det märks på stämningen mellan grannar och vänner. Många bor tycker mycket om att bo nära naturen som man gör i. Hur man trivs där man bor påverkar hälsan. Annat som påverkar vår hälsa är till exempel våra möjligheter till arbete, vår utbildningsnivå, om vi blir sedda och bekräftade, hur snabbt vi söker vård då vi är sjuka och hur vi äter. Precis som andra svenskar mår borna också bättre och bättre för varje år. Men samtidigt ökar skillnaderna i hälsa mellan olika grupper, framför allt mellan högutbildade och lågutbildade. Vi behöver röka mindre, röra på oss mer och äta nyttigare. För att bidra till bättre hälsa kan kommunen göra mycket. Redan idag erbjuder till exempel s förskolor och skolor näringsriktig lunch. Skolornas elever kan också få frukost för en billig penning. Men man kan också göra mycket själv som att motionera och välja att bort alkohol. Flickor och pojkar i dricker mindre alkohol än jämnåriga i övriga Stockholm. SÅ HÄR SKA VI ARBETA HANDLINGSVÄGAR: 1. Vi ökar möjligheterna för att få jobb och utbildning. Att ha jobb, utbildning och egna inkomster är grundläggande för att vi ska må bra. Vi ska använda metoder som stärker kreativiteten, initiativförmågan, självförtroendet och självkänslan hos fl ickor, pojkar, kvinnor och män så att de kan utveckla och ta vara på sina talanger. Det är särskilt viktigt att vi identifi erar och gör riktade insatser mot den grupp som står längst ifrån arbetsmarknaden och som inte har någon form av samhällsstöd. 2. Vi gör det möjligt för fler bor att ta för sig och ta plats i samhället. Vi ska nyttja bornas egen kreativitet för att göra möjligt för fl er bor ta plats i samhället. Samtidigt behöver vi utveckla och använda metoder för att fl ickor, pojkar och yngre och äldre kvinnor och män ska ta för sig av det som samhället har att erbjuda. Det handlar om att ta plats i det offentliga rummet och använda sig av den service som fi nns inom exempelvis och hälso- och sjukvård. Vi kan arbeta mer för att barn och unga i ska ta del av arrangerad verksamhet som exempelvis idrottsföreningar och fritidsgårdar utanför hemmet året runt. Vi kan också bidra till detta genom att uppmuntra fl er bor att vara delta i arbetet med s och Albys dagvattensystem. 3. Vi stimulerar till användning av grönytor och utbud för rörelse. De som främst har behov av mer fysisk aktivitet ska involveras i utvecklingen av s grönytor och gång- och cykelvägar. Riktade åtgärder kan även ske mot vårdcentralen för att underlätta arbetet med fysisk aktivitet på recept (FaR) och att föreningar kan delta i arbetet inriktat mot personer som fått FaR. Genom olika kultur- och konstaktiviteter kan vi också på exempelvis bibliotek och fritidsgårdar gemensamt med borna diskutera och arbeta med framtidstro och identitetens betydelse för vår hälsa. 4. Vi satsar på att äta bättre, röka mindre och spela mindre. Vi måste samarbeta bättre så att vi kan bidra till att bor får bättre hälsa. Mödravårdscentraler och barnavårdscentraler kan samarbeta för att uppmuntra föräldrar att inte utsätta sina barn för tobaksrök. Barnavårdscentraler, öppna förskolor, förskolor, skolor, föreningar och kyrkor kan samarbeta för att stötta föräldrar att ge barnen bättre hälsa likväl som att förbättra äldres hälsa. Detta kan ske genom att Vi bor ju nära skog erbjuda strukturerat stöd i större omfattning på de och vatten, och hela arenor där bor vistas redan idag. är promenadvänligt. bo i radio om varför borna är hälsosammast i Stockholm 3. FYRA HUVUDUPPGIFTER VISAR VÄGEN 10 11

7 3.4 lockar människor En plats är det man ser med sitt öga och kan röra. Men en plats är också social genom de möten och upplevelser man kan få där. Många trivs i och känner sig hemma här. Inte bara den goda andan i sprider trivsel utan också den vackra omgivande naturen, äng och de bra kommunikationsmöjligheterna. Genom ateljéprogrammet Residence Botkyrka har även nationella och internationella konstnärer, arkitekter, stadsplanerare och kulturskapare lockats till. Tillsammans med borna har de arbetat med förnyelse av. borna vill se mer av det positiva som händer i i media och här behöver både vi och borna själva bli bättre på att visa upp det som är bra i. Men visst kan vi också arbeta med att göra till en mer lockande plats så att de som aldrig varit här också ska vilja komma hit och se hur det är. Det kommer vi också att göra genom att bygga nytt, rusta upp och fortsätta med våra satsningar på konst och kultur. Dessa planer finns redan med i s stadsutvecklingsprogram. Genom att satsa mer på och lyfta fram s styrkor kommer vi själva att vara de som skapar bilden av. SÅ HÄR SKA VI ARBETA HANDLINGSVÄGAR: 2. Vi visar upp s styrkor. s största styrka är borna själva och den sociala sammanhållning som fi nns. Det är detta som bland annat bidragit till evenemanget Familjefestivalen och det evenemang som borna själva startat - fredsmanifestationen is peace. Andra styrkor är exempelvis Mångkulturellt centrum, badet, äng och höjden likväl som närheten till vatten. Vi ska fortsätta att göra kreativa saker i som lockar både bor, andra Stockholmare och personer som bor långt bort från. Vi behöver även arbeta mer med media och sociala medier för att det som är bra i ska synas. 3. Vi gör till en mötesplats för fler. Det fi nns redan många skäl att besöka. Här kan man se ett framstående och välbevarat exempel på miljonprogramsbebyggelse, njuta av det natursköna läget och besöka Ungdomens hus och Mångkulturellt centrum. Men vi behöver skapa fl er anledningar för att locka besökare. Vi kan till exempel ordna olika evenemang i samband med upprustning och nybyggnation. Som nämndes ovan kommer vi också att se till att s dagvattensystem blir något som många vill se. En förutsättning för att komma till är att det är lätt att ta sig hit. Även om det är lätt att ta sig till idag så kan förbindelserna mellan och Flemingsberg och södra delarna av Botkyrka blir bättre. BAKGRUNDSMATERIAL I följande två kapitel beskriver vi hur var förr och hur det är idag. Vilka är vi som bor i? Den här bakgrundsinformationen är viktig för ju mer vi vet om behoven i dag, desto lättare är det att se vilka behov som finns i framtiden. 3. FYRA HUVUDUPPGIFTER VISAR VÄGEN 1. Vi utvecklar stadsmiljön i. Ett nytt dagvattensystem kommer att byggas i /Alby. Här vill vi involvera s unga och gamla för att få den att bli så pass spännande att det blir ett framtida besöksmål i. kommer även att bli mer lockande när vi har förverkligat stadsutvecklingsprogrammet Framtid. Då den blir verklighet har bland annat fått ett attraktivare centrum. Målet är också att det ska byggas fl er olika typer av boenden i. Därför kommer vi att uppmuntra fl er att bygga sina egna villor. Vi kommer även att bejaka och tillåta privata önskemål att få bygga kreativt och med egna uttryck. Genom att bygga studentbostäder hoppas vi också kunna behålla s unga befolkning i likväl som välkomna ny ung energi utifrån. Det är också positivt om vi fortsätter med våra konstnärliga projekt som exempelvis Open och Botkyrka Residence. Nu förstår jag varför mina barnbarn ville flytta till. Intervju med en farfar på besök i i Metro

8 4. BAKGRUNDSMATERIAL 4. FITTJA OCH FITTJABORNA Här i kapitel fyra kan ni följa den resa gjort, från landsbygd till tätort på ganska kort tid. För många hundra år sedan lockade värdshuset gård och tegelbruket hit människor framförallt från olika delar av Sverige. I dag har vuxit till hem för tusentals personer från hela världen. 4.1 förr och vi som bodde här För mycket länge sedan låg under vatten. Därför började inte människor bo i förrän under yngre järnåldern ( talet) var ett viktigt år för. Då lät man den stora landsvägen från Stockholm gå via. Folk reste från Stockholm med häst och vagn och det tog en hel dag. Samtidigt öppnade man också ett värdshus i, gård. Värdshuset fi ck gott rykte, och blev en given plats för resande. Det var här de åt, sov och bytte häst. Vid den här tiden fanns även Svartlösa ting och ett tegelbruk i. På tegelbruket träffades många människor från olika delar av Sverige. I den här texten från en melodi från 1914 får du träffa några av dem: Där är Gottländingar å Göteborgare Där är Öhländingar å Skaraborgare Där är Sörmlänningar och Värmlänningar Och där är Söderamris ifrån Alvesta Där är Västgötar ifrån Norrköping Och där är Kalmariter ifrån Jönköping Där är Nerikingar ifrån Nyköping Och där är Rospiggar från Örebro * På 1960-talet fl yttade många från landet in till städerna för att söka jobb. Det blev snabbt ont om bostäder. Då bestämde regeringen att man skulle bygga en miljon bostäder på tio år det så kallade miljonprogrammet. Flera tusen av de här bostäderna byggdes i norra Botkyrka. På 5 år fl yttade cirka människor hit. Man byggde moderna bostäder där hela familjer skulle få plats. Vägar byggdes långt från gång- och cykeltrafi ken och nära hemmet låg parker, daghem, skolor, köpcentrum och annan service. Nackdelen var att man skulle bygga både snabbt och billigt. Därför byggde man många av miljonprogrammens hus i serieproduktion där det ena huset liknade det andra. Idag bor ungefär var fjärde invånare i Sverige i ett hus som byggdes under miljonprogramseran. År 1971 bodde 131 invånare i, fyra år senare hade de blivit Hit fl yttade de trångbodda småbarnsfamiljerna och den utländska arbetskraften som industrin behövde. Många fi nländare, greker, jugoslaver och turkar kom till och fi ck jobb i industrierna utan att kunna ett ord svenska var 27 procent av borna medborgare i ett annat land hade siffran ökat till 53 procent. Nu fanns 48 nationer i, de fl esta från länder i Norden. Under 1980-talet började arbetskraftsinvandringen minska och istället fl yttade allt fl er fl yktingar till Sverige och även till. 4.2 idag och vi som bor här Av de gamla byggnaderna fi nns bara gård kvar, i den fi nns Mångkulturellt centrum. Tegelbruket är borta, men fortfarande möts människor från många olika platser i. Idag bor människor (48 procent kvinnor, 52 procent män) här med rötter i en fjärdedel av jordens länder. 90 procent av borna är födda utomlands eller har båda föräldrarna födda utomlands (jämfört med 52 procent för hela Botkyrka). De fl esta är födda i Turkiet, Irak, Sverige, Polen och före detta Jugoslavien. I talas 47 olika språk, och de fyra största modersmålen är svenska, arabiska, kurdiska och turkiska. Befolkningen i är ung, medelåldern är 33,5 (jämfört med 37,1 för hela Botkyrka och 38,9 för Stockholms län). De största förändringarna i s byggnader sedan 1970-talet är de som byggts för religiösa ändamål. Här fi nns nu både en katolsk kyrka och en moské. En annan ny byggnad är Mångkulturellt centrums utställningshall på gård. Något man märker som boende i är även att bostadsgårdar har rustats upp och att tunnelbanestationen har byggts om. Områdets skolor, skolan och Tallidsskolan, har också rustats upp. De fl esta bor har bott här länge. I den senaste medborgarundersökningen angav 52 procent att de har bott här i 10 år eller mer. 15 procent har bott här hela sitt liv. Av de bor som deltog i enkätundersökningen instämmer 73 procent helt eller delvis i påstående Det är tryggt att bo och leva i. bor är mer positiva till idrotts- och kulturverksamheten, parkerna, lekparkerna, gatorna och vägarna i sin stadsdel i jämförelse med de fl esta andra Botkyrkabor. Samtidigt är det minst antal bor som helt och hållet instämmer i frågan att det är tryggt att bo och leva i den egna stadsdelen. På samma gång är det också fl er bor än andra Botkyrkabor som helt och hållet tar avstånd från påståendet. Färre bor än andra Botkyrkabor skulle rekommendera en vän att fl ytta till sin stadsdel (68 procent). Anledningen till detta kan vara nedskräpningen i området och centrum, som många kritiserade i dialogen om Framtid. Trots att de positiva överväger det negativa i är en plats som många fl yttar till och ifrån, oftare än på många andra håll i Botkyrka. De som fl yttar från har ofta skaffat sig både pengar, utbildning och kontakter. Två skäl till fl ytt från är oftast för att få andra kontakter eller för att göra bostadskarriär. I dag är hela 86 procent av bostäderna i hyresrätter. Två tredjedelar hör till det kommunala Botkyrkabyggen och en tredjedel till det privata bostadsbolaget Wilhelm. Resten är bostadsrätter och äganderätter. Trots utfl yttning från och att inga nya bostäder har byggts har befolkningen i ökat med 6,1 procent sedan De fl esta som fl yttar hit kommer från utlandet, oftast som fl yktingar eller anhöriga till bor. En ytterligare positiv signal om framtiden är att många bor har anmält intresse för terrassens 54 bostadsrätter, varav 19 är radhus. De kommer att byggas intill äng. Det tyder på att borna vill stanna kvar i om spännande alternativ fi nns och att man har pengar att satsa på boendet. Det fi nns ett stadsutvecklingsprogram för och i den beskriver kommunen sin målsättning om att det ska fi nnas många olika typer av bostäder i. Förutom vad och var bostäder kan byggas i berättar stadsutvecklingsprogrammet också om hur man ska förbättra trafi kmiljön och parkerna. Alla planer utgår från dialoger med borna Frustration hos borna De senaste tio åren har borna fått det allt bättre barn och ungdomar presterar mer i skolan, fl er jobbar, blir friskare och fl er deltar i valen till kommun och riksdag. har fått nya byggnader och gamla har rustats upp och i centrum fi nns nu en bankomat. I de dialoger och rapporter i och om som fi nns från de från de senaste tio åren framkommer också en annan bild av Fitta och borna. Två av dessa är sådant som borna ser som frustrerande: - 15 procent av borna har blivit utsatta för diskriminering, jämfört med 3 procent av Tullingeborna. Det innebär att borna inte får samma förutsättningar i samhället som de etniskt svenska. - Mediernas negativa bild av ger dåligt rykte, och det påverkar även bornas självbild. I media skrivs inget av det goda i och även verksamma i är oroliga över vilken effekt detta kan ha på ungdomars känslor och syn på sig själva. Ett annat problem är att medierna har den etniska svensken som norm. Samtidigt uppskattar många bor sammanhållningen och stämningen i. Många tycker att är som en liten by där invånarna är vänliga, hjälpsamma och lojala mot varandra, det fi nns en god anda helt enkelt. Bland ungdomarna fi nns en stolthet över att bo i som samtidigt kan fungera som en motkraft mot mediernas negativa bild. Allt detta är positivt bara det inte bidrar till att bor börjar isolera sig. Eller att bor och verksamma i blir lojala mot varandra än till exempel mot polisen eller kommunen. Forskning visar att medier generellt skriver om miljonprogramsområden på ett negativt sätt. Invånarna själva blir sällan intervjuade och om de blir det vill journalisterna bara förstärka den bild de redan har. Därför arbetar till exempel Malmö aktivt med att ge en mer nyanserad bild av sin stadsdel Rosengård som vanligtvis är ett område som beskrivs negativt i media. Vad gör vi åt mediebilden? Botkyrka kommun har börjat följa hur medierna beskriver kommunen och stadsdelarna. Förra året var bilden något mer positiv än negativ en förändring kan alltså vara på gång (se cirkeldiagram). Nu har även viktiga ambassadörer för förorten, som Albybon Carlos Rojas, börjat synas mer i medierna och ungdomar väljer att bära tröjor med trycket norra Botkyrka. Vi är övertygade om att bilden av kommer att bli mer nyanserad genom att vi arbetar med att bygga nytt och kreativt i och genom fl er satsningar på arbete, utbildning och hälsa. Vi tror också att vi kan bekämpa diskrimineringen genom utveckla som plats och genom att fl er bor ges möjlighet till arbete och utbildning. I det arbetet ska vi också se till att använda oss av kraften i den goda anda som fi nns i. Hur bemöts Botkyrka kommun i media? Cirkeldiagrammet visar nyans i de artiklar som publicerats om Botkyrka kommun och dess stadsdelar under perioden juli 2010 juni BAKGRUNDSMATERIAL 14 * Magnusson, O. en plats att älska? NoBo. Boken om Norra Botkyrka. Mångkulturellt centrum S.39 15

9 5. VARFÖR BEHÖVER VI SATSA PÅ ARBETE, UTBILDNING OCH HÄLSA? 5.1 borna har arbete Några av de viktigaste förändringarna som behövs i är att se till att fl er bor får arbete och att fl er får bättre lön. Huvuduppgift 1 för s utveckling blir att bidra till att: Kvinnor och män i har ett arbete som ger dem en trygg ekonomi. Sysselsättning i 2009, åldersgrupp I och med att kvinnorna i är den grupp som förvärvsarbetar minst och är fl est i gruppen övriga så behöver de få extra uppmärksamhet. Det fi nns två saker som har särskild påverkar kvinnor på arbetsmarknaden. Det ena är utbildningsnivå och det andra hur länge man har bott i Sverige. Mer än dubbelt så många invandrade män än kvinnor arbetar redan efter ett års boende i. Generellt i Sverige arbetar de som har invandrat till Sverige mindre än de som är födda i Sverige även efter att de har bott 20 år i Sverige**. Just i arbetar färre jämfört med övriga Botkyrka, oavsett om man är kvinna eller man och oavsett om man har invandrat eller inte. 3. FYRA HUVUDUPPGIFTER VISAR VÄGEN * Tabellen visar tydligt att alltför få har ett jobb i ( förvärvsarbetande och arbetslösa ). Övriga är de som befi nner sig långt utanför arbetsmarknaden och denna grupp är särskilt stor i. De som ingår i denna grupp är exempelvis personer som arbetar inom familjeföretag eller tar hand om hem och närstående. Den här situationen påverkar självklart många bors ekonomi negativt. Varför är då ett jobb så viktigt? De fl esta mår bra av att ha ett arbete och inkomster. Det ger oss möjligheten att kunna försörja oss själva och därmed får vi också makt över vår egen vardag. Långtidsarbetslösa drabbas till exempel oftare av ohälsa än de som arbetar. Personer som är nöjda med sitt arbete känner också starkare samhörighet med Sverige. För samhället är det bra att människor arbetar, eftersom då kan skattepengar som skulle ha gått till bidrag och ersättningar användas till annat istället. * Alla som bedöms ha utfört i genomsnitt en timmes arbete per vecka under november månad. Även de som varit tillfälligt frånvarande under mätperioden, t.ex. på grund av sjukdom, ingår i bedömningen. 5. VARFÖR BEHÖVER VI SATSA PÅ ARBETE, UTBILDNING OCH HÄLSA ** Som sysselsatt och i arbete räknas en person om han/hon under mätveckan utför minst en timmes arbete som avlönad arbetstagare, som egen företagare (inklusive fri yrkesutövare) eller som oavlönad medhjälpare i företag som tillhör en familjemedlem i samma hushåll. 17

10 5. VARFÖR BEHÖVER VI SATSA PÅ ARBETE, UTBILDNING OCH HÄLSA 18 Det fi nns många skäl till varför det kan vara svårt att få ett jobb. Många jobb får man via kontakter och enskilda bor kan sakna dessa. Det kan också vara så att man inte är tillräckligt bra på svenska eller att man har låg utbildningsnivå eller saknar grundutbildning. De fl esta nyanlända tycker att det är svårt att komma igång med jobb i Sverige och till fl yttar just många nyanlända. Sedan fi nns även strukturer i samhället som kan påverka bornas möjligheter på arbetsmarknaden negativt. Dessa är etnisk diskriminering och särskilda förväntningar på vad en kvinna och en man ska arbeta med och vem som ska ta hand om hem och barn. Sedan handlar det heller inte enbart om att få ett jobb utan också om att man ska kunna behålla det. I lågkonjunkturer drabbas bor hårdare än många andra Stockholmare. Sysselsättningsgrad efter invandringsår, män år, Sysselsättningsgrad efter invandringsår, kvinnor år, 5.2 har de bästa förskolorna och skolorna Många bor tycker att vi behöver de bästa skolorna för att trygga barnens framtid. s rykte påverkar skolorna, och tvärtom. Skolorna och förskolorna är också viktiga på andra sätt: de skapar jobb och lockar barnfamiljer att bosätta sig i och handla i affärer nära skolan. Det fi nns även vuxna i som behöver mer utbildning. Huvuduppgift 2 i är därför att uppnå att: är en bra stadsdel för förskolor, skolor och lärande. Flera undersökningar visar att skolan påverkar barnens och ungdomarnas syn på framtiden. Skolmiljön och utbildningsnivån påverkar också hälsan. Även om vägen till arbete kan vara att utbilda sig eller att förbättra sin hälsa, är slutmålet för de fl esta att kunna arbeta och tjäna sina egna pengar. bornas utbildningsnivå skiljer sig från övriga Botkyrka. Fler bor saknar gymnasieutbildning och färre bor har utbildat sig efter gymnasiet jämfört med övriga Botkyrka. Det fi nns också en stor grupp i som man inte alls vet vad de har för utbildning. Ett annat mönster i är att männen har högre utbildning än kvinnorna det är tvärtom i övriga Botkyrka och i resten av Sverige. Barns skolresultat påverkas av många saker, exempelvis skolsegregation, föräldrarnas utbildningsnivå och klasskamrater. I bor många föräldrar med låg utbildningsnivå och stadsdelen påverkas av skolsegregation. Ändå rankas skolan näst högst i Botkyrka, och Botkyrka rankas som Stockholms bästa skolkommun i den senast SALSA-mätningen. *SALSA mäter skolresultat samtidigt som den tar hänsyn till sådant som brukar påverka skolresultaten. s grundskolor har fått bättre resultat år från år. Just i år blev resultaten i skolan sämre eftersom det varit orolig kring skolan utanför skoltiden. Men nu har arbetet med oroligheterna gett resultat, det är lugnt igen, så skolan kan fortsätta arbetet med att höja resultaten. Till hjälp för detta fi nns också en ny läroplan och en ny skollag som gör skolans kunskapsuppdrag tydligare. skolorna har de senaste åren arbetat mycket med att skapa trygghet i skolan. Det har lett till att eleverna trivs mycket bra, enligt de senaste mätningarna är trivseln bland de högsta i Botkyrka. Även elevinfl ytandet är högre i skolorna än i övriga Botkyrka. Hela 97 procent av skolans elever och 95 procent av Tallidsskolans elever säger att de känner sig trygga i sin skola. % Elever årskurs 9 som nått målen i skolan, Botkyrka Diagrammet visar hur stor andel elever i årskurs 9 i Botkyrka som har nått målen i skolan. På gymnasienivå fi ck 79 procent av ungdomarna fullständiga betyg så att de kunde läsa vidare på högskola. Motsvarande siffra för Botkyrka som helhet är 83 procent och för hela Sverige 90 procent (2009). Alby Hallunda/Norsborg Tullinge Tumba Botkyrka 5.3 borna är friska och mår bra borna behöver må bättre än vad de gör idag. Om vi är friska och mår bra är det lättare att få jobb vilket också är det många i vill ha. Något som påverkar hur vi mår är också känslan av att man kan och får ta del av det samhället erbjuder. Därför behöver kommunen göra allt den kan för att skapa förutsättningar för alla att ta del av den samhällsservice och de offentliga platser som fi nns. Här fi nns också ett ansvar hos borna själva att ta för sig av det som fi nns, både i och utanför. En utgångspunkt för att ta för sig är att ha självkänsla och självförtroende. I arbetar redan skolorna med att ge eleverna god självkänsla och självförtroende. Därför är huvuduppgift 3 att uppnå att: I mår pojkar, fl ickor, män och kvinnor bra och tar plats både i och utanför. Även om utvecklingen av ohälsotalet går åt rätt håll i så är det ännu bland de högsta i Botkyrka. I var ohälsotalet* 32,2 procent 2010, jämfört med Tullinges 15,6 procent. Kvinnors ohälsotal brukar generellt vara högre än männens, så även i. Ohälsotalet för kvinnor i var 37,1 procent och för män 27,9 procent, se även tabell nedan. Ohälsotal bland bor Botkyrka är den kommun som i jämförelse med övriga Stockholm har minst antal invånare som själva skattar sitt hälsotillstånd som bra. Både kvinnor och män från Botkyrka hamnar på tredjeplats bland dem som bedömer sin hälsa som sämre än god. Den självskattade hälsan och hur man faktiskt mår brukar stämma överens. Studier visar även att personer som anser sig ha god hälsa lever längre än de som anser sig ha dålig hälsa. Tabellen visar att de som skattar sin hälsa lägst är de som har lägst utbildning. God/mycket god självskattad hälsa efter God/mycket god självskattad hälsa efter utbildningsnivå, Botkyrka utbildningsnivå, Botkyrka Män Kvinnor Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial I Sverige fi nns det stora skillnader i hälsa mellan olika grupper av människor. De personer som har låg utbildning och otrygg ekonomi har sämre hälsa medan personer med hög utbildning och god ekonomi har bättre hälsa. Skillnaderna mellan grupperna har ökat sedan 1970-talet och fortsätter att växa. borna är särskilt påverkade av de här skillnaderna, eftersom det bor många med låg utbildning och otrygg ekonomi i. Invånare som har rötter utanför EU 15-länderna** har också mer ohälsa än andra grupper. Samtidigt har hälsan blivit bättre hos alla i Sverige under de senaste trettio åren. Trots det behöver många av oss fortfarande röka mindre, röra på oss mer och äta nyttigare. Kvinnor i Botkyrka har börjat motionera mer medan män motionerar mindre än tidigare. I resten av Stockholm har männen istället börjat motionera mer. Kvinnorna i Botkyrka har också oftare normal vikt jämfört med män, medan kvinnor och män har ungefär samma problem med fetma. Botkyrka har störst andel fyraåringar som lider av övervikt och fetma i Stockholm, cirka 16 procent. Ekerö har lägst andel med knappt 8 procent. Även om dessa siffror handlar om hela Botkyrka går det ändå att anta att samma mönster fi nns i. De är antagligen också starkare i åt ett negativt håll eftersom många i har låg utbildningsnivå. * Ohälsotalet beräknas genom att för ett område räkna ihop antalet sjukpenningdagar, dagar med förtidspension/ ** EU 15-länderna: Belgien, Grekland, Luxemburg, Danmark, Spanien, Nederländerna, Tyskland, Frankrike, Portugal, * På skolnivå har man jämfört både med friskolor och kommunala skolor. På kommunnivå har man bara jämfört mellan sjukbidrag, dagar med rehabiliteringsersättning, dagar med förebyggande sjukpenning och dagar med Irland, Italien, Storbritannien, Österrike, Finland och Sverige. kommunala skolor. 19 arbetsskadeersättning och dela med antalet sjukpenningförsäkrade. De som ingår i mätningen är från 16 år och äldre. Kvinnor Män 5. VARFÖR BEHÖVER VI SATSA PÅ ARBETE, UTBILDNING OCH HÄLSA

11 6. vad händer nu? börja med att tycka till! Nu vill vi veta vad du tycker om vårt förslag till utvecklingsprogram. Ska vi satsa på arbete, utbildning och hälsa? Eller fi nns det annat som är viktigare att arbeta med? Vi vill att alla som bor och verkar i ska komma med synpunkter på de möten vi ordnar. På mötena kan du välja att lämna synpunkter skriftligen eller muntligen. Om du inte kan komma på något möte kan du under februari och mars också lämna in synpunkter skriftligen på medborgarkontoret. På medborgarkontoret i fi nns information om kommande dialogmöten. Du kan också gå in och hitta information på Botkyrka kommuns webbplats ttja. När vi har avslutat våra dialoger med dig och andra bor kommer vi att veta om och hur mycket ändringar vi behöver göra i det här förslaget. Vi vill så långt som möjligt ta hänsyn till dina synpunkter. Medborgarkontoret i Besöksadress: vägen 3 9, centrum Öppettider för besök: Måndag fredag Tisdag Telefonnummer: (säg växeln ) Telefontider: Mån Tis tors Fre Kontaktperson för medborgardialog Parvaneh Sharafi, områdesutvecklare i Telefon: E-post: Dialogforum i Bekir Uzunel (V), ordförande i dialogforum Telefon: E-post: Projektledare Charlotte Persson, kommunledningsförvaltningen Telefon: E-post: Utredare Heidi Pintamo, kommunledningsförvaltningen Telefon: E-post: 6. VAD HÄNDER NU? BÖRJA MED ATT TYCKA TILL! 20

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

Framtid för Alby. ett långsiktigt program för hållbar utveckling

Framtid för Alby. ett långsiktigt program för hållbar utveckling Framtid för Alby ett långsiktigt program för hållbar utveckling Karta över Alby Karta över Albys närhet till viktiga kärnor Botkyrka översiktskarta Innehåll Vision... 5 Framtid för Alby ett långsiktigt

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Stockholm 2014-08-26 Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Socialdemokraterna presenterar idag ett viktigt vallöfte: Vid regeringsskifte kommer en 90-dagarsgaranti för alla unga att införas. Genomförandet

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Lättläst om svenskt studiestöd

Lättläst om svenskt studiestöd Lättläst om svenskt studiestöd Grundläggande rätt för utländska medborgare 2014/15 1 2 Innehåll Vilka är länderna inom EU och EES?...7 Vilka krav behöver du uppfylla för att få svenskt studiestöd?...8

Läs mer

Kommunen i siffror år 2013. Fakta i fickformat. Enköpings kommun

Kommunen i siffror år 2013. Fakta i fickformat. Enköpings kommun Kommunen i siffror år 2013 Fakta i fickformat Enköpings kommun Enköpings kommun Befolkning 40800 Enköpings kommun är centralt belägen i Mälardalen, 4 mil från Västerås, 5 mil från Uppsala och 8 mil från

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

ett interkulturellt botkyrka En ny strategi för ett interkulturellt Botkyrka från samexistens till samarbete

ett interkulturellt botkyrka En ny strategi för ett interkulturellt Botkyrka från samexistens till samarbete ett interkulturellt botkyrka En ny strategi för ett interkulturellt Botkyrka från samexistens till samarbete Botkyrka är en kontrastrik plats. Här talas över 100 språk, här bor och arbetar människor med

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3. SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3. SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 DEFINITIONER, FÖRKLARINGAR OCH JÄMFÖRELSER

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Sandviken. Huvudresultat Attitydundersökning 2014

Sandviken. Huvudresultat Attitydundersökning 2014 Sandviken Huvudresultat Attitydundersökning 2014 Disposition presentation 9/4 2014 Metod 2 Varumärkesmodell 4 Associationer till Sandviken 7 Sevärdheter/attraktioner 11 Kännedom om Sandviken 14 Identitet

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

STÖD OCH OMSORG HANINGE I SIFFROR * Siffrorna gäller december 2012 till november 2013.

STÖD OCH OMSORG HANINGE I SIFFROR * Siffrorna gäller december 2012 till november 2013. HANINGE I SIFFROR VISSTE DU DET HÄR OM HANINGE? De vanligaste tilltalsnamnen i Haninge är Mikael och Anna, och det vanligaste efternamnet är Andersson. De vanligaste namnen bland nyfödda Haningebor är

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

Befolkning efter ålder och kön

Befolkning efter ålder och kön 12 Befolkning efter ålder och kön Annika Klintefelt Ålderspyramid 2002 samt prognos 2012 Åldersstrukturen i Sverige är ett resultat av framförallt växlingar i antalet födda. Spåren av ett ovanligt högt

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans. För en bättre värld

Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans. För en bättre värld Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans Innehåll Om undersökningen Om respondenterna Resultat i sammandrag Resultat från undersökningen Synen på mångfald och diskriminering Jobb och företagande

Läs mer

Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009. Genusaspekter. Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela.

Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009. Genusaspekter. Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela. Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009 Genusaspekter Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela. DALARNAS FORSKNINGSRÅD 2010 2 Noteringar kring genusaspekter på enkätresultatet I

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Alby Dialogforum Alby utvecklas vad tycker du?

Alby Dialogforum Alby utvecklas vad tycker du? MINNESANTECKNINGAR 1 [2] Referens: Alexander Szögi Alby Dialogforum Alby utvecklas vad tycker du? Dag och tid 19 februari kl. 18-20 Plats Närvarande Ej närvarande Grindtorpskolan Ledamöter i dialogforum

Läs mer

Bryssel den 13 maj 2011 Flash Eurobarometer Unga på väg

Bryssel den 13 maj 2011 Flash Eurobarometer Unga på väg MEMO/11/292 Bryssel den 13 maj 2011 Bryssel den 13 maj 2011 Flash Eurobarometer Unga på väg Av Europas unga kan 53 % tänka sig att flytta utomlands för att arbeta Mer än hälften (53 %) av personer i de

Läs mer

Fritidsenkät i Botkyrka 2009

Fritidsenkät i Botkyrka 2009 Fritidsenkät i Botkyrka 2009 Rapport om barn- och ungdomsförvaltningens enkät till elever i årskurs 3 som går på fritids i kommunens skolor Tryckt 2007-04-02 1 [8] Utvärderings- och utvecklingsenheten

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

www.pwc.se Regionförbundet Örebro Jämförande analys maj 2013

www.pwc.se Regionförbundet Örebro Jämförande analys maj 2013 www.pwc.se Jämförande analys Ni vet redan mycket Mycket är lika Vi gör några nedslag 2 När vi blickar framåt Den möjliga utvecklingen Den önskvärda utvecklingen Den troliga utvecklingen Örebro 2013 Tiden

Läs mer

Utvärdering av Tölö ängar. Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg

Utvärdering av Tölö ängar. Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg Utvärdering av Tölö ängar Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg Upplägg av presentation 1. Kort om utvärderingen 2. Fakta om området 3. Utformningen av området och de boendes attityder 4. Sammanfattning

Läs mer

Invandringen till Sverige

Invandringen till Sverige Invandringen till Sverige Jens Allwood, Charlotte Edebäck, Randi Myhre European Intercultural Workplace Kollegium SSKKII, GU www.sskkii.gu.se/projects/eiw/ www.eiworkplace.net Innehåll Bakgrund 1950 1970

Läs mer

Rullande handlingsprogram för Tumba områdesgrupp

Rullande handlingsprogram för Tumba områdesgrupp 1 [7] områdesenheten -01-21 Rullande handlingsprram för Tumba områdesgrupp Det finns två delområden som sticker ut på en hel rad socioekonomiska parametrar. Dessa områden är Storvreten och Tuna och deras

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Att försörja sig och utvecklas

Att försörja sig och utvecklas Att försörja sig och utvecklas i Sverige Utbildningsmöjligheter en utbildning obligatorisk gratis en grundskola en gymnasieskola frivillig komvux en vuxen en folkhögskola att studera en yrkeshögskola en

Läs mer

Kinda kommun Styrning och Kvalitet

Kinda kommun Styrning och Kvalitet Kinda kommun Styrning och Kvalitet Diarienummer: Publiceringsdatum: Publicerad: Hemsida, Kindanätet (inom snar framtid) Beslutsfattare: Ledningsgrupp Beslutsdatum: Giltighetstid: Tills vidare Uppföljning:

Läs mer

Lättläst. Om du bor eller arbetar utomlands

Lättläst. Om du bor eller arbetar utomlands Lättläst Om du bor eller arbetar utomlands Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller

Läs mer

LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun. Vision. för Tierps kommun

LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun. Vision. för Tierps kommun LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun Vision för Tierps kommun Innehåll 2 Grund för visionsdokumentet 3 Varför en vision? 3 Vem skapar framtiden? 3 Hur tar vi fram en vision? 4 Våra utmaningar

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Biblioteksstrategi Täby

Biblioteksstrategi Täby Skarpäng Mål TemakvällarGribbylund Huvudbiblioteket Service Biblioteksstrategi BokpratNäsbypark Täby Mötesplatser Hägernäs Kulturupplevelser Läslust Meröppet Tillgänglighet Täby kyrkby En plats för alla

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 RESULTAT FRÅN LUPP UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGEN GÄLLANDE UNGDOMARI ÅRSKURS 8 SAMT ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Förord

Läs mer

Utmaningar på arbetsmarknaden

Utmaningar på arbetsmarknaden Utmaningar på arbetsmarknaden Finansminister Anders Borg 4 juli 2012 Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Hallunda-Norsborg Dialogforum Botkyrkas nya översiktsplan (ÖP)

Hallunda-Norsborg Dialogforum Botkyrkas nya översiktsplan (ÖP) MINNESANTECKNINGAR 1 [2] Referens: Alexander Szögi Hallunda-Norsborg Dialogforum Botkyrkas nya översiktsplan (ÖP) Dag och tid 11 April, kl. 18.30-20.30 Plats Hallunda Folkets hus Närvarande Ledamöter i

Läs mer

Hållbar upphandling med sociala hänsyn

Hållbar upphandling med sociala hänsyn Hållbar upphandling med sociala hänsyn Charlotta Karlsson-Andersson, förvaltningschef, Vuxenutbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Göran Lunander, Futurum Fastigheter och Annelie Sundqvist, Örebrobostäder

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

Rösta på Miljöpartiet i kommunalvalet!

Rösta på Miljöpartiet i kommunalvalet! lättläst Rösta på Miljöpartiet i kommunalvalet! Om Miljöpartiet får vara med och bestämma i majoriteten i kommun fullmäktige kan vi skapa ett bättre Stockholm. Miljöpartiet vill ha fler bostäder och renare

Läs mer

Fokus på utländsk bakgrund

Fokus på utländsk bakgrund Fokus på utländsk bakgrund Fokusrapport Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Metod och genomförande... 2 Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa... 2 Livsvillkor... 3 Familjeförhållanden... 3 I hemmet... 5 I

Läs mer

Uppföljning av arbetsmarknad och arbetsmarknadsinsatser per april 2013

Uppföljning av arbetsmarknad och arbetsmarknadsinsatser per april 2013 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Tobias Åström Sinisalo 2013-05-15 UAN-2013-0093 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Uppföljning av arbetsmarknad och arbetsmarknadsinsatser

Läs mer

Barnafödandet. Gun Alm Stenflo

Barnafödandet. Gun Alm Stenflo 28 Gun Alm Stenflo Barnafödandet Den svenska fruktsamheten sjönk under 1990-talet från att ha varit en av Europas högsta, barn per kvinna år 1990, till en för Sverige rekordlåg nivå om år 1999. Nedgången

Läs mer

KAMPEN OM KOMPETENSEN

KAMPEN OM KOMPETENSEN NYA vägar för flexibilitet i högre utbildning Hur kan vi säkra kompetensförsörjningen i mindre städer och på landsbygden? KAMPEN OM KOMPETENSEN Ett samarbetsprojekt med Nitus, nätverket för kommunala lärcentra.

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Forshaga - en attraktiv kommun

Forshaga - en attraktiv kommun Forshaga - en attraktiv kommun Strategi för tillväxt Fastställd av kommunfullmäktige 2013-08- 27, 82 Att öka attraktionskraften En kommun där medborgare och företag trivs och vill skapa sin framtid. En

Läs mer

Befolkning efter bakgrund

Befolkning efter bakgrund Befolkning efter bakgrund Sveriges folkmängd fortsatte att öka under 2010, detta mycket tack vare ett fortsatt invandringsöverskott. Invandringen har under lång tid varit större än utvandringen i Sverige

Läs mer

Rådslagsmaterial Minskade klyftor

Rådslagsmaterial Minskade klyftor Rådslagsmaterial Minskade klyftor Socialdemokraterna i Örebro Örebro arbetarekommun har tagit initiativ till ett antal lokala rådslag. Rådslagen syftar till att öka kunskapen och debatten om respektive

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Program för utveckling av Örebros västra stadsdelar

Program för utveckling av Örebros västra stadsdelar Program för utveckling av Örebros västra stadsdelar Innehållsförteckning Program för utveckling av Örebros västra stadsdelar...3 Övergripande mål...3 Huvudmål...3 1. Attraktiva stads- och boendemiljöer...3

Läs mer

Flyttstudie Skövde Kommun

Flyttstudie Skövde Kommun Flyttstudie Skövde Kommun GÖTEBORG: Kungsgatan 56, tfn 0708-32 32 18 STOCKHOLM: Målargatan 7, tfn 0766-28 07 48 www.hanneklarssen.se Om undersökningen Syfte Syftet med undersökningen är att kartlägga;

Läs mer

50+ i Europa Sammanfattning av inledande resultat

50+ i Europa Sammanfattning av inledande resultat share_en_sw.indd 1 09.04.2006 14:04:49 Uhr share_en_sw.indd 2-3 09.04.2006 14:04:49 Uhr Andelen äldre personer i den totala befolkningen är högre i Europa än på någon annan kontinent och fenomenet med

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Vågar du möta dina fördomar?

Vågar du möta dina fördomar? Vågar du möta dina fördomar? 1 Sanningen i fickformat Med den här broschyren vill vi på Bodens kommun ta aktiv roll i de diskussioner som förs om invandrare och integration i vår kommun. Vi har uppmärksammat

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare 17 Människor flyttar från ett land till ett annat av olika anledningar. När nya människor kommer till ett land uppstår möjligheter, men också problem. Olika kulturer och åsikter ska leva sida vid sida.

Läs mer

Alkohol & droger. Vad är din bild av läget i Linköping?

Alkohol & droger. Vad är din bild av läget i Linköping? Vad är din bild av läget i Linköping? Alkohol & droger Även om man själv inte kommit i kontakt med droger eller alkohol, har de flesta någon anhörig, en kompis eller känner någon annan som har det. Vi

Läs mer

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Kumla, Lekeberg och Örebro

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Kumla, Lekeberg och Örebro Presentation av rapporten Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Kumla, Lekeberg och Örebro Rapporten presenterades för arbetsgivare, pp p g, utbildningsmäklare

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar

2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar 5-- Syfte Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete Finns det samband mellan exponering för arbetslöshet och senare sjukfrånvaro, förtidspension, död och arbetslöshet, bland infödda

Läs mer

Men dom glömde pensionärerna! Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Dom sa:

Men dom glömde pensionärerna! Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Dom sa: Dom sa: Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Men dom glömde pensionärerna! Detta är en affisch från Socialdemokraterna Med moderat politik skulle du ha tusen kronor

Läs mer

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom olo/ i or 3Ö för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2013-xx-xx Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 EU strategiskt läge i en stark region 2 1.2

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

Bilaga statistikunderlag till årsrapport med fokus på mänskliga rättigheter 2010

Bilaga statistikunderlag till årsrapport med fokus på mänskliga rättigheter 2010 Bilaga statistikunderlag till årsrapport med fokus på mänskliga rättigheter 21 I årsrapporten om hållbar utveckling med fokus på mänskliga rättigheter finns en del statistik på befolkningsnivå och uppföljning

Läs mer

Vision 2020 är antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 enligt nedan. 1.1 Varför behöver vi en vision och profilområden?

Vision 2020 är antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 enligt nedan. 1.1 Varför behöver vi en vision och profilområden? Vision 2020 är antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 enligt nedan Vision 2020 1. Bakgrund Den 2 november 2000 antog kommunfullmäktige Vision 2010. I Vision 2010 preciserades ett stort antal

Läs mer

Hjälp att rekrytera i EU

Hjälp att rekrytera i EU Hjälp att rekrytera i EU Sysselsättning & Europeiska socialfonden Sysselsättning socialpolitik Europeiska kommissionen 1 Eures: Hjälp att rekrytera i EU Vill ditt företag bygga upp en mångkulturell, flerspråkig

Läs mer

SOCIALDEMOKRATERNAS JOBBPLAN FÖR JÄRFÄLLA

SOCIALDEMOKRATERNAS JOBBPLAN FÖR JÄRFÄLLA VÅR JOBBPLAN FÖR JÄRFÄLLA SOCIALDEMOKRATERNAS JOBBPLAN FÖR JÄRFÄLLA Framtidsinvesteringar i jobben går före Framtidsinvesteringar nya skattesänkningar för jobb och tillväxt går före nya skattesänkningar

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM 2007-2010 ALLA BEHÖVS I MALMÖ

HANDLINGSPROGRAM 2007-2010 ALLA BEHÖVS I MALMÖ ALLA BEHÖVS I MALMÖ Socialdemokraterna i Malmö vill arbeta för att:» Grundskolan och förskolan ska fungera så att ingen förälder ska behöva välja bort förskolan eller skolan i sin närhet av kvalitetsskäl.»

Läs mer

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Innehåll Inledning 3 Bakgrund.... 3 Uppdragets syfte och inriktning. 3 Metod. 4 Definitioner.... 4 Enkätresultat.. 4 Fritid 5 7 Hur mycket fritid har ungdomar... 5 Var träffas

Läs mer

Version 1.0. Medborgarundersökning 2014

Version 1.0. Medborgarundersökning 2014 Version 1.0 Medborgarundersökning 2014 Medborgarna om 1. Kommunen som en plats att bo och leva i Nöjd Region Index (NRI) 2. Kommunens verksamheter Nöjd Medborgar Index (NMI) 3. Inflytande i kommunen Nöjd

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1 Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil?

Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil? Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil? Tobaksmottagningen Hälsopedagog Dipl tobaksterapeut Leg barnmorska MI tränare (Lärare

Läs mer

Fackliga aktiviteter

Fackliga aktiviteter Kapitel 4 Fackliga aktiviteter Inledning Åren 2000 och 2001 var i genomsnitt 58 procent av befolkningen i åldrarna mellan 16 och 84 år, ungefär 4 miljoner personer, medlemmar i någon facklig organisation

Läs mer

Per-Samuel Nisser (M)

Per-Samuel Nisser (M) Nu är bokslutet för 2014 klart och vi vill berätta för dig vad skattepengarna har använts till. När vi blickar tillbaka på 2014 ser vi ett år där vi har haft stort fokus på politik och demokrati. Det har

Läs mer

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid

Läs mer

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Europeiskt pensionärsindex Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Innehåll: Inledning... 2 Förväntad levnadsålder... 3 Dåliga levnadsförhållanden... 4 Fysiska behov... 5 Hälsoproblem på grund av otillräcklig

Läs mer

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 1 Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 Näringslivsprogrammet har sin utgångspunkt i 2020 för Åmåls kommun Sveriges mest gästvänliga stad Syfte Åmåls kommuns Näringslivsprogram har till syfte att

Läs mer

Vad tycker den som flyttar om kommunen?

Vad tycker den som flyttar om kommunen? Pressinformation från Simrishamns, Sjöbo, Tomelilla och Ystads kommuner Ystad i en egen division Vad tycker den som flyttar om kommunen? Fyra kommuner i sydöstra Skåne har undersökt attityden hos de som

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Vuxnas deltagande i utbildning

Vuxnas deltagande i utbildning Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Vuxnas deltagande i 18 Vuxnas deltagande i Innehåll Fakta om statistiken... 372 Kommentarer till statistiken... 374 18.1 Andel deltagare i åldern 25 64 år i formell eller

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE 2015-04-27 A2015/xx Delegationen för unga till arbete A 2014:06 Preliminär version ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE Kriterier och stöd för arbetet med lokala överenskommelser mellan kommuner och Arbetsförmedlingar

Läs mer

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Stadsdelsanalys av Rosengård Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Inledning Inför arbetet med att inventera och göra en nulägesanalys av Rosengård har vi valt att begränsa vårt område. Det område

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning Arbetsområdet startas upp med värderingsövningar, som bidrar till att eleverna får reflektera över hur de känner inför sina egna värderingar när det gäller framtiden,

Läs mer