Minnesanteckningar från skol- och utbildningschefsmötet

Transkript

1 Minnesanteckningar från skol- och utbildningschefsmötet Närvarande: Gustaf Olsson Ulla-Stina Millton Pernilla Bjerkesjö Leif Lagergren Kjell-Åke Berglund Marita Friborg Katarina Lindberg Yvonne Kjell Christina Josefsson Anna Sundström Kjell-Åke Berglund Harald Lundkvist Christel Martinsson Hillevi Larsson Skövde Skara Grästorp Falköping Hjo Töreboda Mariestad Gullspång Lidköping Skövde Hjo Tidaholm Skaraborgs Kommunalförbund Skaraborgs Kommunalförbund 1.Mötets öppnande Ordförande Gustaf Olsson hälsar alla välkomna. 2. Incheckning Var och en får berätta om sina utmaningar just nu och flera deltagare lyfter också några reflektioner från gårdagens konferens. 2. Forskarskolor Ulla Runesson besöker oss En ny forskarskola praktiknära ämnesdidaktisk forskning Ulla ägnar en stund åt att prata om: En skola på vetenskaplig grund Lektorer i skolan Varför? Praktikutvecklande lektorer Vad ska man ha dem till? Vilken kompetens behöver de? Forskning om och på lärare numera pratar man istället om, Forskning med och för lärare De ska forska på frågor som har relevans för praktiken Ullas presentation bifogas.

2 3. Gruppdiskussion och fika - Hur går vi vidare med forskning i skolan? 4. Redovisning av gruppdiskussionerna Ulla finns kvar och beskriver vad hon har för tankar kring ett (som hon benämner det) gemensamt FoU-rum. Därefter redovisar varje grupp vad de diskuterat och det leder fram till att mötet beslutar utse en styrgrupp bestående av Christina Josefsson, Katarina Lindberg och Kjell-Åke Berglund som ska formulera ett förstudieuppdrag som ska ställas till utvecklingsledargruppen. Det vill säga att skol- och utbildningscheferna som tjänstemannagrupp beslutar sig för att gå vidare och på egen hand göra en förstudie med hjälp av kommunernas utvecklingledare/kvalitetsansvariga utan att just nu involvera Skaraborgs Kommunalförbund. 5. Rapporteringsärenden Uppföljning av remissvar och beslut på förbundsstyrelsen den 7 mars gällande Måldokument och Samverkansavtal. Hillevi delger hur beslut och diskussioner fördes på styrelsemötet den 7 mars. Styrelsens beslut bifogas. Vi kommer in på en diskussion som också kommer att handla om Mellansjöavtalet. Mötet för en diskussion om det inte vore på sin plats att inför verkställandet av Måldokument Utbildning Skaraborg också se över Mellansjöavtalet. Mötet beslutar att: Låta ekonomnätverket se över och vid behov göra en revidering av Mellansjöavtalet. 6. College framtida finansiering och drift. Hillevi och Christel föredrog en presentation om Teknik- respektive Vård och omsorgscollege. De berättar om det mötet som hållits med Volvos ledning där de lät meddela att de verkligen värnar collegeformen och den goda samverkan som finns där mellan utbildningsanordnare och företag. Vidare berättade Volvo att de redan idag lägger ner mycket tid och därmed pengar på att medverka men att de anser att det är kommunernas ansvar att driva college. Undertecknad berättar att liknande möte kommer att hållas mellan förbundet och socialcheferna för att specifikt diskutera Vård och omsorgscollege. Presentationen mynnar återigen ut i en fråga som handlar om college framtida drift och finansiering. Diskussionen mynnar återigen ut i att intressenterna i college verkar anse att det är förbundet som är den mest lämpliga organisation för att fortsätta att driva college. Detta resonemang ställer sig skol- och utbildningschefsgruppen sig bakom Mötet beslutar att: Undertecknad får i uppgift att föra med sig detta, att efter ytterligare diskussioner så är college intressenters åsikt den att college ska drivas av förbundet. Undertecknad får i uppgift att föra detta vidare till förbundsdirektören och förbundets politiska beredning.

3 7. Information om Skaraborgs genomförandeplan Undertecknad delar ut Västra Götalands tillväxt och utvecklingsstrategi, VG2020 och den del av Skaraborgs Genomförandeplan som är avsnitt två, En region för alla. Undertecknad går igenom den delen och gruppen tittar specifikt på de mål som finns under varje prioriterad fråga och gör några små justeringar. Mötet beslutar att: Måldokument Skaraborg samt prioriteringar och åtgärder i Skaraborgs genomförandeplan ska vara skol- och utbildningschefsgruppens viktiga gemensamma arbeten framöver. 8. Samhällsorientering i samverkan 2015 Projektkoordinator Emma Gustafsson föredrar om hur samhällsorienteringen idag samordnas i Skaraborgs Kommunalförbund och hur denna samverkansmodell nu är tänkt att övertas av Skövde Kommun. Emma visar vidare på hur samverkan med Skövde Kommun som samordnande kommun kommer att se ut och hur avtalsskrivningarna kring detta ser ut. Emmas presentation bifogas. Mötet beslutar att: Ställa sig bakom det förslag till samverkansmodell och avtalsskrivning som Emma presenterade och att det nu kan skickas vidare till fokusområdets politiska beredning den 7 april. 9. Rapport från modersmålsundervisning och studiehandledning Marita och Yvonne berättar om hur arbetet med modersmål och studiehandledning fortlöper. Aktuellt just nu är att en enkät skickats ut för att kartlägga vilka behov som finns i medlemskommunerna. Marita berättar att utgångspunkten just nu bygger på idén att utgå i från samhällsorienteringens samverkansmodell och dess samhällskommunikatörer. Marita berättar vidare att den 2 april kommer det att genomföras ett skypemöte med Kronoberg för att få ta del av hur de utvecklat en form av kommunsamarbete kring studiehandledning via Adobe connect. Yvonne redovisar från en kontakt hon haft med Mediapoolens chef och som visar på att det finns en vilja från deras håll att samarbeta kring en samordnad studiehandledning. Mötet för också en diskussion om behovet av att göra en gemensam blankettbank där skolformernas mest vanliga blanketter skulle finnas översatta till de vanligaste förekomna språken. Mötet beslutar att: Ge Marita och Yvonne ett fortsatt uppdrag att arbeta med frågan inkluderat att försöka hitta en finansiering för att kunna starta ett projekt för att utveckla en samverkan. Alla ska skicka över sina olika, redan idag översatta, blanketter till Katarina Lindberg som ansvarar för att göra en första samordning och indelning som senare ska kunna finnas publicerade och tillgängliga på Kommunalförbundets hemsida.

4 10. Information om en eventuell gemensam utbildning och arbetsgivarmässa Gustaf informerar om ett förslag från Skövde Kommun att arrangera en gemensam utbildning och arbetsgivarmässa. Frågan har gått ut till kommuncheferna som önskar få in svar från er skol- och utbildningschefer. Förslaget kommer endast att få en fortsättning om alla Skaraborgs kommuner är positiva till att skicka sina elever till en sådan här mässa. Gustafs presentation bifogas. 11. Rapport från ESF-förstudien Samverkan för Skaraborgs unga Skjuts upp till nästa möte den 16 maj. 12. Gruppdiskussion, Digitalisering i skolan/kommunernas samarbete med kommunerna Digitalisering i skolan? Mynnade ut i att bli en fråga som bara handlade om Medialpoolen Mötet beslutar att: Ge nätverksgruppen Skaraborgs Informations och kommunikationsstrateger, SIKT nätverket ett uppdrag att se på om och hur Skaraborgs kommuner vill avtala sitt samarbete med Mediapoolen. Vad vill vi att ett avtal med Mediapoolen ska innehålla? Idag finns ett avtal som tecknats 2007 och som löper ut december Om avtalet ska sägas upp eller revideras så ska detta påtalas senast innan detta kalenderår löper ut. Uppdraget ska redovisas till skol- och utbildningschefsgruppen den 16 maj. 13. Utvecklingsresa till hösten 2014 Utsedd grupp presenterar ett förslag på att Skaraborgs skol- och utbildningschefer kanske skulle kunna samarrangera sin studieresa med skolchefsföreningen som planerar att göra en studieresa till Finland. Frågan ställs till var och en hur vida man har möjlighet att följa med på en studieresa till Finland och om detta med ett samarrangemang med Skolchefsföreningen är ett alternativ för gruppen att arbeta vidare med. Flera utrycker att det är svårt att ge besked innan man vet upplägg och framförallt kostnader för resan. Majoriteten ger dock ett första positivt besked att man önskar åka med på resan. Mötet beslutar att: Ge utsedd grupp, Pernilla, Anna och Katarina i uppdrag att arbeta vidare med förslaget ovan.

5 14. Övriga frågor Anna Sundström berättar om att Skövde kommuns skolnämnd vill att det utreds om det går att utöka läsårsdagarna med en vecka i Skövde Kommun. Gäller alltså Skövde kommun men Anna vill delge detta som information till alla. Harald berättar om ett förslag på distansupplägg av utbildning till specialpedagog men inriktning mot utvecklingsstörning inom särskolan. Harald berättar om den omvärldsbevakning han gjort specifikt i dialog med Karlstads universitet och Göteborgs universitet angående någon form av uppdragsutbildning. Mötet beslutar att: Harald skickar ut ett mail till alla skol- och utbildningschefer där frågan om varje kommuns behov av denna form av fortbildning kartläggs. Kommande möten Torsdag den 10 april kl med enkel förtäring Fredag den 16 maj Heldag Anteckningarna förda av Utbildningsstrateg Christel Martinsson Skaraborgs Kommunalförbund

6 SKOLLEDARKONFERENS SKARABORG 2014 Förskolechefens och rektorns ledarskap Program: Registrering 0900 Inledning #skolledareskaraborg 7 maj Fågelviksgymnasiet Tibro 0910 THOMAS KROKSMARK thomaskroksmark.se Pedagogiskt ledarskap En betydande del av Jesu pedagogik! Jesus undervisade enligt de beskrivningar som finns hos evangelisterna. Hur ser en undervisningsmetod ut som 2000 år efter det att den meddelades fortfarande idag är ytterst levande hos ca 2 miljarder människor på Jorden? 1215 Lunch 1315 MIKAEL Dags att sluta prata om IT-projekt och snacka skolutveckling istället! Om styrning och ledning av ett skolutvecklingsarbete som handlar om lärande i en digital tid. Vinnare av Innovativa skolledarpriset Kommunvisa samtal 1600 Avslutning av konferensen Kaffe/te och lunch ingår i konferensen. Du ska göra en personlig anmälan på senast den 11 april. Moderator: Stig-Roland Rask Välkomna! Kjell-Åke Berglund Eddie Jellinek Kaj Kaufeldt från arrangörskommunerna

7 Minnesanteckningar från Skol- och utbildningskonferensen i Skaraborg torsdagen den 20 mars 2014! Närvarande var 55 politiker och tjänstemän från 14 av Skaraborgs kommuner. På förmiddagen deltog hela gruppen på Skara kommuns spridningskonferens Håll i, håll ut håll om där olika samverkansmodellers forskningsresultat mellan skola och socialtjänst delgavs. I samband med lunch förflyttade deltagarna sig till Jula hotell, intog lunch och startade eftermiddagens program kl Konferensen hölls i rummet Konsthallen och där var det uppdukat med småbord med drygt hälften av småborden reserverade för politiker. Program 1. Ordförande hälsade välkomna och därefter fortsatte processledare Anna-Sofia Johansson med att visa på mål och dagordning för dagen. Därefter tog gruppen utvecklingsledare vid och redovisade det uppdrag som man fått av Skaraborgs skol- och utbildningschefer. Uppdraget bestod av följande tre frågor: - Vilken nytta eller motiv ser ni med en FoU inom skolans område i Skaraborg? - Vilka projekt, som är grundade i forskning, bedrivs just nu i Skaraborg? - Hur kan en förstudie, för att se på hur en gemensam forskning och utvecklingsenhet ska inrättas, göras? Utvecklingsledarnas presentation bifogas. 2. Sedan startade workshopen och Anna-Sofia introducerar den med att visa första diskussionsfrågan Vad innebär begreppet vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet? Gruppdiskussionerna startar. Efter cirka 10 minuter får hälften av grupperna muntligt redovisa för alla vad just de diskuterat. Gruppdiskussionerna fortsätter en kort stund och därefter redovisar resterande av grupperna vad just de diskuterat. Vad som diskuterats finns dokumenterat och sammanfattat i en bilaga med namn, Gruppdiskussion om begreppen vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Även den bifogas anteckningarna.

8 3. Fråga nummer två introduceras, Vilka styrkor, svagheter finns idag i Skaraborgs skolor idag med avseende på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet? Förtroendevalda uppmanas att skriva styrkorna på gula respektive svagheter på rosa post-it lappar och tjänstemän på blå respektive på orange lappar. Alla grupper får redovisa både muntligt och skriftligt genom att sätta upp sina post-it lappar på en whitebord. 4. Styrkor respektive svagheter grupperas och fångas in under några övergripande rubriker, se bifogad dokumentation. Gustaf Olsson och Ulf Karlsson redovisar rubrikerna. 5. Processledaren Anna-Sofia introducerar den sista frågan att diskutera i grupperna, På vilket sätt skulle en forskningsenhet hjälpa oss att bevara våra styrkor och förbättra våra svagheter? Efter cirka 20 minuter får varje grupp redovisa vad de diskuterat. Följande förslag kommer fram - Öka samordningen, arbeta gemensamt med spridning och erfarenhetsutbyten - En motor som driver frågorna mot högskolor och näringsliv. Det finns en osäkerhet på vad en forskningsenhet kommer att bidra med. Det framförs ett önskemål om att börja se på vad forskningsenheten som finns inom socialtjänst har gett verksamheten och hur de har arbetat. Det framförs önskemål om att även studera hur andra enheter gör. Det behövs en forskningsenhet men den får inte leva sitt eget liv utan till och med kanske få ett uppdrag att sprida goda exempel även till politiker. Några benämner specifika bra exempel som en forskningsenhet skulle kunna arbeta och ha ansvar för exempelvis sprida goda exempel över kommungränserna. Summeringen blir att vi nog bör göra en förstudie för att se på hur en forskningsenhet skulle utformas och vad den enhetens ansvar i så fall ska vara. - Ska vi lyckas med att höja utbildningsnivån i Skaraborg behöver vi en enhet som arbetar för att hämta hem, sprida och utveckla skolforskning. Det redovisas också tveksamheter kring just ordet enhet som för en del känns stort och omfattande. 6. Dagen avslutas med att ordförande Gustaf Olsson tackar processledare Anna-Sofia Johansson och deltagarna för en givande eftermiddagen. Därefter låter han meddela att eftermiddagens dokumentation kommer att summeras och så småningom publiceras på Skaraborgs Kommunalförbunds hemsida. Anteckningarna förda av Utbildningsstrateg Christel Martinsson Skaraborgs Kommunalförbund

9

10

11

12 Genomförandeplan Västra Götaland 2020

13 Västra Götaland 2020 Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland

14 VG utgångspunkter 3

15 Fyra målområden med 32 prioriteringar 1. En ledande kunskapsregion 2. En region för alla 3. En region där vi tar globalt ansvar 4. En region som syns och engagerar 4

16 Från strategi delregional genomförandeplan - Stormöte januari Tvärsektoriell arbetsgrupp Gustaf Olsson och Ulla-Stina Millton - Kommunvisa dialoger under hösten Stormöte 8 november - Faställs av styrelsen den 25 april 5

17 Skaraborgs genomförandeplan prioriteringar har valts ut av kommunerna som viktiga att arbeta gemensamt med 6

18 Disposition resp. prioriterad fråga Övergripande mål effektmål från strategin som brutits ner till nivån Skaraborg och 2016 Motivering varför denna fråga är viktig för oss i Skaraborg och de bakomliggande identifierade behoven. Inriktning åtgärder vilka åtgärder ska vi fokusera på under de kommande tre åren, och hur bör vi formera oss för att klara detta / centrala aktörer. Mål för våra åtgärder mätbara mål för våra åtgärder (i vissa fall effektmål)

19 Vilka blir Skaraborgs skol- och utbildningschefers nästa steg? 8

20 Västra Götaland 2020 Nuläge utvalda mål, per kommunalförbund

21 Skapa starka förutsättningar för att förverkliga idéer och starta företag Mål: nya företag startas åren (dvs ca per år). Antal nystartade företag per invånare år Göteborgsregionen år 2012: st Västra Götaland år 2012: st Källa: Tillväxtanalys

22 Attrahera fler studenter och forskare och öka utbytet med omvärlden Mål: 25% av alla förstahandssökande ska välja högskolor i Västra Götaland. Procentandelarna i staplarna anger andelen av totalt antal sökande i den intagningen. Källa: Universitetskanslerämbetet

23 Attrahera fler studenter och forskare och öka utbytet med omvärlden Mål: Andelen utländska högskolestuderande ska vara i nivå med övriga storstadsregioner. Definition: Andelen utländska studenter är antal inresande studenter delat med antal registrerade studenter, båda uppgifterna avser höstterminen resp. år. En inresande student avser en person från annat land som är i Sverige i avsikt att studera. Både studenter som ingår i utbytesprogram och s.k. free movers (studenter som ordnar sina studier i Sverige på egen hand) ingår. Kommentar: Höstterminen 2011 infördes studieavgifter för vissa utländska studenter i Sverige. Källa: Universitetskanslerämbetet

24 Fler ska bedriva eftergymnasiala studier och avhoppen från skolan ska minska Mål: >50% av ungdomarna i Västra Götaland ska ha påbörjat eftergymnasial utbildning inom tre år efter gymnasium. Skillnader mellan kvinnor / män och olika delar av regionen ska minska. Andel (%) ungdomar som påbörjat högskoleutbildning inom 3 år efter studenten 2008/2009. Källa: SCB

25 Fler ska bedriva eftergymnasiala studier och avhoppen från skolan ska minska Mål: Avhoppen från gymnasiet minskar till under 8%. Källa: SCB, 2011.

26 Effektiv kompetensförsörjning och livslångt lärande i företag och organisationer Mål: Kontinuerlig minskning av antalet företag i VG som upplever att brist på kunnig och kompetent arbetskraft är ett hinder för att utveckla och expandera verksamheten. Källa: Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013 Västra Götalands län. Prognos för arbetsmarknaden Arbetsförmedlingen.

27 Effektiv kompetensförsörjning och livslångt lärande i företag och organisationer Mål: Kontinuerlig minskning av antalet företag i VG som upplever att brist på kunnig och kompetent arbetskraft är ett hinder för att utveckla och expandera verksamheten. Källa: Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013 Västra Götalands län. Prognos för arbetsmarknaden Arbetsförmedlingen.

28 Utveckla samordning av utbildningssystemet för att möta framtidens kompetensbehov Mål: Balans mellan tillgång och efterfrågan inom hälften av alla yrkesgrupper år Andel av yrkesgrupper per arbetsmarknadsområde med balans mellan tillgång och efterfrågan Källa: Arbetsförmedlingen. Bedömningsperiod våren 2013.

29 Bidra till en IT-infrastruktur med hög kvalitet för alla och som främjar hållbarhet Mål: 90% av hushållen ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. Andel av invånare som har möjlighet att få 100 Mbit/s. Källa: PTS Bredbandskartläggning 2012.

30 Satsa på internationell mötesindustri, evenemang och på att stärka besöksnäringen Mål: Västra Götaland är Skandinaviens mest besökta, uppskattade och inkomstbringande besöks- och evenemangsregion. Göteborgsregionen 3,9 miljoner nätter varav ca 90% h/s/v år Västra Götaland 8 miljoner nätter varav ca Källa: Västsvenska turistrådet, inkvarteringsstatistik. 67 % är h/s/v år 2012.

31 Ökad sysselsättningsgrad Mål: 81%

32 Öka offentliga och privata FoU inversteringar Mål: 5,0 %

33 Höjd utbildningsnivå (30-34 åringar) Mål: 55 %

34 Minskade skolavhopp Mål: <8 %

35 Minska utanförskapet Mål: < 12 %

36 Minska utsläppen av växthusgaser Mål: 0 år 2030.

37 Öka andelen förnybar energi Mål: 60 %

38 Ökad befolkning Mål: nya invånare per år och ökning i alla regiondelar. Procentuell förändring 2020 jämfört 2012 Antal invånare 2012 Antal invånare 2020 Förändring (%) Genomsnittlig förändring per år (antal) Fyrbodal % 500 Göteborgsregionen % Procent Sjuhärad % Skaraborg % 400 Västra Götaland % Källa: SCB & Regionutvecklingssekretariatet.

39 Ökad nettoinflyttning högskoleutbildade Mål: per år i genomsnitt. Källa: SCB

40 Ökad produktivitet Mål: Ökar 1% snabbare än riket. Källa: SCB

41 Ökad produktivitet Källa: SCB

42 Minskad arbetslöshet

43 Minskad arbetslöshet Källa: Arbetsförmedlingen

44 Minskad arbetslöshet Källa: Arbetsförmedlingen

45 Skol- och utbildningschefer

46 Nuläge 15 kurser 10 startat under kurser planeras i dagsläget

47 Essunga Falköping Grästorp Gullspång Götene Hjo Karlsborg Lidköping Mariestad Skara Skövde Tibro Tidaholm Töreboda Vara Andel deltagare per kommun % 25% 20% 10% 0% 0% 11% 2% 0% 3% 2% 0% 8% 2% 6% 12% 0% 18% 10%

48 Andelen kurser per kommun % 30% 30% 25% 20% 20% 15% 10% 10% 10% 5% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0%

49 Antal kurser per språk Arabiska Assyriska Persiska/dari Tigrinja Somaliska

50 Samverkansmodell för SO i Skaraborg från 2015 SAM Styrgrupp 12/3 Pol. Beredning K & K 7/4 Utarbeta innehåll Avtal samverkansmodell 2015 Kommunicera och komma överens om förslag till avtal Presentera och besluta överenskommen samverkansmodell f o m 2015 och avtal Arbetsgrupp Vuxrektorer Vuxrektorer (arbetsgrupp) Utbildningschefer 21/3 (Christina, Katarina, Emma) Socialchefer (Catarina, Emma) AF Etablering 26/3 (Gunilla, Emma) Kontaktpers. kommuner (Emma) Kommunalråd (resp. utb.chef, soc.chef i varje kommun) Nämndsordföranden (resp. utb.chef, soc.chef i varje kommun) AF verksamhetschef i Skbg och kontorschefer (Gunilla och Catarina) Förbundsstyrelsen 25/4

51 Kommuner i Skaraborg Samverkansmodellen Samverkansavtal AF Kommunikatörer Skövde Vuxrektorsgruppen Samordning Kontaktpersoner Kurser Arbetsgrupp Referensgrupper

52 Samverkansavtal Utgångspunkter för en kvalitativ samordning av samhällsorienteringen är flexibla lösningar, samhällskommunikatörer som reser till utbildningsorten samt att geografin är styrande, i kombination med tekniska alternativ, i valet av utbildningsort.

53 Rubriker i avtalet Syfte Mål Målgrupp Ansvar Deltagarutvärdering Kostnader för a) samordning b) genomförande Fakturering Avtalstid Uppsägningstid

54 4 - Ansvar Samordnande kommun ansvarar för: anställning av samhällskommunikatörer, enligt kravprofil för samhällskommunikatörer genomförande av kurser i samhällsorientering om 60 timmar per kurs på deltagarnas modersmål alternativt annat språk som deltagaren behärskar väl kompetensutveckling för samhällskommunikatörer rekrytering och utbildning av nya kommunikatörer vid behov kontakter med de medverkande kommunerna samordning av behov av samhällsorientering planering av kurser viss omvärldsbevakning att intyg utfärdas till deltagare som påbörjat samhällsorientering

55 4 - Ansvar Den medverkande kommunen ansvarar för: allt känt behov anmäls till samordnande kommun varje månadsskifte att det finns en ansvarig kontaktperson i kommunen framtagande av lokal plan för samhällsorientering (se skrivelse i lagtexten) tillhandahåller intyg till deltagarna som utfärdats av samordnande kommun delge deltagarna information om tid och plats för kursen förser deltagaren med läromedel

56 4 - Ansvar Värdkommun för kurs ansvarar för: att tillhandahålla lokal för kursen med den för kursen nödvändiga tekniska utrustningen att ge kommunikatören tillgång till lokalen stå för dessa kostnader för lokaler

57 Tvådelad avgift Finansieringsmodell Grundavgift samordning (årsbasis Koordinatorslön, Resor för koordinatorn Kompetensutveckling för koordinatorn Kurser, konferenser, omvärldsbevakning Övriga personalkostnader Kontorsplats (it-stöd etc.) Grundutbildning för kommunikatörer Möteskostnader för kommunikatörsträffar Deltagaravgift (för varje deltagare) Kommunikatörslön Reserersättning Material

58 Måldokument Utbildning Skaraborg Samverkansavtal om samhällsorientering i Skaraborg Vuxavtalet

59 AF Kontaktpersoner i kommunerna Styrning Delaktighet Kvalitativ SO-samordning 2015 Samhällskommunikatörer Verksamhetsutveckling Administrativ samordning

60 Learning study Forskarskola För lärare // Genom Anders forskarstudier bygger vi en bro mellan forskningen och skolan och långsiktigt en skola på vetenskaplig grund Henrik Ader, gymnasiechef Per Brahegymnasiet, Jönköping Ulla Runesson HLK: Högskolan i Jönköping

61 En skola på vetenskaplig grund Lektorer i skolan. Varför? Vad ska man ha en lektor till? Vilken kompetens?

62 Forskningen och skolan Forsk ning Resultat Skola Forskning om och på lärare Forskningsresultaten måste översättas och implementeras i skolan som betingelser eller rekommendationer Forskn ing Skola Forskning med och för lärare - Praktikutvecklande forskning som en del av skolans verksamhet Knuten till frågor och problem i verksamheten

63 Frågor som har relevans för praktiken: Vad behöver 9-10 åringar lära sig för att kunna skriva utvecklade texter och hur kan en undervisning se ut som främjar detta? Dessa frågor kan bara besvaras i Hur kan man lägga en hållbar grund för utvecklingen av vissa matematiska begrepp (exempel nära negativa anslutning tal) till praktiken. Skolan/förskolan måste bli en plats där vetenskaplig kunskap skapas Ekostystemtjänster, ett nytt innehåll i läroplanen. Vad innebär det och hur undervisar man om det? Vad är det man kan när man kan tolka en historisk källa och vad behöver eleverna lära sig för att kunna detta?

64 Lektor i skolan te vecka nôtta? gamla lektorer nya lektorer praktikutvecklande lektorer

65 Inte bara en forskarutbildad lärare, verksamheten får en lektor som kan vara drivande i utvecklingen av en skola på vetenskaplig grund Brobyggare mellan skolan och högskolan (verksamhet och forskning)

66 Forskarskolan Learning study ger kompetens i Att leda undervisningsutvecklande projekt och att leda arbetet mot en skola på vetenskaplig grund. Ger forskningskompetens kring frågor om precisering, utveckling och bedömning av läroplanens långsiktiga mål.

67 Utbildningen knyts till verksamheten och dess behov Huvudmännen större inflytande på forskningsproblemet Forskningen utgår från lokala problem Starkare knytning till de lokala förutsättningarna Avhandlingsarbetet genomförs i arbetslag på skolan/i kommunen En plattform för fortsatt utvecklingsforskning grundläggs

68 Forskarskolan Learning Study-praktikutvecklande ämnesdidaktisk forskning ( ) samverkan Su, Gu, HJ 15 licentiander, licentiatexamen Studier på 50% under två år Olika ämnen, gr till gy Gemensam inriktning: Learning study Inget statsbidrag till löner

69 Räkneexempel Lön 30 tkr (1,4x30x12) 504tkr/år Studier 80% : ca 400 tkr Halvtidsstudier 200 tkr/år 4 år: 800 tkr Skolbudget 230 milj/år 2 promille

70 Ansökningar Finansiering Ansöker till lärosätets forskarutbildning (HLK, Gu, Su) antas till ett forskarutbildningsämne (didaktik, ämnesdidaktik, specialpedagogik) Har grundläggande behörighet och särskild behörighet Fyller förordningens krav; bedöms ha förmåga att tillgodogöra sig forskarutbildning Antas i konkurrens om de tilldelade platserna

71