20. Sänk medlemsavgiften Nationell plan för medlemsvärvning UTBILDNING, INFORMATION OCH OPINIONSBILDNING... 32

Transkript

1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRBUNDETS ORGANISATION Ändring av DHRs slogan 3 2. Åldersdiskriminering Värna medlemmen som ställer upp i val Förfarande vid nedläggning av förening Tillgångar i nedlagda avdelningar Förtjänsttecken efter 50 år DHRs framtid bredare medlemsrekrytering 8 8. Stryk krav på att förbundsordföranden ska ha nedsatt rörelseförmåga Val på årsmöte Antalet ombud Ansvarsfördelning Antal styrelseledamöter Fler FS-ledamöter ger starkare förbund Utökad tid för motionsbehandling vid förbundsmöten Dagordning med årsmöteskallelse Motionssvar i årsmöteshandlingarna Tydliggör distriktens roll Anordna ordförandekonferenser DHRs organisationsförändring.. 24 MEDLEMSAVGIFT/MEDLEMSVÄRVNING Sänk medlemsavgiften Nationell plan för medlemsvärvning UTBILDNING, INFORMATION OCH OPINIONSBILDNING Studiematerial om DHR Arv och gåvor Förbättra funktionshinderpolitiken i avdelningarna Medlem i centrum inte stänga ute Förbättra presentationen av informationsmaterial Kraftsamla samarbeta prioritera Utse en samordnare för de sociala medierna (67)

2 29. Upprätta effektiva rutiner för återkoppling och svar på frågor Ta fram opinionsbildande material för LSS och SoL Virtuella möten 42 TILLGÄNGLIGHET Tydligare regler vid hissrenoveringar Tillgänglighet i vallokaler Tillgängliga apotek Biobesök Toaletter i offentliga lokaler Tillgängliggör världsarven ALLMÄNNA KOMMUNIKATIONER OCH FÄRDMEDEL Riksfärdtjänstresor Intyg för sjukresa Flyget ett bättre alternativ än tåg Ansökan bilstöd Parkeringstillstånd ARBETSMARKNAD OCH EKONOMI Ekonomi att leva på Hjälp mot arbetsförmedlingen och försäkringskassan Höjning av lönebidragstaket REHABILITERING, HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Regelbunden individuell rehabilitering måste garanteras Kortare väntetider inom vården Återuppta DHRs smärtnätverk. 60 HJÄLPMEDEL Reservdelar till hjälpmedel Hjälpmedel PERSONLIG SERVICE Personlig service, stimulansmedel. 63 ÖVRIGT Omvänd ledsagare FÖR SENT INKOMMEN MOTION Ändring av nuvarande medlemsåterbäring (67)

3 FÖRBUNDETS ORGANISATION Motion nr 1 Ändring av DHRs slogan DHRs slogan lyder Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder! Det kan uppfattas som att det är vi med nedsatt rörelseförmåga som ska bort. Jag anser att Förbundet Unga Rörelsehindrades tidigare slogan: Vi kämpar för ett öppet samhälle! är bättre. Jag yrkar att: DHRs slogan ändras till Vi kämpar för ett öppet samhälle! Cecilia Solberg Förbundsstyrelsens yttrande, motion nr 1 Motionären vill ändra på DHRs nuvarande slogan Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder eftersom hon anser att det kan uppfattas som att det är personer med nedsatt rörelseförmåga som ska bort. Motionären vill istället att vi ska använda oss av sloganen Vi kämpar för ett öppet samhälle!. DHRs nuvarande slogan Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder kom till i samband med att förbundet 2009 bytte namn från De Handikappades Riksförbund till att enbart heta DHR med uttydningen Delaktighet, Handlingskraft och Rörelsefrihet av akronymen. Förbundsmötet beslutade då att lägga till en slogan till namnet som mera konkret skulle visa på vad vårt förbund står för. Att det blev Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder hänger samman med att Socialstyrelsen några år tidigare förnyat sin termbank och i den bland annat definierat funktionshinder som den begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen. Alltså är inte funktionshinder enligt den nya terminologin längre en egenskap hos en person. På samma sätt är inte rörelsehinder längre en egenskap hos en person utan en beskrivning av begränsningarna som nedsatt rörelseförmåga innebär för en person i relation till omgivningen. Det är dessa begränsningar vi som förbund vill arbeta för att få bort. Dåvarande förbundsstyrelse som la fram förslaget till slogan för förbundsmötet tyckte att sloganen på ett mycket påtagligt sätt beskrev DHRs vision och arbete och såg ingen risk i att sloganen i och med det nya språkbruket skulle missförstås på ett sätt som motionären framför. Även förbundsmötet ansåg att sloganen Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder på ett bra sätt beskrev DHRs arbete och antog sloganen som ett tillägg till namnet DHR. 3 (67)

4 Dagens förbundsstyrelse håller fullständigt med de motiveringar som fick förbundsstyrelsen år 2009 att lägga fram förslaget om slogan för förbundsmötet och ser inget behov av att ändra på sloganen. Att anta motionärens förslag till slogan Vi kämpar för ett öppet samhälle! anser förbundsstyrelsen inte på ett tillräckligt konkret sätt visa vad DHR arbetar för. Ett öppet samhälle kan dessutom misstolkas på många olika sätt. att avslå motionen. Motion nr 2 Åldersdiskriminering Jag anser att DHR Region Västra Götaland ägnar sig åt åldersdiskriminering. Vid flera tillfällen har man bjudit in till kurser där medlemmar under en viss ålder slipper att betala kursavgift. Många av våra aktiva medlemmar är äldre och kan ha stort utbyte av att delta i kurser. Varför ska de straffas för sin ålder? DHR och Unga rörelsehindrade i Göteborg är medlemmar i Göteborgs rättighetscenter för att samarbeta med andra organisationer som kämpar för mänskliga rättigheter och mot diskriminering. Vi ska inte ställa grupper mot varandra och diskriminera inom vår egen förening. Jag yrkar att: DHR ska vara en förening fri från ålders- och annan diskriminering. Vi ska vara ett föredöme för andra organisationer. Cecilia Solberg Förbundsstyrelsens yttrande, motion nr 2 Som motionären lyfter ska inte DHR varken åldersdiskriminera eller diskriminera på någon annan grund. Vi nöjer oss inte bara med att erkänna principen om alla människors lika värde. Vi arbetar för att förverkliga den och då kan vi inte utföra någon form av diskriminering. Samtidigt måste DHR hitta nya arbetsformer och aktiviteter för att locka nya aktiva medlemmar. I det förnyelsearbetet kan det finnas anledningar att rikta aktiviteter mot vissa grupper av medlemmar. Vilket lika gärna kan handla om att aktiviteterna riktar sig till äldre eller medlemmar med ett visst intresse. Det är inte heller något nytt inom DHR med riktade aktiviteter och verksamhet, det har funnits nätverk för grå pantrar, föräldranätverk, och smärtnätverk. Nu finns det bland annat nätverk för lokal påverkan, hjälpmedel och rättsombud. Möjligheten att kunna erbjuda olika typer av sätt att aktivera sig inom DHR kommer vara än vikti gare framöver för att DHR ska vara det självklara valet för personer med nedsatt rörelseförmåga. 4 (67)

5 att anse motionen besvarad. Motion nr 3 Värna medlemmen som ställer upp i val DHR behöver medlemmar som är beredda och villiga att ta förtroendeuppdrag i våra styrelser. Speciellt bland våra yngre medlemmar och andra som kanske saknar föreningsvana kan själva omröstningen upplevas obehaglig när fler kandidater ställs mot varandra i tävlan om en styrelsepost. Det är inte roligt att först kanske ha blivit övertalad om att ställa upp, sedan ha blivit nominerad för att till slut i en öppen omröstning med ja- och nejrop få veta att man inte duger. För att sedan efter att votering begärts få det bekräftat i en sluten omröstning! Detta kan få förödande konsekvenser för den personens fortsatta engagemang i DHR. Jag är medveten om att man i en demokratisk organisation behöver ha omröstningar som innebär att vissa röstas in och andra röstas bort. Men jag anser att det inte behöver göras så brutalt! Vi behöver utbilda våra valberedningar så att de förbereder alla nominerade på hur valen går till. Vi behöver förbereda våra styrelser på att försöka fånga upp den medlem som blir utslagen och försöka tillvarata dennes engagemang på annat sätt. Jag anser dessutom att valproceduren bör ändras så att det alltid är sluten omröstning vid val då flera medlemmar kandiderar till samma förtroendepost inom distrikt och avdelning. På detta sätt kan kanske fallet lindras något. Jag vill att Förbundsmötet beslutar att stadgan för avdelningar och distrikt ändras så att det alltid är sluten omröstning vid val då flera medlemmar kandiderar till samma förtroendepost samt att uppdra åt Förbundsstyrelsen att utarbeta ett program för valberedningar och styrelser för hur framför allt en ung medlem kan värnas vid val och hur dennes engagemang kan tillvaratas när denne förlorat ett val. Botkyrka den 28 april 2014 Liza Syeda 5 (67)

6 Förbundsstyrelsens yttrande, motion nr 3 Motionären lyfter den viktiga frågan att ta väl hand om de medlemmar som vill ta ett extra ansvar genom att bli förtroendevalda inom DHR, med fokus på yngre medlemmar och de som kandiderar till ett förtroendeuppdrag för första gången. Det ligger i sakens natur att när någon kandiderar till styrelsen för en avdelning eller distrikt att förtroendet för personen prövas hos medlemmarna. Det kan vara både en positiv och omskakande upplevelse för någon som är helt ny inom den ideella sektorn och DHR. Redan idag är det möjligt för varje medlem på ett årsmöte att begära sluten omröstning och allmän föreningspraxis är att ha sluten omröstning vid personval om det finns flera kandidater till samma post. Förbundsstyrelsen kan ändå se en poäng i att det förtydligas att sluten omröstning ska gälla vid personalval om det finns flera kandidater genom att det skrivs in i stadgan. Är det inskrivet i stadgan kommer osäkerhetsmomentet i att öppet få medlemmarnas förtroende prövat att försvinna. Att utbilda valberedningar är en viktig del i att få engagerade och kompetenta styrelser som kan driva avdelningarna och distrikten. Förbundsstyrelsen ser också behovet av ett utbildningsmaterial som omfattar allt från sökandet av kandidater till styrelserna till hur personers engagemang kan tas tillvara även om de inte väljs in i styrelsen. att bifalla motionen. Motion nr 4 Förfarande vid nedläggning av förening DHR Västernorrlands distrikt anser att vid nedläggning av avdelning ska pengarna gå till respektive distrikt. Medlemmarna går till den avdelning de själva önskar. Med vänlig hälsning DHR Västernorrlands distrikt Förbundsstyrelsens yttrande, se under motion nr 5 Motion nr 5 Tillgångar i nedlagda avdelningar Av stadgarna som antogs av förbundsmötet 2013 framgår det att när en avdelning läggs ner ska eventuella tillgångar tillfalla förbundet. Tillgångar som finns i en avdelning är upparbetade inom sitt distrikt och kan bestå av bl.a. arv som är riktade till lokalavdelningen, kommunala bidrag som inte förbrukats samt ev. lotteriintäkter. Att dessa tillgångar ska gå till förbundet tycker vi inte är korrekt. Tillgångarna bör istället tillfalla distriktet där de är upparbetade, för 6 (67)

7 att användas i verksamheter som gynnar andra avdelningar inom distriktet, gärna med förbehållet att distriktet ska reservera dessa medel i förslagsvis 3 år för att kunna användas i en eventuell ny avdelning på denna ort, därefter så kan distriktet använda dem till övrig verksamhet. Vi föreslår förbundsmötet besluta: Att eventuella tillgångar i en nedlagd avdelning ska tillfalla respektive distrikt, Att distriktet åläggs att reservera dessa medel i 3 år, Att en eventuell ny avdelning på denna ort ska få kapital ur dessa medel. DHR-Värmlands distrikt Sven-Gustaf Nilsson / ordf. DHR-Örebros distrikt Christer Andersson / ordf. DHR-Sörmlands distrikt Ingvar Edin / ordf. DHR-Västmanlands distrikt Johann Kühberger / ordf. Förbundsstyrelsens yttrande, motion nr 4 och 5 Motionären lyfter den viktiga frågan att ta väl hand om medlemmarna när en avdelning tyvärr måste läggas ner. Vid ett nedläggningsbeslut utses en avdelning som medlemmarna flyttas till om inte medlemmen gör ett frivilligt val till annan avdelning. Det stora problemet idag är att varje gång en avdelning läggs ner tappar DHR många medlemmar på en och samma gång. Tappet skulle troligtvis vara ännu större om en mottagande avdelning inte utsågs av förbundsstyrelsen. I dagsläget ser inte förbundsstyrelsen något behov av att förändra nuvarande skrivningar i stadgan om vem eventuella återstående medel från en nedlagd avdelning ska tillfalla. Sedan senaste förbundsmötet har inga medel tillfallit förbundet på grund av att en avdelning har lagts ner. Istället har det i vissa fall varit så att avdelningar som har lagt ner skänkt sina återstående medel till andra organisationer. Medel som hade möjliggjort en lättare återstart av avdelningen eller stärkt DHR-verksamhet på andra orter. Förbundsstyrelsen ser det som ett allvarligt stadgebrott att avdelningar skänker bort tillgångar som ibland många generationer av DHR-are har samlat ihop. Det är en mer problematisk och aktuell fråga än vem eventuella återstående medel från en nedlagd avdelning tillfaller. Alltid sorgligt med nedlagda avdelningar men det viktiga måste vara att eventuella kvarvarande medel är kvar inom DHR och utvecklar verksamheten. att avslå motionerna nr 4 och 5. 7 (67)

8 Motion nr 6 Förtjänsttecken efter 50 år Landskrona DHR har just firat 80-års jubileum och vi märkte då att många av våra medlemmar hade varit med i DHR i många år. När man då undersöker vad som finns från Förbundet så fanns det en nål efter medlemskap i 25 år. Vi har medlemmar som varit med i 50 år och det skulle vara fint om Förbundet hade något förtjänsttecken till en sådan medlem. Styrelsen för Landskrona DHR har därför beslutat att skicka denna motion till Förbundsmötet Att förbundet tar fram något Förtjänsttecken för 50 års medlemskap i DHR. Landskrona den 13 mars 2015 Ingrid Jeppsson Ordförande i Landskrona DHR Förbundsstyrelsens yttrande, motion nr 6 Enligt DHRs Stadgar för riksförbundet kan förbundsstyrelsen tilldela särskilt förtjänta personer DHRs förtjänsttecken. Riktlinjer för tilldelning av DHRs förtjänsttecken fastställs av förbundsstyrelsen. Förbundsstyrelsen har sedan tidigare beslutat att för att erhålla förtjänsttecken ska man varit medlem oavbrutet i 25 år. Det har, inte bara från motionären, framförts önskemål om någon typ av förtjänsttecknen för medlemskap i mer än 25 år. Förbundsstyrelsen ämnar ge kansliet i uppdrag att ta fram ett förtjänsttecken för medlemskap i 50 sammanhängande år. att bifalla motionen. Motion nr 7 DHRs framtid - bredare medlemsrekrytering DHR - står för Delaktighet - Handlingskraft och Rörelsefrihet. Vårt förbund driver rättighetspolitisk verksamhet med yttersta syfte att Sverige ska leva upp till FNkonventionen om alla människors lika värde och okränkbarhet. I detta arbete behövs alla goda krafter med eller utan funktionsnedsättning men besjälade av ett djupt engagemang för att undanröja de hinder i livsmiljön som fortfarande gör att funktionsnedsatta inte på lika villkor med andra kan delta i samhällslivet. 8 (67)

9 Mot detta står vissa formuleringar i våra stadgar i motsatsställning: 1.2 Ändamål. Medlemmar med nedsatt rörelseförmåga ska ha ett avgörande inflytande som återspeglas i styrelse och andra beslutande organ. 4.9 Val. Avdelningsstyrelse bör bestå av en majoritet av personer med nedsatt rörelseförmåga. Dessa formuleringar utgör enligt vår uppfattning och med vår erfarenhet av funktionshinderpolitiskt arbete en klart begränsande faktor när det gäller att rekrytera nya medlemmar som är beredda att åtaga sig förtroendeuppdrag. Om vi ska kunna leva upp till en DELAKTIGHET värd namnet måste vi bredda vår kunskapsbas i samhällsfrågor och dess organisation på olika nivåer. I detta arbete bör alla som representerar DHR vara lika inför våra mål och inte så detaljstyrda av stadgar. Rörelsehinder är ett flexibelt begrepp. En sådan nedsatt funktionsförmåga uppstår inte bara av skador från födseln, senare sjukdomar eller olyckor. Den kommer ofta smygande och påverkas av ålder. De snäva formuleringarna om att använda olikheter som måttstock på vilka mänskliga resurser som finns för att driva frågor om delaktighet och tillgänglighet står också i motsatsställning till DHRs kritik mot den nya diskrimineringslagen för att den fokuserar mer på person än på att faktiskt åtgärda förekommande brister i tillgängligheten. För att kunna överleva som drivande kraft för ett samhälle tillgängligt för alla måste vi kunna vidga kretsen av personer som är beredda att åtaga sig förtroendeuppdrag. Vår samlade uppfattning är att personer, utan påtaglig rörelsenedsättning men med starkt engagemang och adekvata kunskaper om de villkor under vilka personer med sådan nedsatt funktionsförmåga ofta lever, ska på likvärdiga villkor med rörelsehindrade kunna inneha förtroendeuppdrag. Det kan handla om nära anhöriga, eldsjälar, personer med yrkes- och specialkunskaper och liknande. Det är sammantaget inte värdigt att DHR, som förespråkar alla människors lika värde och möjligheter kategoriserar människor efter funktionsförmåga. Detta kan i sig uppfattas som diskriminering. Mot ovanstående bakgrund yrkar undertecknade att Förbundsstyrelsen får i uppdrag att se över stadgarna i syfte att bredda inriktningen på medlemskap och förtroendeuppdrag till mer än rörelsehinder. 9 (67)

10 DHR - Forum Syd DHR Blekinge län DHR Region Halland DHR Jönköpings län Bengt Jonsson Leif Eskelid Christer Tufvesson Ordf. Ordf. Ordf. DHR Kalmar län DHR Kronobergs län DHR Skåne län Monica Hugoson Karl-Erik Johansson Bengt Silfverstrand Ordf. Ordf. Ordf. Förbundsstyrelsens yttrande, se under motion nr 8 Motion nr 8 Stryk krav på att förbundsordföranden ska ha nedsatt rörelseförmåga DHRs förbundsstadgar stipulerar i 3.7 att Förbundsordförande ska ha nedsatt rörelseförmåga. När man försöker bena ut innebörden av detta uppstår en del reflektioner/frågor. För det första: Vad är nedsatt rörelseförmåga i ett DHR-perspektiv? Är det per definition att vara rullstolsburen eller innefattas även andra funktionsnedsättningar som hämmar personens rörelseförmåga i begreppet? Alltså andra synliga eller osynliga nedsättningar. Det förs ofta diskussioner om att DHR gillar olika, att ingen ska diskrimineras t ex vid rekryteringar till arbete, där självklart kompetensen att utföra arbetsuppgifterna ska vara vägledande. MEN i våra egna stadgar fastslås att man ska vara rörelsehindrad för att komma ifråga som förbundsordförande. Vårt förslag till förbundsmötet: 1. Meningen att förbundsordförande ska ha nedsatt rörelseförmåga stryks i förbundets paragraf 3.7 DHR Jämtlands distriktsstyrelse Förbundsstyrelsens yttrande, motion nr 7 och 8 Motionärerna i den första motionen vill bredda inriktningen på medlemskapet och förtroendeuppdragen i DHR till att innefatta mer än personer med nedsatt rörelseförmåga. För att detta ska bli verklighet vill motionärerna att förbundsstyrelsen ska se över stadgarna utifrån detta syfte. Motionärerna motiverar sitt förslag bland annat med att DHR måste vidga kretsen av personer som är beredda att åta sig förtroende- 10 (67)

11 uppdrag för att kunna överleva som drivande kraft för ett samhälle tillgängligt för alla. Motionären i den andra motionen vill att kravet i förbundets stadgar om att förbundsordförande ska ha nedsatt rörelseförmåga tas bort och motiverar det med att det är kompetensen att utföra arbetsuppgifterna som ska vara vägledande. Förbundsstyrelsen slår fast att båda motionerna handlar om vem som ska kunna företräda DHR och har därför beslutat om ett gemensamt yttrande på båda motionerna. Förbundsstyrelsen kan konstatera att företrädarfrågan tycks vara en ständigt återkommande fråga inom DHR. Redan vid bildandet av DHR för 92 år sedan spelade denna fråga en avgörande roll. Då var det vanföra (personer med nedsatt rörelseförmåga enligt dagens språkbruk) själva som bildade en kamratförening i skuggan av Göteborgs vanföreanstalt. Vanföreanstalterna med sina läkare och andra yrkesverksamma experter kom dock under många år att spela en så stor betydelse i DHRs historia att föreningen blev öppen för både vanföra själva och för andra intresserade. Snart bildades liknande föreningar i Helsingborg och Stockholm, med undantaget att föreningen i Stockholm till att börja med ville vara en fristående kamratförening bestående av endast vanföra själva. När DHR efter några år ombildades till en riksorganisation med lokalavdelningar i Göteborg, Helsingborg och Stockholm bestämdes det att styrelsen ska bestå av minst en vanför från varje lokalavdelning. Elva år efter grundandet bröts banden med vanföreanstalterna, DHR fick sin förste ordförande ur vanföras egna led och blir en kamporganisation under vanföras eget styre. Innan dess hade dock missnöjet av att i föreningsarbetet styras av vanföreanstaltens personal utan egen funktionsnedsättning lett till att ett antal av Helsingborg lokalavdelnings medlemmar bröt med DHR och bildade en fristående förening med egna lokalavdelningar på flera orter. Först 1939 nåddes enighet och vanföra förenades i en organisation, DHR, där all kraft nu kunde inriktas på att påverka samhällsutvecklingen. Efter ett misslyckat försök från DHR att tillsammans med andra funktionshinderförbund bilda ett starkt gemensamt förbund för påverkansarbete beslutade kongressen 1965 om ett nytt namn för DHR, De Handikappades Riksförbund. Genom namnbytet ville DHR själv bli en centralorganisation för personer med olika former av funktionsnedsättning och hälsa dem välkomna till DHR. Beslutet ledde till en våldsam konflikt med Handikapporganisationernas centralkommitté, som ansåg att DHRs nya namn var ett angrepp på hela funktionshinderrörelsen. Under 70-talet övergav DHR så småningom tron på en enda organisation för alla personer med funktionsnedsättning. DHR insåg det omöjliga i sin önskan att representera alla personer med funktionsnedsättning och fokuserade istället på sin ur- 11 (67)

12 sprungliga identitet som en organisation för vanföra, det vill säga personer med nedsatt rörelseförmåga. Trettio år från 50-talet och framåt, blir en tid när DHR glider tillbaka till att, som under vanföreanstalternas tid, ledas av experter utanför de egna leden. Denna gång tydde man sig till riksdagsmän som valdes till ordföranden för DHR. Organisationen ville använda sig av ordförandes riksdagsplats som en plattform för påverkan, men med tiden blev det uppenbart att den partipolitiska lojaliteten kom i konflikt med den ledande posten inom DHR. Efter en sådan konflikt 1983 valdes året därpå för första gången en kvinna med nedsatt rörelseförmåga till ordförande. Nu kommer en av våra egna skrev SHT när valet var klart. I början på 90-talet lyftes allt fler kritiska röster inom DHR, där enskilda medlemmar talade om ett utifrånperspektiv när många företrädare utan funktionsnedsättning representerade DHR i olika sakfrågor. För att vända utvecklingen utformade dåvarande förbundsstyrelse programförslaget DHR i utveckling där man beskriver hur vikten av egen funktionsnedsättning är en viktig principfråga. Alla medlemmar höll emellertid inte med om detta och i debatten vid kongressen 1993 blev konflikten tydlig. Samma fråga som 1924 gjorde att kamratföreningen vid Stockholms vanföreanstalt inte gick samman med föreningarna i Göteborg och Helsingborg var fortfarande aktuell och samma meningsskiljaktigheter var fortfarande vid liv. Vid kongressen 1996 återkom förbundsstyrelsen med ett reviderat utvecklingsprogram med krav på en majoritet av medlemmar med nedsatt rörelseförmåga i styrelser inom DHR. Ett mål som föreslogs vara uppnått senast år Debatten blev hätsk och tonläget var uppskruvat. Till slut röstades en kompromiss igenom som slog fast att medlemmar med nedsatt rörelseförmåga bör vara i majoritet i styrelser inom DHR och att detta mål om möjligt skulle vara uppnått år Tre år senare var kongressombuden redo att rösta igenom ett stadgekrav på en majoritet av personer med nedsatt rörelseförmåga i förbundsstyrelsen. Britt Jakobsson som valdes till ordförande 1999 var tydlig med sin åsikt i företrädarfrågan då hon i sin ledare i SHT år 2000 skrev DHR är ett rörelsehinderförbund och har så varit allt sedan bildandet Kanske var hon dock mindre strategisk än sina företrädare för på sista dagen under förbundsmötet i Malmö 2001 röstade ombuden för en motion om att ta bort stadgarnas krav på nedsatt rörelseförmåga hos en majoritet av förbundsstyrelsens ledamöter. Istället för att ta nästa steg mot en tydlig identitet som rörelsehinderförbund ville ombuden backa och riva upp ändringarna från de senaste kongresserna. Förbundsmötet slutade i kaos och förbundsstyrelsen avgick med omedelbar verkan. Vid det återupptagna förbundsmötet senare samma år valdes Karin Westlund till ordförande. Förutsättningarna för hennes kandidatur var att stadgans skrivning om 12 (67)

13 att majoriteten av förbundsstyrelsens ledamöter ska ha nedsatt rörelseförmåga fick stå kvar. Som vi kan se av denna historiebeskrivning har företrädarfrågan alltid varit en källa till konflikt inom DHR. Personer med nedsatt rörelseförmåga har under hela DHRs existens fått kämpa för att för att få leda sin egen organisation och företräda sig själva. DHRs ideologi och vision är formulerad och uppkommen ur ett personligt engagemang och erfarenheter av att leva med nedsatt rörelseförmåga. Samtidigt ligger förbundets hela trovärdighet just i den kunskap som utgår från våra självupplevda erfarenheter av att leva med nedsatt rörelseförmåga. Förbundsstyrelsen anser således att det vore djupt olyckligt att, som motionärerna vill framföra, personer utan påtaglig rörelsenedsättning på likvärdiga villkor med personer med nedsatt rörelseförmåga ska kunna inneha förtroendeuppdrag och leda DHR och därmed företräda organisationen i olika sammanhang. Förbundsstyrelsen är nämligen övertygad om att vikten av den egna erfarenheten överskuggar allt annat engagemang och andra kunskaper om de villkor under vilka personer med nedsatt funktionsförmåga ofta lever. Samtidigt vill förbundsstyrelsen klargöra att nedsatt rörelseförmåga i ett DHR-perspektiv innebär nedsättning av en persons fysiska funktionsförmåga som kan ta sig uttryck på många olika sätt. Orsaken till denna nedsättning och diagnoser är dock inte intressanta för oss utan DHR arbetar för att sätta in livsvillkoren för personer med nedsatt rörelseförmåga i ett samhällsperspektiv. Förbundsstyrelsen vill även påminna om att företrädarfrågan inte är unik för DHR utan lika viktig i alla medborgarrättsrörelser där man som en minoritet kämpar för lika rättigheter. Hur vore det om HBTQ-rörelsen leddes av heterosexuella, om kvinnorörelsen leddes av män eller om invandrarorganisationerna leddes av infödda svenskar. Trovärdigheten för dessa representanter skulle inte vara särskilt stor. Den gamla sloganen ingenting om oss utan oss, som bland annat fanns med i FNs Standardregler, är användbar än idag. Förbundsstyrelsen inser samtidigt att vi behöver alla medlemmar med eller utan funktionsnedsättning som är beredda att ställa upp på DHRs ideologi och vision. Ju flera vi är desto starkare är vi som organisation och därför har DHR ända sedan bildandet 1923 välkomnat alla som medlemmar. Att vi välkomnar alla till DHR motsäger dock inte vikten av att det är den egna erfarenheten av nedsatt rörelseförmåga som ska vara den drivande kraften i DHR. att avslå motionerna nr 7 och (67)

14 Motion nr 9 Val på årsmöte Enligt DHRs stadgar för avdelning och distrikt, 4.4 respektive 2.3, väljs ordförande särskilt medan övriga styrelseledamöter väljs tillsammans. Funktionärer som sekreterare och kassör utses av styrelsen på konstituerande styrelsemöte. Kassör och sekreterare är tunga poster. Vi anser att stadgarna bör ändras så att avdelningar och distrikt själva får besluta om dessa poster ska väljas på årsmötet eller utses av styrelsen vid sitt konstituerande styrelsemöte. Vi föreslår Att stadgarna för avdelning och distrikt ändras så att det blir valfritt för respektive årsmöte att besluta om val av kassör och sekreterare ska ske på årsmötet. DHR Värmlands distrikt Sven-Gustaf Nilsson Ordförande DHR Södermanlands läns distrikt Ingvar Edin Ordförande DHR Västmanland Johann Kühberger Ordförande Förbundsstyrelsens yttrande, motion nr 9 Motionen lyfter frågan att det ska göras möjligt i avdelnings- och distriktsstadgan att välja kassör och sekreterare på årsmötet. Förbundsstyrelsen instämmer i motionärernas åsikt att stadgan bör göras mer flexibel och personvalen bör anpassas utifrån de lokala förhållandena utan att föreningsdemokratin försvagas. Redan idag finns det avdelningar som väljer medlemmar till specifika poster i styrelsen utöver ordförandeposten. Något som kan stärka den interna demokratin då medlemmar känner att de får ta både större ansvar och får större påverkansmöjligheter. Förbundsstyrelsens tolkning är att stadgan redan idag möjliggör val till specifika förtroendeuppdrag för både avdelningar och distrikt om årsmötet så önskar. En tydligare skrivning om val av kassör och sekreterare i stadgan riskerar bara att göra stadgan mer komplicerad och styrande. Det finns kanske avdelningar som istället vill välja till helt andra förtroendeuppdrag som till exempel studieansvarig och reseansvarig och de ska även i fortsättningen kunna göra det. Dock passar det inte alla avdelningar och distrikt att direkt på årsmötet välja medlemmar till specifika uppdrag, därför måste möjligheten att välja kassör och sekreterare på konstituerande styrelsemöte finnas kvar. 14 (67)

15 att anse motionen besvarad. Motion nr 10 Antalet ombud Vid förbundsmötet 2013 beslutades det att antalet ombud skulle minskas och att förbundsmötet skall vara vartannat år. Dessutom så skall representantskapet avskaffas. Kostnaden för detta skulle vara ungefär densamma, vi tycker att det var ett olyckligt beslut. Vi tycker även här att det är viktigt med en bred representation från distrikten. Vi föreslår Att förbundsmötet beslutar att antalet ombud ska vara 75 st, Att förbundsmötet beslutar, att förbundsmötet ska vara vart fjärde år, Att förbundsmötet beslutar att förbundet kallar distriktsordförandena eller dennes ersättare till en telefonkonferens då förbundsstyrelsen behöver rådgöra inför beslut, Att inför en sådan telefonkonferens skicka ut frågeställningarna via mail/post någon dag före så att den som ska delta i konferensen hinner att sätta sig in i frågorna. Värmlands DHR-distrikt Sven-Gustaf Nilsson Ordförande Västmanlands DHR-distrikt Johann Kühberger Ordförande Förbundsstyrelsens yttrade, motion nr 10 På förra förbundsmötet beslutades det om en ny organisationsstruktur för DHR. Ur ett DHR-perspektiv var det en relativt stor förändring som genomfördes. Gällande förbundsmötena minskades antalet ombud men istället ska de hållas vartannat år. Tanken med den nya strukturen är att snabbare kunna fatta beslut och oftare kunna samla representanter från olika delar av DHR för samtal och debatter. Förbundsstyrelsen ansåg att fyra år mellan förbundsmötena var en för lång tid. Förbundsmöte var fjärde år har också gjort det nödvändigt med extra förbundsmöte och beslut som uppenbart missgynnat förbundet har inte kunnat ändras snabbt nog, som en för hög medlemsavgift. Förbundsstyrelsen vill innan ytterligare förändringar genomförs låta det gå några år. Utökad dialog med såväl distrikten/avdelningarna och enskilda medlemmar är något som är en viktig fråga. Det är en av anledningarna till att varje förbundsstyrelseledamot har kontaktdistrikt som de besöker en gång per år och förbundsstyrelsen har telefontid varje vecka då medlemmar och förtroendevalda kan ringa. Det har också 15 (67)

16 gjorts investeringar i e-post till samtliga avdelningar, distrikt och anställda som också möjliggör videokonferenser och tillgång till ett intranät för DHR. Vi kommer nu öppna för möjligheten att vissa förtroendevalda kan få en dhr.se-adress. Det är också en ambition från förbundsstyrelsen att ha ytterligare dialog och möten med distrikt och avdelningar men att det inte behövs skrivas in i stadgan. att avslå motionen. Motion nr 11 Ansvarsfördelning Idag finns det ett antal beslut som tas av Förbundsstyrelsen och som mycket väl skulle kunna hanteras av distrikten. Det är frågan om förenklad verksamhet och frågan om sammangående mellan avdelningar. Vi har den uppfattningen att distrikten bäst känner till förhållandena i sitt eget distrikt. Vi föreslår att förbundsmötet beslutar Att distrikten får besluta om förenklad verksamhet i max 3 år, Att distrikten ska ta beslut om ett eventuellt sammangående mellan 2 avdelningar, Att distrikten i båda fallen ska informera förbundsstyrelsen, Att i de fall som förbundsstyrelsen ska fatta beslut som berör ett distrikt ska förbundsstyrelsen informera/stämma av med berörd distriktsstyrelse innan beslut fattas, Att förbundet gör en utvärdering av hur systemet med begränsad verksamhet har fungerat. DHR Värmland Sven-Gustaf Nilsson DHR-Örebro Christer Andersson DHR-Västmanland Johann Kühberger Ordförande 16 (67)

17 Förbundsstyrelsens yttrade, motion nr 11 Motionären lyfter frågan om ansvarsfördelningen mellan förbundsstyrelsen och aktuell distriktsstyrelse när en avdelning ansöker om begränsad verksamhet. Det är bra att ha ett pågående samtal kring vilka frågor som ska beslutas på lokal nivå och vad som ska beslutas på förbundsnivå. När det gäller avdelningar som ansöker om begränsad verksamhet bör förbundsstyrelsen fortfarande besluta i frågan, för det berör många centrala funktioner som medlemsregister och den viktiga rapporteringen kring statsbidragen där beslut i förbundsstyrelsen är helt nödvändigt. Av samma anledning ska förbundsstyrelsen fortsättningsvis även ha beslutanderätt angående samgående mellan två eller flera avdelningar. I de allra flesta fall har beslutet om att en avdelning ska ha begränsad verksamhet skett i dialog mellan avdelningen, distriktsstyrelsen och förbundsstyrelsen. Förbundsstyrelsen kan också se att begränsad verksamhet har varit framgångsrikt i sitt syfte att på ett lättare sätt återstarta en avdelning. Exempelvis har det under 2015 skett i Sävsjöavdelningen. att avslå motionen. Motion nr 12 Antal styrelseledamöter Vid förbundsmötet 2013 så beslutades det om minskning av antalet styrelseledamöter. Detta anser vi vara ett olyckligt beslut. Det är viktigt att så många delar av landet blir representerade därför föreslår vi Att förbundsmötet beslutar Att förbundsstyrelsen ska bestå av 9 ordinarie ledamöter samt ersättare, Att styrelsens ledamöter ska vara jämt fördelade över hela riket. Värmlands DHR-distrikt Sven-Gustaf Nilsson Ordförande Västmanlands DHR-distrikt Johann Kühberger Ordförande Örebro DHR-distrikt Christer Andersson Ordförande Förbundsstyrelsens yttrande, se under motion nr (67)

18 Motion nr 13 Fler FS-ledamöter ger starkare förbund När vi fattade beslut om att minska antalet ledamöter i förbundsstyrelsen från elva till sju motiverades det med att en mindre styrelse är en mer effektiv styrelse än en större. Att förbundsmötet 2013 i sittande plenum rev upp sitt tidigare beslut om nio ledamöter till förmån om sju motiverades av ekonomiska skäl. Vi anser att en styrelse om nio ledamöter kan vara väl så effektiv som en om sju. En styrelse om nio ledamöter ger oss dessutom större möjligheter till kunskaps-, åldersmässig- och geografisk spridning. Arbetsbelastningen på enskilda styrelseledamöter kan minska samtidigt som styrelsens kollektiva arbetskapacitet ökar till en förhållandevis låg kostnad. Vi anser att fördelarna med en något större styrelse väl uppväger eventuella nackdelar. Vi föreslår förbundsmötet besluta om en stadgeändring innebärande att Förbundsstyrelsen ska bestå av minst nio ledamöter inklusive ordföranden. Sundbyberg den 13 april 2015 DHR Stockholms läns distrikt Styrelsen genom Yvonne Björkman Ledamot Förbundsstyrelsens yttrande, motion nr 12 och 13 Motionären tar upp frågan om att utöka antalet ledamöter i förbundsstyrelsen till nio stycken. Det är en fråga som går att diskutera vilket är det optimala antalet ledamöter i en styrelse. Sedan förbundsmötet 2013 är antalet ledamöter sju stycken då förbundsstyrelsen minskades från elva ledamöter. Förbundsstyrelsen anser att det är för tidigt att göra nya förändringar i styrelsens storlek. I gjorda studier har det visat sig att mindre styrelser ofta blir mer effektiva och fungerar bättre som en grupp. Förbundsstyrelsen kan se att det även gäller vårt arbete sedan det senaste förbundsmötet När det gäller förbundsstyrelsens sammansättning lämnas den frågan med varm hand över till valberedningen att ta fram ett välbalanserat förslag på personer när det gäller såväl geografisk spridning, könsfördelning, intressen och andra erfarenheter. På själva förbundsmötet är det sedan upp till ombuden i sitt röstande att välja bästa tänkbara styrelse, något förbundsstyrelsen är övertygad om att ombuden har fullständiga kvalifikationer till utan ytterligare riktlinjer eller förmaningar från sittande förbundsstyrelse. att avslå motionerna nr 12 och (67)

19 Motion nr 14 Utökad tid för motionsbehandling vid förbundsmöten Erfarenhetsmässigt kan noteras, att behandlingen av motioner vid förbundsmötena ofta ges kort tid, och därmed kan viktig debatt om dem av tidsskäl bli utelämnad. I de fall inte motionsförfattarna finns med på förbundsmötet ges inte heller argumentationen rättvisa till avsikten med motionerna. Ofta deltar endast de närmast sörjande i förekommande debatter, trots att alla handlingar i god tid tillsänts samtliga ombud. Vi tror, att ett större engagemang och delaktighet skulle bli följden av en mera strukturerad förberedelse inför förbundsmötet. Av dessa skäl föreslår vi förbundsmötet besluta om 1. Utökad tid vid förbundsmötena för behandling av inkomna motioner, 2. Uppmaning till valkretsarna att samråda/behandla motionerna allt för att erhålla ökad insikt om dem, samt för att i en större omfattning vara förberedda på förbundsmötets behandling av desamma. DHR Jämtlands distriktsstyrelse Förbundsstyrelsens yttrande, motion nr 14 Motionären lyfter den angelägna frågan om samarbete inom DHR och främst mellan distrikten. Under de senaste åren har samarbetena mellan distrikten ökat. För att ta några exempel, sedan många år samarbetar distrikten i Mälardalsregionen och Värmland inom DUST, de södra distrikten har nyligen inlett ett samarbete och i norra Sverige samarbetar Västernorrland med Jämtland. Utmärkande för alla samarbeten är att de sker helt frivilligt och på distriktens egna initiativ, något förbundsstyrelsen tycker är positivt och förbundsstyrelsen har stöttat de flesta samarbetena finansiellt genom nätverksmedlen. Förbundsstyrelsen tror också en av nyckelfaktorerna bakom framgången är att allt sker på frivillig basis och utifrån de lokala förhållandena. Därför avstår förbundsstyrelsen från specifika uppmaningar men vill lyfta fram att samarbete inom DHR är positivt. Förbundsstyrelsen kan dela motionärens syn att det har blivit för lite debatt kring de rättighetspolitiska motionerna de senaste åren och att de behandlas för snabbt. Mycket av förberedelsetiden inför ett förbundsmöte går åt till att skriva motionssvar och förbundsstyrelsen uppmuntrar till debatt inom rättighetspolitiken. Till årets förbundsmöte har det även i det preliminära tidsschemat lagts in gott om tid för de rättighetspolitiska motionerna. Dock är det ombudens ansvar att ta debatten, om ombuden inte visar intresse för motionerna kan inte en större debatt uppstå. 19 (67)

20 Förbundsstyrelsen hoppas att denna motion kan vara en start på en större idédebatt på förbundsmötet. att bifalla att-sats 1, att avslå att-sats 2. Motion nr 15 Dagordning med årsmöteskallelse Stadgar för avd. 4.2 En komplett dagordning bör finnas med kallelsen till årsmötet. Således ÄVEN ev. motioner/förslag. Helst också styrelsens svar/yttrande över motionen. Det är också av vikt att få reda på vilka val som skall företas, och vem som är avgående. ATT Jag föreslår förbundsmötet besluta: följande tillägg görs i 4.2 efter " månad före dagen för mötet." Med kallelsen bifogas dagordning med eventuella motioner och förslag, samt lista på kommande valen och vilka personer som är avgående. Landskrona den 12 april 2015 Jan Gadd Förbundsstyrelsens yttrande, motion nr 15 Motionären lyfter frågan att medlemmarna bör vara välinformerade inför årsmötet. Genom att ha bra underlag kan medlemmarna fatta välgrundade beslut. Förbundsstyrelsen anser dock att gällande krav i stadgan på informationen till medlemmarna inför årsmötet är tillräcklig. Skulle samtliga avdelningar och distrikt behöva ha alla handlingar klara hela en månad innan årsmötet, finns det en uppenbar risk att situationen blir ohållbar för de förtroendevalda. Redan idag kämpar många DHR-styrelser att få främst den ekonomiska berättelsen klar i tid och inte sällan måste valberedningen arbeta fram till själva årsmötet. När det gäller hur långt innan kallelsen ska skickas är den tiden i de flesta fall redan idag väl lång. I förslaget till nya stadgar föreslås det räcka att kallelsen skickas ut minst två veckor innan årsmötet för avdelningar och en månad för distrikten. De flesta avdelningar och distrikt har i sin verksamhetsplan för kommande år årsmötet inlagt vilket gör att medlemmarna med god framförhållning kan planera in kommande årsmöten. att avslå motionen. 20 (67)

21 Motion nr 16 Motionssvar i årsmöteshandlingarna Stadgar för avd. 4.6 Att inte få motionssvar och valberedningens förslag med årsmöteshandlingarna senast en vecka före årsmötet är inte bra. Nu tillämpas på en del avdelningar att motionssvaren, och valberedningens förslag till valen, utdelas när mötet börjar eller till och med så sent som när man är vid den aktuella PUNKTEN PÅ DAGORD- NINGEN, och då får man styrelsens yttrande MUNTLIGEN. Detta är inte ok, då ges inte medlemmen en just chans till inflytande. ATT Jag föreslår förbundsmötet besluta om följande ändring i 4.6 andra stycket första raden: "Avdelningsstyrelsen ska med årsmöteshandlingarna avge skriftliga yttrande över inkomna motioner." Om inte årsmöteshandlingarna Landskrona den 12 april 2015 Jan Gadd Förbundsstyrelsens yttrande, motion nr 16 Förbundsstyrelsen delar åsikten att om en medlem motionerat till årsmötet ska ett skriftligt motionssvar ges av avdelningsstyrelsen. Ett skriftligt motionssvar visar att avdelningsstyrelsen tar seriöst på medlemmarnas engagemang och åsikter. Det finns även en demokratisk aspekt på frågan då motionären ska kunna känna till avdelningsstyrelsens åsikt och deras huvudargumentation inför årsmötet. Det är anledningen till att motionsstoppet redan är den 31 januari för att avdelningsstyrelsen ska ha god tid att skriva ett motionsutlåtande. Det är även god sed inom föreningsvärlden att svara skriftligt på inkomna motioner. att bifalla motionen. Motion nr 17 Tydliggör distriktens roll När vi har diskuterat, utrett och fattat beslut om vår organisatoriska uppbyggnad för att bättre möta samhällsutvecklingen i stort och smått nu och i framtiden så har distriktens roll kommit att bli oklar. Arbetar distriktet på Förbundsstyrelsens uppdrag för att bevaka landstings- eller regionala frågor och stödja avdelningarna? Eller arbetar distriktet på avdelningarnas uppdrag för att samordna utbildningar, vara ett stöd och bevaka landstings- eller regionala frågor? Omfattar distriktets uppdrag ett helt landsting, en hel region, eller enbart de avdelningar som väljer detta samarbete? Vad får det för konsekvenser för bevakningen av de övergripande frågorna? Kommer det se olika ut i olika delar i landet? 21 (67)

22 Förändringar och förnyelse är ofta bra, men det blir lättare om rollerna i vårt rättighetspolitiska arbete blir tydligare. Vi föreslår förbundsmötet besluta att distriktens roll tydliggörs i såväl Förbundsstyrelseanvisningar som i stadgar. Sundbyberg den 13 april 2015 DHR Stockholms läns distrikt Styrelsen genom Yvonne Björkman Ledamot Förbundsstyrelsens yttrande, motion nr 17 Motionen lyfter vilken roll distrikten har inom DHRs organisation. Distriktens ansvar regleras i distriktsstadgans 1.2. Sammanfattningsvis har distrikten två ansvarsområden, bedriva rättighetspolitik gentemot landstinget/regionen och stödja avdelningarna. Följande stycken i distriktsstadgans ändamålsparagraf 1.2 är relevanta för motionärens frågeställning och yrkande: Förbundsstyrelsen fastställer vilket eller vilka län eller vilken region distriktet/ regionen ska ha som sitt verksamhetsområde. Utifrån det av förbundsstyrelsen fastställda verksamhetsområde, som i motionärens fall är Stockholms Läns Landsting och omfattar samtliga avdelningar inom landstinget, är distriktets uppgift: Distriktens/regionens ändamål är att inom ett eller flera län eller region bedriva rättighetspolitisk verksamhet gentemot landsting och regioner och där bedriva opinionsbildning och information kring frågor som rör situationen för personer med nedsatt rörelseförmåga. Distriktet/regionen ska stödja samverkan mellan DHR-avdelningarna inom distriktets/regionens verksamhetsområde. Distriktet har ett självständigt ansvar att bedriva rättighetspolitik i landstings/ regionsfrågor som sjukvård, kommunikationer och i många fall kultur. Exakt hur det rättighetspolitiska arbetet praktiskt ska utföras är svårt att ge riktlinjer för, utan arbetet måste alltid ske utifrån de lokala förutsättningarna. Kan vara värt att föra fram att ingen del av DHR har ett monopol på att agera rättighetspolitiskt inom sitt verksamhetsområde, utan enskilda medlemmars initiativ eller annan grupps engagemang ska alltid uppmuntras, oavsett om det är i en nationell, regional eller lokal fråga. 22 (67)

23 Anledningen till att det även står regioner är att vissa distrikt arbetar mot landsting som är omdöpta till regioner som i Halland och Västra Götaland. Det finns även möjlighet för distrikt att gå ihop och arbeta över flera landsting/regioner, men det är först efter ett beslut i förbundsstyrelsen om ändrat verksamhetsområde. Det beslutet kommer alltid föregås av ett initiativ från distrikten själva som planerar att gå samman. att avslå motionen. Motion nr 18 Anordna ordförandekonferenser DHR Stockholmsavdelningen tycker det är viktigt att DHRs alla avdelningar och nivåer samarbetar mot samma mål och driver frågor på likartat sätt. I syfte att stärka sammanhållningen tror vi på att anordna ordförandekonferenser där ordföranden från hela landet, inkl. undersektioner, träffas för att prata om gemensamma frågor, berätta om vad som är på gång, jämföra hur man driver frågor osv. Därför anser vi ATT Förbundsstyrelsen ordnar Ordförandekonferenser för alla nivåer av DHR, 2 gånger per år. Stockholm i mars 2015 DHR Stockholmsavdelningen Förbundsstyrelsens yttrande, motion nr 18 Förbundsstyrelsen håller helt med motionären om att utökad dialog med såväl distrikten som avdelningar är viktigt för att vi tillsammans ska sträva mot samma mål och arbeta på likartat sätt. Den dialogen kan alltid förbättrats men motionärens förslag att ha ordförandekonferenser två gånger om året för alla avdelningar och distrikt är en för omfattande verksamhet. För att genomföra föreslagna konferenser skulle en stor neddragning på övrig verksamhet behöva ske, inklusive inom det rättighetspolitiska arbetet. Även om varje ordförandekonferens delades upp till mindre möten skulle arbetsinsatsen bli väldigt stor. Förbundsstyrelsen vill lyfta fram de andra möjligheterna till dialog inom DHR, som förbundsstyrelseledamöternas kontaktdistrikt som de besöker en gång per år och telefontiden varje vecka då medlemmar och förtroendevalda kan ringa och ha en dialog. Det har också gjorts investeringar i e-post till samtliga avdelningar, distrikt och anställda som också möjliggör bättre kommunikation inom DHR. Vi kommer nu öppna möjligheten att vissa förtroendevalda kan få en dhr.se-adress. DHR har genom det nya e-postsystemet helt nya möjligheter att ha videokonferenser som kan 23 (67)

24 kombineras med telefonmöten och på det sättet få genomföra ordförandekonferenser vid behov på ett effektivt sätt utan att behöva arrangera fysiska möten. att anse motionen besvarad. Motion nr 19 DHRs organisationsförändring Bakgrund När Fredrik Canerstam besökte vår avdelning i februari 2011 berättade han att det skall genomföras en organisationsutveckling i DHR. Rapporter skulle komma senare. Redan efter mötet med Fredrik började vi resonera om att lämna något bidrag från oss i Boden. När vi fick rapporterna från arbetsgruppen i DHR i vår hand, tillsatte vi en grupp som tittade igenom rapporterna. En del viktiga frågor och resonemang från arbetsgruppen i DHR samt en del av våra egna synpunkter på rapporterna, tyckte vi var intressanta att ha med sig i arbetet med att ta fram ett förslag. Syfte med motionen är att fler skall kunna ta del av våra tankar och resonemang. Möjligen väcker det tankar, skapar nya idéer hos andra i vår organisation, när detta kommuniceras i distrikt och lokalavdelningar. Det är komplicerat att förändra en organisation där kulturen är förankrad sedan länge. Därför bör vi börja med att debattera varandras bidrag. Viktiga frågor och resonemang ur rapporterna från DHRs arbetsgrupp Hur skall DHR möta en eventuell politisk förändring? Om indelningen av Sverige i landsting slås ihop i regioner? Hur de politiska nivåerna ser ut i framtiden, det vet vi inget om. Men oavsett hur den politiska organisationsstrukturen ser ut i framtiden måste DHR kunna driva sitt påverkansarbete på de olika nivåerna. Den slutsatts vi drog, är att vi bör skapa en struktur med flexibilitet som kan möta en eventuell förändring. Är det förenligt med människors önskan att engagera sig i ett DHR med ambitionen att vara en stark röst och pådrivare för våra rättigheter, om vi fortsätter jobba enligt den traditionella folkrörelseuppbyggnaden, eller behöver vi andra modeller för medlemskap? Vi tror inte att den traditionella folkrörelseuppbyggnaden av DHR utgör en begränsning för att vara en stark röst. Däremot om man med frågan avser den hierarkiska strukturen kan den utgöra en begränsning pga av den långa vägen att få igenom beslut. Förslag som inkommer mellan förbundsmöten bör efter utredning kunna gå ut till avdelningar på remiss och därefter görs sammanställning på 24 (67)