Elimineringen av korridormetoden Hur svenska företags nyckeltal påverkas

Transkript

1 Handelshögskolan i Stockholm Kandidatuppsats i redovisning och finansiering Handledare: Walter Schuster Maj 2013 Elimineringen av korridormetoden Hur svenska företags nyckeltal påverkas Janina Aarts 22102@student.hhs.se Tina Ausmaa 22101@student.hhs.se ABSTRACT In 2011 the International Accounting Standards Board issued amendments to IAS 19 Employee Benefits. The new standard is effective from January 1st 2013 and one of the largest changes in the standard is the elimination of the corridor method. Through the corridor method companies had the possibility to defer actuarial gains and losses resulting from their defined benefit obligations (pension obligations) and leave them unrecognized off the balance sheet. According to the new standard companies reporting under International Financial Reporting Standards will have to recognize all actuarial gains and losses immediately in other comprehensive income. The aim of this thesis is to examine how the financial key ratios of Swedish listed companies will be affected by the elimination of the corridor method. This is achieved by recalculating three successive annual income statements and balance sheets of companies that used the corridor method. The recalculated financial statements where all actuarial gains and losses are recognized according to the new standard are then used to calculate new key ratios. The conclusion of the study is that the solvency decreases slightly for a large majority of the companies and the return on equity increases slightly for most companies as a result of the elimination of the corridor method. Keywords: IAS 19, corridor method, defined benefit obligation, actuarial gains and losses, financial key ratios

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING BAKGRUND PROBLEMDISKUSSION OCH SYFTE DISPOSITION AVGRÄNSNING TEORETISK REFERENSRAM IFRS IAS ERSÄTTNINGAR EFTER AVSLUTAD ANSTÄLLNING FÖRMÅNSBESTÄMDA PLANER REDOVISNING AV AKTUARIELLA VINSTER OCH FÖRLUSTER IAS 19R ÖVRIGT TOTALRESULTAT NYCKELTAL TIDIGARE FORSKNING MÖJLIGA EFFEKTER AV ELIMINERINGEN AV KORRIDORMETODEN JÄMFÖRBARHET BEGRIPLIGHET METOD LITTERATURGENOMGÅNG DATAINSAMLING BEARBETNING AV DATA UTRÄKNING AV NYCKELTAL METOD FÖR ANALYS RESULTAT SOLIDITET SOLIDITET SOLIDITET SOLIDITET RÄNTABILITET PÅ EGET KAPITAL RÄNTABILITET PÅ EGET KAPITAL RÄNTABILITET PÅ EGET KAPITAL RÄNTABILITET PÅ EGET KAPITAL ANALYS SOLIDITET RÄNTABILITET PÅ EGET KAPITAL JÄMFÖRBARHET BEGRIPLIGHET SLUTSATSER SAMMANFATTNING AV ANALYS VALIDITET RELIABILITET GENERALISERBARHET SLUTDISKUSSION OCH FÖRSLAG PÅ FRAMTIDA FORSKNING KÄLLFÖRTECKNING BILAGOR

3 1. INLEDNING 1.1 BAKGRUND Under de senaste decennierna har ökad internationalisering av ekonomin lett till att behovet av att jämföra företag från olika länder har blivit större. Som ett svar på detta bildades år 1973 International Accounting Standards Committee (IASC) för att utveckla globalt användbara redovisningsstandarder. IASC heter numera International Accounting Standards Board (IASB), och för börsnoterade företag i Europeiska unionens medlemsländer är det obligatoriskt att rapportera koncernredovisningen enligt dess regelverk International Financial Reporting Standards (IFRS). De gamla standarderna presenterade av IASC benämns IAS och godtas fortfarande av IASB (Johansson et al. s. 57). En standard som har varit speciellt omdiskuterad är IAS 19 Ersättningar till anställda. Standarden behandlar bland annat hur företag ska redovisa ersättningar efter avslutad tjänst, och det är främst företagens pensionsredovisning som har varit föremål för diskussion (Glaum 2009). Pensionsredovisning är en viktig del av företagens finansiella rapportering (IASB 2008), och den första standarden som behandlade pensioner, IAS 19 Redovisning av pensionsförmåner i finansiella rapporter för anställda, presenterades av IASC år En reviderad version, IAS 19 Kostnader för pensionsförmåner trädde i kraft 1995 och år 1999 infördes IAS 19 Ersättning till anställda (Deloitte 2013). Standarden är indelad i fyra delar, där pensionsredovisning behandlas under ersättning efter avslutad tjänst. Enligt standarden ska en skuld redovisas när anställda har utfört tjänster i utbyte mot ersättningar som ska utgå i framtiden, och en kostnad ska redovisas när de ekonomiska fördelar som uppstått genom de tjänster som anställda utfört i utbyte mot ersättningar förbrukas (IAS 19) 1. Det finns många orsaker till varför pensionsredovisning anses vara kontroversiellt. En orsak är att pensionsredovisning inte endast är intressant för företagsledningar, aktieägare, långivare, analytiker och andra marknadsaktörer, utan även för alla arbetstagare vars framtida pensioner är beroende av tjänstepensionssystemet. En annan orsak är att det inte alltid har varit tydligt vad företagen ska ta upp i räkenskaperna (Glaum 2009). Till exempel fanns det 1 Hela IAS 19 finns att läsa i IFRS- volymen 2011, utgiven av FAR SRS Förlag 3

4 under IAS 19 Kostnader för pensionsförmåner stor flexibilitet kring hur företagen kunde redovisa sina pensionskostnader, så länge pensionskostnaderna rapporterades på ett systematiskt och rationellt sätt under den tid arbetsgivaren utnyttjade arbetstagarens tjänster (Napier 2007). Pensionsredovisningen har även sett mycket olika ut i olika länder, och har över tid förändrats och utvecklats mycket. Att många företag idag har stora pensionsskulder har också bidragit till att ämnet är omtvistat, då förändringar i pensionsredovisningsreglerna kan ha stor effekt på företagens balansräkning och resultat. Det är även svårt att uppskatta värdet på pensionsförpliktelser då dessa oftast är långsiktiga och beroende av många antaganden om finansiella och demografiska faktorer. Långsiktigheten gör att små förändringar i dessa antaganden, så kallade aktuariella antaganden, som används för att estimera pensionsförpliktelsen kan orsaka stora förändringar i förpliktelsens värde. En av de mest kritiska aspekterna i pensionsredovisning är just hur aktuariella vinster och förluster som uppkommer till följd av förändrade aktuariella antaganden ska redovisas (Glaum 2009). 1.2 PROBLEMDISKUSSION OCH SYFTE Inom pensionsredovisningen är det speciellt redovisningen av så kallade förmånsbaserade pensionsplaner som har varit omdiskuterad. Eftersom dessa planer kräver aktuariella antaganden för att fastställa pensionsförpliktelsens storlek blir redovisningen av planerna komplicerad (IAS 19). Det har visat sig att användare av finansiell information ofta inte fullt har förstått informationen som företag utger om sina förmånsbestämda pensionsplaner, och redovisningskraven har kritiserats för att ha misslyckas med att ge kvalitativ och transparent information i pensionsredovisningen. Till exempel har man kunnat fördröja att ta upp vinster och förluster som uppkommer till följd av de förmånsbestämda planerna genom redovisning enligt den så kallade korridormetoden (IASB 2008). Bland annat detta har resulterat i missvisande siffror i balansräkningen, och medfört att IASB i mars 2008 publicerade ett diskussionspapper för att presentera, och få gensvar på förslag till en rad ändringar i IAS 19 (ibidem). Detta resulterade i att IASB i april 2010 presenterade ett utkast på en revidering av IAS 19, fortsättningsvis betecknad IAS 19R. Efter att över 200 kommentarer från intressenter tagits i beaktande, publicerade IASB i juni 2011 en reviderad standard som sedan godkändes av EU i juni 2012 (Förordning (EU) 475/2012). Den reviderade standarden innefattar bland annat ändrad redovisning av aktuariella vinster och förluster i och med att korridormetoden och tillhörande utjämningsmekanismer genom vilka aktuariella vinster och förluster kan periodiseras framåt i tiden elimineras. Detta ska öka jämförbarheten och begripligheten i pensionsredovisningen (IASB 2011a). 4

5 Förändringarna i IAS 19 gäller för räkenskapsår som börjar första januari 2013 eller senare och efter att ändringarna antogs har de förväntade effekterna i företagens redovisning presenterats dels av IASB, men också av ett flertal forskare och revisionsbyråer (Fasshauer, Glaum & Street 2008, KPMG 2011, PWC 2013). I finansiella rapporter för 2013 kommer man, hos de företag som tidigare använt korridormetoden, att se skillnader i både resultat- och balansräkningarna, samt i noterna avseende pensioner. IASB har även flaggat för att eget kapital hos vissa företag antagligen kommer att påverkas mycket, och har därmed uppmuntrat företagen att studera hur deras finansiella nyckeltal kommer att påverkas till en följd av elimineringen av korridormetoden (IASB & Mercer 2011). Vi finner tre orsaker att närmare undersöka hur företagens finansiella nyckeltal påverkas till följd av borttagandet av korridormetoden. För det första har vi sett att förändring av redovisningsprinciper tidigare har gett upphov till betydande förändringar i nyckeltal (Lantto & Sahlström 2009, Hung & Subranamyam 2007). Att studera huruvida så även är fallet då korridormetoden elimineras är därmed motiverat. För det andra har inga tidigare studier som kvantifierar påverkan på nyckeltal till följd av elimineringen av korridormetoden utförts. Fasshauer, Glaum och Street (2008) undersökte följderna av borttagandet av korridormetoden i europeiska företags resultat- och balansräkningar. Dock kopplar de inte förändringarna av dessa till förändringar av nyckeltalen. Då nyckeltal ofta ligger till grund för analytikerprognoser och långivarbeslut (Malikova & Brabec 2012) anser vi därför att det är av intresse att undersöka elimineringens påverkan på nyckeltalen närmare. För det tredje skiljer sig pensionssystemen åt mellan länder (Glaum 2009). De studier som behandlar korridormetoden, varav de mest relevanta presenteras i denna uppsats, använder ett sampel bestående av europeiska eller amerikanska företag. Därför är en studie av enbart den svenska marknaden av intresse. Syftet med denna uppsats är att bidra till litteraturen om pensionsredovisning, samt till tidigare forskning kring hur förändrade redovisningsprinciper påverkar nyckeltal. Med en första studie som undersöker effekten på nyckeltal till följd av elimineringen av möjligheten att redovisa enligt korridormetoden ämnar vi svara på följande huvudfrågeställning: Hur påverkas svenska företags nyckeltal av elimineringen av korridormetoden? 5

6 För djupare analys besvaras även följande sekundära frågeställningar: Vilka är de underliggande faktorerna till eventuella förändringar av nyckeltalen? Uppnår IASB sin intention om att öka jämförbarheten och begripligheten i pensionsredovisningen? 1.3 DISPOSITION Uppsatsen fortsätter som följer. I avsnitt 2 presenteras bakgrundsinformation avseende pensionsredovisning samt relevant tidigare forskning. Avsnitt 3 behandlar uppsatsens metod, datainsamling och studiens utformning. Avsnitt 4 presenterar den empiriska studiens resultat och i avsnitt 5 analyseras resultatet. Avsnitt 6 sammanfattar analysen och presenterar studiens validitet, reliabilitet samt generaliserbarhet. I avsnitt 7 förs en slutdiskussion och förslag för fortsatt forskning läggs fram. 1.4 AVGRÄNSNING IAS 19R innehåller ett antal förändringar av varierande väsentlighet och påverkan för företagens pensionsredovisning. Vi har dock valt att endast undersöka en del av IAS 19R; borttagandet av korridormetoden. Detta för att borttagandet av korridormetoden är en av de största förändringarna i standarden och därför kommer att ha stor påverkan på företagens redovisning, och således nyckeltal (IASB 2011a). Många av förändringarna i IAS 19 kan däremot potentiellt påverka nyckeltal men då varje förändring av IAS 19 hade behövts undersökas i isolation för att erhålla ett analyserbart resultat hade studien blivit alltför omfattande. Därför undersöker vi endast företag som redovisar enligt korridormetoden och vi tar inte hänsyn till andra förändringar i IAS 19R som kommer att påverka dessa företags pensionsredovisning eller nyckeltal. 6

7 2. TEORETISK REFERENSRAM 2.1 IFRS Enligt IASB:s ramverk är det huvudsakliga syftet med finansiell rapportering att tillhandahålla användbar information till investerare, långivare och andra användare av den finansiella rapporteringen (FAR SRS Förlag 2011) 2. För att utfärda redovisningsstandarder som leder till användbar rapportering har IASB i många år fokuserat på en noggrann värdering av tillgångar och skulder som ska tas upp till dess fullständiga värde i balansräkningen. IASB har således rört sig ifrån ett mer traditionellt fokus på ett informativt och jämnt resultat i resultaträkningen (Glaum 2009). 2.2 IAS 19 IAS 19 är en av de redovisningsstandarder som ges ut av IASB, och som svenska noterade företag därmed ska följa (Förordning (EU) 1606/2002). Standarden ska tillämpas av arbetsgivare vid redovisning av alla ersättningar till anställda, förutom vid aktierelaterade ersättningar (IAS 19:1). Syftet med IAS 19 är att ange hur ersättningar till anställda ska redovisas och hur upplysningar om sådana ersättningar ska lämnas. Företaget ska redovisa en skuld när anställda har utfört tjänster i utbyte mot ersättningar som ska utgå i framtiden, och en kostnad när företaget förbrukar de ekonomiska fördelar som uppstått genom de tjänster som anställda utfört i utbyte mot ersättningar (IAS 19) ERSÄTTNINGAR EFTER AVSLUTAD ANSTÄLLNING Ersättningar till anställda omfattar fyra olika typer av ersättningar; kortfristiga ersättningar till anställda, övriga långfristiga ersättningar till anställda, ersättningar vid uppsägning och den delen som denna uppsats berör; ersättningar efter avslutad anställning (IAS 19:4). Planer för ersättningar efter avslutad anställning kan benämnas pensionsplaner och delas upp i avgiftsbestämda planer och förmånsbestämda planer. Avgiftsbestämda planer är planer för ersättningar efter avslutad anställning där företaget betalar fastställda avgifter till en separat fond som sedan tar sig an förpliktelsen att betala ut pensioner i framtiden. Företaget har då ingen förpliktelse att betala ytterligare avgifter om fonden inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar. Alla andra planer går under benämningen förmånsbestämda planer (IAS 19:7). 2 Från IASB:s föreställningsram, finns att läsa i IFRS-volymen 2011, utgiven av FAR SRS Förlag. 7

8 Redovisningen av avgiftsbestämda planer är tämligen okomplicerad, eftersom den enda förpliktelse företaget ska rapportera är det belopp företaget ska bidra med för den aktuella perioden. Det krävs därmed inga aktuariella antaganden, och följaktligen går det inte att redovisa några aktuariella vinster eller förluster (IAS 19:43). Förmånsbestämda planer är mer komplicerade (IAS 19:48), och berörs av borttagandet av korridormetoden. Därför kommer nu dessa att diskuteras närmare FÖRMÅNSBESTÄMDA PLANER Då ett företag har förmånsbestämda planer har företaget en förpliktelse att lämna över de överenskomna ersättningarna till nuvarande och tidigare anställda och bär därmed risken för att ersättningarna kommer att vara högre än förväntat. Detta är vad som menas med att företaget bär en aktuariell risk. Företaget bär också en investeringsrisk, då det faktiska utfallet på eventuella förvaltningstillgångar som ska täcka förpliktelsen kan bli mindre än väntat, och mellanskillnaden mellan förpliktelsen och förvaltningstillgångarna därmed öka (IAS 19:30). Som sagt är redovisningen tämligen komplicerad, då den innefattar en rad olika bestämmelser. Först ska företaget beräkna den slutgiltiga kostnaden för ersättning efter avslutad anställning och eftersom man normalt sätt inte handlar med pensionsskulder måste värdet på skulden uppskattas med hjälp av aktuariella antaganden (Glaum 2009). De aktuariella antagandena är företagets bästa bedömning av de faktorer som avgör den slutgiltiga pensionskostnaden. Dessa antaganden ska vara neutrala och innefattar bland annat demografiska variabler så som livslängd och personalomsättning, och finansiella variabler så som framtida ökning av löner och sjukvårdskostnader (IAS 19:72-73). Det är företagets eget ansvar att ta fram de aktuariella antagandena, men i IAS 19 uppmuntras det dock att företaget anlitar en behörig aktuarie för värdering av de väsentliga förpliktelserna (IAS 19:57). Värdet av förpliktelsen som tagits fram ska sedan diskonteras för att fastställa nuvärdet och kostnaden avseende tjänstgöring under innevarande period. Detta görs enligt särskilda bestämmelser, genom den så kallade Projected Unit Credit Method (IAS 19:50), vars genomgång ligger utanför ramen för denna uppsats. Valet av diskonteringsränta har diskuterats flitigt (Glaum 2009), och nya bestämmelser för detta har inkluderats i den uppdaterade IAS 19R. Den förmånsbestämda pensionsskulden som tas upp i balansräkningen består sedan av nuvärdet av den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen reducerad med det verkliga värdet av eventuella förvaltningstillgångar och som sedan justeras med de aktuariella 8

9 vinster eller förluster som uppkommit under året samt kostnader för tjänstgöring under innevarande period (IAS 19:54). I normala fall är det inte tillåtet att enligt IFRS kvitta tillgångar och skulder men enligt detta undantag i IAS 19 tillåts företag minska pensionsförpliktelsen med förvaltningstillgångarna (Glaum 2009). Aktuariella vinster och förluster kan uppkomma på två sätt; antingen på grund av ökningar eller minskningar i nuvärdet av den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen eller på grund av ökningar eller minskningar av värdet på de tillhörande förvaltningstillgångarna. Dessa ökningar eller minskningar kan härröra från att de tidigare gjorda aktuariella antagandena inte stämmer, att de nuvarande aktuariella antagandena måste revideras, att diskonteringsräntan ändras eller att det uppstått skillnader mellan den förväntade och den verkliga avkastningen på förvaltningstillgångarna (IAS 19:94) REDOVISNING AV AKTUARIELLA VINSTER OCH FÖRLUSTER Fram till januari 2013 fanns det, enligt IAS 19, tre olika sätt att redovisa aktuariella vinster och förluster på. De tre alternativen var 1) redovisa alla aktuariella vinster eller förluster omedelbart i resultaträkningen, 2) redovisa alla aktuariella vinster eller förluster omedelbart i övrigt totalresultat och 3) korridormetoden (IAS 19:92-93A). Det första tillåtna sättet innebar att alla aktuariella vinster och förluster redovisades direkt i den period de inträffade i, och att alla aktuariella vinster och förluster togs upp direkt i resultaträkningen. Det andra sättet innebar också omedelbar redovisning av samtliga aktuariella vinster och förluster men dessa redovisades istället i övrigt totalresultat (IAS 19:93A). Företag som redovisade enligt korridormetoden redovisade en andel av sina aktuariella vinster och förluster som intäkt eller kostnad om nettobeloppet av ackumulerade vinster och förluster vid slutet av den föregående rapportperioden översteg det som kallas korridoren. Korridoren var det högre värdet av 1) 10 procent av nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen vid den tidpunkten, och 2) 10 procent av det verkliga värdet av eventuella förvaltningstillgångar vid den tidpunkten (IAS 19:92). Den andel aktuariella vinster eller förluster som sedan skulle redovisas för varje förmånsbestämd plan utgavs av överskottet ovan, dividerat med den förväntade återstående tjänstgöringstiden för de anställda som omfattades av planen. Resterande del av de aktuariella vinsterna eller förlusterna lämnades oredovisade utanför 9

10 balansräkningen (IAS 19:93). Dock måste upplysningar om dessa lämnas i noterna (IAS 19:120A) Ett företag kunde även redovisa mer aktuariella vinster och förluster, förutsatt att företaget använde en systematisk metod som tillämpades konsekvent från period till period (IAS 19:93A). Exempel'på'tillämpning'av'korridormetoden Företaget*har*en*pensionsförpliktelse*som*motsvarar*500*miljoner*kronor*och* förvaltningstillgångar*med*ett*värde*på*400*miljoner*kronor.*eftersom* korridorvärdet*är*10*%*av*det*högre*värdet*av*pensionsförpliktelsen*eller* förvaltningstillgången*blir*korridorvärdet*500*x*10*%*=*50.*företaget*har*under*året* ådragit*sig*en*aktuariell*förlust*på*80*miljoner*och*det*överskjutande*värdet*är* således*80*k*50*=*30.*det*överskjutande*värdet*divideras*sedan*med*den* genomsnittliga*återstående*tjänstgöringstiden*hos*den*grupp*av*anställda*som* pensionsplanen*omfattas*av,*i*detta*fall*10*år.*företaget*har*inga*ackumulerade* oredovisade*förluster*eller*vinster.* Aktuariell*förlust 80 Korridorvärde 50 Överskjutande*värde 30 Återstående*arbetstid 10 Redovisad*aktuariell*förlust 3 Företaget*har*under*året*ådragit*sig*en*aktuariell*förlust*på*80*miljoner*men* redovisar*endast*3*miljoner*av*dessa*i*resultaträkningen*enligt*korridormetoden.* Anledningen till att korridormetoden infördes och att det var möjligt att lämna aktuariella vinster och förluster oredovisade var att de aktuariella vinster och förluster som uppkommer på lång sikt kan ta ut varandra (IAS 19:95). Dessutom ansåg kritiker till att redovisa hela den aktuariella vinsten eller förlusten omedelbart att pensionsredovisningen vid omedelbar redovisning blev volatil och starkt influerad av kortvariga växlingar på marknaden, mätfel och potentiell manipulation av de aktuariella antagandena av företagsledningen (Glaum 2009) IAS 19R Att det fanns tre olika sätt att redovisa aktuariella vinster och förluster på kritiserades då möjligheten att välja redovisningssätt resulterade i dålig jämförbarhet mellan företagen (IASB 2008). IASB har dock tidigare menat att tack vare att företagen måste lämna bestämda upplysningar om sina aktuariella vinster och förluster i noterna fick användarna tillräckligt med information för att kunna jämföra företag sinsemellan (IASB 2011b, refererad i Ahlin & Ivarsson 2011). 10

11 Vidare mötte korridormetoden stor kritik, särskilt av finansiella analytiker. Då både pensionsskulder och pensionstillgångar är långvariga är de mycket känsliga för förändringar av de aktuariella antagandena, och därmed kan de aktuariella vinsterna och förlusterna bli stora. Företag som redovisade enligt korridormetoden kunde därför bygga upp stora aktuariella vinster eller förluster som lämnades oredovisade utanför balansräkningen. Enligt de finansiella analytikerna innebar detta att standardsättarna tillät redovisning som var ofullständig och inte helt transparent (Glaum 2009). Som svar på detta och för att öka begripligheten, transparensen och jämförbarheten i pensionsredovisningen publicerade IASB (2011) i juni 2011 IAS 19R. IAS 19R godkändes av EU i juni 2012 och infördes med retroaktiv verkan 1 januari 2013 (Förordning (EU) 475/2012). Jämförelsetal från 2012 i 2013 års rapporter måste således räknas om och följa den nya standarden (IAS 19R:173) 3. IAS 19R kräver att alla aktuariella vinster och förluster redovisas omedelbart i övrigt totalresultat (IAS 19R:120). Alternativen att redovisa enligt korridormetoden eller direkt i resultaträkningen elimineras. För de företag som tidigare använde sig av korridormetoden betyder det att både den del av de aktuariella vinsterna och förlusterna som periodiserats i resultaträkningen och den del som lämnats oredovisad måste redovisas direkt i övrigt totalresultat. IAS 19R omfattar även andra revideringar som inte behandlas i denna uppsats. 2.3 ÖVRIGT TOTALRESULTAT Övrigt totalresultat behandlas i IAS 1 och består av intäkts- och kostnadsposter som inte redovisas i resultatet enligt vad som krävs eller tillåts enligt andra IFRS (IAS 1:7). Övrigt totalresultat finns således till för att delge användare av finansiella rapporter med bättre information om intäkter och kostnader som inte påverkar vinsten per aktie (Rees & Shane 2012). Övrigt totalresultat är ett tämligen nytt fenomen och antalet komponenter i övrigt totalresultatet har ökat och kommer troligtvis att öka ännu mer i framtiden (Rees & Shane 2012). Summan av alla poster i resultaträkningen och i övrigt totalresultat kallas totalresultat. Denna summa är även förändringen i eget kapital under en period till följd av transaktioner och andra händelser, utöver sådana förändringar som är följden av transaktioner med ägare (IAS 1:7). Övrigt totalresultat delas in i två grupper; de poster som kommer att 3 Hela IAS 19R finns att läsa i IFRS- volymen 2012, utgiven av FAR SRS Förlag 11

12 omklassificeras till resultaträkningen när vissa krav är uppfyllda och de som inte kommer att omklassificeras till resultaträkningen (IAS 1:82A). Aktuariella vinster och förluster omklassificeras inte och påverkar därför aldrig resultaträkningen (IAS 19R:122). Enligt Rees & Shane (2012) innehåller IASB:s ramverk inte en tydlig definition om vad som åtskiljer poster som ska tas upp i övrigt totalresultat och poster som ska tas upp i resultaträkningen. Detta har enligt dem lett till att standardsättare tagit ogenomtänkta beslut om vilka komponenter som ska tas upp i övrigt totalresultat och att det inte finns någon konceptuell bas över vad som ska tas upp i övrigt totalresultat. Däremot menar EFRAG (European Financial Reporting Advisory Group) att de underliggande orsakerna till att aktuariella vinster och förluster uppstår särskiljer sig från de underliggande orsakerna till att andra kostnader i resultaträkningen uppstår. Om dessa skulle redovisas i resultaträkningen skulle det bli svårare för användare av finansiella rapporter att utvärdera resultatet av företagens aktiviteter kopplade till verksamheten. Detta är enligt EFRAG den huvudsakliga anledningen till att de aktuariella vinsterna eller förlusterna ska redovisas i övrigt totalresultat (Europeiska Kommissionen 2011). 2.4 NYCKELTAL De stora konsultbolagen har publicerat information om IAS 19R riktat mot företagen. I publikationerna uttrycker de att borttagandet av korridormetoden kommer att ha en väsentlig effekt på redovisningen hos de företag som idag redovisar sina pensionsskulder enligt denna metod. Balansräkningen kommer att bli volatilare och soliditeten kommer därför att påverkas, huvudsakligen vid övergången till den nya metoden då oredovisade aktuariella vinster och förluster som kan ha byggts upp under flera år ska redovisas. Konsultbolagen uppmanar därför företagen att utvärdera hur förändringen kommer att påverka finansiella nyckeltal. Däremot kommer volatiliteten i resultaträkningen som uppstår då företagen måste ta upp aktuariella vinster eller förluster som överstiger korridoren att försvinna. Att de aktuariella vinsterna och förlusterna kommer att redovisas utanför resultaträkningen i övrigt totalresultat kan enligt publikationerna resultera i att större fokus kommer att läggas på övrigt totalresultat och att företag därmed kommer att börja använda sig av andra finansiella nyckeltal för att utvärdera resultat (KPMG 2011, PWC 2013, Tower Watson 2011). Då nyckeltalen bland annat används som informationsunderlag för finansiella marknader, i samhällsekonomiska frågor, vid långivares beslut om att bevilja företag lån och vid 12

13 löneförhandlingar är antalet potentiella användare av nyckeltal mycket stort (Johansson & Runsten 2005 s. 12). Anledningen till att man använder nyckeltal, i motsats till absoluta tal, är att de går att jämföra mellan företag trots olika storlek på företagen (Barnes 1987). De gör det möjligt att jämföra prestation och finansiell ställning bland företag, både över tid och mellan varandra (Malikova & Brabec 2011). 2.5 TIDIGARE FORSKNING Nedan presenteras studier som antas bidra till att svara på frågeställningarna i denna studie eller fungera som verktyg för analys av studiens resultat. Den första studien, av Fasshauer, Glaum och Street, är starkt kopplad till vår huvudfrågeställning. Gordon och Gallerys studie i avsnitt används som hjälpmedel för att kunna svara på frågan huruvida IASB uppnår sin intention om ökad jämförbarhet, och avsnitt behandlar studier som kan användas som verktyg för att undersöka huruvida pensionsredovisningen blir mer begriplig när korridormetoden elimineras MÖJLIGA EFFEKTER AV ELIMINERINGEN AV KORRIDORMETODEN Fasshauer, Glaum och Street (2008) estimerar vad effekten skulle bli om europeiska företag som redovisar aktuariella vinster och förluster enligt korridormetoden istället skulle redovisa dessa direkt i övrigt totalresultat. Studien utgår från årsredovisningar från 2005 för 126 företag. Av företagen hade 120 företag oredovisade aktuariella förluster medan endast sex företag hade oredovisade aktuariella vinster. Fasshauer et al. fann att den genomsnittliga skillnaden i resultaträkningen skulle bli oväsentlig för båda grupperna. För företagen med oredovisade aktuariella vinster skulle resultatet förändras med mindre än en tiondels procent och för företagen med aktuariella förluster skulle resultatet minska med i genomsnitt 0,7 procent. Studiens resultat visade att skillnaden i balansräkningen blev oväsentlig för de företag som hade oredovisade aktuariella vinster. Eget kapital ökade med 1,2 procent i genomsnitt och skulden minskade minimalt. Däremot blev skillnaden för företag med oredovisade aktuariella förluster väsentlig med en minskning av eget kapital på 3,4 procent och en ökning av pensionsskulderna med 41 procent i genomsnitt. Det är dock värt att påpeka att denna studie utfördes med hjälp av årsredovisningar från 2005 och många företag redovisade enligt IFRS för första gången. Detta kan innebära att de inte har haft tid att bygga upp några oredovisade aktuariella vinster eller förluster. 13

14 I studien finns 12 svenska företag som redovisar enligt korridormetoden. De svenska företagen hade i medelvärde en oredovisad förlust på 5 procent av eget kapital medan hela samplet hade en oredovisad förlust på 4 procent i genomsnitt JÄMFÖRBARHET IASB har en föreställningsram som behandlar begrepp och grundprinciper för utformning av finansiella rapporter avsedda för externa användare. Syftet med föreställningsramen är bland annat att vägleda användare vid tolkning av information i finansiella rapporter och att bidra med kunskap om tankegångarna bakom innehållet i IASB:s regelverk (FAR SRS Förlag 2011). Föreställningsramen identifierar fyra kvalitativa egenskaper som redovisningsinformationen ska ha för att informationen ska vara användbar för dess användare. Dessa egenskaper är begriplighet, relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet. Genom att eliminera korridormetoden hoppas IASB på att förbättra två av dessa; begripligheten och jämförbarheten i pensionsredovisningen (IASB 2011a). Jämförbarheten i pensionsredovisningen förväntas öka då alla företag måste redovisa sina aktuariella vinster och förluster på samma sätt. Enligt Gordon och Gallery (2011) ger ökad jämförbarhet mellan företag upphov till mer användbar redovisningsinformation och därmed bättre analytikerprognoser. Även IASB uttrycker att borttagandet av alternativen i pensionsredovisningen ska ge investerare bättre underlag för att kunna jämföra företag med varandra (IASB 2011a). Gordon och Gallery ifrågasätter dock huruvida borttagandet av alternativen för redovisning av pensioner faktiskt kommer att öka jämförbarheten mellan företag. De har utvecklat ett ramverk där de skiljer mellan fyra olika typer av jämförbarhet i redovisning. Med djup jämförbarhet (deep comparability) menas jämförbarhet som uppstår då likadana ekonomiska händelser redovisas på samma sätt, det vill säga då det inte finns några alternativ att redovisa samma typ av transaktion på. Med icke-konvergerande jämförbarhet (non-convergent comparability) menas jämförbarhet där likadana ekonomiska händelser redovisas på olika sätt. De tre olika sätten att redovisa aktuariella vinster och förluster på kan ses som ett exempel på icke-konvergerande jämförbarhet. Ytlig jämförbarhet (surface comparability) uppstår då man redovisar olika ekonomiska händelser på samma sätt. Detta kan medföra att den underliggande olikheten i själva händelsen blir svårare att se, och att användaren tror att 14

15 två händelser är lika, då händelserna de facto endast redovisas på samma sätt. Gordon och Gallery uttrycker en viss oro för att ytlig jämförbarhet kan uppstå då IFRS endast tillåter ett redovisningssätt för pensioner, då pensionsredovisning kan se olika ut i olika länder och därmed kanske borde redovisas på olika sätt. Jämförbarhet under väsentliga skillnader (intrinsic differences comparability) kallas den jämförbarhet där olika ekonomiska händelser redovisas på olika sätt. Att olika verkligheter redovisas på olika sätt kan ibland öka jämförbarheten, men ibland är substansen i händelserna så pass olika att ingen jämförelse kan göras. Gordon och Gallerys ramverk illustrerar att redovisningen är mer användbar under omständigheter där djup jämförbarhet och jämförbarhet under väsentliga skillnader förekommer än då ytlig jämförbarhet och icke-konvergerande jämförbarhet förekommer. Ytlig jämförbarhet och icke-konvergerande jämförbarhet representerar dysfunktionell jämförbarhet, och Gordon och Gallery menar därmed att standardsättare borde sträva efter att motverka att sådan jämförbarhet uppkommer då internationella redovisningsstandarder sätts BEGRIPLIGHET Empiriska studier i USA visar starka bevis för att aktiemarknaden inte fungerar perfekt i relation till informationen i pensionsredovisningen. I huvudsak är det analytiker och investerare som har svårigheter att förstå och tolka siffror som inte är redovisade utan endast finns med i noterna (Glaum 2009). IASB uttrycker att borttagandet av korridormetoden kommer att öka begripligheten för de redovisade siffrorna i företagens finansiella rapporter (IASB 2011a). Tidigare forskning inom pensionsredovisning bygger mestadels på amerikansk data och har till största del fokuserat på två områden. Det ena området är huruvida resultatmanipulering (earnings management) existerar inom pensionsredovisning. Det andra är hur informationen i pensionsredovisningen påverkar investerares och andra marknadsaktörers beslut och således hur väl informationen korrelerar med aktievärdet. Då pensionsredovisningen är komplex är det av intresse att undersöka om investerare klarar av komplexiteten i pensionsredovisningen och om de fullt förstår och inkorporerar den publicerade redovisningsinformationen om pensioner vid investeringsbeslut. Detta undersöks med hjälp av så kallade värderelevansstudier. Genom att göra en regression av data från finansiella rapporter på aktiepriset försöker 15

16 forskare mäta hur väl redovisningsinformationen systematiskt reflekterar aktievärdet. Resultaten av empiriska studier som behandlar huruvida redovisning av pensionsskulden till verkligt värde eller genom korridormetoden är mest värderelevant är inte enhälliga. Dock finns det indikationer som pekar på att redovisning till verkligt värde i balansräkningen kan vara mer informativ än redovisning enligt korridormetoden (Glaum 2009). Enligt den amerikanska motsvarigheten till IFRS, GAAP, var det tidigare tillåtet under SFAS 87 att även i USA pensionsredovisa enligt korridormetoden. En av de första studierna att undersöka vad effekten av borttagandet av denna möjlighet skulle leda till utfördes av Werner (2011). Studien hade som avsikt att ta reda på om pensionsinformation redovisat till verkligt värde korrelerar bättre med aktievärde och kreditvärdering än pensionsinformation redovisat under SFAS 87. Resultatet indikerar att pensionsredovisning till verkligt värde varken är mer eller mindre värderelevant än pensionsredovisning under SFAS 87. Detta kan bero på att investerare är kapabla till att avgöra det verkliga värdet av pensionsskulden genom upplysningar i noterna. Aktieinvesterare förefaller anse att upplysningar i noter om poster som ligger oredovisade utanför balansräkningen, i synnerhet de ackumulerade oredovisade aktuariella vinsterna och förlusterna, är avgörande för aktiepriset. Dock pekar resultatet på att kreditvärderare ignorerar poster utanför balansräkningen eller inte förstår dem och istället lägger mer fokus på kostnaden i resultaträkningen. Detta kan ha resulterat i att företag som redovisade enligt SFAS 87 hade bättre kreditbetyg än de skulle ha haft om kreditvärderare hade tagit hänsyn till det verkliga värdet på pensionsskulden i sin bedömning. Vidare kan det även för enskilda investerare vara fördelaktigare att redovisa enligt verkligt värde då det leder till ökad transparens och lägre kostnader för att tolka redovisningen (Werner 2011). Gällande resultaträkningen påvisar studien att de tillfälliga kostnaderna för aktuariella vinster och förluster då redovisning till verkligt värde sker inte är användbara för kreditvärderare. Enligt Werner borde därför förslagsvis dessa kostnader redovisas separat från rörelseresultatet för att undvika att redovisningsinformationen blir mindre användbar. En annan studie utförd av Morais (2012) undersöker vilken av de tre metoderna för att redovisa aktuariella vinster och förluster som tidigare var tillåtna enligt IAS 19 bäst reflekterar företagens värde, det vill säga är mest användbar och begriplig. Resultatet av studien antyder att omedelbar redovisning av alla aktuariella vinster och förluster förser marknadsaktörer med mer värderelevant information än utjämning av de aktuariella vinsterna 16

17 och förlusterna. Vidare visar även resultatet av studien att redovisning av aktuariella vinster och förluster i övrigt totalresultat är mer värderelevant än redovisning i resultaträkningen eller genom korridormetoden. 17

18 3. METOD För att besvara frågeställningen utfördes en kvantitativ studie. Som utgångspunkt användes årsredovisningar från år 2011 och 2010 från företag som under 2011 var noterade på Stockholmsbörsens large cap-lista. Undersökningen genomfördes genom att räkna om balansoch resultaträkningarna hos de företag som använder sig av korridormetoden för att ta reda på hur nyckeltalen påverkas av elimineringen av korridormetoden. De omräknade resultat- och balansräkningarna användes sedan för att räkna ut de nya nyckeltalen. Studien sträcker sig över tre år för att undersöka hur nyckeltalen påverkas vid bytet av redovisningsmetod men också de efterföljande åren. Finansiella rapporter från 2010 och 2011 samt jämförelsetal för 2009 i 2010 års rapporter studerades då de är aktuellast och därför bäst borde representera hur den egentliga påverkan på nyckeltalen blir då korridormetoden inte längre får användas i årsredovisningen. 3.1 LITTERATURGENOMGÅNG I den teoretiska referensramen har IASB:s regelverk och då framförallt IAS 19 hämtad från databasen FAR komplett använts som informationskälla. Vidare har existerande forskning i form av vetenskapliga artiklar hämtade från tillförlitliga databaser använts. De databaser som använts är Google Scholar, Science Direct, Business Source Premier och Jstor. 3.2 DATAINSAMLING Eftersom denna studie behandlar IAS 19 som är en av IASB:s redovisningsregler som noterade företag måste följa togs endast noterade bolag med i urvalsprocessen. Stockholmsbörsens large cap-lista användes då den består av de största noterade bolagen i Sverige. Dessa bolag kan anses ha stor inverkan på Sveriges ekonomi och bedömdes därför mest intressanta att undersöka. I urvalsprocessen användes därför de 56 företag som var noterade på large cap-listan 2011 (Nasdaq OMX 2013). Respektive företags årsredovisningar granskades sedan noggrant för att dela in företagen efter hur de redovisar sin pensionsskuld. Stor vikt lades vid noten om allmänna redovisningsprinciper och noten om pensionsskulder för att hitta information. Eftersom det är koncernredovisningen som måste följa IASB:s redovisningsregler var det den som undersöktes i respektive årsredovisning. 18

19 Autoliv, ABB och Lundin Mining uteslöts eftersom de redovisar enligt amerikanska GAAP och inte tillämpar IFRS. Även Seco Tools uteslöts då årsredovisningen från 2011 var upprättad enligt årsredovisningslagen eftersom Seco Tools avnoterades från Stockholmsbörsen i början av Vidare uteslöts sex företag eftersom de inte redovisar några förmånsbestämda pensionsskulder utan endast avgiftsbestämda. Vissa av dessa företag har förmånsbestämda pensionsskulder genom tjänstepensionsföretaget Alecta men eftersom Alecta inte kan delge företagen med tillräcklig information om den förmånsbestämda skulden redovisas den som avgiftsbestämd. Av de kvarvarande 46 företagen stod det sedan klart att 5 företag redovisade sina aktuariella vinster och förluster direkt i resultaträkningen, 16 företag redovisade vinsterna eller förlusterna i övrigt totalresultat och 25 företag redovisade enligt korridormetoden. Bland de företag som redovisar förmånsbestämda pensionsplaner var således korridormetoden populärast och utgjorde en andel på 54 procent. Företagen som tillhörde denna andel valdes ut till studiens sampel. Redovisningsmetod Andel Korridormetoden 54% Övrigt4totalresultat 35% Resultaträkningen 11% Totalt: 100% Tabell 1: Fördelning av redovisningsmetod bland utvalda företag. 19

20 3.3 BEARBETNING AV DATA Då det stod klart vilka företag som tillämpade korridormetoden, studerades de 25 företagens årsredovisningar från år 2011 och 2010 igen för att hämta följande posters exakta siffror från räkenskapsåren 2009, 2010 och 2011: Ackumulerade oredovisade aktuariella vinster eller förluster Aktuariella vinster eller förluster som tagits upp som kostnad eller intäkt i resultaträkningen under året Årets resultat Årets totalresultat Totalt eget kapital Totala skulder Värdena ovan behövs för att genomföra omräkningen av balans- och resultaträkningen så att dessa följer IAS 19R. Det visade sig vara svårt att tyda noten om pensionsförpliktelserna då det inte finns någon standard om hur den ska utformas och företagen använder sig av olika begrepp och presentationer. Industrivärden, Latour och Fabeges noter var för svårtolkade, och därför kontaktades företagen för att få förtydligad information. Från Latour erhölls den information som behövdes medan Industrivärden och Fabege fick uteslutas ur samplet då tillräcklig information inte kunde fås fram. Senare fick även Hexagon uteslutas ur studien då informationen i årsredovisningen var mycket tvetydig. Till slut bestod samplet därför av 22 företag. Datan som inhämtades lades sedan in i en modell som vi byggt i Microsoft Excel för att de respektive posterna skulle räknas om från hur stora de var när korridormetoden användes till hur stora de skulle ha varit om de aktuariella vinsterna eller förlusterna istället redovisats i övrigt totalresultat. Modellen bygger på antagandet att företagen byter redovisningsmetod till redovisning av aktuariella vinster och förluster i övrigt totalresultat år 2009 och sedan fortsätter redovisa enligt den metoden. En skattesats på 26,3 procent användes då det var den svenska bolagsskatten under år 2009 till 2011 (Skatteverket). Nordea och Tieto var de enda företagen som inte tillämpade svenska kronor som redovisningsvaluta utan istället redovisade sina resultat i euro. För att förenkla jämförelsen mellan företagen konverterades euron till svenska kronor. Valutakurserna för de respektive balansdagarna hämtades från internetsidan 20

21 valuta.se. Nedan följer ett exempel på hur modellen är uppbyggd. För tydlighetens skull förklaras modellen med fiktiva siffror. Data från årsredovisning: Årets resultat: 100 Årets totalresultat: 150 Totalt eget kapital: 800 Totala skulder: 600 Ackumulerade oredovisade aktuariella förluster: 50 Aktuariella förluster redovisade som kostnad i resultaträkningen: 10 Förenklad skattesats: 30 procent Enligt IAS 19R ska inga kostnader eller intäkter tas upp i resultaträkningen och därför måste först årets resultat korrigeras. Kostnaden för aktuariella vinster läggs därför tillbaka i årets resultat men först justeras den för skatten. Årets resultat (korridormetoden): 100 Kostnaden som tagits upp i RR 4 : +10 Justering för skatt: -10 x 30 % = -3 Årets resultat (IAS 19R): 107 Alla aktuariella vinster och förluster ska istället tas upp i övrigt totalresultat och därför påverkas totalresultatet både av kostnaden som tidigare tagits upp i resultaträkningen och de vinster eller förluster som ligger som oredovisade. Först måste dock totalresultatet justeras eftersom årets resultat har justerats. Årets totalresultat (korridormetoden): 150 Justering p.g.a. ändringar i RR: +7 Kostnaden som tidigare tagits upp i RR: -10 Ackumulerade oredovisade förluster: -50 Justering för skatt: (50+10) x 30 % = +18 Årets totalresultat (IAS 19R): Resultaträkningen 21

22 Eftersom det i det här fallet finns en oredovisad aktuariell förlust måste denna redovisas och skulderna måste öka. Dock måste även skatteskulden justeras. Total skuld (korridormetoden): 600 Ackumulerade oredovisade förluster: +50 Justering för skatt: -50 x 30 % = -15 Total skuld (IAS 19R): 635 Eftersom totalresultatet förändras, förändras också eget kapital med samma belopp. Eget kapital (Korridormetoden): 800 Förändring i totalresultatet: = -35 Eget kapital (IAS 19R): 765 Då eget kapital förändras lika mycket som övrigt totalresultat och minskar med lika mycket som skulden ökar balanserar modellen. Om företaget hade haft oredovisade aktuariella vinster blir omräkningen densamma men övrigt totalresultat ökar istället vilket leder till att eget kapital ökar och skulden minskar. Inledningsvis gjordes således denna omräkning för alla företag i samplet med siffror från räkenskapsåret För att sedan göra samma omräkning för de två efterföljande åren, 2010 och 2011, måste först datan som lades in i modellen justeras eftersom posterna från 2009 ändrats för att följa redovisning i övrigt totalresultat. Totalt eget kapital och totala skulder ökar eller minskar därför med samma belopp som föregående år. I det fiktiva exemplet skulle därför eget kapital först minskas med 35 och skulderna skulle öka med 35 innan omräkning. De ackumulerade oredovisade aktuariella vinsterna och förlusterna måste också justeras då en del av dessa nu redan redovisats år I det fiktiva exemplet skulle den oredovisade skulden därför först minska med 50 eftersom den nu redan är redovisad. Årets resultat, övrigt totalresultat och aktuariella kostnaden eller intäkten som tagits upp under året behöver ej justeras och är därför samma värden som de som hämtats i årsredovisningen. Efter att posterna justerats sker omräkningen av 2010 års siffror precis på samma sätt som för Vid omräkningen för 2011 upprepas sedan samma tillvägagångssätt som användes för 22

23 2010. Efter att ha räknat om de finansiella rapporterna gjordes en uträkning av finansiella nyckeltal med de omräknade finansiella rapporterna som underlag. 3.4 UTRÄKNING AV NYCKELTAL Två vanligt förekommande nyckeltal valdes då dessa anses vara relevanta för marknadsaktörer. Ett mått över finansiell ställning och ett lönsamhetsmått valdes då både resultaträkningen och balansräkningen påverkas av borttagandet av korridormetoden. Då relationen mellan eget kapital och skulder förändras ansågs det intressant att undersöka hur soliditeten påverkas och då både årets resultat och eget kapital påverkas av förändringen ansågs det intressant att undersöka hur räntabiliteten på eget kapital förändras. Nedan följer definitioner av nyckeltalen.!"#$!"#$%"& (!"!å#$%#!"#"$%) Soliditet =!"##$å&$'( (!"#å%&'%!"#"$%) Å"#$%!"#$%&'&!"#!$!"#$$ Räntabilitet på eget kapital =!"#$!"#$%"& (!"#å%&'%!"#"$%) Dessa definitioner anses lämpliga då de används i de två stora databaserna Retriever och Orbis. 3.5 METOD FÖR ANALYS Då nyckeltal används för att jämföra företag presenteras resultatet genom att rangordna företagen utefter nyckeltalen. Först gjordes rangordningar av samplet baserade på de nyckeltalen företagen hade då korridormetoden användes. En rangordning gjordes för soliditet och en för räntabilitet på eget kapital för respektive år. Sedan gjordes motsvarande rangordningar baserat på de nya nyckeltalen som räknats ut med hjälp av de omarbetade finansiella rapporterna. Med hjälp av rangordningarna kan det tydligt urskiljas hur mycket varje företags soliditet och räntabilitet har förändrats och påverkats jämfört med de andra företagen inom samplet. Vidare utgör rangordningarna ett verktyg för djupare analys. För att besvara och analysera den sekundära frågeställningen om huruvida IASB uppfyllt intentionerna, ökad jämförbarhet och begriplighet i pensionsredovisningen, med borttagandet av korridormetoden kopplades resultatet av denna studie till tidigare forskning som presenterats i teoriavsnittet. 23

24 4. RESULTAT 4.1 SOLIDITET Tabell 2 visar oredovisade aktuariella vinster (+) och förluster (-) i miljoner kronor för samplets företag under den valda tidsperioden samt hur stor andel den oredovisade vinsten eller förlusten är av eget kapital. Samtliga företag har under alla år oredovisade förluster förutom Handelsbanken som har en oredovisad aktuariell vinst år Samplets totala oredovisade aktuariella förluster sjunker från 40 miljarder kronor år 2009 till 28 miljarder kronor År 2011 ökar de oredovisade aktuariella förlusterna till 51 miljarder kronor. SEB, Nordea och Volvo är de företag i samplet som år 2009 och 2010 har störst oredovisade aktuariella förluster. År 2011 har Volvo, SEB och Handelsbanken störst oredovisade förluster. SAAB, NCC, och Volvo är de företag med störst andel oredovisade aktuariella förluster i förhållande till eget kapital år 2009 och År 2011 har SAAB, NCC och Electrolux störst andel oredovisad förlust. PEAB, Latour och Axfood har minst oredovisad skuld samtliga år. PEAB, Latour och Ratos har minst andel oredovisade förluster i förhållande till eget kapital. Företag Oredovisade Andel1EK Oredovisade Andel1EK Oredovisade Andel1EK Alfa%Laval (814 6,66% (727 5,35% (1%038 6,85% Assa%Abloy (834 4,31% (625 3,00% (1%063 4,48% Atlas%Copco (643 2,50% (616 2,10% (763 2,65% Axfood (74 2,81% (68 2,29% (98 3,03% Boliden (478 2,94% (557 2,96% (557 2,65% Electrolux (1%738 9,22% (1%333 6,47% (3%492 16,92% Handelsbanken (2%442 2,94% 1%341 1,52% (6%176 6,53% Husqvarna (423 3,49% (324 2,66% (584 4,71% Latour (23 0,23% (22 0,18% (33 0,31% Meda (133 0,97% (206 1,48% (322 2,15% NCC (1%391 18,58% (1%287 15,83% (1%338 16,13% Nordea (4%409 1,92% (3%494 1,59% (4%775 2,04% PEAB (7 0,09% (6 0,08% (20 0,25% Ratos (90 0,54% (136 0,83% (114 0,78% SAAB (2%145 20,08% (1%404 12,27% (2%678 20,49% Sandvik (2%359 7,87% (1%789 5,29% (3%384 9,98% SEB (7%294 7,32% (6%697 6,73% (7%175 6,57% Swedbank (2%006 2,23% (2%265 2,38% (1%870 1,91% Teliasonera (3%890 2,73% (645 0,49% (3%132 2,53% Tieto (139 2,62% (135 2,69% (234 4,64% Trelleborg (124 1,00% (155 1,27% (263 1,95% Volvo (9%155 13,66% (6%995 9,44% (11%939 13,93% Totalsumma )40,611 )28,145 )51,048 Medelvärde 5,21% 3,95% 5,98% Tabell 2: Oredovisade aktuariella förluster (-) eller vinster (+) i MSEK per företag och år samt andel oredovisade aktuariella förluster eller vinster av det egna kapitalet. 24