Utvärdering av Spånga grundskola 7-9

Transkript

1 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN UPPFÖLJNING SENHETEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN 2012 Utvärdering av Spånga grundskola 7-9 Sören Bernhardtz och Ann-Christine Valenti Utbildningsförvaltningen, Stockholms stad Box 22049, Stockholm. Telefon Fax Box 22049, Stockholm. Telefon

2 Innehållsförteckning Uppdrag och genomförande... 3 Tillvägagångssätt... 3 Beskrivning av enheten... 3 Verksamheter:... 3 Antal elever:... 3 Skolledningsorganisation:... 3 Sammanfattande analys... 4 Enhetens förutsättningar... 5 Kvantitativa resultat... 6 Bedömningar Kunskaper, utveckling och lärande Bedömning och betygssättning Normer och värden arbete mot alla former av kränkningar Samverkan Ledning och kvalitetsarbete

3 Uppdrag och genomförande För att få en rättvisande bild av en skola och dess verksamheter bör rapporten läsas i sin helhet, de kvantitativa resultaten såväl som de kvalitativa bedömningarna. De kvantitativa bedömningarna i rapporten har olika tyngd och omfattning i förhållande till enhetens hela verksamhet. Därför är det inte möjligt att av dessa bedömningar ta fram ett medelvärde som representerar en totalkvalitet för enheten. Kriterier som inte redovisas i rapporten har i utvärderingen bedömts som områden med relativt hög kvalitet utan tillhörande utvecklingsområde. Tillvägagångssätt Utgångspunkter för utvärderingen: 1. De förväntningar som Stockholms utbildningsnämnd har uttryckt på alla skolor i Stockholm oavsett huvudman. (Verksamhetsplan) 2. Nationella mål i främst läroplanen. 3. Vad samlade forskningsresultat utpekar som kännetecknande för framgångsrika skolor. 4. Underlag för våra bedömningar grundar sig på skolans dokumentation, verksamhetsbesök, intervjuer och kvantitativa data. Beskrivning av enheten Spånga grundskola Verksamheter: Grundskola 7-9 Antal elever: 360 Skolledningsorganisation: Rektor och en biträdande rektor 3

4 Sammanfattande analys Skolledningen och lärarna på Spånga grundskola har lyckats väl med att skapa en skolmiljö där elever och lärare trivs. Det finns också en hög medvetenhet hos personalen om att arbetet med trygghet och arbetsro för eleverna är viktigt och att det måste vara en ständigt pågående process. Eleverna vid Spånga grundskola når goda kunskapsresultat. Under den senaste treårsperioden har meritvärdet, andelen som nått målen i alla ämnen samt behörigheten till gymnasieskolan förbättrats. Särskilt markant är den förbättring som skett bland pojkarna. Skolan behöver dock analysera kunskapsresultaten ur ett genusperspektiv med tanke på de betygsskillnader som finns mellan könen i vissa ämnen. Flertalet av skolans elever är studiemotiverade och de elever i årskurs 9 som läser gymnasiekurser i engelska och matematik upplever extra utmaningar. Detta samarbete, som bedrivs med Spånga gymnasium, är positivt. Det är dock fler elever som önskar utmaningar, framför allt i årskurserna 7 och 8. Därför bör skolledningen, i samverkan med lärarna, arbeta för att ytterligare utveckla undervisningen med olika arbetssätt och arbetsformer. Där bör användandet av modern teknik också bli ett naturligt inslag. Av brukarundersökningen i årskurs 8 för 2012 framgår att framför allt en mycket stor andel av flickorna är missnöjda med undervisningens kvalitet liksom med möjligheten att arbeta i lugn och ro på lektionerna. Genom att utveckla undervisningen samt att ha höga, men realistiska förväntningar på alla elever kan arbetsron sannolikt förbättras. För elever med behov av stödinsatser finns det en väl fungerande organisation med ett inkluderande arbetssätt, men även skolans satsning på undervisning i mindre grupperingar (16 och 20 elever per grupp) i ett flertal ämnen, ser vi som ett sätt att möta elevers behov av stöd. Ledningsorganisationen är delvis ny med en rektor som tillträdde under våren. Skolans behov av struktur och tydliga rutiner håller nu på att sätta sig och flera övergripande planer, bland annat för elevhälsoarbetet och det systematiska kvalitetsarbetet, håller på att implementeras. Genom kontinuerliga verksamhetsbesök har skolledningen god kännedom om situationen på skolan. 4

5 Enhetens förutsättningar Index enligt stadens socioekonomiska resursfördelningsmodell: 19 Index i resursfördelningsmodellen baseras på följande socioekonomiska bakgrundsfaktorer hos skolans elever: - Andel (%) ekonomiskt bistånd - Andel (%) invandrade 0-2 år - Andel (%) invandrade 3-6 år - Andel (%) med vårdnadshavare med högst förgymnasial utbildning - Andel (%) med vårdnadshavare med högst gymnasial utbildning - Andel (%) med vårdnadshavare med eftergymnasial utbildning - Andel (%) boende med en eller ingen vårdnadshavare - Boendemiljö (antar värden 1-4 baserat på ovanstående variabler) - Skolmiljö (antar värden 1-4 baserat på ovanstående variabler) Dessa variabler har tagits fram genom att ett stort antal variabler statistiskt har samkörts med utbildningsresultat. De ovanstående variablerna har visat sig i hög grad statistiskt samvariera med elevers och skolors utbildningsresultat. Variablerna används därför som underlag för fördelning av en del av skolornas elevpeng. De används i denna rapport delvis som utgångspunkt vid bedömning av skolans prestation avseende kunskapsresultaten. Indexet fungerar så här: Ju lägre indexvärde, ju gynnsammare förutsättningar. De lägsta indexvärdena ligger nära 0, medan de högsta ligger över 400. Om data saknas helt för en viss variabel visas en tom ruta. Om data finns men baseras på fem eller färre elever visas istället (*). Antal lärare per 100 elever: Läsåret 2009/10 Läsåret 2010/11 Läsåret 2011/12 Spånga grundskola Riket 8,2 8,3 8,3 Källa: Skolverket Andel (%) lärare med pedagogisk högskoleexamen: Läsåret 2009/10 Läsåret 2010/11 Läsåret 2011/12 Spånga grundskola Riket Källa: Skolverket 5

6 Kvantitativa resultat A. Betygsresultat och resultat från nationella prov av olika slag i tabeller och diagram: Slutbetyg åk 9 Spånga grundskola Genomsnittligt meritvärde 221,1 231,3 240,5 - Därav flickor 238,4 248,4 248,5 - Därav pojkar 205,2 216,0 232,8 Andel (%) som nått målen i alla ämnen % av alla flickor % av alla pojkar Andel (%) behöriga till yrkesprogram av alla flickor 88 ~ av alla pojkar 82 ~ Källa: Skolverket och Stockholms stad/sweco Om antalet EJ behöriga är 1-4, så visas andelen behöriga som ~100 Andel behöriga 2010 avser behörighet till gymnasiet nationella program Slutbetyg åk 9 lå 2011/12. Betygsfördelning i olika ämnen i procent, totalt 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% bl eng hk idh ma mod sp, spv ml mu no sl so sv tk G V M ENM Källa: Stockholms stad/sweco Notera att ingen stapel visas när uppgiften baseras på fem eller färre elever 6

7 Slutbetyg åk 9 läsåret 2011/12. Betygsfördelning i procent, pojkar 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Bl eng hk idh ma mod sp, spv ml mu no sl so sv tk G V M ENM Källa: Stockholms stad/sweco Notera att ingen stapel visas när uppgiften baseras på fem eller färre elever Slutbetyg åk 9 läsåret 2011/12. Betygsfördelning i procent, flickor 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Bl eng hk idh ma mod sp, spv ml mu no sl so sv tk G V M ENM Källa: Stockholms stad/sweco Notera att ingen stapel visas när uppgiften baseras på fem eller färre elever 7

8 Nationella provet svenska i relation till slutbetyget i åk 9 Spånga grundskola Riket Antal elever Antal elever med provbetyg och slutbetyg Andel (%) elever med lägre slutbetyg jämfört med provbetyg Andel (%) elever med lika slutbetyg jämfört med provbetyg Andel (%) elever med högre slutbetyg jämfört med provbetyg 0,9 0 2,8 6,4 78,6 68,5 86,2 77,8 20,5 31, ,9 Källa: Skolverket Nationella provet matematik i relation till slutbetyget i åk 9 Spånga grundskola Riket Antal elever Antal elever med provbetyg och slutbetyg Andel (%) elever med lägre 0,9 0 1,8 1 slutbetyg jämfört med provbetyg Andel (%) elever med lika 79,3 71, ,6 slutbetyg jämfört med provbetyg Andel (%) elever med högre 19,8 28,8 29,2 27,4 slutbetyg jämfört med provbetyg Källa: Skolverket Nationella provet engelska i relation till slutbetyget i åk 9 Spånga grundskola Riket Antal elever Antal elever med provbetyg och slutbetyg Andel (%) elever med lägre slutbetyg jämfört med provbetyg Andel (%) elever med lika slutbetyg jämfört med provbetyg Andel (%) elever med högre slutbetyg jämfört med provbetyg 0,9 5,6 3, ,4 93,2 85 6,1 15 3,4 7 Källa: Skolverket 8

9 Nationella provet NO i relation till slutbetyget i åk 9 1 Spånga grundskola Riket 2010 Kemi 2011 Biologi 2011 Biologi Antal elever Antal elever med provbetyg och slutbetyg Andel (%) elever med lägre slutbetyg jämfört med 5,5 2,6 2,4 provbetyg Andel (%) elever med lika slutbetyg jämfört med provbetyg 73,4 75,7 67,2 Andel (%) elever med högre slutbetyg jämfört med 21,1 21,7 30,4 provbetyg Källa: Skolverket B. Resultat från brukarundersökningar 2 (Bedöms under relevanta områden i rapporten): Brukarundersökning; åk Påstående totalt totalt pojkar flickor Mina lärare är bra på att undervisa. (67) 43 (65) Jag känner mig trygg i skolan. (85) 76 (83) Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. (42) 37 (45) Svarsfrekvens (84) 96 (80) Källa: Stockholms stad/entergate/sweco 1 I NO varierar det mellan åren vilket nationellt prov skolan genomför 2 Andel (%) av de svarande som angett värdet 4 eller 5 på en femgradig skala. Resultatet för Stockholms stads kommunala skolor inom parentes. 9

10 Bedömningar Våra bedömningar grundar sig på skolans dokumentation, verksamhetsbesök, intervjuer och kvantitativa data. Nedanstående kriterier bygger på nationella mål, forskning och den lokala uttolkningen av dessa grunder och visar vad som kännetecknar den idealiska kvaliteten inom detta område. Kriterier som inte redovisas i rapporten har i utvärderingen bedömts som områden med relativt hög kvalitet utan tillhörande utvecklingsområde. Kunskaper, utveckling och lärande Bedömning av betygsresultat och resultat från nationella prov (A): Område med hög kvalitet Meritvärdet, andel som nått målen i alla ämnen och behörigheten till gymnasieskolan har märkbart förbättrats den senaste treårsperioden. Område med relativt hög kvalitet men som ändå bedöms vara ett viktigt utvecklingsområde: I ämnena bild, engelska samt hem- och konsumentkunskap har flickorna betydligt högre betyg än pojkarna. Skolan bör analysera resultaten och vidta åtgärder för att hitta sätt att lyfta även pojkarnas resultat. 10

11 Undervisning och lärande Grundskola - Alla elever ges stöd och stimulans i alla ämnen för att utvecklas så långt som möjligt. - Lärarna har god kompetens inom sitt kunskapsområde och didaktiken. - Lärarna har god relationell kompetens och är goda ledare. - Lärarna har höga och realistiska förväntningar på eleverna. - Lärarna arbetar utifrån beprövad erfarenhet och/eller vetenskaplig grund. - Det finns en progression, en röd tråd, i elevernas lärande från förskoleklass till och med årskurs 9. - Eleverna har inflytande över undervisningens utformning. - Eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot. - Eleverna deltar i planeringen av hur undervisningen ska genomföras. - Eleverna deltar i planeringen av vilka olika former för redovisning som kommer att användas. - Eleverna vet i förväg vad som kommer att bedömas och på vilket sätt. - Lärarna arbetar för att utveckla elevernas förmåga att ta ansvar. - Eleverna möter olika arbetssätt och arbetsformer. - Återkoppling/gensvar till eleverna om deras kunskapsutveckling är en central del i undervisningen. - Modern teknik används som ett kreativt verktyg som berikar elevernas lärande. Bedömning gentemot för skolan relevanta kriterier: Områden med hög kvalitet En stor andel av skolans elever når höga resultat och undervisas av lärare med goda ämneskunskaper. Eleverna har mycket god kännedom om vilka mål de arbetar mot. De vet också hur och på vilket sätt de kommer att bedömas. Områden med relativt hög kvalitet men som ändå bedöms vara viktiga utvecklingsområden: Många lärare ger återkoppling till sina elever om deras kunskapsutveckling, men detta varierar och kan utvecklas ytterligare så att alla lärare genomför detta. Eleverna har ett visst inflytande över undervisningens utformning samt vilka former för redovisning som kommer att användas. Skolan bör dock se över hur elevernas inflytande kan förbättras. I både spontana och planerade samtal med elever framkommer det en önskan om en undervisning med olika arbetssätt och arbetsformer i högre utsträckning än vad som förekommer idag. Framför allt flickorna uttrycker i brukarundersökningen att de inte 11

12 är nöjda med kvaliteten i undervisningen. Skolledningen bör i samtal med lärare och elever hitta former för att förbättra undervisningskvaliteten. Flertalet lärare är goda ledare som har bra relationer till sina elever, men enligt eleverna är en del lärare för snälla och detta leder till att arbetsron inte alltid blir den bästa. Att det är så framgår också av brukarundersökningen, där framför allt resultaten för flickorna är låga. Skolledningen bör i samtal med lärare och elever hitta former för att förbättra detta. Användning av modern teknik varierar stort och bör utvecklas för att bli en naturlig del i undervisningen. Flertalet av skolans elever har goda kunskaper och är studiemotiverade, vilket medför att lärares förväntningar kan ligga något högre än de gör idag. Eleverna önskar mer utmaningar i framförallt årskurserna 7 och 8. Eleverna i årskurs 9 har i samverkan med Spånga gymnasium möjlighet att välja gymnasiekurs i engelska och matematik, vilket innebär goda möjligheter till stimulerande utmaningar. 12

13 Stöd för lärande/elevhälsoarbete förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem och fritidsklubb - Samarbetet mellan skola och fritidshem bidrar till en gemensam bild av hur eleven fungerar i olika sammanhang och som underlag för adekvata stödinsatser. - Det finns goda samarbetsformer mellan förskola, förskoleklass, skola/skolor och fritidshem/fritidsklubb för att underlätta övergångar. - Det finns tydliga dokumenterade rutiner för elevhälsoarbetet som är kända i alla verksamheter. - Skolan arbetar så långt som möjligt inkluderande. - Lärarna anmäler till rektorn om det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås eller om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. - Rektorn ansvarar för att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. - Om utredningen visar att en elev är i behov av särskilt stöd utarbetas ett åtgärdsprogram av god kvalitet och som vid behov omfattar elevens hela dag. - Skolans stödinsatser utvärderas och ligger till grund för nya ställningstaganden. - Elever och personal upplever att elevhälsoarbetet bedrivs effektivt och med hög kvalitet. Bedömning gentemot för skolan relevanta kriterier: Områden med hög kvalitet Skolan har en ny elevhälsoplan inför detta läsår med tydlig målsättning, rutiner och arbetsgång för elevhälsoteamet. I planen ingår även hur skolan avser att arbeta med dokumentationen runt individuella utvecklingsplaner (IUP) och åtgärdsprogram (ÅP) för att få dessa att bli användbara verktyg i undervisningen. Skolledningen har vid skolstarten förankrat planen i samtliga arbetslag och förhoppningen är att detta ska leda till förbättringar av elevhälsoarbetet. Skolan arbetar så långt som möjligt inkluderande, men stödinsatser sker även individuellt och i mindre grupper. Skolans satsning på undervisning i mindre grupperingar (16 och 20 elever per grupp) i flertal ämnen är också ett sätt att möta elevers stödbehov. Område med relativt hög kvalitet men som ändå bedöms vara ett viktigt utvecklingsområde: Elevhälsoteamet följer upp sina stödinsatser, men bör i högre utsträckning analysera vilka effekter stödinsatserna har haft och därefter vidta lämpliga förändringar i syfte att ytterligare effektivisera arbetet. 13

14 Bedömning och betygssättning Bedömning för lärande grundskola, grundsärskola - Lärarna utnyttjar all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskraven och gör en allsidig bedömning av dessa kunskaper. - Lärarna i grundskolan formulerar varje termin, tillsammans med elev och dess vårdnadshavare, en framåtsyftande individuell utvecklingsplan (IUP) som baseras på de skriftliga omdömena. - Eleverna får kontinuerlig återkoppling/gensvar på sin kunskapsutveckling och tränas i självvärdering och kamratbedömning med stöd av exempelvis bedömningsmatriser. - Bedömning i formativt syfte används återkommande i det dagliga arbetet för att utveckla och förbättra undervisningen. - Eleverna får i förväg veta vad som kommer att bedömas och på vilket sätt. Bedömning gentemot för skolan relevanta kriterier: Område med relativt hög kvalitet men som ändå bedöms vara viktigt utvecklingsområde: Lärare ger eleverna kontinuerlig återkoppling på deras kunskapsutveckling och en del lärare stimulerar även eleverna till att själva värdera sin utveckling över tid. Detta varierar dock mellan lärare och ämne och är därför något som skolan kan vidareutveckla så att det omfattar alla. Område med låg eller relativt låg kvalitet som är ett prioriterat utvecklingsområde: Kopplingen mellan de skriftliga omdömena och den framåtsyftande delen i elevernas individuella utvecklingsplaner (IUP) är otydlig. Det bör dessutom i högre utsträckning framgå vilka åtgärder skolan avser att vidta för att eleven ska ges förutsättningar att nå kunskapskraven. Skolan bör även utarbeta tydligare rutiner för hur IUP:n ska hållas levande i undervisningen och bli ett verktyg som aktivt stödjer elevernas lärande. 14

15 Likvärdig bedömning grundskola, grundsärskola - Rektorn skapar möjlighet för lärarna att kontinuerligt diskutera bedömning och följer även upp att sådana diskussioner genomförs. - Skolan arbetar metodiskt för att förbättra lärarnas bedömarkompetens. - Skolan samverkar med andra skolor i syfte att utveckla likvärdighet i bedömning och betygssättning. - De nationella ämnesproven bedöms av andra lärare än de som sätter elevernas betyg. - Relationen mellan elevernas resultat på de nationella proven och deras slutbetyg analyseras i syfte att utveckla en god bedömaröverensstämmelse. Bedömning gentemot för skolan relevanta kriterier: Områden med relativt hög kvalitet men som ändå bedöms vara viktiga utvecklingsområden: De nationella proven bedöms av andra lärare än de som sätter elevernas betyg. Skolan bör dock se till att de nationella proven genomförs av alla elever. Spånga grundskola samverkar med en annan skola och arbetar även internt för att utveckla lärarnas bedömarkompetens, men kompetensen varierar varför skolan bör fortsätta detta utvecklingsarbete. I detta arbete är det också viktigt att belysa bedömning och betygssättning utifrån ett könsperspektiv. 15

16 Normer och värden arbete mot alla former av kränkningar Trygghet och klimat förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem och fritidsklubb - Alla elever upplever att de är trygga i sin skolmiljö. - Det råder arbetsro så att eleverna kan fokusera på lärandet. - Alla i skolan arbetar för att utveckla elevernas förmåga att ta ansvar och vilja att utöva inflytande. - Ordningsreglerna är utarbetade tillsammans med eleverna. Bedömning gentemot för skolan relevanta kriterier: Område med hög kvalitet Eleverna involveras i arbetet med ordningsregler och skolan arbetar på ett bra sätt för att utveckla elevernas förmåga att ta ansvar och utöva inflytande. Områden med relativt hög kvalitet men som ändå bedöms vara viktiga utvecklingsområden: I årets brukarundersökning uttryckte eleverna i mindre utsträckning än stadens genomsnitt att man var trygga i sin skola, samtidigt som resultatet även inom detta område var relativt högt. De elever vi har samtalat med menar att klimatet successivt blivit bättre och att fler elever upplever att de trivs och är trygga i sin skolmiljö, men det är ett arbete som ständigt bör utvecklas och pågå. I brukarundersökningen, avseende arbetsro, ligger skolans resultat lägre än stadens, särskilt för flickorna. På de flesta lektioner som vi har besökt har det dock varit god arbetsro så att eleverna kunnat fokusera på lärandet. Arbetsron har dock varierat och det är därför något som skolan kan utveckla ytterligare. Eleverna menar att arbetsron kan förbättras genom en mer varierad undervisning med olika arbetssätt och arbetsformer. 16

17 Främjande och förebyggande arbete förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem och fritidsklubb - Värdegrundsarbetet genomsyrar elevens hela dag. - Arbetet för att främja ett gott klimat omfattar alla diskrimineringsgrunder och upplevs av elever och personal hålla god kvalitet. - Det förebyggande arbetet utgår från en aktuell kartläggning av verksamhetens utvecklingsbehov och upplevs av elever och personal hålla god kvalitet. Bedömning gentemot för skolan relevanta kriterier: Område med hög kvalitet Eleverna involveras på ett medvetet sätt i det främjande och förebyggande arbetet bland annat genom det konkreta arbete som sker under mentorstid varje vecka. Område med relativt hög kvalitet men som ändå bedöms vara ett viktigt utvecklingsområde: Det pågår ett kontinuerligt förebyggande arbete som utgår från en aktuell kartläggning för att synliggöra verksamhetens utvecklingsbehov. Medvetenheten om att bedriva ett värdegrundsarbete finns hos de flesta i personalen, men strukturen har tidigare inte varit helt tydligt vilket är på gång att förbättras. 17

18 Beredskap för åtgärder mot kränkningar förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem och fritidsklubb - Alla verksamheter är synliggjorda i planen/planerna mot diskriminering och kränkande behandling och planen/planerna håller hög kvalitet med utgångspunkt i skollagen, diskrimineringslagen och Skolverkets allmänna råd. - Elever och personal är delaktiga i framtagandet av planerna mot diskriminering och kränkande behandling. - Elever och personal har god kännedom om innehållet i planerna mot diskriminering och kränkande behandling. - Det finns tydliga och kända rutiner för hur olika former av kränkningar ska hanteras. - Elever och personal upplever att rutinerna för hantering av kränkningar fungerar väl. - Arbetet med de gemensamma planerna mot diskriminering och kränkande behandling ingår i det systematiska kvalitetsarbetet. Bedömning gentemot för skolan relevanta kriterier: Områden med relativt hög kvalitet men som ändå bedöms vara viktiga utvecklingsområden: En ny plan mot diskriminering och kränkande behandling är under utarbetande. Skolans tidigare arbete inom detta område har varit mindre strukturerat, varför skolan nu utarbetat ett tydligt årshjul där förankring, uppföljning och utvärdering ingår som en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Även skolans antimobbingplan har omarbetats och är ny inför detta läsår. Det är viktigt att skolan framöver följer upp att alla fortsättningsvis arbetar i enlighet med den struktur som utarbetats. Både elever och lärare känner till planerna mot diskriminering och kränkande behandling, men dessa bör processas och förankras för att bli en naturlig del i det pedagogiska arbetet. 18

19 Samverkan Internt (förskoleklass, skola och fritidshem) - Det finns en ömsesidig respekt mellan de olika yrkeskategorierna där deras specifika kompetens tas tillvara. - De olika yrkeskategorierna har en gemensam helhetssyn och ett varierat arbetssätt som bidrar till elevens mångsidiga utveckling och lärande. - Fritidshemmets personal medverkar vid utformandet av elevernas sociala mål i IUP:n och deltar vid elevernas utvecklingssamtal. - Det finns en gemensam planering och en pedagogisk diskussion mellan de olika yrkeskategorierna sker kontinuerligt. - Den studie- och yrkesvägledande verksamheten ger eleverna stöd inför de olika val som skolan erbjuder och inför fortsatt utbildning. Externt - Samverkan med externa aktörer (till exempel förskolor, andra skolor, socialtjänst och polis) bidrar till varje elevs utveckling och lärande. Bedömning gentemot för skolan relevanta kriterier: Områden med relativt hög kvalitet men som ändå bedöms vara viktiga utvecklingsområden: Någon samverkan sker i dagsläget inte med någon annan skola för att få ett F 9-perspektiv och kunna föra ämnesvisa resonemang vilket vi anser att skolan bör ta tag i och eventuellt ta kontakt med någon närliggande F 6-skola. 19

20 Ledning och kvalitetsarbete Skolledningens arbete förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem och fritidsklubb Rektorn: Kriterier - har för en god väl fungerande ledningsorganisation, där alla ledare har tydliga mandat - utövar, liksom övriga ledare, ett nära ledarskap, vilket innebär att alla anställda blir uppmärksammade samt får återkoppling på sina arbetsprestationer - är, liksom övriga ledare, förtrogen med verksamheternas uppdrag och det dagliga arbetet - utövar, liksom övriga ledare, ett väl fungerande kommunikativt och demokratiskt ledarskap, vilket innebär att elever och anställda upplever att ledarskapet är tydligt och informationsrikt samtidigt som det finns goda möjligheter att påverka verksamhetens utformning - har, liksom övriga ledare, höga och realistiska förväntningar på de anställda - har en väl fungerande organisation som främjar utveckling samt stödjer samverkan och elevernas lärande. Bedömning gentemot för skolan relevanta kriterier: Områden med relativt hög kvalitet men som ändå bedöms vara viktiga utvecklingsområden: Rektor är relativt ny på skolan och ledningsorganisationen är under utveckling. Skolledningen har för avsikt att gå stadens ledarutbildning tillsammans, för att tydliggöra mandat och arbetsfördelning, mellan rektor och biträdande rektor vilket vi ser som en klok strategi. Både rektor och biträdande rektor är förtrogna med verksamhetens uppdrag och det dagliga arbetet genom sina kontinuerliga verksamhetsbesök. Lärarna upplever även att skolledningen har ett kommunikativt och demokratiskt ledarskap med höga och realistiska förväntningar på sina medarbetare. Det påbörjade arbetet med att skapa strukturer och tydliga rutiner är bra, men skolan behöver fortsätta med dessa insatser. 20

21 Kvalitetsarbete förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem och fritidsklubb - All personal är förtrogna med gällande styrdokument. - Det finns ett tydligt system för kvalitetsarbetet på alla nivåer. - Kvalitetsarbetet är dokumenterat och omfattar alla verksamheter med såväl övergripande åtaganden/mål som verksamhetsspecifika. - Det finns en koppling mellan verksamhetens uppsatta mål och valda arbetssätt som ger avtryck i verksamheten och leder till förbättrade resultat. - Skolan har system för att följa upp kunskapskraven i sv/sva, ma, NO och SO i årskurs 3. - Skolan har system för att följa upp kunskapskraven i alla ämnen (ej språkval) i årskurs 6. - Skolan har system för att följa upp kunskapskraven i alla ämnen i årskurs 9. - Systematiska och kvalitativa analyser av resultat och processer genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten. - Kvantitativa och kvalitativa metoder kombineras i utvärderingen av verksamheten. Bedömning gentemot för skolan relevanta kriterier: Område med hög kvalitet Det finns en tydlig koppling mellan de, i kvalitetsredovisningen, identifierade utvecklingsbehoven och vilka insatser som skolan anger i arbetsplanen för 2012 med åtagande om arbetsro. Områden med relativt hög kvalitet men som ändå bedöms vara viktiga utvecklingsområden: Skolledningen har utarbetat ett årshjul för kvalitetsarbetet som håller på att förankras inom samtliga arbetslag. Arbetslagen bör dock involveras mer aktivt i kvalitetsarbetet exempelvis genom att formulera egna åtaganden som överensstämmer med skolan övergripande. Dessutom bör skolan göra systematiska och kvalitativa analyser av resultat och processer på alla nivåer i syfte att utveckla verksamheten. 21