Årsredovisning 2010/2011 NOBINA ÅRSREDOVISNING 2010/2011 1

Transkript

1 Årsredovisning 2010/2011 NOBINA ÅRSREDOVISNING 2010/2011 1

2 Framvagnsvinjett Innehåll Nobina och året i korthet 4 VD-ord 8 Marknad Översikt 10 Regional trafik 15 Interregional trafik 20 Nobina Verksamheten 22 Organisation och verksamhetsstyrning 26 Ansvar miljö och säkerhet 28 Affärsområden 33 Bolagsstyrning Bolagsstyrningsrapport 48 Aktien 52 Styrelse och ledning 54 Förvaltningsberättelse 56 Räkenskaper Koncernens resultaträkning och rapport över koncernens totalresultat 61 Koncernens balansräkning 62 Koncernens förändringar i eget kapital 63 Koncernens kassaflödesanalys 64 Moderbolagets resultaträkning och rapport över moderbolagets totalresultat 65 Moderbolagets balansräkning 66 Moderbolagets förändringar i eget kapital 67 Moderbolagets kassaflödesanalys 68 Noter 69 Revisionsberättelse 93 Branschtermer och nyckeltal 94 Årsstämma 95 Adresser 95 2 NOBINA ÅRSREDOVISNING 2010/2011

3 framvagnsvinjett Nobinas affärsidé handlar om att förenkla kundens vardagsresor. Det har vi gjort i exakt hundra år. Under tiden har vi etablerat en ledande position på marknaden tack vare en framgångsrik affärsmodell med stabila intäkter och växande marginaler. Samtidigt har marknaden utvecklats till vår fördel och med viktiga pågående förändringar är potentialen för fortsatt lönsam tillväxt stor. Att resa tillsammans för ett hållbart samhälle är mer rätt i tiden än någonsin. NOBINA ÅRSREDOVISNING 2010/2011 3

4 i korthet Om Nobina På en marknad i stor förändring har Nobina försvarat en marknadsledande ställning efter ett framgångsrikt genomfört förändringsarbete. Ambitionen är att med fortsatt lönsamhet stärka sin position i Norden och ta andelar i värdekedjan genom såväl förbättrat kunderbjudande som optimering av bussflotta och trafikplanering. Branschens mest engagerade medarbetare ska genom målstyrt och delegerat ledarskap vara drivande i förflyttningen. Affärsmodell Strategi lönsam tillväxt Nobina har en väl fungerande affärsmodell som bygger på stabila intäkter genom långa kontrakt och relationer. Marknadslogiken och den valda modellen innebär att verksamheten bedrivs med låg risk. En gedigen kontraktsportfölj och stora anbudsvolymer ger stabilitet medan ett ökat antal kontrakt med inslag av incitament, som en följd av pågående avregleringar, ger förutsättningar till tillväxt och bättre marginaler. Nobinas marknadsledande position i Norden innebär betydande fördelar i samband med anbudsförfaranden, kontraktshantering, fordonsdrift och trafikplanering. Verksamheten är uppdelad i de två affärsområdena Regional respektive Interregional trafik. Nobina är ett av de största kollektivtrafikföretagen i norra Europa med en bussflotta på cirka bussar och cirka 280 miljoner genomförda kundresor per år. ÖvergRipande mål Nobina ska fortsätta vara en starkt drivande aktör på marknaden för att öka det kollektiva resandet med buss i Norden, vidga trafikföretagens ansvar för kunderbjudandet samt förbättra möjligheten att stärka lönsamheten i kontrakten genom mer balanserade villkor mellan parterna. Stabil och lönsam tillväxt uppnås genom att vinna rätt kontrakt, snarare än större marknadsandelar, samt att optimera bussflottan och den dagliga driften i befintliga kontrakt. Nobina fokuserar på att: Sträva efter stor tillgänglig anbudsvolym för att vinna mer lönsamma kontrakt Nobina ska öka kvaliteten i anbudsarbetet och delta i ett stort antal upphandlingar, men bara där förutsättningarna för lönsamhet är goda. Utveckla kunderbjudandet och ta en större del av värdekedjan Inom såväl regional som interregional trafik ska Nobina stärka erbjudandet till kund genom kontinuerlig produktutveckling och ökat ansvar för att påverka resan och resandet. I alla led prioritera och förbättra lönsamhet Nobina ska nå ökad effektivitet i såväl befintliga som nya kontrakt med stöd av koncerngemensamma arbetsprocesser. Optimera indexering, bränsleförbrukning och trafikplanering. Ständigt utveckla ledarskap och delaktighet bland medarbetarna Prioritera rekrytering och träning av ledarskap för alla med personalledande arbete. Genom målstyrning och kontinuerlig återkoppling synliggöra och engagera alla medarbetare. Fortsätta att aktivt driva strukturomvandlingen Nobina ska tillvarata möjligheterna på marknaden och öka andelen incitament i trafikavtalen. Det innebär att utöka trafikföretagets åtagande genom större ansvar för utbud, tidtabell och försäljning samt ersättning för både trafikproduktion och antalet resande. Delta i marknadens konsolidering till aktiva och kvalitetsinriktade aktörer. affärsidé Nobinas affärsidé är att förenkla kundens vardagsresor och visionen är tydlig:»alla vill resa med oss» 4 NOBINA ÅRSREDOVISNING 2010/2011

5 i korthet Finansiell översikt Omsättningen ökade med 6,2 procent till MSEK (6 308) och rörelseresultatet ökade till 232 MSEK (192). Exklusive kostnader relaterade till extraordinära vinterförhållanden om 62 MSEK (37) var rörelseresultatet 294 MSEK (229). Under året vann Nobina kontrakt för 556 bussar (451). 273 bussar (339) anskaffades till ett värde av 731 MSEK (971) och finansierades genom finansiell leasing. Antal kontantfinansierade bussar uppgick till 122 (41). omsättning Rullande fyra kvartal MSEK MSEK, om ej annat anges Omsättning Rörelseresultat 2010/ / / /2010 Regional trafik Sverige Danmark Norge Finland Interregional trafik Swebus Totalt Q1 06/07 Q1 07/08 Q1 08/09 Q1 09/10 Q1 10/11 Omsättning per affärsområde samt rörelseresultat ANBUDSHISTORIK resultatutveckling * Rullande fyra kvartal MSEK Antal bussar MSEK EBITDAR EBITDA /07 07/08 08/09 09/10 10/11 Regional trafik Interregional trafik Rörelseresultat 0 06/07 07/08 08/09 09/10 10/11 Bussar ute för upphandling i Norden Upphandlade bussar där Nobina har lagt anbud Vunna bussar av Nobina Q1 06/07 Q1 07/08 Q1 08/09 Q1 09/10 Q1 10/11 MSEK 400 MSEK, om ej annat anges 06/07 07/08 08/09 09/10 10/11 Omsättning Rörelseresultat Resultat efter finansnetto Resultat efter skatt Kassaflöde Likvida medel * Soliditet, % 6,7 5,8 2,7 2,8 3,4 Eget kapital Antal bussar Beräknade heltidstjänster Omsättning/buss 1,45 1,60 1,75 1,78 1,85 * Inklusive spärrade medel MSEK Q / * Justerat för engångskostnader och icke återkommande kostnader /06 Q1 07/08 EBIT 06/07 Q1 08/09 07/08 EBT Q1 09/10 08/09 Q1 10/11 09/10 NOBINA ÅRSREDOVISNING Regional trafik Interregional 2010/2011 trafik 5

6 Framvagnsvinjett 2010/2011 Året som gick Året som gick präglades av snöyra, askmoln och business as usual. Sammantaget var det ett händelserikt år med omfattande förändringar på marknaden inför den nya kollektivtrafiklag som träder i kraft nästa år. marknad organisation utmärkelser ny lag om lägre körkortsålder Sveriges riksdag beslutade om lägre körkortsålder för busskörkort vilket väntas gynna rekryteringen av yngre förare till branschen. ny kollektivtrafiklag i sverige 2012 avregleras kollektivtrafiken i Sverige och privata trafikföretag får möjlighet att etablera nya linjer på kommersiell basis. Grundläggande kollektivtrafik kommer även fortsättningsvis att erbjudas av trafikföretag genom offentlig upphandling av trafikhuvudmän. Ny koncernstruktur I början av året etablerades en ny koncernstruktur för ökad effektivitet och tydligare affärsfokus. Nobina Sverige, Norge, Finland och Danmark ingår i det nya affärsområdet Regional trafik medan Swebus utgör det andra affärsområdet Interregional trafik. Samtidigt samlades de centrala funktionerna i färre enheter för ökad samordning. Stein Nilsen ny VD i Norge I december 2010 blev Stein Nilsen ny VD för Nobina i Norge. Han har lång erfarenhet från persontrafikbranschen och kom närmast från NSB där han var koncerndirektör med ansvar for NSB Persontog. Dessförinnan arbetade han i SASkoncernen i mer än 20 år. Årets HR-chef 2010 Nobinas personaldirektör Ann-Marie Silokangas utsågs till årets HR-chef. Hon fick utmärkelsen för sitt arbete med att utveckla ledarskapet i koncernen och skapa en kultur där den enskilde individen syns och utvecklas. årets trafikföretag i Danmark I maj 2010 utsågs Nobina till»årets operatör» i Danmark av Movia, uppdragsgivare i Köpenhamnsoch Själlands området. Swebus hållbart varumärke I början av 2011 utsågs Swebus till Sveriges tredje bästa transportföretag för sitt miljöarbete och sociala ansvarstagande i varumärkesundersökningen Sustainable brands. 6 NOBINA ÅRSREDOVISNING 2010/2011

7 framvagnsvinjett regional trafik interregional trafik Nya kontrakt i Göteborg, Norrköping och Malmö Under 2010 vann Nobina upphandlingar för Västtrafik, Norr köping och Malmö stad. Trafiken omfattar totalt 167 bussar för stads- och pendlingstrafik i och omkring de tre städerna. Nobina förlorade dock två befintliga kontrakt för SL i Stockholmsområdet. Därmed blev Malmö stad Nobinas största trafikområde. Nytt kontrakt i Norrtälje Nobina vann ett särskilt spännande kontrakt i Norrtälje med start i juni Trafiken omfattar 85 bussar och avtalet kombinerar fast pris och en rörlig ersättning per antalet påstigande kunder. För första gången låter SL ett trafikföretag vara med och utforma och ansvara för erbjudandet till kunden. Nobina först med ISOcertifiering av hela Stockholmstrafiken I juli 2010 blev Nobina det första buss företaget i branschen att vara ISO-certifierat i samtliga trafikom råden i Stockholm. Certifieringen berör med arbetare och 700 bussar. Swebus tecknar försäljningsavtal med Reitangruppen Swebus breddade återförsäljarnätverket genom avtal med Reitangruppen som äger 7-eleven och Pressbyrån, vilket omfattar totalt över 500 butiker i Sverige. ny flygtransfertrafik Stockholm Arlanda I maj tog Nobina på allvar steget in på marknaden för flygtransfertrafik i konkurrens med Arlanda Xpress och Flygbussarna. Den nya direktturen mellan Arlanda och Cityterminalen i Stockholm tar 35 minuter. ökad kundnöjdhet Kunderna gav Swebus ett kraftigt ökat betyg i årets mätning av kundnöjdhet från Svenskt kvalitetsindex, SKI. Undersökningen visar även att resenärerna ger hela bussbranschen ett förbättrat betyg och att de är mer nöjda med bussen än med både tåget och flyget. NOBINA ÅRSREDOVISNING 2010/2011 7

8 vd-ord Förbättringar i alla led med siktet högre ställt Den nordiska kollektivtrafiken har genomgått en rad reformer under de hundra år vi verkat på marknaden, men kanske har förändringarna aldrig varit så stora som nu. En ny kollektivtrafiklag träder i kraft, de återstående koncessionsavtalen löper ut och den nordiska kontrakts modellen utvecklas. Rörligheten ökar samtidigt som fler blir medvetna om människans påverkan på miljön. Med detta i backspegeln känns det förstås bra att få utveckla även framtidens kollektivtrafik på en marknad där trafikföretagens position stärks. Under året åstadkom vi stora förbättringar i alla led. Vi stärkte rörelseresultatet med 40 miljoner kronor och implementerade en effektivare organisationsstruktur, men siktet var högre ställt. En viktig förklaring till att utfallet blev under förväntan var att verksamhetsåret både inleddes och avslutades med onormalt kallt och snörikt väder som ökade i princip alla rörelsekostnader samtidigt som bränsle priserna steg. Vintereffekten belastade årets resultat med 62 miljoner kronor. Trots de tuffa förutsättningarna hade vi 99,8 procent körda turer och ökad lönsamhet, främst tack vare ett medvetet kostnadstänk, bättre utnyttjande av våra bussar och inte minst engagerade medarbetare som aktivt bidrar till att genomdriva vårt förbättringsarbete. Vi har också fått ökade volymer i våra befintliga kontrakt, vilket i sin tur är en effekt av vårt eget marknadsarbete och den politiska satsningen på att fördubbla kollektivtrafikens andel av det totala resandet. Framgångar och utmaningar i våra nordiska verksamheter I Sverige stärkte vi vår ställning på flera strategiskt viktiga orter. Vi förlorade två SL-kontrakt på sammanlagt 300 bussar till Busslink i Stockholm, vilket vi beklagar men gläds samtidigt åt vår stora framgång i övriga landet. Trafikstarterna för halva stadstrafiken i Malmö och flera expresslinjer i Göteborg var stora händelser, liksom vinsten av ett nytt intressant kontrakt i Norrtälje för SL som startar till sommaren. Den nya Norrtäljetrafiken ser vi med särskild spänning fram emot eftersom den bygger på en efterfrågebaserad ersättningsmodell där vi som trafikföretag kommer att ansvara för att utforma och marknadsföra erbjudandet gentemot kunden. Den norska verksamheten hade ett tuffare år med effektivitetsproblem och förluster i upphandlingarna. Det är helt enkelt dyrare att utföra trafik i Norge och vi kämpar för att få ner kostnaderna till tillfredsställande nivåer. Samtidigt ser vi en stor framtida potential på marknaden i Norge som för närvarande genomgår många förändringar. Utvecklingen mot fler offentliga upphandlingar går snabbt och andelen på marknaden väntas överstiga 50 procent redan under I december tillträdde Stein Nilsen som ny VD för Nobina Norge. Med sina mer än 20 års erfarenhet från den nordiska persontrafiksektorn, kan jag inte tänka mig en bättre ledare för den norska verksamheten. I Danmark fortsatte verksamheten utvecklas positivt under året och vi är nöjda med den effektiva driften liksom vår goda service gentemot våra kunder. Efter bara två år på marknaden utsågs vi till årets trafikföretag av Movia som är den största uppdragsgivaren i landet och nyligen vann vi ytterligare trafik i en upphandling för dem. Vi startade två nya kontrakt och vi har goda förhoppningar om fortsatt tillväxt, men dras även fortsättningsvis med uppstarts- och expansionskostnader. I Finland behåller vi ställningarna och en oförändrad marknadsandel trots en rad utmaningar och fortsatt stor prispress. Med en förlust under våren och en vinst under hösten var marknadsandelen oförändrad under året. Utmaningarna på den finska marknaden är stora, men fler kontrakt väntas bli konkurrensutsatta under de kommande åren och vi har en bra och effektiv organisation på plats för att ta del av marknadens tillväxt. Vår interregionala aktör Swebus har ett välkänt varumärke och ett starkt erbjudande. Efter en mycket bra start på året, där bland annat askmolnet bidrog till kraftigt ökad busstrafik, blev avslutningen av året tuffare av främst två skäl. Dels väljer kunderna dyrare transportmedel i bättre tider, dels ökar den prismässiga konkurrensen från offentliga aktörer. För att stärka vår position och tydliggöra vårt mervärde till kunden, satsar vi ytterligare på säljfrämjande åtgärder framöver. I början av sommaren lanserade Swebus framgångsrikt direkttransfer mellan Stockholm Central och Arlanda. Investeringen var kostsam inledningsvis, men är en långsiktig satsning som hittills går enligt plan. Strukturella förändringar på marknaden De senaste åren har konkurrensen inom den regionala trafiken varit svår att bryta igenom i alla länder, utom i Sverige och Danmark. De offentliga aktörerna har vunnit upphandlingar till underpriser som har varit omöjliga för oss att matcha givet den kvalitet vi vill erbjuda. Men utvecklingen har blivit ohållbar sedan det visat sig omöjligt för dessa aktörer att visa lönsamhet i de underprissatta kontrakten. För närvarande granskas därför offentliga aktörer i både Finland, Danmark och Norge. 8 NOBINA ÅRSREDOVISNING 2010/2011

9 vd-ord» Vi fokuserar på kontrakt med god lönsamhet. I Finland gäller det den kommunala huvudkonkurrenten HELB, som ifrågasätts efter att kommunen tvingats täcka upp deras förluster med allt större lån. Danska DSB har av sin regering förbjudits att delta i upphandlingar i Sverige mot bakgrund av sina stora förluster här. I Norge granskar Riksrevisjonen statliga Nettbuss verksamhet utanför Norge och i Oslo utvärderas en försäljning av Unibuss. Även i Göteborg fortsätter det kommunala bussbolaget att gå med förlust. Vi kan konstatera att offentligt ägda kollektivtrafikföretag som drivs utan affärsmässiga krav inte är långsiktig hållbara och det är bara en tidsfråga innan vi ser alla konsekvenserna av detta. Jag är övertygad om att ett erfaret trafikföretag, som Nobina, med verktyg att förändra blir morgondagens vinnare. Redan nu konsolideras den nordiska marknaden genom ett flertal förvärv och samgåenden. Deutsche Bahn köpte brittiska Arriva och de franska aktörerna Veolia och Transdev håller på att slå samman sina kollektivtrafikorganisationer. Och utvecklingen väntas fortsätta, inte minst i Sverige. SL sålde under året sitt återstående innehav i Busslink till Keolis, vilket skedde samtidigt som flera stora SL-avtal upphandlades. Jämtländska KR-trafik och Nettbuss Sverige löste upp sina ägarband och Vänersborgs Linjetrafik (VL-trafik) övertogs av Buss i Väst. Dessutom bildade ett antal mindre trafikföretag i bussbranschen alliansen Together. Det är svårt att bedöma fullt ut hur den nya svenska kollektivtrafiklagen kommer att påverka marknadsutvecklingen, men vi ser redan nu att nästan alla län organiserar kollektiv trafiken under en ny myndighet, Kollektivtrafikmyndigheten, för att öka det politiska inflytandet. Landstinget tar därmed hela ansvaret för kollektivtrafiken. Från Nobinas sida tror vi att det viktigaste är att trafiklösningarna utvecklas i samarbete med trafik företagen och att det sker närmare kunden, utifrån lokala förutsättningar. Allt fler trafikhuvudmän tillämpar incitamentsstyrda kontrakt, men trots en positiv utveckling av kontraktsvillkoren är det fortfarande svårt för nya aktörer att delta i upphandlingarna. Trafikföretagen tvingas kalkylera in alltför stora merkostnader för att täcka de risker och särskilda krav som de upphandlande myndigheterna ställer. Vi anser att risker för skadegörelse och extrema väderförhållanden inte ensidigt ska vila på trafikföretagen. Vår förhoppning är att allt fler trafikhuvudmän väljer att utforma kontraktsvillkoren i linje med branschrekommendationerna så att kunderna slipper betala ett alltför högt pris för sin kollektivtrafik. Höga förväntningar och stora möjligheter Vår vision är att alla ska resa med oss. Därför arbetar vi ständigt med att förbättra vårt erbjudande till kunden. Hur väl vi lyckas beror på hur duktiga vi är på att motivera våra medarbetare, vars engagemang är en av våra viktigaste konkurrensfördelar. Därför förtydligade vi under året våra gemensamma värderingar, utvecklade vårt erbjudande för att öka antalet resor, investerade tid och resurser i ledarskapsfrågor samt ökade antalet individuella utvecklingssamtal och återkopplingar. Det närmaste året fokuserar vi på att vinna fler kontrakt med förutsättningar för god lönsamhet. Ju fler upphandlingar på marknaden, desto större är urvalet av intressanta kontrakt att lämna anbud på. Vi kommer att hålla fast vid vår strategi att endast lämna anbud med förutsättning för lönsam utveckling och välkomnar därför de nya kvalitetsutvärderingarna där vi bättre kan visa vilket mervärde vi erbjuder kunden. Vi ser också över våra arbetsprocesser och effektiviserar verksamheten ytterligare. Här är optimeringen av bussflottan ett centralt verktyg liksom att hitta alternativa bränslelösningar för att nå ökad flexibilitet vid prishöjningar. Vägen till ett hållbart samhälle börjar i vår värld på bussen och vi är övertygade om att ökad kundnöjdhet och högre marginaler går hand i hand även de kommande hundra åren. Ragnar Norbäck VD NOBINA ÅRSREDOVISNING 2010/2011 9

10 marknad översikt Kollektivtrafiken en del av vardagen Nobina verkar på en växande marknad i förändring; att resa kollektivt har aldrig varit mer rätt. Allt fler väljer bussen för att spara tid, pengar och miljö. Trafikföretagen får större inflytande i utformandet av trafiken och de framtida vinnarna är de aktörer som kan erbjuda en attraktiv, prisvärd och lönsam produkt till sina kunder. resandets utveckling EN VÄXANDE MARKNAD Nobinas största marknad finns i storstäderna. Majoriteten väljer bussen ibland och cirka 25 procent reser kollektivt dagligen. Kvinnor färdas mer med buss än män medan ungdomar och pensionärer använder bussen mest. Den nordiska marknaden för kollektiva bussresor väntas växa de närmaste åren och omsatte 2010 omkring 44 miljarder kronor, varav den regionala trafiken stod för nästan 90 procent och den interregionala trafiken för drygt en tiondel. ALLT TALAR FÖR DET KOLLEKTIVA RESANDET MEN DET TAR TID ATT ÄNDRA MÖNSTER Omsorg om miljö, fritid och privatekonomi gör det allt mer attraktivt att låta bilen stå till förmån för resor med buss eller tåg. Redan med fem resenärer på bussen bidrar det oavsett drivmedel till att minska belastningen på miljön. Men trots att bilen är dyr, skapar trängsel och belastar miljön, ökar den genom sin bekvämlighet snabbare än bussen, överallt utom i storstäderna. De flesta som inte åker kollektivt gör det för att de saknar kunskap om hur kollektivtrafiken fungerar och var den finns. Fördomar om restider och trafikstörningar gör tröskeln hög. Ansträngningar bland politiker och trafikföretag lyckas inte lyfta kollektivtrafikens marknadsandel som sedan årtionden ligger still runt 20 procent. Men ett gemensamt förändringsarbete pågår. En fördubbling av kollektivtrafiken skulle minska persontrafikens koldioxidutsläpp med drygt 20 procent och ge en samhällsekonomisk vinst på drygt fyra miljarder kronor. I början av 2008 presenterade en enad kollektivtrafikbransch därför sin ambition för Näringsdepartementet att fördubbla kollektivtrafikens marknadsandel på kort sikt och kollektivtrafikresandet till år Under våren 2008 presenterade bransch föreningarna en gemensam handlingsplan för regeringen och därefter drog fördubblingsarbetet i gång med full kraft genom olika delprojekt. PRISBILD OCH PRODUKTUTVECKLING I dåliga tider är det svårare för stat, kommun och landsting att nå en balanserad budget, vilket minskar möjligheten för kollektivtrafiken att få höjda anslag. Den ekonomiska utvecklingen påverkar även finansieringen av bussar som står för omkring 40 procent av kostnaden i avtalen. Idag specialtillverkas alla bussar på marknaden eftersom kraven varierar från en beställare till en annan och då antalet konkurrerande bussleverantörer fortsätter att vara lågt, påverkas prisbilden och produktutvecklingen negativt. Under 2010 redovisade flertalet internationella trafikföretag låg eller negativ lönsamhet i sin nordiska verksamhet. Samtliga aktörer förväntar sig att prisbilden i Norden kommer att förbättras ur trafikföretagens synvinkel. I hela Norden går utvecklingen mot mer incitamentsstyrda avtal som ska öka resandet och göra det lönsamt att erbjuda kollektiv» Omsorg om miljö, fritid och privatekonomi gör det allt mer attraktivt att låta bilen stå till förmån för resor med buss eller tåg. 10 NOBINA ÅRSREDOVISNING 2010/2011

11 en alldeles vanlig vardag

12 marknad översikt» Busstrafiken stod för cirka 59 procent av det totala kollektiva resandet och ökade något under trafik. Och i takt med att allt fler trafikområden öppnas upp för konkurrens kommer prisbilden att förbättras och gynna de trafikföretag som kan leverera bra kvalitet till ett bra pris. resandet i norden Resandet ökar i Sverige och det gäller både bilresor och kollektivtrafik. Busstrafiken stod för cirka 59 procent av det totala kollektiva resandet och ökade med 0,4 procent fler resor under Det kan jämföras med tunnelbanan som stod för cirka 27 procent och tåg för cirka 14 procent av resorna. I Norge ökade antalet resande i kollektivtrafiken med 1,3 procent under 2010, vilket motsvarade utvecklingen under 2009, enligt den norska statistiska centralbyrån. Den stora tillväxten skedde i samband med att kollektivtrafiken kompletterades med tunnelbana och spårvagn, dock utgör dessa en relativt liten del av den totala trafiken. Busstrafiken stod för cirka 60 procent av den totala kollektivtrafiken och andelen har varit oförändrad de senaste åren. I Finland ökade det kollektiva resandet i huvudstadsområdet med 2,2 procent under Busstrafiken stod för drygt hälften av resorna och ökade samtidigt med fyra procent. Det kan jämföras med tunnelbanan som stod för cirka 17,5 procent och tåg för cirka 14,4 procent av resorna. I Danmark stod busstrafiken för cirka 40 procent enligt en undersökning som genomfördes 2009 och förhållandena var oförändrade under Antalet resande har minskat sedan 2003 som ett resultat av ekonomisk tillväxt och ökad konkurrens från bilen som huvudsakligt transportmedel. Enligt samma mönster ökade antalet bussresor med 2,4 procent under 2010 på grund av finanskrisen. De senaste två åren har det skett omfattande förändringar i kollektivtrafiken i form av nedskärningar, strukturella omvandlingar och effektivisering av såväl stads- som regionaltrafik. Översikt kollektivtrafik i Sverige, Danmark, Norge och Finland 2010/2011 All linjelagd kollektiv trafik (tåg & buss) Marknadsvärde md SEK Linjelagd kollektiv busstrafik Antal bussar Marknadsvärde md SEK Antal bussar Konkurrensutsatt linjelagd kollektiv busstrafik Regional trafik Marknadsvärde md SEK Interregional trafik Marknadsvärde md SEK Sverige 30, , ,0 0,8 Danmark 24, , ,2 0,3 Norge 13, , ,6 0,3 Finland 20, , ,7 0,8 Summa 88, , ,5 2,2 Marknadsvärdena är uppskattningar gjorda av Nobina. 12 NOBINA ÅRSREDOVISNING 2010/2011

13 närhet i vardagen framvagnsvinjett

14 BAKGRUND: Så hamnade vi här kollektivtrafiken i Sverige och 1970-talet präglades av en kraftig nedgång för kollektivtrafiken i takt med att bilen gjorde sitt intåg i samhället. Trafikföretagen satt på ensamrätter och styrde både prissättning och trafik gentemot uppdragsgivarna inom sina respektive trafikområden. Trots ökade subventioner, dålig samordning av tidtabeller och krångliga biljettsystem var det emellertid svårt att bryta mönstret och det fanns ett stort behov att flytta makten från trafikföretagen till politikerna bildades Storstockholms Lokaltrafik (SL) och 1978 kom trafikhuvudmannareformen talet Trafikhuvudmannareformen slog igenom och resulterade i ett samlat trafikutbud som handlades upp genom offentlig upphandling och nya biljettsystem. Vi gick från busslinjer till bussystem och kollektivtrafiken fick ett rejält uppsving tack vare god ekonomi och en politisk vilja att fler skulle resa tillsammans. Med de nya samordnade trafiksystemen kunde stockholmaren resa genom hela staden för en femtiolapp i månaden och jämtlänningen behövde inte som tidigare fyra olika biljetter för att resa till och från jobbet. Men det var först 1989, i samband med nästa trafikreform, som marknaden avreglerades helt talet avslutades med att koncessions avtalen (med vissa små undantag) och trafikeringsrätterna övergick till huvudmännen som nu kunde genom föra offentliga upphandlingar av ett önskat utbud oberoende av gamla strukturer. Makten flyttades från trafikföretagen som var tvungna att leverera motsvarande utbud som tidigare men till väsentligt lägre priser. Vi fick högre kvalitet tack vare ett nytt köparperspektiv, men även en orealistisk prisbild till följd av den hårda konkurrensen. Trafikföretagen var inte mogna att bedöma marknaden och köpte marknadsandelar till underpriser i god förhoppning om lönsamma kontrakt. Samtidigt minskade skattemedlen till följd av den ekonomiska krisen och dränerade trafikföretagen som hade begränsade möjligheter att påverka produkten. Konsekvenserna av denna utveckling ser vi än idag talet gav oss tydligare trafikerbjudande, lägre kostnader och högre kvalitet. Samtidigt drogs trafikföretagen med stora förluster och det fria upphandlingsförfarandet hade utvecklats till ett komplicerat system som begränsade både beställare och utbussförare eftersom det fokuserade mer på detaljer och kostnader än på funktion och kundbehov. Runt om i världen ökade fokus på miljö- och klimatfrågor, urbaniseringen fortgick, drivmedelspriserna sköt i höjden och man införde trängselavgifter för att förbättra framkomligheten. Efter den statliga utredningen Koll Framåt som blev klar år 2007, enades kollektivtrafikbranschen i början av 2008 kring ett förslag till en gemensam handlingsplan för att fördubbla kollektivtrafikens marknadsandel på kort sikt och kollektivtrafikresandet till år talet bjuder på utvecklingen av den nya kollektivtrafiklag som träder i kraft den 1 januari år Syftet med den nya lagen är att modernisera kollektivtrafiken och anpassa den till EUs nya regelverk på området. Enligt den nya lagstiftningen ska trafikföretag få etablera kommersiell kollektivtrafik fritt inom alla geografiska marknadssegment, med målet att öka dynamiken och bidra till ett större utbud av kollektivtrafik och ett ökat resande. Samtidigt får den regionala kollektivtrafikmyndigheten bättre förutsättningar att agera effektivt genom en mer funktionsenlig befogenhet och en tydligare roll- och ansvarsfördelning, menar regeringen. För resenärerna kommer den nya regleringen att kunna leda till ett större antal resealternativ och ökad valfrihet. Från dåtid till nutid. 14 NOBINA ÅRSREDOVISNING 2010/2011

15 Marknad regional trafik Marknaden för regional trafik Affärsmodellen för regional trafik möjliggör säkra intäkter genom långa kontrakt och nära relationer med kunder och uppdragsgivare. Den nordiska marknaden är i stor omvälvning med pågående konsolidering genom förvärv eller samgåenden. Snart löper också de sista koncessionsavtalen ut och allt fler trafikområden öppnas upp för offentliga upphandlingar. Modellen med offentlig upphandling ETT TRAFIKOMRÅDE HANDLAS UPP Politiskt styrda, offentligt ägda uppdragsgivare, ansvarar för den regionala trafikförsörjningen, ofta kommun eller landsting. Den regionala trafiken innefattar regiontrafik, stadstrafik och skolbusstrafik. På många håll i Norden sitter enskilda trafikhuvudmän och trafikföretag på ensamrätter för driften genom gamla så kallade koncessionsavtal, men på allt fler håll handlas trafiken upp offentligt i enlighet med EUs nya trafikförordning som förbjuder koncessionsavtal. I takt med att de nuvarande koncessionsavtalen löper ut de närmaste åren kommer kollektivtrafiken i hela Norden att kon kurrensutsättas. I EN OFFENTLIG UPPHANDLING I de fall trafikavtalen tilldelas enligt lagen om offentlig upphandling bjuder trafikhuvudmannen in samtliga intresserade trafikföretag till en offentlig upphandling. Förberedelser inför en upphandling påbörjas i god tid och verksamma dotterbolag börjar i allmänhet föra diskussioner med relevanta trafikhuvudmän upp till tre år före en aktuell process formellt påbörjas. Särskilda anbudsteam skapar sig en korrekt helhetsbild av förutsättningarna år för år, i varje enskilt fall. Planeringen omfattar alltifrån beläggning och trafikplanering till investeringar i medarbetare, bränsle, bussar och depåer. Målet är att förbereda anbud som är attraktiva för alla parter både uppdragsgivare och kunder och som också ger trafikföretaget en tillfredsställande lönsamhet. Nobina är en aktiv part i den branschdialog som förs mellan trafikföretag och uppdragsgivare för att förbättra samsynen på mål och medel i upphandlingsförfarandet, såsom utvärderingsmodeller och allmänna villkor för ökad förutsägbarhet och transparens. Några konkreta resultat av dessa insatser är branschgemensamma avtalsmallar som arbetades fram under 2010 och nya typer av kvalitetsutvärderingar som nu används av allt fler huvudmän i upphandlingarna. uppdragsgivaren OCH DEt VINNANDE trafikföretaget UPPRÄTTAR ETT AVTAL Avtalet mellan uppdragsgivaren och trafikföretaget reglerar hur trafiken ska drivas och löper i allmänhet under fem till åtta år, med option till förlängning. Avtalen reglerar allt ifrån tidtabeller och biljettpriser till hur bussarna ska se ut och vilket bränsle som ska användas. Det finns en strävan efter att av talen ska vara mindre detaljerade och mer funktionsstyrda så att trafikföretagen i högre utsträckning ska kunna utforma sitt erbjudande efter egen bedömning av marknadens behov. Det vanligaste är att trafikföretaget får betalt enligt ett bruttoavtal. Då får trafikhuvudmannen alla biljettintäkter medan ersättningen till trafikföretaget bestäms utifrån det antal kilometer och timmar som körs, vilket ger begränsade incitament att på kort sikt locka resenärer. Nettoavtal är sällsynta, och ger istället huvuddelen av biljettintäkterna till trafikföretagen och gynnar de aktörer som kan bedriva en effektiv verksamhet och attrahera fler resenärer. Nackdelen är att trafikföretaget inte kan styra utbudet efter efterfrågan, det gör uppdragsgivaren. Ett incitamentsavtal slutligen, är en mellanform mellan brutto- och nettoavtal och blir allt vanligare på marknaden. Det utgår från bruttoavtalet men ger trafikföretaget möjlighet att öka sina intäkter om antalet resenärer ökar. OCH DÄREFTER RULLAR TRAFIKEN När bolaget har förhandlat fram ett kontrakt med en trafikhuvudman och det har blivit undertecknat gäller, med få undantag, att det inte går att omförhandla kontraktsvillkoren om inte båda parter ömsesidigt samtycker till ändringarna. Vid trafikstart flyttar befintliga bussförare och övriga medarbetare inom driften vanligtvis med till det bussföretag som vinner kontraktet. Därigenom elimineras omedelbart kostnader för lön, försäkringar och pensioner för dessa medarbetare för det bussföretag som lämnar över trafiken. Det inkommande trafikföretaget måste erbjuda anställning till förarna i den pool som utgörs av tidigare medarbetare hos det utgående trafikföretaget, före eventuell ny anställning. De flesta kontrakt innehåller möjlighet till förlängning med ett till tre år, om trafikhuvudmannen ett år före utgången av den ursprungliga kontraktsperioden underrättar trafikföretaget om detta. NOBINA ÅRSREDOVISNING 2010/

16 Marknad regional trafik Vägen till lönsamhet INTÄKTER Vid dagens prisnivåer är biljettintäkterna inte tillräckliga för att täcka uppdragsgivarnas kostnader. Skillnaden finansieras av skattemedel. Självfinansieringsgraden varierar både nationellt och över tid, men ligger nu i genomsnitt på procent i hela Norden, med lokala variationer. Gemensamt för de olika typerna av trafikavtal är att förändringen av ersättningen över tid följer ett index som ska kompensera trafikföretaget när kostnaderna för exempelvis driv medel eller löner ökar. Hur ofta index justeras varierar lite mellan de nordiska länderna, men trenden går mot mer frekventa justeringar. I Danmark justeras index månadsvis, i Sverige och Finland kvartalsvis medan uppräkningen i Norge sker först ett år i efterskott. KOSTNADER Prissättning är vanligtvis den primära variabeln för trafikföretag att särskilja sig positivt under upphandlingsprocessen, vilket som regel gynnar större, mer effektiva trafikföretag, som kan leverera transporttjänster till låga kostnader. Nobina har som princip att bara lämna anbud som har goda förutsättningar för bra lönsamhet, och väljer således inte att prisa in sig för att vinna över konkurrenterna. Som det största företaget inom busstrafik i Norden har Nobina uppnått avsevärda besparingar genom att centralisera en stor del av inköpen för vart och ett av koncernens verksamma dotterbolag. Detta betyder att bolaget ofta kan upphandla kontrakt till pris nivåer som är konkurrenskraftiga till exempel genom att söka upp förmånliga villkor för poster som bränsle, däck och reservdelar till bussar. Bussflottan utgör omkring 40 procent av avtalskostnaden. Ofta innehåller den lösning kunden väljer en kombination av nyinköpta bussar och bussar som redan tidigare använts i verksamheten. Investeringen sker inför trafikstart och målet är att omplacera eller Lönsamhetsutveckling i ett normalt kontrakt, sju år med möjlighet till två års förlängning Intäkter Bokfört värde EBITDAR EBIT Ackumulerat kassaflöde sälja bussarna i samband med att kontraktet löper ut. Ju mer standardiserade bussarna är, desto bredare användningsområde har de inom koncernen över tid. Uppdragsgivarnas krav på bussarna kan emellertid vara mycket detaljerade när det kommer till exempelvis bränsletyp, sitsklädsel, dörrbredd eller karossfärg, vilket kräver långsiktig planering för att optimera användningen på sikt. Kraven på bussarna är likartade i de nordiska länderna med undantag för Finland, vilket innebär att det är svårare att omplacera bussar till eller från landet i samband med nya kontrakt. Specifikation av bränsletyper och emissions nivåer är idag standard i anbudsunderlagen. I linje med politiska mål ska 40 procent av trafiken köras med bussar som använder ett förnyelsebart drivmedel år 2012 och år 2020 ska andelen ha ökat till 90 procent. För att möta målen måste trafikföretagen snabbt anpassa sin bussflotta och öka andelen för nyelsebara drivmedel. För alla buss företag och trafikhuvudmän innebär detta en kostnadsökning och en stor omställning. Nobina intensifierar sin omvärldsbevakning och kompetensutveckling inom området framtida drivmedel. Dialogen med leverantörer och uppdragsgivare fokuserar allt mer på inköp av bussar och i olika samarbetsprojekt med tillverkare och uppdrags givare utvärderas olika alternativa driv medel. LÖNSAMHET De kundspecifika lösningarna liksom starten för ett nytt trafikavtal medför ofta nya investeringar i bussflottan både vad gäller uppgraderingar av befintliga bussar och nya inköp. Kostnaderna och intäkterna i det enskilda avtalet blir därmed ojämnt fördelade under avtalsperioden, liksom lönsamheten. Dessutom kan otillräckliga indexuppräkningar göra eventuella kostnadsökningar för bränsle och löner till ett problem för trafikföretagen. Ett rätt beräknat avtal i kombination med effektiv drift ger dock en positiv lönsamhet sett över hela avtalsperioden. Avtalsportföljens sammansättning av nya och pågående avtal påverkar därmed den samlade lönsamheten för det enskilda året. Nobina har cirka 146 trafikavtal av varierande ålder och storlek. Optimering av bussflottan, effektiv trafikplanering och en bra dialog med uppdragsgivaren är bästa vägen till god lönsamhet. Genom att undvika tomma körsträckor, använda miljövänligt drivmedel, tillämpa miljövänlig körning och framförallt genom att fylla bussarna, minskar både utsläppen och kostnaderna. MSEK KONTRAKTSÅR OPTIONSÅR ÅR 1 ÅR 2 ÅR 3 ÅR 4 ÅR 5 ÅR 6 ÅR 7 ÅR 8 ÅR 9 16 NOBINA ÅRSREDOVISNING 2010/2011

17 En ny väg framåt i Norrtälje I juni 2011 startar Nobina ny trafik i Norrtälje för uppdragsgivaren SL. Det är första gången som SL låter ett trafikföretag få ett så stort ansvar för den direkta kundrelationen. Nobina får i Norrtäljeavtalet stor frihet att utforma utbud, tidtabeller och marknadsföring och därmed en ökad möjlighet att påverka antalet resande. Det innebär att Nobina tar högre risk, men också större del av intäkterna. Den nya Norrtäljetrafiken är en av årets mest spännande händelser. I avtalet med SL har Nobina fått utökat ansvar, stort handlingsutrymme och tydliga ekonomiska incitament för att öka det kollektiva resandet mellan Norrtälje och Stockholm. Målet är att öka resandet Kontraktet är indelat i två olika ersättningsmodeller. I den ena mer traditionella delen får Nobina»vanlig» ersättning för trafik i och omkring Roslagen, lokal trafik i Norrtälje samt landsbygdstrafik längre ut i länet. I den andra delen, som omfattar tre pendlarlinjer, får Nobina istället betalt enbart baserat på antalet resande en intäkt per påstigande i rusningstrafik och en annan lägre intäkt per påstigande i lågtrafik. Det finns också utrymme för en kvalitetsbonus vid extra hög kundnöjdhet, vilket kan bli en utmaning då Norrtäljeborna idag är de mest nöjda i hela länet. Vi ser fram emot att visa hur vi som trafikföretag kan öka resandet genom ett bättre erbjudande. För oss som har ambitionen att dubbla antalet resenärer på sikt, är nöjda kunder trots allt en mycket bra utgångspunkt, säger trafikchefen Leif Enebrink. Hög service ombord De tre pendlarlinjerna kommer att köras med dubbeldäckare och ha trådlöst internet ombord. Bussarna går på RMEbränsle (biodiesel på rapsolja) som är helt fossilfritt. Fördelen med dubbeldäckarna är att Nobina kan erbjuda en produkt med hög komfort som låter alla resande tillvarata restiden bättre. De blir också fullt tillgängliga för kunder med funktionshinder. Ombord på bussen satsar vi på vänligt bemötande och korrekt information, exempelvis beträffande aktuella trafikstörningar. Vi kommer också att se över ressträckan och eventuellt flytta ändhållplatser utifrån resmönstret och anslutande trafik. Det är nästan bara fantasin som sätter gränser för hur vi kan utveckla erbjudandet så att fler väljer att resa i kollektivtrafiken, säger Leif Enebrink. Bättre kunskap om fördelarna Målet är att öka bussresandet successivt, främst genom att nå bilresenärerna. Kollektivtrafikens nuvarande andel i pendling är 50 procent från Norrtälje till Stockholm. En omfattande kartläggning och analys ligger till grund för bedömningen av den framtida potentialen. Under anbuds arbetet frågade Nobina sina potentiella kunder vart de åker, hur de åker, när och varför inte. Genomsnittsbilisten trodde att det tog 45 procent längre tid än vad det tar i verkligheten, en timme. En viktig del i marknadsföringen framöver blir därför att eliminera sådana fördomar och informera om möjligheter och fördelar med kollektiv trafiken. Direkt efter att upphandlingsresultatet offentlig gjordes i december påbörjades arbetet med att förbereda trafikstarten i juni. Det är en ovanligt kort uppstartstid jämfört med den mer normala på ett år. Vi har stora planer för Norrtälje. Vissa idéer kommer att genomföras direkt, medan andra får vänta tills vi har etablerat en relation och hunnit testa systemet. Just nu pågår ett intensivt arbete med att få alla delar på plats samt utbilda och inspirera alla medarbetare så att trafikstarten ska gå så smidigt som möjligt, säger Leif Enebrink. Potential för lönsamhet Depåer och verkstäder har anpassats för att kunna ta emot de nya dubbeldäckarna. Dessutom ligger bussanläggningarna i Norrtäljetrakten istället för i Stockholm. Genom att ha uppställningsplatser där merparten av förarna bor kan bussarna starta vid den aktuella körsträckan istället för att först transporteras från Stockholm till den första hållplatsen. På så sätt undviker man tom körning och onödig belastning på miljön samtidigt som förarna slipper en extra resa till jobbet. Norrtäljeavtalet är ett tydligt steg i linje med den nya kollektivtrafiklagen som träder i kraft i Sverige Incitamentsdelen med ersättning per påstigande resenär innebär alltså högre risk om vi inte lyckas attrahera så många nya resenärer som vi uppskattar och önskar. Men fram förallt en enorm potential i möjligheten att påverka resandet för att skapa högre intäkter och bättre lönsamhet, säger Leif Enebrink.

18 Marknad regional trafik nordisk översikt Under 2010 påbörjades konsolideringen av den svenska marknaden genom ett flertal förvärv och samgåenden. Deutsche Bahn köpte Arriva. Veolia och Transdev håller på att slå samman sina kollektivtrafikorganisationer. SL sålde sitt innehav om 30 procent i Busslink till Keolis som nu äger 100 procent av Busslink. Jämtländska KR-trafik och Nettbuss Sverige löste upp sina ägarband. Dessutom bildade ett antal mindre trafikföretag i bussbranschen alliansen Together. Vänersborgs Linjetrafik (VL-trafik) togs över av Buss i Väst. SVERIGE I Sverige är Nobina marknadsledande inom regional trafik med en tredjedel av den offentligt upphandlade marknaden som är uppdelad på 20 trafikhuvudmän och är värd omkring 14 miljarder kronor. Andra stora aktörer på marknaden är Keolis ägda Busslink, Arriva och Veolia. Nästan all linjelagd kollektivtrafik med buss upphandlas offentligt. I vissa städer löper fortfarande gamla koncessionsavtal som begränsar konkurrensen. SL är den största trafikhuvudmannen då Stockholm ensamt står för närmare hälften av all svensk kollektivtrafik. Enligt den svenska lagen om offentlig upphandling ska en upphandlande myndighet anta det anbud som har lägst pris eller på annat sätt är ekonomiskt mest fördelaktigt. Det senare innebär att en anbudsgivare kan försöka kompensera ett högre pris med en bättre erbjuden kvalitet. De senaste åren har trafikhuvudmännen infört så kallade kvalitetsutvärderingar vid sidan om den kvantitativa jämförelsen mellan inkomna anbud. I dessa fall poängsätts även verksamhetsbeskrivningen och väger lika tungt som det erbjudna priset. Vanligast på den svenska marknaden är bruttoavtal. Utvecklingen går emellertid mot incitamentsavtal. Ersättningen i kontrakten justeras normalt utifrån kvartalsvisa indexeringsuppräkningar. I januari 2012 träder ny svensk lagstiftning för kollektivtrafiken i kraft med ett tydligare kundperspektiv och ett större ansvar och därmed drivkraft för trafikföretaget. Lagstiftningen baseras i stort på de modeller som tagits fram inom ramen för fördubblingsarbetet, där branschen med starkt stöd av Nobina har varit aktiva. Målet är att modernisera kollektivtrafiken, skapa bättre dynamik på marknaden och öka resandet. Strategiska beslut om kollektivtrafik, som i dag ofta fattas av länstrafikbolag, ska fattas i förvaltningsform för ökad insyn och bättre samordning med annan samhällsplanering. NORGE Den norska marknaden för kontraktsbunden regional trafik omsätter omkring 4 miljarder kronor och utgör 20 procent av den totala marknaden för regional trafik. Marknadsledare är statligt ägda Nettbuss med 26 procent av den konkurrensutsatta kollektiva busstrafiken, medan Nobina är näst största aktör med 17 procent av marknaden. Därutöver finns en rad små, lokala företag som tillhandahåller trafik genom koncessioner. Sedan 1994 har norska trafikhuvudmän haft möjlighet, men inte varit tvingade, att tilldela trafikkontrakt genom offentlig upphandling. Andelen offentligt upphandlad kollektivtrafik i Norge är därför mindre än i Sverige, men förväntas överstiga 50 procent under 2011 till följd av ett EU-direktiv som förbjuder de nuvarande koncessionsavtalen. Allteftersom konkurrensen i Norge blir större, bedömer Nobina att utrymmet för konsolidering bland de lokala bussföretagen ökar. Trafikhuvudmännen upphandlar oftast både skolbuss och linjebussar i ett sammanhang. Några av trafikpaketen omfattar numera även färdtjänst. Anbudsunderlaget specificerar liksom i Sverige de linjer och tidtabeller som ska täckas av trafikföretaget och innehåller vanligtvis detaljerade krav på busstyp (exempelvis ålder och design på kaross och inredning), miljöstandard (såsom bränsletyp, emissionsnivåer och avgasfilter) och kvalitet. I tätorter går trenden mot hybridbussar och i glesbygden mot biodiesel med stränga utsläppskrav. Uppdragsgivarna efterfrågar nästan uteslutande nya bussar vilket ställer höga krav på finansieringen. Justering av den indexerade ersättningen sker endast en gång per år. FINLAND Den finländska marknaden för kollektivtrafik med buss är värd motsvarande cirka 6,5 miljarder kronor och väntas växa med 15 procent de närmaste åren. Regionaltrafiken i Finland avreglerades i mitten av 1990-talet, men fortfarande är Helsingforsområdet, Tammerfors och Åbo de enda marknader som är öppna för offentlig upphandling, vilket utgör omkring 40 procent av den totala marknaden. I Åbo och Tammerfors saknar Nobina tillgång till en väl belägen depå i dagsläget och bedriver endast trafik i Helsingforsområdet. I resten av Finland är kollektivtrafiken fortfarande helt skyddad från konkurrens, till förmån för små lokala trafikföretag. Under året trädde ett nytt EUdirektiv i kraft som begränsar koncessionsavtalen och väntas öppna upp stora delar av den finländska marknaden för konkurrens de närmaste åren. Helsingforsområdet är Finlands största marknad för regional trafik. Anbudsförfarandet i Helsingforsområdet är utformat som i Sverige med trafikkontrakt som löper i fem år. Men till skillnad från de andra nordiska länderna tilldelas offentligt upphandlade kontrakt i Finland normalt sett för varje specifik linje, snarare än för ett helt regionalt eller lokalt nätverk. Efter en sammanslagning av flera transport- och miljömyndigheter i Helsingforsområdet dominerar en enda trafikhuvudman, HRT Helsinginfors Regionens Trafik sedan En kraftig prispress har bidragit till en konsolidering på den finska marknaden som numera domineras av fem stora aktörer. Marknadsledare i Helsingforsregionen är den kommunala aktören Helsingfors Busstrafik med drygt 40 procent av marknaden. 18 NOBINA ÅRSREDOVISNING 2010/2011

19 Marknad regional trafik» Nobina har som princip att bara lämna anbud som har goda förutsättningar för bra lönsamhet, och väljer således inte att prisa in sig för att vinna över konkurrenterna. Nobina är näst störst med omkring en tredjedel av den offentligt upphandlade trafiken. Därefter kommer franska Veolia, statliga järnvägsaktören PohjolanLiikenne och sist WestendinLinjat. I dagsläget råder hård konkurrens i en prismiljö som kräver hög effektivitet för att kunna ge ett positivt rörelseresultat, men prisbilden har successivt blivit bättre de senaste fem åren. Dessutom är kostnadsindexeringen en stor utmaning. Den regleras kvartalsvis men har ett upplägg som gör att eventuella kostnads ökningar under det gångna kvartalet riskerar att inte täckas. Dialog pågår med uppdragsgivaren, och det lokala transportförbundet kommer att öppna förhandlingar med både den nya huvudmansorganisationen och instanserna som kontrollerar indexen för att få rimligare villkor. DANMARK Hösten 2008 startade Nobina på ett framgångsrikt sätt trafik i Danmark för första gången. Etableringen i Danmark innebar en inbrytning på en geografisk marknad som är värd cirka 7,5 miljarder kronor, det vill säga drygt 15 procent av den nordiska marknaden för linjelagd kollektivtrafik med buss. Den danska kollektivtrafiken med buss blev konkurrensutsatt i början av 1990-talet och idag upphandlas samtliga trafikområden i landet. Kollektivtrafiken i Danmark fungerar på samma sätt som på övriga nordiska marknader. Marknaden är konsoliderad med sex regioner och lika många uppdragsgivare. Arriva är marknadsledare med cirka 40 procent av marknaden efter tre stora förvärv; kommunala Bus Danmark, statliga järnvägsoperatören Combus samt Veolias danska verksamhet. Keolis är genom sitt danska företag City-Trafik det näst största trafikföretaget. Nobinas andel av marknaden uppgår till knappt fem procent, men väntas öka de närmaste åren när en fjärdedel av trafiken upphandlas på nytt. Kvalitet är en större faktor än pris i Danmark vilket påverkar utformningen av upphandlingarna och speglas i de stigande anbudspriserna. De danska uppdragsgivarna ställer sig positiva till en utveckling där trafikföretagen är mer delaktiga i att utforma produkten och får en större del av ersättningen. Många trafikområden har incitamentsavtal med drivkrafter för mindre utsläpp och fler nöjda kunder. Vad gäller indexeringen av ersättningar fungerar denna bra i Danmark. Lönerna regleras halvårsvis och övriga delar såsom drivmedel och underhåll månadsvis. STORA AKTÖRER Arriva Arriva var tidigare börsnoterat i London, men köptes ut från börsen av Deutsche Bahn i augusti I Norden har företaget trafik i Sverige och Danmark. Företaget driver även tågtrafik. Veolia Veolia är ett franskt börsnoterat företag som också driver trafik med tåg, spårvagn och färjor. Företaget är det enda trafikföretaget utöver Nobina som har eller har haft linjetrafik i hela Norden, men man har för några år sedan lämnat den danska marknaden. Busslink/City-Trafik/Keolis Franska Keolis äger Busslink som tidigare hette SL-Buss och då var helägt av Stockholms läns landsting. Keolis finns liksom Arriva i både Sverige och Danmark men inte i Norge och Finland. Under 2010 sålde Landstinget sin ägarandel om 30 procent till franska Keolis som även äger företaget City-Trafik i Danmark. Helb/Helsingfors stad Staden Helsingfors bussbolag Helb är ett av de största trafikföretagen i Helsingforsregionen men har ingen verksamhet utanför Finland. Nettbuss/NSB Den statliga norska järnvägen NSB äger Norges största bussbolag Nettbuss. Företaget har verksamhet också i Sverige (Orusttrafiken, KR-trafik och Säfflebussen) och i Danmark. Tide Tide är ett börsnoterat bolag med verksamhet inom bussresor och båttransporter i Norge. I dag bedrivs verksamheten huvudsakligen i Bergen och Hordaland Fylke. Torghattengruppen Torghattengrupen inrymmer sedan november 2008 bolaget Fosen med trafikföretaget Norgesbuss. Torghatten har ingen verksamhet utanför Norge. NOBINA ÅRSREDOVISNING 2010/

20 Marknad Interregional trafik Marknaden för interregional trafik Nobina är genom Swebus en lönsam marknadsledare inom långväga trafik med buss i Sverige. Marknaden är i huvudsak avreglerad och innebär stora möjligheter för det enskilda trafikföretaget att utforma sitt erbjudande till kund. Den långa bussresan tar en allt hårdare strid mot tåget, som har stora förtroende- och leveransutmaningar. Nobina definierar interregional trafik som expresstrafik längre än tio mil. I vissa regioner är interregional trafik kombinerad med den regionala eller lokala kollektivtrafiken. I dessa fall kompenserar trafikhuvudmännen bussföretagen för att göra ett antal stopp i närheten av en reguljär, lokal kollektivbusslinje inom en viss region. Förutsättningarna varierar mer mellan de nordiska länderna än de gör för den regionala trafiken. Nobinas interregionala trafikverksamhet utgår än så länge endast från Sverige. HÅRD KONKURRENS Marknaden för interregional trafik är vanligtvis avreglerad vilket innebär att trafikföretaget har fullt ansvar för alla aspekter av tjänsten, inklusive linjeplanering, scheman och priser. Det finns inga intäkter från skatter eller några trafikavtal med en offentlig uppdrags givare. Varje intäktskrona kommer direkt från resenären och erbjudandet baseras på ett starkt varumärke, en bra produkt och effektiv distribution. Det kan jämföras med den regionala trafiken som helt regleras av den offentliga uppdragsgivaren som upphandlar tjänsten. EN VÄXANDE MARKNAD Nobina bedömer att marknaden för interregional trafik kommer att fortsätta växa allteftersom fler linjer utvecklas. Framförallt ungdomar men också pensionärer och kvinnor är stora resandekategorier för den interregionala trafiken. Men allt fler resenärer uppskattar bussens prismässigt konkurrenskraftiga service jämfört med järnväg och flyg, kostnadsbesparingen för ställa bilen och inte minst miljöaspekten. Tåget är visserligen ohotad marknads ledare för interregional trafik och växer snabbare än expressbusstrafiken, men dynamiken väntas öka på marknaden. ANDRA TYPER AV INTERREGIONALA RESOR Pendlingstrafik bedöms för närvarande ha begränsade möjligheter att utvecklas då den mesta trafiken är samhällsfinansierad och dagens regler ger de offentliga trafikbolagen invändningsrätt mot nya etableringar. Den nya kollektivtrafiklagen som träder i kraft 2012 kommer emellertid att ändra på detta. Specialresor till olika evenemang är en nischmarknad som drar till sig allt fler aktörer och resenärer. Det kan vara allt ifrån Bokmässan, till Reggaefestivalen eller Vasaloppet. Även flygtransfertrafik är en växande marknad, inte minst på grund av miljökrav och höga parkeringsavgifter. Nordisk översikt SVERIGE Marknaden för långväga trafik i Sverige avreglerades Före det hade SJ rätt att avvisa öppnandet av långväga trafiktjänster om dessa tjänster konkurrerade med järnvägen. Sedan dess har dock relativt få aktörer gått in i marknaden för interregional trafik i Sverige. Nobina har en väl fungerande affärsmodell för interregional busstrafik genom marknadsledande Swebus, som erbjuder schemalagda interregionala transporttjänster. Swebus transporterade ungefär 50 procent av alla som reste långdistans med buss i Sverige under Tvåa på marknaden är norska Nettbuss Express med omkring en femtedel av marknaden och verksamhet inom ramen för de två varumärkena Bus4you och Gobybus. Därefter kommer det norrländska trafikföretaget Ybuss med omkring sju procent av marknaden. Resterande andel fördelas mellan ett antal mindre aktörer. NORGE Marknaden för interregional trafik i Norge domineras av NOR-WAY Bussekspress, ett marknads föringsbolag ägt av 40 privata trafikföretag med ungefär 3 miljoner resenärer per år kalenderåret En av anledningarna till den högre genomslagskraften för interregionala trafiktjänster i Norge är att järnvägsnätet inte är lika utbyggt som i Sverige. FINLAND Marknaden för interregional trafik i Finland domineras av två bolag, Expressbus Yhteenliittymä och Oy Matkahuolto Ab. Vissa linjer i Finland där ursprungsdestination och slutdestination består av medelstora städer har inte tidseffektiva tågförbindelser, vilket förklarar särställningen för långdistansresor med buss i landet. DANMARK Danmark karaktäriseras av ett begränsat utbud av långdistansbussar, som är avsevärt mindre än i de andra nordiska länderna. Den interregionala trafiken domineras av Abildskov AS. Huvud saken till detta är kombinationen av ett välutvecklat järnvägsnät, ett litet land och en befolkningstäthet som ger en bra bas för järnvägs- och kollektivtrafik. 20 NOBINA ÅRSREDOVISNING 2010/2011