LAPPMARKENS PRÄSTER. En studie av bakgrund och karriär
|
|
- Lars Fredriksson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SCRIPTUM 17 Rapportserie utg. av Forskningsarkivet LZJ vid Umeå Universitet Red. Egil Johansson ISSN 0284 _ 3161 LAPPMARKENS PRÄSTER En studie av bakgrund och karriär GREGER FRÖJD & ROBERT OLSSON FORSNINGSARKIVET BOX UMEÅ Tel. 090/ MAJ 1989
2 Redaktörens rader Forskningsarkivet i Umeå syftar till en nära samverkan mellan arkiven och forskningen vid universitetet. Fördenskull utger Forskningsarkivet källskrifter i skriftserien URKUNDEN. Där publiceras valda akter och dokument ur våra arkiv, som blivit aktuella i pågående forskning och utbildning vid universitetet. På motsvarande sätt presenteras vetenskapliga framställningar och bearbetningar äv det historiska källmaterialet i rapportserien SCRIPTUM. Syftet med denna serie kan anges i följande huvudpunkter. Publikationsserien SCRIPTUM skall 1. utge forskningsmässiga kommentarer till utgåvor av källskrifter i Forskningsarkivets källserie URKUNDEN, 2. publicera andra forskningsrapporter med anknytning till Forskningsarkivets verksamhet, som befinns vara angelägna för den vetenskapliga metodutvecklingen och debatten, 3. publicera framställningar av t ex lokalhistorisk karaktär av mer allmänt 'Intresse för Forskningsarkivets verksamhet och för en bredare allmänhet. Härmed önskar Forskningsarkivet inbjuda alla intresserade till läsning och till att genom egna bidrag deltaga i utgivningen av skriftserien SCRIPTUM för ett ökat meningsutbyte inom och mellan olika discipliner vid vårt och andra lärosäten. För Forskningsarkivet i Umeå Egil Johansson
3 I Förord. Sedan den 1 juli 1986 finansierar Riksbankens jubiléumsfond ett forskningsprojekt vid Umeå universitet under titeln "Prästen som folkuppfostrare : Prästens roll i norrländskt samhällsliv före folkskolans genomförande". Projektet är placerat vid Forskningsarkivet och leds av professorerna Sten Henrysson och Egil Johansson. När Greger Fröjd och Robert Olsson vt 1987 valde att lägga sin C-uppsats i kyrkohistoria i anslutning till "Prästprojektet", kom de att under min handledning ägna sig åt prästerskapet i lappmarken. Projektet befann sig då i en uppbyggnadsfas och kunde endast erbjuda data om det fasta prästerskapet, varför undersökningens resultat kommer att behöva kompletteras. Efter språklig översyn och renskrift utförd av fil lic Margareta Attius Sohlman publiceras uppsatsen nu i Forskningsarkivets Scriptum-serie. Umeå den 16 maj 1989 Daniel Lindmark
4 II Innehållsförteckning Tabell- och diagramförteckning Käll- och litteraturförteckning III IV INLEDNING Syfte 1 Lappmarkspastoratens historia 2 Metod 10 FRAMSTÄLLNING Prästernas geografiska ursprung 13 Slutsatser 15 Prästernas sociala bakgrund 16 Slutsatser 18 Prästernas studieort 19 Prästvigningsålder 19 Prästernas inskrivningsålder vid universiteten 20 Slutsatser 21 Prästernas studietid 21 Slutsatser 22 Avancemangstid för prästerna 23 Slutsatser 24 Prästernas sista tjänst 25 Slutsatser 30 Prästfruarnas sociala och geografiska ursprung 31 Slutsatser 33 SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER 34 NOTAPPARAT 36 BILAGOR Bilaga 1. Utesluten präst: Georg Henrici 39 Bilaga 2. Utesluten präst: Christopher Nicolai 40 Bilaga 3. Lappmarkspastoraten Bilaga 4. Karta över lappmarken 42
5 III Tabell och diagramförteckning Tabell I. Prästernas geografiska ursprung 13 Tabell II. Prästernas sociala bakgrund 17 Tabell III. Prästernas studieort 19 Tabell IV. Prästernas inskrivningsålder vid universitet 20 Tabell V. Prästernas studietid 22 Tabell VI. Prästernas avancemangstid 23 Tabell VII. Prästfruarnas sociala bakgrund 31 Tabell VIII. Prästfruarnas geografiska ursprung 32 Diagram 1. Lappmarkens självrekrytering 16 Diagram 2. Prästsönernas sista tjänst 25 Diagram 3. Ofrälse ståndspersoners och borgares söners sista tjänst 26 Diagram 4. Bondsönernas sista tjänst 27 Diagram 5. De obesuttnas söners sista tjänst 28 Diagram 6. Andelen präster som stannade kvar i lappmarken på sin sista tjänst 29
6 IV Käll och litteraturförteckning Bygdén, Leonard: Hernösands stifts herdaminne. Del I-IV. Uppsala Carlsson, Sten: Ståndssamhälle och ståndspersoner Andra omarbetade upplagan. Lund Carlsson, Sten: Yrken och samhällsgrupper. Uppsala Cronquist, Maria: Teologfrekvensen i Sverige efter Kyrkohistorisk Årsskrift Uppsala Haller, Elof: Svenska kyrkans mission i Lappmarken under frihetstiden. Stockholm Linders, F. J.: Demografiska studier rörande svenska kyrkans prästerskap. Del I. Uppsala Luleå stift Församlingar och prästerskap. Kungl. Skytteanska Samfundets Handlingar 25. Umeå Lundgvist, M. (red.): Norrlands Natur Befolkning och Näringar. Stockholm Matthiesen, R. M.: Matrikel öfver Hernösands stift Hernösand Nordisk familjebok. Band Norrman, Hans: Från Bergslagen till Nordamerika. Uppsala Norrman, Ragnar: Från prästöverflöd till prästbrist. Uppsala Sandstedt, Erik: Prästerskapets ekonomiska och sociala villkor i Lunds stift Lund Westin, Gunnar (red.): Övre Norrlands historia. Del III. Tiden Umeå Widén, Bill: Kristendomsundervisning och nomadliv. Åbo Öberg, Ingemar: Mission och evangelisation i Gellivare-bygden ca Åbo 1978.
7
8 2
9 3
10
11
12 6 Lappmarkspastoraten Tillhörande församling Åselef 1648 P 1700 Sorsele f 1674 P 1821
13 1673- f1674p1821 f1700p1734 f f Mala 1851 P Jokkmokk f P 1796 f Kvikkjokk f 1786 Alkavare f
14
15
16
17
18
19 Framställning Prästernas geografiska ursprung I vår undersökningsperiod från 1593 till 1904 har vi funnit 191 lappmarkspräster. Dessa präster har någon gång under sin levnad varit verksamma som präster i lappmarken. Två av dessa präster är borttagna ur det statistiska materialet (se bilaga 1). Ser man till vår periodindelning fördelas de kvarstående 189 prästerna på följande sätt: Period 1 Period 2 Period 3 Period För att kunna bilda oss en uppfattning om varifrån dessa 189 präster kom, har vi utgått från prästernas födelseort. Prästernas geografiska ursprung är indelat på följande landskap: 1. Lappland 2. Norrbotten 3. Västerbotten 4. Ångermanland 5. Medelpad 6. Jämtland, Härjedalen 7. Övriga landskap (s.k. sörlänningar och invandrare) Tabell 1. Prästernas geografiska ursprung Landskap. Kvar/Skor 1. K A 2. K' A 3. K Ä 4. K Å S.K A 6. K A 7. K Å Period 1. Summa ' antal Period 2. Summa a Pariod 3. Summa B t Period 4. Summa B Summa antal Summa K = Stannar kvar i lappmarken. Å = Åker från lappmarke n. Källa; L. Bygden. Passim
20 ^
21
22 I åtta fall under period 1 är faderns yrke uppgifter om faderns yrke i två fall och fallet för en i sig på faderns yrke och II,.IV. v, VI, VII,
23 Socialgruppsindelning beroende av yrke med en separatindelning för prästyrkena Pl. Biskop, Kontraktsprost ' P2. Kyrkoherde, Kyrkoherde prost, Pastor, Stadskomminister P3. Brukspredikant, Curam Gerens (tjänsteförättare), Kapellan, Kapellpredikant, Komminister, Nådårspredikant, Prästman la. Fabrikör, Godsägare, Grosshandlare Ib. Apotekare, Bergmästare, Dixleman (lagman), Häradsdommare, Häradshövding, Häradsskrivare, Ingenjör, Kapten, Kronobefallning3man, Kronofogde, Kronolän3man, Lagman, Lantmätare, Länsman, Lärarkollega, Löjtnant, Major, Provinsialläkare, Pärlfiskeinspektor, Stadsfiskal, Tullnären, Tulläversyningsman, -j^vice Hektor Ila. Borgare, Birkarl, Gästgivare, Handelsman, Handlande, Skräddarmästare Ilb. Bergsfogde, Bokhållare, Bruksbokhållare, Bruksförvaltare, Bruksinspektör, Fänrik, Inspektor, Kantor, Klockare, Lantskrivare,' Lappfogde, Organist, Regementskrivare, Skolmästare, Sockenskrivare Styckjunkare, Tullbesökare III. Bonde, Hemmansägare, Lantbrukare, Nybyggare, Rusthållare IV. Bokbindare, Instrumentmakare, Kopparslagare, Kronojägare, Målare, Orgelbyggare, Skomakare, Skräddare, Smed, Snickare, Sockenskräddare, Tullvaktmästare, Urmakare Va. Båtsman, Sjöman vb. soldat, Torpare Om indelningen se Metod. Vc. Lapp, Renägare, Same Tabell II. Prästernas sociala bakgrund P2 P3 Ta 2b xr» XEb nr TX. TT* Sb TCE Oklint yrke Period ,6* 6 13* ,1* 4 8,7* 10 22* ,4* * Period * 3 a.8* - 2 5,9* 2 5,9* 2 5,9* 13 38* ,9* 2 5,9* Period 3. Ig 40* s 11,1* 1 2,2* 3 6.7* 2 4,4* 3 6,7* 1 15,6* 1 2,2* 1 2,2* 2 4,4* 1 2,2* 1 2,2* Period ,4* S 9.4* 2 3,1* 7 10,9* 2 3.1* 3 4,7* 18 28,1* 7 10,9* 1 1,6* 2 3,1* ,6* Källa; L. Bygden. Passim
24 18 perioderna 1
25 Endast nio präster studerade vid andra universitet än Uppsala. Det är känt att två präster, Frans Wilhelm Lindström, född 1847, och Martin Blomberg född 1863, fick dispens att bli prästvigda utan att ha läst vid något universitet. Lindström hade endast studerat vid Stockholms gymnasium, medan Blomberg hade läst vid Fjellstedtska gymnasiet i Uppsala. I gruppen okänd studieort kan flera präster finnas, som inte har studerat vid något universitet men ändå blivit prästvigda. Det går heller inte att med säkerhet säga om alla de vid Uppsala universitet inskrivna studenterna verkligen ägnade sig åt några studier där. I våra källor saknas det uppgifter om studieort och studietid för 21 präster. Under period 1 saknas det uppgifter om prästvigningsålder för 30 av de 46 prästerna. Vi har antagit att de blev prästvigda men saknar uppgifter om tidpunkten. Under period 2 saknas likaledes uppgifter om 4 av de 34 Vi har räknat ut en genomsnittlig prästvigningsålder för respektive period.
26 1 Period 2 Period 3 Period 4 24,6 år 28,9 år 26,3 år 28,3 år är ett för P2 P3 la Ib Ha Cb rrr 12 la 2b TTc Snitt Period , ,5 24, ,9 Period 2. 19,8 19,7-20, , Periédr'3. 20,4 20, ,6 20,5 19,3 22, , ,2 20, ,5 20,3 22,5 22,3 24,4 22, ,2
27
28 P2 P3 la Ib na Ub ra El la 3b Period 1 4, ,5 6,7 5,3 5,3 Period , ,5 7,5 6,9 5 8,5 Period 3. -5,4 4,8 7 4,6 5 5,6 4, ,9 Period 4. 5,8 5 5,5 3,5 7 7,3 6,3 8,3 -» 4 5,9 på 6,9 år.
29 Under period 2 fann vi också den lägsta inskrivningsåldern vid universiteten, vilket i kombination med hårdare krav på den lagstadgade prästvigningsåldern på 25 år(l) skulle ge en längre studietid. I övrigt var de olika sociala gruppernas studietid relativt konstant. Ett par fall med extremt lång studietid finner vi i period 2 i grupperna Ib och Ila, på 12 resp. 13,5 år. Den sociala bakgrunden tycks inte ha påverkat studietiden; vi kan nämligen inte se något entydigt mönster, där låg social status gav längre studietid eller vice versa. Avancemangstid för prästerna Om vi studerar det sociala ursprunget och ser till avancemangstiden, dvs tiden från första tjänst till första kyrkoherdetjänst, finner vi stora variationer mellan de olika sociala grupperna. Tabell VI. Prästernas avancemangstid' P2 P3 la Ib Ha Ub ux a la Ic Snitt Period * 7 6, ,7 9,5 Period 2, 13,2 23,7-18, , ,3 Period 3. 15,2 14, ,5 19,5 15,5 29, , Period 4. 20,1 20, ,5 13,2 15, ,8 Källa: L.Bygdén Tabell VI visar prästernas sociala ursprung och det antal år det tog från första tjänst till första kyrkoherdetjänst under perioden Under period 1 gick det snabbast att avancera -i genomsnitt 9,5 år fram till första kyrkoherdetjänsten. Förvånande nog var det prästsönerna som hade den längsta avancemangstiden: 11 år för P2 och 17 år för P3.
30 till 13,8 år. För prästsönerna - grupperna P2 och P3 - tog det 20,1 resp. 20,5 år, och för grupp la tog det 20 år att bli kyrkoherde, vilket innebar att
31 Prästernas sista tjänst För att få en bättre överblick av hur det sociala ursprunget påverkade möjligheten att avancera har vi slagit samman en del av de sociala grupperna. Då endast två personer under hela perioden avancerade högre än till kyrkoherde har vi sammanslagit P1 och P2 och benämner gruppen som högre prästerskap. Grupp P3 kallar vi det lägre prästerskapet. Bondsönerna är som förut grupp III, medan grupperna la,ib,ila och Ilb kallas ofrälse ståndspersoner och borgarsöner. Grupperna IV och V är sammanslagna och benämns den obesuttna gruppen. Diagrammen 1 till 5 visar prästernas sista tjänst, som i de flesta fall var en prästtjänst. Undantaget utgjordes av två präster, där den ene blev inspektor och den andre skolmästare. Prästtjänsterna är uppdelade i två kategorier- A=högre prästtjänst och tillhör högre prästerskapet» B=lägre prästtjänst och tillhör lägre prästerskapet. Som vi tidigare konstaterat i tabellerna V och VI var det lättast att avancera under perioderna 1 och 2, medan det var svårast under period 3. Källa: L. Bygdén. Passim
32 Under period 1, , blev 88,9% av alla prästsöner ur grupp P2 kyrkoherdar, medan motsvarande andel för gruppen P3 var 66,7%. Under period 2 blev alla prästsöner minst kyrkoherde, en ur grupp P2 blev till och med kontraktsprost. Under period 3 var det endast 11,1* av det högre prästerskapets söner som inte blev kyrkoherdar. Under period 4 blev ur grupp P2 80% kyrkoherdar, medan de övriga som högst blev komministrar. Grupp P3 blev till 66,7% kyrkoherdar, medan 33,3% fick nöja sig med en gentemot prästsöner, då det gällde sista tjänst. Under period 1 blev 80% av gruppen kyrkoherdar, medan 20% fick lägre prästtjänster. Under period 2 blev 83,3% kyrkoherdar. Detta kan jämföras med prästsönernas 100%, medan 16,7% fick lägre tjänster. Under period 3 sjönk andelen kyrkoherdar till 77,8%, och 22,2% fick lägre tjänster.
33 Under perioden 1 blev endast 60% av bondsönerna kyrkoherdar på sin sista tjänst. Detta var den lägsta andelen för alla de olika sociala grupperna. Under period 2 ökade andelen av bondsönerna som blev kyrkoherdar till 84,6%, vilket var deras högsta andel under hela perioden Under period 3 hade bondsönerna svårt att få kyrkoherdetjänster, då endast 42,9% av dem blev kyrkoherdar. Under period 4 ökade andelen kyrkoherdetjänster bland bondsönerna till 77,8%, medan 22,4% stannade En sak att notera är att biskopen Olof Bergqvist, född 1862 i Brunskog i Värmland, var bondson, och för honom tog det sex år till första kyrkoherdetjänsten och endast tolv år att bli biskop i Luleå stift 1904.
34 Källa: L. Bygden. Passim Bland grupperna IV och V, de obesuttna, fick flertalet en kyrkoherdetjänst under hela perioden Under period 1 blev 62,5% kyrkoherdar vid sin sista tjänst, medan 37,5% endast fick lägre tjänster. Under period 2 fanns det bara en representant, Nils Sundelin född 1725 i Jokkmokk. Han blev så småningom kyrkoherde i Arjeplog, men det tog honom hela 21 år från första tjänst. Under period 3 fanns det fem präster från den här gruppen och alla dessa blev kyrkoherdar. Under period 4 ökade antalet obesuttnas söner till det dubbla och 80% av dem blev vid sista tjänst De flesta av alla präster som varit verksamma i lappmarken blev också kvar där vid sin sista tjänst och till sin död. En del lämnade dock lappmarken för en bättre prästlägenhet, oftast då i något av
35 Diagram 6. Andelen präster som stannade kvar i lappmarken på sin sista tjänst. Källa: L. Bygden. Passim Under period 1 förblev i lappmarken 66,7% av prästsönerna, 100% av de obesuttnas söner, 40% av bondsönerna och de ofrälse ståndspersonernas och borgarnas söner. Under period 2 var situationen för prästsönerna och de obesuttnas söner densamma som under period 1. Andelen bondsöner, ofrälse ståndspersoners och borgares söner som stannade kvar ökade till 53,8 resp. 66,7%.
36
37 Prästfruarnas sociala och geografiska ursprung Av alla de 189 prästerna var det endast två som förblev ungkarlar livet igenom, medan alla de övriga ingick i det äkta ståndet. Av de gifta prästerna var det 28 som gifte sig en andra gång, när deras första maka gått ur tiden. Detta andra giftermål är inte medtaget i statistiken rörande socialt och geografiskt ursprung. Uppgifter om prästfruarnas sociala ursprung saknas under period 1 för 50%, under period 2 för 6,7% och under period 4 för 3.1%. Tabell VII. Prästfruarnas sociala bakgrund P1 P2 P3 la Ib Ila ub TTT DT 3tc OkHnt yrke Pariod , ,5% ,2* 2 4,4* 3 6,5* * Period * 8 23,5* - 3 8,8* 3 8,8* 3 8,8* - 1 2,9* - - Period ,2* 19 42,2% 7 15,6% - 3 6,7* 2 4,4* 3 6,7* 4 8,9* 2 4,4* 1 2,2* 3 6,7* Period , 3 4, ,5* 14 22,6* 4 6,5* 7 11,3* 10 16,1* 2 3,2* - 2 3,2* Källa: L. Bygdén. Passim I tabell VII kan man se antalet och andelarna i procent för de olika sociala grupper, ur vilka prästerna hämtade sina hustrur. Under period 1 dominerade grupperna P2 och P3, dvs. prästdöttrarna, med sammanlagt 36,9 %. Övriga sociala grupper - Ila, Ilb, III - låg endast på 2,2%, 4,4% och 6,5%. Gruppen "okänt yrke" uppgår till hela 50%, vilket innebär att det är svårt att säga något exakt om hur det sociala ursprunget såg ut under den här perioden. Man kan dock anta att prästdöttrarna hade en dominerande ställning gentemot de övriga grupperna, såsom det förhöll sig i det övriga Sverige under 1600-talet.
38 6,6%. IV 22,6% av från 8,9% till 16,1%. Lappland Övriga Okänt Period * 15 32, 6% 25 54,3% Period ,45$ 21 61,8% 2 5,9% Period ,7% 22 48,9% 2 4,4% Period ,8% 42 67,7% 4 6,5%
39
40 från övriga riket. fram till Det
41
42 NOTAPPARAT INLEDNING Syfte 1. Widen, Bill: Kristendomsundervisning och nomadliv. Åbo s Matthiesen, R. M: Matrikel öfver Hernösands stift Hernösand s. passim. 3. Widen s. 25 ff. 4. Carlsson, Sten: ståndssamhälle och ståndspersoner Andra omarbetade upplagan, Lund s. passim. 5. a.a. Kap. Prästerskapets sociala rekrytering och giftemålsförbindelse. s. passim. Lappmarkspastoratens historia 1. Öberg, Ingmar: Mission och Evangelisation i Gellivare-bygden ca Åbo s. 6. Widen s Öberg s a.a. s Widen s. 22 ff. 5. a.a. s. 18 ff. 6. ä.a. s Bygden, Leonard: Härnösands stift Herdaminne. Del II s. 44 ff 8. (Lundqvist, M.) Red.: Norrlands Natur Befolkning och Näringar. Stockholm s Widen s a.a. s Linders, F. J.: Demografiska studier rörande svenska kyrkans prästerskap. Del I. Uppsala s Widen s Bygden Del IV s Del II 69 ff, 125 ff. 44. Del III Widen s ä*s* a.a. s. 26.
43 17. Widen s a.a. s a.a. s a.a. s Haller, Elof: Svenska kyrkans mission i Lappmarken under frihetstiden. Stockholm s Widen s a.a. s. 62 ff. 24. Öberg s Haller s Widen s a.a. s. 101, Haller s a.a. s Widen s Bygden Del I 221, 228. Del IV 327. Haller s Nordisk familjebok. Band s Bygden Del I s. 230, 235. Del II s Del IV s. 198 f, 295 f, 385 Metod 1. : Haller, 1896.,.s Linders s Kyrkohistorisk Årsskrift Cronquist, Maria: Teologfrekvensen v i Sverige efter s Luleå Stift , Församlingar och prästerskap. KUNGL. Skytteanska samfundets handlingar Nr s Bygden Del IV 238, passim. 6. Norman, Hans: Från Bergslagen till Nordamerika. Uppsala s , , Carlsson, Sten: Yrken och sanhällsgrupper. Uppsala s. passim. Carsson : s
44 FRAMSTÄLLNING Prästernas geografiska ursprung 1. ( Westin, Gunnar) Red.: Övre Norrlands historia. Tiden Del IV Umeå s. 64 ff. Prästernas sociala bakgrund 1. Norrman, Ragnar: Från prästöverflöd till prästbrist. Uppsala s. 301 ff. Prästvigningsålder 1. Sandstedt; Erik: Prästerskapets ekonomiska och sociala vilkor i Lunds stift Lund s Linders s. 28. Prästernas studietid 1. Sandstedt s Prästfruarnas sociala och geografiska ursprung 1. Carlsson s. 201,
45 Bilaga 1 i. Georg Henrici [ ], undcrt. Upsala mötes beslut 1593 såsom sacellan i N. Torneå, var 1596 stationerad i Öfvcr-Torncå. Se vidare khdar i Karesuando (Enontekis). NEDERTORNEÄ II 259 km I. Georg Henrici' ( ), var finne och iir utan allt tvifvel den Georgius, som i egenskap af kapellan i Tornet underskrifver Upsala mötes KARESUANDO beslut I nov begär khden Canutus i Neder-Torneå hos Upsala (ENONTEKIS) domkapitel, att Hans Furstl. Nåde ville förskicka någon präst till lappmarken och att kapitlet därtill måtte föreslå dn Georgium, sacellan i Torneå, efter han är van att vara där och är tilfridz dermedh, eller ock gifva honom literas intercessorias ad Capitulum Aboense- att de försörja honom, efter han hafver länge tjent och eljest intet kan brukas uti någon Svensk församling, efter han intet kan målet. Sententia: Capitlet är tilfridz dermedh II 53 kh om H. F. N. wil så hafue. 1 Ar 1602, 25 okt., utger hertig Carl öppet bref för Grels Henrici att blifva predikant och själasörjare för de lapper, som uti Torneå och Kimi lappemark boendes äre, och tillförsäkrar honom i årligt underhåll, utom vissa t:r spl af oförlänt kyrktionde äfven af lapparne hvar 5o:de ren och hvart 50-.de lispund fisk." Vid denna tidpunkt var, ännu icke platsen för kyrka bestämd, men sedan Öfver-Torneå afgränsats och samtidigt fått en särskild khde och den öfre lappmarken fått sitt kyrkliga centrum i Tenoteki, blef heir Jöran {o: Henrici) åter konfirmerad..såsom predikant därstädes 20 okt med en lön af 48 t:r kronospanmål. Följande sommar begaf han sig dit upp med hustru och barn för att låta bygga prästgård och»hafve acht opå att kyrkien blifwer wid sitt rätte skick». Han synes dock bott i Öfver-Torneå. I okt uppbar han 14 t:r af Öfver-Torneå och 16 t:r af Neder-Torneå spl.; vid 1610 års uppbörd var han dragen till fjälls, och emedan han var utfattig, kvarlämnades för hans räkning 12 t:r i kyrkhärberget. På grund af lapparnes klagomål fråntogs nonom tjänsten i Torne lappmark 1614, men han fick behålla Kemi lappmark ännu ett par år. I skrifvelse 12 sept ger kon. Gustaf Adolf tillkänna, att då herr Georgius Henrici, som tillförende i Torne lappmark kyrkioherde varit hafver, är så gammal och vanför, att han ingen ytterligare tienst uti Gudz församling göra kan, har han nu efterlåtit honom till födo och uppehelle 24 t:r spanmål af fogden i Västerbotten åhrligen så lenge han lefver att bekomma. 3 Khden J. Tornreus i N.-Torneå omtalar i sin berättelse om lappmarkerna 4, att han i Rounala kapell begraft en gammal lappräst vid namn Dn. Georgius, som på sin sotsäng begärt, att bli begrafven där uppe bland sina lappar»till at styrkia deras Troo om dhe dödas Upståndelse och at dhe tillika medh honom skulle upstå på den yttersta dagen, hvvarom han så ofta för dem predikat hade»! Ehuru Tornseus först 1640 kom till Torneå pastorat, är det tcke alldeles uteslutet, att Georg Henrici kan ha lefvat så länge, och att ofvannämndaepisod sålunda skulle utgöra slutet på den gamle lapprästens lefnadssaga. H.irtiJI i--. ' i»!.:.!. * Genom en dubbel oaktsamhet har rätta namnet varit bortskymdt. [ Hjorts berättelse' "*'«1606 nämncs han herr Jörtnn, men i kfsl. instruktion M /io s. A. kallas han felaktigt Joen; i kommissionens rapport juli 1607 kallas han Jöran Otai, men med sitt rätta namn Återfinnes han i de kunel. brefven 1602 och ' Udpr. "/» * Is. Ftllman, Handl. o. uppsatser ang. finska lappm. 3. Ilfor,,9,0> s.,g. * Samma arbete s. 381 (UB \V 117g. samtidip kopia). ' B - fv i *l«>^. Rounala kyrka. Upp?. 1916, s. 11 (med hänvisning till Sv. Landsm. 3. s. 34).
46 4 0 Bilaga 2. i. Christopher Nicolai Angermanmis [ ], underteck- NEDERLULEÅ nade ss. kapellan Upsala mötes beslut 1593 och innehade denna befattning, då han 1607 förordnades till förste khde i Jockmocks nyinrättade TT-gg.? 3; K M. lappmarkspastorat. Se Jockmock. i- Christopher Nicolai ( ). Han bodde på sitt hemman i JOCKMOCK Bredåker i nuvarande Neder-Luleå socken och undertecknade såsom s:dre kapellan i Luleå Upsala mötes beslut år Den 15 apr erhöll han kgl. bref att vara khde i Luleå lappmark och att i lön uppbära 72 t:r "TjTJtfc K H. spl af Västerbottens kyrkotionde. Ärkebiskopen Olof Martini skrifver två dagar senare till församlingen och uppmanar den att mottaga och bemöta honom som sin själasörjare. Vid ärkebiskop Kenicii visitation i Luleå 18 juli 1616 var herr Christopher närvarande. (Luleå ka.) Till följe af pastoratets återförening med moderförsamlingen xi febr. 16x7 blef khden satt på indragningsstat, och i kraft af kgl. bref 22 okt. s. å. fick herr Christopher,»som varit brukadt till lappepräst», uppbära 8 t:r spl årligen samt åtnjuta sitt skattehemman Bredåker fritt. Han lefde ännu i början af år 1625, enär han 20 febr. s.å. kvitterat sin spannmål. Hans efterlefvande hustru Sara skänkte i testamente efter mannen till Luleå, kyrka»een Svensk Biblia effter gambla trycket». Christofer Nicolai bebyggde som borgare en tomt i Luleå nyanlagda stad år 1623 (Se Steckzen. Luleå stads historia. Uppsala 1921 sid 40)
47 Bilaga 3. Lappmarkspastorat, 1904 i 1. Karesuando 2. Jukkasjärvi 3, 4, Gällivare Jokkmokk Församlingar (Enontekis) Vittangi Alkavare 5. Arjeplog Löfjmode,Silbojok,Nasaf jäl. 6. Arvidsjaur 7. Malå Torneålappmark Luleålappmark -Piteålappmark Sorsele Ammarnäs,Gargenäs 9. Tärna 10. Stensele 11. Lycksele 12. örträsk 13. Vilhelmina Dikanäs,Fatmomakke 14. Dorotea Risbäck 15. Åsele 16. Fredrika 17. Frostviken 18. Hotagen 19. Föllinge Laxsjö Lyckselelappmark Åselelappmark Föllinge lappmark) 20. Kautokeino Utsjoki (Tillhör Norge 1751) Se bilaga 4, s 42.
48
49 SCRIPTUM 1. Egil Johansson: BOKSTÄVERNAS INTÅG. Artiklar i folkundervisningens historia. I. 28 s Pris: 20 kr. 2. Daniel Lindmark: BARNAUNDERVISNINGEN I HÄRNÖSANDS STIFT speglad i uppfostringskommitténs enkät s Pris: 40 kr. 3. Sten Henrysson: LAPP ELLER NYBYGGARE? 11 s Pris: 20 kr. 4. Karin Snellman: Förteckning över ERIK NORDBERGS ARKIV. 39 s Pris: 30 kr. 5. Sten Henrysson: "LÄSTE LUTHERI CATECHES PÅ LAPSKA". Om religions- och läsundervisning i Jokkmokks socken före folkskolans införande. 31 s Pris: 30 kr. 6. Tuuli Forsgren: SAMISK KYRKO- OCH UNDERVISNINGSLITTERATUR I SVERIGE uppl. 66 s Pris: 40 kr. 7. Egil Johansson: KUNSKAPENS TRÄD. Artiklar i folkundervisningens historia. II. 73 s Pris: 40 kr. 8. Ulf Drugge: OM HUSFÖRHÖRSLÄNGDER SOM MEDICINSK URKUND. Psykisk sjukdom och förståndshandikapp i en historisk källa. 40 s Pris: 40 kr. 9. "CATALOGUS DISCENTIUM vid Jockmocks Schola, ifrån Åhr tå hon tog sin böljan." En bearbetad och kompletterad elevmatrikel över Jokkmokks lappskola. Utg. av Anita Alm, Tuuli Forsgren & Sten Henrysson. 23 s Pris: 20 kr. 10. Egil Johansson: LÄSER OCH FÖRSTÅR. Artiklar i folkundervisningens historia. III. 39 s Pris: 40 kr. 11. Sölve Anderzén: LAPPMARKEN I LITTERATUREN. Valda studier inom ett forskningsprojekt. 153 s Pris: 50 kr. 12. Greger Fröjd & Robert Olsson: LAPPMARKENS PRÄSTER En studie av bakgrund och karriär. 42 s Pris: 40 kr. 13. Margareta Attius Sohlman: ABC-BOKEN PÅ KYRKSLAVISKA. Bokstävernas vandring i österled. 36 s Pris: 30 kr. 14. Sten Henrysson: JOKKMOKKS LAPPSKOLAS ELEVER En analys. 26 s Pris: 20 kr. 15. Sölve Anderzén:"... FÖRA DEM TIL BÄTTRE LIUS I CHRISTENDOMEN... Undervisningen vid Jukkasjärvi skola och i Jukkasjärvi församling åren s Pris: 50 kr. 16. Daniel Lindmark & Stephanus Neib: UNDERVISNINGEN I LAPPMARKEN enligt svaren på 1812 års uppfostringskommittés enkät. 47 s Pris: 40 kr. 17. Sam Engman: FÖLLINGE LAPPSKOLA s Pris: 30 kr. 18. ARJEPLOGS LAPPSKOLA Bearbetade och kompletterade elevmatriklar omfattande åren och Utg. av Carl-Henry Johansson & Johnny Flodin. 29 s Pris: 30 kr. 19. Sten Henrysson: PRÄSTERNA I LAPPMARKEN FÖRE Ursprung och arbetsuppgifter. 27 s Pris: 30 kr. 20. Daniel Lindmark: EN SKOLA FÖR STADEN, REGIONEN OCH KYRKAN. Elever, lärare och präster i Piteå skola före s Pris: 50 kr. 21. Carl-Henry Johansson & Johnny Flodin: ELEVERNA VID ARJEPLOGS LAPPSKOLA En analys. 24 s Pris: 30 kr.
50 , , Sven Lundkvist: DEN ÄLDRE SVENSKA FOLKBOKFÖRINGEN. - Harry Lenhammar: HISTORISK OCH KYRKOHISTORISK FORSKNING I REGIONALT PERSPEKTIV. Två föredrag vid en stiftshistorisk dag i Umeå den 26 oktober s Pris: 40 kr. PRÄSTERNA OCH LIVET I LAPPMARKEN. Del 1. Sten Henrysson: Präster och skolmästare i Jokkmokks socken Biografiska uppgifter. - Del 2. Carl-Henry Johansson: Släktskap och ingiften. Några exempel. 31 s Pris: 40 kr. Sölve Anderzén: JUCKASJERFWI SCHOLAE MATRICKEL. Inrättadt wid Scholans begynnelse år En rekonstruktion XXI s Pris: 40 kr. Sölve Anderzén: ELEVERNA VID JUKKASJÄRVI LAPPSKOLA En första analys. 30 s Pris: 40 kr. Tuuli Forsgren: "...FÖRST AT INHÄMTA SPRÅKET, OCH SEDAN DERUPPA LÄRA SIN CHRISTENDOM..." Om finskaböcker och sameundervisning i Torne och Kemi lappmarker före s Pris: 50 kr. Carl F. Hallencreutz: PEHR HÖGSTRÖM OCH ANNA OLOFSDOTTER. Ett bidrag till 1740-talets samiska kyrkohistoria. 15 s Pris: 40 kr. Daniel Lindmark: LÄS- OCH SKRIVKUNNIGHETEN FÖRE FOLKSKOLAN. Historisk läskunnighetsforskning i nordiskt och internationellt perspektiv. 43 s Pris: 50 kr. Stefan Nordström: GENEALOGI OCH GENETIK. Beskrivning av sex projektområden där kyrkböcker använts i genetisk forskning. 69 s Pris: 50 kr. ÅSELE LAPPSKOLA Bearbetad och kompletterad elevmatrikel. Utg. av Carl-Henry Johansson & Johnny Flodin. 33 s Pris: 40 kr. Anita Alm & Sten Henrysson: GÄLLIVARE LAPPSKOLA En elevmatrikel jämte analys. 36 s Pris: 40 kr. Bengt Hjalmar Andersson: ETT BIDRAG TILL HISTORIEN OM BYN SATTER/ JÄRAMÄ I LULE LAPPMARK. 39 s Pris: 50 kr. Nils Eriksson: SAMESKOLOR INOM ÅSELE LAPPMARK. Utg. av Sten Henrysson. 373 s Pris: 75 kr. Margareta Attius Sohlman: BOKSTAVENS MAKT ÖVER SLAVISKA SJÄLAR. Uppsatser och artiklar i ämnen rörande projektet "Alphabeta varia. Tidiga ABCböcker i skilda kyrkotraditioner". 104 s Pris: 60 kr. Sten Henrysson & Johnny Flodin: SAMERNAS SKOLGÅNG TILL s Pris: 60 kr. Sten Henrysson & Johnny Flodin: SAMERNAS SKOLGÅNG: 1957 ÅRS NOMADSKOLEUTREDNING. 29 s Pris: 50 kr. Sten Henrysson: DARWIN, RAS OCH NOMADSKOLA Motiv till kåtaskolreformen s Pris: 50 kr. Egil Johansson: KAN SJÄLVA ORDEN. Artiklar i folkundervisningens historia. IV. 67 s Pris: 60 kr. Sölve Anderzén:"...ATT LÄRA THEM SOM BEHÖFWA.." Undervisning, byabön och dop i Kemi och Torne lappmarker. Två bidrag till 1700-talets kyrkohistoria på Nordkalotten. 31 s Pris: 50 kr. Gennadij Kovalenko: SVERIGE OCH RYSSLAND UNDER 1600-TALET. Några episoder ur det politiska och kulturella livet. (Rysk text med korta resuméer på svenska). 41 s Pris: 50 kr.
51 41. Sven Hansson: BYABÖN OCH BÖNBYAR I GAMLA UME SOCKEN. (Umeå, Sävar, Vännäs och Vindelns socknar). 106 s Pris: 60 kr. 42. Sölve Anderzén: TEACHING AND CHURCH TRADITION IN THE KEMI AND TORNE LAPLANDS, NORTHERN SCANDINAVIA, IN THE 1700s. 33 s Pris: 50 kr. [Översättning till engelska av Scriptum 39.] 43. Ingegerd Stenström: Förteckning över FAMILJEN LINDERS ARKIV. 53 s Pris: 60 kr. 44. Mari Ericsson: "ETT ÄDELT KALL BLEV DIG GIVET." Småskollärarinnorna i Jukkasjärvi skoldistrikt s Pris: 50 kr. 45. ISKYRKAN I JUKKASJÄRVI. Sakral symbol och pastoral funktion. Forskningsseminariet Turisten i Iskyrkan februari Red. av Sölve Anderzén. 81 s Pris: 100 kr. 46. Karin Snellman: Förteckning över HELMER GRUNDSTRÖMS ARKIV. 40 s Pris: 60 kr. 47. Simone Pusch: NOMADSKOLINSPEKTÖRERNA OCH SOCIALDARWINISMEN s Pris: 50 kr. 48. Edith M. Eriksson: HELMER OSSLUND OCH HANS SYSKON. Tidigare okänd korrespondens i familjearkiven. 57 s Pris: 80 kr.
KARESUANDO (ENONTEKIS). (Torneå lappmark.)
KARESUANDO (ENONTEKIS). (Torneå lappmark.) Som nämnes i inledningen till Juckasjärvi afsöndrades Torneå lappmark i början af 1600-talet från Neder-Torneå pastorat, under hvilket den hittills hade lydt,
Läs merSCRIPTUM NR 21. ELEVERNA VID ARJEPLOGS LAPPSKOLA 1743-1820 En Analys. FORSKNINGSARKIVET Februari 1990
SCRIPTUM NR 21 Red. Egil Johansson Rapportserie utg. av Forskningsarkivet vid Umeå Universitet ISBN 0284 3161 Coden: UM/FARK/SC 90/0020 ELEVERNA VID ARJEPLOGS LAPPSKOLA 1743 1820 En Analys CarlHenry Johansson
Läs merHandskrift 192. Docent och Komminister Sölve Anderzéns arkiv ( )
Handskrift 192. Docent och Komminister Sölve Anderzéns arkiv (1939-2016) Acc. 2016:16 Sölve Anderzén föddes 1939 i Eda i Värmlands län. 1977 tog Anderzén prästexamen och 1992 disputerade Anderzén vid Uppsala
Läs merPrästerna och livet i Lappmarken
SCRIPTUM NR 23 Red. Egil Johansson Rapportserie utg. av Forskningsarkivet vid Umeå Universitet ISSN 0284-3161 CODEN: UM/FARK/SC-90/0023 Prästerna och livet i Lappmarken Präster och skolmästare i Jokkmokks
Läs merÁjtte, Svenskt Fjäll- och Samemuseum 2007-04-25
Ájtte, Svenskt Fjäll- och Samemuseum 2007-04-25 Digitaliserade arkivhandlingar vid Ájtte Arkivhandlingarna har digitaliserats i projekten Ája samisk arkivregistrering (2002-2004) och Samlad samisk kunskap
Läs merDomsagohistorik Skellefteå tingsrätt
Domsagohistorik Skellefteå tingsrätt Text: Elsa Trolle Önnerfors Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007 Eva Löfgren Ylva Blank Henrik Borg Elsa Trolle-Önnerfors Johanna Roos Skellefteå tingsrätt Tings-
Läs merSLÄKTEN KOBERG FRÅN TORNEÅ STAD
SLÄKTEN KOBERG FRÅN TORNEÅ STAD Tabell 1 I. Hans Koberg. Skomakare och borgare i Torneå stad 1636-74. Gift med Sara 1. Johan tabell 2 Tabell 2 II. Johan Koberg (från tabell 1). Borgare i Torneå stad 1678-85.
Läs merKAUTOKEINO. (Torneå lappmark.)
KAUTOKEINO. (Torneå lappmark.) Kautokeino pastorat, en del af den mot nordligaste Norge gränsande lappmarken, om hvars landsöfverhöghet redan under Gustaf Vasa och Carl IX stodo skarpa strider¹, omfattade
Läs merSCRIPTUM NR 27. PEHR HÖGSTRÖM OCH ANNA OLOFSDOTTER Ett bidrag till 1740-talets samiska kyrkohistoria Carl F. Hallencreutz FORSKNINGSARKIVET
SCRIPTUM NR 27 Red. Egil Johansson Rapportserie utg. av Forskningsarkivet vid Umeå Universitet ISSN 0284-3161 CODEN: UM/FARK/SC-90/0027 PEHR HÖGSTRÖM OCH ANNA OLOFSDOTTER Ett bidrag till 1740-talets samiska
Läs merKällmaterial. Sveriges befolkning 1900. Gravvård: 40
Källmaterial Gravvård: 40 Jonas Holmgren, nämndeman, Signhildsbäck, f. 1841 d. 1911 Gift 1870 med Matilda Charlotta Nilsdotter, f. 1849 d. 1917 Barn Sofia Nikolina f. 1871 d. 1960 Jonas Oskar f. 1873 (Gravvård
Läs merPrästen Swen Schöldberg och familjen Upmark
Prästen Swen Schöldberg och familjen Upmark Prästen, senare prosten, Swen Schöldberg var född 1764 på Schöldby, Torpa fs, Västmanlands Län, han avled 1834 i Västerhaninge och ligger begravd på Västerhaninge
Läs merPRÄSTERNA I LAPPMARKEN FÖRE 1850. Ursprunq och arbetsuppqifter
SCRIPTUM NR 19 RapportseriE utg. av Forskningsarkivet vid Umeå Universitet Red. Egil Johansson ISSN 0284-3161 PRÄSTERNA I LAPPMARKEN FÖRE 1850 Ursprunq och arbetsuppqifter JL *J A X «_J STEN HENRYSSON
Läs merSkepparsläkten Norman från Torekov i Skåne av Ulf Lekholm
Kapitel VIII Skepparsläkten Norman från Torekov i Skåne av Ulf Lekholm 091019 Släktöversikt Av bevarade noteringar i kyrkböcker från 1700-talet går det att utläsa att skepparsläkten Norman från Torekov
Läs merSamerna i Svenska kyrkan ett historiskt perspektiv
Inlagd SvK 2011-04-04 Samerna i Svenska kyrkan ett historiskt perspektiv Av Sören Ekström och Marie Schött Förre generalsekreteraren i Svenska kyrkan Sören Ekström och utredaren i Svenska kyrkan Marie
Läs merFörteckning över Gunnar Modins efterlämnade samlingar
Förteckning över Gunnar Modins efterlämnade samlingar ULMA 35606 Gunnar Modin (1895 1953) var son till den kända Multråprästen och hembygdsforskaren Erik Modin. Under sin livstid fick hans insatser ingen
Läs merSläkten Kråka från Sunderbyn
Släkten Kråka från Sunderbyn Personer Elisabet Olovsdotter Kråka född mars 1686 i Sunderbyn, död 30 mars 1741 på Gäddvik no 5, var min fm mf fm ff m. Hon var gift med Henrik Hermansson från Gäddvik. Elisabet
Läs merHandskrift 40D. Fredrica Christina Linders arkiv (1787 1840)
Forskningsarkivet, Umeå universitetsbibliotek (http://www.foark.umu.se) Handskrift 40D. Fredrica Christina Linders arkiv (1787 1840) Fredrika Christina (Fanny) Linder var komminister J.A. Linders andra
Läs merUno August Sundelin. Kyrkoherde. Född 1811-01-22 i Arjeplog. Död 1881-06-22 i Stensele. Kyrkoherde i Stensele. (Far I:1, Mor I:2)
- 1 - Proband Uno August Sundelin. Kyrkoherde. Född 1811-01-22 i Arjeplog. Död 1881-06-22 i Stensele. Kyrkoherde i Stensele. (Far I:1, Mor I:2) med Catharina Lovisa Carin Grönlund. Född 1816-03-06 i Lycksele.
Läs merI FÄDRENS SPÅR eller FRÅN TJÄRN TILL ASPLIDEN
I FÄDRENS SPÅR eller FRÅN TJÄRN TILL ASPLIDEN Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Källmaterial... 3 ff ff ff ff f - Johan Johansson... 4 ff ff ff ff Olof Johansson... 5 ff ff ff
Läs merSläkten Årvik (släktlinjen före namnantagandet)
Djursholm 2008-03-14 GRÖNA STUBBEN släktutredning Släkten Årvik (släktlinjen före namnantagandet) Farfars farfars farfars far HÅKAN ANDERSSON Född 1744 i Torps socken i Dalsland, enligt uppgift från 1793.
Läs merJohan Ulrik Bjurbergs arkiv
Handskrift 47 Johan Ulrik Bjurbergs arkiv 13/9 1851-23/3 1931 FORSKNINGSARKIVET Umeå universitet Oktober 1996 901 74 UMEÅ Tel. 090-166571 Fax. 090-166643 WWW http://www.foark.umu.se E-post Forsknings.Arkivet.foark.umu.se
Läs merMantalslängder Västerbottens län med lappmarker
REGISTER TILL ARKIV & SAMLINGAR nr 3 utgivna av Forskningsarkivet vid Umeå universitet Register till Mantalslängder Västerbottens län med lappmarker 1636-1699 Kvarntullsmantalslängd över Umeå socken 1692
Läs merFrimolin från Sven Andersson i Fryele till Dahl, Ljungfeldt, Höök
Frimolin från Sven Andersson i Fryele till Dahl, Ljungfeldt, Höök Tabell 1 Sven Andersson (7:1180). Knivsmed Fryele kvarn. Död omkring 1646. Gift med Karin Svensdotter (7:1181). Lars Svensson Frimolin
Läs merJOCKMOCK och KVICKJOCK. (Luleå lappmark.)
JOCKMOCK och KVICKJOCK. (Luleå lappmark.) I de förslag till ordnandet af Lapplands kyrkliga förhållanden, som de för detta ändamål på kon. Carl IX:s befallning ditsända kommissarierna i början af 1600-talet
Läs merLars Rangius och Anna Vacker
Lars Rangius och Anna Vacker Sammanställt av Barbro Fransson Tel +46 70 6730790 barbro.fransson@powerlake.se 2015-03-09 Härnösands Stifts Herdaminne av L. Bygdénhttp://www.solace.se/~blasta/herdamin/index.htm
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i fastighetstaxeringsförordningen (1993:1199); SFS 2007:181 Utkom från trycket den 2 maj 2007 utfärdad den 19 april 2007. Regeringen föreskriver att 1 kap.
Läs merGeneration I. Generation II
2013-02-18 Sammanställt av: Gunnar Ekman, nga.ekman@telia.com Sida 1 Proband Inga Frida Olivia Grönlund. Skollärarinna. Född 1896-03-28 i Kall (Z). Död 1967-07-24 i Åsmon, Ådals-Liden (Y). (Far I:1, Mor
Läs merJohan Wilhelm Ekdedahl Stamtavla
Johan Wilhelm Ekdedahl Stamtavla Tabell 1 Johan Wilhelm Ekedahl (4:588). Handlande. Född 13 feb 1828 i Ekelsjö, Bringetofta (F). Döpt 15 feb 1828. Flyttade 1842 från Ekelsjö, Bringetofta (F) till Malmbäck
Läs merStatens institut för rasbiologi - förteckning över dess fotografiska arkiv i Uppsala universitetsbibliotek
1 Statens institut för rasbiologi - förteckning över dess fotografiska arkiv i Uppsala universitetsbibliotek Rasbiologiska institutet inrättades 1922 efter ett riksdagsbeslut och verksamheten förlades
Läs merERIK NORDBERGS ARKIV
SCRIPTUM NR 4 Rapportserie utg. av Forskningsarkivet vid Umeå Universitet Red. Egil Johansson ISSN 0284-3161 UM-FARK-SC-4--SE Förteckning över ERIK NORDBERGS ARKIV Upprättad av Karin Snellman (Layout,
Läs merGravvård: 5 (höger)
Källmaterial Gravvård: 5 (vänster) Erik Eriksson, hemmansägare, Tavelsjö f. 1870 d. 1922 Gift 1903 med Maria Antonia Andersson f. 1879 d. (troligen mellan 1922-1946) Barn (hennes son)gustaf Anton Alexius
Läs merSvenska undervisningsinsatser och samiska reaktioner på och 1700-talen
daniel lindmark Svenska undervisningsinsatser och samiska reaktioner på 1600- och 1700-talen Abstract Artikeln behandlar kyrkans undervisning bland samerna på 1600- och 1700-talen. Trots kyrkans ökade
Läs merHandskrift 63. Biskop Stig Hellstens arkiv (1913-1999)
Handskrift 63. Biskop Stig Hellstens arkiv (1913-1999) Forskningsarkivet, Umeå universitetsbibliotek (http://www.foark.umu.se) Stig Hellsten föddes i Uppsala 1913 som son till majoren Nils Hellsten och
Läs merI födelseboken för Målilla (C4, page 299, SVAR bild 165) står att Johan August är född oäkta med mor Johanna Johansdotter i Emmenäs Målilla.
Hej, här kommer en fråga som berör Målilla i Småland. För några veckor sedan fick jag ett mail från en släktforskarkollega Gert Bruse, som frågade om min släkting Johan August Sjöstrand, född 1833-10-10
Läs merAnfäder Karl Hjalmar Fahlgren
Anfäder Karl Hjalmar Fahlgren Karl Hjalmar Fahlgren. Teol Dr, präst, lektor, rektor, redaktör och författare. Född 1900-12-21 Varuträsk 3, Skellefteå lfs, Skellefteå sn 1). Levde 1910 Varuträsk 3, Norrgården,
Läs merProtokoll hållet vid extra kommunal stämma vid Lerums församling uti Lerums skola d 15 Mars 1865.
Lerums kommunalstämma 1865 Protokoll hållet vid extra kommunal stämma vid Lerums församling uti Lerums skola d 15 Mars 1865. S.D. Med anledning af derom gjort kungörande hade af församlingens ledamöter
Läs merDNA-prov gav både spännande och oväntade resultat - Ulf Holmberg -
DNA-prov gav både spännande och oväntade resultat - Ulf Holmberg - I Ätt och Bygd nr 125 visades en släkttavla med manliga ättlingar utgående från Nils Olofsson död ca 1557, bosatt på hemmanet Hamnen i
Läs merDomsagohistorik Lycksele tingsrätt
Domsagohistorik Lycksele tingsrätt Text: Elsa Trolle Önnerfors Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007 Eva Löfgren Ylva Blank Henrik Borg Elsa Trolle-Önnerfors Johanna Roos Lycksele tingsrätt Tings- och
Läs merArbetsförmedlingen. SAMTLIGA, antal samt andel (%) av befolkningen år. Analysavdelningen, Utredningsenheten Bo Gustavsson
Sida 1 av 18 Tabell 1 SAMTLIGA, antal samt andel (%) av befolkningen 16-64 år VILHELMINA 181 4,3-17 252 5,9 59 433 10,2 42 198 4,6 193 4,5 391 9,1 ÅSELE 76 4,3-30 95 5,4-3 171 9,7-33 106 6,0 98 5,5 204
Läs merPersonakt. Upprättad av Christer Gustavii. Annummer: Förnamn: Efternamn: 6 januari, 1865 Ekenäs, Målilla, Kalmar län
Utskriftsdatum: 2014-09-13 Personakt Upprättad av Christer Gustavii Annummer: Förnamn: Efternamn: 8 Nils Oskar Gustafsson Födelsedatum: Födelseplats: 6 januari, 1865 Ekenäs, Målilla, Kalmar län Dödsdatum:
Läs merEnkätundersökningens genomförande
Enkätundersökningens genomförande Anders Lidström, Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet Undersökningens uppläggning Planerna på att genomföra en särskild medborgarundersökning kring den norrländska
Läs merKällmaterial. SVAR- Svensk arkivinformation. Husförhörslängder Gravvård 20:
Källmaterial Gravvård 20: Nils Eriksson, bonde, f. 1846 d. 1934 Gift 1869 med Maria Judit Johansdotter, f. 1846 d. 1921 Barn Hulda f. 1877 d. 1951 Eufrosyna, f. 1879 d. 1971 Oskar f. 1881 d. 1962 Hanna
Läs mer23. a. Menige allmogens barn och tjänstefolk, över 15 år
År 1749. Om NYDALA församlings innevånares tillväxt uti Växjö Stift, genom hälsosamma inrättningar, eller avtagande genom sjukdomar, hunger och vanskötsel samt brist på nyttiga näringsfång, befunnen efter
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län i slutet av april 2012
Umeå 11 maj 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län i slutet av april 2012 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 572 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 377.
Läs merHertig Bengt Algotssons fäderne-slägt
Genealogiska Nätbiblioteket Genealogiska Nätbiblioteket, 2005: 4 Hertig Bengt Algotssons fäderne-slägt Sammandrag: En utredning av frälsemannen Bengt Algotssons fädernesläkt. Ursprungligen publicerad i
Läs merAnor till Släkten Pontén.
Anor till Släkten Pontén. Bron vid Tolg. Den ombyggda brogården i bakgrunden. Bilden tagen 1947 av Ruben Pontén Petrus och Rebecca Ponténs förste son: Johan Pontén 1776-1857. Född i Dänningelanda. Studerade
Läs merNORRBOTTENS MUSEUM F 9
1 1923-1934 Lapskt folkliv och språk. Undersökningar gjorda av: B. Collinder, H. Grundström, E. Brännström och J.G Ullenius. Korrespondens 1923-1934. Edvin Brännström: Lapsk forskning. Acc:nr 217, 220.
Läs merDaniel Jönsson Broman och hustru Karin Olofsdotter. År 1679 uppges de vara utfattiga.
Ängstugan nr 512 Rotegårdar var Bro, Långudden, Oppeby och Jursta i Ludgo 1678-1705 Daniel Jönsson Broman och hustru Karin Olofsdotter. År 1679 uppges de vara utfattiga. 1700 Mantalslängden uppger soldat
Läs mer2013-02-18 Sammanställt av: Gunnar Ekman, nga.ekman@telia.com Sida 1. Generation I
2013-02-18 Sammanställt av: Gunnar Ekman, nga.ekman@telia.com Sida 1 Proband Signe Sellgren. Född 1894-01-20 i Resele (Y). Död 1959-12-01 i Resele (Y). (Far I:1, Mor I:2) Generation I I:1 f Petrus (Per)
Läs merStockholm i bottniska farvatten
NILS FRIBERG Stockholm i bottniska farvatten STOCKHOLMS BOTTNISKA HANDELSFÄLT UNDER SENMEDELTIDEN OCH GUSTAV VASA En historisk-geografisk studie i samarbete med INGA FRIBERG STOCKHOLMSMONOGRAFIER utgivna
Läs merHelena Brodins värmländska anor Läs mer Uppdatering med grön färg
Helena Brodins värmländska anor Läs mer Uppdatering med grön färg 1 Brodin, Helena Skådespelerska f 11/61936 i Adolf Fredrik (A) Generation I 2 Brodin, Knut Georg Pianist f 27/81898 i Berg, Gräsmark (S)
Läs merenligt svaren på 1812 års uppfo StringSkommittéS enkät
SCRIPTUM NR 16 Red. Egil Johansson Rapportserie utg. av Forskningsarkivet vid Umeå Universitet ISSN 0284-3161 UNDERVISNINGEN I LAPPMARKEN enligt svaren på 1812 års uppfo StringSkommittéS enkät DANIEL LINDMARK
Läs merInnehåll. Diverse yrken, Näshulta (före 1938) 1 (21)
Diverse yrken, Näshulta (före 1938) 1 (21) Innehåll Lars Dahlin... 2 Anders Dahlin... 3 Anders Fredrik Dahlin... 4 Johan Wilhelm Dahlin... 5 Gabriel Meuer... 6 Jonas Westbohm... 7 Anders Scharberg... 8
Läs merHandskrift 25. Kyrkoherde Erik Nordbergs arkiv. Manuskript. Maskinskrivet. Fortsättning av Handskr 25:4. Åren ca a) PM: Skolhusbyggen
Handskrift 25. Kyrkoherde Erik Nordbergs arkiv Volym 25:5:a Manuskript. Maskinskrivet. Fortsättning av Handskr 25:4. Åren 1724 - ca 1729. a) PM: Skolhusbyggen Publicerad december 2011 Forskningsarkivet,
Läs merÄr Knapp Rolig? Kring två identifikationsproblem i smedsläkten Rolig. Av Michael Lundholm
Är Knapp Rolig? Kring två identifikationsproblem i smedsläkten Rolig Av Michael Lundholm Inledning Att forska om släkter med patronymika utan släktnamn har sina speciella problem. Patronymika är ju inte
Läs merYtterhogdals- Överhogdals- och Ängersjö Församling.
Ytterhogdals- Överhogdals- och Ängersjö Församling. Bakgrund/historik GRÄNSTRAKTER Under flera perioder har Jämtland och Härjedalen tillhört Norge/Danmark. Det innebär att Ytterhogdal- Överhogdals- och
Läs merDomsagohistorik Piteå tingsrätt
Domsagohistorik Piteå tingsrätt Text: Elsa Trolle Önnerfors Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007 Eva Löfgren Ylva Blank Henrik Borg Elsa Trolle-Önnerfors Johanna Roos Piteå tingsrätt Tings- och rådhusinventeringen
Läs merAndelen personal som har en utbildning på forskarnivå fortsätter att öka
UF 23 SM 1601 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2015 Higher Education. Employees in Higher Education 2015 I korta drag Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå
Läs merFakta om arbetsmarknadsläget i Norrbottens län i slutet av april 2012
2012-05-11 1 Fakta om arbetsmarknadsläget i Norrbottens län i slutet av april 2012 Fler lediga platser Under april 2012 nyanmäldes 1 621 nya platser till arbetsförmedlingarna i länet, vilket var 229 fler
Läs merJosefina Skomars anor
1 Proband Skomars, Anna Josefina. Född 7/8 1879 i Norrnäs (Närpes Kb 1897-1906 p2/190). Död 12/10 1949 i Övermark. (Far I:1, Mor I:2) med Anderson, Anders Severin. Snickare. Född 17/3 1876 i Övermark.
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län i januari 2012
Umeå 14 februari 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län i januari 2012 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 236 lediga platser till länets arbetsförmedlingar och samma månad
Läs merAnalyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan
Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan yhmyndigheten.se 1 (13) Datum: 2011-11-17 Analyser av utbildningar och studerande
Läs merHedkarlsbo, (Sandvreten)
Hedkarlsbo 1. Torpgrund. Nybyggare Lars Larsson Hedberg f 1830 och Lena f Olsdotter f 1834, dom hade fem barn, Viktor var yngst, blev indelt soldat i Buckarby, med namnet Norgren. Lars mor bodde också
Läs mer2007-05-17 Sida 1. Generation I
2007-05-17 Sida 1 1 Maria Nilsdotter (500:3). Född 1881-02-14 i Harabygget, Hörja (L). Död av Cancer 1946-07-09 i Barkhult, Hörja (L). (Far 2, Mor 3) Gift vid borglig vigsel 1900-12-23 i Osby med Sven
Läs merUtdrag ur relevant lagstiftning
Bilaga KS 2018-42 1 (5) Kommunledningsförvaltningen Hållbarhetsenheten 2019-01-14 Utdrag ur relevant lagstiftning Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk, t.o.m. SFS 2018:1367 Nedan
Läs merHändelser i Spjuthult Nedtecknade av Gunnel Cunei. Med hänvisning till källor. Både förstahands- och andrahandskällor.
Händelser i Spjuthult Nedtecknade av Gunnel Cunei. Med hänvisning till källor. Både förstahands- och andrahandskällor. 1635 Nybygge Jordebok Östergötland 1640 Nybygge Jordebok Örebro län 1643 Hustru Elin
Läs merJ A Lundins morfars släkt
84 RALLATORP J A Lundins morfars släkt Skylten utanför Rallatorps gård i Forshem 84 RALLATORP... 1 Anor till Stina Johansdotter... 2 Olof Göransson... 3 Johannes Olofsson... 3 Lars Olofsson... 4 Rallatorp
Läs merGeneration I. Barn: Barn: Torvald Nymark Sjövägen 28, Molpe / UBMelin
Proband Westerholm sed Österholm, Hans Henrik Ericsson. Tjänstedräng sed bonde på Österholm i Molpe, Korsnäs. Född 13.11.1809 i Eskilsö, Närpes. Död 04.08.1868 i Molpe, Korsnäs. (Far I:1, Mor I:2) Gift
Läs mer.. FÖRA DEM TIL BÄTTRE LIUS I CHRISTENDOMEN.. Undervisningen vid Jukkasjärvi skola och i Jukkasjärvi församling åren 1744-1820.
SCRIPTUM NR 15 Red. Egil Johansson Rapportserie utg. av vid Umeå Universitet ISSN 0284-3161 Forskningsarkivet.. FÖRA DEM TIL BÄTTRE LIUS I CHRISTENDOMEN.. Undervisningen vid Jukkasjärvi skola och i Jukkasjärvi
Läs merMor till 14 barn, varav 12 uppnådde vuxen ålder 4 flickor och 10 pojkar. I tidig ålder dog Bengt (3 maj maj 1889) Uno ( )
Mor Anna född Söderbom 1866 1919 JJB:s första fru Mor till 14 barn, varav 12 uppnådde vuxen ålder 4 flickor och 10 pojkar I tidig ålder dog Bengt (3 maj 1889-23 maj 1889) Uno (1905 1907) Anna Söderbom
Läs merVästra Hisings härad (som omfattade socknarna Torslanda, Björlanda, Säve, Backa och Rödbo) tillhörde Norge fram till freden i Roskilde 1658.
[b]lite om Hisingens historia[/b] [h]hisingen[/h] Hisingen är till ytan Sveriges fjärde största ö (Gotland 2 994 km² Öland 1 347 km² Orust 346 km² Hisingen 199 km² Värmdö 181 km² Tjörn 148 km² Väddö och
Läs merSmedstorpssläktens medlemsblad 2000
Smedstorpssläktens medlemsblad 2000 Ordföranden har ordet Det gångna året hade vi årsmöte den 20 april i Herrljunga kommunhus och året avslutades med styrelsemöte den 1 december hemma hos Karl Johan Ferm.
Läs merFöretagsamheten 2018 Västerbottens län
Företagsamheten 2018 Västerbottens län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt
Läs mermed gårdsnamnet "Mårs".(Mårsch)
1 Bensbyn no 4:9 Bomärke: med gårdsnamnet "Mårs".(Mårsch) Det här är en av gårdarna som finns med i 1645 års Jordabok, ett hus fanns i alla fall på samma tomt som det hus som finns där idag. Ägarna har
Läs merNils Eriksson SAMESKOLOR INOM ÅSELE LAPPMARK SCRIPTUM NR 33. Utg. av Sten Henrysson FORSKNINGSARKIVET
SCRIPTUM NR 33 Red. Egil Johansson Rapportserie utg. av Forskningsarkivet vid Umeå Universitet ISSN 0284-3161 CODEN: UM/FARK/SC-92/0033 SAMESKOLOR INOM ÅSELE LAPPMARK Nils Eriksson Utg. av Sten Henrysson
Läs merDomsagohistorik Luleå tingsrätt
Domsagohistorik Luleå tingsrätt Text: Elsa Trolle Önnerfors Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007 Eva Löfgren Ylva Blank Henrik Borg Elsa Trolle-Önnerfors Johanna Roos Luleå tingsrätt Tings- och rådhusinventeringen
Läs merJohan Larsson) Lauren
edaty1j3481 Johan Lauren och hans maka til HagshultsflJrsamlings kom- senahoj Larson, som 1823 ändrade sit namn til Johan Lauren, födes den I samband med at Lauren sökte om inträde vid universitetet i
Läs merGELLIVARE. (Luleå lappmark.)
GELLIVARE. (Luleå lappmark.) Från Jockmocks pastorat utbröts 11 okt. 1742 enl. Lappmarksdirektionens beslut Gellivare såsom eget gäll och fick sitt namn efter det malmförande berg, där grufhandtering igångsatts
Läs merArbetsmarknadsläget i Västerbottens län april månad 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Agneta Tjernström Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april månad 2016 Fått arbete 1 311 personer inskrivna vid Arbetsförmedlingen i länet gick
Läs merProband Olga Strömberg. Född 1898-05-16 i Prästbordet, Resele (Y). Död 1991-04-12 i Resele (Y). (Far I:1, Mor I:2)
2013-02-18 Sammanställt av: Gunnar Ekman, nga.ekman@telia.com Sida 1 Proband Olga Strömberg. Född 1898-05-16 i Prästbordet, Resele (Y). Död 1991-04-12 i Resele (Y). (Far I:1, Mor I:2) Gift 1935-07-03 med
Läs mer2013-02-18 Sammanställt av: Gunnar Ekman, nga.ekman@telia.com Sida 1. Generation I
2013-02-18 Sammanställt av: Gunnar Ekman, nga.ekman@telia.com Sida 1 Proband Carl Leonard Olofsson. Född 1889-05-04 i Hertsånger, Nysätra (AC). Död 1944-11-02 i Ekeby (T). Flyttade 1922 från Hertsånger,
Läs merOm oss. * Projektet påbörjades hösten 2002. *!7 jan. 2004 Föreningen bildades formellt. * 1 febr. 2005 Föreningen startklar
Om oss * Över 780 företagare i Norr- och Västerbotten har bildat en ek. förening vars uppgift är att ställa kreditgarantier i form av borgen till föreningens medlemmar * Projektet påbörjades hösten 2002
Läs merForskande och undervisande personal
Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar
Läs merFINNSAM-konferensen i Strömsund hösten 2002
FINNSAM-konferensen i Strömsund hösten 2002 Rapport: Tor Eriksson, Örebro Fredagen den 30 augusti Efter en natts tågresa från Örebro och en dags vandring i Östersund med besök bl.a. på Jämtlands läns museum,
Läs merLennart Rohdin. Laxå, 1 september 2015
Lennart Rohdin Laxå, 1 september 2015 Folkrättsligt åtagande Jfr FNs barnkonvention Europakonventionen om mänskliga rättigheter (1950) Europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk (1992) Europarådets
Läs merRedovisning av uppdrag Att förstärka tillgången till lärare i nationella minoritetsspråk A2013/2958/DISK
Arbetsmarknadsdepartementet 1 (5) Redovisning av uppdrag Att förstärka tillgången till lärare i nationella minoritetsspråk A2013/2958/DISK Härmed ges en första delredovisning av regeringsuppdraget Att
Läs merOlof Larsson Myckelä, f. 1701, d och Aili Pehrsdotter f. 1691, d Magdalena Olofsdotter Myckeläs föräldrar
Olof Larsson Myckelä, f. 1701, d. 1755 och Aili Pehrsdotter f. 1691, d. 1769 Magdalena Olofsdotter Myckeläs föräldrar Olof Larsson Myckelä f. 1701, d. 10/12 1755 Aili Pehrsdotter, f. 1691, d. 1769 Vigsel
Läs merLEINY SLÄKTUTREDNING (15) Dokument ID Familjenummer Författare Rev / Ver. UTRED911U.DOC Leif Nyström 0/5
LEINY SLÄKTUTREDNING 000911 2012-03-01 1 (15) ModerNamn: Hanna Persdotter Utred911U.doc 000911 000422 Barn: Anders (Anna, Per, Ola, Jöns, Johanna) FaderNamn: Nils Persson Orsak: Mitt, Leif Nyströms släktskap
Läs merNärvarande: Underteknad ordförande uti Kommunal Stämman och en större samling af Sockens innevånarne.
Protokoll hållet vid ordinarie Kommunal Stämma uti Lerums Skola Den 2 Mars 1866. Närvarande: Underteknad ordförande uti Kommunal Stämman och en större samling af Sockens innevånarne. 1. Då debiterings=
Läs merValideringsarbetet i Palt Nord (Västerbotten och Norrbotten) har under detta skede bestått av:
2017-09-28 Bakgrund... 1 Befolkning... 2 Trafikmängder... 3 Färdmedelsval... 3 Biltrafikflöden... 4 Redovisning med scattergram... 4 Redovisning i kartor... 5 Kommentar... 8 Bussresor... 8 Järnvägsresor...
Läs merLäraren och författaren Olof Hederyds arkiv Handskrift 118 ACC. 2006:10
Läraren och författaren Olof Hederyds arkiv Handskrift 118 ACC. 2006:10 Forskningsarkivet, Umeå universitetsbibliotek (http://www.foark.umu.se) Olof Hederyd föddes 1923 i Vuono, Nedertorneå-Haparanda.
Läs merPetrus E. Hedlunds studiefond till minne av byggmästare Jonas O. Hedlund
Petrus E. Hedlunds studiefond till minne av byggmästare Jonas O. Hedlund 60 år (1948-2008) Förord Petrus E. Hedlunds studiefond till minne av byggmästare Jonas O. Hedlund instiftades av Direktör Petrus
Läs merDomsagohistorik Bodens tingsrätt
Domsagohistorik Bodens tingsrätt Text: Elsa Trolle Önnerfors Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007 Eva Löfgren Ylva Blank Henrik Borg Elsa Trolle-Önnerfors Johanna Roos Bodens tingsrätt Tings- och rådhusinventeringen
Läs merProband. I:1 f. I:2 m. II:3 mf. Generation I
Proband Margit Irene Nordfjell Bygdén. Född 1917-05-11 i Jonstorp, Lycksele (AC) (Lycksele AII:1c 1900-20 s.476 b.1/6). (Far I:1, s ) Generation I I:1 f Axel Ludvig Bygdén. Född 1885-05-04 i Kyrkbyn, Lycksele
Läs merÖver Aspa/Aspa gård/aspa Rusthåll.
Över Aspa/Aspa gård/aspa Rusthåll. (Rusthåll är ett hemman inom Indelningsverket som underhöll en ryttare med häst) Enligt bygdeforskaren Bianchini skall Aspa en gång ha tillhört Ludgonäs men köpts loss
Läs merPersonakt. Upprättad av Christer Gustavii. Annummer: Förnamn: Efternamn: 20 december, 1838 Gressella, Hanhals, Hallands län Yrke: Föräldrar
Utskriftsdatum: 2010-01-22 Personakt Upprättad av Christer Gustavii Foto Annummer: Förnamn: Efternamn: 88 Anders Andersson Födelsedatum: Födelseplats: 29 september, 1788 Dödsdatum: Dödsplats: 20 december,
Läs merHanna dt af husm. Jöns Nilsson och dess hustru Elsa Andersdotter fr B by. I månad 16 dag Förmögenhet: bergliga Dödsorsak: förkylning
Borgeby C:3 1848-61 Döda 1848 i Borgeby Jan 9-23 Juli d 27 aug 3 Hanna dt af husm. Jöns Nilsson och dess hustru Elsa Andersdotter fr B by. I månad 16 dag Förmögenhet: bergliga Dödsorsak: förkylning Torp.
Läs mer