Religionskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Lärarinformation. Årskurs
|
|
- Berit Eliasson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ämnesprov, läsår 2012/2013 Religionskunskap Lärarinformation Årskurs 6 Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m
2 Innehåll Allmän information...4 Utprövningsomgång för ämnesprov i samhällsorienterande ämnen i årskurs Syftet med nationella prov...4 Material som ingår i det nationella ämnesprovet i religionskunskap i årskurs Översikt delprov...5 Sekretess...5 Hantering...5 Anpassning...5 Rapportering av resultar...6 Redovisning av resultat...6 Arkivering av nationella prov...7 Utgångspunkter för provkonstruktion - en utprövningsomgång...8 Information om ämnesprovet i religionskunskap våren Provmaterial...8 Urval och överväganden...8 Genomförande...11 Allmänt...11 Hjälpmedel...13 Datorer...13 Bedömning...13 Sambedömning...13 Provbetyg...13 Genomgång med eleverna
3 En grupp vid Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet, utarbetar på uppdrag av Skolverket de nationella proven i religionskunskap. Projektledare: Annika Lindskog annika.lindskog@ped.gu.se Provkonstruktörer: Kjell-Erik Karlsson Annika Lilja Anna Lindstam Biträdande projektledare: Olof Franck olof.franck@gu.se Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Provansvarig åk 6: Lisbeth Mårdstedt lisbeth.mardstedt@gu.se Göteborgs universitet Box Göteborg Ansvarig på Skolverket: Mats Olsson Enheten för prov och bedömning mats.olsson@skolverket.se Beställningar och distribution: Tommy Mobrin, tfn FS ProfLog AB Stockholm 3
4 Allmän information Utprövningsomgång för ämnesprov i religionskunskap i årskurs 6 Skolenheten ska genomföra det nationella provet i ett av ämnena geografi/historia/religionskunskap/samhällskunskap. Skolenheten ska genomföra det ämnesprov som Skolverket tilldelar (se SKOLFS 2012:29). Er skolenhet har tilldelats ämnet religionskunskap. Det är första gången ett nationellt ämnesprov genomförs i religionskunskap. Provet har därför status av en så kallad utprövningsomgång. Det innebär att läraren inte behöver beakta elevens resultat på det nationella ämnesprovet vid betygssättningen våren Läraren får dock använda provresultatet som stöd vid betygssättning. Från och med våren 2014 ska elevens resultat på det nationella ämnesprovet även användas som stöd för betygssättning i terminsbetyget i årskurs 6. Resultaten på proven ska rapporteras in till SCB samt till de universitet och högskolor som på uppdrag av Skolverket konstruerar proven. De uppgifter som ingår i de nationella ämnesproven i religionskunskap i årskurs 6 är utprövade med hjälp av ett stort antal elever. Många lärare har också varit delaktiga i processen att utpröva uppgifter och bedömningsanvisningar. Skolverket och Göteborgs universitet är angelägna om att få synpunkter på provets utformning och innehåll för att ytterligare kunna utveckla provet i positiv riktning. Skolenheter som genomför ämnesprovet i religionskunskap ska därför även besvara en lärarenkät. Syftet med nationella prov Syftet med de nationella proven är i huvudsak att: stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning. ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapskraven uppfylls på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå. Nationella ämnesprov ska användas i årskurs 6 för att bedöma elevers kunskaper i förhållande till kunskapskraven. Material som ingår i det nationella ämnesprovet i religionskunskap i årskurs 6 Det nationella provet i religionskunskap består av ett lärarmaterial och ett elevmaterial. Lärarmaterialet består av ett Lärarinformationshäfte (grönt häfte) samt en Bedömningsanvisning (rött häfte). Lärarinformationshäftet ska lämnas ut till berörd lärare direkt vid paketets ankomst. Läraren ska läsa igenom Lärarinformationshäftet före provtillfället och följa de anvisningar som finns i detta häfte. Bedömningsanvisningen finns försluten tillsammans med Delprov A och B. Läraren får tillgång till Bedömningsanvisningen först efter att Delprov B genomförts. Elevmaterialet består av två elevhäften, Delprov A och B. 4
5 Översikt delprov Delprov Provdatum Provtid Elevmaterial Beskrivning av delprovet Delprov A Torsdagen den 2 maj 90 minuter Elevhäfte Delprov A Lösande av uppgifter. Delprov B Fredagen den 3 maj 90 minuter Elevhäfte Delprov B Lösande av uppgifter. Sekretess I 17 kap. 4 Offentlighets - och sekretesslagen (2009:400) finns bestämmelser om sekretess för prov. Vid sekretess får provens innehåll inte röjas. Sekretesskyddat material ska förvaras på ett betryggande sätt så att innehållet inte röjs. Prov som återanvänds omfattas av sekretess. På provhäftena, Lärarinformationen och Bedömningsanvisningen anges att ämnesprovet i religionskunskap återanvänds till och med 30 juni Se > Prov & Bedömning > Nationella prov > Mer om nationella prov > Sekretess. Hantering Det är av avgörande betydelse att samtliga som på något sätt arbetar med nationella prov beaktar de bestämmelser som gäller. Dessa har tillkommit med syftet att var och en ska kunna lita på och utgå ifrån att proven bidrar dels till en rättvis bedömning av elevernas arbete, dels till att denna bedömning blir likvärdig över landet. Att genomföra proven i förtid är exempel på handlingar som kan spoliera provens syfte och användbarhet. För hantering av nationella prov se Hantering av nationella prov se > Prov & Bedömning > Nationella prov > Mer om nationella prov >Beställning och hantering Anpassning Anpassning av nationella prov ska bara göras för elever med funktionsnedsättningar som inte är av tillfällig natur. Variationen är stor mellan eleverna och man måste utgå från den enskilda elevens förutsättningar när man planerar hur de nationella proven kan anpassas. Därför kan Skolverket inte ange exakt vad läraren kan och inte kan göra. Provförslutningen får brytas tidigast dagen före provdatum för att lärare ska kunna anpassa provet för elev med funktionsnedsättning. Anpassningen ska ske så att provet fortfarande prövar de kunskaper och förmågor som ska prövas. Det är rektor som beslutar om anpassning. Exempel på anpassningar: Förlängd provtid Förstorad text Uppläsning av instruktioner och uppgifter Lässtöd genom att eleven kan lyssna på uppgiften inläst på cd/usb Uppdelning av delprovet på olika tillfällen Möjlighet att besvara frågor muntligt Skriva svar på dator datorerna får ej vara anslutna till Internet och eleverna får inte ha möjlighet att kommunicera med varandra För mer information om anpassning se > Prov & Bedömning > Frågor och svar > Anpassning 5
6 Rapportering av resultat För att kunna följa upp och utvärdera kvaliteten i svensk skola, för forskning och för utveckling av proven, behövs insamling av provresultat. Skolhuvudmannen ska skicka in resultat till Skolverkets två olika insamlingar: 1. Den ena insamlingen gäller rapportering av provresultat för samtliga elever. Denna insamling görs av Statistiska centralbyrån (SCB) på uppdrag av Skolverket. Information om denna insamling kommer att skickas till skolorna via brev från SCB. Provresultat ska rapporteras senast 18 juni För mer information se > Prov & Bedömning > Nationella prov > Mer om nationella prov > Insamling 2. Den andra insamlingen görs av Göteborgs universitet som konstruerar de nationella proven i religionskunskap på uppdrag av Skolverket och gäller resultat på uppgiftsnivå och ett urval av elevlösningar samt insamling av lärarsynpunkter. Insamlingen av elevlösningar och resultat på uppgiftsnivå består av två delar: a) För elever födda den 10, 20 och 30 varje månad ska resultat på uppgiftsnivå rapporteras in senast 18 juni Detta görs via webben på: Lösenord: Re62013 b) För elever födda den 10 i varje månad ska därutöver läsliga kopior på bedömda elevhäften inklusive formuläret för sammanställning av elevresultat skickas in. Senast 18 juni 2013 skickas detta material till: Lisbeth Mårdstedt Nationella prov Re IDPP Göteborgs universitet Box Göteborg 3. Lärare ska lämna synpunkter på provet. Det görs genom att fylla i en lärarenkät på webben: Lösenord: Re62013 Lärarenkäten ska vara ifylld senast 18 juni Redovisning av resultat Resultat från insamlingar och lärarenkäter beskrivs och kommenteras i årliga rapporter som finns på Skolverkets webbplats se > Nationella prov > Resultat 6
7 Arkivering av nationella prov Råd om arkivering och gallring av nationella prov finns i skriften Bevara eller gallra 2. Denna finns att ladda ner via länken Information om arkivering av nationella prov finns även via Skolverkets webbplats se > Prov & Bedömning > Nationella prov > Mer om nationella prov >Arkivering. Fristående skolor ska bevara nationella prov enligt skollagen. Från den 1 april 2012 har en ny bestämmelse trätt i kraft som anger att huvudmannen för en fristående skola som genomför nationella prov ska bevara elevlösningar av de nationella proven (26 kap. 28 SkolL). 7
8 Utgångspunkter vid provkonstruktion en utprövningsomgång Validitet och reliabilitet är centrala begrepp vid provkonstruktion. Validitet handlar om att mäta det man avser att mäta medan reliabilitet handlar om att reducera slumpens inverkan på provresultatet. Målet är att provet ska bli så rättvist som möjligt. Många olika aspekter måste tas hänsyn till, både avseende provets utformning och bedömningsanvisningar. Generellt sett blir slumpens inverkan på elevens resultat större ju färre provuppgifterna är. Alltför få uppgifter i ett ämnesprov vore särskilt problematiskt i de samhällsorienterande ämnena där kunskap om ett innehåll är nödvändigt för att till exempel kunna föra mer eller mindre utvecklade resonemang. Eftersom tyngdpunkten i undervisningen när det gäller det centrala innehållet bestäms av elevers och lärares egen planering kan för få uppgifter i provet innebära att slumpen får för stor betydelse. Om det centrala innehåll som uppgifterna utgår ifrån endast har behandlats översiktligt i undervisningen, får eleven sämre förutsättningar på provet. Om det centrala innehållet har behandlats mer ingående får eleven bättre förutsättningar till ett bra resultat på uppgifterna. Den vanligaste skrivningen i kunskapskraven handlar om hur utvecklade och hur underbyggda resonemang eleven för om olika angivna innehåll. Provet skulle därmed kunna bestå av ett fåtal öppna uppgifter där eleverna ges möjlighet att utveckla sina resonemang i längre texter. Ett sådant prov med ett mycket begränsat antal uppgifter skulle dock vara problematiskt enligt resonemanget ovan. Vissa elevgrupper skulle dessutom bli särskilt missgynnade av ett sådant upplägg. Ett av syftena med en utprövningsomgång är att prova olika uppgiftstyper. Vi har därför prövat ut uppgifter utifrån antagandet att annat än bara mycket öppna uppgifter kan pröva elevernas förmåga att föra resonemang. Resultatet av denna utprövningsomgång kommer att avgöra hur olika typer av uppgifter kommer att användas i framtiden. Information om ämnesprovet i religionskunskap våren 2013 Provmaterial Provet består av två delprov, Delprov A och B. Delprov A omfattar uppgifterna 1 10, medan Delprov B omfattar uppgifterna Varje delprov finns inläst på en CD-skiva. Till provet finns även en bedömningsanvisning. Urval och överväganden I kursplanen för religionskunskap i Lgr11 finns fem förmågor vilka avspeglas i kunskapskraven. I konstruktionen av det nationella provet i religionskunskap för årskurs 6 har åtta olika delar av kunskapskraven urskiljts, varav de tre första motsvarar den första förmågan i kursplanen. 8
9 Översikt över förmågor och delar av kunskapskrav (utan progressionsuttryck) i religionskunskap, åk 6: Förmåga 1 5 Del av kunskapskrav Analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa. 2. Analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället. 1. Eleven har kunskaper om några heliga platser eller rum, ritualer och levnadsregler som hör till världsreligionerna och visar det genom att föra resonemang om likheter och skillnader mellan några religioner. 2. Eleven visar även på enkla samband mellan konkreta religiösa uttryck och centrala tankegångar inom världsreligionerna. 3. Eleven kan beskriva några grundläggande drag i fornskandinavisk och samisk religion 4. och ger även exempel på hur fornskandinavisk religion kan iakttas i dagens samhälle. 5. Eleven kan redogöra för några kristna högtider och traditioner och göra jämförelser mellan kristendomens betydelse för svenskt kultur- och samhällsliv förr och nu. 3. Reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet. 4. Resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska begrepp och modeller. 5. Söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas relevans och trovärdighet. 6. Eleven kan också föra resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för olika människor 7. Eleven kan föra resonemang om vardagliga moraliska frågor och vad det kan innebära att göra gott. Eleven gör då reflektioner som och använder några etiska begrepp på ett fungerande sätt. 8. Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor samt för resonemang om informationens och källornas användbarhet. Av reliabilitetsskäl, det vill säga, att provet ska vara så tillförlitligt som möjligt, baseras provet på ett urval av dessa förmågor och delar av kunskapskrav. Varje förmåga testas vid flera tillfällen för att öka elevernas möjlighet att uppvisa att de innehar den specifika förmågan. Med utgångspunkt från denna princip vore det vanskligt att försöka täcka in samtliga förmågor och delar av kunskapskrav inom ramen för den begränsade provtiden. 9
10 Översikt över förmågor och delar av kunskapskrav (utan progressionsuttryck) som prövas i det nationella provet i religionskunskap 2013, åk 6: Förmågor i NP rel. åk 6 Delar av kunskapskrav i NP rel. åk 6 1. Analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa. 2. Analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället. 4. Resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska begrepp och modeller. 5. Söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas relevans och trovärdighet. 1. Eleven har kunskaper om några heliga platser eller rum, ritualer och levnadsregler som hör till världsreligionerna och visar det genom att föra resonemang om likheter och skillnader mellan några religioner. 2. Eleven visar även på enkla samband mellan konkreta religiösa uttryck och centrala tankegångar inom världsreligionerna. 5. Eleven kan redogöra för några kristna högtider och traditioner och göra jämförelser mellan kristendomens betydelse för svenskt kultur- och samhällsliv förr och nu. 7. Eleven kan föra resonemang om vardagliga moraliska frågor och vad det kan innebära att göra gott. Eleven gör då reflektioner som och använder några etiska begrepp på ett fungerande sätt. 8. Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor samt för resonemang om informationens och källornas användbarhet. Förmåga 4 och 5 har en relativt lös koppling till särskilda innehållsområden, medan förmåga 2 med sin koppling till den del av kunskapskravet som prövas i provet mycket specifikt rör kristendomen. Den första förmågan och därmed de första två delarna av kunskapskraven är i mycket hög grad är beroende av kunskaper om de olika världsreligionerna. Provet innehåller därmed proportionellt sett fler uppgifter som är kopplade till den första förmågan än förmåga 2, 4 och 5 för att ge eleverna möjlighet att uppvisa förmågan. Samtliga fem världsreligioner (judendom, kristendom, islam, hinduism och buddhism) förekommer som underlag i uppgifterna i anslutning till förmåga 1, för att minska beroendet av i vilken ordning de olika religionerna har tagits upp i undervisningen. 10
11 Genomförande Allmänt Vid provtillfällena ska läraren först dela ut det aktuella delprovet till eleverna. Därefter läser läraren de längre textavsnitten i respektive delprov högt medan eleverna följer med i texten. De avsnitt som ska läsas högt är följande: Delprov A Delprov B s. 8 Text till uppgift 3 s Texter till uppgift 7 och uppgift 8 s. 6 Text till uppgift 6 s Texter till uppgift 19, 20 och 21 Läraren ska tillse att det finns extra linjerade lösblad att skriva på för de elever som behöver mer skrivutrymme. Om en elev använder lösblad, ska läraren se till att eleven anger sitt namn, sin klass eller grupp samt vilken uppgift lösbladet tillhör. Instruktion till läraren om genomförande vid provtillfällena: Tillse att det finns tillgång till linjerade lösblad. Dela ut det aktuella delprovet till eleverna. Läs igenom de angivna textavsnitten. Läs texten Viktig information till dig som ska göra provet högt för eleverna. Denna text återfinns i en ruta på sidan 2 i respektive delprov samt direkt här nedanför i detta häfte. Förklara vid behov begrepp i proven som inte är ämnesrelaterade (t.ex. fjäll och intag, men inte meditation och välsignas ). Samla in allt material (elevhäften samt ev. använda lösblad) efter genomfört prov. 11
12 Text att läsa högt inför genomförandet av respektive delprov A och B: Viktig information till dig som ska göra provet På en del uppgifter i provet ska du visa att du kan resonera kring en fråga. Dina svar ska vara så tydliga att någon annan kan läsa och förstå vad du menar. Dessa uppgifter ger ofta flera belägg (poäng). Därför är det viktigt att du skriver så utförligt som möjligt på uppgifterna. Det finns inga minuspoäng i detta prov. Är du osäker på vad du ska skriva, är det alltså bättre att du skriver lite än ingenting alls. På en del uppgifter i provet står det att du ska ringa in några saker eller stryka under några meningar. Om det till exempel står att du ska stryka under fem meningar är det viktigt att du gör just fem understrykningar. Läs uppgifterna noggrant! Uppgifterna är blandade, det är inte så att de svåraste kommer sist. Du får information om vilken nivå du kan nå vid varje uppgift med hjälp av ett rutsystem. ýoo ýýo ýýý Uppgiften kan ge Uppgiften kan ge Uppgiften kan ge belägg för E-nivå belägg för C-nivå belägg för A-nivå Behöver du mer plats att skriva på än vad det finns i häftet går det bra att skriva på lösblad. Tänk på att skriva ditt namn och klass/grupp. 12
13 Hjälpmedel Eleverna får använda penna, radergummi och vid behov linjerade lösblad. Datorer Om skolan har tillgång till datorer i sådan utsträckning att alla elever kan genomföra provet vid samma tillfälle är det tillåtet för eleverna att använda dem vid provtillfället. Eleverna får inte ha tillgång till Internet under provet. Skolan ska se till att ingen information som kan vara till nytta för eleverna finns sparad på datorerna. Bedömning Läraren bedömer elevens prestationer utifrån instruktionerna i häftet Bedömningsanvisningar. Sambedömning Ett sätt att arbeta med likvärdig bedömning är att lärare tillsammans diskuterar bedömning av elevlösningar i relation till bedömningsanvisningarna, så kallad sambedömning. När elevernas prestationer sambedöms ökar bedömningens tillförlitlighet i det nationella provet. Lärare kan med fördel byta elevlösningar med varandra, diskutera osäkra fall eller på annat sätt sambedöma. (Jämför > Prov & bedömning > Frågor och svar om nationella prov.) Provbetyg Provbetyget bestäms utifrån elevens sammanlagda resultat på de båda delproven, enligt närmare instruktion i häftet Bedömningsanvisningar. Genomgång med eleverna Vid uppföljning efter provet är det viktigt att läraren ser till att uppgifterna inte sprids. Läraren kan gå igenom provresultatet med eleven. 13
14 14
15
16 Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Skolverket
Religionskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Lärarinformation. Årskurs
Ämnesprov, läsår 2012/2013 Religionskunskap Lärarinformation Årskurs 9 Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m. 2013-06-30.
Läs merSamhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Lärarinformation. Årskurs
Ämnesprov, läsår 2012/2013 Samhällskunskap Lärarinformation Årskurs 6 Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m. 2013-06-30
Läs merSamhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Lärarinformation. Årskurs
Ämnesprov, läsår 2012/2013 Samhällskunskap Lärarinformation Årskurs 9 Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m. 2013-06-30
Läs merÄmnesprov, läsår 2012/2013. Lärarinformation. Årskurs
Ämnesprov, läsår 2012/2013 Lärarinformation Årskurs 6 Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m. 2013-06-30. Innehåll Sida
Läs merReligioner och andra livsåskådningar
Ritualer, levnadsregler och heliga platser Världsreligionerna Kristendom,, islam, judendom, hinduism och buddhism Fornskandinavisk och äldre samisk religion Religion och livsåskådning Religion åk 4-6 -
Läs merÄmnesproven i grundskolans årskurs 6. Religionskunskap Årskurs 6 Vårterminen 2013
Ämnesproven i grundskolans årskurs 6 Religionskunskap Årskurs 6 Vårterminen 2013 Inledning De nationella proven i religionskunskap har arbetats fram med utgångspunkt från Lgr 11 och dess kursplan för religionskunskap
Läs merÄmnesproven i grundskolans årskurs 9 och specialskolans årskurs 10. Religionskunskap Årskurs 9 Vårterminen 2013
Ämnesproven i grundskolans årskurs 9 och specialskolans årskurs 10 Religionskunskap Årskurs 9 Vårterminen 2013 Inledning De nationella proven i religionskunskap har arbetats fram med utgångspunkt från
Läs merÄmnesprov, läsår 2012/2013. Lärarinformation. Årskurs
Ämnesprov, läsår 2012/2013 Lärarinformation Årskurs 9 Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m. 2013-06-30 Innehåll Sida
Läs merProvrapport för Nationellt Prov Religionskunskap Årskurs 6 våren 2014
Provrapport för Nationellt Prov Religionskunskap Årskurs 6 våren 2014 Inledning De nationella proven i religionskunskap arbetas fram med utgångspunkt från Lgr 11 och dess kursplan för religionskunskap
Läs merESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap Övergripande Mål: analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, analysera hur religioner påverkar
Läs merÄmnesproven i grundskolans årskurs 9 och specialskolans årskurs 10. Provrapport Religionskunskap Årskurs 9 Vårterminen 2016
Ämnesproven i grundskolans årskurs 9 och specialskolans årskurs 10 Provrapport Religionskunskap Årskurs 9 Vårterminen 2016 1. Inledning Nedan följer en provrapport för det nationella provet i religionskunskap
Läs merBiologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Lärarinformation. Årskurs
Ämnesprov, läsår 2012/2013 Biologi Lärarinformation Årskurs 6 Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m. 2013-06-30. 1
Läs merKurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och
Läs merPlanering Religion. Kristendom VT:2015 ÅK 7
Planering Religion Kristendom VT:2015 ÅK 7 Planering Religion VT 2015 Veckomål vecka 15 Man ska ha läst sidan 186-195 Svarat på frågor s. 195 fråga 1-15. Veckomål vecka 16 Tisdag genomgång frågorna sidan
Läs merKurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och
Läs merKursplanen i ämnet religionskunskap
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet religionskunskap Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan,
Läs merVärldsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik
prövning religionskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Religionskunskap, grundläggande Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen
Läs merObligatoriska nationella kursprov i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå:
Bakgrund Obligatoriska nationella kursprov i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå: svenska och svenska som andraspråk kurserna 1 och 3, engelska kurserna 5 och 6, matematik kurserna 1-4 Obligatoriskt
Läs merBetyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
Läs merReligionskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2012/2013 Religionskunskap Delprov B Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds
Läs merÄmnesproven i grundskolans årskurs 9 och specialskolans årskurs 10
Ämnesproven i grundskolans årskurs 9 och specialskolans årskurs 1 Provrapport Religionskunskap Provet vårterminen 17 1. Inledning Nedan följer en provrapport för det nationella provet i religionskunskap
Läs merResultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2017/18
Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2017/18 Diarienummer: 2018:1619, 2018:1620, 2018:1621 Dnr: 2018:1619, 2018:1620, 2018:1621 1 (25) Sammanfattning... 2 Inledning... 3 Om de nationella
Läs merReligionskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2012/2013 Religionskunskap Delprov A Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds
Läs merÄmnesproven i grundskolans årskurs 9 och specialskolans årskurs 10
Ämnesproven i grundskolans årskurs 9 och specialskolans årskurs 10 Provrapport Religionskunskap Provet vårterminen 2018 1. Inledning Nedan följer en provrapport för det nationella provet i religionskunskap
Läs merPedagogisk planering Världsreligionerna 9A
Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A Syfte I dagens samhälle, som är präglat av mångfald, är kunskaper och analysen om religioner och andra livsåskådningar, i det egna samhället och på andra håll
Läs merStudiebesök. Faktatexter och bilder. Berättelser ur olika heliga skrifter. Reflekterande samtal kring död, kärlek och
Annerstaskolan Lokal pedagogisk planering för årskurs 5 i ämnet Religion Centralt innehåll Lärområde Tid Delområde Undervisning/ arbetssätt Förmågor Bedömningskriterier Elevens ansvar delaktighet Ritualer
Läs merMatematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2012 ÄMNESPROV. Del B1 och Del B2 ÅRSKURS
ÄMNESPROV Matematik ÅRSKURS 9 Prov som ska återanvändas omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Avsikten är att detta prov ska kunna återanvändas t.o.m. 2018-06-30. Vid
Läs mer3.14 RELIGIONSKUNSKAP. Syfte
3.14 LIGIONSKUNSKAP Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Religioner och andra livsåskådningar är därför
Läs merKunskapskrav i religion
analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället Reflektera
Läs merResultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen
1 (9) Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen 2013 1 Syftet med de nationella proven är i huvudsak att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygsättning i de årskurser där betyg sätts,
Läs merSammanställning av uppgifter från lärarenkät för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 6, 2015
Sammanställning av uppgifter från lärarenkät för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 6, 2015 Allmän information Totalt har 1464 lärare besvarat enkäten vilket är en minskning med
Läs merProvbetyg E Provbetyg D Provbetyg C Provbetyg B Provbetyg A. Totalpoäng Minst 37 poäng Minst 59 poäng Minst 77 poäng Minst 95 poäng Minst 106 poäng
Ämnesprovet i matematik i årskurs 6, 2015 Astrid Pettersson och Marie Thisted PRIM-gruppen, Stockholms universitet Inledning Konstruktionen av de nationella proven utgår från syftet med dessa, d.v.s. att
Läs merMatematik. Ämnesprov, läsår 2015/2016. Bedömningsanvisningar 1. Årskurs
Ämnesprov, läsår 2015/2016 Matematik Bedömningsanvisningar 1 Årskurs 6 Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang
Läs meranalysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Religionskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet religionskunskap syftar till: Länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: analysera
Läs mer"Vi tror olika!!" Klura lite på dessa ord: åttafaldiga vägen, meditation, nirvana, Allah, Ganesha, tempel... I vilken religion hör de hemma?
"Vi tror olika!!" En planering som utvecklar elevernas förmåga att jämföra några av våra världsreligioner. Eleverna är med och har elevmedverkan i innehåll i olika uppgifter samt hur de vill visa att de
Läs merResultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2016/17
Enheten för förskole- och grundskolestatistik 2017-11-30 1 (19) Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2016/17 I den här promemorian beskrivs s statistik om resultaten från de nationella
Läs merReligionskunskap. Syfte
Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang
Läs merMatematik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Bedömningsanvisningar. Årskurs. Delprov B och Delprov C
Ämnesprov, läsår 2012/2013 Matematik Bedömningsanvisningar Delprov B och Delprov C Årskurs 9 Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds
Läs merSkolverket Dokumentdatum: Dnr: : (22)
Relationen mellan provresultat och betyg i grundskolans årskurs 6 och 9, 2018 1 (22) Sammanfattning... 2 Bakgrund... 3 Betyg... 3 Nationella prov... 3 Underlag för resultatredovisningen... 4 Datamaterial...
Läs merArbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral
Arbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral Huvudsakligt ämne: Religionskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: 6-7 lektioner à 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet religionskunskap syftar
Läs merMatematik. Ämnesprov, läsår 2015/2016. Lärarinformation 2. Årskurs
Ämnesprov, läsår 2015/2016 Matematik Lärarinformation 2 Årskurs 6 Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds av
Läs merTummen upp! Religion ÅK 6
TUMMEN UPP! Ç SO ÅK 6 Anna Lindstam KARTLÄGGNING LGR 11 BIOLOGI RELIGIONSKUNSKAP Tummen upp! Religion ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven
Läs merBlå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4
Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4 Samhällskunskap Religion Biologi Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet, könsroller och jämställdhet. (bib) Vardagliga moraliska frågor
Läs merUpptäck Religion. Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11
Upptäck Religion Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11 DEL 1 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL VAD ÄR RELIGION? KRISTENDOMEN JUDENDOMEN ISLAM TEMA: ETIK HINDUISMEN BUDDHISMEN Religioner och andra ANALYS
Läs merNationella prov och anpassning. http://www.skolverket.se/regelverk/nyhetsarkiv/starkt-skydd-motdiskriminering-1.228909
Nationella prov och anpassning http://www.skolverket.se/regelverk/nyhetsarkiv/starkt-skydd-motdiskriminering-1.228909 Syften med nationella prov stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning
Läs merNationella prov i NO årskurs 6
Nationella prov i NO årskurs 6 Frank Bach 1 Samverkan Skolverket har gett Göteborgs universitet, Högskolan Kristianstad och Malmö högskola uppdraget, att i samverkan, utveckla nationella prov biologi,
Läs merResultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2015/16
Enheten för förskole- och grundskolestatistik 0 (18) Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2015/16 I den här promemorian beskrivs s statistik om resultaten från de nationella proven
Läs merLPP i religion ht. 2015
Varför läser vi LPP i religion ht. 2015 Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? jan 30 14:41 1 Varför läser vi? Eleverna skall ges förutsättningar
Läs merNationella provet i matematik i årskurs 9, 2018
Nationella provet i matematik i årskurs 9, 2018 Charlotte Nordberg PRIM-gruppen, Stockholms universitet Inledning Syftet med de nationella proven är att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning
Läs merHinduism Buddhism år9 Stenkulan
Hinduism Buddhism år9 Stenkulan Grundskola 7 9 LGR11 Re Under detta arbetsområde kommer vi att studera två världsreligioner som var och en är ganska olika jämfört med de vi tidigare läst om. Kan det finnas
Läs merResultat från nationella prov i årskurs 6, vårterminen 2014
Enheten för Utbildningsstatistik 20-12-09 1 (8) Dnr: 20:00054 Resultat från nationella prov i årskurs 6, vårterminen 20 I den här promemorian beskrivs s statistik om resultaten från ämnesproven i årskurs
Läs merMatematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2012 ÄMNESPROV. Del C ÅRSKURS
ÄMNESPROV Matematik ÅRSKURS 9 Prov som ska återanvändas omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Avsikten är att detta prov ska kunna återanvändas t.o.m. 2018-06-30. Vid
Läs merSammanställning av uppgifter från lärarenkäten för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 6, läsåret 2017/2018
Sammanställning av uppgifter från lärarenkäten för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 6, läsåret 2017/2018 Inledning Under läsåret 2017/2018 genomfördes ämnesprovet i svenska och
Läs merResultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2014/15
nheten för utbildningsstatistik 1 (20) Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2014/15 I den här promemorian beskrivs s statistik om resultaten från de nationella proven i grundskolan.
Läs merMatematik. Ämnesprov, läsår 2015/2016. Lärarinformation. Årskurs
Ämnesprov, läsår 2015/2016 Matematik Lärarinformation Årskurs 3 Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds av Skolverket
Läs mer- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap
Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Religioner och andra livsåskådningar är därför
Läs merÄmnesproven i grundskolans årskurs 6. Samhällskunskap Årskurs 6 Vårterminen 2013
Ämnesproven i grundskolans årskurs 6 Samhällskunskap Årskurs 6 Vårterminen 2013 Inledning Skolverket har fått i uppdrag av regeringen att ansvara för och införa nationella prov i SO-ämnena (dvs. geografi,
Läs merLärarnas åsikter om Nationella provet i geografi 9. Sammanställning av lärarenkät 2017 och analys av trender
Rapport nr 7, 2017 Lärarnas åsikter om Nationella provet i geografi 9. Sammanställning av lärarenkät 2017 och analys av trender 2014-2017. Andreas Alm Fjellborg Rapportserien Om nationella prov i geografi
Läs merSammanställning av uppgifter från lärarenkät vid ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i åk 9, vt 2014
Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i åk 9, vt 2014 I anslutning till vårterminens ämnesprov har 1058 lärare besvarat enkäten. Av dessa undervisar
Läs merMatematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2010 ÄMNESPROV. Delprov C ÅRSKURS
ÄMNESPROV Matematik ÅRSKURS 9 Prov som ska återanvändas omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Avsikten är att detta prov ska kunna återanvändas t.o.m. 2016-06-30. Vid
Läs merSammanställning av uppgifter från lärarenkät för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 6, 2013
Sammanställning av uppgifter från lärarenkät för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 6, 2013 Allmän information Totalt har 1 221 lärare besvarat enkäten, vilket är en ökning med
Läs merKursmoment En översiktlig lokal konkretisering av Skolverkets kursplan lämnas i bilaga 2.
Anvisningar för prövning Religionskunskap 1 Centralt innehåll och kunskapskrav Prövningen avser att mäta den prövandes kunskaper på de områden som anges i Skolverkets centrala innehåll för kursen Religionskunskap
Läs merÄmnesprovet i matematik i årskurs 9, 2016
Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2016 Margareta Enoksson PRIM-gruppen, Stockholms universitet Inledning Konstruktionen av de nationella ämnesproven utgår från syftet med dessa, d.v.s. att stödja en
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Levnadsregler
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Buddhism, Levnadsregler Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
Läs merMatematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2009 ÄMNESPROV. Delprov C ÅRSKURS
ÄMNESPROV Matematik ÅRSKURS 9 Prov som ska återanvändas omfattas av sekretess enligt 4 kap. 3 sekretesslagen. Avsikten är att detta prov ska kunna återanvändas t.o.m. 2009-06-30. Vid sekretessbedömning
Läs merÄmnesprovet i matematik i årskurs 9, 2017
Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2017 Charlotte Nordberg och Astrid Pettersson PRIM-gruppen, Stockholms universitet Inledning Syftet med de nationella ämnesproven är att stödja en likvärdig och rättvis
Läs merÄmnesprovet i matematik i årskurs 6, 2016/2017
Anette Nydahl och Inger Ridderlind PRIM-gruppen, Stockholms universitet Inledning I denna rapport redovisas resultat från PRIM-gruppens insamling av lärarnas svar på en enkät och elevernas resultat från
Läs merSammanställning av uppgifter från lärarenkät vid ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i åk 9, vt 2012
Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i åk 9, vt 2012 I anslutning till vårterminens ämnesprov 856 lärare besvarat enkäten. Av dessa undervisar
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Tro & identitet
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Hinduism, Tro & identitet Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Andliga ledare
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Judendom, Andliga ledare Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
Läs merReligionskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Bedömningsanvisningar. Årskurs
Ämnesprov, läsår 2012/2013 Religionskunskap Bedömningsanvisningar Årskurs 6 Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.
Läs merResultat från de nationella proven 2014 för årskurs 9. Upplands Väsby kommun Kundvalskontoret 2014-12-03
Resultat från de nationella proven 2014 för årskurs 9. kommun Kundvalskontoret 2014-12-03 Skolverket publicerade i november 2014 resultat från de nationella proven för grundskolans årskurs 9. Nationella
Läs merÄmnesproven i grundskolans årskurs 6 och specialskolans årskurs 7. Biologi, fysik och kemi Årskurs 6 Vårterminen 2013
Ämnesproven i grundskolans årskurs 6 och specialskolans årskurs 7 Biologi, fysik och kemi Årskurs 6 Vårterminen 2013 Frank Bach (Göteborgs universitet), Margareta Ekborg (Malmö högskola), Anders Jönsson
Läs merUpplägg och genomförande
Upplägg och genomförande Provet består av fyra delprov: Läsförståelse Hörförståelse Skriftlig produktion Muntlig produktion och interaktion Tid på respektive provdel bestäms utifrån erfarenheter vid utprövningarna
Läs merUppföljning betyg och ämnesprov årskurs 3,6 och 9 grundskolan Piteå kommun 2012
Uppföljning betyg och ämnesprov årskurs 3,6 och 9 grundskolan Piteå kommun 2012 Anette Christoffersson Utvecklingsledare Sid 1 Innehåll Systematiskt kvalitetsarbete... 4 Nationella och lokala styrdokument...
Läs merÄmnesprov i grundskolans årskurs 9 och Specialskolans årskurs 10. Geografi Årskurs 9 Vårterminen 2017
Ämnesprov i grundskolans årskurs 9 och Specialskolans årskurs 10 Geografi Årskurs 9 Vårterminen 2017 Inledning I denna provrapport redovisas resultatet för Nationella ämnesprovet i geografi, åk 9, som
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Heliga rum
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Hinduism, Heliga rum Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Heliga rum
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Buddhism, Heliga rum Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och
Läs merÄmnesprov i grundskolans årskurs 6. Geografi Årskurs 6 Vårterminen 2014
Ämnesprov i grundskolans årskurs 6 Geografi Årskurs 6 Vårterminen 2014 Inledning Det nationella provet i geografi för åk 6 tar sin utgångspunkt i Läroplanen samt kursplanen för geografi (Lgr 11) som består
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Tro & Identitet
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Judendom, Tro & Identitet Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
Läs merÄmnesprovet i matematik årskurs 3, 2016
Ämnesprovet i matematik årskurs 3, 2016 PRIM- gruppen, Stockholms universitet Erica Aldenius, Heléne Sandström Inledning Syftet med de nationella proven är att stödja en likvärdig och rättvis bedömning
Läs merRelationen mellan provresultat och betyg i grundskolans årskurs 6 och årskurs
Enheten för förskole- och grundskolestatistik Relationen mellan provresultat och betyg i grundskolans årskurs 6 och årskurs 9 2017 Sammanfattning På nationell nivå visar resultaten att majoriteten av eleverna
Läs merLärarnas åsikter om Nationella provet i geografi 9. Sammanställning av lärarenkät 2016 och analys av trender
Rapport nr 6, 2016 Lärarnas åsikter om Nationella provet i geografi 9. Sammanställning av lärarenkät 2016 och analys av trender 2014-2016. Andreas Alm Fjellborg Rapportserien Om nationella prov i geografi
Läs merÄmnesprov i grundskolans årskurs 9 och Specialskolans årskurs 10. Geografi Årskurs 9 Vårterminen 2018
Ämnesprov i grundskolans årskurs 9 och Specialskolans årskurs 10 Geografi Årskurs 9 Vårterminen 2018 Inledning I denna provrapport redovisas resultatet för Nationella ämnesprovet i geografi, åk 9, som
Läs merÄmnesprovet i matematik för årskurs Hur gick det? Vad tyckte lärarna? Biennalen Umeå 7 februari 2014
Ämnesprovet i matematik för årskurs 9 2013 Hur gick det? Vad tyckte lärarna? Biennalen Umeå 7 februari 2014 Margareta Enoksson, Karin Pollack PRIM-gruppen Stockholms universitet Innehåll Syfte Hur gick
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Högtider
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Buddhism, Högtider Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Levnadsregler
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Judendom, Levnadsregler Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
Läs merLärarnas åsikter om Nationella provet i geografi 9. Sammanställning av lärarenkät 2018 och analys av trender
Rapport nr 8, 2018 Lärarnas åsikter om Nationella provet i geografi 9. Sammanställning av lärarenkät 2018 och analys av trender 2014-2018. Andreas Alm Fjellborg Rapportserien Om nationella prov i geografi
Läs merÄmnesprov i grundskolans årskurs 9 och Specialskolans årskurs 10. Geografi Årskurs 9 Vårterminen 2016
Ämnesprov i grundskolans årskurs 9 och Specialskolans årskurs 10 Geografi Årskurs 9 Vårterminen 2016 Inledning Det nationella provet i geografi för åk 9 tar sin utgångspunkt i Läroplanen samt kursplanen
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Andliga ledare
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Buddhism, Andliga ledare Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Heliga skrifter
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Hinduism, Heliga skrifter Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
Läs merNationella provet i matematik årskurs 3, 2018
Nationella provet i matematik årskurs 3, 2018 PRIM-gruppen, Stockholms universitet Erica Aldenius, Heléne Sandström och Marie Thisted Inledning Syftet med de nationella proven är att stödja en likvärdig
Läs merMatematik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Bedömningsanvisningar. Årskurs. Delprov D
Ämnesprov, läsår 2012/2013 Matematik Bedömningsanvisningar Delprov D Årskurs 9 Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.
Läs merDet nationella provet i årskurs 3 genomfördes första gången våren 2009
Anette Skytt Hur gick det 2010? Ämnesprov i matematik för årskurs 3 Ämnesprovet i matematik för årskurs 3 har nu genomförts under tre år. Här redovisas några av de resultat som framkommit liksom några
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Heliga skrifter
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Buddhism, Heliga skrifter Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
Läs merÄmnesprovet i årskurs Svenska och svenska som andraspråk
Ämnesprovet i årskurs 9 2014 Svenska och svenska som andraspråk Lovisa Gardell och Tobias Dalberg Ämnesprovet för årskurs 9, 2014 är det andra i svenska och svenska som andraspråk enligt Lgr11. Ämnesprovet
Läs merSammanställning av uppgifter från lärarenkät för ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk årskurs 3, VT 2017
Sammanställning av uppgifter från lärarenkät för ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk årskurs, VT 2017 I anslutning till 2017 års ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk för årskurs lärarna
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Tro & Identitet
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och därmed minska klyftor mellan oss människor,
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Tro & identitet
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Buddhism, Tro & identitet Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
Läs mer