Risk- och konsekvensanalys för jordgubbar ogräs

Transkript

1 Christina Winter Sanja Manduric Strategi för växtskyddsmedel PM Risk- och konsekvensanalys för jordgubbar ogräs Sammanfattning Tillgången på herbicider är relativt tillfredsställande, men eftersom Basta inte längre kan användas finns en osäkerhet om hur ogrässtrategierna ska utformas. I Danmark tittar på ett antal preparat som eventuellt kan vara tillämpbara i jordgubbar. Under 2013 har första selektivitetsstudier utförts och det finns möjligheter att Sverige ansluter sig till kommande tester. Det finns också ett behov av att utveckla strategier som kombinerar mekaniska och kemiska åtgärder. 1. Översikt Jordgubbar är relativt svagväxande och låga och de konkurrerar därför dåligt med ogräs. Ogräs som växer under låga temperaturer, sen höst och tidig vår samt i milda vinterperioder har en särskild konkurrensfördel. Ogräs försämrar odlingsförhållanden på flera olika sätt. Utöver att de konkurrerar om plats, ljus, vatten och växtnäring, bidrar en riklig ogräsförekomst till en långsammare upptorkning efter regn eller dagg och därmed en ökad risk för svampsjukdomar. Dessutom orsakar ogräs en ojämn mognad, täcker bären och resulterar ofta i att en del av jordgubbarna förblir oplockade. Under planteringsåret är jordgubbsplantans konkurrensförmåga särskilt dålig. Frigoplantor, som är den dominerande planttypen, saknar helt bladverk vid planteringen. Detta tillsammans med stora plant- och radavstånd gör att även ogräs som har dålig konkurrensförmåga kan hävda sig. Eftersom ogräsen också uppförökas under den fleråriga kulturen tolereras i princip inga ogräs under planteringsåret. Fleråriga ogräs är ett särskilt stort problem. I jordgubbsodlingen används två olika odlingssystem: 1. Odling på bar mark där ogräs såväl i raderna som mellan raderna bekämpas med jordoch bladherbicider samt genom mekanisk bekämpning. Detta odlingssystem svarar för cirka % av arealen. 2. Odling på plastlister där ogräsen mellan raderna bekämpas företrädesvis med bladherbicider. 1

2 Odlingen på plastlist har ökat under 2000-talet. De två olika systemen kräver olika strategier för ogräsbekämpning. Vid odling på bar mark krävs selektiva herbicider eftersom hela ytan behandlas. Vid odling på plastlist behandlas främst radmellanrummen och där kan även icke selektiva herbicider användas. Mellan raderna i en plastlistodling kan också en mindre mängd ogräs tolereras under odlingssäsongen. På icke plasttäckt mark skulle dessa ogräs direkt växa in i jordgubbsraderna. Plastlister erbjuder en god kontroll av fröogräs, men planteringshålen måste handrensas under planteringsåret men även senare. Tidsåtgången för denna rensning underskattas ofta. Effekten mot rotogräs är mindre god. Rotogräs är arbetskrävande och svåra att rensa bort från planteringshålen utan att skada jordgubbsplantan. Ogräs kommer även i de hål som förorsakas av viltet. 2. Beskrivning av de viktigaste ogräsen i jordgubbar Särskilt problematiska ogräs kommenteras nedan. Tabell 1. Art Utbredning Betydelse Kemisk bekämpnin g Örtogräs Baldersbrå, Tripleurospermum perforatum Blåklint, Centaurea cyanus Södra Sverige t.o.m. Östergötland Fältveronika, Veronica arvensis Södra och mellersta Sverige Förgätmigej, Myosotis spp. Dunört, Epilobium spp. Gatkamomill, Matricaria matricarioides Hästhov, Förekommer sällan som ensam Tussilago farfara Hönsarv, Cerastium fontanum Jordrök, Fumaria officinalis Korsört, Senecio vulgare Förekommer ibland som mål Lomme, Capsella bursa-pastoris Maskrosor, Taraxacum spp. Förekommer ibland som mål t Molkar, Sonchus spp. Norsk fingerört Potentilla norvegica Svinmålla, Chenopodium album Norra Sverige 2

3 Fliknäva, Geranium dissectum och/eller skatnäva Erodium cicutarium Penningört, Thlaspi arvense Plister, Lamium spp. Skråp, Petasites spp. Skräppa, Rumex spp. Södra Sverige t.o.m. Östergötland Revsmörblomma, Ranunculus repens Snärjmåra, Galium aparine Strandfräne, Rorippa sylvestris Trampört, Polygonum aviculare Södra och mellersta Sverige Södra Sverige Vallmo, Papaver spp. Södra Sverige t.o.m. Östergötland Vanlig pilört, Persicaria lapathifolia Veronika, Veronica spp. Viol, Viola spp. Våtarv, Stellaria media Vägtåg Juncus bufonius Norra Sverige Åkerbinda, Fallopia convolvulus Åkerfräken, Equisetum arvense Förekommer ibland som mål Åkerförgätmigej, Myosotis arvensis Åkersenap, Sinapis arvensis Åkerspergel, Spergula arvensis Åkervinda, Convolvulus arvensis Förekommer ibland som mål Åkertistel, Cirsium arvense Förekommer ibland som mål Gräsogräs Hönshirs, Echinochloa crus-galli Södra Götaland, särskilt östkusten Inget naturligt förekommande ogräs i Sverige, men uppträder allt oftare i odlingar av jordgubbar och andra bärslag. Kvickrot, Elytrigia repens Förekommer ibland som mål Kärrkavle Alopecurus geniculatus Norra Sverige 3

4 Rödsvingel Festuca rubra Norra Sverige Vitgröe, Poa annua Förekommer ibland som mål Spillsäd från halm höstsäd Inte relevant Revplantor av jordgubbar Förekommer alltid som mål 2.1 Örtogräs Baldersbrå. Vinteranuell. Gror under hela odlingssäsongen, men med en topp höst och vår. Nävor. Ett- eller fleråriga örter. Gror under hela odlingssäsongen. Gynnas i öppna grödor. Två er, fliknäva Geranium dissectum och skatnäva Erodium cicutarium som båda är ettåriga, är mest vanliga i jordgubbsodlingar. Även mjuknäva (Geranium molle) och sparvnäva (Geranium pusillum) förekommer i vissa odlingar. Fliknäva är en vinteranuell. Skatnäva räknas också till vinterannueller men förekommer även som sommarannuell. Nävor är huvudsakligen ett problem under hösten (Björk et al., 1994). Hönsarv. Flerårig. Gror under hela odlingssäsongen, men med en topp höst och vår. Lågvuxen planta med utbredda nedliggande eller upprätta sidoskott. Tidig sidoskottsbildning gör att den växer in i och ihop med jordgubbsplantan (även i plastlist). Hästhov. Flerårig. Förökar sig med frö och underjordiska stamutlöpare. Frön kan spridas med vinden flera kilometer. Fröplantorna är ljuskrävande och kan därför hävda sig i jordgubbar. Gynnas av den fleråriga kulturen och särskilt i odlingar där ingen mekanisk ogräsbekämpning utförs. Maskros. Flerårig. En platsbunden perenn med en stark pålrot som kan tränga djupt ner i marken. Från översta delen av roten, växer knoppar som producerar en krona som kan regenerera "nya" plantor även när moderplantan skärs av vid eller under markytan. Ett par centimeter långa rotbitar är också kapabla att producera nya plantor. Maskrosen förökar sig också med vindspridda frön. Det finns inga äkta stjälkar, utan bladen är grupperade i en rosett vid basen. Gynnas av den fleråriga kulturen och särskilt i odlingar där ingen mekanisk ogräsbekämpning utförs. Korsört. Sommar- och vinteranuell. Fröspridd. Gror under hela odlingssäsongen. Mållor. Svinmålla: Sommarannuell. Gror under vår och försommar. I den öppna konkurrenssvaga jordgubbskulturen kan mållorna utvecklas till stora, flergrenade plantor. Stor fröproduktion. Skråp. Flerårig. Trampört. Sommaranuell. Gror under våren. Lågvuxen planta med utbredda och förgrenade sidoskott som kan vara nedliggande eller upprätta. Växer ihop med jordgubbsplantan. Våtarv. Övervintrande ett- till tvåårig, fröspridd. Gror under hela odlingssäsongen, men med en topp höst och vår. Växer vid låga temperaturer sen höst och tidig vår och kan under milda vintrar växa till stora tuvor som kväver jordgubbsplantan. 4

5 Åkerbinda. Sommaranuell. Gror under våren. Slingrande växtsätt som gör den mycket svår att rensa för hand, även i plastlistodling. Plantorna måste rensas bort medan de är små. 2.2 Gräsogräs Kvickrot. Flerårig. Störst betydelse har förökningen med underjordiska stamutlöpare, men den förökar sig även med frö. Fröna gror under vår och höst. Om kvickrot finns i fältet får den mycket goda möjligheter att utvecklas i nyplanterade jordgubbar, även i plastlister där den skjuter upp i planteringshålen och vid minsta skada i plasten. På grund av de underjordiska utlöparna är den omöjlig att rensa från plastlister utan att jordgubbsplantan följer med. Vitgröe. Sommar- och vinteranuell. Gror under hela odlingssäsongen och växer till sen höst samt under milda vintrar. Krypande, förgrenat växtsätt som gör att den växer ihop med jordgubbsplantan och är därmed svår att handrensa i plastlister. 2.3 Övriga ogräs Åkerfräken. Flerårig. Förökar sig huvudsakligen med underjordiska stammar. Först på våren utvecklas ljusbruna sporbärande skott, senare gröna, förgrenade stjälkar. De är ljuskrävande och kan i nyplanterade jordgubbar bre ut sig över hela jordytan. Fräkenskotten kan tyckas klena, men de kan konkurrera ut en jordgubbsplanta fullständigt. Etternässla (Urtica urens), åkertistel (Cirsium arvense) och klättrande er som åkervinda (Convolvulus arvensis) kan vara besvärliga vid jordgubbsplockning (Björk et al., 1994).. Befintliga kemiska växtskyddsmedel De preparat som är godkända innevarande år listas i tabell 2. Tabell 2. Växtskyddsmedel som är registrerade i grödan eller för ett vidare användningsområde**). Aktiv substans Resistensgrupp (HRAC -kod) Preparat Registrerat tom. Användning KemI:s tolkning av rådets förslag 2008 Information om CKB s* utlåtande om rörlighet av modersubstanser (M) och nedbrytningsprodukter (N) Särskilda villkor enl. EU:s pesticiddatabas M N cycloxidim Focus ultra Bladherbicid. Kvickrot och spillsäd. Inte vitgröe. Inte bedömd. Nej Nej 2011/4/EU. Mer info om analysmetoderna för resthalter av cykloxydim i vegetabiliska och animaliska produkter. Senast den 31 maj dikvat Diqua Bladherbicid mot ett- och fleråriga ogräs i gångar. Quad-Glob 200 SL Har även effekt mot revplantor. Ingen anmärk. Nej Nej 2001/21/EG. inverkan på vattenlevande organismer. Reglone Bladherbicid mot ett- och fleråriga ogräs i gångar. Har även effekt mot revplantor. Även för nedvissning av odling. glyfosat Glyfosatpreparat Bladherbicider. Flerårigt Ingen Nej Nej 2001/99/EG. 5

6 ogräs, speciellt kvickrot. anmärk. Skydd av grundvatten i känsliga områden. isoxaben Gallery Jordherbicid. Fröogräs mm regn/bevattning inom två dygn. Inte bedömd. Nej Nej 2011/32/EU Risk förvattenlevande organismer, risk för landväxter som inte är måler och eventuellt läckage till grundvattnet av metaboliter. Ytterligare uppgifter om det tekniska material som framställts handelsmässigt, föroreningarnas betydelse, resthalten i grödor vid växelbruk, den potentiella risken för vattenlevande org. kletodim Select Bladherbicid. Kvickrot, spillsäd och vitgröe Inte bedömd Nej Nej 2011/540/EU Får endast användas som herbicid på sockerbetor. Bedömningar om jordvattenexponeringen, definition av resthalter med avseende på riskbedömning. klopyralid Matrigon 72SG Bladherbicid. Tistel, maskros, klöver, korgblommigt ogräs i god tillväxt. Ingen anmärk. Ja Nej 2006/64/EG. Användarsäkerhet, skydd av fåglar, däggdjur och vattenlevande organismer. Studier om djurs ämnesomsättning. metamitron Goltix WG Jord- och bladherbicid. Fröogräs. Ingen effekt på tistel och kvickrot. Ingen anmärk. Ja Nej 2008/125/EG Skydd av grundvatten, risker för fåglar, däggdjur och landväxter som ej är måler. Jordmetabolitens M3 påverkan på grundvatten, resthalter i grödor vid växelbruk. propyzamid Kerb flo Jordherbicid. Gräsogräs. Inte kvickrot. Ingen anmärk. Nej Nej 2003/39/EG. Skydd av fåglar och vilda däggdjur speciellt under häckningssäsong. prosulfokarb Boxer Jordherbicid. Fröogräs. Ingen anmärk. Nej Nej 540/2011 Personlig skyddsutrustning, skydd av vattenlevande organismer och växter som inte är måler. Riskreducerande åtgärder t. ex. obesprutad buffertzon. *KompetensCentrum för Kemiska Bekämpningsmedel vid Sveriges lantbruksuniversitet. **Exempel på ett preparat som har ett vidare användningsområde är glyfosat. Idag finns det sex bladherbicider (tre baserade på samma aktiva ämne) plus ett antal glyfosatbaserade preparat, tre jordherbicider och ett preparat med både blad- och jordverkan. Select och Focus Ultra är selektiva, systemiska ogräsmedel verksamma mot både perenna och annuella gräsogräs. Även om dessa preparat tillhör samma herbicidgrupp, finns det vissa skillnader i deras effektivitet. Focus Ultra har dålig effekt på vitgröe och röd svingel. Matrigon är ett systemiskt verkande bladherbicid med effekt mot främst korgblommiga ogräs, t ex tistlar, maskros, hästhov m fl. Diquat-produkter (Quad-Glob, Diqua och Reglone) är kontaktverkande produkter som används för bekämpning i gångar. De har god effekt på unga plantor av de flesta örtogräs, men svag effekt på gräsogräs. Reglone används även för bekämpning av revor före blomning och efter skörd. 6

7 Glyfosat (flertal preparat) är kontaktverkande och systemiskt med god effekt vid bekämpning av ogräs i bra tillväxt. Medelgod effekt på korsört. Boxer är verksam mot både ört- och gräsogräs. Den är mild mot plantorna och kan användas under odlingssäsongen, i bärande fält dock först efter skörd. Gallery har mycket bra effekt mot bl.a. baldersbrå, dån, pilört, åkerbinda, ganska god effekt mot flera andra tvåhjärtbladiga ogräs och måttlig effekt mot bl.a. korsört, dunört, snärjmåra, vitgröe och spillsäd. Gallery binds hårt till organiskt material vilket resulterar i begränsad bekämpningseffekt på mullhaltig jord och i odlingar med marktäcke av halm eller bark/flis. Kerb 400 FLO har mycket god effekt på vitgröe och spillsäd samt de flesta tvåhjärtbladiga ogräser utom korgblommiga ogräs. Preparatet är godkänt endast för en höstbehandling/år. Goltix WG är jordoch bladherbicid med mycket god effekt mot baldersbrå, målla, pilört, ganska god effekt mot andra tvåhjärtbladiga ogräs och även mot vitgröe. Används i väletablerade fält vid höstbehandling eller under tidig vår. 4. Herbicider på väg ut från marknaden Basta (glufosinatammonium) var godkänd för användning i jordgubbar t.o.m. december Bayer utförde vid omregistrering studier där det framkom ny data om produkten. I de länder (däribland Sverige) där dessa data kunde vara kritiska för omregistrering, valde Bayer att dra tillbaka produkten. Vi kan alltså inte räkna med att Basta kommer att omregistreras i Sverige även om produkten är fortfarande godkänd i Tyskland (Lisa Rydenheim, pers. komm.). Godkännandet för Boxer förnyades Användning i jordgubbar är tillåten som utvidgat produktgodkännande som innehas av LRF-GRO. 5. Herbicider/Insekticider/Fungicider på väg in på marknaden LRF-GRO planerar att lämna in en ansökan om utvidgat produktgodkännande för Betasana SC. Den aktiva substansen i Betasana är fenmedifam, densamma som i Betanal SC som har tidigare varit godkänt på dispens, men villkoren för användning för Betasana SC innefattar en minskad hektardos per behandling. Betasana SC var godkänt på dispens 2013 i ca halv dos jämfört med den tidigare tillåtna dosen för Betanal SC. 6. Förebyggande åtgärder och alternativ till kemiska växtskyddsmedel 6.1 Förebyggande åtgärder mot ogräs Val av odlingsplats Det är avgörande att vid val av odlingsplats undvika fält med riklig förekomst av fleråriga ogräs. Fält med okänd odlingshistoria bör beredas minst ett år i förväg Växtföljd Jordgubbsodlingen bör ingå i en växtföljd med ettåriga grödor, till exempel spannmål. Det verkar hämmande på sådana ogräs som har relativt dålig konkurrensförmåga men som kan uppförökas i jordgubbar på grund av den öppna grödan Förberedelse av odlingsplatsen inför plantering 7

8 Det är viktigt att ogräs bekämpas grundligt, i synnerhet fleråriga ogräs, i och runt odlingen (fältkanter och diken). Om det inte görs, skapas stora problem under hela kulturperioden eftersom ogräs gynnas av höga näringsnivåer och regelbunden bevattning Marktäckning med annat material än plastlister Halm är det vanligaste täckmaterialet. Det används i första hand för att hålla bären rena och undvika nedsmutsning med jord men den har även en ogräshämmande effekt. För att få tillräcklig ogräseffekt behövs minst sju till tio ton halm per hektar. Det är viktigt att täckhalmen är fri från ogräsfrö och spillsäd och att hålla efter ogräs som dyker upp i gångar eller i marktäckningsspringor där täckmaterialet skadats. Halmtäcket kväver effektivt små groddplantor men effekten är mycket sämre på vegetativa skott av fleråriga ogräs. Sågspån bildar ett tät täckskikt och hindrar groning av fröogräs. Det är ett material som binder mer kväve än vad halm gör när det bryts ned. En större användning förekommer inte i kommersiell odling. 6.2 Alternativa metoder och medel ogräs/skadedjur/svampar Mekanisk bekämpning Mekanisk bearbetning används av de flesta odlarna som en del i integrerad ogräsbekämpning. Handrensning och handhackning är en självklar del i ogräsbekämpningen för samtliga odlare. Utan fenmedifampreparat, som är särskilt viktiga under etableringsfasen, är den mekaniska bekämpningen än mer viktig. En tidigt insatt handrensning med upprepningar under etableringsåret är avgörande för ett lyckat resultat. Det är möjligt att klarar odlingen utan kemiska herbicider men det är viktigt att åtgärdens resultat sätts i relation till dess kostnader. Maskinell mekanisk bearbetning används av ganska många. Denna kräver att plantorna planteras två till tre cm djupare än normalt, så att de inte rivs upp av behandlingen. Bearbetningen star ca tio dagar efter plantering. Fräsning görs i augusti när halm och revor avlägsnas efter skördesäsongen. Mekanisk ogräsbekämpning är viktig särskilt i etableringsfasen, men det finns fortfarande ett behov av att komplettera med kemisk bekämpning mot svåra ogräs, t.ex. vitgröe. Danska erfarenheter visar att det är svårt att uppnå en tillräcklig mekanisk kontroll utan att skada kulturen (Anonymous, 2003). Specialmaskiner och ny teknik för mekanisk bekämpning utvecklas främst i ekologisk odling av radodlade grödor. 7. Sammanfattning Tillgången på kemiska växtskyddsmedel och andra växtskyddsmetoder i jordgubbar. Tillgången på herbicider kan betraktas som tillfredställande men efter att användning av Basta har upphört och eftersom möjligheter till användning av Betasana är osäkra, finns det ett tydligt behov av en omprövning av ogrässtrategier. Basta var ett icke selektivt, bladverkande medel med både kontakt- och delvis systemisk verkan. Den hade god effekt mot ettåriga och fleråriga örtogräs och gräsogräs samt var registrerat även för avdödning av revor. Reglone har under 2012 fått utökad användning som numera omfattar även bekämpning av revor men Reglone uppvisar en svagare effekt än Basta. 8

9 Ogräsbekämpning är en året-runt process som star innan ett fält planteras och fortsätter genom hela kulturens odlingsperiod. Vid ensidig och kontinuerlig användning av samma typ av bekämpningsmetoder, kan en ändring i ogräspopulationer till mer toleranta er uppstå. De mest effektiva strategierna kombinerar odlingstekniska åtgärder, mekanisk bekämpning och användning av herbicider. 8. Växtskyddssituationen på lång sikt, år Utsikter för utveckling av nya herbicider för minor-use grödor är negativa. Ett vanligt tillvägagångssätt vid behov av fler bekämpningsmedel har hittills inneburit en screening av herbicider som redan är registrerade i lantbruksgrödor och ett urval av mest passande kandidater för ansökningar om utvidgat produktgodkännande. Det är av fler anledningar osannolikt att en sådan praxis kommer att möta odlarnas framtida behov. Delvis är det mycket troligt att nuvarande sortiment av herbicider kommer att minska på sikt och därutöver kommer en utveckling av flera olika odlingssystem (öppen jord, plastlister, tunnel ) att ställa högre specifika krav. En ökning av odling i substrat kommer yterliggare att förändra behovet av herbicider men markodlingen kommer även i fortsättningen att dominera. 9. Konsekvenser 9.1 Biologiska konsekvenser Ett framtida varmare och på vissa håll fuktigare klimat kommer att gynna ogräsen, vilket ställer stora krav på bra och effektiva bekämpningsstrategier. Ökade problem med ogräs leder till, förutom en konkurrenssituation med grödan, att svampsjukdomar lättare kommer att utvecklas då ogräset hindrar fältet från att torka upp efter regn. 9.2 Ekonomiska konsekvenser Ingen analys är utförd. 10. Utvecklingsbehov 10.1 Kortsiktiga lösningar Undersöka möjligheterna för att godkänna ett preparat som kan ersätta Basta som redan är förbjudet. Försök för att prova strategier med de preparat som återstår Långsiktiga mål Optimering av appliceringsteknik. Utveckling av strategier som kombinerar mekaniska och kemiska metoder för både odling på bar mark och plastlister. Utveckling av nedbrytbara marktäckningsmaterial med längre hållbarhet. Utveckling av redskap för mekanisk ogräsbekämpning med hög precision. Utveckling av nya odlingssystem Referenser 9

10 Anonymous (2003). Vurdering af muligheder for forebyggelse og alternativ bekæmpelse i frugt og bær. Arbejdsrapport fra Miljøstyrelsen, 38/2003. Björk A., Johansson H., Mattsson B., (1994). Icke-kemisk ogräsbekämpning i frukt- och bärodling - En litteraturstudie. SLU Info rapporter. Trädgård, 42 sid. 10